Ladda hem föreläsningskompendium

Transcription

Ladda hem föreläsningskompendium
Psykofarmakologi*
Farmakologi
Vård vid specifika
sjukdomstillstånd IV, 15 hp
Biomedicin
och allmänfarmakologi
Sjuksköterskeprogrammet termin 5
Föreläsningskompendium
* läran om läkemedels verkan på psykiska
funktioner och sjukdomar
Kompendiet är upphovsrättsskyddat material (2011-01-31)
Stig Jacobsson
Farmakologi & klinisk neurovetenskap
Umeå universitet
medel inverkande på de psykiska funktionerna
Neuroleptika
(g. neuron ~ nerv + lepsis ~ gripande)
Psykoanaleptika
(g. psyche ~ själ +
analeptikos ~ uppfriskande)
antipsykotiska medel och litium
antidepressiva medel
psykostimulantia
medel vid demenssjukdomar
Sedativa
(l. sedare ~ lugna)
Ataraktika
lugnande medel
(g. ataraxi ~ själens ro, sinneslugn)
Anxiolytika
(l. anxius ~ ängslig + g. lyein ~ lösa)
Hypnotika
sömnmedel
FARMAKOLOGI
(g. hypnos ~ sömn)
ångestlösande/-dämpande medel
Antipsykotiska läkemedel
 Känna till dopaminhypotesen vid schizofreni.
 Kunna likheter samt skillnader i verkningsmekanism och effekter mellan klassiska och
atypiska antipsykotiska läkemedel.
 Kunna de viktigaste biverkningarna av antipsykotiska läkemedel och hur de kopplas
till effekterna på dopaminreceptorer och andra receptorer.
Antidepressiva läkemedel
 Känna till monoaminhypotesen vid förstämningssjukdomar.
 Kunna beskriva de förmodade bakomliggande verkningsmekanismerna för både
effekt och biverkningar hos de antidepressiva medel som huvudsakligen används idag
(SSRI/SNRI och TCA).
Litium
 Känna till litiums användningsområden, samt de problem som följer ett litet
terapeutiskt index.
Bensodiazepiner
 Kunna redogöra för bensodiazepiners huvudsakliga användningsområden,
verkningsmekanism och effekter, samt främsta skillnaden mellan olika
bensodiazepinpreparat.
2
Symtomgrupp 1: ”Positiva symtom”
utåtriktade, utöver normalbeteende, t ex
 tankestörningar – stopp i tankebanor , tankepåsättning,
tanketrängsel, ordnybildningar, ”ordsallad”
 jagstörningar – oskarp gräns mellan det egna jaget och
omvärlden, tankeutbredning
 vanföreställningar – t ex kroppsliga förändringar, förföljelseoch kontrolleringsideér, ”grandiositet”
 hallucinationer - främst hörselhallucinationer med en eller flera
röster som diskuterar, kommenterar,
beordrar personen. Taktil-, smak-, och lukt-,
och synhallucinationer förekommer mer ovanligt
 ångest, oro
Symtomgrupp 2: ”Negativa symtom”
inåtvända, saknas i normalt beteende, t ex
 slöhet, tröghet, apati, passivitet, initiativ- och viljelöshet
 social dysfunktion, tillbakadragenhet och isolering
 bristande hygien
Symtomgrupp 3: ”Kognitiva symtom”
störningar i förmåga att processa tankar, t ex
 svårighet att hantera information och stimuli
 sämre uppmärksamhet, koncentration, och (arbets-)minne
 oförmåga att fatta beslut
3


Substanser som frisätter dopamin i hjärnan (t ex amfetamin) och
D2-receptoragonister som apomorfin och bromokriptin ger
schizofreniliknande symtom som paranoia och stereotypt
beteende.
Dopaminantagonister och substanser som blockerar upptag av
dopamin i neuronala vesiklar (reserpin) dämpar positiva symtom.
De flesta läkemedel mot schizofreni dämpar dopaminaktiviteten starkt samband mellan antipsykotisk effekt och förmåga att
blockera D2-receptorer
Vid schizofreni råder en överaktivitet i dopaminerga banor
Dopaminreceptorer
D1-typ
D2-typ
D1
D2
D5
D3
D4
Presynaptisk
terminal
FARMAKOLOGI

