Magnarps strandmarker Samrådsversion del2 skötselplan, 572 kB

Transcription

Magnarps strandmarker Samrådsversion del2 skötselplan, 572 kB
1/16
Samrådsversion 2014-08-28
Skötselplan för naturreservatet Magnarps strandmarker i
Ängelholms kommun
Fig. 1 Magnarps hed är en del av de värdefulla strandmarkerna längs kusten
Syfte med säkerställande och skötsel
Det främsta syftet med naturreservatet Magnarps strandmarker är att bevara, återskapa
och utveckla natur- och friluftsvärden i strandmiljön. Dessa miljöer inkluderar såväl
stranden som heden och strandskogen. I de öppna delarna är de högsta värdena knutna
till glest vegetationstäckta sandhedar.
Värdekärnor i strandskogen mellan de öppna delarna ska bevaras och utvecklas så att
exempelvis äldre lövträd, död ved och täta snår finns i en sådan omfattning så att
rödlistade arter knutna till sådana miljöer har en gynnsam bevarandestatus.
Friluftslivet är centralt i reservatet och ska gynnas i området. Besökare ska erbjudas en
bra information om områdets natur- och kulturhistoria.
2/16
Syftet ska nås genom att:
– öppna marker sköts med markstörning, röjning och andra åtgärder som småskalig
naturvårdsbränning och betesdrift så att igenväxningen motverkas och att rödlistade arter
gynnas.
– öppna solvarma gläntor och stråk restaureras på lämpliga platser i igenväxta delar av
reservatet.
– skyddsåtgärder för att binda sanden förekommer inte med undantag av åtgärder som behövs
för att skydda parkeringsplaster, tillfartsvägar och marker utanför reservatet.
– bergtall, vresros, gran och andra införda vedväxter till reservatet tas bort.
– förekomsten av åldriga lövträd samt förekomsten av död ved i skogklädda delarna ökar.
– friluftsanläggningar som strövstigar, parkeringsplatser och informationsmaterial hålls i
ordning och utvecklas.
– nya kunskaper om hotade och hänsynskrävande arter och naturtyper beaktas i den löpande
skötseln av reservatet.
3/16
2
Beskrivning
2.1 Administrativa data
Objektnamn
Naturreservat Magnarps strandmarker
Skyddsform
Naturreservat,
Beslutsdatum
xxxx-xx-xx
Läge
Naturreservatet är beläget ca 1 km söder om Vejbystrands
hamn och ca 400 m norr om Magnarps hamn.
Län
Skåne
Kommun
Ängelholm
Församling
Barkåkra
Fastigheter
Magnarp Del av Magnarp 2:5, del av Magnarp 55:1 och
del av Magnarp-Björkhagens samfällda mark
Markägare
Magnarp- Björkhagens bysamfällighet
Ängelholms kommun
Förvaltare
Ängelholms kommun, huvudansvar samhällsutveckling
Tillsynsmyndighet
Myndighetsnämnden i Ängelholms kommun
Naturgeografisk
region
Skånes sediment och horstområde
Kulturgeografisk
region
Västskånska kustslätten
Total area
Ca. 16.5 ha
Markslag
Kusthed, sand- och ljunghed, 7,2 ha
Blandlövskog, 1,5 ha
Buskmarker med slån och enbuskar 3,6 ha
Hav, vattenområde, 4,2 ha
4/16
Naturtyper/habitat enligt Natura 2000-nätverket*
Sten- och grusvallar, 1220
Permanenta sanddyner med örtvegetation (grå dyner), 2130
Sanddyner med kryp- och sandvide, 2170
Urkalkade sanddyner med kråkbär, 2140 i mosaik med Dynvåtmarker, 2190
Torra hedar, 4030
Nordlig ädellövskog, 9020
*Enligt EU:s habitatdirektiv
2.2. Historisk och nuvarande markanvändning
Kuststräckan mellan Magnarp och Skepparkroken är en del av den vidsträckta utmark
som förr användes som gemensam betesmark mellan de olika byarna. Här och var fanns
även uppläggningsplatser för tång. Den i forna tider så uppskattade och värdefulla
tången samlades längs stranden i högar innan den användes som gödselmedel på
åkrarna. Fram till sekelskiftet 1800/1900-tal spelade tången en mycket viktig roll i
kustjordbruket. På Magnarps hed finns ett gammalt vägstråk som i folkmun kallas för
just ”tånggatan”. Strandmarken har under historisk tid varit mer eller mindre öppen som
en följd av betesdriften. På äldre kartor finns mindre partier med låga buskar och snår.
