Ladda ner pdf - Blira konsult AB

Transcription

Ladda ner pdf - Blira konsult AB
vuxna
med utvecklingsstörning
Att göra studiesituationen tillgänglig för
Utgivna skrifter i denna serie:
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning (omarbetad 2013).
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning.
Övergripande information om stödinsatser (omarbetad 2012).
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med autismspektrumtillstånd (omarbetad 2012).
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med ADHD (omarbetad 2012).
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2011).
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med psykisk ohälsa (2010).
Vid förfrågan kan skrifterna tas fram i alternativa format som till exempel e-bok, punktskrift eller lättläst.
Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning
© Specialpedagogiska skolmyndigheten
Ansvariga på SPSM: Eva-Lotta Andersson och Leif Näfver
Redaktör och text: Annika Wallin, Blira Konsult AB
Grafisk form: Tullbergs Kommunikationsbyrå
Illustration: Li Rosén Zobec, illli
Tryck: DanagårdLiTHO AB, 2013
ISBN: 978-91-28-00483-1 (tryckt version), 978-91-28-00439-8 (pdf-version)
Beställningsnummer: 00438
Skriften är utgiven av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och kan hämtas som pdf-dokument och beställas
på myndighetens webbplats www.spsm.se. Den kan också beställas från [email protected]
Texterna har skrivits av Annika Wallin, Blira Konsult AB, och har tagits fram i samarbete med Gunilla Alriksson,
Marianne Eriksson, Lotta Granér, Wern Palmius och Kristina Szönyi på SPSM. I arbetet har myndigheten haft hjälp av en
extern referensgrupp bestående av Eva Borgström och Anna Gabrielsson från Riksförbundet för barn, unga och vuxna
med utvecklingsstörning, Ulla Essén från Socialstyrelsen, Lisbeth Ohlsson från Malmö Högskola och Judith Timoney
från Svenska Downföreningen. SPSM står emellertid som ensam ansvarig för innehållet. Ett tack riktas till Kerstin Gatu
från Mora folkhögskola, Therése Mineur från Högskolan i Halmstad, Ingrid Mattsson Müller och Gunilla Thunberg från
DART som har lämnat underlag till, eller synpunkter på, vissa texter. Ett särskilt tack går också till Håkan Larsson, Maria
Rosenqvist-Flaschner, Danuta Odeltorp, Kalle och Emre som på ett generöst sätt har delat med sig av sina erfarenheter.
De studerande som intervjuats framträder endast med förnamn, och en av dem använder fingerat namn.
Förord
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)
arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen
för sin utbildning. Det gör vi genom special­
peda­gogiskt stöd, undervisning i specialskolor,
tillgängliga läromedel och statsbidrag. Stödet
vi erbjuder kan handla om individens lärande,
pedagogers arbete eller verksamhet och organi­
sation. Den kompetens vi erbjuder kompletterar
kommunernas och skolornas egna resurser.
Vi erbjuder även kostnadsfria fortbildningar.
Idag finns lite dokumenterad kunskap om
utbildning för vuxna med utvecklingsstörning. Den här skriften bidrar med exempel på
hur utbildningsanordnare har arbetat för att
öka tillgängligheten i sina verksamheter. Även
ett par studerande berättar om sina erfaren­
heter. Skriften beskriver också några teoretiska
utgångspunkter som bör finnas som grund vid
utformning av utbildning för vuxna med funktionsnedsättning. Innehållet handlar framför
allt om pedagogiskt stöd till vuxna som har
utvecklingsstörning av mindre omfattning.
Redaktör och skribent har varit Annika Wallin,
Blira Konsult AB. Eva-Lotta Andersson och jag,
som arbetar med statsbidrag till vuxenutbildning, har varit ansvariga på SPSM. Texterna har
tagits fram i samarbete med sakkunniga inom
myndigheten. I arbetet har vi haft hjälp av en
referensgrupp med personer från bland annat
Socialstyrelsen, Malmö Högskola och berörda
intresseorganisationer. SPSM står emellertid som
ensam ansvarig för innehållet.
Skriften vänder sig till anordnare av utbildning för vuxna, skolledare, lärare, studie- och
yrkesvägledare, politiker och andra som är
intresserade av att utforma en tillgänglig studiesituation. Förhoppningen är att den ska bidra till
att fler vuxna med utvecklingsstörning ska kunna
studera och utbilda sig utifrån sina intressen och
förutsättningar.
Specialpedagogiska skolmyndigheten maj 2013.
Leif Näfver
Chef för Statsbidragsavdelningen
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 1
Innehåll
Utbildning ger makt och möjligheter......................................................3
Utvecklingsstörning är inget entydigt begrepp.......................................4
Skapa goda villkor för lärande................................................................6
Kommunikation är grundläggande.......................................................12
Exempel på pedagogiskt stöd...............................................................16
Intervjuer
Teori med förankring i praktiken....................................................20
Emre vill ha mycket lärarstöd och gott om tid................................22
Deltagarna får inflytande och sammanhang..................................24
Kalle vill gå så länge som möjligt på utbildningen..........................26
AKK ingår som en självklar del i undervisningen............................28
Utbildning för vuxna............................................................................30
Förslag på läsning................................................................................34
För mer information.............................................................................36
2 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning
Utbildning ger makt och möjligheter
Genom studier och utbildning kan människor
utvecklas, få nya kunskaper och stärka sin
identitet i samspel med andra. Utbildning ger
individen makt och frihet att göra sina egna
livsval och ökar möjligheten att delta i demokratiska processer och samhällsliv. Studier är också
en viktig förutsättning för att få arbete och lön.
Utbudet är begränsat
Vuxenstudier handlar om att komplettera tidigare utbildning, att utbilda sig i ett nytt yrke
eller att ta till vara begåvning och bygga vidare
på intressen. I dagsläget är emellertid utbudet
av vuxenstudier begränsat för personer med
utvecklingsstörning. Det som erbjuds är särskild
undervisning för vuxna (särvux) och svenskundervisning för invandrare (sfi). Cirka 25
folkhögskolor samt studieförbund har kurser
specifikt för vuxna med utvecklingsstörning
och för närvarande (år 2013) finns en hög­
skoleutbildning som är anpassad för studenter
med utvecklingsstörning. Därutöver finns en
eftergymnasial utbildning som anordnas av
Kulturcentrum Skåne.
konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning. I artikel 24 står det att
konventionsstaterna ska säkerställa att personer
med funktionsnedsättning får tillgång till allmän
högre utbildning, yrkesutbildning, vuxenutbildning och livslångt lärande utan diskriminering
och på lika villkor som andra. I detta syfte
ska konventionsstaterna säkerställa att ändamålsenlig anpassning erbjuds personer med
funktionsnedsättning. En fråga om demokrati
Det är angeläget att fler utbildningsanordnare
gör sina utbildningar tillgängliga för alla. Att
få tillgång till studier är i grunden en fråga
om demokrati. Sverige har skrivit under FN:s
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 3
Utvecklingsstörning
är inget entydigt begrepp
En diagnos med stor spännvidd
Det är svårt att beskriva utvecklingsstörning
på ett kortfattat sätt. Diagnosen har en spännvidd från gränslandet mot svag begåvning till
omfattande intellektuell funktionsnedsättning.
Det innebär att graden av nedsättning, och hur
den tar sig uttryck, skiljer sig stort mellan olika
individer även om de på papperet har samma
diagnos. Det finns även en variation i vad man
kallar funktionsnedsättningen. Utvecklingsstörning är det begrepp som används i svensk
lagstiftning. Intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning kan användas med liknande
betydelse i andra sammanhang.
Utvecklingsstörning är en intellektuell funktions­
nedsättning som medför begränsningar vad
gäller minnesförmåga, förmågan till abstraktion
av kunskaper och rums- och tidsuppfattning.
Den nedsatta intellektuella förmågan får konsekvenser i utbildningssituationer, i arbetslivet och
vid andra tillfällen där man behöver klara av
vardagens krav och förstå sociala sammanhang.
Flera utredningar
För att avgöra om en person har en utvecklingsstörning krävs flera utredningar. En psykolog gör
en utredning som innehåller bland annat utvecklingshistorik, begåvningstestning och skattning
av adaptiv förmåga (förmågan att hantera sociala
sammanhang och kulturella förväntningar i
vardagen). Den psykologiska bedömningen vägs
sedan samman med medicinska, pedagogiska och
sociala utredningar. De senare tar även reda på
orsaken till utvecklingsstörningen och individens
behov av stöd. Diagnos sätts utifrån de sammanvägda resultaten av de olika utredningarna.
4 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning
Bedömningen av vilka som har en utvecklingsstörning skiljer sig åt mellan olika länder.
Behovet av diagnosen och vilka som får den
förändras också över tid. När kraven i skola,
arbetsliv och på andra samhällsområden ökar
växer gruppen som får diagnosen utvecklingsstörning. I vår komplicerade samtid får även
mindre intellektuella nedsättningar stora konsekvenser, och krav från administrationen av olika
stödformer kan innebära att en diagnos är nödvändig för att få tillgång till stöd.
Särskoleelever – en grupp i förändring
Under 1990-talet och inledningen på 2000-talet
ökade antalet elever som togs emot i särskolan
markant. En orsak var att den mer teoretiskt
inriktade undervisningen i grundskolan i kombination med ekonomiska åtstramningar innebar
minskade resurser till elever i behov av särskilt
stöd. En del av de elever som tidigare kunnat gå
i grundskola fick istället sitt stöd i särskolan. Det
innebar att gruppen särskoleelever förändrades.
Gruppen är idag mer heterogen än tidigare och
innefattar fler elever med mindre omfattande
utvecklingsstörning. Det är den här heterogena
gruppen som idag på olika sätt tar del av vuxen­
undervisningen. Det är viktigt att ansvariga för
vuxenutbildning tar hänsyn till detta när de
utformar undervisningen.