FARMAKOLOGI
Framlades av farmakologen Arvid Carlsson , som fick Nobelpriset i
medicin/fysiologi år 2000
Dopamin
Antipsykotika
D2-receptorer
Postsynaptisk
terminal
4
Nigrostriatala
banan
Mesokortikala
banan
Antipsykotika dämpar:
1. mesokortikolimibska banor
reglerar emotionellt beteende
 antipsykotisk effekt
Tuberoinfundibulära
banan
Mesolimbiska
banan
2. nigrostriatala banan
motorisk kontroll  extrapyramidala biverkningar (EPS)
3. tuberoinfundibulära banan
reglerar prolaktinutsöndring  hormonella biverkningar
FARMAKOLOGI
Dämpar de positiva symtomen
HÖGDOSPREPARAT (100-tals mg)



Fentiaziner, t ex
LÅGDOSPREPARAT (10-tals mg)

T ex
 klorpromazin (Hibernal, avreg. 2007)
 haloperidol (Haldol)
 tioridazin (Mallorol, avreg. 2005)
 perfenazin (Trilafon)
 levopromazin (Nozinan)
 zuklopentixol (Cisordinol)
 alimemazin (Theralen)

”Dirty drugs”, blockerar förutom D2receptorer, α-adrenoceptorer,
mACh- och H1-receptorer.
Mer selektiva för D2-receptorer och
mindre sederande.

Används förutom vid underhållsbehandling som akut ångestdämpande och för beteendekontroll
Används idag mest som lugnande
eller sömnmedel.
5
FARMAKOLOGI
BIVERKNINGAR RELATERADE TILL DOPAMINRECEPTORBLOCKAD

Extrapyramidala symtom (EPS)
 Parkinsonism  grovvågig tremor i extremiteter, långsamma rörelser, nedsatt
mimik, ökad muskeltonus.
 Biperiden (Akineton) är ett antikolinergika som kan lindra EPS.

Akut dystoni (ofrivillig muskelspänning)
 Ofrivilliga rörelser, spasm, utskjutande tunga, torticollis (~ nackspärr), oculogyr kris
(ögongloberna ställs i en spastisk vinkel).
 Kan uppkomma i början av behandlingen eller vid hastig dosökning, men är reversibelt
och försvinner när läkemedlet elimineras ur kroppen.

Tardiva dyskinesier
 Svåra kroniska biverkningar efter långtidsbehandling (år  decennier)
 Ofrivilliga rörelser i ansikte (grimaser, smakningar, tungrörelser), bål och extremiteter.
 Ofta irreversibelt och förvärras av utsättning eller dosminskning.

Prolaktinfrisättning
 Kan ge gynekomasti och galaktorré.
BIVERKNINGAR EJ RELATERADE TILL DOPAMINRECEPTORBLOCKAD

Hypotension (framför allt ortostatisk hypotension pga α1-adrenoceptorblockad)

Sedering (H1-receptorblockad)

Muntorrhet, obstipation, urinretention, ackomodationsstörning är exempel på
antikolinerga biverkningar

Viktökning (via 5HT2C-receptorblockad?)

Malignt neuroleptikasyndrom (NMS)
 Relativt ovanligt med feber, muskelstelhet, och förändrad mental status.
 Autonom instabilitet (oregelbunden puls och/eller blodtryck, takykardi, diafores).
 Kräver ofta intensivvård - 10% dödlighet pga av komplikationer som
lunginflammation, blodproppar, arytmi, rabdomyolys och akut njursvikt.
6
FARMAKOLOGI
klozapin (Leponex)

”Modellsubstans” för atypiska neuroleptika, men används främst vid
terapiresistent schizofreni.

Binder starkt till D4-receptorer och svagt till D2-receptorer, men har även
stark bindning till 5-HT2-receptorer.

Ger inga EPS i terapeutiska doser.

Påverkar produktionen av vita blodkroppar vilket kräver regelbunden
kontroll:
 leukocytos – förhöjd halt vita blodkroppar,
 granulocytopeni/agranulocytos – sänkt halt eller total brist på
granulocyter.