Efter en lång period med ett intensivt användande av markerna har heden och
strandområdet använts allt mera extensivt under det senaste halvseklet. Heden i norr har
först långsamt slutit sig för att under de senaste 30-40 åren vuxit igen med större partier
av vresros, enar, låga björkar och ekar. På strandmarken i områdets centrala delar har
slånbär och en slutit sig så att det inte längre är framkomligt för friluftslivet. Längs en
del strax norr om hamnen har en mindre stig genom strandskogen öppnats upp och
underhållits, genom ett privat initiativ, Den slingrar fram genom klapperstensfält,
slånbuskage och högre träd.
2.3. Beskrivning av bevarandevärden
Biologiska värden
Reservatet består av Magnarps hed i norr följt av en central del med klapperstensvallar och
strandskog.
Strukturer
Strukturer som är särskilt värdefulla för områdets biologiska mångfald är blottad sand, fuktig
hed- och gräsmark, senvuxna lövträd, död ved i både solexponerat som skuggigt läge samt
pollen/nektarproducerande örter.
Rödlistade och fridlysta arter
Arbetet med så kallad rödlistning innebär en analys av överlevnadsmöjligheterna för
olika arter sker. Analysen följer internationellt uppställda kriterier från Internationella
5/16
naturvårdsunionen och redovisas i femårsperioder för respektive land, den nu
gällande nationella rödlistan för landet är från 2010.
Rödlistningskategorierna är hierarkiska där de arter som bedöms hamna i tabellens
övre del löper störst risk att dö ut i landet. Arter inom kategorierna RE, CR, EN och
VU benämns även som hotade.
RE
CR
EN
VU
NT
LC
DD
Utdöd
Akut hotad
Starkt hotad
Sårbar
Nära hotad
Livskraftig, ej rödlistad
kunskapsbrist
Fåglar
Magnarps strandmarker är en del av strandområdet längs Skälderviken och är en viktig
fågellokal, inte minst för rastande fåglar. Rödlistade arter som häckar är sånglärkaNT,,
hämplingVU GråtrutNT EjderNT. Ingen särskild häckfågelinventering har utförts inom det
föreslagna reservatet. Bland de arter som födosöker och rastar längs kustlinjen finns fynd av
rapphönaNToch drillsnäppaNT.
Insekter
Fynd finns av de rödlistade arterna allmän metallvingesvärmareNT och litet stamflyNT FINNS INOM
OMRÅDET
.
I övrigt finns en del fjärilsfynd (från Artportalen).
ARTLISTA - Totalt 18 taxa
Grågul frostmätare Agriopis marginaria
Brunaktig frostmätare Theria rupicapraria
Brunfläckig lundmätare Hemithea aestivaria
Ögonfläckad fältmätare Cosmorhoe ocellata
Gråbrun fältmätare Thera cognata
Mjölkörtsspinnare Lemonia dumi
Aprikostofsspinnare Orgyia antiqua
Helfläckat vickerfly Lygephila pastinum
Hagtornsfly Allophyes oxyacanthae
Grått höstfly Ammoconia caecimacula
Träfärgat ängsfly Apamea lithoxylaea
Halmgult gräsfly Mythimna pallens
Aurorafjäril Anthocharis cardamines
Nässelfjäril Aglais urticae
Vinbärsfuks Polygonia c-album
Amiral Vanessa atalanta
Svingelgräsfjäril Lasiommata megera
Sandgräsfjäril Hipparchia semele
6/16
Kärlväxter
I området finns fynd av rödlistade arter som askVU Fraxinus Ecelsior och källfräneEN
Nasturtium Officinale. Trädet ask är rödlistat sedan 2010 och bedömt som sårbart på grund av
den svampsjukdom (askskottssjuka) som påverkar arten.
