Delrapport - Fiskeområde Halland

Transcription

Delrapport - Fiskeområde Halland
Delrapport: Projekt Burfiske efter Valthornssnäckor
Halländskt Skaldjursutveckling
Viking Bengtsson, Patrick Ingemarsson, Joakim Ingemarsson, Thomas Nilsson och Sara
Königson
Finansierat av Region Halland, Hallands Fiskeområde och Europeiska fiskerifonden
Introduktion
Det finns ett behov att hitta nya arter att fiska kommersiellt på delvis på grund av att våra
kommersiella fiskbestånd exploaterats hårt och bestånden har misnskat. Ett fiske efter nya
kommersiellt gångbara arter kan också vara en utveckling som gynnar det småskaliga kustfisket.
Valthornssnäckan (Buccinum undatum) är en evertebrat som det idag fiskas kommersiellt på i flera
europeiska länder. Valthornssnäckan är en kallvattenart som hittas i Nordatlantiska vatten från
Nordnorge ner till Biscaya bukten. I svenska vatten lever den på mjuka bottnar i Skagerak,
Kattegatt, Öresund och sydliga delar av Östersjön med en salthalt runt 18 ‰. Omfattande studier
där valthornssnäckans biologi, beståndsuppskattning och genetik undersöktes för att ge stöd till en
framtida förvaltning av valthornssnäckan genomfördes i slutet av 1990 talet. Men ett kommersiellt
fiske efter Valthornssnäckor på västkusten har inte bedrivits trots att det finns möjligheter. Ett
småskaligt kommersiellt fiske efter valthornssnäckor skulle kunna utveckla det kustnära kustfisket.
Under år 2012 har ett testfiske efter valthornssnäckor utförts i områden runt Göteborgs södra
skärgård samt i områden runt Falkenberg. Målet med denna studie är att se om det finns potential
för ett kommersiellt småskaligt fiske efter valthornssnäckor. Vi vill därmed titta på hur fångsterna
ser ut i olika områden längs den halländska kusten och i den mån det är möjligt jämföra de
fångsterna med de fångster som erhölls under tidigare studier från samma områden i slutet av
1990 talet. Finns det indikationer på att i dessa områden är fångster mindre jämfört med de
fiskelokaler man tidigare inte har fiskat på kan det vara en indikation på en mycket långsam
återväxt vilket har betydelse för artens framtida förvaltning. Vi vill även undersöka vad det finns för
möjligheter att distribuera fångsten till en lokal marknad vilket är en förutsättning om det är ett
framtida småskaligt fiske vi vill bedriva. En förutsättning för att få en fungerande logistik när det
gäller distribution till uppköpare är att fångsten går att sumpa en viss tid. Erfarenheter under årets
fiske har visat sig att sumpning av valthornssnäckor inte alltid är så enkelt och att stora delar av
fångsten dör vid för höga vattentemperaturer. Vi vill därmed också prova olika sumpningsmetoder
för att kunna leverera fångsten så färsk som möjligt.
I denna delrapport beskrivs kort det testfiske som utförts under 2012 och som kommer att
inkluderas i den slutliga rapporten där vi förhoppningsvis också kange svar på ovan
frågeställningar.
Metod
Fisket efter valthornssnäcka har pågått från slutet av April till slutet av November i området 1 runt
Kungsbacka fjorden och från slutet av mars till slutet av Augusti i området 2 runt Falkenberg (figur
1a.) Fisket i område 1 bedrevs med 6 länkar med burar. Varje länk inkluderade 8 burar satta med
ett mellanrum på 25 meter och kopplade längs en bottengående lina. Burarna vittjade i genomsnitt
var 24 dag och betades med fiskrens vilket ibland var saltat. I område 2 bedrevs fisket med i länk i
varje område. Varje länk bestod av 50 burar som sattes med ett mellanrum på 22 meter. Alla burar
betades med färskt fiskrens. De burar som använts vid båda lokalerna är specialtillverkade för
syftet att fånga Valthornssnäckor (Portzic pots, UK). Burarna består av en plastbehållare med en
järnring i burens botten så att buren står stadigt på botten. På burens sidor finns hål för dränage av
vatten med en diameter på 25 mm (Figur 1b.)