Metabola biverkningar (viktuppgång, insulinresistens, diabetes,
hyperlipidemi och hjärt-/kärlssjukdom).
I det enskilda patientfallet är det främst biverkningsprofilen för respektive
atypiskt neuroleptikum som avgör valet av läkemedel
olanzapin (Zyprexa)
ger inte samma problem med
blodbilden. Stor risk för
viktuppgång, metabol påverkan
samt sedation.
ziprasidon (Zeldox)
används även vid bipolär sjukdom
(lindrar de maniska symtomen).
Mindre risk för viktuppgång och
metabol påverkan.
risperidon (Risperdal)
kan orsaka prolaktinstegring och
extrapyramidala symptom.
quetiapin (Seroquel)
har stor affinitet vid
α1-adrenoceptorer ger, ofta
övergående, blodtryckspåverkan.
I övrigt få biverkningar med
begränsad risk för viktuppgång och
metabol påverkan.
7
FARMAKOLOGI
Skillnaden mellan klassiska och atypiska
neuroleptika är att atypiska läkemedel:
 har högre affinitet till serotoninreceptorer
 verkar vara mer effektiva mot negativa symtom
 har mindre sederande effekt
 ger mindre extrapyramidala biverkningar
 ger mer metabol påverkan och viktuppgång
aripiprazol (Abilify) utvecklad av Arvid Carlsson

Verkar som partiell agonist vid dopamin D2- och serotonin 5-HT1Areceptorerer och antagonist vid serotonin 5-HT2-receptorer.

Ger en ”egenstimulerande” effekt på dopaminsystemet och
normaliserad en för hög eller för låg aktivitet.

Få biverkningar med liten risk för viktuppgång och metabol påverkan.

Ingen prolaktinpåverkan.

Möjlig kognitiv förbättring?

I övrigt skiljer sig inte preparatet mycket från typiska och atypiska
antipsykotika vad gäller behandlingssvar.
8
Känslor kan indelas i:

Affekt – relativt kortvarig reaktion på livshändelser, t ex eufori
(förhöjt stämningsläge) eller dysfori (sänkt
stämningsläge)

Sinnesstämning – mer långvarigt och har inte något påtagligt
samband med yttre faktorer
Förstämningssyndrom (mood or affective disorders) innebär
tillstånd med förhöjd eller sänkt sinnesstämmning som inte går
över utan består
SÄNKT STÄMNINGSLÄGE
Depression
HÖJT STÄMNINGSLÄGE
Hypomani
Sömnproblem, nedstämdhet,
trötthet/energibrist, likgiltighet,
motorisk hämning, minnesstörning,
koncentrationsstörning, viktminskning.
Ofta sjukdomsinsikt. Ihållande (minst
fyra dagar) förhöjt stämningsläge eller
irritabilitet. Orsakar inte påtaglig
funktionsnedsättning i arbetsliv eller
socialt.
Dystymi
Kvarstående/svårbehandlad
nedstämdhet, minst 2 år. Ofta relaterat
till personlighetsstörning –
svårbehandlat.
Grundstämmning
Upprymd
Nedstämd
Växlande
Enstaka
episod
Manisk
Depressiv
Manisk eller
depressiv
Periodiskt
förlopp
Unipolär mani
Unipolär depression
Manodepressivt syndrom
(bipolär sjukdom)
Kroniskt
tillstånd
Hypertymi
Dystymi
Cyklotymi
Omritad från Psykatri, 5:e utgåvan av Jan-Otto Ottosson, 2000, Liber
Mani
Oftast bristande sjukdomsinsikt och ofta
del av bipolär sjukdom. Påtagligt förhöjt
eller irritabelt stämningsläge med
förhöjd självkänsla eller grandiositet.
Minskat sömnbehov, snabba tankar och
associationer, ökad och målinriktad
aktivitet (arbete, skola, socialt eller
sexuellt) vilket kan leda till
omdömeslösa ekonomiska projekt.
Olika behandlingar för unipolära och bipolära sjukdomar!
9


FARMAKOLOGI
Monoaminer = serotonin , dopamin, noradrenalin och adrenalin
Reserpin (Serpasil, ett avregistrerat läkemedel vid hypertensiv
kris) tömmer presynaptiska vesiklar på monoaminer och ger
depression.
Antidepressiva läkemedel som monoaminoxidashämmare (MAOi;
iproniazid 1957) och tricykliska antidepressiva (TCA; imipramin
1959) förstärker monoamintransmissionen.
Vid depression råder en funktionell brist på monoaminer och
vid mani råder ett funktionellt överskott på monoaminer
Framlade 1965 av Joseph J. Schildkraut, psykiater
serotonin eller noradrenalin
Serotonin- eller
noradrenalinåterupptagstransportör
(bärarprotein)
FARMAKOLOGI
Presynaptisk
terminal
Återupptagshämmare
serotonin- eller
noradrenalinreceptorer
Postsynaptisk
terminal
10
Läkemedelsgrupp
serotonin
noradrenalin