Kort om funktionsnedsättningen
Utvecklingsstörning är en funktionsned­
sättning som medför inlärningssvårigheter
och innebär att personen behöver stöd
för att klara vardagslivet. Personer med
utvecklingsstörning har en mer eller min­
dre begränsad förmåga till abstraktion
av kunskaper. Att abstrahera handlar om
att låta tänkandet lämna det konkreta
och gå till det symboliska och teoretiska.
Begränsningar på detta område kan
påverka förmågan att till exempel tolka
kartor, erövra skriftspråket och att förstå
abstrakta tidsbegrepp som ”en timme” eller
”en vecka”. Utvecklingsstörning kan även
medföra begränsningar i arbetsminnet.
Arbetsminnet är förmågan att hålla flera
saker i minnet samtidigt under en kortare
tid. Hur svårigheterna kommer till uttryck,
och i vilken omfattning, varierar stort mel­
lan olika individer. Den som vill veta mer
kan till exempel läsa kapitlet Utvecklings­
störning av Mats Granlund och Kerstin
Göransson i Nya Omsorgsboken (2011).
Lena Söderman och Sivert Antonson är
redaktörer. Boken är utgiven av Liber.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 5
Skapa goda villkor för lärande
En nedsatt intellektuell förmåga får konsekvenser i studiesituationen. Stöd, stimulans och höga
förväntningar från kunniga och engagerade
lärare har stor betydelse för den studerandes
resultat. I en studiemiljö som erbjuder goda
villkor för lärande kan alla studerande utveckla
sina förmågor, sitt tänkande och göra framsteg
utifrån sina förutsättningar. De goda villkor
som SPSM vill lyfta fram är tillgänglighet,
inkludering, delaktighet och ämnes- och relationskompetenta lärare.
En tillgänglig studiemiljö
En person kan ha en funktionsnedsättning
utan att det innebär ett funktionshinder. Funktionshinder uppstår när omgivningen inte är
tillgänglig. Miljön kan alltså vara hindrande.
För att undvika att studerande möter hinder
i sin studiesituation måste utbildningsanordnaren
erbjuda en tillgänglig miljö. Tillgänglighet i
studie­situationen omfattar den fysiska omgivningen, pedagogiken och den sociala situationen.
Fysisk tillgänglighet innebär att den studerande
kan ta sig fram till platsen för utbildningen, ta
sig in i lokalerna, vara där och ha möjlighet att
orientera sig där.
Pedagogisk tillgänglighet handlar om att skolans medarbetare har kunskap om pedagogiska
konsekvenser av funktionsnedsättningen och
arbetar med alternativa verktyg och anpassade
läromedel. Utgångspunkten ska vara att hitta
lösningar och inte acceptera sådant som utestänger den studerande från undervisningen.
Social miljö
Samspel
Individuell
kunskapsutveckling
Lärande
Fysisk miljö
Pedagogisk miljö
När den studerande kan röra sig självständigt i lokalerna, ta
del av information och undervisning och utvecklas i samspel
med andra ökar möjligheterna till lärande och individuell
kunskapsutveckling.
Social tillgänglighet betyder att den studerande
kan delta i samspel och kommunikation med
andra i såväl undervisningen som på ledig tid
mellan lektionerna. Det är först när de tre aspekterna av tillgänglighet samspelar och utgår från
den studerandes individuella behov som studie­
situationen kan sägas vara tillgänglig.
6 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning
Tillgänglighet – ett exempel
Helena, som är ett fiktivt exempel, är 25 år och går på folkhögskolan Studio som även den är fiktiv. Hon
kan läsa och använder Widgitsymboler som stöd (läs mer på sidan 12–15). Helena har svårt att orientera sig
så för att öka den fysiska tillgängligheten har skolan kompletterat sina skyltar med Widgitsymboler. Det
gör att hon lättare kan känna igen de olika undervisningssalarna. För att öka den pedagogiska tillgäng­
ligheten har Helena tillgång till ett menyprogram på sin dator med förenklade skrivbord och individuella
anpassningar. Undervisningen sker ofta i form av samtal där läraren kan förklara olika fenomen och för­
säkra sig om att Helena och hennes kurskamrater vet vad de ska göra. Läraren är också noga med att ge
instruktioner både muntligt och i text kompletterad med Widgitsymboler. För att öka den sociala tillgäng­
ligheten finns någon av skolans medarbetare alltid på plats i kafeterian under rasterna. Där kan Helena,
och andra studerande, få hjälp att bena ut missförstånd i relationer eller stöd för att våga ta kontakter.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 7
Fakta
FN:s standardregler tillförsäkrar människor
med funktionsnedsättning full delaktig­
het och jämlikhet och är ett internationellt
dokument som ligger till grund för den
svenska funktionshinderspolitiken.
Salamancadeklarationen handlar om hur
skolan ska anordna undervisningen för
elever i behov av särskilt stöd. Salamanca­
deklarationen bygger på FN:s Allmänna
förklaring om de mänskliga rättigheterna
och FN:s Standardregler om delaktighet
och jämlikhet för människor med funktions­
nedsättning.
Handikappreformen kom 1994 och innebar
bland annat att kommunen övertog ansva­
ret för omsorgsverksamheten för personer
med utvecklingsstörning. Handikapprefor­
men omfattar även LSS, lagen om stöd och
service för vissa funktionshindrade.
Inkludering
Under 1960- och 1970-talen ökade integreringen av studerande med funktionsnedsättning
i skolan. Integrering innebär att utbildningen
öppnar sina dörrar för alla men kraven ställs
sedan på individen som ska anpassa sig. Fokus
ligger på att hitta individuella lösningar för den
studerande så att läraren inte behöver ändra sitt
arbetssätt för den övriga gruppen.
På 1990-talet kom FN:s standardregler,
Salamancadeklarationen och Handikappreformen (se faktaruta). Då blev delaktighet och
jämlikhet nya ledord och man började tala om
inkludering istället för integrering. I en inkluderande undervisningssituation ställs kraven
på verksamheten och inte på individen. Det är
verksamhetens ansvar att erbjuda aktiviteter där
alla studerande kan delta. Utgångspunkten är
att gruppen är heterogen och det är i gruppen
som olikheterna gestaltar sig, inte i en särskild
individ. Inkludering handlar alltså om mycket
mer än att rent fysiskt placera studerande med
funktionsnedsättning i samma klassrum som
8 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning
studerande utan funktionsnedsättning. Det
handlar om att se olikheter som något positivt,
att arbeta med gruppen som en helhet, undvika
särlösningar och att ha delaktighet som mål.
Ett inkluderande arbetssätt kan se olika ut i
olika situationer och betyder inte att man helt
och hållet måste sluta med enskild undervisning
eller mindre grupper. Ibland, på vissa lektioner,
kan sådana lösningar vara det bästa utifrån den
studerandes behov. Det viktiga är att undvika
särlösningar som systematiskt utestänger den
studerande från pedagogiska och sociala sammanhang på skolan.
Inkludering – ett exempel
Folkhögskolan Studios rektor arbetar för inkludering. Innebörden av ett inkluderande arbetssätt diskuteras
regelbundet i lärarlagen och medarbetarna har haft en studiecirkel i ämnet. För att stärka gemenskapen
på skolan möts alla studerande i aulan varje måndagsmorgon. Då får de information om den kommande
veckan. Skolans aktiviteter är arrangerade med tanke på att ingen ska vara hindrad att delta och alla bjuds
in. Även informationen på skolan är utformad för att vara tillgänglig för alla. Till exempel får samtliga
studerande information på lättläst svenska ihop med Widgitsymboler och som vanlig text. Det finns inga
särskilda undervisningsgrupper och Helena tillhör en större klass. Skolans speciallärare och ämnes­lärare
arbetar tillsammans och ger stöd till alla studerande. Förväntningarna är höga på samtliga studerandes
resultat. När Helena behöver extra förtydliganden och anpassade läromedel får hon det. De studerande
gör inte alltid exakt samma sak men arbetar utifrån ett gemensamt tema eller ämne. Olikheterna i grup­
perna ses som en värdefull tillgång och lärarna pratar om hur gruppen som helhet ska utvecklas.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 9
Delaktighet
Delaktighet är målet för den inkluderande
undervisningen. Delaktighet handlar om en
demokratisk rättighet att få delta i samhällslivet
på samma villkor som andra. I studiesituationen
innebär det att kunna vara en aktiv del av aktiviteter och relationer. För att få syn på vad det
är som hindrar delaktighet, och hur delaktighet
kan främjas, har SPSM arbetat med en modell
som utgår från sex olika aspekter av delaktighet*. Modellen har visat sig fungera bra som
stöd i samtal med studerande. I stället för mer
allmänna frågor om delaktighet, som riskerar
att bli otydliga och abstrakta, utgör de sex
aspekterna något att resonera runt.
För delaktighet krävs:
• Tillhörighet som handlar om formell legitimitet
och innebär att man tillhör en viss grupp eller
aktivitet. Den studerande kan få formell till­
hörighet genom att till exempel vara inskriven
på en kurs eller ingå i en viss fritidsaktivitet.
• Tillgänglighet som innebär att ha tillgång till
fysiska platser, aktiviteter och sammanhang.
Såväl den fysiska som den pedagogiska, sociala,
kommunikativa och symboliska miljön måste
vara tillgänglig.
*Modellen utgår från begrepp och en delaktighetstanke som har
utvecklats av professor Ulf Janson och fil dr Eva Melin på Institu­
tionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet.
Se referenser i litteraturlistan.
• Samhandling som betyder att delta i samma
handling som andra. Det kan vara i samtal,
grupparbeten eller aktiviteter på rasten. Det
huvudsakliga är inte att alla gör exakt samma
sak. Det viktiga är att man deltar i något tillsammans med andra.
