Miljöhandboken 2012

Transcription

Miljöhandboken 2012
Miljöhandbok
Dokumentnamn:
Innehållsförteckning
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
2006-06-08
Ola Skyllbäck
Dok.nr:
----Version:
Sida:
2
1 (1)
Dokumentnamn
Dok.nr. Flik
ISO 14001 Kravstandard
Generella krav
Miljöpolicy
--4.1
4.2
4.3
1
2
3
4.3.1
4.3.1.1
4.3.1.2
4.3.1.3
4.3.2
4.3.3
4.3.3
4.4
4
4
4
5
6
7
8
4.4.1
4.4.2
4.4.3
4.4.4
4.4.4.1
4.4.5
4.4.6
4.4.6.3...
4.4.6.4..
4.4.6.5
4.4.7
4.5
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
4.5.1
4.5.2
4.5.2.1
21
22
23
4.5.2.2
4.5.2.3
4.5.3
4.5.4
4.5.5
24
25
26
27
28
Planering
Miljöaspekter
Mall för rangordning av miljöaspekter
Rangordning av miljöaspekter
Förteckning över miljöaspekter (inkl. betydande)
Lagar och andra krav
Miljömål
Detaljerade miljömål och handlingsplaner
Införande och tillämpning
Resurser, roller och ansvar
Kompetens, utbildning och medvetenhet
Kommunikation
Dokumentation
Egenkontroll
Dokumentstyrning
Verksamhetsstyrning
Processer
Hur gör man beskrivningar
Leverantörer
Beredskap och agerande vid nödlägen
Uppföljning
Övervakning och mätning
Utvärdering av lagar och andra krav
Miljökvalitetsmål och hur Travskolan Wången följer
dessa.
Allmänna hänsynsregler
Checklista för kontroll av lagefterlevnad
Avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder
Redovisande dokument
Intern revision
Miljöhandbok
Dokumentnamn:
Innehållsförteckning
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
2006-06-08
Ola Skyllbäck
Ledningens genomgång
Ledningens genomgång
Egenkontroll
Dok.nr:
----Version:
Sida:
2
2 (1)
4.6
4.6
29
4.7
30
Dokumentnamn:
Generella krav och omfattning
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.1
Giltigt från:
2005-05-10
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
1(1)
Ola Skyllbäck
1
Generella krav
Travskolan Wångens miljöstrategi är att arbeta efter ett miljöledningssystem med standarden
ISO 14001:2004 som grund. Miljöledningssystemet infördes 2003. Detta innebär att samtliga
medarbetare vid Travskolan Wången skall arbeta enligt dokumenterade rutiner för att på bästa
möjliga sätt minska företagets negativa miljöpåverkan. Miljöledningssystemet följer W.
Edwards Demings (1900-1993) problemslösningscykel för det ständiga förbättringsarbetet,
PDCA-cykeln.
Utvärdera
(Act)
Planera
(Plan)
Följa upp
(Check)
Införa
(Do)
Ständig förbättring
Denna miljöhandbok beskriver det införda miljöledningssystemet.
Omfattning
Syftet med detta avsnitt är att ge en beskrivning av vilka delar av organisationen som ingår i
miljöledningssystemet och vilka delar som är undantagna i systemet.
Omfattningen sträcker sig endast till Travskolan Wången i Alsen vilket innefattar
verksamhetsområdena utbildning, evenemang och konferensverksamhet.
Det betyder att Sadelmakeriet och övriga företag/föreningar som hyr lokaler på Wången inte
ingår i miljöledningssystemet.
Dokumentnamn:
Miljöpolicy
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.2
Giltigt från:
2005-05-10
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Sida:
1(1)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
3
Travskolan Wångens miljöpolicy:
Travskolan Wången ska i sitt arbete med utbildning, evenemang och
konferensverksamhet bidra till en hållbar utveckling på naturens villkor.
Miljölagstiftningen ska utgöra grunden för vårt miljöarbete.
Vårt miljöarbete karaktäriseras av ständig förbättring och ska förebygga negativ
miljöpåverkan.
Detta uppnås genom att:
• Miljö- och kretsloppstänkandet ingår som en naturlig del i Travskolan
Wångens verksamhet.
• Travskolan Wången använder ett miljöledningssystem som uppfyller
kraven på ISO 14001.
• Travskolan Wången ger anställda och elever utbildning och information
samt skapar förhållanden så att alla ska kunna utföra ett bra miljöarbete.
• Travskolan Wången minskar mängden avfall, utsläpp och
energiförbrukning och ökar miljökunskapen och därmed bidrar Travskolan
Wången till att naturresurserna inte förbrukas i för snabb takt.
• Travskolan Wången gör miljöpolicyn känd hos alla medarbetare, elever,
kursdeltagare, leverantörer och övriga intressenter.
Dokumentnamn:
Identifiering av miljöaspekter
Dokumentnummer:
4.3.1
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-22
1(1)
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
Miljöaspekter
Syfte
Syftet är att fastställa rutiner och ansvar för att identifiera och utvärdera miljöaspekter med
betydande miljöpåverkan samt beskriva hur ofta rutinerna underhålls. Detta ligger till grund
för miljöpolicy samt övergripande och detaljerade miljömål.
Ansvarig
Miljösamordnare ansvarar för att företaget lever upp till de fastställda rutinerna för att hitta de
aspekter som har en betydande miljöpåverkan samt för den årliga uppdateringen. Även annan
personal utsedd av ledningen kan delta i uppdateringen.
Principer
Denna rutin berör alla aktiviteter, tidigare, befintliga såväl som nya inom Travskolan Wången
AB. Resultat av värdering och prioritering hänvisas till ”Förteckning över Miljöaspekter”
under denna flik. Den årliga rangordningen av miljöaspekter som enligt vår bedömning har en
betydande miljöpåverkan finns med under denna flik med rubriken ”Rangordning av
betydande miljöaspekter”.
Uppdatering
”Rangordning av betydande miljöaspekter” hålls aktuell genom att nya aspekter registreras
när de uppkommer och gamla tas bort när de inte längre är aktuella.
Identifiering av miljöaspekter
För att finna våra miljöaspekter med betydande miljöpåverkan och hålla informationen
uppdaterad har vi valt att gå tillväga på följande sätt:
1. Verksamheten har delats upp i olika verksamhetsområden. Varje område har
analyserats med avseende på miljöaspekter. De miljöaspekter som berör vår
verksamhet sammanställs.
2. Listan ”Förteckning över miljöaspekter” växer fram.
3. Mängden av miljöaspekten uppskattas.
4. Miljöpåverkan beskrivs.
5. Drivkrafterna beskrivs.
6. Miljöaspekterna kommenteras.
7. En värdering görs efter miljöpåverkan.
8. Aspekter med betydande miljöpåverkan rangordnas och ligger till grund för
miljöpolicy samt övergripande och detaljerade miljömål.
Definition av Miljöaspekt
Med miljöaspekt menas de delar av en organisations verksamhet, produkter eller tjänster som
kan ha en positiv eller negativ inverkan på miljön. Som exempel kan nämnas
4
Dokumentnamn:
Identifiering av miljöaspekter
Dokumentnummer:
4.3.1
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-22
2(2)
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
gödselhantering, hästar vistas i rasthage, hästar tränas ute i naturen, hästar behandlas med
olika mediciner och ett stort antal besökande vid tävlingsdagar.
Miljöpåverkan
Miljöpåverkan är varje förändring i miljön, antingen negativ eller positiv, som helt eller delvis
är ett resultat av en organisations verksamhet, produkter eller tjänster. Exempel på
miljöpåverkan är utsläpp till vatten eller luft som medför skador på miljön.
Man kan säga att miljöaspekter och miljöpåverkan förhåller sig till varandra som orsak och
verkan.
Drivkrafter
Drivkrafterna kan vara många för samma miljöaspekt. Lagstiftning, ekonomiska incitament,
krav i miljöpolicyn, krav från kunder, intressenter eller anställda är bara några exempel. Vid
utvärdering av drivkrafter beaktas hur relevanta kraven är, hur stor marginalen till kraven är
och konsekvensen av att inte tillfredsställa intressenter.
4
Dokumentnamn:
Identifiering av miljöaspekter
Dokumentnummer:
4.3.1
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-22
3(3)
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
4
Värdering av miljöaspekter
Varje miljöaspekt ska värderas genom att bestämma miljöpåverkan av de olika aktiviteterna.
Observera att "Drivkrafter" inte ska finnas med i denna värdering utan endast
"Miljöpåverkan". En skala från 1-3 har valts att använda här. Prioriteten för åtgärder anges i
termen från hög (1), medel (2) till låg (3).
Värdering 1:
Värdering 2:
Värdering 3:
Hög prioritet
Medelhög prioritet
Låg prioritet
(betydande miljöpåverkan)
(mindre betydande miljöpåverkan)
(obetydlig miljöpåverkan)
Värderingen görs efter Miljösamordnarens miljökunskap samt vilka krav miljöbalken ställer
på verksamheten. Efter att miljösamordnaren har fått fram de aspekter som har betydande
miljöpåverkan (värdering 1) rangordnas även alla ettorna sinsemellan. Denna rangordning
finns med under denna flik. Den aspekten med högst rang av alla ettor är viktigast att få med
ibland de övergripande målen o.s.v.
Ledningen fastställer förteckningen under en ledningsgruppsträff direkt efter att listan blivit
uppdaterad.
I värderingen tas hänsyn till mängden av den miljöpåverkande aspekten så väl som dess
miljöpåverkan i sig. En miljöaspekt som i sig utövar en mindre påverkan på naturen kan i
stora mängder ge betydande miljöpåverkan och vice versa. Jämför stor mängd CO kontra en
liten mängd Hg.
Rangordning
Miljöaspekt Aktivitet
Miljömål
M = mål
Åtgärdat
Miljöprocess/
Hur gör man
beskrivning
MP = process
HGMB = Hur gör man
beskrivning
1
Kunskap
1:26
6.03, 18.03
HGMB 6
HGMB 6
2
Avfall
1:1
6.03
MP 3.2
Dokumentnamn:
Rangordning av betydande miljöaspekter
Dokumentnummer:
Miljöhandbok
4.3.1.1
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
1(1)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Giltigt från:
2005-09-22
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
3
Rangordning av betydande miljöaspekter
Rangordning
Miljöaspekt Aktivitet
Miljömål
M = mål
Åtgärdat
Miljöprocess/
Hur gör man
beskrivning
MP = process
HGMB = Hur gör man
beskrivning
Dokumentnamn:
Rangordning av betydande miljöaspekter
Dokumentnummer:
4.3.1.2
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
1(1)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Miljöhandbok
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
2006-06-08, reviderad Ola Skyllbäck
2008-01-17
Version:
6
Rangordning av betydande miljöaspekter
Rang- Miljöpåverkan Aktivitet Miljömål Åtgärdat
M = mål
ordning
Miljöprocess Lagkrav
/hur gör
man
beskrivning
MP = process
HGMB = Hur
gör man
beskrivning
1
Transporter
1:22,
2:7, 4:8
M 4.04
M 3.06
M 3.08
M 11.08
Tidigare mål
genomförda.
Nya mål har
tagits fram.
Miljöbalken
2 kap. 5§
2
Kunskap
4:9
M 8.03
M 9.03
M 12.08
Tidigare mål
genomförda.
Nytt mål har
tagits fram.
Miljöbalken
2 kap. 5§, 2§
3
Energi
(uppvärmning)
2:8
M 1.06
M 10.08
Tidigare mål
genomförda.
Nytt mål har
tagits fram.
MP 3.1
Miljöbalken
2 kap. 5§
4
Energi
4:6
(belysning och
övrig apparatur)
M 2.06
M 9.08
M 13.08
Tidigare mål
genomförda.
Nya mål har
tagits fram.
MP 3.1
Miljöbalken
2 kap. 5§
5
Avfall
M 6.03
M 7.08
Tidigare mål
genomförda.
Nytt mål har
tagits fram.
MP 3.2
Miljöbalken
2 kap. 5§, 2§
1:1, 3:1
Dokumentnamn:
Förteckning över miljöaspekter
Dokumentnummer:
4.3.1.3
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
1(1)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Miljöhandbok
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
2005-09-22
Ola Skyllbäck
reviderad 2008-05-16
Version:
4
Förteckning över miljöaspekter
Anläggning
Aktivitet
Miljöpåverkan
Drivkrafter
1:1
Källsortering
Avfall
1:2
Restprodukter från
Oljeanvändning
Avfall
1:3
Förvaring av oljor
Utsläpp
1:4
Förvaring av
avfettningsmedel
Utsläpp
Lagstiftning
Miljökrav
Kundkrav
Verksamhetskrav
Ekonomiskt incitament
Lagstiftning
Miljökrav
Kundkrav
Verksamhetskrav
Ekonomiskt incitament
Lagstiftning
Miljökrav
Kundkrav
Verksamhetskrav
Ekonomiskt incitament
Lagstiftning
Miljökrav
Kundkrav
Verksamhetskrav
Ekonomiskt incitament
Detaljerat miljömål Process
HGMB
Process 3.2 Detaljerat miljömål 6.03
Genomfört
Nytt miljömål 7.08
Värdering
Detaljerat miljömål 22.03. Genomfört
3
Detaljerat miljömål 20.03. Genomfört
3
Process 3.2 Hanteringen är miljöriktig men
olyckan kan vara framme.
3
1
Dokumentnamn:
Förteckning över miljöaspekter
Dokumentnummer:
4.3.1.3
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
2(2)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Miljöhandbok
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
2005-09-22
Ola Skyllbäck
reviderad 2008-05-16
Version:
4
Förteckning över miljöaspekter
Anläggning
Aktivitet
Miljöpåverkan
Drivkrafter
1:5
Oljeläckage
Utsläpp
Lagstiftning
Miljökrav
Kundkrav
Verksamhetskrav
Ekonomiskt incitament
1:6
Hantering av diesel
Utsläpp
1:7
Användning av köldmedia
Utsläpp
1:8
Kemikalieläckage
Utsläpp
Lagstiftning
Miljökrav
Kundkrav
Verksamhetskrav
Ekonomiskt incitament
Lagstiftning
Miljökrav
Kundkrav
Verksamhetskrav
Ekonomiskt incitament
Lagstiftning
Miljökrav
Kundkrav
Verksamhetskrav
Detaljerat miljömål Process
HGMB
Beredskap och agerande vid nödlägen 4.4.7
Värdering
Beredskap och agerande vid nödlägen 4.4.7
HGMB 5
2
HGMB 4
3
Beredskap och agerande vid nödlägen 4.4.7
3
3
Dokumentnamn:
Förteckning över miljöaspekter
Dokumentnummer:
4.3.1.3
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
3(3)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Miljöhandbok
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
2005-09-22
Ola Skyllbäck
reviderad 2008-05-16
Version:
4
Förteckning över miljöaspekter
Anläggning
Aktivitet
Miljöpåverkan
1:9
Avfettning av maskiner
Utsläpp
1:10
Skötsel av banor
Utsläpp
1:11
Användning av drivmedel
Utsläpp
1:12
Förvaring och förteckning
av kemikalier
Avfall/Utsläpp
Drivkrafter
Ekonomiskt incitament
Lagstiftning
Miljökrav
Kundkrav
Verksamhetskrav
Ekonomiskt incitament
Lagstiftning
Miljökrav
Kundkrav
Verksamhetskrav
Ekonomiskt incitament
Lagstiftning
Miljökrav
Kundkrav
Verksamhetskrav
Ekonomiskt incitament
Lagstiftning
Miljökrav
Kundkrav
Detaljerat miljömål Process
HGMB
Värdering
HGMB 9
3
Process 3.5
Miljömål 6.08 med syfte att spara energi
vid banskötsel
2
Miljömål 3.08, 6.08 och 11.08 med syfte
att minska användning av drivmedel.
2
Beredskap och agerande vid nödlägen 4.4.7
Detaljerat miljömål 24.03 genomfört
3
Dokumentnamn:
Förteckning över miljöaspekter
Dokumentnummer:
4.3.1.3
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
4(4)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Miljöhandbok
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
2005-09-22
Ola Skyllbäck
reviderad 2008-05-16
Version:
4
Förteckning över miljöaspekter
Anläggning
Aktivitet
Miljöpåverkan
1:13
Förvaring av oljor och annat
miljöfarligt avfall
Avfall/Utsläpp
1:14
Kemikalier vid rengöring
Avfall/Utsläpp
1:15
Belysning
Energi
1:16
Uppvärmning av lokaler
1:17
Bergvärme
1:18
Energi
Energi
Energi
Drivkrafter
Verksamhetskrav
Ekonomiskt incitament
Lagstiftning
Miljökrav
Kundkrav
Verksamhetskrav
Ekonomiskt incitament
Lagstiftning
Miljökrav
Kundkrav
Verksamhetskrav
Ekonomiskt incitament
Verksamhetskrav
Krav från kunder
Verksamhetskrav
Krav från kunder
Verksamhetskrav
Krav från kunder
Verksamhetskrav
Detaljerat miljömål Process
HGMB
Värdering
Detaljerat miljömål 26.03. Målet uppfyllt.
3
Beredskap och agerande vid nödlägen 4.4.7
2
Process 3.1 Detaljerat miljömål 2.06
Målet uppfyllt.
Nytt miljömål 9.08 och 13.08
Process 3.1
2
Process 3.1
3
Process 3.1
2
3
Dokumentnamn:
Förteckning över miljöaspekter
Dokumentnummer:
4.3.1.3
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
5(5)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Miljöhandbok
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
2005-09-22
Ola Skyllbäck
reviderad 2008-05-16
Version:
4
Förteckning över miljöaspekter
Anläggning
Aktivitet
Uppvärmning av vatten
1:19
Uppvärmning av
ventilationsanläggning
1:20
Bevattning i ridhus
Miljöpåverkan
Drivkrafter
Energi
Krav från kunder
Verksamhetskrav
Krav från kunder
Detaljerat miljömål Process
HGMB
Miljömål 10.08
Process 3.1
Värdering
2
Energi
Verksamhetskrav
Krav från kunder
Process 3.1
2
1.21
Vattenanvändning
Energi/Utsläpp
Verksamhetskrav
Krav från kunder
Ekonomiska incitament
Process 3.1
2
1:22
Transporter
Energi/Utsläpp
Detaljerat miljömål 4.04 Genomfört.
Nya miljömål 3.08 och 11.08
1
1:23
Kunskap om hantering av
kemikalier
Kunskap
Lagstiftning
Miljökrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
Lagstiftning
Miljökrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
Detaljerat miljömål 7.03. Genomfört.
3
Dokumentnamn:
Förteckning över miljöaspekter
Dokumentnummer:
4.3.1.3
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
6(6)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Miljöhandbok
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
2005-09-22
Ola Skyllbäck
reviderad 2008-05-16
Version:
4
Förteckning över miljöaspekter
Anläggning
Aktivitet
Miljöpåverkan
Drivkrafter
1:24
Nödlägesinformation
Kunskap
1:25
Hantering av dieseltank
Kunskap
1:26
Miljökunskap
Kunskap
1:27
Strömavbrott
Energi
Lagstiftning
Miljökrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
Lagstiftning
Miljökrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
Lagstiftning
Miljökrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
Detaljerat miljömål Process
HGMB
Beredskap och agerande vid nödlägen 4.4.7
Detaljerat miljömål 17.03. Genomfört.
Värdering
Beredskap och agerande vid nödlägen 4.4.7
Detaljerat miljömål 25.03. Genomfört.
HGMB 5
3
Detaljerat miljömål 18.03 och 6.03
Genomförda.
HGMB 6
Nytt miljömål 12.08
Beredskap och agerande vid nödlägen 4.4.7
2
3
2
Dokumentnamn:
Förteckning över miljöaspekter
Dokumentnummer:
4.3.1.3
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-16
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Sida:
7(7)
Version:
3
Förteckning över miljöaspekter
Wärdshus
Aktivitet
Miljöpåverkan
Drivkrafter
2:1
Källsortering
Avfall
2:2
Användning av kemikalier
Avfall/utsläpp/
kunskap
2:3
Val av leverantörer
Avfall/utsläpp/
kunskap
2:4
Energihantering i köket
2:5
Belysning
Energi
Lagstiftning
Miljökrav
Kundkrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
Lagstiftning
Miljökrav
Kundkrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
Lagstiftning
Miljökrav
Kundkrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
Verksamhetskrav
Krav från kunder
Verksamhetskrav
Krav från kunder
Energi
Detaljerat miljömål Process
HGMB
Process 3.2 Detaljerat miljömål 11.03.
Genomfört.
Nytt miljömål 7.08
Värdering
3
Beredskap och agerande vid nödlägen 4.4.7
Detaljerat miljömål 13.03. Genomfört
3
Detaljerat miljömål 14.03. Genomfört
Process 3.4
2
Process 3.1
Detaljerat miljömål 12.03. Genomfört.
Process 3.1
Miljömål 9.08 och 13.08
2
2
Dokumentnamn:
Förteckning över miljöaspekter
Dokumentnummer:
4.3.1.3
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-16
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Sida:
8(8)
Version:
3
Förteckning över miljöaspekter
Wärdshus
Aktivitet
Miljöpåverkan
Drivkrafter
2:6
Vattenanvändning
2:7
Transporter
Energi
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
Lagstiftning
Miljökrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
2:8
Uppvärmning av vatten
2:9
Miljökunskap
Energi
Energi/utsläpp
Kunskap
Verksamhetskrav
Krav från kunder
Lagstiftning
Miljökrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
Detaljerat miljömål Process
HGMB
Process 3.1
Värdering
2
Miljömål 3.08 och 11.08
1
Process 3.1
1
Detaljerat miljömål 11.03. Genomfört.
HGMB 6
Nytt miljömål 12.08
3
Dokumentnamn:
Förteckning över miljöaspekter
Dokumentnummer:
4.3.1.3
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-16
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Sida:
9(9)
Version:
3
Förteckning över miljöaspekter
Utbildning häst
Aktivitet
Miljöpåverkan
Drivkrafter
3:1
Källsortering
Avfall
3:2
Hantering av
riskavfall
Avfall
Lagstiftning
Miljökrav
Kundkrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
Lagstiftning
Miljökrav
Kundkrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
3:3
Kadaverhantering
Avfall
3:4
Mockning av hagarna
Utsläpp
Detaljerat miljömål Process
HGMB
Process 3.2. Källsortering fungerar relativt
bra men kan bli bättre.
Miljömål 7.08
Värdering
1
Beredskap och agerande vid nödlägen 4.4.7
HGMB 2
3
Lagstiftning
Miljökrav
Kundkrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
HGMB 3
3
Kundkrav
Miljökrav
Detaljerat miljömål 2.03. Genomfört.
Checklista finns.
2
Dokumentnamn:
Förteckning över miljöaspekter
Dokumentnummer:
4.3.1.3
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-16
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Sida:
10(10)
Version:
3
Förteckning över miljöaspekter
Utbildning häst
Aktivitet
Miljöpåverkan
Drivkrafter
Detaljerat miljömål Process
HGMB
Beredskap och agerande vid nödlägen 4.4.7
Värdering
3:5
Hantering och förvaring
av kemikalier
Utsläpp
Lagstiftning
Miljökrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
3:6
Rengöring av stall
Utsläpp
Lagstiftning
Miljökrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
Högtryckstvätt 1 gång per år. Därefter
desinficering med Virkon S.
2
3:7
Användning av
mineralfoder
Utsläpp
Lagstiftning
Miljökrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
Foderstater räknas och ingen överutfodring
av mineraler sker.
3
3:8
Gödselhantering
Utsläpp/energi
Lagstiftning
Miljökrav
Kundkrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
Beredskap och agerande vid nödlägen 4.4.7
Process 3.3 Detaljerat miljömål 5.03.
Gödselhanteringen är förändrad och all
gödsel återförs till åkermarken. Godkänd
platta med gödselbrunn finns.
3
2
Dokumentnamn:
Förteckning över miljöaspekter
Dokumentnummer:
4.3.1.3
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-16
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Sida:
11(11)
Version:
3
Förteckning över miljöaspekter
Utbildning häst
Aktivitet
Miljöpåverkan
Drivkrafter
3:9
Dusch av hästarna
Energi
3:10
Belysning
Energi
Miljökrav
Kundkrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
Verksamhetskrav
Krav från kunder
3:11
Vattenanvändning
3:12
Transporter (till och från
tävling, veterinär och inköp)
Energi
3:13
Miljökunskap
Kunskap
3:14
Strömavbrott
Energi
Energi/utsläpp
Krav från kunder
Ekonomiska incitament
Lagstiftning
Miljökrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
Lagstiftning
Miljökrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
Kundkrav
Verksamhetskrav
Detaljerat miljömål Process
HGMB
Process 3.1
Detaljerat miljömål 1.03. Genomfört.
Värdering
Process 3.1 Detaljerat miljömål 3.03.
Genomfört.
Nya miljömål 9.08 och 13.08
Process 3.1
3
Detaljerat miljömål 4.04.
2
Detaljerat miljömål 1.03 (genomfört), 2.03
(genomfört), 4.03 (genomfört) och 5.03.
HGMB 6
Nytt miljömål 12.08
Beredskap och agerande vid nödlägen 4.4.7
2
3
3
2
Dokumentnamn:
Förteckning över miljöaspekter
Dokumentnummer:
4.3.1.3
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-16
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Sida:
12(12)
Version:
3
Förteckning över miljöaspekter
Utbildning Övrigt / Ekonomi
Aktivitet
Miljöpåverkan
Drivkrafter
4:1
Pappershantering
Avfall
4:2
Inköp av kontorsartiklar
Avfall
4:3
Källsortering
Avfall/kunskap
4:4
Användning av
kemikalier
Avfall/Utsläpp
4:5
Uppvärmning av vatten
Energi
Miljökrav
Kundkrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
Miljökrav
Kundkrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
Lagstiftning
Miljökrav
Kundkrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
Lagstiftning
Miljökrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
Verksamhetskrav
Krav från kunder
Detaljerat miljömål Process
HGMB
Detaljerat miljömål 9.03. Genomfört.
Värdering
3
Process 3.4 Detaljerat miljömål 10.03.
Genomfört.
3
Process 3.2 Detaljerat miljömål 8.03.
Genomfört.
Nytt miljömål 7.08
3
Beredskap och agerande vid nödlägen 4.4.7
3
Process 3.1
2
Dokumentnamn:
Förteckning över miljöaspekter
Dokumentnummer:
4.3.1.3
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-16
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Sida:
13(13)
Version:
3
Förteckning över miljöaspekter
Utbildning Övrigt / Ekonomi
Aktivitet
Miljöpåverkan
Drivkrafter
Detaljerat miljömål Process
HGMB
Process 3.1
Miljömål 9.08 och 13.08
Värdering
4:6
Belysning
Energi
Verksamhetskrav
Krav från kunder
4:7
Vattenanvändning
Energi/utsläpp
Krav från kunder
Ekonomiska incitament
Process 3.1
3
4:8
Transporter
Energi/utsläpp
Lagstiftning
Miljökrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
Miljömål 3.08 och 11.08
1
4:9
Miljökunskap
Kunskap
Lagstiftning
Miljökrav
Verksamhetskrav
Ekonomiska incitament
Detaljerat miljömål 8.03 (genomfört) och
9.03 (genomfört)
HGMB 6
Nytt miljömål 12.08
1
1
Dokumentnamn:
Lagar och andra krav
Dokumentnummer:
4.3.2
Miljöhandbok
Giltigt från:
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
1 (1)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Version:
2005-09-22, reviderad Ola Skyllbäck
2007-05-30
5
Lagar och andra krav
Syfte
Organisationen ska upprätta och underhålla rutiner för att identifiera och ha tillgång till
lagkrav som är direkt tillämpliga på miljöaspekterna i befintlig verksamhet samt ny eller
förändrad verksamhet.
Detta dokument omfattar:
1. Ansvar
2. Definitioner
3. Miljölagar
4. Miljökvalitetsmål
5. Andra krav
6. Dokumentation
1. Ansvar
VD är ytterst ansvarig för att miljölagstiftningen följs.
Miljösamordnare ansvarar för bevakning av nya miljölagar och uppdatering av befintliga
lagar.
Ansvariga medarbetare tolkar lagarna och undersöker dess inverkan på organisationens
verksamhet. Information rörande detta skall de ge till miljösamordnaren och i viss mån via
personalmöten till all personal.