Kulturhistoriska värden
I området norr om Magnarps hamn finns flera fornlämningar i form av gravhögar och en äldre
bytomt. Ingen känd fornlämning finns inom det nu föreslagna området.
Geologiska värden
I reservatets centrala delar finns en del klapperstensvallar som bildats då vågorna slipat stenar
mer eller mindre runda samtidigt som vattnet svallat ur de mindre partiklarna.
Friluftsliv
Kuststräckan ger många fina möjligheter till strövande men även tillfällen för fågelskådning
ges. Från Magnarps hed i norr till området södra gräns löper Skåneleden. Under en sträcka i
områdets södra delar går Skåneleden längs Magnarpsvägen där vandrare måste samsas med
motortrafiken. Ett av syftena med reservatsbildningen är att röja fram en ny sträckning av
vandringleden från fortet på hedens södra del till parkeringsplatsen längs Magnarpsvägen, se
karta. En ny sträckning av vandringsleden genomförs även från gränsen till betesmarken norr
om hamnen genom strandskogen utanför privat område.
Prioriterade bevarandevärden
Kusthedar med bar sand, torr som fuktig, och med pollen/nektarproducerande växtlighet till
de rödlistade arter som lever i denna miljö. Ljusluckig strandskog med inslag av död ved i
olika stadier och lägen. Täta buskmarker med gott om blommande/bärande buskar
2.4. Litteratur och bakgrundsfakta
Artuppgifter från www.artportalen.slu.se
Historiska kartor från http://historiskakartor.lantmateriet.se
Naturvårdsprogram i Ängelholms kommun. 2010. Ängelholms kommun.
Riksantikvarieämbetet, Fornsök, databas, www.fmis.raa.se
Sandgren, H. Skötselplan för Magnarps hed samt dess närområde. Examensarbete inom
Landskapsingenjörsprogrammet 2006:13, SLU Alnarp.
3
Indelning i skötselområden
Området är indelat i 2 skötselområden, se karta bilaga 2.
7/16
4
Skötsel av området
4.1 Generella riktlinjer
Skötsel och restaurering av öppna sandmarker
Magnarps strandmark viktigaste naturvärden finns i de öppna hed- och sandmiljöerna
inom skötselområde 1. Samtidigt krävs det här omfattande restaureringsinsatser för att
den biologiska mångfalden ska finnas kvar och ha en gynnsam bevarandestatus. Att öka
andelen öppna marker i reservatet ökar även tillgängligheten för de besökande i
området.
Under den senare delen av 1900-talet inriktades skötseln av sandmarker på att försöka
dämpa en förmodad sandflykt. Det senaste decenniet har inneburit ökade kunskaper om
sandmarkers biologiska mångfald och en växande insikt om att problemställningen
snarare är den motsatta - det behövs en småskalig, återkommande aktiv skötsel så att
dessa marker förblir öppna solvarma mångfaldsmarker. Erfarenheterna av sådan skötsel
har vuxit fram men är givetvis ännu inte fullständig. Det är viktigt med en kontinuerlig
utvärdering och möjligheter att ompröva skötselmetoder då erfarenheterna pekar på
detta. Skulle den öppna sanden bli ett problem finns möjligheten att åter lägga ut ris och
grenar för att binda sanden, en åtgärd som inte bedöms bli aktuell och som bör
användas först om verkliga problem uppstår.