• Erkännande som innebär att de andra, såväl
kurskamrater som lärare med flera erkänner
och accepterar individen utifrån den person
han eller hon är.
• Engagemang som finns som en upplevelse
inom den studerande men som påverkas i hög
grad av omgivningen.
• Autonomi som innebär inflytande och själv­
bestämmande.
Aspekterna ovan hänger ihop. Till exempel leder
låg grad av tillgänglighet ofta till låg grad av personligt engagemang. Om tillgängligheten är dålig
påverkar det även graden av erkännande från
andra och möjligheten till samhandling. Målet
kan inte vara att en studerande ska vara delaktig
i alla aktiviteter eller situationer hela tiden, det
orkar ingen vara. Däremot är det viktigt att utgå
från att delaktighet är grundläggande för kunskapsutveckling och social utveckling. Läs mer
i FoU-rapporten Där man söker får man svar.
Delaktighet i teori och praktik för elever med
funktionsnedsättning (se litteraturlistan).
10 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning
Delaktighet – ett exempel
För att få en tydligare bild av Helenas studiesituation och veta vilket stöd som behövs har hon och kurs­
ansvarig stämt möte för att prata utifrån delaktighetsmodellen. Det gäller situationen på en av kurserna
där Helena är inskriven och alltså har formell tillhörighet. De pratar om tillgängligheten som har blivit
bättre sedan skolan kompletterat sina skyltar med Widgitsymboler. Helena hittar nu bättre till grupprum
och undervisningssalar. På kursen pågår grupparbeten och Helena berättar att hon har känt sig missför­
stådd och menar att kurskamraterna förklarar dåligt vad arbetet ska gå ut på. Hon är stressad och tror
att de andra tycker att hon ska ta reda på fakta på egen hand. Kursledaren och Helena konstaterar att
kurskamraterna har en inbjudande hållning mot Helena men att hon ändå har svårt att vara en del av
samhandlingen i grupparbetet. De pratar om hur situationen kan förbättras och hur Helenas engagemang
kan öka. Just nu tycker hon att det mesta känns tråkigt. Kursledaren föreslår att gruppen ska få kontinuer­
ligt stöd av honom. Han ska hjälpa till att tydliggöra rollerna och hur de ska fördela arbetet sinsemellan.
Gruppen kan också behöva extra stöd för att diskutera texter, förtydliga problem och avgränsa uppgifter.
Helena tror att det kommer att kännas roligare om de gör så. Kursansvarig och Helena bestämmer sig för
att prova detta och utvärdera efter ett par veckor.
Ämnes- och relationskompetenta lärare
Tillgänglighet, inkludering och delaktighet utgör
tillsammans med ämnes- och relationskompetenta lärare ett viktigt fundament för att kunna
skapa goda villkor för lärande. Läraren som ska
stödja den studerande i att utveckla egen kunskap behöver själv ha en god kunskapsgrund.
Läraren behöver också vara insatt i skolans
styrdokument, den ämnesdidaktiska utvecklingen och kunna skapa goda relationer till de
studerande. Detta är lika viktigt i undervisning
av vuxna med utvecklingsstörning som i annan
undervisning. Bristande ämneskunskaper, låga
förväntningar och missriktad hänsyn kan leda
till att lärare ställer för låga krav på studerande
med utvecklingsstörning. I sådana situationer får
de studerande inte möjlighet att utvecklas till sin
fulla potential. Alltför högt ställda krav gynnar
naturligtvis inte heller den studerande. Misslyckanden och upplevelsen av att uppgifterna
är obegripliga kan leda till att en studerande
hoppar av och lämnar utbildningen med sargat
självförtroende.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 11
Kommunikation är grundläggande
Att kunna uttrycka sig och förstå vad andra
kommunicerar är grundläggande i livet och i
studierna. Att kommunicera betyder att ”göra
gemensamt”. Det är viktigt att utbildningsanordnaren kan erbjuda kommunikationsstöd till
studerande som behöver det. Kommunikationsstödet ger möjlighet till ökad begreppsförståelse
och delaktighet.
att använda AKK i undervisningen. Goda kommunikationspartners spelar en viktig roll när det
gäller att utveckla olika AKK-sätt.
Det är en missuppfattning att personer med
mindre omfattande utvecklingsstörning inte
skulle ha nytta av AKK. Även för personer som
kan läsa och skriva och som uttrycker sig väl i
tal kan AKK avlasta och underlätta.
Alternativ och kompletterande
kommunikation i undervisningen
När Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) används i studiesituationen behöver
stödet ingå som en del i undervisningen och
användas i det dagliga samspelet. Om en person använder tecken som AKK ska alltså tecken
användas genomgående i undervisningen. Det
samma gäller om någon använder symboler
och talande hjälpmedel. Då är det viktigt att
omgivningen ”pekpratar”, det vill säga använder
symboler som stöd, till talet.
Många studerande har etablerade kommunikationsstöd när de börjar studera som vuxna.
En del har emellertid haft bristfälligt stöd utan
möjlighet att använda och utveckla AKK fullt
ut. Andra kan ha fått en AKK-form som satt
gränser för deras kommunikativa och språkliga
utveckling. I sådana fall behövs tid för att hitta
kommunikationsstöd som den studerande trivs
med och tycker fungerar. Det krävs kunskap för
Symboler, bilder, ljud och tecken
AKK kan vara foton, ritade bilder, symboler, ord
och bokstäver som används tillsammans med
eller utan tal. Även tal i talsyntes eller inspelat
ljud kan fungera som AKK.
AKK med hjälp av tecken innebär att man
tecknar de betydelsebärande orden i en mening
tillsammans med tal. Vilka ord som väljs styrs
dels av användarens egna behov, motivation och
kunskaper i tecken samt kunskaper hos samtalspartnern. Tecknen som används har sitt ursprung
i det svenska teckenspråket.
Det går bra att kombinera många olika AKKsätt eftersom de kompletterar varandra. Det är
viktigt att tänka långsiktigt så att den studerande inte behöver byta AKK-sätt när han eller
hon byter lärare eller verksamhet. Det är också
viktigt att skapa något gemensamt så att de studerande kan kommunicera med varandra.
Utbildningsanordnaren bör se på studiesituationen i ett helhetsperspektiv och använda olika
12 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning
Helord, som ibland kallas ordbilder, och
bokstäver kan fungera som symboler för
ett namn. Till exempel kan E stå för Eva.
Foton kan användas för att förtydliga
vem man ska träffa.
AKK-former i all information. Till exempel kan
webben vara utformad med bildstöd och lokalerna kan skyltas med piktogram eller andra
symbolsystem.
Symbolsystem
Idag finns flera symbolsystem som till exempel
blissymboler, Pictogram, PCS-symboler (Picture
Communication Symbols), Widgitsymboler, Symbolstix, Sclera och ARASAAC. Utgångspunkten
när man väljer symbolsystem måste alltid vara
vem eller vilka som ska använda symbolerna och
hur de ska användas.
Det går att samla symboler i en bok eller på
en karta som den studerande kan bära med sig.
Många använder även appar och datorer för att
tala och skriva med symboler. Flera av symbolsystemen fungerar tillsammans med särskilda
programvaror som gör det möjligt att komplettera
skriven text med symboler. Det finns även appar
och datorprogram där tal i talsyntes eller inspelat
ljud fungerar ihop med symboler och text.
Läs texten på sidan 28 om hur AKK används
i undervisningen på Furuboda folkhögskola.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 13
Ritade tecken
Tips!
SPSM anordnar kurser i AKK för pedagoger
och annan skolpersonal, och har ett särskilt
ansvar för att hålla utbildningar om bliss.
SPSM kan även ge råd om andra utbild­
ningsanordnare som ger kurser i AKK och
tecken som AKK. Läs mer om AKK på
www.spsm.se/akk.
skola
bibliotek
rast
För att titta på, och ladda ned, symboler
och bilder se
• Bliss på www.blissonline.se
• Pictogram på www.pictoonline.se
PCS-symboler
• PCS-bilder och Widgit på www.hargdata.se
• Ritade tecken till TAKK på
www.ritadetecken.se
• Symbolstix på http://symbolstix.n2y.com
• Sclera på www.sclera.be
• ARASAAC på www.catedu.es/arasaac
skola
Några av systemen är fria, och det finns
fler symbolsystem än de som nämns ovan.
Många går att använda i appar för kommu­
nikation och kognition.
14 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning
bibliotek
rast
Pictogram
blissymboler
skola
skola
bibliotek
bibliotek
(byggnad)
rast
rast
Widgitsymboler med text
Efter rasten träffas Efter rasten träffas vi i
skolans bibliotek.
vi i skolans bibliotek.
När man använder symbolstöd till en mening kan varje ord symbolsättas. Det kan vara bra när syftet är att
träna läsandet och förståelsen av varje ord. Det vanligaste är emellertid att stödja förståelsen av textens
innehåll. Då symbolsätter man enbart de betydelse­bärande orden.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 15
Exempel på pedagogiskt stöd
Pedagogiskt stöd handlar om att undanröja
hinder, förbättra förutsättningarna för lärande
och öka den studerandes självständighet i studie­
situationen. Den bästa informationen om vad
en person behöver stöd med får man i samtal
med personen själv och med andra som känner
honom eller henne väl.
Välja stödinsatser
För att veta vilka stöd som kan fungera behövs en
noggrann kartläggning. Den kan ta utgångspunkt
i tidigare erfarenheter från skolsituationer. Den
studerande får då berätta om sin kommunikation,
hur det har varit att läsa, skriva, räkna, komma
ihåg, komma i tid och om den sociala samvaron
med kamrater och lärare. Läs mer i Pedagogisk
kartläggning (se litteraturlistan). Även SPSM:s
delaktighetsmodell (se sidan 11) kan fungera som
utgångspunkt för ett kart­läggande samtal.