2. Definitioner
Lagstiftning och andra krav reglerar miljöarbetet och de betydande miljöaspekterna i vår
verksamhet. I miljöpolicyn finns angivet att lagar och andra krav ska utgöra basen i vår
verksamhet. Därför är det viktigt att organisationen/personalen har kännedom om de aktuella
lagar och andra krav som gäller för verksamheten. Svensk miljölagstiftning är, liksom övriga
svenska lagar, uppdelade på flera nivåer:
•
•
•
Lagar, vilka beslutas av Riksdagen
Förordningar, som utfärdas av regeringen
Föreskrifter, som utfärdas av centrala myndigheter, såsom Jordbruksverket,
Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Räddningsverket och Arbetsmiljöverket.
Miljölagstiftningen som berör oss behandlar bland annat utsläpp, buller, avfall,
kemikaliehantering, resursförbrukning och olyckshändelser.
3. Miljölagar
Dokumentnamn:
Lagar och andra krav
Dokumentnummer:
4.3.2
Miljöhandbok
Giltigt från:
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
2 (2)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Version:
2005-09-22, reviderad Ola Skyllbäck
2007-05-30
Organisationen arbetar med miljölagstiftningen via www.notisum.se. Detta gör att vi hela
tiden arbetar med det senaste inom miljölagstiftningen. Med miljölagar avses främst
miljöbalken som trädde i kraft den 1 januari 1999. Miljöbalken ersatte bl.a. miljöskyddslagen
och lagen om kemiska produkter. Miljöbalkens syfte är att främja en hållbar utveckling som
innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö.
De grundläggande bestämmelserna gäller för såväl enskilda människor i det dagliga livet som
för oss verksamhetsutövare.
4. Miljökvalitetsmål
Den 29 april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Ett 16:e mål, om den
biologiska mångfalden, antogs i november 2005. De 16 miljökvalitetsmålen ska leda vägen
för vår strävan att åstadkomma en miljömässigt hållbar samhällsutveckling. Miljömålen har
blivit riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. Tanken är
att målen ska vara genomförda inom en generation dvs. till år 2020. Länsstyrelsen har utifrån
de nationella miljömålen fastställt regionala miljömål som gäller i vårt län.
5. Andra krav
Om Åby Travsällskap har förelagts ett krav från en behörig instans eller frivilligt åtagit sig att
följa vissa regler, riktlinjer och rekommendationer är detta ”andra krav”. Dessa krav kan t.ex.
komma från myndigheter, råd, kommunen eller STC. Önskemål från kunder, personal och
grannar kan vara formulerade som krav men är sällan bindande om inte vi själva väljer att
förbinda oss till något. Det är ledningens uppgift att fastställa vad som skall gälla.
Organisationen kan också ha interna krav på verksamheten. Andra krav finns angivna i
tabellen i avsnitt 4.5.2.
6. Dokumentation av miljölagstiftning
En tabell upprättas där det framgår hur organisationen berörs av lagar och miljöaspekter samt
tillser att lagstiftningen följs och ansvarsfördelning. Se dokument 4.5.2 och 4.5.2.1 samt
4.5.2.2.
5
Dokumentnamn:
Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner
Dokumentnummer:
4.3.3
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
1(1)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Miljöhandbok
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
2005-05-11
Version:
Ola Skyllbäck
3
Övergripande mål, detaljerade mål och
handlingsplaner
Syfte
Syftet med de övergripande- och detaljerade miljömålen är att uppfylla företagets
miljöpolicy. Målarbetet är även ett verktyg för ständiga förbättringar. De
övergripande målen ska vara tydliga och visa riktning och de detaljerade målen ska
vara konkreta och mätbara.
Lagstiftning
Miljöpolicy
Betydande miljöaspekter
Tekniska möjligheter
Ekonomiska-, drifts- och affärsmässiga krav
Synpunkter från intressenter
1
Övergripande
miljömål
2
Detaljerade
miljömål
3
Detta dokument omfattar:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Allmänt/omfattning samt ansvar
Övergripande mål
Detaljerade mål och handlingsplaner
Sammanställning av mål
Mall för detaljerade miljömål
Mall för sammanställning av miljömål
Sammanställning
av mål
4
Dokumentnamn:
Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner
Dokumentnummer:
4.3.3
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
2(2)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-05-11
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
1. Allmänt/omfattning samt ansvar
Allmänt/omfattning
De övergripande och detaljerade miljömålen upprättas bland annat utifrån gällande
lagstiftning, uppsatt miljöpolicy, betydande miljöaspekter, tekniska möjligheter,
ekonomiska, drifts- och affärsmässiga krav och synpunkter från intressenter.
Miljömålen möjliggör en förbättrad miljöprestanda. Utifrån de övergripande
målområdena sätts de detaljerade miljömålen.
De övergripande miljömålen skall vara tydliga och de detaljerade miljömålen skall
vara konkreta och mätbara. För de detaljerade målen ska även ansvarig person anges,
eventuella kostnader för genomförande samt tidsperioden då de detaljerade målen ska
vara uppfyllda.
Vid fastställande av miljömålen ska respektive ansvariga vara delaktiga. Arbetet med
att uppnå miljömålen rapporteras och utvärderas kontinuerligt vid ordinarie
ledningsgruppsmöte och dokumenteras skriftligt.
Ansvar
Miljösamordnaren ansvarar för framtagandet av de årliga miljömålen.
Ledningsgruppen fastställer och följer upp målen tillsammans med miljösamordnaren.
Den medarbetare som har ansvar för mål skall se till att det blir genomfört enligt plan
och kontinuerligt rapportera nuläget med målarbetet till miljösamordnaren.
VD ansvarar för att målen blir kända inom hela organisationen.
Version:
3
Dokumentnamn:
Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner
Dokumentnummer:
4.3.3
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
3(3)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-05-11
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
2. Övergripande miljömål
Syftet med de övergripande målen är att uppfylla Travskolan Wångens miljöpolicy.
Vår organisation skall bidra till att naturresurserna inte förbrukas i för snabb takt
genom följande övergripande miljömål:
I. Minskad mängd avfall till sopbergen
Organisationen ska minska sopbergen genom att minska mängden
deponiavfall och återföra så mycket som möjligt av avfallet till
kretsloppet. Med hänsyn tagen till den totala miljövinsten ska vi i första
hand prioritera återanvändning, därefter materialåtervinning,
energiåtervinning och deponering.
II. Minskat utsläpp till miljön
Organisationen ska verka för att minska och förebygga förorening av och
utsläpp till luft, mark och vatten.
III. Minskad energiförbrukning
Organisationen ska verka för att minimera sin energiförbrukning genom
systematisk uppföljning av energiåtgång, effektivisering och god
hushållning.
IV. Ökad miljökunskap
Organisationen skall bidra till ett ökat miljöengagemang och kunskap hos
såväl personal, elever, kursdeltagare som intressenter samt införskaffa
kunskap om leverantörers miljöarbete.
Version:
3
Dokumentnamn:
Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner
Dokumentnummer:
4.3.3
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
4(4)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-05-11
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
3
3. Detaljerade miljömål och handlingsplan
De detaljerade målen ställs upp i tabellform enligt nedan. Först numreras målet med ett nummer samt årtal exempelvis 1.03. Efter numreringen
skrivs det in vilket övergripande mål det är kopplat till. Om det inte skulle passa in under någon av de övergripande målens rubriker skrivs
istället ”Övrigt”. Sedan beskrivs mål och aktiviteter under rubriken ”Mål och aktivitet”. Texten ska vara fet i de två första kolumnerna, samt i de
gråmarkerade rutorna. Vidare ges en beskrivning av hur målet ska genomföras under ”Handlingsplan”. Det ska finnas en ansvarig medarbetare
för varje mål under ”Ansvarig”. De detaljerade målen ska vara mätbara och mätmetoden skrivs in under ”Mätmetod”. ”Resurser” beskriver vad
det kommer att kosta företaget att genomföra målet. Under ”Klart” skrivs det planerade datumet för när målet ska vara genomfört.
Denna tabell kan användas som ett underlag i budgetarbetet. Efter ledningens genomgång kan genomförda mål och mål som beslutats inte ska
genomföras tas bort från tabellen och arkiveras enligt dokumentstyrningsavsnittet. Exempel på hur tabellen ser ut ses här:
Mål och aktivitet
1.03 Avfall
Öka återvinning och
återanvändning genom att
iordningställa avfallsstationer
med lämpliga kärl för
källsortering.
2.03 Utsläpp
Minska övergödningen genom
att mocka rasthagarna
regelbundet.
Handlingsplan
Ansvarig
Ökad källsortering med så många fraktioner
det man lokalt kan erbjuda och är ekonomiskt
försvarbart.
Anläggningschef
Ta fram skriftliga instruktioner och sätta upp
dem på anslagstavlorna i stallet. Ökad
information om detta till personalen. Följa upp
resultatet genom kontroller som dokumenteras.
Hästchef
Mätmetod
Kostnad
inköp (kr)
Antal källsorteringsfraktioner, antal
mängd per fraktion
och år
50 000
% andel negativt
utfall per år från
kontrollerna
Kostnad
personal (kr)
8 tim x 200=
Klart
(datum)
Dec. 03
1 600
3 tim x 200=
600
Dec. 03
Dokumentnamn:
Miljömål
Dokumentnummer:
4.3.3
Miljöhandbok
Giltigt från:
2004-12-01
Utarbetad av:
Sida:
Anna Hedendahl
5(5)
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
3
4. Sammanställning av mål
Syftet med denna tabell är:
• Att den alltid skall ha samtliga mål kvar i tabellen år från år. Detta gäller även de mål som inte blivit genomförda. Detta gör att företaget
får en övergripande tabell där samtliga miljömål finns samlade från alla år.
• Att den kan fungera som en enkel sammanställning av dokumentation för ledaningen vid avstämning kring målen.
Kolumnerna ”Nr”, ”Mål och aktivitet”, ”Ansvarig” och ”Klart” förs över från tabellen för detaljerade miljömål. I kolumnen ”Nr” tas det
övergripande målet bort. ”Total kostnad” blir den sammanlagda kostnaden från tabellen för detaljerade miljömål. Under kolumnen
”Anteckningar” kan det löpande skrivas in vad som händer för hand. Miljösamordnaren ansvarar för att skriva in viktiga anteckningar i
originaldokumentet i ”Miljöhandboken”. Här bör det även framkomma om miljömålet hör till en process. Under ”Genomfört” bockas det av med
ett datum när målet är genomfört eller datum då målet beslutats att inte genomföras. Exempel på tabellens utformning visas här:
Nr
1.03
2.03
Mål och aktivitet
Avfall- Öka återvinning och återanvändning genom
att iordningställa avfallsstationer med lämpliga kärl
för källsortering.
Utsläpp- Minska övergödningen genom att mocka
rasthagarna regelbundet.
Ansvarig
Total kostnad
(kr)
Klart
Anläggningschef 51 600
Dec. 03
Hästchef
Dec. 03
600
Anteckningar
Genomfört
(datum)
Sort
Dokumentnamn:
Detaljerade miljömål
Dokumentnummer:
4.3.3
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-22
Utarbetad av:
Sida:
Anna Hedendahl
Godkänd och signerad av:
6(6)
Version:
Ola Skyllbäck
3
5. Mall för detaljerade miljömål
Nr
Mål och aktivitet
Ansvarig
Totalkostnad kr
Klart
Anteckningar
Genomfört
(datum)
Sort.
Dokumentnamn:
Sammanställning av miljömål
Dokumentnummer:
4.3.3
Giltigt från:
Miljöhandbok
2005-09-22
Utarbetad av:
Sida:
Anna Hedendahl
7(7)
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
3
7. Mall för sammanställning av miljömål
Mål och aktivitet
Ansvarig
Total
kostnad
(kr)
Klart
Anteckningar
Genomfört
(datum)
Dokumentnamn:
Detaljerade miljömål och handlingsplaner
Dokumentnummer:
4.3.3.1
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
1(1)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Miljöhandbok
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
Version:
2006-11-29
Ola Skyllbäck
reviderad 2006-05-30
Nr
Mål och aktivitet
08.01 Utreda förutsättningar för inköp av
ekologiskt hästfoder
Ansvarig
Hästchef
Totalkostnad
(kr)
8
Klart
Anteckningar
2008-10-31
Utreda möjligheten att välja foder som är
ekologiskt producerat framför annat foder.
Påverka leverantörer att producera ekologiskt
foder. Se över möjligheten till mer inköp av
närproducerat foder och strö för att minimera
transporter.
Se över möjlighet till nyckeltal.
08.02 Välja miljöcertifierade
konferensanläggningar och hotell
Ekonomichef
och VD
2008-12-21
Jobba fram rutin för att välja miljöcertifierade
konferensanläggningar, hotell o. dyl. vid
konferenser, studieresor, arbetsresor,
representationsresor, personaldagar etc.
Hänsyn tas till avstånd!
Se över möjlighet till nyckeltal.
08.03 Minska energiförbrukning vid resor
Ekonomichef
2008-06-30
Ta fram resepolicy utifrån övergripande
miljömål där hänsyn tas till miljövinst, tid,
avstånd, pris etc. Se över möjlighet till
nyckeltal.
08.04 Mer miljöriktiga varor till Wärdshuset
Wärdshuschef
2008-06-30
Införa nyckeltal där andelen ekologiskt
producerade/rättvisemärkta inköp relateras till
totala inköp. Hänsyn tas till ekonomisk aspekt.
Genomfört
(datum)
Sort.
Dokumentnamn:
Detaljerade miljömål och handlingsplaner
Dokumentnummer:
4.3.3.1
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
2(2)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Miljöhandbok
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
Version:
2006-11-29
Ola Skyllbäck
reviderad 2006-05-30
Nr
Mål och aktivitet
Ansvarig
Totalkostnad
(kr)
8
Klart
Anteckningar
08.05 Minskad fordonstrafik på Wången
VD och Miljösamordnare
2008-12-31
Ta fram informationsskyltar om vad som gäller
för fordonstrafik på Wången.
08.06 Energibesparing vid banskötsel
Anläggningschef
2008-02-01
Förbättrad kommunikation mellan anläggning
och hästansvariga som leder till att banan inte
sköts vid fel tidpunkt. Hästansvarig bör
meddela fastighet vid avvikelser av normala
rutiner.
2008-12-31
Utreda möjligheten till automatisk bevattning
av travbanan. Energiåtgång och priser kollas
upp!
2008-06-30
Sopsorteringen ses över. Mer information i
form av skrifter, anslag, sopsorteringsguider.
Rutiner införs för information till elever m.fl.
vid kursstart.
08.07 Mer information om sopsortering
Miljösamordnare
Nyckeltal för avfall införs!
08.08 Minskad energiförbrukning för
apparater
Anläggningschef
Wärdshuschef
Miljösamordnare
2008-12-31
Utreda möjligheter för automatisk avstängning
av apparater som kopiatorer, datorer, skrivare,
TV-apparater mm. Utöka användningen av
Hippogrammet. Köpa energisnålaste alternativ
vid byta av vitvaror, spis etc.
Genomfört
(datum)
Sort.
Dokumentnamn:
Detaljerade miljömål och handlingsplaner
Dokumentnummer:
4.3.3.1
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
3(3)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Miljöhandbok
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
Version:
2006-11-29
Ola Skyllbäck
reviderad 2006-05-30
Nr
Mål och aktivitet
Ansvarig
Totalkostnad
(kr)
8
Klart
Anteckningar
Nyckeltal för energiförbrukning införs!
08.09 Minskad energiförbrukning för belysning
Anläggningschef
2010-12-31
Successivt byta ut all belysning till
lågenergialternativ. Installera fler
rörelsedetektorer.
Nyckeltal för energiförbrukning införs!
08.10 Utreda möjlighet till minskad
energiförbrukning för varmvatten
Anläggningschef
2008-12-31
Miljösamordnare
Utreda investering av solfångare för
varmvattenproduktion. Energivinst och pris
räknas fram!
Nyckeltal för energiförbrukning införs!
08.11 Samåkning till jobbet
VD och
Miljösamordnare
2008-12-31
Samåkning till jobbet uppmuntras!
Samåkningen hos personal sammanställs.
Nyckeltal arbetas fram!
08.12 Mer miljöutbildning av personal
Miljösamordnare
2008-12-31
Mer miljöutbildning i form av föreläsningar,
diskussioner och studiebesök. Rutiner för
information till enheter, gäster och elever om
ISO-systemet, miljömål och de blanketter alla
bör känna till.
08.13 Utreda förutsättningar för vindkraft
VD och Miljösamordnare
2008-12-31
Utreda förutsättningar för vindkraftverk på
Wången.
Genomfört
(datum)
Sort.
Dokumentnamn:
Detaljerade miljömål och handlingsplaner
Dokumentnummer:
4.3.3.1
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
4(4)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Miljöhandbok
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
Version:
2006-11-29
Ola Skyllbäck
reviderad 2006-05-30
Nr
Mål och aktivitet
Ansvarig
Totalkostnad
(kr)
8
Klart
Anteckningar
2008-12-31
Utreda förutsättningar för rötgasanläggning på
Wången.
Genomfört
(datum)
Sort.
08.14 Utreda förutsättningar för
rötgasanläggning
VD och Miljösamordnare
03.01 Spara energi genom att inte duscha
hästarna så ofta
Hästchef
1 000
2003-12-31
Genomfördes under vintern genom information
och skyltar. Går ej att mäta
varmvattenförbrukning.
2003-12-31
OK
03.02 Minska övergödningen genom att mocka
rasthagarna regelbundet.
Hästchef
1 000
2003-12-31
Rutiner och dokumentationssystem har tagits
fram.
2003-12-31
OK
03.03 Spara energi genom att installera timers
och rörelsedetektorer.
Hästchef/
Anläggningschef
38 000
2003-12-31
2003-12-31
OK
03.04 Ökad miljökunskap hos eleverna genom
en miljöintroduktion vid varje
terminsstart.
Hästchef
0
2003-12-31
Genomfört muntligen sedan ht-03. Checklistor
finns.
2004-11-16
OK
03.07 Under 2003 ska personalen vid
Travskolan Wången AB öka kunskapen
om de kemikalier som används i
företaget.
Anläggningschef
3 000
2003-10-01
Wärdshus, administration, stall, städ och
fastighet har ökat kunskapen.
2003-10-01
OK
03.08 Öka kunskapen hos personalen och ha ett
system för källsortering av de materiel
som finns på avdelningen. (adm)
Studierektor
2 000
2004-09-01
2004-06-28
OK
Dokumentnamn:
Detaljerade miljömål och handlingsplaner
Dokumentnummer:
4.3.3.1
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
5(5)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Miljöhandbok
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
Version:
2006-11-29
Ola Skyllbäck
reviderad 2006-05-30
Nr
Mål och aktivitet
8
Ansvarig
Totalkostnad
(kr)
Klart
03.09 Pappershanteringen inom avdelningen
ska skötas på ett miljövänligt sätt från
inköp till avfall. (adm)
Studierektor
1 000
2004-09-01
03.10 Enbart miljövänliga artiklar ska köpas in
till avdelningen. (adm.)
Studierektor
0
2004-09-01
03.11 Wångens Wärdshus ska på tre år minska
restavfallet med 10%.
Wärdshuschef
28 000-48 000
03.13 Att alla kemikalier byts ut till
miljövänliga på två år. (W-hus)
Wärdshuschef
03.14 Att alla inköp inom två år görs av
leverantörer med en egen miljöpolicy och
att vi försöker minimera antalet
leverantörer.
03.15 Inom fem år ska hela Travskolan
Wången AB :s fast anställda personal ha
en grundläggande miljökunskap.
Anteckningar
Genomfört
(datum)
Sort.
2004-06-28
OK
Förhandlingar har förts med Skrivab.
Miljövänliga produkter finns inte alltid, men
produktblad begärs in vid inköp och det bästa
alternativet ur miljösynpunkt väljs.
2005-09-15
OK
2006-11-01
Kompost byggs sommaren 2004. Tillstånd för
kompostering söks och beviljas. Augusti 2005
tas kompsten i bruk.
2005-09-19
OK
24 000-44 000
2008-11-01
De som går att byta ut har bytts ut.
2005-04-29
OK
Wärdshuschef
24 000 – 44 000
2005-11-01
Wärdshus och ekonomichef samarbetar.
2005-09-30
OK
Miljö
samordnare
9 600
2007-10-01
Under november fick all personal utbildning.
Två personer var frånvarande och fick
genomgång av utbildningen separat.
Nov. 2003
OK
Dokumentnamn:
Detaljerade miljömål och handlingsplaner
Dokumentnummer:
4.3.3.1
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
6(6)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Miljöhandbok
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
Version:
2006-11-29
Ola Skyllbäck
reviderad 2006-05-30
Nr
Mål och aktivitet
Ansvarig
Totalkostnad
(kr)
8
Klart
en grundläggande miljökunskap.
Anteckningar
Genomfört
(datum)
Sort.
genomgång av utbildningen separat.
03.16 Fast anställd personal vid Travskolan
Wången AB ska ha en grundläggande
kunskap om hur de ska förebygga
miljötillbud samt hur de ska agera vid ett
ev. tillbud.
Miljö
24 000
2005-01-01
Utbildning genomfördes veckan innan jul där
alla fick möjlighet att delta. Några var inte
närvarande, så en uppföljning ska göras för
dem.
2004-12-23
OK
03.17 Alla elever får övergripande
nödlägesinformation vid skolstart.
Anläggningschef
1 000
2003-10-01
Checklista togs fram.
2003-10-01
OK
03.18 Förbättra kärlen för sophantering
Anläggningschef
56 000
2004-12-31
Kärl har köpt in. Kompost byggs vid verkstan.
2004-12-31
OK
03.19 Alla elever får introduktion i miljöarbete
i och kring boendet.
Wärdshuschef
1 000
2003-10-01
Checklista togs fram.
2003-10-01
OK
03.20 Kemikaliepärmar ska gås igenom och
kompletteras med informationsblad till
alla de kemikalier som används.
Produktblad finns där kemikalien
förvaras.
Anläggningschef
1 000
2003-12-31
Städ, administration, wärdshus och fastighets
kemikalier finns med. 2005 Även stall.
2005-09-19
OK
03.21 Oljor ska förvaras där det också finns ett
uppsamlingskärl.
Anläggningschef
2 000
2003-06-01
2003-06-01
OK
03.22 Avfettningsmedel och spruta ska förvaras
i ett kärl
Anläggningschef
2 000
2003-09-01
2003-09-01
OK
samordnare
Dokumentnamn:
Detaljerade miljömål och handlingsplaner
Dokumentnummer:
4.3.3.1
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
7(7)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Miljöhandbok
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
Version:
2006-11-29
Ola Skyllbäck
reviderad 2006-05-30
Nr
Mål och aktivitet
Ansvarig
i ett kärl
chef
8
Totalkostnad
(kr)
Klart
Anteckningar
Genomfört
(datum)
Sort.
03.23 Arbetsfordonens oljor ska bytas ut till en
enhetlig, miljöanpassad olja.
Anläggningschef
4 000
2003-12-31
Avvikelse: alla oljor går inte att byta ut. Vissa
specialoljor behövs. Där det varit möjligt har
oljor bytts ut.
2003-12-31
OK
03.24 Minska oljeläckage från arbetsfordon
Anläggningschef
4 000
2004-12-31
Tråg att ställa under fordonen har tillverkats.
Läckor lagas. Dock uppstår nya…
2003-12-31
OK
03.25 Iordningställa kemikalieförråd i gamla
verkstaden.
Anläggningschef
9 000
2003-12-31
Det blev fint!
2003-12-31
OK
03.26 Dieseltank har tillstånd
Anläggningschef
24 000
2004-06-01
Dieseltanken måste tömmas för att kunna
inspekteras invändigt. Kontakt finns med
inspektör.
2004-10-30
OK
03.27 Städa bort oljefat och annat miljöfarligt
avfall
Anläggningschef
4 000
2003-12-31
Här har städats!
2003-12-31
OK
04.01 Ta fram en journal för farligt avfall
Anläggningschef
250
2004-12-31
Gör en pärm där farligt avfall dokumenteras.
Där står vilken sort och mängd avfall som
produceras samt hur det tas om hand.
2005-04-29
OK
04.02 Låst kemikalieförråd
Anläggningschef
700 kr
2004-12-31
Sätt in ett lås i gamla verkstaden eller hitta ett
låsbart förråd att förvara färg och kemikalier i.
Förrådet flyttat. Byggnaden ska rivas
2004-12-01
OK
Dokumentnamn:
Detaljerade miljömål och handlingsplaner
Dokumentnummer:
4.3.3.1
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
8(8)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Miljöhandbok
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
Version:
2006-11-29
Ola Skyllbäck
reviderad 2006-05-30
Nr
Mål och aktivitet
8
Ansvarig
Totalkostnad
(kr)
Klart
Anteckningar
Genomfört
(datum)
Sort.
04.03 Se över säkerheten
Anläggningschef
7000
2006-12-31
En översyn av säkerhet ur barns perspektiv
behöver göras. Rutiner för transporter med
skopa måste ses över.
2006-12-31
OK
04.04 Minska transporter
Studierektor
1200
2005-12-31
Se över vilken typ av transporter som görs och
fundera på om de kan minskas eller göras av
mer miljövänliga fordon/transportmedel.
2005-12-31
OK
04.05 Kontraktera spridningsareal
Hästchef
1200
2004-12-31
Ett femårigt kontrakt med spridningsareal för
vår stallgödsel ska upprättas.
2005-05-01
OK
06.01 Minska den uppvärmda
vattenreservoaren i utbildningsstallen
vintertid.
Anläggningschef
5000
2007-12-31
Se över hur stor varmvattenreservoar som finns 2007-12-31
i utbildningsstallen vintertid när hästarna inte
duschas. Ev. kan några stängas av och sättas på
vid behov.
OK
06.02 Minska antalet lampor som lyser i
onödan.
Anläggningschef
10000
2007-12-31
Genom fler rörelsedetektorer, bättre beteende
och nattbelysning kan antalet lampor som lyser
i onödan minskas. Ska i första hand provas i
kårhus och omklädningsrum.
2007-12-31
OK
06.03 Mäta gödselmängden
Hästchef
1200
2007-12-31
Detta mål ersätter mål 5.03. Genom att årligen
dokumentera mängden strö som köps in per
stalldag kan gödselproduktionen uppskattas.
Det blir lätt att se om mockningsrutinerna
förändras.
2007-12-31
OK
Dokumentnamn:
Detaljerade miljömål och handlingsplaner
Dokumentnummer:
4.3.3.1
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
9(9)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Miljöhandbok
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
Version:
2006-11-29
Ola Skyllbäck
reviderad 2006-05-30
Nr
Mål och aktivitet
8
Ansvarig
Totalkostnad
(kr)
Klart
Anteckningar
Genomfört
(datum)
Sort.
06.04 Avfall från Wärdshuset
Wärdshuschef
och
Anläggningschef
2000
2007-12-31
För att minska mängden avfall som körs från
Wången bör komposteringen fungera. För att
den ska göra det måste den flyttas. I huvudsak
produceras organiskt avfall vid Wärdshuset,
därför läggs fokus där.
2007-09-01
OK
06.05 Minska transporter
Avdelningschefer
10000
2006-12-31
Utifrån den checklista som tagits fram i mål
4.04 ska markering göras vilka transporter vi
inte kan göra något åt. Respektive
avdelningschef tar sedan fram handlingsplaner
för hur vi kan förbättra våra transporter inom
de områden som kan påverkas.
2006-12-31
OK
03.05 Travskolan Wången AB ska på 5 år
minska gödselmängden med 10% per
stallplats.
Hästchef
4 000
2009-01-01
Jan och Kjell har koll på mängden producerad
gödsel år från år.
Utgår, ersätts
av mål 4.06
UTG
03.06 Travskolan Wången AB ska på 3 år
minska restavfallet med 10%
Anläggningschef
60 000
2007-01-01
Kärl för avfallshantering har införskaffats och
placerats ut under 2003. Personalen har
utbildats i miljökunskap och fått öva att
källsortera.
Utgår, ersätts
av mål 5.06
UTG
03.12 Minska energiåtgången i Wärdshuset
med 10% på fem år.
Wärdshuschef
24 000
2008-11-01
Avvikelse: el går inte att mäta avdelningsvis.
Åtgärderna genomförs som planerats.
Ej
genomförbart
UTG
Dokumentnamn:
Resurser, roller, ansvar och befogenhet
Dokumentnummer:
4.4.1
Miljöhandbok
Giltigt från:
2008-01-17
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
1 (6)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
Resurser, roller, ansvar och befogenhet
Syfte
Att beskriva organisationen och dess verksamheter såväl i ord som i bilder.
Detta dokument omfattar:
1. Verksamhetsidé, vision och strategiska mål
2. Övergripande organisationsbeskrivning
3. Organisation
4. Verksamhet
5. Infrastruktur
6. Ansvar och befogenheter gällande miljöarbetet
7. Resurser för miljöarbetet
1. Verksamhetsidé, vision och strategiska mål
Se Verksamhetsplan.