Figur 1a. Område 1 och 2 där testfisket utförts är inkluderade i utmarkerade rektanglar.
Figur 1b. Bild på valthornssnäckebur .
I område 1 har vid varje fisketillfälle valthornssnäckor mätts från toppen på snäckans skal till
änden där sifonens mynnar ut. De snäckor större samt mindre än 8 cm vägdes för sig och fångsten
noterades i kg. Även fångst av neptunsnäckor vägdes och noterades. Fiskelokalens djup, position
och bottentyp noterades vid varje fisketillfälle samt fiskedatum. Även i fiskeområde 2 togs dessa
uppgifter, dock mättes inte valthornssnäckorna utan all fångst av neptunsnäckor och
valthornssnäckor vägdes för sig och noterades i kg.
Figur 2. Mätning av Valthornssnäckor. Vikten valthornssnäckor över och under 8 cm noteras i
protokoll.
Resultat och Diskussion
Under det fiske som bedrivits under 2012 har totalt sett 864 burar vittjats och medelfångsten per
bur ligger på 1,85 kg. Resultaten visar att i det södra området (2) har fångsten per bur varit
avsevärt högre än i område 1 (tabell 1.).
Tabell 1. Antal fisketillfällen och antal vittjade burar i testområdena. Fångsten av valthornssnäckor
över eller under 8 cm finns redovisat från område 1 samt den totala fångsten av Neptunsnäckor
och Valthornssnäckor från område 1 och 2.
Områd
e
1.
2.
Totalt
#
fisketillfällen
#
Neptunsnäc Valthornssnäc Valthornssnäc Valthormssnäc CPUE
vittjade kor (Kg)
kor över 8 cm
kor under 8 cm kor totalt (kg)
(kg/bur
burar
(kg)
(kg)
)
8
264
34,4
140,4
75,8
216
0,82
12
600
129,5
1379
2,30
20
864
163,9
140,4
75,8
1595
1,85
I flera av de områden som ingått i detta testfiske har det även bedrivits ett testfiske tidigare runt år
1999. Involverade fiskare har under provfisket sett minskad fångst i dessa områden jämfört med
andra områden de fiskat i. Att jämföra detta provfiske med det fiske som utförts tidigare skulle
därför kunna ge ytterligare ge svar på hur långsam återväxten av valthornssnäckor egentligen är.
För att kunna jämföra fisken både temporalt och spatialt behöver vi under våren 2013 komplettera
våra data och provfiska i områden där det tidigare inte bedrivits något valthornsfiske under
provfisket 1999. Vi vill jämföra fisket från områden där det tidigare bedrivits fiske med områden
där det tidigare inte bedrivits fiske. Vi behöver även vi höja kvaliten på datainsamlingen. Det är
viktigt att vid fortsatt provfiske få samma information från båda områden (Område 1 och 2) och att
provfiskena i de båda områdena har en likvärdig provtagningsmetodik. Om det är möjligt att
använda den provtagningsmetodik som användes i de tidiga studierna hade också detta varit att
föredra. Ett protokoll för fortsatta provfisken som ska användas i båda områden har därmed tagits
fram (figur 2).
Sumpning av valthornssnäckor i nätkassar placerade på visade sig inte vara en alternativ
sumpningsmetod. Ungefär 50 % av fångsten dog. Alternativa sumpningsmetoder för att öka
överlevnad på fångsten kommer att testas ut under försöken 2013.
Figur 2. Protokoll att använda vid 2013 års testfiske efter Valthornssnäcka.
Fiskare:
Datum
Antal
Länk dygn
Antal
burar WP
Länkposition 1
Latitud Longitude
Djup
Länkposition 2
Latitud 2 Longitud 2 (m)
Bottentyp
Agn
Neptun (Kg)
Valthornsnäckor (kg)
över 8 cm under 8 cm Anmärkning