En del studerande har en tydlig bild av vad de
behöver medan andra har bristfälliga erfarenheter av pedagogiskt stöd. Någon från utbildningen
kan behöva informera den studerande om vilka
möjligheter som finns. Det kan göras genom
att visualisera de olika alternativen med hjälp
av till exempel rit-prat eller bilder. Den studerande bör sedan få prova stödet och utvärdera
det efter några veckor. Eftersom situationen kan
förändras krävs ett pågående samtal om hur
stödinsatserna fungerar.
Det pedagogiska samtalet
Det allra mest grundläggande stödet kan läraren
ge genom att lägga stor vikt vid samtalet i undervisningen och uppmuntra de studerande att ställa
frågor. Ett samtal ger läraren möjlighet att förklara begrepp och samband, och de studerande
kan dela erfarenheter, formulera egna tankar och
på så vis komma vidare i sitt eget tänkande.
Ta avstamp i det konkreta
Personer med utvecklingsstörning har i olika
grad svårigheter med att abstrahera men förmågan kan utvecklas. Ett sätt är att ta utgångspunkt
i det konkreta och sedan höja abstraktionsnivån.
Det kan handla om att börja med en fråga som
till exempel ”vad kostar varan?”. Svaret kan
räknas ut genom att använda riktiga pengar och
sedan kan detta översättas till siffror. Det går
också att åka och titta på det man ska studera
eller prova att göra en handling och sedan skapa
en teoretisk förankring och utveckla resonemanget kring detta.
Visualisera
För att öka tydligheten i undervisningen kan talad
information också visualiseras. Det kan handla
om att rit-prata, använda bilder som beskriver
ämnet, tecken till tal eller andra AKK-former. Till
exempel kan tid visualiseras med hjälp av appar
i telefonen och särskilda klockor. För att alla i
16 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning
klassrummet ska kunna ta del av det som läraren
visar kan en interaktiv skrivtavla vara till hjälp.
Planera och skapa struktur
För att skapa struktur kan läraren tydliggöra
vad som är målet med en uppgift, hur arbetet
ska gå till, hur arbetsfördelningen ska se ut och
vilka tidsramar som gäller. Informationen kan
gärna ges både i tal och skrift och med visuellt
stöd. För att den studerande ska kunna planera sitt arbete självständigt kan man ta hjälp
av olika verktyg. Det kan till exempel vara ett
synligt schema som visar aktiviteter och klockslag. Utvecklingen när det gäller teknikstöd går
fort och i dagsläget finns kalendrar och larm i
de flesta mobiltelefoner. Sms-påminnelser eller
andra liknande tjänster kan ibland synkroniseras
med planeringsverktyg som finns på internet. De
flesta mobiltelefoner ger möjlighet att spela in
och fotografera av information. För den som inte
har tillgång till, eller kan eller vill, använda en
mobiltelefon på detta sätt finns alternativ i form
av vanliga kameror, fickminnen, handdatorer,
pekplattor, mp3-spelare, olika datorprogram och
klockor med tids- och minnesstöd.
Tillgång till text
Det finns flera möjligheter att få tillgång till textinnehåll. Förutom att läsa går det att lyssna. Om
texten finns digitalt kan den läsas upp med hjälp
av talsyntes. Ett annat alternativ är e-böcker som
består av text, ljud eller kombinationer av text,
ljud och film. Det finns också lättläst litteratur,
och en lättläst nyhetstidning som heter 8 SIDOR,
som ges ut av Centrum för Lättläst. Att läsa med
symboler är också en form av läsning. Att få
tillgång till text handlar emellertid inte enbart
om att kunna avkoda eller höra det som står.
Det handlar också om att förstå vad man läser.
För att öka läsförståelsen kan läraren använda
ett arbetssätt som kallas strukturerade textsamtal. Genom att utgå från en tydlig struktur och
samtala om texten, och prata om vad orden
betyder, får de studerande hjälp att reflektera
över vad de läser, ställa frågor till texten och på
så vis utveckla förmågan att läsa mellan raderna
och dra slutsatser. Den som vill veta mer om
arbetssättet kan läsa boken Läsförståelse genom
strukturerade textsamtal (se litteraturlistan).
Skriva
För personer som har svårt att skriva för hand
finns digitala verktyg som underlättar. Den som
skriver på till exempel dator, pekplatta, elektriskt
tangentbord eller telefon behöver inte forma
bokstäverna själv och kan få hjälp med stavningskontroll. Det finns också verktyg där den
studerande kan spela in tal istället för att skriva.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 17
Hitta rätt
För att öka tydligheten och göra det lättare att
hitta kan lokalerna märkas upp med skyltar med
text, bilder och symboler. Det kan också vara bra
att gå runt i lokalerna och identifiera olika platser
och prata om hur man tar sig dit (Till exempel:
sväng vid den gula väggen så kommer du till
biblioteket). Det kan även behövas stöd så att
den studerande hittar till och från utbildningen.
Använda dator
I studierna utgör datorn ofta ett viktigt verktyg.
Datorn ger möjlighet att söka information, kommunicera, producera material och dokumentera.
För en del fungerar datorernas standardprogram.
Därutöver finns menyprogram i form av förenk-
lade skrivbord med möjlighet till individuella
anpassningar. I menyprogrammet kan användaren klicka på ikoner som kompletteras av text
och ljud för att starta olika program. Det finns
också anpassade ordbehandlingsprogram och
dokumenthanteringsprogram. En del studerande
har stöd av talsyntes och talande tangentbord.
Talsyntes är ett program som läser upp digital
text. Programmen kan också ge ljudstöd vid
skrivning. Det innebär att användaren hör bokstavsljudet för varje tangent som trycks ned på
skrivbordet.
Den som vill ha råd om olika anpassningar
och programvaror kan vända sig till SPSM och
Hjälpmedelsinstitutet. Se www.spsm.se/itilarandet
18 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning
Anpassade och adekvata läromedel
I vuxenutbildning är det angeläget att arbeta med
material, frågor och uppgifter som är adekvata
för vuxna. Det är således olämpligt att använda
läromedel som riktar sig till barn. Att som vuxen
behöva arbeta med material avsedda för barn,
bara för att man har en utvecklingsstörning, är
kränkande. Innehållet motsvarar inte de utmaningar och erfarenheter som en vuxen person
har samlat på sig och möter i vardagslivet. Det
är svårt att hitta läromedel som är anpassade för
vuxna med utvecklingsstörning. Lärare får ofta
göra egna material genom att hämta stoff från
internet till exempel eller ta delar av olika läromedel och anpassa dem. Det går bra att vända sig
till SPSM för att få råd kring läromedel.
Flera olika stöd kan behövas
Om den studerande har flera funktionsnedsättningar behöver stödet utformas med tanke på
det. Utvecklingsstörning förekommer ibland tillsammans med andra funktionsnedsättningar. Det
kan till exempel vara nedsatt rörelseförmåga,
synnedsättning, hörselnedsättning, epilepsi,
autismspektrumtillstånd eller ADHD. Det är
vanligare än i befolkningen i övrigt att personer
med utvecklingsstörning har psykisk ohälsa som
depression och ångest. Det senare kan ha att
göra med omgivningens bemötande och svårigheter med att möta vardagens krav.
Den som vill veta mer om olika funktionsned­
sättningar och pedagogiskt stöd kan läsa SPSM:s
skrifter och hitta information på www.spsm.se.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 19
I nte rv ju
Teori med förankring i praktiken
Många vuxna minns prov och redovisningar med skräck. För att de studerande
ska få en känsla av kontroll och slippa
misslyckanden arbetar läraren Maria
Rosenqvist-Flaschner med förberedelser
och tydlighet. Hon ser också till att teoretisk kunskap blir bekräftad i praktiken.
Lärvux på Södermalm i Stockholm erbjuder kommunal
vuxenutbildning för personer med inlärningssvårig­
heter. De har ett brett utbud av kurser från träningsnivå
upp till grundskolenivå.
– Vi arbetar framför allt utifrån kursplanen för särskild undervisning för vuxna. Så gott som alla som
börjar på våra utbildningar har gått i grundsärskola
och ofta även på gymnasiesärskola. Några kommer
från den vanliga grund- och gymnasieskolan men har
då många misslyckanden i bagaget. De som börjar
här behöver komplettera sina betyg eller vill skaffa
sig yrkesmässig kompetens, säger Maria RosenqvistFlaschner.
Olika lärstilar
Maria har studerat specialpedagogik och undervisar
i matematik och ekonomiämnen på yrkesutbildningen inom handel och administration. Där läser de
studerande försäljning, service, marknadsföring och
branschkunskap.
– Vi inleder med en teoretisk orienteringskurs. Därefter ses vi en dag i veckan. De övriga fyra dagarna är
det praktik och de studerande är på sina praktikplatser
mellan två och sex timmar per dag.
Under de första veckorna på utbildningen får alla
göra ett lärstilstest. Testet är datorbaserat och ger en
profil för varje person.
– På det viset får vi en indikation på om de lär sig
bäst genom att till exempel läsa, lyssna eller om någon
är mer taktil.
Testet ger också tillfälle för de studerande att
fundera över vad som krävs för att de ska lära sig så
bra som möjligt. Någon kanske behöver lugn och ro,
en annan föredrar att sitta tillsammans med andra
och en del kan störas av skarpt ljus eller ljud.
Många livrädda för prov
Maria brukar också inleda terminen med många prov.
– Så gott som alla är livrädda för prov och blir
stressade. Jag vill bryta den spiralen och ge dem nya
och bättre upplevelser.
För att skapa en känsla av kontroll är Maria tydlig
med vad som kommer på provet.
– Eftersom många har svårt att skriva, särskilt för
hand, ger jag även möjlighet till komplettering. Det
kan vara muntlig komplettering eller också får den
studerande göra någon form av arbete som kan höja
betyget.