Planen finns i den pärm som varje anställd har: ”Vi på Wången. Så här gör vi”
2. Övergripande organisationsbeskrivning
Se ”Organisation – koncern” dok. 4.4.1.1
3. Organisation
Se Organisationsbeskrivning styrelse dok. 4.4.1.2 och Organisation möten
dok. 4.4.1.3
Travskolan Wången AB, med organisationsnummer 556427-5575. Aktiebolaget ägs till
100 % av Stiftelsen Wången. Till Stiftelsens styrelse utses tre ledamöter vardera av Svenska
Travsportens Centralförbund (STC) och Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG) samt en
ledamot av Krokoms Kommun. För mer information se Stiftelsens stadgar som finns hos
Ekonomichef.
6
Dokumentnamn:
Resurser, roller, ansvar och befogenhet
Dokumentnummer:
4.4.1
Miljöhandbok
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
2008-01-17
Ola Skyllbäck
Styrelsen i aktiebolaget består av:
Styrelsen
Ordförande
V. ordförande
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Ledamot
Suppleant
Adjungerad
Namn
Ulf Hörnberg
Kees de Jong
Kerstin Pettersson-Brodda
Kent Öhlander
Jan Jönsson
Ulf Jonasson
Johan Abenius
Christina Olsson
Anna-Lena Holgersson
Styrgruppen består av:
Funktion
VD
Utbildningschef
Hästchef
Ekonomichef
Wärdshuschef
Controller NS
Personalchef NS
Namn
Ola Skyllbäck
Karin Ericson
Jan Halberg
Monica Lundström
Marie Hallerfelt
Kees de Jong
Eva Ljungquist
Ledningsgruppen består av:
Funktion
VD
Utbildningschef
Hästchef
Anläggningschef
Ekonomichef
Wärdshuschef
Studierektor
Namn
Ola Skyllbäck
Karin Ericson
Jan Halberg
Conny Erlandsson
Monica Lundström
Marie Hallerfelt
Karin Ranefall
Ledningens representant, miljösamordnare, som praktiskt ska stödja och bevaka
miljöledningssystemet är:
Avdelning
Utbildning övrigt
Namn
Lena van den Brink
Sida:
2 (6)
Version:
6
Dokumentnamn:
Resurser, roller, ansvar och befogenhet
Dokumentnummer:
4.4.1
Miljöhandbok
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
3 (6)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
2008-01-17
Version:
Ola Skyllbäck
Följande miljöombud inom respektive avdelning är utsedda att leda det ständiga
förbättringsarbetet:
Avdelning
Utbildning häst
Utbildning övrigt och ekonomi
Wärdshus
Anläggning
Namn
Jan Halberg
Karin Ranefall
Marie Hallerfelt
Conny Erlandsson
Personal: Totalt har Wången 35 personer anställda.
4. Verksamhet
De övergripande målen för verksamheten är:
• Att anordna och bedriva utbildning för svensk travsport.
• Att bedriva konferensverksamhet för framförallt hästsportens intressenter.
• Att vara en resurs i forsknings- och utvecklingsfrågor.
5. Infrastruktur
Wången ligger i Krokoms kommun, c:a 30 km väster om centralorten Krokom, 50 km väster
om Östersund. Anläggningen är belägen i en gammal kulturbygd i utkanten av samhället
Alsen. Till Wången kommer man med bil eller buss. Närmaste tågstation ligger i Krokom. I
samhället Alsen finns också ett taxiföretag. Till närmaste flygplats är det c:a 50 km.
Travskolan Wången AB hyr anläggningen av Stiftelsen Wången. På området finns ett
sadelmakeri som inte tillhör Travskolan Wången AB och därmed inte berörs av Travskolan
Wången AB:s miljöhandbok.
6. Ansvar och befogenheter gällande miljöarbetet
Företagets ytterst ansvarige för miljölednings- och miljöarbete är VD som ska rapportera till
styrelsen hur detta fungerar inklusive behov av förbättringar. Ansvarsfördelningen mellan
styrelse och VD regleras via särskild VD-instruktion som finns hos VD.
VD ansvarar dessutom för att
• gå igenom organisationens miljöledningssystem två gånger per år
• miljölagstiftningen följs
• informera styrelsen via årsredovisningen
• informera om vad som tagits upp på ledningens genomgång på efterföljande
personalmöte
6
Dokumentnamn:
Resurser, roller, ansvar och befogenhet
Dokumentnummer:
4.4.1
Miljöhandbok
Giltigt från:
2008-01-17
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
4 (6)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
Miljösamordnaren ansvarar för att:
• säkerställa att miljöledningssystemet är infört och underhålls i enlighet med kraven i
standarden
•
rapportera till ledningsgruppen hur miljöledningsarbetet fungerar, inklusive behov av
förbättringar
•
tillsammans med avdelningscheferna upprätta förslag till budget för miljöarbetet
årligen samt tillsammans med avdelningscheferna ansvara för hur medlen används
inom ramen för fastställd budget för att säkerställa att målen nås
•
ta fram förslag till de övergripande och detaljerade miljömålen och en gång varje
halvår redovisa uppföljningen av miljömål till VD
•
ta fram och distribuera miljöredovisning och miljörapport
•
kommunicera med myndigheter, media och samhället i övrigt
•
informationsblad till elever och gäster
•
vartannat år skicka ut en miljöenkät till betydande leverantörer
•
årligen genomföra uppdateringen av miljöaspekter
•
bevaka nya miljölagar samt uppdatera befintliga lagar
•
arkivera inkommande originalblanketter i löpnummerordning i pärmen ”Avvikelser”,
som finns hos miljösamordnaren, över samtliga avvikelser
•
sända ut kopia på avvikelserapporten till berört miljöombud
•
följa upp avvikelser och anmäla dessa till ledningsgruppen samt avrapportera denna
sammanställning vid ledningens genomgång
•
upprätta en årlig revisionsplan för miljö. Planen fastställs av ledningsgruppen
•
beställa revisioner samt deras genomförande och utvärdering och framtagande av
rapport till ledningsgruppen (ledningens genomgång)
•
upprätthålla en originalhandbok för Wångens miljöarbete
•
handleda miljöombuden i deras arbete
•
arkivera inaktuella dokument i mappen ”Gamla dokument” i Miljöboken på servern.
Miljösamordnaren har befogenhet att efter samråd med VD besluta att miljöfarlig verksamhet
som strider mot fastställda lagar på området skall upphöra med omedelbar verkan.
Miljöombuden ansvarar för att
• rapportera till miljösamordnaren hur miljöarbetet fungerar, inklusive behov av
förbättringar
• förvara de dokument som berör miljöarbete på resp. avdelning
• delge och diskutera allsidig miljöinformation med sina medarbetare
6
Dokumentnamn:
Resurser, roller, ansvar och befogenhet
Dokumentnummer:
4.4.1
Miljöhandbok
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Giltigt från:
2008-01-17
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
5 (6)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
behandla de externa synpunkterna som inkommer samt besvara dem. De beslutar
också om nödvändiga korrigerande åtgärder. Ledningsgruppen fastställer större
korrigerande åtgärder
i samråd med miljösamordnaren och berörd chef analysera orsaker till avvikelser samt
att korrigerande åtgärder utförs. Dokumentation sker på blanketten ”Kommunikation”,
dok. 4.4.3.1. Beroende av avvikelsens art och vikt får berört miljöombud och
miljösamordnaren avgöra hur snabbt och med vilken kraft åtgärder ska sättas in
följa upp avvikelser och rapportera dem till miljösamordnaren
informera medarbetarna om miljöarbetet
identifiera kompetenskrav i förhållande till mål m.m. hos den personal som utför
miljöpåverkande aktiviteter
bedöma medarbetares miljökompetens och i samverkan med berörd chef vid behov
erbjuda utbildning
kompetensutvecklingen av personalen gällande miljö
introducera nyanställda och vikarier i miljöarbetet
de Förbättringsförslag, Externa synpunkter och Avvikelserapporter som inkommit
hanteras enligt miljöhandboken samt att dessa rutiner är kända och används bland
medarbetarna
Varje avdelningschef ansvarar för att
• tillsammans med miljösamordnaren upprätta förslag till budget för miljöarbetet årligen
samt tillsammans med miljösamordnaren ansvara för hur medlen används inom ramen
för fastställd budget för att säkerställa att målen nås
• i samråd med miljösamordnaren och berört miljöombud analysera orsaker till
avvikelser samt att korrigerande åtgärder utförs. Dokumentation sker på blanketten
”Kommunikation”, dok. 4.4.3.1. Beroende av avvikelsens art och vikt får berört
miljöombud och miljösamordnaren avgöra hur snabbt och med vilken kraft åtgärder
ska sättas in
Berörd medarbetare ansvarar för att:
• förse miljösamordnaren med de uppgifter som behövs för miljöredovisning och
miljörapport
• känna till miljölagarna och undersöka dess inverkan på organisationens verksamhet.
• snarast möjligt rapportera avvikelsen på blanketten ”Kommunikation”, dok. 4.4.3.1 till
miljösamordnaren eller berört miljöombud. Om avvikelsen är av lindrig art och
omedelbart kan åtgärdas ska detta göras av den som upptäckt avvikelsen. I detta fall
anmäls även åtgärden till miljösamordnaren eller berört miljöombud.
Arbetsgång - Ansvar vid Avvikelse dok. 4.4.1.4
7. Resurser för miljöarbetet
6
Dokumentnamn:
Resurser, roller, ansvar och befogenhet
Dokumentnummer:
4.4.1
Miljöhandbok
Giltigt från:
2008-01-17
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
6 (6)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
Miljösamordnaren anlitas för miljöledningsarbete som konsult mot timarvode och får
kontinuerlig fortbildning inom området vid behov. För övriga personalen ingår miljöarbetet i
deras befintliga tjänster.
Hänsyn tas varje år i budgeten till miljöarbetets ekonomiska behov.
6
4.4.1.2
Resurser, roller, ansvar och
befogenhet
Styrelse
VD
Styrgrupp
Ola Skyllbäck
Hästchef
Jan Halberg
Utbildningschef
Karin Ericson
Ekonomichef
Monica Lundström
Wärdshuschef
Marie Hallerfelt
Anläggningschef
Conny Erlandsson
Lärare
Agronom
Veterinär
Hovslagare
Lärare
Studierektor
Skoladministratör
Ekonom
Kock
Värdshusvärdinna
Lokalvårdare
Fastighetsskötare
Fritidsledare
4.4.1.3
Organisation Möten
Styrgrupp
Ledningsgrupp
Hästgrupp
onsdag
Wärdshus
Lärare
Fast.Städ
Adm.
Elevråd
måndag
All
Personal
onsdag
Arbetsgång - Ansvar vid Avvikelse
Medarbetare
Miljöombud
Dokument 4.4.1.4
reviderad 2006-10-06
Miljösamordnare
Avdelningschef
1 informerar om skyldigheten
att göra avvikelserapporter
2 Upptäcker avvikelse
3 Rapporterar till berört
miljöombud på blankett
Om möjligt åtgärdar avvikelsen
4 Skickar original av rapporten
till miljösamordnare
5 Informerar /samråder /
5 Samråder / agerar tills.
agerar tills.med miljösamordnare med miljöombud och
och avdelningschef
avdelningschef
6 Arkiverar avvikelserapporten
7 Kontrollerar att åtgärden fick
avsedd effekt
8 Följer upp avvikelsen och
rapporterar till miljösamordnare
9 Följer upp och stänger
avvikelse samt anmäler till
10 Vid behov informerar
ledningsgruppen
medarbetare
11 Avrapporterar vid
ledningens genomgång
5 Samråder / agerar tills.
med miljöombud och
miljösamordnare
Dokumentnamn:
Kompetens, utbildning och medvetenhet
Dokumentnummer: Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
4.4.2
Sida:
1 (3)
Giltigt från:
2005-09-22
Version:
4
Anna Hedendahl/Lena van den
Brink
Miljöhandbok
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Kompetens, utbildning och medvetenhet
Syfte
Syftet med detta dokument är att fastställa den kompetens som finns idag och jämföra den med
kompetens som krävs framöver för att verksamheten ska kunna bedrivas efter de strategiska planer
och mål som är framtagna för verksamhetsutvecklingen gällande miljö.
Genom planerade utbildningar och uppföljningar av dessa ska personalens kunskap öka. Ett ökat
kunskap tillsammans med engagemang, skicklighet och erfarenhet leder till ökad kompetens.
Kompetens definieras som kunskaper och erfarenheter, färdigheter, attityder och värderingar,
kreativitet, initiativkraft och vilja.
Detta dokument omfattar:
1. Ansvar
2. Kompetenskrav och utbildningsplan
3. Introduktion av nyanställda
1. Ansvar
Varje avdelningschef ansvarar för:
• identifiering av kompetenskrav i förhållande till mål m.m. hos den personal som utför
miljöpåverkande aktiviteter
• uppdatering av befattningsbeskrivningar
• bedömning av befattningshavarens miljökompetens
• kompetensutveckling av personalen gällande miljö
• introduktion av nyanställda och vikarier
• upplärning av ersättare
• planering av årliga utvecklingssamtal och utbildningar
2. Kompetenskrav och utbildningsplan
Kompetensutveckling
Respektive befattningsbeskrivning samt företagets mål ställer krav på befattningshavaren. Genom
identifiering av kompetenskraven för respektive medarbetare fastställs ett utbildningsbehov.
Dokumentnamn:
Kompetens, utbildning och medvetenhet
Dokumentnummer: Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
4.4.2
Sida:
2 (3)
Giltigt från:
2005-09-22
Version:
4
Anna Hedendahl/Lena van den
Brink
Miljöhandbok
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Företaget arbetar för en ständig förbättring vilket hela tiden skapar behov av ytterligare
kompetensutveckling.
Utbildningsplan
Inför det årliga planeringsarbetet upprättar varje chef tillsammans med respektive medarbetare en
utbildningsplan för varje medarbetare. Detta görs i samband med utvecklingssamtalet.
Utbildningsplanen förs in i avdelningarnas plan för kommande verksamhetsår.
De chefer som har utvecklingssamtal med sina medarbetare har en pärm där det förvaras. Pärmen
ska vara inlåst. Längst fram ska det finnas en sammanställd utbildningsplan för de olika medarbetarna
för verksamhetsåret. Varje medarbetare har en egen flik där det ska finnas:
• en individuell utbildningsplan
• intyg från utbildningar
• befattningsbeskrivning
• anteckningar och handlingsplan från utvecklingssamtal
• ev. delegeringar
• CV – vid nyanställning
Företagsledningen kan vid ytterligare behov tilldela extra resurser för utbildning. Den individuella
utbildningsplanen följs upp i samband med utvecklingssamtalet för att se om utbildningen motsvarade
förväntningarna.
3. Introduktion av nyanställda
All ny personal ska genomgå en ”introduktionsträff” med respektive chef och eventuella berörda
medarbetare. Syftet är att de nyanställda och vikarier snabbt ska få en inblick i hur företaget ser ut
organisatoriskt och vilken vision, affärsidé och vilka övergripande mål som finns. De skall omgående
få kunskap om hur miljöfrågor hanteras. I pärmen ”Personalhandbok” som varje avdelningschef samt
expeditionen har, finns en checklista för den nyanställda. Checklistan innehåller en punkt angående
miljöarbete och miljöpolicy.
4. Resurser
Konsulter bistår med lärare vid fortbildning av medarbetare och ledning i miljöfrågor.
Miljösamordnaren samlar personal avdelningsvis 1-2 ggr per år för att gå igenom policy, miljömål
och andra för anläggningen aktuella miljöfrågor. Under personaldagar vid läsårsstart ansvarar
miljösamordnaren för intern miljöutbildning och diskussion som leder till nya miljömål.
Dokumentnamn:
Kompetens, utbildning och medvetenhet
Dokumentnummer: Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
4.4.2
Sida:
3 (3)
Giltigt från:
2005-09-22
Version:
4
Anna Hedendahl/Lena van den
Brink
Miljöhandbok
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Läsårsstart 2007: Utbildning om vanligaste miljöproblemen, gruppvis diskussion om nya miljömål.
Planering för läsårsstart 2008: Utbildning om miljölagstiftning, film ”En obekväm sanning”, gruppvis
diskussion om fortlöpande miljöarbete. Inte ”spikat” än!
Dokumentnamn:
Kommunikation
Dok.nr:
4.4.3
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-05-11
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den
Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Kommunikation
Syfte
Genom en fungerande systematik i det interna- och externa kommunikationsflödet
säkerställa att alla medarbetare och externa kunder samt andra intressenter erbjuds
möjlighet till information och uppmuntras till kommunikation inom och med
organisationen.
Härmed säkerställs även att vårt miljöarbete sprids och kommuniceras, att synpunkter
inkommer till organisationens ledning samt att klagomål hanteras efter ett bestämt
mönster vilket stärker verksamhetsutvecklingen.
Detta dokument omfattar:
1. Intern kommunikation/information
informationskanaler och ansvar
synpunkter från medarbetare
Blankett ”Kommunikation”
2. Extern kommunikation/information
Extern miljöinformation och ansvar
Externa synpunkter och kundklagomål samt ansvar
Leverantörskontakter
Blankett ”Kommunikation”
Sida:
1(11)
Version:
3
Dokumentnamn:
Kommunikation
Dok.nr:
4.4.3
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-05-11
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
2(11)
Anna Hedendahl/Lena van den
Brink
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
3
1. Intern kommunikation/information
1.1 Informationskanaler och ansvar
Miljöarbetet kommuniceras via våra normala kontakt- och samarbetsvägar.
Mötenas datum och tidpunkt skall i god tid bestämmas och en mötesplan skall finnas
framtagen minst en månad i förväg, tillgänglig för alla via anslagstavlan. VD är
ansvarig för framtagande och information kring mötesplanen.
Protokollen är medtagna som redovisande dokument.
Aktivitet
Antal
Protokollförs (plats)
Ledningsgruppens
möten*
1 ggr/v
Pärm ”Avdelningsmöten”
Personalmöten
1 ggr/v
Inget protokoll
Lärarmöten*
1 ggr/v
Pärm ”Lärarmöten”
Hos VD
Hos Utbildningschef
Distribueras
Ansvarig
Till resp.
avdelningschef samt
VD via papper. Enligt
sändlista.
VD
Via papper. Enligt
sändlista.
Utbildningschef
Utvecklingssamtal
2 ggr/år
Se utvecklingssamtal i
pärmen ”Vi på Wången”
Nej
Mentor
Hästgruppsmöten*
1 ggr/v
Pärm ”Hästgruppsmöten”
Hästchef
Hos Hästchef
Via papper. Enligt
sändlista.
Anslagstavlan
Kontinuerligt
-----
-----
Studierektor
Personalpärm
Kontinuerligt
Pärmen ”Vi på Wången”
under rubriken
”Miljöarbete”
Via papper. Enligt
sändlista.
Miljösamordnare
Ledningens
genomgång
1 ggr/år
Pärm ”Ledningens
genomgång”
Till Ledningsgruppen
via papper.
Miljösamordnare
-----
VD
Hos Miljösamordnare
Förbättringsförslag
från medarbetare
Pärm
”Förbättringsförslag”
Dokumentnamn:
Kommunikation
Dok.nr:
4.4.3
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-05-11
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
3(11)
Anna Hedendahl/Lena van den
Brink
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
3
Hos VD
Anläggningsmöten
*
1 ggr/v
HUKI-plan
Administrations
möten*
1 ggr/14
dag
Pärm
”Administrationsmöten”
Anläggningschef
Via papper. Enligt
sändlista.
Ekonomichef
Via papper. Enligt
sändlista.
Wärdshuschef
Wärdshuschef
Hos Wärdshuschef
Via papper. Enligt
sändlista.
Pärm
”Ledningsgruppsmöten”
Via papper. Enligt
sändlista.
Studierektor
Protokollförs ej
Mentor
Hos Elevrådsordförande
Via papper. Enligt
sändlista.
Elevrådsordförande
Pärm ”Läsårspärm”
Alla elevers hem
Studierektor
Hos Ekonomichef
Värdshusmöten*
1 ggr/v
Pärm ”Värdshusmöten”
Hos Wärdshuschef
Städmöte
Elevråd/ledningsgrupp
1 ggr/v
1 ggr/14
dag
Pärm ”Städmöten”
Hos Studierektor
Mentorträff
1 ggr/v
Elevråd
2 ggr/mån Pärm ”Elevrådsmöten”
Hembrev
2 ggr/
termin
-----
Hos Studierektor
*Mötena skall ha miljö som en stående punkt på dagordningen
Dokumentnamn:
Kommunikation
Dok.nr:
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
4.4.3
Miljöhandbok
Anna Hedendahl/Lena van den
Brink
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
2005-05-11
Ola Skyllbäck
Berörd chef skall behandla förbättringsförslaget och kommunicera tillbaka det till
medarbetaren som lämnat in ”förbättringsförslaget” inom 1 månad.
Sammanställning, lämplighet och prioriteten av de olika förbättringsförslagen tas fram
av berörd chef. Lämpliga åtgärder görs omgående eller planeras och budgeteras i
projektform. Förbättringsförslagen redovisas vid avdelningsmötena av
avdelningschefen. Förbättringsförslagen från respektive chef lämnas skriftligen till
VD i slutet av varje månad.
Medarbetar
-idé
Skriv ner
förslaget
Lämna förslaget i
förslagslådan
Ansvarig chef
tömmer lådan
Idén genomförs
Återkoppling
Genomförd
idé
Antas
idén?
Version:
3
1.2 Förbättringsförslag från medarbetare
Medarbetare uppmuntras till att lämna in skriftliga förbättringsförslag i förslagslådor
gärna på blanketten ”Kommunikation”. Förbättringsförslagen skall innehålla
förbättringsåtgärder inom olika områden.
Ja
Sida:
4(11)
Nej
Återkoppling
Oförändrat
Dokumentnamn:
Kommunikation
Dok.nr:
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
4.4.3
Miljöhandbok
Sida:
5(11)
Anna Hedendahl/Lena van den
Brink
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
2005-05-11
Version:
Ola Skyllbäck
3
Kommunikation
Synpunkter lämnade av:
Namn:
Adress:
Telefon:
Datum:
Diarienummer:
Förbättringsförslag
Externa
synpunkter
Avvikelse
Kontakt via telefon
Personligt
möte
Brevkontakt
Korrigerande/förebyggande
Risk
Incident
Nödläge
Problembeskrivning:
(Vad är fel? Var, när och hur yttrar det sig?)
Beskriv orsak till problemet:
(Varför är det inte bra?)
Förslag till förbättring:
Ansvarig för att lösa frågan:
Beslut om åtgärder:
Resultat:
Återkoppling till synpunktsinlämnare:
Datum/signatur
Dokumentnamn:
Kommunikation
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.4.3
Giltigt från:
2005-05-11
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den
Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Väl ifylld blankett lämnas till miljösamordnaren för uppföljning och diarieföring.
TACK!
Sida:
6(11)
Version:
3
Dokumentnamn:
Kommunikation
Dok.nr:
4.4.3
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-05-11
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
Anna Hedendahl/Lena van den
Brink
Godkänd och signerad av:
7(11)
Version:
Ola Skyllbäck
3
2. Extern kommunikation/information
2.1 Extern miljöinformation och ansvar
Muntlig kommunikation med myndigheter skall dokumenteras genom
minnesanteckningar av den som är ansvarig.
Aktivitet
Datum
Dokumenteras (plats)
Distribueras till
Ansvarig
Miljöredovisning i
årsredovisningen
Jan-mars
Pärm inlåst i kassaskåp
på expeditionen
Enligt sändlista
VD
Information vid
miljöolycka
Löpande
I miljöhandboken
Miljö och hälsa
Miljösamordnare
Skriva om miljö i
lämpligt
informationsmaterial
Löpande
Olika
Olika målgrupper så
som elever,
konferensgäster,
gäster.
Miljösamordnare
Egenkontroll
Höst/vår
I miljöhandboken
Berörd personal
Miljösamordnare
Miljöpolicy
Löpande
Miljöhandbok
Anslagstavlor och
internet
Miljösamordnare
Dokumentnamn:
Kommunikation
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.4.3
Giltigt från:
2005-05-11
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den
Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
2.2 Externa synpunkter och kundklagomål samt ansvar
Vi är skyldiga att ta emot, dokumentera, behandla och besvara alla synpunkter, frågor
och klagomål som kommer från våra intressenter.
Det kan kontakta oss per telefon, skriftligen (brev, fax eller e-post) eller via personligt
möte. Ärendena hanteras enligt följande:
Telefonkontakter
Växeltelefonisten har följande instruktioner för att koppla vidare till rätt person:
1. Avdelningschefen för det efterfrågade området
2. Den efterfrågade avdelningen
3. Miljösamordnare
4. Vid akutfall får receptionisten koppla vidare till annan chef eller medarbetare
inom organisationen.
5. Växeltelefonist tar meddelande och ber berörd avdelningschef att ringa upp.
Vid 2-4 skall efter registreringen berörd avdelningschef få den ifyllda
registreringsblanketten.
Skriftliga kontakter
Mottagaren av de skriftliga synpunkterna och kundklagomålen skall förvissa sig om
vem som är ansvarig handläggare av det inkomna ärendet, och ombesörja att ärendet
överlämnas till denne för registrering och handläggning.
Personliga möten
Skriv ner mottagna synpunkter och kundklagomål på blanketten ”Kommunikation”
och vidarebefordra blanketten till berörd chef. Gränsdragningen kan i detta fall vara
svårt men det är bättre att skriva en gång för mycket än en gång för lite.
Dokumentation avseende skrivelser, registrering och eventuellt utredning samt svar på
synpunkter och kundklagomål hanteras som redovisande dokument och förvaras hos
respektive avdelningschef i pärmen märkt ”Externa synpunkter och kundklagomål”.
Behandling
Respektive mottagare, eller i förekommande fall handläggare, behandlar samtliga
enskilda synpunkter med avseende på dess relevans.
Synpunkter och kundklagomål skall skriftligen besvara inom 14 dagar.
Ledningen får via månadsrapporter information om viktiga externa synpunkter,
kundklagomål och åtgärder.
Sida:
8(11)
Version:
3
Dokumentnamn:
Kommunikation
Dok.nr:
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
4.4.3
Miljöhandbok
Sida:
9(11)
Anna Hedendahl/Lena van den
Brink
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
2005-05-11
Version:
Ola Skyllbäck
3
Synpunkt/
klagomål
Genom personligt
möte
Via
telefon
Per
brev
Samtalet kopplas
till berörd chef
Ja
Berörd chef ger
direkt svar
Svarar
chefen?
Nej
Mottagaren skriver
ner ärendet
Synpunkten/
kundklagomålet
skrivs ner
Dokumentationen
lämnas till berörd
chef
Skriftligt svar inom
14 dagar
Åtgärder vidtas
efter bedömning
Nöjd kund
Dokumentnamn:
Kommunikation
Dok.nr:
4.4.3
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-05-11
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Sida:
10(11)
Anna Hedendahl/Lena van den
Brink
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
2.3 Leverantörskontakter
Syfte
Vi vill få en uppfattning om hur våra leverantörer arbetar med miljöfrågor för
att kunna prioritera de betydande leverantörer som uppfyller våra krav. Vi vill
också sprida information om vårt eget miljöarbete.
Leverantörsinformation
Information om samtliga leverantörers miljöarbete inhämtas genom utskick av en
särskild enkät ”Leverantörers miljöarbete”. Ekonomichefen ansvarar för att göra
utskicket. En bedömning av leverantörer sker med en särskild kravspecifikation.
Ekonomichefen ansvarar för att informera personalen om leverantörernas miljöarbete.
Vid samtliga inköp och upphandlingar av varor och tjänster som överstiger ett värde
av ett basbelopp, skall miljömärkta alternativ med bra kvalitet prioriteras. Då detta
inte finns att tillgå skall miljövänligaste alternativet väljas, som samtidigt lever upp
till den kvalitén som vi önskar.
Vid inköp av kemikalier ska den minst miljöbelastande varan prioriteras, enligt
substitutionsprincipen. Kemikalier som finns i Kemikalieinspektionens OBSeller begränsningslista ska inte användas, i den mån substitutionsprodukter finns
att tillgå.
Ansvar och befogenheter hänvisas till befattningsbeskrivningarna.
Leverantörsbrev
Dokumentationen från leverantörerna finns i pärmen märkt ”Leverantörskontakter”.
Pärmen finns hos ekonomichefen.
Det brev som skickas ut finns som dokument 4.4.6.5.