Röjning av vedväxter och markstörning för att skapa öppen sand
En effektiv metod att skapa öppna sandmarker och röja bort oönskade träd och buskar
är att rycka upp såväl stam- som rotdel med olika entreprenadmaskiner. De ytliga
sandskikten är idag ofta alltför humusrika och försurade. Den markstörning som då fås
innebär att mer oförsurad sand kommer upp till ytan. I vissa lägen behövs mer
omfattande omgrävningar för att bli av med det mer humusrika ytliga marklagret. De
senaste årens skötselinsatser i andra kustnära områden med att skapa sandblottor och
andra varianter av blottad sand har gett värdefulla erfarenheter. Röjningsresterna kan
exempelvis flisas och tas bort från området alternativt brännas i högar på plats.
Då delar som vuxit igen restaureras till öppna hed- och sandmarker skapas högre naturoch friluftskvaliteter. Skötselplanen syftar till att göra en sådan restaurering möjlig
samtidigt som Magnarps strandmarks södra del fortsätter att vara skogklädd. Mellan
dessa miljöer ska finnas en mjuk övergång där båda miljöerna finns i en mosaikartad
struktur. Framför allt gäller detta i området mellan heden och buskmarken i norr.
Vresrosbekämpning
Vresros (Rosa rugosa) är en odlad nyponros som förvildades i början av 1900-talet.
Idag är vresrosens expansion, inte minst i sandområden, ett problem då den konkurrerar
ut annan vegetation och vresrosen ska så långt möjligt hållas borta från reservatet. På
heden i norr har vresrosen stora bestånd som sprider sig. En effektiv metod är att gräva
upp hela busken med grävmaskin. Buskarna körs sedan genom ett sorterverk och en
sandfraktion avskiljs. Växtdelarna körs bort och sanden används för att modellera ett
topografisk varierat dynlandskap. Vissa bestånd ligger sådant till att det är svårt att
använda sorterverk, små bestånd eller svår topografi, då kan omgrävningar vara en bra
metod. De öppna fläckar med ljus oförsurad sand som grävts upp från underliggande
lager kommer successivt att koloniseras av örter och gräs. Eftersom behovet av
bortgrävning av vresros är relativt stort kommer troligen genomförandet spridas över
tiden, en uppföljande grävning efter 1-2 år kan behövas om inte alla rotdelar tagits bort
vid det första tillfället.
8/16
Småskalig naturvårdsbränning och slåtter
Blommande örter som producerar pollen och nektar är en bristvara för många
insektsgrupper som fjärilar, vildbin och andra steklar. Småskalig vårbränning eller
slåtter av delar med frodvuxet gräs eller grov ljung och kråkbär gynnar örtfloran.
Skötselmetoden kan användas fläckvis och med olika tidsintervall i de delar av
sandmarkerna där örtinslaget behöver öka. Om brandbegränsninglinjer skapas med
grävning eller röjning gynnar även sådana åtgärder en etablering av fröplantor och
bogrävande insekter.
Skötsel av skogsmiljöer
I de södra delarna behålls skogskänslan men inslaget av öppna gläntor utökas. Asken är
det dominerande trädslaget men inslaget av ek bör gynnas genom brunnsröjningar.
Viktigt är att tillräcklig andel död ved i olika dimensioner lämnas kvar så att en
kontinuitet för detta substrat finns, både i soliga och skuggiga lägen.
Främmande barrträd och gran ska tas bort. Vissa träd kan ringbarkas för att på så vis
skapa stående död ved.