Snabb och tydlig återkoppling
Att ge tydliga instruktioner och återkoppling är grunden
i hela undervisningen.
20 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning
– De flesta gillar att arbeta vid datorn och därför
får de ofta göra presentationer och visa dem för
klassen. Inför varje sådant tillfälle är jag noga med att
berätta vad jag kommer att titta på när de redovisar.
De be­höver ofta få instruktionerna flera gånger och
efteråt får de veta vad de gjorde bra och vad som kan
göras bättre.
I början var det många som inte ville gå fram och
stå inför klassen. De har fått vänja sig i små steg och
numera är det ingen som vägrar utan alla redovisar
gärna. Stämningen i klassen är god.
– Redan från början hade jag regeln att ingen får
fnissa, säga fräcka kommentarer eller låta bli att lyssna
när någon annan redovisar.
Samma tema men på olika nivå
De flesta grupperna på Lärvux består av tre eller fyra
studerande. Maria har sju i sin grupp men tycker
att det fungerar bra. Flera har ytterligare diagnoser
som autismspektrumtillstånd, ADHD, dyslexi, nedsatt
rörelse­förmåga och epilepsi.
– En fördel med lärlings- och yrkesutbildning är att
det finns kurser både på särskolenivå och på reguljär
nivå. I min grupp läser de på olika nivå men vi har
gemensamma genomgångar. Det är bra för det gör att
de som läser särskolekurser lär sig mer. Ibland upptäcker
jag att några av dem faktiskt kan klara reguljära kurser.
Maria ser också stora fördelar med att arbeta tematiskt eftersom alla ämnen på utbildningen går in i
varandra.
– De förstår bättre och har lättare att
generalisera när de får allt i ett sammanhang. Vi kan läsa om en viss bransch och
då komma in på hur man marknadsför varor inom
just den branschen.
Ett krav för att få börja på lärlings- eller yrkesut­
bildningen är att man kan läsa, men läsförståelsen
varierar mycket. Maria gör ofta uppgifter muntligt
och använder gärna filmer.
– Det viktigaste är ändå att göra kunskapen konkret. Jag hittade en film på internet som beskriver hur
man placerar varor i matvarubutiker. När de hade tittat
på den gick vi ut i olika butiker för att se om mjölken
verkligen stod längst in och godiset närmast kassan. Vi
kan också titta på annonsblad och prata om vad som
menas med styckpris och pris per kilo. Sedan får de gå
ut i butikerna och undersöka hur olika varor är prissatta. Helst ska de också hitta egna exempel för då vet
jag att de har förstått.
Många praktiserar i matvarubutiker och alla får
med sig en uppgift till praktikplatsen som de sedan får
redovisa veckan därpå. Förankringen i den praktiska
verkligheten gör att kunskapen blir lättare att förstå
och ta till sig.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 21
I nte rv ju
Emre vill ha mycket lärarstöd och gott om tid
Emre är 22 år och läser sista året på
Lärvux yrkesutbildning inom handel och
administration. Han har en lindrig utvecklingsstörning och säger att det innebär att
han inte tål stress. För honom är det viktigt att få lära sig saker i en lugn miljö och
att ha en god relation till sin lärare.
Anledningen till att Emre började studera på yrkes­
utbildningen var att han ville förbättra sina betyg
och öka möjligheten att komma ut i arbetslivet. Den
första terminen på Lärvux gick emellertid dåligt, tycker
han själv.
– Problemet var att den lärare jag hade då var för
sträng och petig.
För Emre är det mycket viktigt att ha en god relation
till den som undervisar. Han ler när han berättar om en
annan lärare som är den bästa han någonsin haft.
– Hon var trevlig och uppmuntrade mig. Hon
brydde sig om mig och skämtade mycket. Hon var
jätte­bra men hon slutade för hon hade för mycket för
hon skulle studera.
Vill ha tydliga instruktioner
Yrkesutbildningen inom handel och administration
består till stora delar av praktik. Under en period var
Emre praktikant i en matvarubutik men han trivdes
inte där. Han berättar om en situation när han blev
tillsagd att ”svinna”. Att ”svinna” innebär att man
tar bort varor som inte går att sälja på grund av att de
har gått sönder eller blivit obrukbara av någon annan
anledning. Emre tyckte att han fick otydliga instruk­
tioner och blev irriterad.
– Det kändes som de talade i gåtor på praktiken.
Istället för att säga vad jag skulle klicka på i datorn så
sa de att jag skulle till vänster. De förklarade dåligt.
Emre hamnade i flera konflikter med medarbetarna
på matvarubutiken och valde att sluta där. Istället
praktiserar han nu som vaktmästare på Lärvux. Det
fungerar bättre även om han skulle vilja utföra fler
arbetsuppgifter än vad han får göra idag.
Behöver mycket lärarstöd
För Emre är det avgörande att få tät återkoppling
när han gör olika uppgifter. Han gillar matematik men
om han sitter ensam med matteboken blir det ingenting gjort.
– När jag sitter själv börjar jag pilla med andra saker
eller spela spel på datorn. Jag vill ha en lärare bredvid
mig hela tiden. Just nu är vi fyra tjejer och tre killar
i klassen och en lärare så det blir lite problem. Det
borde vara fler lärare i klassen. Det måste vara bra
lärare, inte som i början av utbildningen då läraren var
så dryg att jag fick blackout.
För att lära sig så bra som möjligt behöver han
också lugn och ro. Om han sitter tillsammans med
flera andra i klassrummet kan han ha svårt att kon­
centrera sig.
– Då blir det en massa hojtande och jag stör mig
när andra petar på mig.
22 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning
En paus med en kopp choklad
Emre har svårt att komma ihåg saker men han tror
inte att det beror på hans utvecklingsstörning. Minnesproblematiken uppkom i samband med en bilolycka i
Turkiet för flera år sedan.
– Jag tycker faktiskt att det har blivit värre varje år
sedan dess.
I undervisningen kan han tycka att det är jobbigt
att ta in mycket information och att orka koncentrera
sig. Till exempel är han inte särskilt förtjust i att läsa
böcker.
– I en bok är det samma sak sida efter sida. Jag vill
ha mer omväxling så jag läser hellre tidningar med
nyheter.
Ibland brukar lärarna berätta om olika saker på
lektionerna, istället för att låta eleverna läsa sig till
kunskapen, men det får inte bli för långrandigt.
– Jag kan bli väldigt trött när någon berättar. När
jag inte orkar måste jag gå ut och ta en paus. Då brukar jag hämta en kopp choklad ur maskinen eller ta
lite frisk luft.
Musik hjälper mot stress
Det allra viktigaste för Emre, både i studiesituationen
och i livet generellt, är att ha gott om tid. Stress är det
värsta han vet.
– Ofta när det är prov måste man skriva snabbt. Jag
hatar prov. Jag gillar inte när jag måste stressa upp
mig. Jag behöver ta min tid.
När det blir stressigt känner han
sig spänd och har svårt att slappna av.
– Det är många som säger åt mig
att jag ser spänd ut i axlarna. Jag är alltid spänd. Det
enda som gör mig lugn är musik. Jag gillar rock, pop,
techno och dubstep och lyssnar ofta i min mobil.
Livet efter studierna
Emre har lätt för att bli arg och irriterad på folk i sin
omgivning. Han gillar inte när någon tillrättavisar
honom eller kommer med kritik. Under perioder har
han känt sig deprimerad. Just nu tänker han mycket
på hur han ska kunna träffa en tjej som uppskattar
honom och som han kan trivas med. När han mår
dåligt brukar han åka in till stan och gå på ett gamingcenter där han spelar datorspel tillsammans med andra.
– Det hjälper. Jag blir glad av att spela datorspel.
Ibland går jag på bio för det gillar jag också.
Snart måste Emre även börja tänka på livet efter
studierna. Han är intresserad av teknikprylar och
skulle vilja söka jobb på någon stormarknad som säljer it- och elektronik. Han hoppas på att få hjälp av
Arbetsförmedlingen Stockholm Unga Funktionshind­
rade. Ett annat steg är att skaffa sig ett eget boende.
Han har tagit kontakter för att få hjälp att ordna en
lägenhet och flytta hemifrån.
Emre heter egentligen någonting annat.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 23
I nte rv ju
Deltagarna får inflytande och sammanhang
Temalinjen på Ågesta folkhögskola ska
ge deltagarna kunskaper som är bra att
ha i vuxenlivet. Undervisningen utgår från
tanken att livet är en helhet och därför
måste också studieämnena hänga ihop.
Danuta Odeltorp ger exempel på hur hon
och de andra lärarna arbetar för att åstadkomma detta.
På Ågesta folkhögskola har det funnits kurser för
vuxna med utvecklingsstörning sedan mitten av
1970-talet. Den nuvarande Temalinjen vänder sig till
personer som har gått gymnasiesärskola och erbjuder
studier i svenska, vardagsmatematik, musik, drama,
skapande verksamhet, hemkunskap, livsåskådning,
friskvård och tema.
I år är det sju deltagare på linjen och alla bor på
folkhögskolans internat.
– De flesta som börjar här kan läsa och skriva men
vi har inga formella förkunskapskrav. Det enda vi kräver
är att de ska gå på en veckolång besökskurs innan de
söker, säger läraren Danuta Odeltorp.
Besökskursen ges på vårterminen och innebär att
de som vill söka får följa med under en vanlig vecka på
folkhögskolan.
– Under besöket får de känna på hur det är att
studera här och vi lärare ser om de är motiverade. Den
som är väldigt skoltrött kanske ska vänta något år med
att söka.
De flesta som börjar på Temalinjen är mellan 20 och
25 år och för nästan alla är det första gången som de
bor hemifrån.
Räknar med riktiga pengar
Danuta undervisar i matematik och inleder varje läsår
med ett samtal om vad matte kan vara.