3
Dokumentnamn:
Kommunikation
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.4.3
Giltigt från:
2005-05-11
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den
Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Leverantörsbedömning
Vi använder oss av följande rutiner vid leverantörsbedömning:
1. Enkäten ”Leverantörers miljöarbete” (se pärmen ”Leverantörskontakter”)
skickas ut till större leverantörer vartannat år, samt då nya kontakter skapas.
Till större leverantörer räknas dem som vi handlar för över 100 000 på ett år
av.
2. Om leverantören inte har svarat inom en månad kontaktas den per telefon och
om nödvändigt skickas en ny enkät.
3. När enkäten kommer i retur bearbetas svaret och klassas efter våra egna krav.
4. Svaren samlas i pärmen ”Leverantörskontakter” där även registrering av
leverantörsbedömningen görs. Pärmen finns hos ekonomichefen.
5. Personal som berörs av leverantörsbedömningen informeras om leverantörens
enkätsvar och klassning.
6. Leverantör med så hög klassning som möjligt (enligt definition nedan) skall
väljas, men lokala alternativ skall i första hand beaktas. Om lokala
leverantörer uppenbart avviker från vår miljöpolicy, dvs. ej uppnår klassning
enligt nedan, bör annan leverantör väljas. Wången kan dock stötta lokala
alternativ till en mer miljövänlig hantering för att så långt som möjligt kunna
välja lokala leverantörer. Se också punkt 8 angående beslut inköpsprocessen.
Klassning
För att bli godkänd måste leverantören leva upp till någon av följande punkter där 1 är
bästa klassen i skalan 1-3:
1. Certifierad enligt ISO 14001 eller EMAS för ett aktivt miljöarbete (eller andra
likvärdiga system).
2. Dokumenterade miljöpolicy, miljömål, en handlingsplan för miljöarbetet samt
utsett miljösamordnare.
3. Leverantören skall kunna bevisa att han/hon aktivt arbetar med miljöfrågor om
han/hon ej hunnit med att dokumentera arbetet fullständigt ännu.
Sida:
11(11)
Version:
3
Dokumentnamn:
Kommunikation
Dok.nr:
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
4.4.3
Miljöhandbok
Sida:
12(11)
Anna Hedendahl/Lena van den
Brink
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
2005-05-11
Version:
Ola Skyllbäck
3
Kommunikation
Synpunkter lämnade av:
Namn:
Adress:
Telefon:
Förbättringsförslag
Externa
synpunkter
Avvikelse
Datum:
Kontakt via telefon
Diarienummer:
Personligt
möte
Brevkontakt
Korrigerande/förebyggande
Risk
Incident
Nödläge
Problembeskrivning:
(Vad är fel? Var, när och hur yttrar det sig?)
Beskriv orsak till problemet:
(Varför är det inte bra?)
Förslag till förbättring:
Ansvarig för att lösa frågan:
Beslut om åtgärder:
Resultat:
Återkoppling till synpunktsinlämnare:
Datum/signatur
Dokumentnamn:
Kommunikation
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.4.3
Giltigt från:
2005-05-11
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den
Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Väl ifylld blankett lämnas till miljösamordnaren för uppföljning och diarieförning.
TACK!
Sida:
13(11)
Version:
3
Dokumentnamn:
Kommunikation
Dok.nr:
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
4.4.3.1
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-11-29
Sida:
1(1)
Version:
Ola Skyllbäck
1
Kommunikation
Synpunkter lämnade av:
Namn:
Adress:
Telefon:
Datum:
Diarienummer:
Förbättringsförslag
Externa
synpunkter
Avvikelse
Kontakt via telefon
Personligt
möte
Brevkontakt
Korrigerande/förebyggande
Risk
Incident
Nödläge
Problembeskrivning:
Datum/signatur
(Vad är fel? Var, när och hur yttrar det sig?)
Beskriv orsak till problemet:
(Varför är det inte bra?)
Förslag till förbättring:
Ansvarig för att lösa frågan:
Beslut om åtgärder:
Resultat:
Återkoppling till synpunktsinlämnare:
Väl ifylld blankett lämnas till miljösamordnaren för uppföljning och diarieförning. TACK!
Dokumentnamn:
Dokumentation
Dokumentnummer:
4.4.4
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-05-11
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Sida:
1(1)
Version:
Ola Skyllbäck
3
Dokumentation
Syfte
Syftet med dokumentation av ledningssystem är att upprätta och underhålla information av
det uppbyggda ledningssystemet.
1. Inledning
Genom att all information från ledningssystemet dokumenteras på papper och på elektronisk
väg underlättar det all eventuell uppföljning, uppdatering och spridning av systemet.
Alla de grundläggande dokumenten samlas i en övergripande ledningssystemspärm som heter
”Miljöhandbok”. I handboken hänvisas läsaren vidare till andra pärmar och eventuellt platser
för att hitta ytterligare information inom det specifika området. Originalhandboken finns på
servern TOGS RV 2 och uppdateras kontinuerligt av miljösamordnaren. En pärm med
Miljöboken i pappersform finns hos VD. Även den uppdateras vid behov!
De grundläggande dokumenten i handboken kan vara både övergripande, generella och
detaljerade beroende på vilket kapitel som beskrivs. De kan också beskriva rutiner,
instruktioner förteckningar och mallar m.m. som hör till ledningssystemet. I miljöutredningen
kan hänvisningar göras till dokument som inte tillhör ledningssystemet. En förteckning över
dessa dokument redovisas under kapitlet dokumentstyrning.
Dokument 4.4.4.1. Årstabell - beskriver när under året de olika momenten genomförs .
Schematisk bild över handbokens dokumenterade huvuddelar:
Ständig förbättring
Miljöutredning
Policy
Ledningens genomgång
Planering
Kontroll och
korrigerande åtgärder
Införande och drift
Dokumentnamn:
Egenkontrollschema
Dokumentnummer:
4.4.4.1
Giltigt från:
Miljöhandbok
2008
Miljöarbete
Systematiskt
Brandskyddsarbete
Systematiskt
Arbetsmiljöarbete
2008-01-11
Jan
Genomgång av
brandskydd
med
elever
Feb
Egenkontroll
Övergripande nulägesanalys:
följa upp
mängd/förbrukning
(el, vatten, bränsle,
gödsel, avfall,
kemikalier mm).
Brandskyddskontroller i
boenden
Utarbetad av:
Sida:
Lena van den Brink
1(1)
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
Mars
1
Apr
Maj
Jun
Miljörapport
Miljöskyddsrond
Intern
revision
Miljöbeskrivning
till
årsredovisning
och styrelse
Jul Aug
Sep
Okt
Nov
Investeringar
till styrelsen
Extern
revision
Miljömål/
handlingsplan
Brandskydds- Genomkontroller i
gång av
boenden
brandskydd
med
elever o
personal
LABCkurs
Ledningens
genomgång
Norrlandsbrand
gör kontroller av
släckare, skyltar
mm
Arbetsmiljörond och
skyddsrond
Djurskydd: Kontroll genomförs då och då av kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning.
Övrigt: Systematisk brandskyddskontroll av hotelldelen görs varannan månad. Kontroll av automatlarm görs varje månad.
Dec
Dokumentnamn:
Dokumentstyrning
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.4.5
Giltigt från:
2005-09-22
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
1(1)
Ola Skyllbäck
4
Dokumentstyrning
Syfte
Att med hjälp av styrning av dokumentation efter vissa bestämda mönster få en struktur på
ledningssystemet, och därmed leva upp till standardens krav.
Beskrivning av olika nivåer av dokumentstyrning i ledningssystemen
Exempelvis:
ISO standard
Lagar
Branschråd
Exempelvis:
1) Processer
2) Hur gör man beskrivningar
Externt styrande
Dokument
Internt styrande
Hur?
Dokument
Blanketter (ej ifyllda)
Blanketter fylls i
Redovisande
Dokument
Svarar på frågan
Vad?
Svarar på frågan
Hur?
Dokumentnamn:
Dokumentstyrning
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.4.5
Giltigt från:
2005-09-22
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
2(2)
Ola Skyllbäck
4
Ett dokument som talar om vad organisationen måste leva upp till kallas extern styrande
dokument. Ett dokument som talar om hur något ska utföras kallas internt styrande
dokument. Dokument som redogör för resultatet av en mätning eller en åtgärd kallas
redovisande dokument.
Dokumenthuvud
Dokumentnamn:
Dok.nr:
Miljöhandbok
Utarbetad av:
Sida:
()
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
Version:
Varje dokument i miljöhandboken har ett dokumenthuvud som visas ovan. Där framgår
dokumentnamn, dokumentnummer, giltighet, sida, version, utarbetat av samt den signeras av
granskande person som i detta fall är VD.
Dokument namn
Här anges dokumentets karaktär (vad det innehåller).
Doknr.
Varje dokument har ett dokumentnummer. Dokumenten är numrerade enligt
innehållsförteckningen.
Utarbetad av
Befattningshavarens namn skrivs in här som har utarbetat dokumentet och ansvarar för
dokumentunderhåll. Dokumentunderhåll innebär en garanti för att dokumentet i
miljöhandboken är giltigt att data som står i dokumenthuvudet och dokumentets innehåll
gäller. När så behövs ska en uppdatering ske för att dokumentet ska vara aktuellt och gälla.
Sida
Här anges hur många sidor dokumentet består ut av och vilken sida du just håller i din hand.
2(4) innebär således att du befinner dig på sida 2 ut av dokumentets totala 4 sidor.
Giltigt från
För dokumentet är datumet under denna rubrik det enda nummer som anger utgåvan. Vilket
innebär att äldre dokument är ogiltiga från detta datum.
Dokumentnamn:
Dokumentstyrning
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.4.5
Giltigt från:
2005-09-22
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
3(3)
Ola Skyllbäck
4
Godkänd och signerad av
Befattningshavare som ansvarar för innehållet i dokumentet. Signatur sätts ut av den som
godkänner dokumentet eller godkänner ändring ut av det.
Version
Anger dokumentets version. För varje uppdatering är det en ny version.
Dokumentförteckning
Längst fram i miljöhandboken finns en innehållsförteckning som anger under vilka flikar de
önskade dokumenten kan hittas.
Miljöhandbok i original
Miljösamordnare har ansvar för att upprätthålla en miljöhandbok där alla giltiga
originaldokument finns samlade. Miljöhandbok i original skall uppdateras löpande. Ansvaret
innebär även att hänvisningarna till andra dokument går att lokalisera och att inaktuella
dokument omedelbart avlägsnas över allt där de har upprättats eller använts.
Nya och ändrade dokument
Alla nya samt ändrade dokument för miljöhandboken ska granskas av miljösamordnaren
innan VD signerar. Uppdatering av miljöhandboken sköts av miljösamordnaren.
Externt styrande dokument
Nedan följer en förteckning över de externt styrande dokumenten som Wången har att följa.
ISO 14001-standarden följs med hjälp av intern och extern miljörevision. Hur lagstiftningen
följs finns redovisat i dokument 4.5.2.
Dokumentnummer
4.5.2
Dokumentnamn
ISO 14001:2004
Miljölagar
Miljöbalken
Arkiveringsplats
Arkiveringstid
Ansvarig utfärdare
Miljöhandbok i
original
Hos
miljösamordnare
Kasseras vid
uppdatering
Kasseras vid
uppdatering
Miljösamordnaren
Dokumentnamn:
Dokumentstyrning
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.4.5
Giltigt från:
2005-09-22
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
4(4)
Ola Skyllbäck
4
Internt styrande dokument
Nedan följer en förteckning över de internt styrande dokumenten. Dessa dokument uppdateras
en gång per år av ansvarig enhetschef i samarbete med miljösamordnaren.
Dokumentnummer
1.1
Dokumentnamn
Arkiveringsplats
Arkiveringstid
Ansvarig utfärdare
Organisationsbeskrivning
1 år
Miljösamordnare
1.2
Miljöpolicy
1 år
Miljösamordnare
1.4
Ledningens genomgång
1 år
Miljösamordnare
2.1
Miljömål
1 år
Miljösamordnare
4.1
1 år
Miljösamordnare
4.2
Övergripande
processbeskrivningar
3.1 Att spara energi
1 år
Fastighetschef
4.2
3.2 Att hantera avfall
1 år
Anläggningschef
4.2
3.3 Att hantera gödsel
1 år
Hästchef
4.2
3.4 Att göra inköp
1 år
Ekonomichef
4.2
3.5 Att sköta banor
1 år
Anläggningschef
4.3
4.1 Avmaskningsrutiner
1 år
Wångens veterinär
4.3
4.2 Stickande/skärande
och medicinhantering
4.3 Kadaverhantering
Miljöhandbok i
original
Miljöhandbok i
original
Miljöhandbok i
original
Miljöhandbok i
original
Miljöhandbok i
original
Miljöhandbok i
original
Miljöhandbok i
original
Miljöhandbok i
original
Miljöhandbok i
original
Miljöhandbok i
original
Miljöhandbok i
original
Miljöhandbok i
original
Miljöhandbok i
original
Miljöhandbok i
original
Miljöhandbok i
original
Miljöhandbok i
original
Miljöhandbok i
original
Miljöhandbok i
original
1 år
Wångens veterinär
1 år
Wångens veterinär
1 år
Anläggningschef
1 år
Anläggningschef
1 år
Studierektor
1 år
Miljösamordnare
1 år
Miljösamordnare
4.3
4.3
4.3
4.3
5.1
5.3
4.4
Köldmediumhantering
4.5 Hantering av
dieseltank
4.6 Miljökunskap
Utbildning, medvetenhet
och kompetens
Kommunikation
Dokumentnamn:
Dokumentstyrning
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.4.5
Giltigt från:
2005-09-22
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
5(5)
Ola Skyllbäck
Redovisande dokument
Redovisade dokument ska behandlas som alla andra dokument förutom när det gäller
arkivering och spårbarhet. Dessa dokument ska inkludera uppgifter om genomförda
utbildningar och resultat från revisioner och genomgångar.
De ska skyddas från skada, förlust eller mot att förstöras genom att miljösamordnare arkiverar
utvalda dokument inlåsta i arkiveringsskåp. Arkiveringstiden kan variera beroende på
dokumentets innehåll men en minimitid för alla redovisande dokument är fem år. Det ska
framgå på dokumentet när de får kastas. Alla kursintyg för personalens utbildningar ska
arkiveras så länge personerna är anställda eller arbetar åt organisationen. Före revision gallras
det i de redovisande dokumenten.
På de redovisande dokumenten ska det även skrivas till överst på dokumentet dokumentets
tillhörighet dvs. spårbarhet till respektive aktivitet/verksamhet, produkt eller tjänst. I avsnitt
4.5.4 finns en förteckning över de redovisande dokumenten.
Arkivering
Internt styrande utbytta dokument ska arkiveras ett år. Externt styrande dokument kan
kasseras vid uppdatering. Redovisande dokument skall arkiveras 5 år se ovan. På dokumentet
ska anges när dokumentet får kastas. Om något gammalt dokument måste sparas längre på
grund av legala eller i kunskapsbevarande syfte är de tydligt märkta med ett rött streck
diagonalt över dokumentet.
4
Dokumentnamn:
Verksamhetsstyrning
Dokumentnummer:
4.4.6
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-22
Sida:
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
1(1)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
5
Verksamhetsstyrning
Syfte
Syftet med verksamhetsstyrning är att kartlägga och dokumentera processer och mäta utfallet,
producera instruktioner och arbetsbeskrivningar som strävar efter en ständig förbättring ur
miljösynpunkt. Utfallet från processerna måste stämma överens med de uppsatta kraven i policy och
mål för miljöarbetet. Då processerna är dokumenterade börjar arbetet med ständiga förbättringar
där processägaren är ytterst ansvarig. För miljön är det även viktigt att processer, aktiviteter och
arbetsbeskrivningar som berör de betydande miljöaspekterna dokumenteras.
Verksamhetsstyrning övergripande
Symboler för processbeskrivning
Nedan visas de symboler som används i processbeskrivning:
Insats
Valmöjlighet finns
Aktivitet
Utfall
Dokument
Huvudprocesser
Huvudprocesser beskriver kärnverksamheter med insats, aktiviteter med dess miljöpåverkan och
ansvar samt utfall. Dessa ska beskriva kundens behov (insatsen) via olika aktiviteter resultera i ett
slututfall som motsvarar kundernas önskemål. Detta innebär att processen kommer att förädla
kundens behov d.v.s. skapa mervärde för kunden och att hela tiden sträva efter ständiga
förbättringar. Exempel på huvudprocesser är energianvändning. Det är allt viktigare att rekrytera rätt
person till rätt plats för att tillfredställa kunderna.
Dokumentnamn:
Verksamhetsstyrning
Dokumentnummer:
4.4.6
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-22
Sida:
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
2(2)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
5
Strategiska processer
Strategiska processer beskriver de ”långsiktiga övergripande tillvägagångssätten” som utveckling,
planering och analyser. Exempel på strategiska processer är ta fram en verksamhetsplan, ta fram en
affärsplan, ta fram en utvecklingsplan.
Stödprocesser
Stödprocesser är de processer som tjänar som stöd till huvudprocesserna och de strategiska
processerna. Exempel på stödprocesser är gödselhantering (viktig enligt standarden), information
och personal.
Hur gör man beskrivningar
Hur gör man beskrivningar talar om hur något ska göras. Det är ett dokument som mer detaljerat
beskriver hur en eller flera personer ska utföra vissa arbetsuppgifter.
Strategiska processer
Kundens
Behov
Krav
Förväntningar
Huvudprocesser
Stödprocesser
Hur gör man
beskrivningar
Resultat
Nöjda medarbetare
Lojala kunder
Lönsamhet
Effektivitet
Dokumentnamn:
Verksamhetsstyrning
Dokumentnummer:
4.4.6
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-22
Sida:
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
3(3)
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
5
Processägare/ andra ansvariga
Den person som är ansvarig för en process kallas processägare. Den har till uppgift att effektivisera
genom att se helheten och delarna, precisera det förväntade resultatet, leda förbättringsarbetet, samt
ständigt analysera om utfallet motsvarar önskemål från extern eller intern kund. Oftast finns det
personer som har delansvar inom processen. Det ska klart framgå vem som är processägare samt
hur resultatet mäts vid processbeskrivningen. Processägaren kan delegera ansvaret över hur gör man
beskrivningarna och då skall det framgå vid beskrivningen vem som är ansvarig.
Uppföljning
Utvärdering av processerna sker regelbundet av de personer som är processägare. Processägarna
ansvarar för ändringar i processbeskrivningen. Vid en förändring är processägaren ansvarig att
kontakta miljösamordnaren (se organisationsbeskrivningen 4.4.1 bilaga 4) och redogöra för
förändringen. Utvecklingen av processerna ska regelbundet stämmas av mot satta mål.
Dokumentnamn:
Verksamhetsstyrning - Leverantörer
Dokumentnummer:
4.4.6.5
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-22
ändrad 2008-01-10
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
1(1)
Ola Skyllbäck
3
Verksamhetsstyrning - Leverantörer
Syfte
Vi vill få en uppfattning om hur våra leverantörer arbetar med miljöfrågor för att kunna prioritera de
betydande leverantörer som uppfyller våra krav. Vi vill också sprida information om vårt eget
miljöarbete.
Leverantörsinformation
Information om samtliga leverantörers miljöarbete inhämtas genom utskick av en särskild enkät
”Leverantörers miljöarbete”. Ekonomichefen ansvarar för att göra utskicket. En bedömning av
leverantörer sker med en särskild kravspecifikation.
Ekonomichefen ansvarar för att informera personalen om leverantörernas miljöarbete.
Vid samtliga inköp och upphandlingar av varor och tjänster som överstiger ett värde av ett
basbelopp, skall miljömärkta alternativ med bra kvalitet prioriteras. Då detta inte finns att tillgå skall
miljövänligaste alternativet väljas, som samtidigt lever upp till den kvalitén som vi önskar.
Vid inköp av kemikalier ska den minst miljöbelastande varan prioriteras, enligt substitutionsprincipen.
Kemikalier som finns i Kemikalieinspektionens OBS- eller begränsningslista ska inte användas, i den
mån substitutionsprodukter finns att tillgå.
Ansvar och befogenheter hänvisas till befattningsbeskrivningarna.
Leverantörsbrev
Dokumentationen från leverantörerna finns i pärmen märkt ”Leverantörskontakter”.
Pärmen finns hos ekonomichefen.
Kopia på det brev som skickats ut finns senare under denna flik.
Dokumentnamn:
Verksamhetsstyrning - Leverantörer
Dokumentnummer:
4.4.6.5
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-22
ändrad 2008-01-10
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
2(2)
3
Leverantörsbedömning
Vi använder oss av följande rutiner vid leverantörsbedömning:
1. Enkäten ”Leverantörers miljöarbete” (se pärmen ”Leverantörskontakter”) skickas ut till
större leverantörer vartannat år, samt då nya kontakter skapas. Till större leverantörer
räknas dem som vi handlar av för över 100 000 på ett år.
2. Om leverantören inte har svarat inom en månad kontaktas den per telefon och om
nödvändigt skickas en ny enkät.
3. När enkäten kommer i retur bearbetas svaret och klassas efter våra egna krav.
4. Svaren samlas i pärmen ”Leverantörskontakter” där även registrering av
leverantörsbedömningen görs. Pärmen finns hos ekonomichefen.
5. Personal som berörs av leverantörsbedömningen informeras om leverantörens enkätsvar och
klassning.
6. Leverantör med så hög klassning som möjligt (enligt definition nedan) skall väljas, men
lokala alternativ skall i första hand beaktas. Om lokala leverantörer uppenbart avviker från
vår miljöpolicy, dvs. ej uppnår klassning enligt nedan, bör annan leverantör väljas. Wången
kan dock stötta lokala alternativ till en mer miljövänlig hantering för att så långt som möjligt
kunna välja lokala leverantörer. Se också dokument 4.4.6.3.4 ”Att göra inköp” angående
beslut i inköpsprocessen.
Klassning
För att bli godkänd måste leverantören leva upp till någon av följande punkter där 1 är bästa klassen
i skalan 1-3:
1. Certifierad enligt ISO 14001 eller EMAS för ett aktivt miljöarbete (eller andra likvärdiga system).
2. Dokumenterade miljöpolicy, miljömål, en handlingsplan för miljöarbetet samt utsett
miljösamordnare.
Dokumentnamn:
Verksamhetsstyrning - Leverantörer
Dokumentnummer:
4.4.6.5
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-22
ändrad 2008-01-10
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
3(3)
3
3. Leverantören skall kunna bevisa att han/hon aktivt arbetar med miljöfrågor om han/hon ej hunnit
med att dokumentera arbetet fullständigt ännu.
Dokumentnamn:
Verksamhetsstyrning - Leverantörer
Dokumentnummer:
4.4.6.5
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-22
ändrad 2008-01-10
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
4(4)
Ola Skyllbäck
3
Leverantörers miljöarbete
Travskolan Wången har miljöcertifierat sig enligt den internationella standarden ISO 14001. Detta
innebär att vi arbetar igenom hela vår organisation för att sträva efter en ständig förbättring ur
miljösynpunkt.
För att vi ska kunna bli bättre behöver vi ställa miljökrav på våra leverantörer vid upphandling av
varor och tjänster.
För att ta reda på hur ni arbetar med miljöfrågor ber vi er att fylla i frågeformuläret och skicka
tillbaka det med eventuellt certifikat eller andra lämpliga dokument som bilagor. Frågeformuläret
tillsammans med bilagorna skall återsändas till:
Travskolan
Att: Lena van den Brink
Wången 1300
830 44 Nälden
Det går även bra att faxa in svaret på faxnr: 0640-431 42.
Vi är tacksamma om ni så snart som möjligt fyller i formuläret och skickar det tillbaka till oss.
Tack på förhand!
Med vänlig hälsning
Ola Skyllbäck
VD
Vid förfrågan kontakta Lena van den Brink 0640-174 32
Dokumentnamn:
Verksamhetsstyrning - Leverantörer
Dokumentnummer:
4.4.6.5
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-22
ändrad 2008-01-10
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
Leverantörens miljöarbete
1) Har ert företag ett gällande miljöcertifikat enligt ett bestämt system?
• Nej
• Ja, enligt______________________________
Certifieringen gäller tom_________________
2) Arbetar ni med miljöfrågorna på annat vis än med bestämda system?
• Nej
• Ja, beskriv hur:
_______________________________________________
_______________________________________________
_______________________________________________
_______________________________________________
_______________________________________________
_______________________________________________
_______________________________________________
_______________________________________________
_______________________________________________
_______________________________________________
Fortsätt gärna på baksidan.
3) Kan ni bifoga dokument som styrker ert miljöarbete?
• Nej
• Ja, beskriv vilka:
1______________________________________________
2_____________________________________________
3______________________________________________
4______________________________________________
5______________________________________________
6______________________________________________
7______________________________________________
5(5)
3
Dokumentnamn:
Verksamhetsstyrning - Leverantörer
Dokumentnummer:
4.4.6.5
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-22
ändrad 2008-01-10
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
6(6)
Ola Skyllbäck
3
Uppgifter om leverantören
Följande person har besvarat frågorna i frågeformuläret, datum:
_______________________________ datum:__________________
Företagsnamn:
__________________________________
Gatuadress:
__________________________________
Postadress:
__________________________________
Telefon:
__________________________________
Fax:
__________________________________
E-mail:
__________________________________
Org.nr:
__________________________________
Nedanstående fylls i av oss!
Leverantörsbedömning
• Godkänd Klassning:____________
• Ej godkänd pga___________________________________________
För att bli godkänd måste leverantören leva upp till någon av följande punkter där 1 är bästa klassen
i skalan 1-3:
1. Certifierad enligt ISO 14001 eller EMAS för ett aktivt miljöarbete (eller andra likvärdiga system).
2. Dokumenterad miljöpolicy, miljömål, en handlingsplan för miljöarbetet samt utsett
miljösamordnare.
3. Leverantören skall kunna bevisa att han/hon/den aktivt arbetar med miljöfrågor om
han/hon/den ej hunnit med att dokumentera arbetet fullständigt ännu.
Dokumentnamn:
Leverantörsregistrering
Miljöhandbok
Dokumentnummer:
4.4.6.5.1
Giltigt från:
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Monica Lundström/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
1(1)
3
Leverantörsregistrering
Namn och adress på
företag samt ev
kontaktperson
ATG
Hästsportens hus
161 89 Stockholm
Belamo AB
Näldenvägen 26
830 44 Nälden
Berners
Box 363
831 25 Östersund
Telefonnummer Klassning
Mobil
Fax
08-627 20 00
Certifieringstyp och
cert.period
Inget svar
0640-202 76
Brunsbergs Foder och
strö
Långtora, Grän 6
745 96 Enköping
Collectum AB
08-441 61 11
103 73 Stockholm
Gärdin & Persson AB 063-14 90 00
Box 3104
831 03 Östersund
Jämtkraft AB
Box 394
831 25 Östersund
KE Nilsson
Entreprenad och
markarbeten AB
Brovägen 38
830 44 Nälden
KJ Data
Skolgatan 31
831 45 Östersund
Eget
miljöledningssystem
2
1
Övriga
kommentarer
ISO 14001
ISO 9001
IP certifierat –
arbetsmiljö
LRF:s
miljöhusesyn
Ingen miljöfarlig
verksamhet
3
1
ISO 14001
1
ISO 14001
2
Inget svar
Dokumentnamn:
Leverantörsregistrering
Miljöhandbok
Dokumentnummer:
4.4.6.5.1
Giltigt från:
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Monica Lundström/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
Namn och adress på Telefonnummer Klassning
företag samt ev
Mobil
kontaktperson
Fax
Krafft Hästfoder
020-30 40 40
311 83 Falkenberg
Lars Biderman AB
Torestavägen 2
635 10 Eskilstuna
Länsförsäkringar
J-land
Box 367
831 25 Östersund
Marklunds El
Box 56
834 21 Brunflo
Milko
Box 362
831 25 Östersund
Mira-tex oy
Versatakatu 14
FIN 2360
Turku Finland
NCC
170 80 Solna
016-10 82 30
NS
Hästsportens hus
161 89 Stockholm
Servicegruppen
Storsjöstråket 15
831 43 Östersund
PL:s måleri
Box 37
835 21 Krokom
Sörmlands resebyrå
08-627 20 00
Certifieringstyp och
cert.period
3
Övriga
kommentarer
Hänvisar till
lev.törernas
miljöledningssystem
Miljöpolicy,
miljömål
2
1
2(2)
ISO 14001
Påminnelse
skickad 2/10
2008!
063-14 50 00
1
08-718 29 10
ISO 14001
Oeko-tex standard 100
3
1
ISO 14001
1
ISO 14001
063-469 00
070-349 60 70
Upphört!