4.2 Skötselområden
Skötselområde 1, sandhed med ljung och kråkris, ”Magnarps hed”
Areal
7,2 ha
Beskrivning
Öppen sandhed med en mosaik mellan torra och något fuktigare partier. Vegetationen
varierar från ljung och kråkbär till borsttåtel. I vissa delar finns en betydande
igenväxning med björk och ek men även tall och en sprider sig över så gott som hela
heden. Ljungen och kråkriset i området är grovt, högt och bildar på många platser ett
tjockt förnalager tillsammans med olika mossor. På heden finns ett rikt insektsliv. I norr
rinner en liten bäck kantad av träd som klibbal och videarter.
Mål
Området fortsätter att utvecklas mot en öppen sandhed med inslag av enstaka enar och
andra buskar. Längs den lilla bäcken finns träd. Stigen längs heden är framkomlig och
tillgänglighetsanpassad i sin nuvarande form.
Åtgärder
Röjning av alla inkommande vedväxter som björk, al och tall. Vedväxterna rycks upp
med hjälp av ”skogsgrip” och band/hjulgrävare, (storlek mellan 4-9 ton). Perioden
mellan oktober-mars är lämplig för sådana röjningsåtgärder. Materialet läggs i högar
för flisas alternativt brännas vid tillfälle då brandrisken är försumbar. Markstörning vid
ryckning av vedväxter och även i form av brandbegränsningslinjer/stigar, är nödvändig
och gynnar många sandmarkslevande insekter och vitaliserar fröbanken hos örter.
Bete, slåtter eller småskalig naturvårdsbränning i en omfattning som behövs för att nå
målen. Ytan stängslas i sina yttre delar. Periodvis kan då skötselområdet betas växelvis
med en betesperiod om våren alternativt en på tidig höst. På så vis finns resursen
9/16
pollen/nektar tillgänglig under någon del av sommaren. Självstängande grindar sätts
upp som förenklar djurhållning samt allmänhetens tillgänglighet till området.
Naturvårdsbränning sker fläckvis under perioden mars-april. Gammal förna och ljung
bränns bort och så att även mosstäcket påverkas av branden. Nya fröplantor kan då gro
och bara sandfläckar skapas. Brandgatan grävs/slås ca 1-3 m bred längs
Magnarpsvägen så att även den remsa av vresros som finns där tas bort. Ett framtida
stängsel kan sättas i den yttre kanten av brandgatan.
Området väster om leden/stigen har stora vresrospartier. Dessa grävs bort med band/hjulgrävare till ett djup av 1-2 m. Materialet kan vid behov sorteras i ett sorteringsverk
alternativt kan mindre partier grävas om så ett tjockt lager med opåverkad sand om ca
1,5 m hamnar ovanpå ris och rötter. Sanden läggs tillbaka på plats och den organiska
fraktionen körs bort. Lämplig åtgärdsperiod är oktober-mars.
Se även Fig. 2
10/16
Fig. 2 Skötselområde 1 med leden prickad, nyanläggning streckad, skraferat område i lila
med vresros samt prickat område med träd- och buskröjning.
11/16
Skötselområde 2 strandmark med klappersten, slån och strandskog
Areal 5,1 ha
Beskrivning
I områdets norra delar dominerar lågvuxna buskar som slån, fläder tillsammans med en.
I de södra delarna dominerar högvuxna träd som ask, vårtbjörk, fågelbär, rönn och ek.
Här finns även en mindre stig framröjd. Här och var finns förekomst av trädgårdsväxter
som troligen spritts genom utläggning av trädgårdsavfall.
Mål
Från norr till söder ska en mosaik av olika buskar, träd och små gläntor finnas. I
gränsen mot betesmarken i söder finns ett område med högskog med gott om död ved i
olika stadier. Här och var finns öppna gläntor med enstaka solitära träd, främst ek.
Genom hela området löper en vandringsled, i ungefärlig utformning som stigen ter i
dagsläget, ca 1-1,5 m bred. Vid behov kan vissa kraftiga uppslag av trädgårdsväxter
avvecklas (inte naturligt förekommande).
Åtgärder
Röjning och ev. flisning av buskar för att dra fram en sträckning av vandringleden
genom hela skötselområdet. Flismaterialet kan användas som bottenmaterial för stigen.