– Deltagarna brukar tänka på de fyra räknesätten, priser, klockan, tidtabeller, almanackan och den
egna ekonomin. Jag skriver ned alltihop på en tankekarta och sedan har vi den som utgångspunkt när vi
bestämmer vad vi ska göra på mattelektionerna.
Ett av de mest populära områdena är pengar och
priser. Många tycker att det är pinsamt att stå vid
kassan och inte veta om pengarna räcker. Därför har
Danuta tagit fram material för att jobba med det.
– En uppgift kan vara att jag pekar på en vara i
ett reklamblad och säger att jag vill köpa den till det
pris som står i bladet. Sedan sträcker jag fram en
femtiolapp.
I klassrummet finns tomma förpackningar och
deltagaren får hämta en som motsvarar varan och
ge Danuta växel. Deltagarna använder alltid riktiga
pengar för att det ska bli så konkret och verkligt
som möjligt.
Samtal och dialog bästa läromedlet
Det är svårt att hitta färdiga läromedel som passar
Temalinjens deltagare. Till exempel har alla matteböcker,
som är på rätt nivå, ett tilltal som vänder sig till yngre.
24 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning
– Illustrationerna är barnsliga och det kan jag inte
använda. Ibland kopierar jag enstaka uppgifter men
är noga med att ta bort alla små gulliga möss och
andra bilder.
Danuta gör ibland egna läromedel men till största
del bygger undervisningen på samtal och dialog. Hon
och en stödperson, som till vardags kallas elevassistent, hjälps åt under lektionerna.
– Eftersom vi alltid är två i klassrummet kan varje
deltagare få individuell hjälp.
Allt hänger ihop
För att deltagarna ska få en tydlig struktur, överblick
och inflytande över sin studiesituation inleds varje
vecka med en gemensam planering.
– Vi försöker skapa sammanhang. På schemat står
det att deltagarna läser olika ämnen men vi försöker
få ihop allting till en helhet som omfattar både skoltiden och fritiden.
Danuta ger ett exempel från hemkunskapen, som
hon också undervisar i. Förutom att lära sig laga enkel
mat involverar lektionerna vardagsmatematik då deltagarna köper matvaror och pratar om hushållsbudget.
Det finns också anledning att ta upp hälsofrågor och
prata om hur man städar i ett kök.
Lärarna på Temalinjen ser stora fördelar med att
jobba tematiskt för att kunskaperna ska hänga samman.
– Just nu har vi en temaperiod då vi arbetar med
frågan ”Vilka är vi?”. Deltagarna har tittat på kartor
för att se varifrån de härstammar, vi har ägnat oss
åt släktforskning och varit på Natur­
historiska riksmuseet för att få en bild
av människans ursprung. All vår under­
visning bygger på att vi blandar teori och praktik som
till exempel studiebesök och museibesök, på olika sätt.
Gemenskap på skolan
Skapande är också en viktig del av innehållet på linjen.
Det ger möjlighet för deltagarna att uttrycka sig på
olika sätt och i drama kan de göra rollspel och prova
sätt att vara som de kanske inte vågar annars.
– Vi vill att alla ska våga uttrycka sig och känna sig
trygga i gruppen och på skolan i stort.
Danuta tycker att det är en stor fördel att deltagarna bor på folkhögskolan och lär känna personer
som studerar på andra linjer. Deltagare från Temalinjen
kan vara med i folkhögskolans kör och ingår som en
självklar del i elevrådet och skolans alla gemensamma
samlingar.
– Vid några tillfällen har vi haft del­tagare som har
läst enstaka ämnen på andra linjer. Till exempel gick
en av våra killar i en liten grupp i engelska på Allmän
linje där alla var på nybörjarnivå. Det har fungerat
mycket bra.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 25
I nte rv ju
Kalle vill gå så länge
som möjligt på utbildningen
Kalle är 23 år och går tredje året på Temalinjen på Ågesta folkhögskola. Han tycker
att utbildningen rustar honom för vuxen­
livet på ett bra sätt, men vill helst inte
tänka på att han en dag måste lämna
skolan. Han kan emellertid bli lockad av
tanken att få ett arbete som badvakt eller
på brandstation.
Kalle är både verbal och musikalisk. Det enda han saknar på Ågesta folkhögskola är sina trummor. I övrigt
stortrivs han. Han har valt att gå ett tredje år på utbildningen vilket är längsta möjliga tid.
– Jag ser inte fram emot att sluta. Det här stället är
livet. Det är jobbigt när folk frågar redan nu vad jag
ska göra sedan. Jag vill vara här och nu och njuta av
mitt sista år.
Förutom att Kalle trivs med atmosfären och stämningen på Ågesta ser han också nyttan av att gå kvar.
Det finns fortfarande saker som han vill bli bättre på
innan han flyttar hemifrån.
– En sådan sak är att tvätta. Att inte blanda svart
och vitt. Det är jag inte så bra på, säger han.
Kalle tycker också att det vore bra om han kunde
lära sig att laga lite godare mat.
– Jag gör helst makaroner och Korv Stroganoff men
det är nyttigare att äta olika saker. Vi har jättebra mat i
matsalen så när jag äter här blir det varierat.
Att läsa, räkna och skriva
Under åren på Temalinjen har Kalle blivit mycket bättre
på matematik.
– När jag kom hit slösade jag med pengar men nu
har jag lärt mig att behålla.
Han gillar matte och tycker också om att läsa. I
klassrummet finns en bokhylla med lättlästa böcker
och helst väljer han deckare.
Han har lätt för att koncentrera sig och trivs när
han får sitta i en grupp tillsammans med kurskamra­
terna. De andra inspirerar honom och gör att han
kommer igång med arbetsuppgifter fortare än när
han sitter ensam.
– Ibland kan folk bli pratiga men jag är en lugn
person så då ber jag dem bara att dra ned ljudet.
En del arbetsuppgifter ska göras framför datorn
och det är kul förutom skrivandet, tycker Kalle. Det
tar sådan tid för honom att skriva på tangentbordet.
Det går snabbare för hand fast ett problem är att
han är lite för snabb vilket gör att handstilen inte blir
så vacker.
– Det är en sak som jag måste öva mig på, att skriva
lite långsammare så att det blir snyggare.
Bra på att hålla ordning
Kalle har alltid haft ett stort intresse för brandkåren.
Han brukar besöka en brandstation som ligger i när­
heten av hans hem och känner brandmännen väl.
26 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning
Yrken som har med livräddning att göra fascinerar
honom och han skulle kunna tänka sig att bli badvakt.
– Fast allra helst skulle jag vilja jobba på en brandstation men inte som brandman. Då behöver man ha
bättre kondition och orka med allt. Jag skulle vilja ha
lättare arbetsuppgifter som att tvätta brandbilarna och
lägga i ordning alla verktyg och saker som behövs.
Det skulle passa honom eftersom han är bra på att
hålla reda på tider och saker. Det märks på hans rum
som är mycket välstädat. Han kan lova att ingen av de
andra på internatet kommer i närheten.
– Jag säger ofta till andra när de stökar ned men jag
ska bli bättre på att låta folk sköta sitt.
simhallen, gå på Friskis & Svettis,
att baka, titta på film eller att besöka
en fritidsgård. Kalle och hans flickvän
hänger gärna med.
– Det jag gillar bäst är friskvård som att gå på yoga
och simning. I slutet av läsåret väntar också en klassresa till Gotland. Deltagarna på Temalinjen bakar varje vecka och
pengarna från försäljningen går till klasskassan.
– Vi måste helt enkelt baka mycket så att vi får ihop
alla pengar som behövs.
Kärlek och klassresa
Kalle är den enda i sin klass som har valt att gå ett
tredje år på Temalinjen. Det innebär att han studerar
tillsammans med deltagare som läser sitt första eller
andra år. I början av terminen fick han vara som en
fadder för dem som just hade kommit till folkhög­
skolan och visa hur allting fungerar. Han fick särskilt
bra kontakt med en av de nya deltagarna och nu har
de blivit ett par.
– Jag är helt enkelt nykär! Det är bra att hon också
bor här för då kan vi träffas mer.
Flera kvällar i veckan har klassen gemensamma
fritidsaktiviteter och då finns någon av Temalinjens
stödpersoner till hands. Stående favoriter är att åka till
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 27
I nte rv ju
AKK ingår som en självklar
del i undervisningen
På Furuboda folkhögskola finns BASkursen som vänder sig till personer med
utvecklingsstörning. Deltagarna på kursen
får stöd av folkhögskolans kommunikationsteam där Håkan Larsson ingår. Han
är logoped och arbetar för att hitta kommunikationslösningar som passar varje
enskild deltagare.
På BAS-kursen jobbar deltagarna mycket med sin
läs- och skrivutveckling. De studerar också allmänna
ämnen som omvärldsorientering, friskvård, vardagsmatematik, it-kunskap och hemkunskap. De flesta
som går kursen har måttlig utvecklingsstörning och
använder Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) sedan tidigare.
– Många av deltagarna har sökt till Furuboda för
att de vill ha ökade ämneskunskaper samtidigt som de
får möjlighet att prova nya kommunikationslösningar,
säger Håkan.
På folkhögskolan finns stor kompetens på AKKområdet. För att tydliggöra lektionsinnehållet och öka
deltagarnas möjlighet att uttrycka sig, ta in och förstå
information används AKK på alla lektioner.
– Lärarna och deltagarna arbetar med teckenkommunikation, bildkommunikation och använder olika
tekniska hjälpmedel som datorlösningar, pekplattor
och interaktiva tavlor. Vi i kommunikationsteamet är
ofta med i klassrummet, vi tipsar om pedagogiska program och kan göra individuella anpassningar.