063-14 99 00
Miljöpolicy
Dokumentnamn:
Leverantörsregistrering
Miljöhandbok
Dokumentnummer:
4.4.6.5.1
Giltigt från:
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Monica Lundström/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
Hantverkaregatan 2
641 30 Katrineholm
2
3(3)
3
Dokumentnamn:
Leverantörsregistrering
Miljöhandbok
Dokumentnummer:
4.4.6.5.1
Giltigt från:
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Monica Lundström/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
Namn och adress på
företag samt ev
kontaktperson
Telefonnummer Klassning
Mobil
Fax
Swedbank
Box 16
835 21 Krokom
Telia Nära AB
831 81 Östersund
Umesläp AB
Burträskvägen 9
937 33 Bygdsiljum
Ärsn Bussan AB
Viken 1222
830 44 Nälden
Östersunds-Tidningar
AB
Box 720
831 28 Östersund
0640-216 00
Certifieringstyp och
cert.period
1
ISO 14001
1
ISO 14001
4(4)
3
Övriga
kommentarer
Påminnelse
skickad 2/10
2008!
0640-43066
063-16 16 00
Dokumentnamn:
Beredskap och agerande vid nödlägen
Dokumentnummer:
4.4.7
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-22
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Sida:
1 (1)
Version:
Ola Skyllbäck
Beredskap och agerande vid nödlägen
Syfte
Organisationen ska upprätta och underhålla arbetssätt för att identifiera olycksrisker och för
att kunna reagera i händelser av olyckor och nödsituationer samt förhindra och mildra den
miljöpåverkan som sådana kan tänkas orsaka.
Detta avsnitt innehåller:
1. Identifiering av tänkbara nödlägen
2. Förebyggande åtgärder
3. Då olycka inträffar
4. Beredskapsövning
5. Blankett ”Identifiering av tänkbara nödlägen”
6. Blankett ”Handlingsplan för att förhindra skador/olyckor”
7. Blankett ”Handlingsplan för att minska skada vid olycka”
1. Identifiering av tänkbara nödlägen
Vid riskidentifiering ska tänkbara skade-/olyckshändelser och skade-/olycksförlopp
dokumenteras. Som underlag för riskidentifiering används bland annat miljöaspektregistret,
inspektioner (ex. arbetsmiljö), de anställdas åsikter och tidigare skade-/olyckshändelser. Det
sker en genomgång av verksamhetens olika avdelningar och områden där risken för något
oförutsätt ur yttre miljösynpunkt tas fram.
För riskanalysen används blanketten ”Identifiering av tänkbara nödlägen”. En
sammanställning av denna blankett återfinns senare i detta dokument. På blanketten
”Identifiering av tänkbara nödlägen” framgår följande:
Analysobjekt
Möjlig skada
Möjligt skadeförlopp och konsekvens
Sannolikhet att det inträffar
Gradering av betydande risker
Möjliga händelser för företaget
Riskvärdering
Föremål som berörs av viss verksamhet
Beskrivning av vad som kan inträffa
En beskrivning av vad skadan kan orsaka och vilka
konsekvenser det kan leda till för miljön.
Grad av trolighet att det inträffar. Skala 1-10 där 10
är mycket troligt och 1 inte troligt alls.
Gradering av de olika skadehändelserna med
avseende på konsekvenser och sannolikhet. Skalan är
från 1-10 där 10 är den mest betydande risken.
Beskriver vad företaget kan råka ut för när skada
skett.
Med riskvärdering menas de kostnader som en
skada/olycka skulle innebära för organisationen
4
Dokumentnamn:
Beredskap och agerande vid nödlägen
Dokumentnummer:
4.4.7
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-22
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Sida:
2 (2)
Version:
4
Dokumentnamn:
Beredskap och agerande vid nödlägen
Dokumentnummer:
4.4.7
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-22
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Sida:
3 (3)
Version:
Ola Skyllbäck
Ansvar
En gång per år skall miljösamordnare lämpligen tillsammans med skyddsombud och
anläggningschef genomföra en riskanalys i enlighet med den metod som finns dokumenterad
ovan. Lämpligen sker detta vid internkontrollen för arbetsmiljö.
2. Förebyggande åtgärder
För att förhindra skador/olyckor eller mildra effekten av dem om de inträffar ska en
handlingsplan tas fram utifrån riskanalysen. Berörd avdelningschef ansvarar för att en
handlingsplan upprättas samt sköter uppföljningsarbetet. Handlingsplanen skrivs på blankett
”Handlingsplan för att förhindra skador/olyckor”.
3. Då olycka inträffar
Då skada eller olycka inträffar ska ansvarig kontaktas omgående. Den ansvarige har
instruktioner för hur han skall sköta skada/olycka.
Efter varje nödsituation och olycksfall ska en orsaksutredning göras, korrigerande och
förebyggande åtgärder ska genomföras, samt befintliga beredskapsplaner ska revideras vid
behov.
Miljöaspektsregistret ska uppdateras vid varje ändring i miljörisksituationen.
4. Beredskapsövning
För att säkerställa att beredskapsplanen fungerar, ska fingerade olycksfall för varje typ av
miljörisk skapas. Resultatet dokumenteras och utvärderas av ansvarig för övningen.
Korrigerande åtgärder vidtas. Dokumentationen av genomförd beredskapsövning sker i
blankett ”Handlingsplan för att förhindra skador/olyckor”.
Berörd avdelningschef ansvarar för att beredskapsövning genomförs.
4
Dokumentnamn:
Beredskap och agerande vid nödlägen
Dokumentnummer:
4.4.7
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-22
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Sida:
4 (4)
Version:
Ola Skyllbäck
4
5. Identifiering av tänkbara nödlägen
Analysobjekt
Möjlig skada
Dieseltank
Läckage
Hydraulsystem
på arbetsfordon
mm
Byggnader
Läckage
Hagar
Lakvatten
Brand
Mediciner
Utsläpp
Kemiska medel
Utsläpp
Långvarigt
elavbrott
Materiella
skador
Bergvärmeköldmedium
Utsläpp
Möjligt skadeförlopp
och konsekvens
Olja kommer ut i marken
vilket resulterar i
förorening av
grundvattnet
Olja kommer ut i marken
Materiella skador
Medicin hälls ut i
avloppet
Kemiska medel
hälls ut i avloppet
Sönderfrysning av
vattenledningar och
värmeåtervinnings
system.
Köldskador,
syrekrävande, bryter ned
ozonskiktet
Sannolikhet att
det inträffar
Gradering av
betydande risker
Möjliga händelser för
företaget
Böter och
saneringskostnader
Ansvarig chef
Saneringskostnader
Anläggningschef
Anläggningschef
4
9
7
4
7
9
Dyra kostnader
Fastighetschef
3
4
Böter samt förlorar vårt
tillstånd att hålla hästar
Böter
Hästchef
3
3
2
4
Alla berörda
3
9
Böter
Saneringskostnader
Problem med vatten
och uppvärmning
2
2
Dyra kostnader
Böter
Hälsorisk
Anläggningschef
Hästchef/vet.
Anläggningschef
Dokumentnamn:
Beredskap och agerande vid nödlägen
Dokumentnummer:
4.4.7
Miljöhandbok
Gödselplatta
Lakvatten
Giltigt från:
2005-09-22
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Sida:
5 (5)
Version:
Ola Skyllbäck
Utsläpp av gödande
ämnen till omgivning
4
8
8
Böter
Anläggningschef
Dokumentnamn:
Beredskap och agerande vid nödlägen
Dokumentnummer:
4.4.7
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-22
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Sida:
6 (6)
Version:
Ola Skyllbäck
4
6. Handlingsplan för att förhindra olyckor/skador
Prioritet
Analysobjekt
Mål för att förhindra
olyckor
Ansvarig
Tidsplan
1
Dieseltank
Anläggningschef
Juni 2004
3
Brand på
anläggningen
Brand på
anläggningen
Besiktning av tank samt
eventuellt byte eller
reparation
Brandsyn årligen
4
5
Förebyggande åtgärder
som t ex rökförbud
inom anläggningen,
timerinställda
kaffebryggare etc
Hydraulsystem Upplysning till
på arbetsfordon medarbetare samt
chaufförer.
Genomfört
Genomförd
beredskaps övning
nej
Placering
Protokoll förvaras hos
anläggningschef
PM finns hos resp
avdelningschef
Anläggningschef
Resp
avdelningschef
Juni 2004
nej
Juni 2004
Nej
Anläggningschef
September
2003
nej
Protokoll finns hos
anläggningschef
Berörd personal är
informerad om
hantering
Dokumentnamn:
Beredskap och agerande vid nödlägen
Dokumentnummer:
4.4.7
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-22
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Sida:
7 (7)
Version:
Ola Skyllbäck
4
6. Handlingsplan för att förhindra olyckor forts
Prioritet
Analysobjekt
Mål för att förhindra
olyckor
Ansvarig
Tidsplan
6
Kemiska
medel
Upplysning till
medarbetare samt
chaufförer.
Alla berörda
Juni 2004
7
Mediciner
8
Hagar
Rutiner kring hantering
av mediciner finns
dokumenteras hos
veterinär.
Mockning i rasthagar
9
Bergvärmeköldmedium
Gödselplatta
Besiktning och
information till berörda.
Tömning vid behov
Anläggningschef
Anläggningsc
hef
10
Genomfört Genomförd
beredskaps övning
nej
Placering
Hästchef/
veterinär
September
2003
nej
Arkiv hos veterinär
Hästchef
Juni 2004
nej
Arkiv hos hästchef
Berörd personal är
informerad om
hantering
Dokumentnamn:
Beredskap och agerande vid nödlägen
Dokumentnummer:
4.4.7
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-22
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Sida:
8 (8)
Version:
4
Dokumentnamn:
Beredskap och agerande vid nödlägen
Dokumentnummer:
4.4.7
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-22
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Sida:
9 (9)
Version:
4
7. Handlingsplaner när olycka inträffar
Prioritet
1
2
4
5
6
7
8
9
Analysobjekt
Dieseltank
Mål för att minska
skadan vid olycka
Checklista i händelse
av olycka
Stallbyggnader Utrymningsplan inkl
checklista
Internat
Utrymningsplan inkl
checklista
FörvaltarUtrymningsplan inkl
bostaden
checklista samt
direktlarm till
räddningstjänst
Kontor
Direktlarm till
räddningstjänst
Lektionssalar
Utrymningsplan inkl
checklista
Hydraulsystem Checklista i händelse
på arbetsfordon av olycka
Kemiska medel Checklista i händelse
av olycka
Ansvarig
Tidsplan
Anläggningschef
Juni 2004
Hästchef
Wärdshuschef
Wärdshuschef
Anläggningschef
Studierektor
Genomfört Genomförd
beredskaps övning
nej
Placering
Augusti
2003
Augusti
2003
Augusti
2003
nej
Placerade i resp. stall vid
utgångarna
Placerade vid utgångarna samt
innanför dörren
Placerade på i varje rum
innanför dörren
Augusti
2003
Augusti
2003
nej
nej
nej
Placerad vid tanken
Avkännare på varje våning
nej
Anläggningschef
Juni 2004
nej
Anläggningschef
Anläggningschef
Juni 2004
nej
Checklista i händelse av olycka
återfinns hos anläggningschef
Dokumentnamn:
Instruktioner vid miljöolycka
Dokumentnummer:
4.4.7.1
Miljöhandbok
Giltigt från:
2007-05-30
4.4.7.1
Utarbetad av:
Lena van den Brink
och Lisbet Ericsson
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Rutin vid miljöolycka
A. När en miljöolycka eller miljörelaterad incident inträffar ska
situationen hanteras på följande sätt
•
I första hand rädda liv som eventuellt kan vara i fara.
•
Kontakta brandförsvaret som hanterar akuta läckage/spill och bränder.
•
Om situationen kräver att vägar/områden behöver spärras av för att undvika
att olyckan sprider sig, kontakta polisen.
•
Om läckage/spill riskerar att förorena vattnet, kontakta tekniska avdelningen
inom kommunen.
•
Kontakta Miljö & Hälsa i kommunen för kunskapsassistans i
saneringsarbete.
•
Kontakta Anläggningsavdelningen på Wången som sköter den efterföljande,
mindre akuta, saneringen.
•
Rapportera incident till kommun, skriftligt för att underlätta efterhanteringen
av ärendet.
•
Utvärdera incidenten.
B. Beskrivning av de olika stegen i hantering av miljöolyckor
I första hand ska liv som kan vara i fara räddas. Detta gäller för alla typer av
olyckor och då även miljörelaterade olyckor som till exempel spill och läckage.
Utifrån olyckans storlek och karaktär får bedömning göras om det krävs fullskaliga
insatser av extern hjälp eller om situationen eventuellt kan hanteras genom till
exempel informationen på varuinformationsbladen.
För den akuta saneringen ska Brandförsvaret kontaktas. När Brandförsvaret hanterat
den akuta situationen kontaktas lämpligast en Specialavfalls Saneringsexpedition
som ser till att sanera efter olyckan på lämpligt sätt.
Om spill eller läckage riskerar att komma i kontakt med grundvatten ska tekniska
avdelningen inom kommunen kontaktas. Om det är under icke-kontorstid finns en
telefonsvarare som talar om hur fortsatt kontakt ska göras.
Sida:
1(1)
Version:
1
Dokumentnamn:
Instruktioner vid miljöolycka
Dokumentnummer:
4.4.7.1
Miljöhandbok
Giltigt från:
2007-05-30
Utarbetad av:
Lena van den Brink
och Lisbet Ericsson
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Det är också lämpligt att ta kontakt med kommunen i ett tidigt stadium. De kan
bistå med kunskap om hur utsläpp kan tänkas påverka miljön och hur det bäst ska
omhändertas.
Efter det att situationen bedöms vara under kontroll ska skriftlig rapport av olyckan
lämnas till kommunen.
Om det är fråga om brand eller annat som kan kräva att vägar eller andra områden
spärras av ska polis kontaktas.
För att undvika att incidenten upprepas ska denna typ av olyckor utvärderas och
lämpliga åtgärder sättas in för att undvika en upprepning av händelsen.
C. Viktiga telefonnummer vid miljöolycka
Ambulans, räddningstjänst och polis i akuta fall
112
Ambulans i övriga fall
063-10 81 50
Räddningstjänst brandkår i övriga fall
063-14 47 00
Polis i övriga fall
114 14 el. 063-15 25 00
Giftinformation
08-33 12 31
Sjukvårdsrådgivning
1177
Sjukhus
0640-166 00
el. 063-15 30 00
Läkare i icke brådskande fall
0640-166 00
Kommun, växel
0640-161 00
D. Vid risk för vattenförorening
Räddningstjänsten i Östersund, akuta fall
112
Räddningstjänsten i Östersund, övriga fall
063-10 81 80
Jourhavande brandmästare
063-51 61 91
Vatten och avloppsledningar (felanmälan)
Jourtelefon Anläggning
E. Sanering av utsläpp
Kontakta brandförsvaret för att sedan få upplysningar om vilken åtgärd som ska
ske.
Brandförsvaret, akuta fall
112
Miljöskyddsenheten
0640-164 06
Sida:
2(2)
Version:
1
Dokumentnamn:
Instruktioner vid miljöolycka
Dokumentnummer:
4.4.7.1
Miljöhandbok
Giltigt från:
Utarbetad av:
Lena van den Brink
och Lisbet Ericsson
Godkänd och signerad av:
2007-05-30
Ola Skyllbäck
Rapporteringsblankett
Miljöhändelse datum
tidpunkt
plats
Utsläpp har skett till
Vad innehåller utsläppet och uppskattad mängd
Saneringshjälp av
Har personskada uppstått
Ja
Nej
Om ja på frågan ovan, vem skadades (namn, adress, telefonnummer)
Åtgärd vid personskada
Övrig hjälp vid olycksplatsen
Kortfattad beskrivning av händelsen
Uppgiftslämnare
telefon
Sida:
3(3)
Version:
1
Dokumentnamn:
Övervakning och mätning
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.5.1
Giltigt från:
2005-05-10
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
1(1)
Ola Skyllbäck
1
Övervakning och Mätning
Syfte
Detta avsnitt syftar till att få kontroll och kontinuerlig uppföljning av sådant som
organisationen anser har en viss miljöpåverkan
Genomförande
Nulägesanalys
Egenkontroll
El
Åtgång av el noteras i den övergripande nulägesanalysen. Dessa siffror baseras
på fakturor. Nyckeltal finns sedan 2006.
Hästgödsel
Mätning görs av gödselproduktionen. Detta görs på plattan innan vinterhalvårets
produktion forslas bort för spridning på våren. Nyckeltal finns sedan 2006.
Avfall
Kontroller av mängden avfall sker regelbundet. Nyckeltal finns sedan 2007.
Transporter
Det finns en översyn av vilka transporter verksamheten på Wången genererar.
Nyckeltal över drivmedelsförbrukning finns sedan 2006.
Dokumentnamn:
Övergripande nulägesanalys
Dokumentnummer:
Utarbetad av/Ansvarig för
4.5.1.1
uppdatering:
Sida:
1 (1)
Conny Erlandsson och
Monica Lundström/Lena van den Brink
Miljöhandbok
Giltigt från:
2007-04-16
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Version:
5
Övergripande nulägesanalys
Total förbrukning/produktion (resultatet är till övervägande del hämtat från fakturor):
Förbrukning av:
Total mängd
2006
2007
Vatten (egen brunn) (m3 )
påbörjad mätning okt 06
Varmvatten för elevhem (m3 )
El (kWh)
1 308 422
Kemikalier (ange sort):
I-vax (liter)
Allrent storfix (liter)
Sanitetsrent (liter)
Kalkbort (Faroklass Xi) (liter)
Glasol samt annat diskmedel (liter)
Glasrent (liter)
Färg (liter)
Avfettning (liter)
Förtunning (liter)
Lacknafta (liter)
30
20
1
1
50
10
2
Råvaror
Salt (kg)
Diesel (m3 )
Bensin (liter)
Motorolja (liter)
Hydralolja (liter)
Växellådsolja (liter)
16
10 224
70
45
30
550
56
1 712
55
50
20
Produktion av:
3
Hästgödsel (m )
2008
2009
7 800
Total mängd
2006
2007
1 500
1 050
2008
2009
Dokumentnamn:
Nyckeltal
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.5.1.2
Giltigt från:
2008-05-16
Innehållsförteckning
Inledning
Avfall
Energi
Vatten
Gödsel
Miljöutbildning
Leverantörer
Drivmedel
Kemiska produkter
Uppföljning av nyckeltal
Utarbetad av:
Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Sida:
()
Version:
1
Dokumentnamn:
Nyckeltal
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.5.1.2
Giltigt från:
Utarbetad av:
Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Sida:
()
Version:
2008-05-16
1
Inledning
Miljönyckeltal är ett sätt att beskriva hur planer följs och mål uppnås, med hjälp av
siffror som ger en bild av verkligheten. Nyckeltalen är ett verktyg som gör det
möjligt att följa utvecklingen av miljöarbetet i ett företag. De kan också användas för
att jämföra miljöprestanda mellan företag med likartad verksamhet.
Miljönyckeltal uttrycker samband mellan två storheter, till exempel använd mängd
energi i förhållande till årselever. Eftersom de räknas fram som ett medeltal går
samma nyckeltal att använda även när verksamheten expanderar.
I början av varje nytt år görs en sammanställning av vad som förbrukats under
föregående år. Data förs in i dokument 4.3.1.4, ”Övergripande nulägesanalys” som
tjänar som underlag till miljönyckeltal. I tabellen ”Uppföljning av nyckeltal” sidan 10
i det här dokumentet syns förändring från år till år.
Enligt ISO 14031 bör miljönyckeltal bland annat bygga på de betydande
miljöaspekterna som är påverkbara. De kan belysa:
Inflöden – material, energi, tjänster
Aktivitet – drift, underhåll, markanvändning
Utflöden – avfall, utsläpp
”Nyckeltal för Hästnäringen” har utarbetats av Hästnäringens Kvalitets- och
Miljöråd som numera upphört. Den har använts som förebild när ”Nyckeltal för
Wången” har sammanställts. Eftersom Wången är en bred verksamhet med
utbildning, kurser, värdshus, konferens och hotell görs jämförelser gentemot
årselever.
Antal årselever 2007: 97,85 st.
Antal årselever 2006: 89,25 st.
Nyckeltalen har avrundats till två decimaler.
(Undantag: heltal vid nyckeltal för energi).
Dokumentnamn:
Nyckeltal
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.5.1.2
Giltigt från:
Utarbetad av:
Sida:
Lena van den Brink
()
Godkänd och signerad av:
2008-05-16
Version:
1
Avfall
På Wången sorteras sopor i olika fraktioner. Papper, metall, glas och plast går till
återvinning. Miljöfarligt avfall, oljerester och dylikt transporteras till
återvinningsstation. Komposterbart avfall komposteras i gödselstacken. Fraktionen
med brännbart avfall samlas i behållare som töms av Renhållningskontoret på
Krokoms kommun.
Total årsmängd avfall/
antal årselever
6,51 (m3 /årselev)
Underlag 2007
180 liter x 15 behållare x 236 tömningar = 637 200 liter/år = 637,2 m3/år.
Total årsmängd miljöfarligt avfall/
antal årselever
Underlag 2007
23 m3
0,24 (m3 / årselev)
Dokumentnamn:
Nyckeltal
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.5.1.2
Giltigt från:
Utarbetad av:
Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
2008-05-16
Sida:
()
Version:
1
Energi
Det finns många miljöproblem som relateras till användning av energi. En av de
största utmaningarna världens länder måste ta tag i är att hejda den globala
uppvärmningen. Det är konstaterat att den globala uppvärmningen till stor del beror
på människans användning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas.
Användning av fossila bränslen bidrar också i hög grad till försurning av skog och
mark. Vattenkraft räknas som en ren energikälla eftersom den inte medför utsläpp.
Däremot är det viktigt för den biologiska mångfalden att vattenkraften inte byggs ut.
Kärnkraft medför inga utsläpp som bidrar till växthuseffekt eller försurning, men
kan inte anses vara en ren energikälla eftersom avfallsfrågan inte är löst. Det är bara
genom att satsa mer på förnyelsebara energikällor som vind- och solkraft som
framtidens energiförsörjning kan lösas. Wången har satsat på bergvärme för det
mesta av anläggningens uppvärmning. I de nya miljömålen finns utredningar om
övergång till förnyelsebara energikällor. Där finns också en målsättning att använda
mindre energi till belysning och apparater.
Total årsförbrukning av el/
antal årselever
15 881 (kWh/ årselev)
Underlag 2007: 1 553 967 kWh
Underlag 2006: 1 308 422 kWh
Total årskostnad för el/
antal årselever
12 465 (kr/ årselev)
Underlag 2007: 1 219 775 kr
Total årsförbrukning av varmvatten/
antal elever i boendena A-E
9,05 (m3/elever)
Underlag 2007: 688 m3 (för elevhem A-E), delat på 76 elever.
Dokumentnamn:
Nyckeltal
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.5.1.2
Giltigt från:
Utarbetad av:
Sida:
Lena van den Brink
()
Godkänd och signerad av:
Version:
2008-05-16
1
Vatten
I Sverige är tillgången på vatten för det mesta inget problem. I många delar av
världen är det en bristvara. Ur resurssynpunkt kan det vara bra att vara
uppmärksam på vattenförbrukningen.
Total årsförbrukning av vatten/
antal årselever
79,71 ( m3 /årselev)
Underlag 2007: 7 800 m3
Gödsel
Hästgödsel innehåller stora mängder växtnäring som bör återföras till odlingsmark.
Framställning av handelsgödsel (så kallad konstgödsel) kräver stora mängder energi
och resurser och är inte förenligt med ett hållbart resursutnyttjande. Därför är det
viktigt att gödsel från häst, nöt och andra djurslag används som resurs och inte som
avfall. Av miljöskäl är det bra om gödseln används så nära det ställe där den
produceras som möjligt. Wången har samarbetsavtal med den jordbrukare som
brukar markerna kring Wången. På det viset behöver inte gödseln transporteras iväg.
Total årsproduktion av gödsel/
antal årselever
Underlag 2007: 1 050 m3
Underlag 2006: 1 500 m3
10,73 ( m3 / årselev)
Dokumentnamn:
Nyckeltal
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.5.1.2
Giltigt från:
Utarbetad av:
Sida:
Lena van den Brink
()
Godkänd och signerad av:
Version:
2008-05-16
1
Miljöutbildning
För att genomföra miljömål och arbeta för ständiga miljöförbättringar är det viktigt
att alla känner sig delaktiga. Grundläggande kunskap om miljöproblem och hur man
som enskild kan hjälpa till att förbättra miljön leder förhoppningsvis till
engagemang. Personal, elever, studenter och gäster bör få information om Wångens
miljöarbete. Informationen bör handla både om hur man jobbar långsiktigt via
miljömål och hur man jobbar praktiskt med sopsortering mm.
Andel miljöutbildad personal/
total antal personal
91 (%)
Leverantörer
I miljöarbetet är det viktigt att se till helheten. Wångens verksamhet påverkas inte
bara av det som händer på Wången utan också av hur de varor och tjänster som
Wången använder produceras. Via en leverantörsenkät tar Wången reda på hur
leverantörerna arbetar med miljöfrågor. Utifrån enkäten kan de leverantörer
prioriteras som bäst uppfyller företagets miljökrav.
Andel leverantörer med eget
dokumenterat miljöarbete/
totala antalet leverantörer
__________________(%)
Dokumentnamn:
Nyckeltal
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.5.1.2
Giltigt från:
Utarbetad av:
Sida:
Lena van den Brink
()
Godkänd och signerad av:
2008-05-16
Version:
1
Drivmedel
Transporter står för en betydande del av utsläppen som orsakar global uppvärmning
och försurning. Dessutom bidrar en del av utsläppen till övergödning av mark och
vatten. Därför är det viktigt att kontrollera användning av drivmedel och försöka få
ner förbrukningen.
Total årsförbrukning av bensin/
antal årselever
17,50 (liter/ årselev)
Total årskostnad för bensin/
antal årselever
189,50 (kr/ årselev)
Underlag 2007: 1 712 l för 18 543 kr Underlag 2006: 10 224 liter
Total årsförbrukning av diesel, maskiner
m3 /antal årselever
Total årskostnad för diesel, maskiner
kr /antal årselever
0,14 (m3 / årselev)
1 368,07 (kr/ årselev)
Underlag 2007: Diesel, maskiner 13 981 liter, 133 866 kr
Diesel, övrigt 7773 liter, 74 324 kr
Total förbrukning, diesel = 21,8 m3 , 208 190: Underlag 2006: 16 m3
Total årsförbrukning av diesel, övrigt
m3 /antal årselever
0,08 (m3 / årselev)
Total årskostnad för diesel, övrigt
kr /antal årselever
759,57 (kr/ årselev)
Dokumentnamn:
Nyckeltal
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.5.1.2
Giltigt från:
Utarbetad av:
Sida:
Lena van den Brink
()
Godkänd och signerad av:
2008-05-16
Version:
1
Kemiska produkter
Kemikalier kan orsaka allvarliga miljöolyckor. De bör förvaras på rätt sätt och
användas under kontrollerade former. Det är viktigt att minska mängden kemiska
produkter och leta efter mer miljöanpassade produkter. De kemiska produkter som
avses här är färg, avfettning, förtunning och lacknafta.
Mängd kemiska produkter/årselev
Underlag 2007: 62 liter
Underlag 2006: 52 liter
0,63 (liter/årselev)
Dokumentnamn:
Nyckeltal
Dok.nr:
Miljöhandbok
Utarbetad av:
4.5.1.2
Sida:
Lena van den Brink
Giltigt från:
()
Godkänd och signerad av:
Version:
2008-05-16
1
Uppföljning av nyckeltal
Aktivitet
Avfall
(m3 /årselev)
Miljöfarligt avfall
(m3 / årselev)
Energi
(kWh/ årselev)
Energi
(kr/ årselev)
Varmvatten
(m3 /elev)
Vatten
( m3 / årselev)
Gödsel
( m3 / årselev)
Miljöutbildning
(andel personal %)
Leverantörer
(andel leverantör %)
Bensin
(liter/ årselev)
Bensin
kr / årselev)
Diesel, maskiner
(m3 / årselev)
Diesel, maskiner
(kr/årselev)
Diesel, övrigt
(m3 /årselev)
Diesel, fordon
(kr/årselev)
2006
2007
6,51
0,24
14 660
15 881
12 465
9,05
79,71
16,81
10,73
91
114,55
17,50
189,50
0,14
1 368,07
0,08
759,57
2008
2009
2010
2011
Dokumentnamn:
Nyckeltal
Dok.nr:
Miljöhandbok
Utarbetad av:
4.5.1.2
Lena van den Brink
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
2008-05-16
Diesel totalt
(m3 / årselev)
Diesel totalt
(kr/årselev)
0,18
Sida:
()
Version:
1
0,22
2128
Kommentarer:
Elförbrukningen oklar eftersom en fas har varit/är trasig, har mätningarna inte varit
riktiga. Bensinförbrukningen har minskat och dielseförbrukningen gått upp eftersom
Wången övergått från bensin- till dieselbilar. Gödselmängden har minskat mycket
från 2006 till 2007. Det kan till stor del förklaras av att man övergått till att strö med
spån istället för med halm.