Buskar rycks upp med en mindre grävare, ca 3-6 ton. Materialet flisas på plats och
läggs ut på den framröjda stigdragningen. Alternativt kan buskar och ris tas med röjsåg,
flisas och kärras ut längs stigen.
Se även Fig. 3.
12/16
Fig. 3 Skötselområde 2 (blå gränser), ny dragning av leden med streck, befintlig dragning är prickad,
skogsdelen är prickad grönt.
13/16
5 Friluftsliv och turism
5.1. Syfte
Området ska vara lätt tillgängligt för rörligt friluftsliv som naturupplevelser, strövande och
badliv. Besökarna ska få en god information om områdets natur och kulturhistoria.
Informationsmaterial och anläggningar ska utformas så att negativa störningar för växter, djur
och svampar undviks. Samordning med kommunala bestämmelser är viktig för tydlighetens
skull. Exempelvis är ridning inte tillåten inom reservatet eller på vandringsleden.
5.2. Anläggningar
Mål
En större parkeringsplats finns söder om reservatet, och en mindre parkeringsplats finns även
vid Magnarps strandväg. En annan entrépunkt är vid områdets gräns till Magnarps
strandmarker i norr där det finns en ganska stor parkering. Toaletter finns i anslutning till
parkeringsplatserna både i norr och söder.
Den markerade vandringsleden utvecklas med informationsmaterial kring värdefulla
kustmarker. Dragningen utökas och planeras så att stigen kan användas som del av
Skåneleden. Stigar och leder kan ändras eller nyanläggas vid behov.
Informationstavlor med områdets naturvärden och kulturhistoria samt hur man kan uppföra
sig i reservatet ska finnas vid parkeringsplatsen, betesmarken och vid gränsen in i reservatet i
norr.
Åtgärder
Bortgrävning av vresrosor.
Vandringsledens dragning ändras så att en sammanhängande led i naturreservatet skapas.
Bredd och underlag anpassas så att vandrare med ryggsäck lätt kan passera. På ledens norra
del (heden) anpassas leden med god tillgänglighet även för rullstol och permobil.
Utplacering av informationsskyltar, 2platser.
Underhåll av parkeringsplatser görs av respektive markägare. Markerad vandringled och
andra anläggningar inom reservatet underhålls av Ängelholms kommun..
Då skötselplanen innebär omfattande restaureringar är det av stor vikt att information lämnas
före dessa restaureringsinsatser på ett pedagogiskt och lättbegripligt sätt.
14/16
6 Tillsyn, dokumentation och uppföljning
Kommunen ansvarar för att genomförda skötselåtgärder följs upp. Kommunen ansvarar också
för regelbunden tillsyn i reservatet.
7 Sammanfattning av planerade skötselåtgärder
Skötselåtgärd
När
Skötselområde
Prioritet
Finansiering
Avverkning,
ryckning och röjning
av vedväxter,
markstörning
Vid behov
1
1
Skötselanslag/
LoNA
Bortgrävning av
vresros,
markstörning
Vid behov
1
1
Skötselanslag/
LoNa
Naturvårdsbränning
Vid behov,
årligen
1
1
Skötselanslag/
LoNa
Brunnsröjning runt
åldriga träd
Vid behov, ca
vart 10:e år
2
2
Skötselanslag/
LoNa
Strandstädning
Vid behov
1, 2
2
Skötselanslag/
LoNa
Avverkning och
röjning för
vandringsled
Vid behov
2
1
Skötselanslag/
LoNa
Röjning,
återkommande
Vid behov
1
2
Skötselanslag/
LoNa
Bete
Vid behov,
årligen
1
2
Skötselanslag/
LoNa
15/16
Bilaga 1, Kommunöversikt med reservatets plats
16/16
Bilaga 2 Naturreservatet Magnarps strandmarker