Tecken ökar tydligheten
Det här läsåret går sju deltagare på BAS-kursen. Några
av dem använder tecken som AKK. Det innebär att
lärare och stödpersoner tecknar ett eller två ord per
mening för att förstärka betydelsebärande ord. Varje
vecka går Håkan igenom nya tecken med klassen. Det
har gjort att även deltagare som inte tecknade innan
de kom till folkhögskolan har blivit intresserade och vill
lära sig.
– I den här gruppen har det blivit populärt att
använda tecken för att skämta. Till exempel brukar
en deltagare teckna ”cykel” och ”gubbe” när han ser
mig. Han tycker att jag är en gubbe som är ute och
cyklar mentalt, säger Håkan och skrattar.
Lärarna på BAS-kursen kunde inte teckna från början
men har lärt sig efter hand. Som stöd för minnet
har Håkan satt upp kartor med olika ritade tecken på
väggarna. Tecknen har att göra med det ämne som
man studerar eller den aktivitet man gör i rummet.
– De lärare som har börjat använda tecken säger att
de har blivit mer medvetna om språkets komplexitet.
Det gäller att fundera över vilka ord som ska förstärkas
och det går inte att rusa förbi innehållet. Tecknen ger
också en typ av repetition i kroppen och huvudet som
ökar tydligheten. Det gör att deltagarna har lättare att
följa med i samtalet och hålla sig till det aktuella ämnet.
Interaktiva tavlor
Nästan alla klassrum på folkhögskolan är utrustade
med interaktiva tavlor. Det som projiceras på tavlan,
28 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning
skrivs eller ritas kan sparas och skrivas ut.
– I våra datorer finns program som gör det möjligt
att skriva in text och få den kompletterad med sym­
boler eller andra bilder. Texten och symbolerna kan
sedan projiceras på tavlan.
En del lärare väljer att använda tavlan för att visa
ett fotografi, eller ett ord, i taget för att förstärka
innehållet i det man pratar om. Foton är ofta bra men
eftersom de innehåller många detaljer kan de också
misstolkas. Håkan berättar om ett tillfälle då han
visade ett foto på en ICA-butik som han ville prata om.
– Istället för att prata om affären sa en av deltagarna
”mammas bil”. Av en slump hade jag råkat ta bilden
just när hans mamma hade parkerat utanför. Han såg
bara bilen och inget annat i den bilden.
Symboler
I motsats till fotografier föreställer piktogram bara en
enda sak och det kan vara en fördel ibland. Piktogram
är svartvita och har därför skarpa kontraster och det
kan vara bra för en del.
– Vi använder flera olika symbolsystem som Widgit,
piktogram, bliss och andra bilder. Det som passar för
en person passar inte för alla. Jag vet att en del personer med utvecklingsstörning har svårt att urskilja vad
som är vad i piktogrambilderna, och om man sätter
många piktogram intill varandra kan vissa uppfatta det
som ett enda svart-vitt myller.
Håkan har samtal med varje deltagare för att ta reda
på vilka symboler som fungerar för honom eller henne.
– Jag kan till exempel fråga ”vad är
arg för dig” och sedan väljer vi en symbol
som deltagaren tycker passar bra. Del­
tagaren kan bygga upp en karta med en blandning
av till exempel piktogram, PCS-symboler och foton.
Bra för alla
När en person med utvecklingsstörning kan läsa,
skriva och tala på ett fungerande sätt tycker vissa att
AKK är onödigt.
– I sådana lägen brukar jag fråga om personen
själv skulle vilja läsa en kokbok utan bilder. Bilder och
tecken förstärker och ger en djupare förståelse av vad
det handlar om. Många av våra deltagare behöver det.
Håkan har sett många exempel på hur förbättrade
kommunikationsverktyg kan öka deltagarnas själv­
ständighet och kreativitet.
– Jag tänker bland annat på en deltagare med
utvecklingsstörning som använder talsyntes. Han är
intresserad av mangaserier. Till omgivningens stora
förvåning kom han själv på att han kunde hämta
japanska serier på nätet, låta en sökmotor översätta
texten och sedan få den uppläst med talsyntes. Vips
kunde han läsa de serier han var mest intresserad av.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 29
Utbildning för vuxna
Alla som arbetar med studier och utbildning
för vuxna behöver kunskap om vilka stöd som
finns och om de lagar och regler som gäller för
att möjliggöra studier för personer med funktionsnedsättning. Läs mer om detta i SPSM:s
skrift Att göra studiesituationen tillgänglig för
vuxna med funktionsnedsättning. Övergripande
informa­tion om stödinsatser (omarbetad 2012).
Utbildning för vuxna i Sverige omfattar
• skolväsendet för vuxna med kommunal vuxen­
utbildning (komvux), särskild utbildning för
vuxna (särvux) och utbildning i svenska för
invandrare (sfi)
• folkbildningen med kurser och studiecirklar
vid folkhögskolor och studieförbund
• högskole- och universitetsutbildningar
• arbetsmarknadspolitiska program (arbetsmarknadsutbildning)
• utbildningar inom Yrkeshögskolan
• utbildningar som bedrivs i privat regi.
Skolväsendet för vuxna
Enligt skollagen (SFS 2010:800) är målet för
skolväsendet för vuxna, att vuxna ska stödjas och
stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet
att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och
samhällslivet. Utbildningen ska också främja
personlig utveckling. Utgångspunkten för
30 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning
utbildningen ska vara den enskildes behov och
förutsättningar.
Kommunal vuxenutbildning ska ge kunskaper
motsvarande grundskolan (grundläggande nivå)
eller gymnasieskolan (gymnasial nivå). De som
fått minst utbildning ska prioriteras och för varje
elev ska det finnas en individuell studieplan.
Planen ska innehålla uppgifter om den enskildes
utbildningsmål och planerad omfattning av
studierna.
Särskild utbildning för vuxna vänder sig till
vuxna med utvecklingsstörning och till personer
med förvärvade hjärnskador. Utbildningen ska
motsvara den nivå som kan uppnås i grundsärskolan eller i gymnasiesärskolan. Även här ska
de som har fått minst utbildning prioriteras och
för varje elev ska det finnas en individuell studieplan. Planen ska innehålla uppgifter om den
enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna.
Utbildning i svenska för invandrare ska ge
grundläggande kunskaper i det svenska språket. Kursplanen får anpassas för personer med
utvecklingsstörning, med hörselnedsättning och
för personer som är döva.
Folkhögskola
Folkhögskolestudier är ofta ämnesövergripande
och bedrivs i projektform med utgångspunkt i
deltagarnas behov, förkunskaper och erfarenheter. Till skillnad från andra skolformer är
folkhögskolor inte bundna av centralt fastställda
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 31
Grundsärskola och gymnasiesärskola
Många vuxna med utvecklingsstörning har
gått i grundsärskolan och gymnasiesärskolan
under sin uppväxt.
Grundsärskolan är en skolform som per­
soner med utvecklingsstörning har rätt att
välja istället för grundskolan. Utbildningen
är indelad i ämnen eller ämnesområden.
De flesta går i grundsärskolans klasser men
elever kan också läsa enligt grundsärskolans
kursplan i en grundskoleklass (så kallade
grundskoleplacerade särskoleelever). Inom
grundsärskolan finns en särskild inriktning
som kallas träningsskola. Träningsskolan är
till för elever med om­fattande utvecklings­
störning. Kursplanen i träningsskolan är
uppdelad i ämnesområden som kommunika­
tion, estetisk verksamhet, motorik, vardags­
aktiviteter och verklighetsuppfattning.
Gymnasiesärskolan är en avgiftsfri och fri­
villig skolform som unga med en utvecklings­
störning kan välja efter avslutad grundskola
eller grundsärskola. Gymnasiesärskolan
erbjuder nationella, specialutformade och
individuella program. De olika programmen
är främst inriktade på yrkes­förberedelser.
läroplaner. Varje folkhögskola bestämmer själv
över sin verksamhet och profil. I Sverige finns
150 folkhögskolor. Av dessa drivs 107 av folk­
rörelser, organisationer och stödföreningar,
43 drivs av regioner och landsting. En del folkhögskolor erbjuder kurser som riktar sig speciellt
till vuxna med utvecklingsstörning. För mer
information se Folkhögskolekatalogen och
www.folkhogskola.nu.
Studieförbund
Studieförbundens verksamheter utgår från deltagarnas erfarenheter, behov och förkunskaper.
Utöver studiecirklar bedriver studieförbunden
även en betydande kulturverksamhet, bland
annat i de över 250 kommuner som saknar
statliga kulturinstitutioner. I Sverige finns tio
statsbidragsberättigade studieförbund. Flera av
dem har studiecirklar för vuxna med utvecklingsstörning.
Högskola
Utbildning på högskola och universitet innebär
högre eftergymnasiala studier. Sammanlagt finns
det drygt 50 högskolor, universitet och enskilda
utbildningsanordnare som ger akademisk utbildning i Sverige. Universitetens och högskolornas
huvudsakliga uppgifter är att bedriva utbildning,
forskning och att samverka med det omgivande
samhället, till exempel genom att samarbeta
32 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning
med företag och myndigheter. En stor del av
den statligt finansierade forskningen sker vid
universiteten och högskolorna. Den som enbart
har gått grundsärskola eller gymnasiesärskola
har inte behörighet till studier på högskola och
universitet men för närvarande (år 2013) har
Högskolan i Gävle en kurs som är anpassad för
studenter med utvecklingsstörning och som förbereder för arbete med hälsa. På alla högskolor
och universitet finns samordnare vars uppgift är
att samordna pedagogiskt stöd som ska undanröja hinder och göra studiesituationen tillgänglig
för studenter med funktionsnedsättning.
Arbetsmarknadsutbildning
Arbetsmarknadsutbildning ges i form av kortare
yrkesinriktade utbildningar som ska vara tydligt
relaterade till efterfrågan på arbetsmarknaden.
Arbetsförmedlingen upphandlar kurserna från
till exempel utbildningsföretag eller högskolan.