Dokumentnamn:
Utvärdering av att lagar och andra krav följs
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.5.2
Giltigt från:
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
1(1)
2006-06-08,
Ola Skyllbäck
reviderad 2008-05-17
6
Ansvar
VD är ytterst ansvarig för att miljölagstiftningen följs.
Miljösamordnaren ansvarar för bevakning av nya miljölagar och uppdatering av befintliga
lagar.
Ansvariga medarbetare tolkar lagarna och undersöker dess inverkan på organisationens
verksamhet. Information rörande detta skall de ge till miljösamordnaren och i viss mån via
personalmöten till all personal.
Befintlig miljölagstiftning
Organisationen arbetar med miljölagstiftningen via www.notisum.se Detta gör att vi hela
tiden arbetar med det senaste inom miljölagstiftningen. Här finns även andra lagar som
arbetsmiljölagen och djurskyddslagen.
Bevakning och utvärdering av miljölagstiftning
Uppdatering av befintliga miljölagar och bevakning av nya görs via www.notisum.se
Bevakning görs också via prenumeration på ”Biodiverse”, ”Miljöaktuellt” och
”Miljöforskning”. Förvaras i tidskriftställ i biblioteket.
Utvärdering av miljölagstiftningen görs en gång per år inför ledningens genomgång. För att
enkelt kunna se hur Travskolan Wången arbetar med lagar och andra krav finns en tabell
upprättad där det framgår hur organisationen berörs av lagar och miljöaspekter samt hur man
tillser att lagstiftningen följs och ansvarsfördelning, se kommande sidor med rubrik –
”Utvärdering av att lagar och andra krav följs – tabell över Travskolan Wångens lagkrav och
utvärdering”.
Dokumentnamn:
Utvärdering av att lagar och andra krav följs –
tabell över Travskolan Wångens lagkrav och utvärdering
Dok.nr:
4.5.2
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-06-08,
reviderad
2008-09-01
Utarbetad av:
Sida:
Anna Hedendahl,
reviderad av Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
2(2)
Version:
6
Lag §, förordning, föreskrift,
allmänna råd och andra
krav
Hänvisning till §
Vilka krav ställs
Hur tillser vi att lagstiftningen
följs?
Arkiveringsplats
Ansvarig med
signatur (datum)
Miljöbalken
(SFS 1998:808)
Hela miljöbalken
Fungerande ISO
14001, uppdaterade
processer/miljörutiner,
miljömål mm
Wångens verksamhet, både
hästrelaterad men kanske främst
anläggningsrelaterad styrs av
miljöbalken och andra
miljölagar. Genom arbetet med
ISO 14001, egna styrande
processer/ miljörutiner,
miljömål, lagbevakning på
internet, olika nyhetsbrev, öppen
dialog med myndigheter vid
tveksamheter m.m. skapas
förutsättningar för att vi lever
upp till lagkrav och andra krav
som ställs på oss från olika
aktörer.
Miljösamordnare
Miljösamordnare
1 kap. Miljöbalkens mål
och tillämpningsområde
All personal får under det här
året information om
miljöbalkens syfte och hållbar
utveckling. Se även dokument
Miljösamordnare
Dokumentnamn:
Utvärdering av att lagar och andra krav följs –
tabell över Travskolan Wångens lagkrav och utvärdering
Dok.nr:
4.5.2
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-06-08,
reviderad
2008-09-01
Lag §, förordning, föreskrift,
allmänna råd och andra
krav
Utarbetad av:
Sida:
Anna Hedendahl,
reviderad av Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Hänvisning till §
3(3)
Version:
6
Vilka krav ställs
Hur tillser vi att lagstiftningen
följs?
4.4.2 Kompetens, utbildning och
medvetenhet.
2 kap. Allmänna
hänsynsregler
Kunskap och
försiktighet vid
användning av ämnen
som medför risk för
hälsa och miljö.
Hushållning med
råvaror och energi.
Kompetensutveckling,
kemikalieförteckning, miljömål
som syftar till att spara råvaror
och energi.
3 kap. Grundläggande
bestämmelser för
hushållning med markoch vattenområden
Mark- och
vattenanvändning
Wången utnyttjar en markyta på
ca xx ha. Inga skyddsbehov
finns för marken vi disponerar.
Vattenanvändning se 11 kap.
Vattenverksamhet.
5 kap.
Miljökvalitetsnormer
Föroreningsnivåer och
störningsnivåer för
luft, mark, vatten och
miljön i övrigt.
Endast aktuellt för Wångens
fordon som genomgår årlig
kontrollbesiktning.
Arkiveringsplats
Ansvarig med
signatur (datum)
Dokumentnamn:
Utvärdering av att lagar och andra krav följs –
tabell över Travskolan Wångens lagkrav och utvärdering
Dok.nr:
4.5.2
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-06-08,
reviderad
2008-09-01
Lag §, förordning, föreskrift,
allmänna råd och andra
krav
Utarbetad av:
Sida:
Anna Hedendahl,
reviderad av Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
4(4)
Version:
6
Hänvisning till §
Vilka krav ställs
Hur tillser vi att lagstiftningen
följs?
6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat
beslutsunderlag
Påverkan på miljön
och hälsan. Kan bli
aktuell vid förändring
av verksamhet.
Vid förändring av verksamhet
kollas vilka förorenings- och
störningsnivåer som gäller.
Andra avdelningen i
miljöbalken 7-8 kap.
handlar om skydd av
områden, djur- och
växtarter
Allemansrätt
Upplysning och undervisning
om allemansrätten ges till
personal, elever och
kursdeltagare.
9 kap. Miljöfarlig
verksamhet och
hälsoskydd
Antalet hästar på
anläggningen
Se Förordningen (SFS
1998:899) om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd.
11 kap. Vattenverksamhet
Bevattning av banan
Till bevattning av banan
används ca xxxxx m3 vatten per
år. OBS, mängden är en
uppskattning. Det är mycket
svårt att säga en exakt mängd
eftersom det beror på hur ofta
bevattning sker, vädret styr
Arkiveringsplats
Ansvarig med
signatur (datum)
Dokumentnamn:
Utvärdering av att lagar och andra krav följs –
tabell över Travskolan Wångens lagkrav och utvärdering
Dok.nr:
4.5.2
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-06-08,
reviderad
2008-09-01
Lag §, förordning, föreskrift,
allmänna råd och andra
krav
Utarbetad av:
Sida:
Anna Hedendahl,
reviderad av Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Hänvisning till §
5(5)
Version:
6
Vilka krav ställs
Hur tillser vi att lagstiftningen
följs?
behovet. Vattnet pumpas upp
från dammen som finns på
travbanan. Inget grundvatten
eller renat dricksvatten används
vid bevattning av banan.
14 kap. Kemiska produkter Kemikaliehantering
och biotekniska
organismer
Se Förordning om kemikalier
och biotekniska organismer
(SFS 1998:941),
Förordningen om ämnen som
bryter ner ozonskiktet
(SFS 2002:187),
Köldmediekungörelsen
(NFS 1992:16) samt
Naturvårdsverkets föreskrifter
om skydd mot mark- och
vattenförorening vid lagring av
brandfarliga vätskor
(NFS 2003:24).
Arkiveringsplats
Ansvarig med
signatur (datum)
Dokumentnamn:
Utvärdering av att lagar och andra krav följs –
tabell över Travskolan Wångens lagkrav och utvärdering
Dok.nr:
4.5.2
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-06-08,
reviderad
2008-09-01
Lag §, förordning, föreskrift,
allmänna råd och andra
krav
Förordningen om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd
(SFS 1998:899)
Förordningen om
miljökonsekvensbeskrivningar
Utarbetad av:
Sida:
Anna Hedendahl,
reviderad av Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
6(6)
Version:
6
Hänvisning till §
Vilka krav ställs
Hur tillser vi att lagstiftningen
följs?
15 kap. Avfall och
producentansvar
Avfallshantering
Se Avfallsförordning.
Fjärde avdelningen i
miljöbalken 16-25 kap.
handlar om prövning
Antalet hästar på
anläggningen
Se Förordningen om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd.
Femte avdelningen i
miljöbalken 26-30 kap.
handlar om tillsyn,
avgifter, tillträde, straff
och miljösanktionsavgifter
Antalet hästar på
anläggningen
Se Förordningen om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd.
Sjunde avdelningen i
miljöbalken 31-33 kap.
handlar om ersättning,
skadestånd och försäkring
Ev. nödlägen
Se dokument 4.4.7 Beredskap
och agerande vid nödlägen.
Tillstånd att hålla
hästar på
anläggningen.
Vi har ännu inte 100
hästar, men vi skriver
Tillstånd/anmälan enligt
miljöbalken när hästantalet
överstiger 100.
Arkiveringsplats
Ansvarig med
signatur (datum)
Miljösamordnare
VD
Dokumentnamn:
Utvärdering av att lagar och andra krav följs –
tabell över Travskolan Wångens lagkrav och utvärdering
Dok.nr:
4.5.2
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-06-08,
reviderad
2008-09-01
Lag §, förordning, föreskrift,
allmänna råd och andra
krav
Utarbetad av:
Sida:
Anna Hedendahl,
reviderad av Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Hänvisning till §
7(7)
Version:
6
Vilka krav ställs
Hur tillser vi att lagstiftningen
följs?
Arkiveringsplats
Ansvarig med
signatur (datum)
miljökonsekvensbeskrivningar
inkl bilaga 1 och 2 (SFS
1998:905)
hästar, men vi skriver
miljörapport ändå.
Djurskyddslagen (SFS
1998:534)
Djurskyddsförordningen (SFS
1988:539)
Utrymmeskrav (SJVFS
1993:129)
Jordbruksverkets allmänna råd
(SJVFS 1994:2)
Hanteringen av djur
Årligt besök från miljöenheten,
och utformningen av
Krokoms kommun. Protokoll
stallar och hagar
sparas.
Nytt stall ska byggas
och godkännas.
Beräknas vara klart till
hösten 2008. Godkänd
försöksdjursanläggning.
Hästchef
Hästchef,
Jordbruksverkets
utsedda
föreståndare samt
Wångens veterinär
Epizootilagen (SFS 1999:657)
Vid händelse av
epizooti sjukdom
Wångens veterinär
Wångens veterinär
Epizootiska sjukdomar m.m.
(SJVFS 1999:102),
Epizootilagen (1999:657)
Wångens veterinär sitter med
som rådgivare i en lokal
smittskyddsgrupp i Östersund
med bl.a. Länsveterinären.
Dokumentnamn:
Utvärdering av att lagar och andra krav följs –
tabell över Travskolan Wångens lagkrav och utvärdering
Dok.nr:
4.5.2
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-06-08,
reviderad
2008-09-01
Lag §, förordning, föreskrift,
allmänna råd och andra
krav
Utarbetad av:
Sida:
Anna Hedendahl,
reviderad av Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Hänvisning till §
8(8)
Version:
6
Vilka krav ställs
Hur tillser vi att lagstiftningen
följs?
Arkiveringsplats
Ansvarig med
signatur (datum)
Travets reglemente är hårdare
än lagstiftningen.
Jordabalken
(SFS 1971:1 209);
Fastighetsbildningslagen (SFS
1970:988)
Vid inköp av mark
och fastigheter
Köpeavtal, lantmäteriförrättningar samt vid behov
anlitas expert från LRF Konsult
Det gäller Stiftelsen Wången,
som äger fastigheten.
Hantering av kadaver (SJVFS
1998:34)
Vid händelse av döda
djur
HGMB 3
Plan- och bygglagen (SFS
1987:10);
Plan- och byggförordningen
(SFS 1987:383)
Lag om tekniska
egenskapskrav på
byggnadsverk (SFS 1994:847)
Vid om-, till- och
nybyggnation
Samråd med Tekniska nämnden
i Krokoms kommun
Protokoll och
slutbevis förvaras
hos fastighetschef
Fastighetschef
Lagringen av
stallgödsel ska vara
Kunskap om gödselhantering
hos personal och elever,
Tillstånd att hålla
hästar förvaras i
Hästchef
Förordning om miljöhänsyn i
jordbruket (SFS 1998:915)
§6-7
Anteckningar från
VD
dessa möten sparas
i kassaskåp hos
ekonomiavd.
Hästchef
Dokumentnamn:
Utvärdering av att lagar och andra krav följs –
tabell över Travskolan Wångens lagkrav och utvärdering
Dok.nr:
4.5.2
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-06-08,
reviderad
2008-09-01
Lag §, förordning, föreskrift,
allmänna råd och andra
krav
Utarbetad av:
Sida:
Anna Hedendahl,
reviderad av Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Hänvisning till §
9(9)
Version:
6
Vilka krav ställs
Hur tillser vi att lagstiftningen
följs?
Arkiveringsplats
Ansvarig med
signatur (datum)
jordbruket (SFS 1998:915)
Statens Jordbruksverks
föreskrifter om miljöhänsyn i
jordbruket vad avser
växtnäring (SJVFS 2004:62)
utformad så att
avrinning och läckage
till omgivningen inte
sker.
gödselplatta dimensionerad för
rätt antal hästar.
hästar förvaras i
Kassaskåp hos
ekonomiavd.
Förordningen om ämnen som
bryter ner ozonskiktet (SFS
1995:636)
SNV Allmänna råd 97:2
Vid utbyte av
kylanläggningar t.ex.
kylskåp
Endast godkända
destruktionsfirmor anlitas
Slutrapporter hos
Anläggningschef
Anläggningschef
Avfallsförordningen
(SFS 2001:1 063)
Producentansvar för elavfall
Hanteringen av avfall
Se Process 3.2
Anläggningschef
Anläggningschef
Årsredovisningslagen (SFS
1995:1 554)
SNV Allmänna råd 94:1
Miljöredovisning
Miljörapport samt
miljöredovisning skrivs årligen
Årsredovisning
förvaras i
kassaskåp hos
ekonomiavd.
Miljösamordnaren
Dokumentnamn:
Utvärdering av att lagar och andra krav följs –
tabell över Travskolan Wångens lagkrav och utvärdering
Dok.nr:
4.5.2
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-06-08,
reviderad
2008-09-01
Lag §, förordning, föreskrift,
allmänna råd och andra
krav
Utarbetad av:
Sida:
Anna Hedendahl,
reviderad av Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Hänvisning till §
10(10)
Version:
6
Vilka krav ställs
Hur tillser vi att lagstiftningen
följs?
Arkiveringsplats
Ansvarig med
signatur (datum)
ekonomiavd.
Lag om brandfarliga och
explosiva varor
(SFS 1988:868);
§7-9
Åtgärder och
försiktighetsmått ska
förhindra brand och
explosioner.
Se HGMB 5
Personal med kunskap och
kompetens hanterar brandfarliga
och explosiva varor.
Förordning om brandfarliga
och explosiva varor
(SFS 1988:1 145);
§13-14
Rökning, öppen eld
och anslag.
Rökning och öppen eld är
förbjudet i närheten av
brandfarliga och explosiva
varor. Anslag varnar!
Sprängämnesinspektionens
föreskrifter och allmänna råd
om hantering av brandfarliga
vätskor
(SÄIFS 2000:2)
Naturvårdsverkets föreskrifter
om skydd mot mark- och
vattenförorening vid lagring
av brandfarliga vätskor
5kap. §1-4, 12 och 14
Anläggningschef
Anläggningschef
Dokumentnamn:
Utvärdering av att lagar och andra krav följs –
tabell över Travskolan Wångens lagkrav och utvärdering
Dok.nr:
4.5.2
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-06-08,
reviderad
2008-09-01
Lag §, förordning, föreskrift,
allmänna råd och andra
krav
Utarbetad av:
Sida:
Anna Hedendahl,
reviderad av Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
11(11)
Version:
6
Hänvisning till §
Vilka krav ställs
Hur tillser vi att lagstiftningen
följs?
1kap. Inledande
bestämmelser och
enskildas skyldighet
5 kap. Tillsyn
6 kap. Särskilda
skyldigheter för enskilda,
kommuner och statliga
myndigheter
7 kap. Bestämmelser om
ersättning
10 kap. Bemyndigande,
ansvar och överklagande
I det allmänna rådet
har Räddningsverket
tolkat att det, mot
bakgrund av
bestämmelserna i 2
kap 2 § lagen
(2003:778) om skydd
mot olyckor, är skäligt
att det för varje
verksamhet bedrivs ett
systematiskt
brandskyddsarbete
(SBA) och att detta
dokumenteras.
Vi arbetar kontinuerligt med
SBA där dokumentationen av
brandskyddet finns för att
säkerställa underhåll och att
skäliga brandskyddsåtgärder,
både tekniska och
organisatoriska, vidtas.
Ledningen utser ansvarig för
SBA och tillser att tillräckliga
resurser tillsätts.
Arkiveringsplats
Ansvarig med
signatur (datum)
(NFS 2003:24)
Lag om skydd mot olyckor
(SFS 2003:778)
Förordning om skydd mot
olyckor
(SFS 2003:789)
Statens räddningsverks
1-2 kap. Inledande
bestämmelser och
enskildas skyldigheter
Anläggningschef
Dokumentnamn:
Utvärdering av att lagar och andra krav följs –
tabell över Travskolan Wångens lagkrav och utvärdering
Dok.nr:
4.5.2
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-06-08,
reviderad
2008-09-01
Lag §, förordning, föreskrift,
allmänna råd och andra
krav
Utarbetad av:
Sida:
Anna Hedendahl,
reviderad av Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
12(12)
Version:
6
Hänvisning till §
Vilka krav ställs
Hur tillser vi att lagstiftningen
följs?
5 och 6 §§
Kunskapskrav,
försiktighetsmått och
produktval.
Minst farliga produkt
ska väljas, försiktighet
ska iakttas vid
hantering och
förvaring.
Den som hanterar kemikalier
och biotekniska produkter ska
ha kunskap om detta. Större
mängder förvaras invallat i
verkstaden.
Hela förordningen 1-8§§
Rutiner för hantering,
lagring och kontroll.
Rutiner vid nödlägen.
Se 4.4.7 Handlingsplan för att
förhindra skador/olyckor.
Arkiveringsplats
Ansvarig med
signatur (datum)
allmänna råd och
kommentarer om
systematiskt
brandskyddsarbete (SRVFS
2004:3)
Förordning om kemikalier och
biotekniska organismer
(SFS 1998:941) samt
Förordning om
verksamhetsutövarens
egenkontroll
(SFS 1998:901)
KEMI
(Kemikalieinspektionen)
begränsningsdatabas
Förteckning över
ämnen som är
förbjudna eller vars
användning är
inskränkt
Kemikalieförteckning finns i
verkstad, wärdshus, stallar och
laboratoriesal.
Anläggningschef/
Wärdshuschef/
Hästchef/
Miljösamordnare
Anläggningschef/
Wärdshuschef
Anläggningschef/
Wärdshuschef/
Hästchef/
Miljösamordnare
Dokumentnamn:
Utvärdering av att lagar och andra krav följs –
tabell över Travskolan Wångens lagkrav och utvärdering
Dok.nr:
4.5.2
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-06-08,
reviderad
2008-09-01
Lag §, förordning, föreskrift,
allmänna råd och andra
krav
Utarbetad av:
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Hänvisning till §
KEMI
(Kemikalieinspektionen)
PRIO
Förordning om
miljösanktionsavgifter (SFS
1998:950)
Sida:
Anna Hedendahl,
reviderad av Lena van den Brink
§§ 1-6
Bilaga:
Överträdelser av
bestämmelser om
miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd.
Överträdelser av
bestämmelser om kemiska
produkter och biokemiska
organismer.
Överträdelser av
bestämmelser om avfall.
13(13)
Version:
6
Vilka krav ställs
Hur tillser vi att lagstiftningen
följs?
Arkiveringsplats
Ansvarig med
signatur (datum)
Förteckning över
ämnen som kräver
särskild
uppmärksamhet
Kemikalieförteckning
finns i verkstad, wärdshus,
stallar och laboratoriesal.
Anläggningschef/
Wärdshuschef
Anläggningschef/
Wärdshuschef/
Hästchef/
Miljösamordnare
Kunskap och rutiner
En juridisk eller fysisk person
kan i vissa fall bli ålagd av
tillsynsmyndigheten att betala
miljösanktionsavgift enligt 30
kap. miljöbalken.
Miljösanktionsavgifter kan
dömas ut om man inte följer
vissa av de föreskrifter som
meddelats med stöd av
miljöbalken. Avgiften skall
betalas till Kammarkollegiet
enligt särskild
betalningsuppmaning.
Genom aktivt arbete med ISO
14001 har vi god kontroll över
VD
Dokumentnamn:
Utvärdering av att lagar och andra krav följs –
tabell över Travskolan Wångens lagkrav och utvärdering
Dok.nr:
4.5.2
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-06-08,
reviderad
2008-09-01
Lag §, förordning, föreskrift,
allmänna råd och andra
krav
Utarbetad av:
Sida:
Anna Hedendahl,
reviderad av Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Hänvisning till §
14(14)
Version:
6
Vilka krav ställs
Hur tillser vi att lagstiftningen
följs?
vilka krav som ställs på vår
verksamhet.
Förordning om
bekämpningsmedel (SFS
1998:947)
Förordning om
bekämpningsmedel (SFS
1998:947) framgår det,
kan man lite förenklat
säga, att
Kemikalieinspektionen
ansvarar för frågor som rör
godkännande,
klassificering och
märkning av
bekämpningsmedel
(Bekämpningsmedelsregist
ret, KIFS 1998:8, KIFS
2005:7) Naturvårdsverket
ansvarar för frågor om
spridning av
bekämpningsmedel (SNFS
Hantering av
bekämpningsmedel
Använder inga
bekämpningsmedel.
Arkiveringsplats
Ansvarig med
signatur (datum)
Dokumentnamn:
Utvärdering av att lagar och andra krav följs –
tabell över Travskolan Wångens lagkrav och utvärdering
Dok.nr:
4.5.2
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-06-08,
reviderad
2008-09-01
Lag §, förordning, föreskrift,
allmänna råd och andra
krav
Utarbetad av:
Sida:
Anna Hedendahl,
reviderad av Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Hänvisning till §
1997:2). Arbetsmiljöverket
(AFS 1998:6) ansvarar för
säkerhet vid användning
och hantering av
bekämpningsmedel och
Räddningsverket för
transporterna av
bekämpningsmedel.
Jordbruksverket ansvarar
för frågor om tillstånd och
kunskapskrav för att
använda
bekämpningsmedel i klass
1L och 2L (2005:51),
emballage för betat utsäde
(2001:13) och krav på
anteckningar då bigiftiga
preparat används
(1999:94).
15(15)
Version:
6
Vilka krav ställs
Hur tillser vi att lagstiftningen
följs?
Arkiveringsplats
Ansvarig med
signatur (datum)
Dokumentnamn:
Utvärdering av att lagar och andra krav följs –
tabell över Travskolan Wångens lagkrav och utvärdering
Dok.nr:
4.5.2
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-06-08,
reviderad
2008-09-01
Lag §, förordning, föreskrift,
allmänna råd och andra
krav
Utarbetad av:
Sida:
Anna Hedendahl,
reviderad av Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Hänvisning till §
16(16)
Version:
6
Vilka krav ställs
Hur tillser vi att lagstiftningen
följs?
Arkiveringsplats
Övriga miljölagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd m.m. som är bra att känna till i miljöarbetet:
Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader
KIFS 2005:5 Kemikalieinspektionens föreskrifter med EG-harmoniserad bindande klassificering och märkning (Klassificeringslistan)
Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter; KIFS 2005:7
KIFS begränsningsdatabas
KIFS prioriteringsguide – PRIO
KIFS SPIN-databas
KIFS ämnesdatabas
Naturvårdsverkets föreskrifter om Hantering av brännbart avfall och organiskt avfall - innehåller allmänna råd NFS 2004:4
Lag (2006:263) om transport av farligt gods
Statens räddningsverks föreskrifter om säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods; SRVFS 2006:9
Förordning (2007:19) om bortskaffande av PCB m.m.
Förordning (1997:645) om batterier
Förordning (1993:1268) om spillolja
Förordning (2006:1273) om producentansvar för förpackningar
Ansvarig med
signatur (datum)
Dokumentnamn:
Utvärdering av att lagar och andra krav följs –
tabell över Travskolan Wångens lagkrav och utvärdering
Dok.nr:
4.5.2
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-06-08,
reviderad
2008-09-01
Lag §, förordning, föreskrift,
allmänna råd och andra
krav
Utarbetad av:
Sida:
Anna Hedendahl,
reviderad av Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
17(17)
Version:
Ola Skyllbäck
Hänvisning till §
6
Vilka krav ställs
Hur tillser vi att lagstiftningen
följs?
Förordning (1994:1205) om producentansvar för returpapper
Förordning (2000:208) om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer
Förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter
Förordning (1994:1236) om producentansvar för däck
Förordning (2007:185) om producentansvar för bilar
Lag (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner
www.svansktvaxtskydd.se
www.svepretur
www.lst.se sök på miljörapport
Arkiveringsplats
Ansvarig med
signatur (datum)
Dokumentnamn:
Miljökvalitetsmål och hur Travskolan Wången följer dessa
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.5.2.1
Giltigt från:
2006-06-08
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
1(1)
Ola Skyllbäck
Miljökvalitetsmål och hur Travskolan Wången
följer dessa.
Begränsad klimatpåverkan
Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för
klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på
klimatsystemet inte blir farlig.
Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden
bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte
äventyras.
Detta innebär att åtgärdsarbetet inriktas på att halten av koldioxid i atmosfären ska
stabiliseras på en halt lägre än 550 ppm samt att halterna av övriga växthusgaser
(koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas), svavelhexafluorid, fluorkarboner (FC) och HFC)
i atmosfären inte ökar.
Vad gör vi inom Travskolan Wången?
Transporter
Vi har dokumenterat de transporter som verksamheten genererar.
Köldmedium
Vi har ca 30 kg köldmedel (omfattar köldmedierna CFC, HCFC och HFC) detta anmäls till
tillsyningsmyndighet och en årlig rapport från kontrollbesiktning, som utförs av
ackrediterat företag, sänds in.
Egenkontroller
Vi är anmälningspliktiga och följer den lagstiftningen som finns gällande tillsyn och
egenkontroll.
Förbränning av fossila bränslen
Ingen förbränning av fossila bränslen finns på anläggningen.
Deponering av organiskt avfall
Ingen deponering av gödsel förekommer. All gödsel sprids på åkermark. Det mesta av
Wärdshusets organiska avfall komposteras.
Energianvändning
1
Dokumentnamn:
Miljökvalitetsmål och hur Travskolan Wången följer dessa
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.5.2.1
Giltigt från:
2006-06-08
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
Vi har gjort många förändringar för att minska energianvändningen bland annat installerat
rörelsedetektorer och timers.
Frisk luft
Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte
skadas.
Det innebär att halterna av luftföroreningar inte får överskrida fastställda lågrisknivåer för
cancer, överkänslighet och allergi eller för sjukdomar i luftvägarna. Dessutom får inte
halterna av marknära ozon överskrida de gränsvärden som satts för att hindra skador på
människors hälsa, djur, växter, kulturvärden och material.
De skadligaste luftföroreningarna förutom ozon är kvävedioxid, svaveldioxid, kolväten,
bensen, partiklar och cancerframkallande ämnen.
Vad gör vi inom Travskolan Wången?
Åtgärder som rör transporter
Se ”Begränsad klimatpåverkan”.
Åtgärder som rör energi
Se ”Begränsad klimatpåverkan”.
Åtgärder som rör arbetsmaskiner
Vi har köpt en ny midjestyrd lastmaskin som drar betydligt mindre diesel än tidigare
maskin och därmed ger mindre utsläpp. Planering finns för att byta ut övriga ”gamla”
maskiner. Rutiner finns för samordning av transporter. Vi tar kurator, skolsköterska och
externa lärare till skolan, på så sätt minskas stora transporter av elever. Gödselhanteringen
har förändrats, detta har medfört betydligt mindre transporter.
Bara naturlig försurning
De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad
mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka
korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader.
Det innebär att onaturlig försurning av marken ska motverkas så att den naturgivande
produktionsförmågan och den biologiska mångfalden bevaras.