 

SSRI
(selective serotonin reuptake inhibitors)
SNRI
(serotonin noradrenaline reuptake
inhibitors)
NRI
(noradrenaline reuptake inhibitors )
α2-adrenoceptorantagonister
TCA
 
(tricykliska antidepressiva)
blockerar förutom presynaptiska α2-adrenoceptorer,
serotonin 5-HT2 och 5-HT3
receptorer
blockerar histaminreceptorer,
acetylkolinreceptorer,
α1-adrenoceptorer
blockerar enzymet som bryter
ned bl a serotonin och dopamin
FARMAKOLOGI
MAO (monaminoxidas)-hämmare
Övrigt
FARMAKOLOGI
Blockerar återupptag av
sertralin (Zoloft)
citalopram (Cipramil)
escitalopram (Cipralex)
fluoxetin (Fontex/Prosac)
paroxetin (Seroxat/Paxil)
fluvoxamin (Fevarin)

Förstahandsalternativ vid öppenvårdsbehandling
av lindriga och måttliga depressioner.

Blockerar återupptaget av serotonin i nervceller
vilket medför att en större mängd serotonin finns
tillgängligt för signaltransmission i hjärnan.

Ingen klinisk betydelsefull skillnad i effekt mellan
olika preparat men viss skillnad i farmakokinetik
(t½ för fluoxetin är 1-4 dygn!) och biverkningsprofil.
• Typiska biverkningar är illamående och ångestförstärkning (ofta övergående),
huvudvärk, svettningar, sömnstörningar, nervositet, tremor, asteni/trötthet,
sexuell dysfunktion (anorgasm, minskad libido, ejakulationslatens) och viktökning
(fluoxetin kan ge viktminskning).
• Försiktighet vid ökad blödningsbenägenhet (t ex magsår eller samtidig behandling
med NSAID) och okontrollerad epilepsi.
11
Duloxetin (Cymbalta)
Venlafaxin (Efexor) 
Reboxetin (Edronax)
Blockerar återupptaget av både serotonin och noradrenalin i
nervceller.

Effekt och biverkningsprofil jämförbar med SSRI.

Kan framkalla blodtrycksstegring – försiktighet vid ischemisk
hjärtsjukdom och/eller högt blodtryck.
• Blockerar återupptaget av noradrenalin.
• Vanliga biverkningar är muntorrhet, förstoppning, urinretention,
svettning, huvudvärk, insomnia, illamående, yrsel och takykardi.
• Försiktighet vid urinretention, prostatahypertrofi, glaukom och
hjärtsjukdom.
Mirtazapin (Remeron)
Mianserin (Tolvon)
• Blockerar presynaptiska α2-receptorer vilket ökar den centrala
noradrenerga och serotonerga neurotransmissionen. Blockerar även
5-HT2- och 5-HT3-receptorer, samt histamin H1-receptorer.
FARMAKOLOGI
• Vanliga biverkningar är sedering, yrsel och viktökning. Kan orsaka
agranulocytos.

Blockerar återupptaget av serotonin och noradrenalin,
men blockerar även muskarina acetylkolinreceptor
(mAChR), histamin H1-receptorer och
α1-adrenoceptorer.
klomipramin (Anafranil)
amitriptylin (Tryptizol)
nortriptylin (Sensaval)  Används främst vid svår (sjukhusbehandlad) depression.
maprotilin (Ludiomil)
 Flera indikationsområden (t ex smärtsyndrom).

Stor interaktionsrisk med andra läkemedel.
• Biverkningar:

mAChR-block  muntorrhet, ackomodationsstörningar, urinretention,
minnesstörning

H1-block  sedation, viktuppgång

α1-block  postural hypotension (yrsel vid hastig positionsändring)

toxisk vid överdosering  svårbehandlad arytmi
• Försiktighet vid hjärtarytmier, epilepsi, prostatahypertrofi, urinretention och ökad
blödningsbenägenhet
12

Moklobemid är en reversibel, selektiv hämmare av
enzymet monoaminoxidas A som bryter ned serotonin
och noradrenalin (kallas även RIMA - reversible inhibitor
of MAO-A).

Typiska biverkningar är huvudvärk, yrsel, illamående och
sömnbesvär.
moklobemid (Aurorix)


Bör ej kombineras med läkemedel som hämmar återupptaget av serotonin, vilket
kan leda till serotonergt syndrom:

Ett kliniskt, potentiellt livshotande, tillstånd som beror på serotonerg
överstimulering.