Yrkeshögskolan
Yrkeshögskolan är kvalificerade yrkesutbildningar, utformade efter arbetslivets behov.
Privata utbildningar
Det finns även eftergymnasiala utbildningar som
bedrivs i privat regi av till exempel utbildningsföretag eller stiftelser. Flera av dem finansieras
genom att den studerande betalar en avgift. Även
Bidrag från SPSM
Folkhögskolor, universitet och högskolor
kan söka statsbidrag från SPSM. Bidragen
ska på olika sätt möjliggöra för anordnarna
att göra sina utbildningar tillgängliga för
studerande med funktionsnedsättning.
Vuxna med funktionsnedsättning och deras
anhöriga kan få bidrag för bland annat
internat och resor när de deltar i korta kur­
ser på folkhögskola, hos studieförbund och
inom komvux. Alla som studerar inom sär­
skild utbildning för vuxna (särvux) kan söka
bidrag per timme för de timmar de deltar
i undervisning, under förutsättning att
de inte samtidigt får studiestöd från CSN,
aktivitetsstöd, utvecklingsersättning, hel
sjukersättning eller hel aktivitetsersättning.
privata utbildningar omfattas av ansvars- och
finansieringsprincipen, som innebär att varje
verksamhet i samhället ska utformas och bedrivas så att den blir tillgänglig för alla medborgare.
Kostnaderna och de nödvändiga anpassningsåtgärderna ska finansieras inom den ordinarie
verksamheten. Privata utbildningar, liksom
andra utbildningar, omfattas av förbudet mot
diskriminering som har samband med funktionsnedsättning.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 33
Förslag på läsning
Bergh, S., Skogman, E. & Tideman, M. (2010).
Vågar lite mer – studerandes erfarenheter av längre folkhög­
skolekurser riktade till personer med utvecklingsstörning.
Specialpedagogiska skol­myndigheten.
Janson, U. (2004). Delaktighet som social process
– om lekande och kamratkultur i förskola, 173–199,
i A. Gustavsson (red). Delaktig­hetens språk. Studentlitteratur.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktions­
nedsättning. (2008). Kan laddas ned från www.regeringen.se
Janson, U., Nordström, I. & Thunstam, L. (2007).
Funktionell olikhet och kamratsamspel i förskola och skola
– en kunskapsöversikt. Specialpedagogiska institutet.
FN:s standardregler. (1993). Kan laddas ned från
www.handisam.se
Lindberg, K. & Grönvik, L. (2011). Funktionshinderspolitiken
– en introduktion. Studentlitteratur.
Frithiof, E. (2007). Mening, makt och utbildning: delaktig­
hetens villkor för personer med utvecklingsstörning.
Doktors­avhandling. Växjö universitet, Institutionen för
pedagogik.
Lundberg, I. & Reichenberg, M. (2011). Läsförståelse genom
strukturerade textsamtal. Natur & Kultur.
Gibe, A (2011): Kanonpersoner och Svaga sälar.
Om innehåll och arbetssätt på kurser för personer med
utvecklingsstörning. Dalarö/Ågesta folkhögskola.
Handisam (2012). Riv Hindren – riktlinjer för tillgänglighet.
Publikationen kan beställas från Handisam eller laddas ned
från www.handisam.se
Florin, K. & Swärd, A. (2012). Lärare Lär Läsförståelse genom
strukturerade textsamtal, Studiehandledning. Natur & Kultur.
(Studiehandledning till ovanstående bok)
Melin, E. (2013). Social delaktighet i teori och praktik. Om
barns sociala delaktighet i förskolans verksamhet. Doktorsavhandling. Stockholms universitet, Institutionen för didaktik
och pedagogik.
34 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning
Mineur, T., Bergh, S. & Tideman, M. (2009). Livssituationen
för unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning – en kun­
skapsöversikt baserad på skandinavisk forskning 1998–2009.
Handikapp & Habilitering i Stockholms läns landsting.
Persson, B. & Persson, E. (2012). Inkludering och målupp­
fyllelse: att nå framgång för alla elever. Liber.
Regeringens proposition 1992/93:159 om stöd och service
till vissa funktionshindrade. Hämtad den 24 april 2013 från
Sveriges Riksdag på www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/
Forslag/Propositioner-och-skrivelser/prop-199293159-omstod-och-s_GG03159/
Runström Nilsson, P. (2011). Pedagogisk kartläggning
– att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd.
Gleerups.
Salamancadeklarationen. (2006). Hämtad den 24 april 2013
från Specialpedagogiska skolmyndigheten på http://www.
spsm.se/PageFiles/4587/Salamanca%20deklarationen.pdf
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2009). Barn,
ungdomar och vuxna i behov av AKK – Alternativ och
kompletterande kommunikation. Informationsblad.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2010). Bliss
– för dem som behöver kommunicera med symboler.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2012). Pictogram
– för dem som behöver kommunicera med bilder.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2012). Ritade Tecken
– för dem som behöver kommunicera med stöd av tecken.
Söderman, L (red) & Antonson, S (red). (2011): Nya
Omsorgsboken. En bok om människor med begåvnings­
mässiga funktionshinder. Liber.
Tidningen Intra som finns på
http://tidskrift.nu/tidskrift/INTRA
Läs om insatser från Specialpedagogiska skolmyndigheten
på www.spsm.se
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2012). Där man söker
får man svar. Delaktighet i teori och praktik för elever med
funktionsnedsättning. FoU skriftserie nr 2.
SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning 35
För mer information
Autism- och
Aspergerförbundet
(autismspektrumtillstånd)
Bellmansgatan 30
118 47 Stockholm
tel 08-702 05 80
www.autism.se
Autismforum
(kunskapscenter)
Box 170 56
104 62 Stockholm
tel 08- 123 350 00
www.autismforum.se
Folkbildningsrådet
Box 380 74
100 64 Stockholm
tel 08-412 48 00
www.folkbildning.se
FUB – för barn, unga
och vuxna med
utvecklingsstörning
Box 6436
113 82 Stockholm
Tel 08-508 866 00
www.fub.se
Barn- och elevombudet
(även för vuxenstuderande)
Box 23069
104 35 Stockholm
tel 08-586 080 00
www.skolinspektionen.se/beo
Handikappförbunden
(Paraplyorganisation för
handikapporganisationer)
Box 1386
172 27 Sundbyberg
tel 08-546 404 00
www.handikappförbunden.se
Centrum för lättläst
Box 9145
102 72 Stockholm
tel 08-640 70 90
www.lattlast.se
Handisam
Arenavägen 63
121 77 Johanneshov
tel 08-600 84 00
www.handisam.se
DHR
Box 43
123 21 Farsta
08-685 80 00
www.dhr.se
Hjälpmedelsinstitutet
Box 2047
174 02 Sundbyberg
tel 08-620 17 00
www.hi.se
Diskrimineringsombudsmannen
Box 3686
103 59 Stockholm
tel 08-120 20 700
www.do.se
Hörselskadades
Riksförbund
Box 6605
113 84 Stockholm
tel 08-457 55 00
www.hrf.se
Lika Unika
Federationen mänskliga
rättigheter för personer
med funktionsnedsättning
Box 8117
104 20 Stockholm
Tel 070-768 28 78
www.likaunika.org
Riksförbundet Attention
(Neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar)
Tjurhornsgränd 6
121 63 Johanneshov
tel 08-709 22 60
www.attention-riks.se
RSMH – Riksförbundet
för Social och Mental hälsa
Instrumentvägen 10
126 53 Hägersten
tel 08-12 00 80 40
www.rsmh.se
Riksföreningen Grunden
Svangatan 4-a
416 68 Göteborg
tel 031-707 20 65
www.riksgrunden.se
Skolinspektionen
Box 23069
104 35 Stockholm
tel 08-586 080 00
www.skolinspektionen.se
Skolverket
106 20 Stockholm
tel 08-527 332 00
www.skolverket.se
36 SPSM Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med utvecklingsstörning
Skolväsendets
överklagandenämnd
Box 23069
104 35 Stockholm
tel 08-729 77 60
www.overklagandenamnden.se
Socialstyrelsen
106 30 Stockholm
tel 075-247 30 00
www.socialstyrelsen.se
Specialpedagogiska
skolmyndigheten
Box 1100
871 29 Härnösand
tel 010-473 50 00
www.spsm.se
Svenska Downföreningen
Sankt Göransgatan 84, 3tr
112 38 Stockholm
Tel 08-730 48 25
www.svenskadownforeningen.se
Svenska Epilepsiförbundet
Box 1386
172 27 Sundbyberg
Tel 08-669 41 06
www.epilepsi.se
Synskadades Riksförbund
Sandsborgsvägen 52
122 88 Enskede
tel 08-39 90 00
www.srf.nu
Den här skriften handlar om pedagogiskt stöd till personer med utvecklingsstörning
i vuxenutbildning. Den bidrar med exempel på hur utbildningsanordnare har arbetat för
att öka tillgängligheten i sina verksamheter. Även ett par studerande berättar om sina
erfarenheter. Skriften beskriver också några teoretiska utgångspunkter som bör finnas
som grund vid utformning av utbildning för vuxna med funktionsnedsättning. Inne­
hållet handlar framför allt om pedagogiskt stöd till vuxna som har utvecklingsstörning
av mindre omfattning.
Skriften vänder sig till anordnare av utbildning för vuxna, skolledare, lärare, studieoch yrkesvägledare, politiker och andra som är intresserade av att utforma en tillgänglig
studiesituation.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar för att barn, unga och vuxna
oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör
myndigheten genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga
läromedel och statsbidrag. Den kompetens SPSM erbjuder kompletterar kommunernas
och skolornas egna resurser.
ISBN: 978-91-28-00483-1 (tryckt version)
978-91-28-00439-8 (pdf-version)
Beställningsnummer: 00438
www.spsm.se