2(2)
1
Dokumentnamn:
Miljökvalitetsmål och hur Travskolan Wången följer dessa
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.5.2.1
Giltigt från:
2006-06-08
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
Försurningen orsakas främst av nedfall av försurande luftföroreningar som har sitt
ursprung i utsläpp av svavel och kväve från transporter, energianläggningar, industri och
jordbruk.
Vad gör vi inom Travskolan Wången?
Ammoniakutsläpp
Vi strävar efter att tillvarata gödseln på ett ur miljösynpunkt riktigt sätt. Gödseln ligger i
skydd av vinden, vilket minimerar avgång av ammoniak.
Transporter (svavel- och kväveutsläpp)
Se ”Begränsad klimatpåverkan”.
Konstgödning (kväveutsläpp)
Konstgödsel används inte.
Gödselspridning (kväveutsläpp)
Gödselspridning på Wångens marker sker enligt lagstiftning.
Energianläggningar (utsläpp av svavel)
Se ”Begränsad klimatpåverkan”.
Skyddande ozonskikt
Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.
Sverige ska verka för att halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i
stratosfären inte överstiger naturliga nivåer.
UV-strålning kan ge skador på hälsa, t.ex. hudcancer, starr och nedsatt immunologiskt
försvar, samt även på miljön och tekniska material. Hotet mot ozonskiktet är utsläpp av
ozonnedbrytande ämnen såsom CFC, HCFC, haloner, klorerade lösningsmedel och
metylbromid. Det är dessa ämnens innehåll av klor eller brom som bryter ned ozonet i
stratosfären.
Vad gör vi inom Travskolan Wången?
Användningen av HCFC
Ingen HCFC finns på anläggningen.
Ingen övergödning
Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på
människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig
användning av mark och vatten.
3(3)
1
Dokumentnamn:
Miljökvalitetsmål och hur Travskolan Wången följer dessa
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.5.2.1
Giltigt från:
2006-06-08
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
4(4)
Ola Skyllbäck
Det innebär att en onaturlig ökning av halter av näringsämnen i miljön ska motverkas.
Övergödningen orsakar algblomning, syrebrist, krympande tångbälten och utslagning av
bottenfaunan i många områden längs södra Sveriges kuster och i närliggande havsområden.
Även många sjöar är kraftigt övergödda med bl.a. algblomningar och igenväxning som
följd. Vidare har nedfallet av kväve lett till en upplagring av kväve i marken i skogar och i
ängs- och betesmarker. Detta leder till en successiv förändring av växtligheten och risk för
ökat kväveläckage till vattendrag och grundvatten.
Vad gör vi inom Travskolan Wången?
Fosforläckage
Se ”Begränsad klimatpåverkan”.
Kväveutsläpp
Se ”Begränsad klimatpåverkan”.
Begränsat näringsläckage
All mark på Wången sköts av samarbetspartner.
Ammoniakutsläpp
Se ”Bara naturlig försurning”.
Gödselanvändning och växtnäringsförluster
Se ”Begränsad klimatpåverkan” och ”Bara naturlig försurning”.
Levande sjöar och vattendrag
Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer
skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt
landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som
förutsättningar för friluftsliv värnas.
Detta innebär bland annat att belastningen av näringsämnen och föroreningar inte får
minska förutsättningarna för den biologiska mångfalden. Främmande arter och genetiskt
modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden ska inte introduceras.
Vad gör vi inom Travskolan Wången?
Vattenskyddsområden / vattentäkter
Vi följer gällande lagstiftning som berör vattenskyddsområden eller vattentäkter .
Mockning av rasthagar
1
Dokumentnamn:
Miljökvalitetsmål och hur Travskolan Wången följer dessa
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.5.2.1
Giltigt från:
2006-06-08
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
För att undvika näringsläckage mockas rasthagar regelbundet. Se även ”Begränsad
klimatpåverkan” och ”Bara naturlig försurning”.
Gödselplatta
Godkänd gödselplatta med gödselbrunn finns.
Hav i balans, levande kust och skärgård
Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den
biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk
mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat
nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt
värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar.
Detta innebär att belastningen av näringsämnen, föroreningar och fysisk påverkan inte får
förändra förutsättningarna negativt för den biologiska mångfalden samt den marina miljöns
produktionsförmåga.
Vad gör vi inom Travskolan Wången?
Se ”Ingen övergödning”
Myllrande våtmarker
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och
värdefulla våtmarker bevaras för framtiden
Detta innebär att det ska finnas våtmarker av varierande slag med bevarad mångfald i hela
landet. Vidare ska våtmarker skyddas så långt möjligt mot dränering, torvtäkter,
vägbyggen och annan exploatering.
Vad gör vi inom Travskolan Wången?
Torvanvändning
Torv används inte på Wången.
Betesdrift
Hästarna tillbringar sommarbetet på ca 50 ha naturbetesmark. Träckprov tas och
parasitbekämpning anpassas. Parasittrycket är lågt tack vare växelbete med nötkreatur.
Storslagen fjällmiljö
Fjällen skall ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald,
upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen skall bedrivas med
5(5)
1
Dokumentnamn:
Miljökvalitetsmål och hur Travskolan Wången följer dessa
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.5.2.1
Giltigt från:
2006-06-08
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla
områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar.
Detta innebär att fjällens karaktär av betespräglat storslaget landskap med vidsträckta
sammanhängande områden bibehålles.
Vad gör vi inom Travskolan Wången?
Berör Travskolan Wången minimalt. Till hösten ska vi genom ett samarbete med Åre
Kommun ha en KY-utbildning inom hästturism. I denna utbildning bör miljöhänsyn tas.
Giftfri miljö
Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och
som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.
Detta innebär att halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön ska vara nära
bakgrundshalterna och halterna av naturfrämmande ämnen i miljön ska vara nära noll.
Vad gör vi inom Travskolan Wången?
Ekologiskt odlad mark
Stor del av marken som används som beten är ekologiskt odlade.
Miljöledningssystem (certifieringar / diplomeringar)
Vi är miljöcertifierade enligt ISO 14001 sedan 2003.
Kemikalieförteckningar
Kemikalieförteckning finns på respektive avdelning.
Allergener
Vi försöker informera eleverna om vad som gäller vid hänsynstagande gentemot de
människor som är allergiska mot pälsdjur.
Läderhantering
Många grimmor är av nylon. De läderprodukter vi använder är till större delen av
vegetabilgarvat läder.
Kabelflis / plastgranulat
Kabelflis och plastgranulat används inte på anläggningen.
Lagstiftning kring olje- och dieselcisterner
6(6)
1
Dokumentnamn:
Miljökvalitetsmål och hur Travskolan Wången följer dessa
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.5.2.1
Giltigt från:
2006-06-08
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
Vi följer de regler som gäller för olje- och dieselcisterner.
Miljömärkning och varningssymboler
Till alla kemikalier med varningssymbol finns ett säkerhetsdatablad.
Tryckimpregnerad stolp
När våra tryckimpregnerade stolpar är slutanvända lämnas de till miljöstationen.
Säker strålmiljö
Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av
strålning i den yttre miljön.
Detta innebär att stråldoser ska begränsas så långt det är rimligt.
Vad gör vi inom Travskolan Wången?
Röntgen
Ingen röntgenanläggning finns på Wången.
Grundvatten av god kvalitet
Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god
livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
Detta innebär att grundvattnets kvalitet inte får påverkas negativt av mänskliga aktiviteter
som markanvändning, uttag av naturgas, tillförsel av föroreningar m.m.
Vad gör vi inom Travskolan Wången?
Gödselhantering
Se ”Begränsad klimatpåverkan” och ”Bara naturlig försurning”.
Bevattning
Inget dricksvatten används till bevattning.
Utsläpp från transporter
Se ”Begränsad klimatpåverkan”.
Utsläpp från energianläggningar
Se ”Begränsad klimatpåverkan”.
Levande skogar
7(7)
1
Dokumentnamn:
Miljökvalitetsmål och hur Travskolan Wången följer dessa
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.5.2.1
Giltigt från:
2006-06-08
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
8(8)
Ola Skyllbäck
Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den
biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.
Detta innebär att skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bevaras.
Skogsekosystemets naturliga funktioner och processer upprätthålls. Inhemska växt- och
djurarter fortlever under naturliga betingelser och i livskraftigt bestånd. Hotade arter och
naturtyper skyddas. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota
den biologiska mångfalden ska inte introduceras. Kulturminnen och kulturmiljöer värnas.
Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv ska tas till vara.
Vad gör vi inom Travskolan Wången?
Allemansrätten - informationsfolder
Foldrar om allemansrätten finns på anläggningen. Eleverna informeras i utbildningen.
Affischer finns uppsatta på anslagstavlor och på toaletter.
Hänsyn vid ridning i gammal skog samt i skogsmark med biotopskydd eller
naturvårdsavtal
Ingen sådan mark finns runt Wången.
Ett rikt odlingslandskap
Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och
livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och
kulturmiljövärdena bevaras och stärks.
Detta innebär bland annat att åkermarken ska ha ett välbalanserat näringstillstånd, bra
struktur och mullhalt samt så låg föroreningshalt att ekosystemens funktioner samt
människors hälsa inte hotas.
Vad gör vi inom Travskolan Wången?
Brukande av åkermark
Wången köper in hö och hösilage. All gödsel, som innehåller bland annat kväve, fosfor och
kalium återförs till åkermarken. I gödseln finns också mullämnen som hjälper till att bygga
upp jordens struktur och bördighet.
Gödselgruppen
Se ”Begränsad klimatpåverkan” och ”Bara naturlig försurning”.
Hästen i landskapet
Vi arbetar aktivt med landskapsvård genom beten samt skötsel av ängs- och betesmark.
1
Dokumentnamn:
Miljökvalitetsmål och hur Travskolan Wången följer dessa
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.5.2.1
Giltigt från:
2006-06-08
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
9(9)
Ola Skyllbäck
Mineralfoder på betet
Hästarna har endast betessaltsten vid betesgång.
God bebyggd miljö
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt
medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och
utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat
sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
Detta innebär bland annat att den bebyggda miljön bör ge skönhetsupplevelser och trevnad
samt ha ett så varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur att alla
människor ges möjlighet till ett rikt och utvecklande liv och att omfattningen av
människors dagliga transporter minskas.
Vad gör vi inom Travskolan Wången?
Närheten till friluftsliv (ridning)
Många av våra elever berörs av det friluftsliv som finns kring Wången.
Avfallshantering
Vi har en fungerande avfallshantering med sortering i flera fraktioner.
Kontroll av grusanvändning
Vi har kontroll på hur mycket grus som används varje år och har därmed lättare att påverka
en ev. förändring i hanteringen.
Kontroll av radon i anläggningar
Idag finns ingen information om mätning av radon på anläggningen.
Bevara ev. byggnadsminnen
Vi är inhysta i byggnader som är byggnadsminnesmärkta. Detta medför att byggnaderna
underhålls efter de riktlinjer som finns.
Arbetsmiljö
Vi arbetar med arbetsmiljöfrågor. Materialet innehåller bland annat arbetsmiljölagen,
internkontroll, policy kring spelberoende, alkohol- och drogpolicy, rehabiliteringspolicy,
kemikaliepärm, fördelning av arbetsuppgifter, manual olycksfall och tillbud, hot och våld.
Brandskydd
1
Dokumentnamn:
Miljökvalitetsmål och hur Travskolan Wången följer dessa
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.5.2.1
Giltigt från:
2006-06-08
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
Godkänd och signerad av:
Version:
Ola Skyllbäck
Vi arbetar aktivt med brandskydd. Materialet innehåller information om räddningsverket,
gällande lagstiftning, brandförebyggande åtgärder samt hantering av brandfarliga och
explosiva varor.
Ett rikt växt- och djurliv
Regeringen föreslår dessutom ett nytt 16:e miljökvalitetsmål för ett rikt växt- och djurliv.
Målet innebär bland annat att förlusten av biologisk mångfald ska hejdas till år 2010 och
att den biologiska mångfalden bevaras inom en generation.
Vad gör vi inom Travskolan Wången?
Se ”Ett rikt odlingslandskap”
Se ”Levande skogar”.
10(10)
1
Dokumentnamn:
Allmänna hänsynsregler och hur Travskolan Wången följer dessa
Miljöhandbok
Dok.nr:
4.5.2.2
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
1(1)
Giltigt från:
2006-06-08
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Version:
1
Allmänna hänsynsregler och hur Travskolan Wången följer dessa
År 1998 antog riksdagen miljöbalken (MB) – en samlad lagstiftning som ersätter femton av
de äldre lagarna, band annat miljöskyddslagen, naturvårdslagen, naturresurslagen,
hälsoskyddslagen och renhållningslagen. Miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999. I
andra kapitlet i miljöbalken finns ett antal så kallade allmänna hänsynsregler. Det är
verksamhetsutövarens skyldighet att visa att och hur dessa regler följs. Reglerna nedan har
tolkats och sammanfattats (kursiv text), här finns också redovisat hur Travskolan Wången
uppfyller hänsynsreglerna.
Bevisbördesregeln (2 kap. §1)
Den som bedriver eller som avser att bedriva en verksamhet ska kunna bevisa att han/hon
iakttar de olika hänsynsreglerna i miljöbalken.
Travskolan Wången uppfyller kunskapskravet genom att:
− Vara miljöcertifierade enligt ISO 14001:2004.
Kunskapskravet (2 kap. §2)
Den som bedriver en verksamhet ska ha den kunskap som behövs för att skydda människors
hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Även anställda ska ha tillräckliga kunskaper för
att verksamheten ska kunna bedrivas riskfritt. Om nödvändiga kunskaper inte finns
dokumenterade kan det innebära att till exempel en verksamhetsutövare måste vidta egna
utredningar och undersökningar. Kunskapskravet gäller också vid privatpersoners
handlingar i det dagliga livet, fast kraven här kan väntas bli lindriga. Meningen med
kunskapskravet är att påverka envar att intressera sig för miljöeffekterna i sitt handlande.
Travskolan Wången uppfyller kunskapskravet genom att:
− ha kunskap om vilken negativ miljöpåverkan vi har. Detta följs årligen upp via
miljöaspektsarbetet.
− ge alla medarbetare den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och
miljön mot skada eller olägenhet. Ett ledningssystem enligt ISO 14001 finns infört. I
systemet finns det bland annat med att personalen skall erhålla kunskap om vad som
behövs för att verksamheten skall kunna bedrivas riskfritt och därmed skydda
människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.
Försiktighetsprincipen (2 kap. §3)
Alla som bedriver en verksamhet ska vidta de försiktighetsmått som behövs för att undvika
skador och olägenheter för människors hälsa och miljön. Redan risken för en negativ
påverkan medför skyldighet att vidta åtgärder. Detta är en grundläggande hänsynsregel och
den avser inte bara miljöstörningar, som till exempel utsläpp eller buller, utan även
utarmande av värdefulla natur- och kulturmiljöer och misshushållning med naturresurser,
energi eller material.
Dokumentnamn:
Allmänna hänsynsregler och hur Travskolan Wången följer dessa
Miljöhandbok
Dok.nr:
4.5.2.2
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
2(2)
Giltigt från:
2006-06-08
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Version:
1
Travskolan Wången uppfyller kunskapskravet genom att:
− inte överutfodra med mineraler,
− åkerbetesmarken sköts ekologiskt,
− vi håller kulturlandskapet öppet genom att i första hand utnyttja naturbetesmarker.
Bästa möjliga teknik (2 kap. §3)
För yrkesmässig verksamhet ska bästa möjliga teknik användas för att förebygga skador på
miljön. Med detta avses både den använda teknologin och det sätt på vilket en anläggning
konstrueras, underhålls, drivs och avvecklas. Med bästa möjliga teknik menas dock inte den
absolut miljö-vänligaste tekniken, utan det krävs att tekniken också ska vara ekonomisk möjlig
inom branschen. Man får också ta hänsyn till att äldre verksamheter kan ha svårt att lägga
om sin teknik så att den är lika miljövänlig som i nystartade företag.
Travskolan Wången uppfyller kunskapskravet genom att:
− vi har börja byta ut gamla maskiner mot nya miljövänliga.
Bästa lokalisering (2 kap. §4)
Platsen för en verksamhet ska vara lämplig med hänsyn till miljöbalkens mål (som framgår av
1 kap. 1 §) och till reglerna om hushållning med naturresurser i 3 och 4 kap. Platsen ska
också väljas så att verksamheten kan bedrivas med minsta intrång för människors hälsa och
miljön. Lokaliseringsregeln gäller inte bara vid ny verksamhet utan också vid utvidgningar
och omprövningar av befintliga verksamheter.
Travskolan Wången uppfyller kunskapskravet genom att:
− ligger i jordbruksbygd och i avfolkningsbygd. Placeringen stöttades av
jordbruksministern Margaretha Winberg.
Hushållning och kretslopp (2 kap. §5)
Den som bedriver en verksamhet ska dels hushålla med råvaror och energi, dels utnyttja
möjligheterna till återvinning och återanvändning. Vid en bedömning ska nyproducerat
respektive återvunnet materials totala miljöpåverkan vägas mot varandra i ett vaggan-tillgraven perspektiv. I första hand ska förnyelsebara energikällor användas, till exempel
solvärme, vindkraft, vattenkraft och biobränslen.
Travskolan Wången uppfyller kunskapskravet genom att:
− ha en väl fungerande avfallshantering. Genom att avfallshanteringen bland annat sköts
av Lundstams sker återanvändning, återvinning och energiutvinning på bästa möjliga
sätt.
− vi strävar efter att köpa in lokala produkter och gör en offertförfrågan med miljöenkät.
Dokumentnamn:
Allmänna hänsynsregler och hur Travskolan Wången följer dessa
Miljöhandbok
Dok.nr:
4.5.2.2
Utarbetad av/Ansvarig för uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Sida:
3(3)
Giltigt från:
2006-06-08
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Version:
1
Produktvalsprincipen (2 kap. §6)
Man ska välja sådana kemiska produkter och varor som är minst skadliga för miljön.
Travskolan Wången uppfyller kunskapskravet genom att:
− vi använder oss av miljövänliga produkter där så är möjligt.
Skälighetsprincipen (2 kap. §7)
Hänsynsreglerna ska uppfyllas i den mån det inte kan anses oskäligt, det vill säga man ska
beakta nyttan av de skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för
åtgärden.
Travskolan Wången uppfyller kunskapskravet genom att:
− vi har uppfyllt de skyddsåtgärder som finns lagstiftade. Vi har bland annat byggt en
gödselplatta för att förhindra läckage. Vi har också installerat en oljeavskiljare i
garaget.
Skadeståndskravet (2 kap. §8)
Den som orsakar en skada på miljön ansvarar för att den avhjälps. Ansvar för avhjälpandet
gäller tills skadan har upphört, det hjälper alltså inte att upphöra med verksamheten eller
överlåta företaget.
Travskolan Wången uppfyller kunskapskravet genom att:
− undvika aktiviteter som kan ha skadlig inverkan på miljön.
Stoppregeln (2 kap. §§9-10)
En verksamhet får inte bedrivas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina
levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller för att miljön försämras avsevärt. Endast
regeringen kan tillåta verksamheter som motsäger sig stoppregeln.
Travskolan Wången uppfyller kunskapskravet genom att:
− Travskolan Wången berörs inte av denna hänsynsregel.
Dokumentnamn:
Checklista för kontroll av lagefterlevnad
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.5.2.3
Giltigt från:
Utarbetad av:
Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
2008-09-01
Checklista för kontroll av lagefterlevnad
Miljösamordnare
Miljöbalken
(SFS 1998:808)
- översyn av ISO 14001
- uppdatering av processer
- uppdatering av att göra beskrivningar
- uppföljning av miljömål
- lagbevakning via notisum.se
- dialog med myndigheter i förekommande fall.
1 kap. Miljöbalkens mål och tillämpningsområde
- utbildning av personal
- information till personal
- kemikalieförteckning
7-8 kap. Allemansrätt
- allemansrätt i undervisningen
Årsredovisningslagen (SFS 1995:1 554)
SNV Allmänna råd 94:1
- miljöredovisning
- miljörapport
Förordning om kemikalier och biotekniska organismer
(SFS 1998:941) 5 och 6 §§
Förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll
(SFS 1998:901) Hela förordningen 1-8§§
- val av minst farliga produkt
- försiktighet vid hantering
- rutiner vid förvaring
- handlingsplan för att förhindra olyckor och nödlägen
- rutiner vid nödlägen
KEMI (Kemikalieinspektionen) begränsningsdatabas
Sida:
()
Version:
KEMI (Kemikalieinspektionen) PRIO
- uppdaterade kemikalieförteckningar
VD
2 kap. Allmänna hänsynsregler
- kompetensutveckling
- miljömål
6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag
- aktuellt vid ändring av verksamhet
Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899)
Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar inkl bilaga 1 och 2 (SFS 1998:905)
- om antalet hästar överstiger 100 måste tillstånd/anmälan göras till länsstyrelsen.
Jordabalken
(SFS 1971:1209);
Fastighetsbildningslagen (SFS 1970:988)
- kontrakt upprättas vid köpande och säljande av fastighet/mark
- lantmäteriförrättningar görs
- vid behov anlitas LRF konsult
Förordning om miljösanktionsavgifter (SFS 1998:950) § 1-6
- miljösanktionsavgift vid miljöbrott eller överträdelse.
Anläggningschef
2 kap. Allmänna hänsynsregler
- kompetensutveckling
- miljömål
- kemikalieförteckning
5 kap. Miljökvalitetsnormer
- årlig kontrollbesiktning av fordon
11 kap. Vattenverksamhet
- bevattning av banan
Plan- och bygglagen (SFS 1987:10);
Plan- och byggförordningen (SFS 1987:383)
Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (SFS 1994:847)
- samråd med tekniska nämnden i Krokoms kommun vi om, ny- och tillbyggnad
- förvaring av protokoll och slutbevis
Förordningen om ämnen som bryter ner ozonskiktet (SFS 1995:636)
SNV Allmänna råd 97:2
- godkända destruktionsfirmor anlitas vid utbyte av kylanläggningar
- slutrapport förvaras
Avfallsförordningen
(SFS 2001:1 063)
Producentansvar för elavfall
- uppdatering av process 3.2
Lag om brandfarliga och explosiva varor
(SFS 1988:868); § 7-9
Förordning om brandfarliga och explosiva varor
(SFS 1988:1 145); § 13-14
Sprängämnesinspektionens föreskrifter och allmänna råd om hantering av brandfarliga
vätskor
(SÄIFS 2000:2)
Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av
brandfarliga vätskor
(NFS 2003:24) 5kap. §1-4, 12 och 14
- uppdatering av HGMB 5
- anslag om rök- och eldningsförbud
Lag om skydd mot olyckor
(SFS 2003:778)
1kap. Inledande bestämmelser och enskildas skyldighet
5 kap. Tillsyn
6 kap. Särskilda skyldigheter för enskilda, kommuner och statliga myndigheter
7 kap. Bestämmelser om ersättning
10 kap. Bemyndigande, ansvar och överklagande
Förordning om skydd mot olyckor
(SFS 2003:789)
Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om
systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3)
1-2 kap. Inledande bestämmelser och enskildas skyldigheter
- arbete med systematiskt brandskyddsarbete: information, kontroll av utrustning.
Förordning om kemikalier och biotekniska organismer
(SFS 1998:941) 5 och 6 §§
Förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll
(SFS 1998:901) Hela förordningen 1-8§§
- val av minst farliga produkt
- försiktighet vid hantering
- rutiner vid förvaring
- handlingsplan för att förhindra olyckor och nödlägen
- rutiner vid nödlägen
KEMI (Kemikalieinspektionen) begränsningsdatabas
KEMI (Kemikalieinspektionen) PRIO
- uppdaterade kemikalieförteckningar
Wärdshuschef
2 kap. Allmänna hänsynsregler
- kompetensutveckling
- miljömål
- kemikalieförteckning
Förordning om kemikalier och biotekniska organismer
(SFS 1998:941) 5 och 6 §§
Förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll
(SFS 1998:901) Hela förordningen 1-8§§
- val av minst farliga produkt
- försiktighet vid hantering
- rutiner vid förvaring
- handlingsplan för att förhindra olyckor och nödlägen
- rutiner vid nödlägen
KEMI (Kemikalieinspektionen) begränsningsdatabas
KEMI (Kemikalieinspektionen) PRIO
- uppdaterade kemikalieförteckningar
Studierektor och Utbildningschef
2 kap. Allmänna hänsynsregler
- kompetensutveckling
- miljömål
7-8 kap. Allemansrätt
- allemansrätt i undervisningen
Ekonomichef
2 kap. Allmänna hänsynsregler
- kompetensutveckling
- miljömål
Hästchef
2 kap. Allmänna hänsynsregler
- kompetensutveckling
- miljömål
- kemikalieförteckning
7-8 kap. Allemansrätt
- allemansrätt i undervisningen
Djurskyddslagen (SFS 1998:534)
Djurskyddsförordningen (SFS 1988:539)
Utrymmeskrav (SJVFS 1993:129)
Jordbruksverkets allmänna råd (SJVFS 1994:2)
- djurhantering
- utrymmen i stallar och hagar
- godkännande av nya stallar
- tillstånd för försöksdjursanläggning
Hantering av kadaver (SJVFS 1998:34)
- tillstånd för nedgrävning
- uppdatera HGMB 3
Förordning om miljöhänsyn i jordbruket (SFS 1998:915)
Statens Jordbruksverks föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring (SJVFS
2004:62)
- gödselhantering så att inte avrinning och läckage sker till omgivning
- tillräckligt dimensionerade gödselplatta
- kunskap om gödselhantering hos personal och elever
Förordning om kemikalier och biotekniska organismer
(SFS 1998:941) 5 och 6 §§
Förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll
(SFS 1998:901) Hela förordningen 1-8§§
- val av minst farliga produkt
- försiktighet vid hantering
- rutiner vid förvaring
- handlingsplan för att förhindra olyckor och nödlägen
- rutiner vid nödlägen
KEMI (Kemikalieinspektionen) begränsningsdatabas
KEMI (Kemikalieinspektionen) PRIO
- uppdaterade kemikalieförteckningar
Dokumentnamn:
Avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder
Dokumentnummer:
4.5.3
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-10-03
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Sida:
1 (1)
Version:
Ola Skyllbäck
Avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder
Syfte
Vi ska sträva efter ständiga förbättringar i hela vår verksamhet. Ett steg i denna riktning är att
lära av avvikelser och se till att de inte händer igen. Syftet är också att snabbt effektivt och
systematiskt hantera avvikelser som påverkar eller riskerar att påverka den yttre miljön.
Detta dokument omfattar:
1. Definition av avvikelser
2. Ansvar
3. Hantering av uppkomna avvikelser
4. Förebyggande av risker för avvikelser
5. Blankett ”Kommunikation”
6. Blankett ”Sammanställning av rapporterade avvikelser”
1. Definition av avvikelser
En avvikelse är ”en uppvisad eller uppmätt skillnad”. En avvikelse i miljöledningssystemen är
något som har hänt eller kommer att hända som gör att miljökraven inte uppfylls. Exempel på
avvikelser kan vara:
• incidenter, dvs något allvarligt hände eller höll på att hända
• brister i processer
• att en rutin inte fungerar eller inte följs
• delar i ledningssystemets systematik inte följs
• uppsatta mål som inte nås
• felaktig hantering av farligt avfall
• brist i efterlevnad av lagtext
Interna förbättringsförslag och externa synpunkter beskrivs i kapitel 4.4.3 Kommunikation.
Nödläge beskrivs i kapitel 4.4.7 Beredskap och agerande vid nödlägen.
5
Dokumentnamn:
Avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder
Dokumentnummer:
4.5.3
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-10-03
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Sida:
2 (2)
Version:
Ola Skyllbäck
2. Ansvar
Den som upptäcker en avvikelse ansvarar för att:
• snarast möjligt rapportera avvikelsen på blanketten ”Kommunikation” till berört
miljöombud. Blanketten ”Kommunikation” återfinns i cafeterian, personalfikarum,
hos respektive avdelningschef samt på Wångens server: Wangen på Togsrv2 (U). Där
finns mappen: ”Miljöhandbok” och under den finns mappen: ”Blanketter”. Om
avvikelsen är av lindrig art och omedelbart kan åtgärdas ska detta göras av den som
upptäckt avvikelsen. I detta fall anmäls även åtgärden till berört miljöombud.
Avdelningschef ansvarar för att:
• avvikelserapporteringen är känd och tillämpas av medarbetarna
Miljöombud ansvarar för att:
• i samråd med miljösamordnaren och berörd chef analysera orsaker till avvikelser samt
att korrigerande åtgärder utförs. Dokumentation sker på blanketten ”Kommunikation”.