Vanliga symtom är irritabilitet, agitation, gastrointestinala besvär, motorisk
rastlöshet, tremor och myoklonier.

I svåra, men sällsynta, fall kan konfusion, temperaturstegring och
cirkulatorisk påverkan förekomma.
Bör ej heller kombineras med föda rikt på tyramin (t ex lagrade ostar, öl, vin m fl
jästa produkter)
13
FARMAKOLOGI
litiumklorid
(Lithionit)

Förstahandsval vid både akut manisk fas och
som profylax.

Stämningsstabiliserande och påverkar både manisk och depressiv period.

Den lättaste av alla metaller och liknar i kroppen naturligt förekommande natrium,
kalium, kalcium, magnesium
 transporteras in i nervceller via jonkanaler för dessa metaller, och påverka intracellulär
signalering samt hämmar depolarisation genom en oklar mekanism.

Litiumbehandlingen bör pågå i minst 2 år innan profylaktisk effekt utvärderas.
Monitorering
Litiumintoxikation:
 Koncentrationer litium, TSH
(tyroideastimulerande hormon) var 4:e mån.
 Koncentrationer av kreatinin, Ca2+, albumin,
glukos, blodtryck och vikt årligen.
 Kan ge nedsatt filtrationskapacitet i njurarna,
hypothyreos, hyperparathyroidism, diarré,
polyuri, törst, viktuppgång, lindrig kognitiv
nedsättning, tremor, acne, psoriasis.



Litet terapeutiskt index (TI):
 Rekommenderad koncentration 0,6-0,8 mM.
 Måttlig intoxikation (1,5-2,5 mmol/l) med
slöhet, tremor, yrsel, sluddrigt tal, diarré,
muskelryckningar.
 Svår intoxikation (kräver dialysbehandling)
med arytmier, njurskador, kramper, koma,
konfusion, agitation, hallucinationer.
Antiepileptika dämpar neuronal excitation eller förstärker valproat (Ergenyl)
neuronal inhibition genom att påverka jonkanaler,
lamotrigin (Lamictal)
glutamaterg eller GABAerg transmission.
Kan utgöra ett alternativ när patienten inte kan ta litium
eller som kombinationspreparat när litium i monoterapi
inte är tillräcklig, eller när litiumkoncentrationen inte kan hållas tillräckligt hög.
Profylax mot framför allt depression vid bipolär sjukdom.
olanzapin (Zyprexa)
ziprasidon (Zeldox)
Aripiprazol (Abilify)


Vissa antipsykosmedel har effekt på både akuta maniska och
depressiva episoder, men även visats ha återfallsförebyggande
effekt.
Kan i vissa fall kombineras med litium eller antiepileptikum.
14

Oro – känsla av upprördhet, rädsla och olust

Rädsla – stark negativ känsla orsakad av att någon/något känns hotande

Ångest – (lat. angustia - trånghet) en oro/rädsla som är obefogad med
hänsyn till den aktuella situationen
 Mobiliserar resurser för kamp eller flykt
 Var 3:e kvinna och var 5:e man kommer någon gång i livet att drabbas av
ett ångestsyndrom
Psykiatrisk klassificering
Paniksyndrom
Specifik fobi (13 %)
(prevalens 5 %)
Förväntningsångest och agorafobi
Akut stressyndrom
Posttraumatiskt stressyndrom
Social fobi (12 %)
Generaliserad ångest (6 %)
Tvångssyndrom (2 %)
(7 % i USA)
Organisk och drogrelaterad ångest
15
1.
För farmakologisk behandling rekommenderas i första hand SSRIläkemedel.
2.
Andrahandsmedel är främst SNRI-läkemedel, men även TCA.
3.
Bensodiazepiner används främst vid behandling av akuta ångesttillstånd,
vissa typer av förgiftningar och vid epilepsi.
 Snabbt insättande effekt.
 Ej för långtidsbehandling – beroendeframkallande!
4.
Betablockare i låg dos vid anticeptorisk ångest (rampfeber).
5.
Buspiron (Buspar) och pregabalin (Lyrica) vid generaliserat
ångestsyndrom.
6.
Vid sömnsvårigheter har klassiska bensodiazepiners betydelse minskat till
förmån för bensodiazepinliknande substanser (t ex zolpidem och
zopiklon), som är kemiskt annorlunda men har en rätt likartad
verkningsmekanism.
Sömnstörningar
Ångest och oro
• Premedicinering före operation
• minska oro, rädsla och ångest inför behandling
• reducera muskulär spänning och oönskade reflexer
• Epilepsi
N05C SÖMNMEDEL & LUGNANDE MEDEL
• Alkoholabstinens
N05CD Bensodiazepinderivat
N05B LUGNANDE MEDEL, ATARAKTIKA
Nitrazepam (Mogadon)
Flunitrazepam (Fluscand, Rohypnol avreg.)
N05BA Bensodiazepinderivat
Triazolam (Halcion)
Diazepam (Stesolid)
Midazolam (Dormicum)
Oxazepam (Sobril)
Lorazepam (Temesta)
N05C F Bensodiazepinbesläktade
Alprazolam (Xanor)
Zopiklon (Imovane)
Zolpidem (Stilnoct)
NO5B B Piperazinderivat
Hydroxizin (Atarax)
Zaleplon (Sonata)
•
FARMAKOLOGI
•
NO5B E Azasprionderivat
Buspiron (Buspar)
NO5B X Övriga
Prometazin (Lergigan)
Valeriana
N05C M Övriga
Klometiazol (Heminevrin)
Propiomazin (Propavan)
Valeriana
16
FARMAKOLOGI
den huvudsakliga
inhibitoriska
neurotransmittorn
i CNS
GABA (-aminobutyric acid)
+ BDZ
+
+
+
+
+
GABAA = ligandreglerad kloridjonkanal
+
GABAA
- -
Agonist vid av GABAA- och GABAB-receptorer
kloridjoner
- - HYPERPOLARISATION - Nervcell - +
+
+
+
+
+
+
+
+
GABAB = G-proteinkopplad receptor som medierar
synaptisk inhibition
+
FARMAKOLOGI
+
GABA
Z
Z
Z
GABA-Glutamat
balansen
GABA
Glutamat
NORMAL
LUGN
SEDERAD
OROLIG
EPILEPTISK
Reduktion av ångest* och aggression
 Sedering, sänker vakenhetsgraden
(inducerar sömn) och minskar stressvaret
 Amnesi (minnesförlust/försämring av minnet)
 Reduktion av muskelspänning* och koordination
 Kramplösande*

* De bensodiazepinliknande hypnotika har inte dokumenterad anxiolytisk
eller muskelrelaxerande effekt.
17
FARMAKOLOGI
Fördelar
Nackdelar




God effekt
Låg toxicitet
Liten risk för
biverkningar
 Få interaktioner
Trötthet, förvirring, minnesförlust, försämrad
koordination.
 Beroendeframkallande:

Ett fåtal reagerar med "paradoxala" reaktioner, t ex
ökad oro, mardrömmar, aggressivitet, depression,
suicidhandlingar.
FARMAKOLOGI
OBS!
Äldre har risk för kognitiv
funktionsnedsättning,
nedsatt muskeltonus med
risk för fall
 Tolerans - behov av dosökning för önskad effekt eller
påtagligt minskad effekt vid oförändrad dos.
 Abstinens - uppkomst av abstinenssyndrom vid avbrott
(t.ex. ångest, depression) vilket leder till intag av drog
för att undvika abstinens.
 Riskgrupper är bl a personer med psykosomatiska
besvär och hög ångestnivå, långvariga psykiska problem
och/eller sömnlöshet, alkoholmissbrukare, intravenöst
missbruk, åldringar och unga patienter.
CH3
Cl
O
N
Fas I
N
Diazepam
Fas I
OH
Nordiazepam
(aktiv metabolit)
O
Cl
t½ för
hydroxylering
20-30 timmar
glukoronid
N
t½ för
glukoronidering
6-12 timmar
Oxazepam
(aktiv metabolit)
HOC2
Zopiklon 4-6 timmar
Zolpidem 1-3 timmar
Zaleplon 1-1,4 timmar
O
N
Fas II
N
Cl
t½ för
N-demetylering
20-35 timmar
O
N
N
Cl
H
H
H
O
N
Utsöndras
i urin
N
N
N
Cl
H3C
N
Cl
F
N
Fas I
α-hydroxymidazolam
N
F
H3C
t½ för
hydroxylering
1,5-2,5 timmar
Midazolam
Fas II
glukoronider
N
N
OH
Cl
N
F
4-hydroxymidazolam
18