Beroende på avvikelsens art och vikt får berört miljöombud och miljösamordnaren
avgöra hur snabbt och med vilken kraft åtgärder ska sättas in.
• kontrollera att åtgärden fick avsedd effekt
• följa upp avvikelser och rapportera dem till miljösamordnaren
• informera medarbetarna vid behov
Miljösamordnaren ansvarar för att:
• arkivera inkommande originalblanketter i löpnummerordning i pärmen ”Avvikelser”
över samtliga avvikelser
• följa upp avvikelser och se till att de ”stängs” samt att anmäla dessa avvikelser till
ledningsgruppen
• avrapportera denna sammanställning vid ledningens genomgång
Arbetsgång – Ansvar vid Avvikelse dok. 4.4.1.4
Vid eventuell nödlägessituation ska rutiner för nödlägessituation startas se kapitel 4.4.7
Beredskap och agerande vid nödlägen. Är avvikelsen av sådan art att de anställda, omgivning
eller myndighet bör informeras ska ledningens representanter handlägga situationen, normalt i
samråd med VD.
5
Dokumentnamn:
Avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder
Dokumentnummer:
4.5.3
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-10-03
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Sida:
3 (3)
Version:
Ola Skyllbäck
3. Hantering av uppkomna avvikelser
Utredning
• ska göras så snart som möjligt efter inträffade händelse
• ansvarig för utredningen av avvikelsen är miljöombudet inom det område där
avvikelsen inträffat
Korrigerande åtgärd
• Avdelningschef vidtar, antingen själv eller i samråd med ledningsgruppen vid mer
omfattande avvikelser, nödvändiga åtgärder för att förhindra ett upprepande. Allt ska
dokumenteras om inte avvikelsen är så liten att den rapporteras muntligt och
avvikelsen är åtgärdad, orsaken känd och inte behöver utredas
• Resursbehovet för korrigerande åtgärd ska fastställas och dokumenteras i blanketten
”Kommunikation”. Då resursbehovet är stort kan det behövas planeras in i budgeten
(om korrigeringen kan vänta så länge)
Uppföljning
• Korrigerande åtgärder ska följas upp så att de fått önskad effekt
• Varje avvikelserapport ska tas upp på ledningens genomgång
4. Förebyggande av risker för avvikelser
Organisationen ska fastställa åtgärder för att eliminera orsaken till tänkbara avvikelser i avsikt
att förhindra att de uppkommer. Förebyggande åtgärder ska stå i proportion till inverkan av de
tänkbara problemen.
Avdelningarna arbetar ständigt med de potentiella avvikelserna genom kapitlet
Nödlägesberedskap.
Förebyggande åtgärder ska behandlas och dokumenteras på samma sätt som korrigerande
åtgärder.
5
Dokumentnamn:
Avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder
Dokumentnummer:
4.5.3
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-10-03
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Sida:
4 (4)
Version:
Ola Skyllbäck
5
Kommunikation
Synpunkter lämnade av:
Namn:
Adress:
Telefon:
Datum:
Diarienummer:
Förbättringsförslag
Externa synpunkter
Kontakt via telefon
Avvikelse
Korrigerande/förebyggande
Risk
Personligt möte
Brevkontakt
Incident
Nödläge
Problembeskrivning:
(Vad är fel? Var, när och hur yttrar det sig?)
Beskriv orsak till problemet:
(Varför är det inte bra?)
Förslag till förbättring:
Ansvarig för att lösa frågan:
Beslut om åtgärder:
Resultat:
Återkoppling till synpunktsinlämnare:
Väl ifylld blankett lämnas till miljösamordnaren för uppföljning och diarieförning. TACK!
Datum/signatur
Dokumentnamn:
Avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder
Dokumentnummer:
4.5.3
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-10-03
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Sida:
5 (5)
Version:
5
6. Sammanställning av rapporterade avvikelser
Diarienummer
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
Typ av avvikelse
Korrigerande/förebyggande
Korrigerande/förebyggande
Korrigerande/förebyggande
Korrigerande/förebyggande
Korrigerande/förebyggande
Korrigerande/förebyggande
Korrigerande/förebyggande
Risk
Incident
Risk
Incident
Incident
Korrigerande/förebyggande
Incident
Incident
Korrigerande/förebyggande
Korrigerande /förebyggande
Korrigerande/förebyggande
Förbättringsförslag
Korrigerande/förebyggande
Korrigerande/förebyggande
Risk
Förbättringsförslag
Förbättringsförslag
Korrigerande/förebyggande
Ansvarig
Karin Ericson
Marie Hallerfelt
Kjell Bergman
Kjell Bergman
Anna Hedendahl
Monica Lundberg
Ingela Mårtensson
Marie Hallerfelt
Ola Skyllbäck
Marie Hallerfelt
Conny Erlandsson
Conny Erlandsson
Conny Erlandsson
Conny Erlandsson
Conny Erlandsson
Lena van den Brink
Lena van den Brink
Lena van den Brink
Lena van den Brink
Lena van den Brink
Lena van den Brink
Lena van den Brink
Lena van den Brink
Lena van den Brink
Lena van den Brink
Åtgärdat
2003-10-20
2003-11-10
2004-06-14
2004-11-30
2004-10-01
2005-09-23
2004-09-27
2005-04-07
2005-04-27
2005-08-22
2006-08-31
2006-11-15
2006-10-18
2006-08
2006-10-22
2008-03
2008-03-31
2008-04-07
2008-05-06
2008-09-10
2008-09-10
2008-09-10
2008-09-10
2008-09-10
2008-09-10
Dokumentnamn:
Redovisande dokument
Utarbetad av/Ansvarig för
Dokumentnummer:
uppdatering:
4.5.4
Sida:
1(1)
Giltigt från:
2006-10-06
Version:
5
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Miljöhandbok
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Dokument
nummer
Dokumentnamn
Giltigt
fr o m
Version
Arkiverings
plats
Arkiverings
tid
Ansvarig utfärdare
4.3.3
Detaljerade miljömål och
handlingsplaner
2005-05-11
3
Miljöhandbok i original
1 år
Miljösamordnare
4.3.3.1
Detaljerade miljömål och
handlingsplaner
2006-05-30
8
Miljöhandbok i original
1 år
Miljösamordnare
4.5.3
Avvikelserapport
2006-10-03
5
Pärm ”Avvikelser” hos
Miljösamordnaren
2 år
Ola Skyllbäck
4.4.3
Förbättringsförslag från
medarbetare
2005-05-11
3
Pärm ”förbättringsförslag”
hos vd
2 år
Ola Skyllbäck
4.4.6
Mockning av hagar
2005-09-22
5
Pärm ”hagar/miljö” på
praktiklärrarrummet
2 år
Jan Halberg
4.4.6
Kontroll av köldmedia
2005-09-22
5
Pärm på kockarnas kontor
”servicepärm”
2 år
Conny Erlandsson
4.4.6
Kontroll av dieseltank
2005-09-22
5
Pärm på anläggningschefens
kontor
7 år
Conny Erlandsson
4.4.6
Kontroll av elförbrukning
2005-05-11
5
Pärm på anläggningschefens
kontor
2 år
Conny Erlandsson
4.4.6
Kontroll av avfallsmängder
2005-09-22
5
Pärm på anläggningschefens
kontor
2 år
Conny Erlandsson
4.4.6
Kontroll av gödselmängder
2005-09-22
5
Pärm på anläggningschefens
kontor
5 år
Conny Erlandsson
Dokumentnamn:
Redovisande dokument
Utarbetad av/Ansvarig för
Dokumentnummer:
uppdatering:
4.5.4
Sida:
2(2)
Giltigt från:
2006-10-06
Version:
5
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Miljöhandbok
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Dokument
nummer
Dokumentnamn
Giltigt
fr o m
Version
Arkiverings
plats
Arkiverings
tid
Ansvarig utfärdare
4.4.6
Dokumentation av kadaver
2005-09-22
5
Pärm hos hästchef
2 år
Jan Halberg
Samarbetsavtal
Pärm ”avtal” i kassaskåp
Ola Skyllbäck
Beslut angående kadaver
Pärm ”avtal” i kassaskåp
Ola Skyllbäck
4.3.1.2
Rangordning av betydande
miljöaspekter
2008-01-17
6
Miljöhandbok i original
1 år
Miljösamordnare
4.3.1.3
Förteckning över miljöaspekter
2008-05-16
4
Miljöhandbok i original
1 år
Miljösamordnare
4.5.1.1
Övergripande nulägesanalys
2007-04-16
5
Miljöhandbok i original
2 år
Monica Lundström
4.5.1.2
Nyckeltal
2008-05-16
1
Miljöhandbok i original
1 år
Lena van den Brink
Dokumentnamn:
Intern revision
Doknr:
4.5.5
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-10-03
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Sida:
1(1)
Version:
Ola Skyllbäck
Intern revision
Syfte
Periodiska revisioner skall genomföras för att avgöra om organisationen uppfyller kraven i
standarden SS-ISO 14001 och att de har genomförts och underhållits på ett verksamt sätt.
Resultatet från revisionerna ger ledningen en bra information om hur systematiken fungerar
kring vision, verksamhetsidé, policy, strategi och mål.
Detta dokument omfattar:
1. Ansvar
2. Revisorernas frekvens och omfattning
3. Metodik för revisorerna
4. Krav på internrevisor
5. Rapportering och uppföljning av revisionsresultat
6. Blankett ”Revisionsplan”
7. Blankett ”Rapport från intern miljörevision”
1. Ansvar
Miljösamordnaren ansvarar för att
• upprätta en årlig revisionsplan för miljö. Planen fastställs av ledningen
• omdisponering i revisionsplanen
• beställning av revision
• revisionernas genomförande och utvärdering samt framtagande av rapport till
företagsledningen (ledningens genomgång)
2. Revisionernas frekvens och omfattning
Interna revisioner ska ske under våren varje år. För varje år upprättas en ny revisionsplan för
miljöarbetet, se blankett ”Revisionsplan”. Revisionsplanen planeras med utgångspunkt från:
• miljöpolicy
• de årliga verksamhetsmålen
• ledningens genomgång
• iakttagelser som måste följas upp
• föregående revisioner
• miljöpåverkan, betydande aspekter
• lagar och andra krav
• kravstandardernas samtliga delkrav
5
Dokumentnamn:
Intern revision
Doknr:
4.5.5
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-10-03
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Sida:
2(2)
Version:
Ola Skyllbäck
Externa revisioner sker under hösten varje år. Revisionsföljden kan ändras som en följd av
uppkomna situationer i verksamheten som det är angeläget att få kontroll över eller är
verkningsfulla att revidera under den angivna månaden.
3. Metodik och roll för internrevisionerna
En internrevisor tillkallas som tillsammans med miljösamordnaren reviderar det tänkta
området. Revisorn utgår från organisationens miljöpolicy. Kraven från standarden ska täckas
in samt organisationens beskrivna sätt att arbeta ska stämma överens med verkligheten samt
att organisationen strävar efter att nå sina uppsatta mål. Revisionen sker både i mötesform och
via kontroller på arbetsfunktionerna. Revisorn för anteckningar på en blankett som heter
”Rapport från intern miljörevision” där det framgår om det är en avvikelse eller ett
förbättringsförslag. Revisorn gör även en verbal värdering inför miljösamordnare och andra
berörda av det man reviderat.
4. Krav på internrevisorer
Följande krav ställs på internrevisor:
• ha utbildning i revision samt professionell kunskap inom miljöområdet
• besitta god kännedom om företagets organisation, verksamhet, produkter och
miljöförhållanden
• ha god förmåga att kommunicera med människor
• vidmakthålla och fördjupa sina kunskaper om standardens krav , systemets
uppbyggnad och revision av dessa
• utföra revisionerna på ett planerat och seriöst sätt och aktivt bidra med förslag till
förbättringar
• internrevisorn bör inte revidera på områden där denna är organiserad
• sammanställa en rapport vid varje revision med synpunkter på vad som fungerar bra
respektive dåligt samt ge en helhetsbild över systematiken
5. Rapportering och uppföljning av revisionsresultat
Avvikelser som upptäcks vid revision diskuteras ingående med avdelningschef. Vid denna
diskussion analyseras avvikelsens orsak, ett korrigerande åtgärdsförslag upprättas och
fastställs samt uppföljning enligt bestämd systematik för varje enskild avvikelse. Detta
dokumenteras tillsammans med revisorns anteckningar på ”Rapport från intern miljörevision”
i pärm märkt ”Miljörevision” som är placerad hos miljösamordnaren. Avvikelsen följs upp av
revisorn vid nästa internrevision.
5
Dokumentnamn:
Intern revision
Doknr:
4.5.5
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-10-03
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Sida:
3(3)
Version:
Ola Skyllbäck
5
Revisionsplan
Datum för revision
10 juni 2003
19 sep. 2003
9 oktober 2003
9-10 dec 2003
9 november 2004
9 november 2004
9 december 2004
12 maj 2005
Omfattning
IR dokumentation
IR m personal
ER förhandsgranskning
ER stora revisionen
IR processtyrning
IR kommunikation
ER
IR ISO 14001:2004
4.2, 4.3.2, 4.3.3, 4.5.2, 4.5.5,
4.6,
22 september 2005 IR Hela
miljöledningssystemet
4 oktober 2005
ER
8 juni 2006
IR Hela ledningssystemet enl.
ISO 14001:2004
19-20 oktober 2006 ER
30 maj 2007
IR Hela ledningssystemet enl.
ISO 14001:2004
1 februari 2008
ER
20 maj 2008
IR
7 oktober
ER
Maj-juni 2009
IR
Tillfrågad revisor
Lisbet Ericsson
Lisbet Ericsson
Jörgen Hedeås
Jörgen Hedeås
Lisbet Ericsson
Lisbet Ericsson
Jörgen Hedeås
Lill Gusén
Maj-juni 2010
Lisbet Ericsson
IR=internrevision
IR
Lisbet Ericsson
Jörgen Hedeås
Lisbet Ericsson
Charlotte Carlsson
Lisbet Ericsson
Martin Dahlin
Lisbet Ericsson
Martin Dahlin
Lisbet Ericsson
Dokumentnamn:
Intern revision
Doknr:
4.5.5
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-10-03
ER=externrevision
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Sida:
4(4)
Version:
5
Dokumentnamn:
Intern revision
Doknr:
4.5.5
Miljöhandbok
Giltigt från:
2006-10-03
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Sida:
5(5)
Version:
5
7. Rapport från intern miljörevision ISO 14001
Avvikelse
Förbättringsförslag
Rapportering från internrevision (fylls i av revisor)
Reviderad enhet:
Revisor/-er:
Revisionsdatum:
Avsnitt:
Beskrivning:
Rapportering av analys och korrigerande åtgärd (fylls i av reviderad enhet)
Åtgärden ska var genomförd senast:
Underskrift av ansvarig person och
namnförtydligande:
Beskrivning av orsak till avvikelsen:
Genomförd korrigerad åtgärd:
Uppföljning av korrigerad åtgärd (fylls i av revisor)
Datum:
Accepteras:
Kommentar:
Ja
Nej
Sign revisor:
Datum:
Sign revisor:
Accepteras:
Kommentar:
Ja
Nej
Dokumentnamn:
Intern miljörevisionsplan
Miljöhandbok
Dok.nr:
4.5.5.1
Utarbetad av:
MiljöLisbet (Lisbet Ericsson)
Sida:
1(1)
Giltigt från:
2008-05-20
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Version:
2
Intern miljörevisionsplan för perioden 2008-2010
Intern miljörevision sker en gång per år under perioden maj - juni.
Dokumentation från den interna miljörevisionen lämnas/skickas till miljösamordnaren efter
utförd revision.
Tillfrågad intern miljörevisor 2008 - MiljöLisbet, Lisbet Ericsson
(Kursiv text anger avsnitt som revideras vid varje intern miljörevision)
Avdelning
Ledning/ Miljösamordnare
Omfattning
Generella krav
Dok.nr.
4.1
Ledning/
Miljösamordnare/
Samtliga medarbetare
Miljösamordnare/
Samtliga avdelningar
Ledning/
Miljösamordnare/
Samtliga avdelningar
Ledning/
Wångens Wärdshus/
Utbildning/ Ekonomi/
Anläggning
Ledning/
Miljösamordnare/
Miljöombud
Samtliga avdelningar
Ledning/
Miljösamordnare/
Miljöombud
Ledning/ Miljösamordnare
Miljöpolicy
4.2
Miljöaspekter
4.3.1
Miljölagar och andra miljökrav
Övergripande miljömål, detaljerade miljömål och
handlingsplaner
Resurser, roller och ansvar
Övervakning och mätning
4.3.2
4.3.3
Utvärdering av att miljölagar och andra miljökrav följs
4.5.2
Avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder
Redovisande dokument
4.5.3
4.5.4
Ledningens genomgång
4.6
4.4.1
4.5.1
Ansvarig
Dokumentnamn:
Intern miljörevisionsplan
Miljöhandbok
Dok.nr:
4.5.5.1
Utarbetad av:
MiljöLisbet (Lisbet Ericsson)
Sida:
2(2)
Giltigt från:
2008-05-20
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Version:
2
Tillfrågad intern miljörevisor 2009 (Kursiv text anger avsnitt som revideras vid varje intern miljörevision)
Avdelning
Miljösamordnare/
Samtliga avdelningar
Ledning/
Miljösamordnare/
Samtliga avdelningar
Ledning/ Utbilding
Ledning/ Samtliga
avdelningar
Ledning/ Miljösamordnare
Ledning/ Miljösamordnare
Wångens Wärdshus/
Utbildning/ Ekonomi/
Anläggning
Ledning/
Miljösamordnare/
Miljöombud
Samtliga avdelningar
Ledning/ Miljösamordnare
Omfattning
Miljöaspekter
Dok.nr.
4.3.1
Miljölagar och andra miljökrav
Övergripande miljömål, detaljerade miljömål och
handlingsplaner
Kompetens, utbildning och medvetenhet
Kommunikation
4.3.2
4.3.3
Dokumentation
Dokumentstyrning
Övervakning och mätning
4.4.4
4.4.5
4.5.1
Utvärdering av att miljölagar och andra miljökrav följs
4.5.2
Avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder
Ledningens genomgång
4.5.3
4.6
4.4.2
4.4.3
Ansvarig
Dokumentnamn:
Intern miljörevisionsplan
Miljöhandbok
Dok.nr:
4.5.5.1
Utarbetad av:
MiljöLisbet (Lisbet Ericsson)
Sida:
3(3)
Giltigt från:
2008-05-20
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Version:
2
Tillfrågad intern miljörevisor 2010 (Kursiv text anger avsnitt som revideras vid varje intern miljörevision)
Avdelning
Miljösamordnare/
Samtliga avdelningar
Ledning/
Miljösamordnare/
Samtliga avdelningar
Ledning/ Utbidlning/
Ekonomi
Ledning/ Anläggning
Wångens Wärdshus/
Utbildning/ Ekonomi/
Anläggning
Ledning/
Miljösamordnare/
Miljöombud
Samtliga avdelningar
Ledning/ Miljösamordnare
Ledning/ Miljösamordnare
Omfattning
Miljöaspekter
Dok.nr.
4.3.1
Miljölagar och andra miljökrav
Övergripande miljömål, detaljerade miljömål och
handlingsplaner
Verksamhetsstyrning
4.3.2
4.3.3
Beredskap och agerande vid nödlägen
Övervakning och mätning
4.4.7
4.5.1
Utvärdering av att miljölagar och andra miljökrav följs
4.5.2
Avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder
Intern miljörevision
Ledningens genomgång
4.5.3
4.5.5
4.6
4.4.6
Ansvarig
Dokumentnamn:
Ledningens genomgång
Dokumentnummer:
4.6
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-22
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Sida:
1(1)
Version:
Ola Skyllbäck
Ledningens genomgång
Syfte
Ledningen säkerställer miljöledningssystemets funktion och riktighet enligt bestämda rutiner
två gånger per år. Vid behov ändrar ledningen bland annat miljöpolicy och mål för att
effektivisera utvecklingen för en ständig förbättring.
Detta dokument omfattar:
1. Ansvar
2. Dagordning
1. Ansvar
VD ansvarar för att ledningen (se ISO 14001:4.4.1) går igenom organisationens
miljöledningssystem en gång per år (vid terminsslut vår).
Vid ledningens genomgång (se ISO 14001:4.5) skall VD, ledningsgrupp, miljösamordnaren
samt andra berörda medverka.
Genomgången ska protokollföras samt registreras och förvaras i pärmen märkt ”Ledningens
genomgång” som förvaras hos miljösamordnaren. Resultatet skall kommuniceras på följande
personalmöte vilket VD ansvarar för.
2. Dagordning
Följande skall vara obligatoriska punkter på dagordningen för ledningens genomgång:
1. Föregående protokoll från ledningens genomgång.
2. Rapport från revisioner av miljöledningssystem.
3. Rapporter om Travskolans miljöprestanda.
4. Förslag till miljöförbättringar
5. Rapport om hur organisationen uppfyller miljölagar och andra krav.
6. Rapporter angående större korrigerande åtgärder och riskanalyser.
7. Synpunkter och klagomål från kunder och intressenter.
8. Förändrade förutsättningar.
9. Systemets lämplighet och effektivitet samt systemförbättringar i ledningssystemet.
10. Granskning och ändring av miljöpolicy.
11. Måluppfyllelse och avvikelseanalys samt nya miljömål.
12. Plan för revisioner.
13. Ledningens sammanfattning för en ständig förbättring.
4
Dokumentnamn:
Ledningens genomgång
Dokumentnummer:
4.6
Miljöhandbok
Giltigt från:
2005-09-22
Utarbetad av/Ansvarig för
uppdatering:
Anna Hedendahl/Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Ola Skyllbäck
Sida:
2(1)
Version:
4
Dokumentnamn:
Egenkontroll
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.7
Giltigt från:
Utarbetad av:
Sida:
Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
()
Version:
2008-09-09
Egenkontroll
Enligt ”Förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll”
(SFS 1998:901) är verksamheten skyldig att genomföra egenkontroll.
Ansvar
Egenkontrollen genomförs vid miljöskyddsrond av berörda enhetschefer i samarbete med
miljösamordnare.
Rutin
I förordningen SFS 1998:901 finns följande angivet:
4§ För varje verksamhet skall finna en fastställd och dokumenterad fördelning av det
organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten enligt
1. Miljöbalken
2. Föreskrifter som meddelats med stöd i miljöbalken, samt
3. Domar och beslut rörande verksamhetens bedrivande och kontroll…
Wången har en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för
miljöbalken, se miljöhandboken 4.4.1. Resurser, roller och ansvar..
5§ Verksamhetsutövaren ska ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för
drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa eller
miljön. Det som föreskrivs i första stycket ska dokumenteras.
6§ Verksamhetsutövaren ska fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna
med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningarna skall
dokumenteras. Inträffar i verksamheten en driftstörning eller liknande händelse som kan leda
till olägenheter för människors hälsa eller miljön, skall verksamhetsutövaren omgående
underrätta tillsynsmyndigheten om detta.
Övergripande nulägesanalys och miljöskyddsrond genomförs varje år. Miljörapport
sammanställs en gång per år och redovisas för ledningen. Nulägesanalys, protokoll från
miljöskyddsrond och miljörapport förvaras i Miljöboken.
Riskanalys görs årligen där riskerna med verksamheten ur hälso- och miljösynpunkt bedöms.
Eventuella tillbud utreds, se Miljöboken dokument 4.4.7 Beredskap och agerande vid
nödlägen.
7§ Verksamhetsutövaren skall förteckna de kemiska produkter samt biotekniska organismer
som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- och miljösynpunkt.
Förteckningen skall uppta följande uppgifter om produkterna eller organismerna:
1. Produkten eller organismens namn,
2. omfattning och användning av produkten eller organismen,
3. information om produktens eller organismens hälso- och miljöskadlighet,
samt
4. produktens eller organismens klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet.
Kemikaliepärmar finns där kemikalier förvaras. I pärmarna registreras alla kemikalier som
används på anläggningen och till var och en av dessa kemikalier finns säkerhetsdatablad. När
nya kemikalier köps inregistreras dessa och sätts in i kemikaliepärmarna. Ansvariga chefer
och miljöansvarige ansvarar för att kemikaliepärmen uppdateras, minst en gång per år, samt
att förbrukade mängder anges.
Dokumentnamn:
Checklista för miljöskyddsrond
Dok.nr:
Utarbetad av:
4.7.1
Miljöhandbok
Lena van den Brink
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
2008-09-09
Förvaring av
kemikalier
Kemikalieförteckning
Dieseltank
Förvaring av
miljöfarligt avfall
Uppvärmning
Vattenprovtagning
Transport av avfall
Kunskap om hantering
av kemikalier
Farligt avfall
Avloppsanläggning
Infiltrationsanläggning
Energisparande
Miljökunskap
Nödlägesinformation
Strömavbrott
Ok
Inte ok
1(4)
Version:
1
Anläggning
Aktivitet
Källsortering
Sida:
Kommentar
Dokumentnamn:
Checklista för miljöskyddsrond
Dok.nr:
Utarbetad av:
4.7.1
Miljöhandbok
Lena van den Brink
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
2008-09-09
Kompostering
Energisparande
Kemikalieförteckning
Förvaring av
kemikalier
Transporter
Köldmediepärm
Strömavbrott
Miljökunskap
Nödlägesinformation
Ok
Inte ok
1(4)
Version:
1
Wärdshus (gäller även städ, konferens, hotell och boenden)
Aktivitet
Källsortering
Sida:
Kommentar
Dokumentnamn:
Checklista för miljöskyddsrond
Dok.nr:
Utarbetad av:
4.7.1
Miljöhandbok
Lena van den Brink
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
2008-09-09
Gödselhantering
Gödselplatta
Mockning av hagar
Kadaverhantering
Hantering av riskavfall
Kemikalieförteckning
Förvaring av
kemikalier
Rengöring av stall
Utfodring
(mineraler)
Skullar
Dusch av hästar
Transporter
Energisparande
Strömavbrott
Miljökunskap
Nödlägesinformation
Ok
Inte ok
1(4)
Version:
1
Utbildning häst
Aktivitet
Källsortering
Sida:
Kommentar
Dokumentnamn:
Checklista för miljöskyddsrond
Dok.nr:
Utarbetad av:
4.7.1
Miljöhandbok
Lena van den Brink
Giltigt från:
Godkänd och signerad av:
2008-09-09
Inköp
Kemikalieförteckning
Förvaring av
kemikalier
Energisparande
Strömavbrott
Miljökunskap
Nödlägesinformation
Ok
Inte ok
1(4)
Version:
1
Utbildning övrigt
Aktivitet
Källsortering
Sida:
Kommentar
Dokumentnamn:
Avfallsjournal
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.7.2
Giltigt från:
Utarbetad av:
Sida:
Lena van den Brink
()
Godkänd och signerad av:
Version:
2008-09-09
Journal för farligt avfall
Enligt avfallslagstiftningen (SFS 2001:1 063) ska det finnas anteckningar över det farliga
avfall som transporteras från hästanläggningen. Kom ihåg att verksamheten ska vara anmäld
till länsstyrelsen om egen transport sker av farligt avfall. Anteckningarna ska sparas i fem år.
Avfallsslag (EWC-kod)
Spillolja (130899)
Oljefilter (160107)
Blybatterier (160601)
Nickelkadmiumbatterier
(160602)
Olika lösningsmedel, även
blandningar (140603)
Bekämpningsmedelsrester
och förbjudna preparat
(020108)
Alla emballage med rester av
farliga ämnen (150220)
Glykol (160114)
Lysrör och annat
kvicksilverhaltigt avfall
(200121)
Glas och plast som innehåller
eller är förorenade med
farliga ämnen (170204)
Bygg- och rivningsavfall som
innehåller kvicksilver
(170901)
Annat bygg- och
rivningsavfall som innehåller
farliga ämnen. Även blandat
avfall (170903)
Uttjänta fordon (160104)
Bromsbelägg som innehåller
asbest (160111)
Kasserad utrustning (till
exempel kyl och frys) som
innehåller CFC, HCFC och
HFC (200123)
Slutmottagare
Transportör
Datum
Mängd
Totalmängd
2008
Dokumentnamn:
Avfallsjournal
Dok.nr:
Miljöhandbok
4.7.2
Giltigt från:
2008-09-09
Avfall från elektronisk
utrustning som innehåller
andra farliga komponenter än
BCB, asbest, CFC, HCFC,
HFC (160213)
Annat miljöfarligt avfall.
Uttjänta tryckimpregnerat trä
(170204)
Utarbetad av:
Lena van den Brink
Godkänd och signerad av:
Sida:
()
Version: