2014-02-26 Sammanträdeshandlingar.pdf

Transcription

FÖREDRAGNINGSLISTA/KALLELSE
2014-02-26
Omsorgsnämnden
Tid
Onsdagen den 26 februari 2014 kl 15.00
Plats
Sjuntorpsrummet, Stadshuset
Ärenden
Enligt nedanstående föredragningslista
Ann-Christin Holgersson
Kristina Rynvall
Förhinder ska anmälas snarast till Kristina Rynvall.
Telefon: 0520-49 71 02
Mail: [email protected]
FÖREDRAGNINGSLISTA
Val av justerare
Tid för justering, förslag
1. Internkontroll återrapportering 2013
Dnr 2014/56
2. Internkontrollplan 2014
Dnr 2014/57
3. Verksamhetsredogörelse 2013
Dnr 2014/59
4. Öppna jämförelser Äldreomsorg 2013
Dnr 2014/60
5. Redovisning av verksamhet personligt ombud 2013
Dnr 2013/236
6. Delegationsordning Omsorgsnämnden
Dnr 2014/55
7. Vägledande bestämmelser handikappomsorg
Dnr 2014/54
8. Återremiss av motion ”Medicin(ombuds)man”
Dnr 2013/99
9. Rapport till revisionen om ej verkställda beslut enligt
SoL kap 16:6 f
Dnr 2014/9
2014-02-26
10. Rapport till revisionen om ej verkställda beslut enligt
LSS § 28 f
Dnr 2014/9
11. Rapport till KF om ej verkställda beslut enligt
SoL 16 kap 6 h
Dnr 2014/10
12. Rapport till KF om ej verkställda beslut enligt
LSS § 28 h
Dnr 2014/10
13. Delegation förlikning
Dnr 2014/62
14. Delegationsanmälningar utbildning/konferenser
Dnr 2014/46
15. Delegationsanmälningar
Dnr 2014/1
16. Meddelanden
Dnr 2014/2
17. Övrigt
On § 1
Dnr 2014/56
Internkontroll återrapportering 2013
Sammanfattning
Förvaltningen redovisar 2013 års utförd internkontroll enligt
tidigare antagen plan.
Förslag till beslut
Omsorgsnämnden föreslås besluta att lägga återrapportering
av utfört internkontrollarbete 2013 till handlingarna.
Beskrivning av ärendet
Förvaltningen redovisar 2013 års utförd internkontroll enligt
tidigare antagen plan. Resultatet av granskningarna används
till att förbättra kvalitetsarbetet och rutiner. Förutom de i
planen upptagna aktiviteterna arbetar förvaltningen med de
uppdrag och mål som finns i MRA. Månatligen har
förvaltningen lämnat budgetrapporter till nämnden.
Expedieras till
Ekonomikontoret
Diariet
1
2014-02-26
Handläggning Christina Christiansson
Direkttelefon
0520-49 71 09
E-post
[email protected]
Datum
2014-01-14
Dnr
2014/56
Omsorgsnämnden
Återrapportering av utförd internkontroll 2013
Sammanfattning
Enligt intern kontrollreglementet § 5 ska varje nämnd anta en plan för
uppföljning av internkontrollen. Nämnden antog 2013 års
internkontrollplan 2013-02-27.
Förutom de granskningspunkter som tagits upp i internkontrollplanen har
förvaltningen systematiskt arbetat med de verksamhetsuppdrag,
verksamhetsmål och aktiviteter som finns i MRP, budget och i andra
handlingsplaner. Månatligen har förvaltningen lämnat budgetrapporter till
nämnden.
Förvaltningen följer de anvisningar som gäller attester och kontroller som
finns i attestreglementet.
Ett omfattande arbete har bedrivits för att kostnadsanpassa
verksamheten till budgeten.
Omsorgsnämnden beslutar att lägga återrapportering
av utfört internkontrollarbete 2013 till handlingarna.
Lena Johansson
Förvaltningschef
Inger Israelsson
Ekonomichef
2014-02-26
Intäktskassor
Granskningspunkten flyttas till nästa år
Granskning av privata medel omsorg för funktionshindrade
Granskning har gjorts på Fågelvägen 8. Granskningen visar att
rutinen följs i stort. Räkenskaperna är välskötta och god ordning
råder. Samtliga brukare har samarbetsavtal, i de flesta fall var
samarbetsavtalen tydligt skriva. Några avtal var de otydliga eller
och i ett fall var delar av avtalet inaktuellt.
Granskning av privata medel äldreomsorgen
Granskningspunkten är flyttad till nästa år.
Översyn av delegationsordningen
Arbetet har avstannat då arbetsgruppen väntar på att kommunstyrelsens
delegationsordning uppdateras på vissa punkter.
Avtalstrohet
Kontrollmoment; kontroll av samtliga inköp utan för avtal inom
avtalsområdena livsmedel, kontorsmaterial samt papper och plast.
Granskning av samtliga fakturor under två månader. Denna
kontrollpunkt är gemensam för stadens samtliga förvaltningar.
Inom avtalsområdena kontorsmaterial och papper och plast har
samtliga fakturor granskats med kontroll om vad som köpts och
om det finns en antecknig om anledning till inköp utanför avtal.
Under den granskade perioden var 11 % av inköpen av
kontorsmaterial utanför avtal. För papper och plats var 1 % av
inköpen gjorda utan för avtal. Vid ett fåtal tillfällen finns anteckning
om varför inköp gjorts utanför avtal. Förbättringspotential finns
inom avtalsområdet kontersmaterial.
När det gäller livsmedel har samtliga livsmedelsinköp under
januari till juli sammanställts med avseende på om inköpen skett
inom eller utom avtal. Här har inte varje enskild faktura granskats.
Kontroll om anteckning om varför inköpts gjorts utanför avtal har
skett via stickprov. Inga anteckningar har hittats.
Inköp utanför avtal skiljer sig stort mellan olika enheter. Inom äldre
och handikappomsorgen är avtalstroheten mycket god endast 1 –
2 % handlas utanför avtal. De vanligast förekommande inköpen
utanför avtal för köken är cigaretter vilket inte finns att köpa på
Svensk Cater, om dessa inköp räknas bort sker endast 1 % av
inköpen utan för avtal samtliga kök.
2014-02-26
Inom socialpsykiatrin är avtalstroheten god, 8 % av inköpen har
skett utom avtal. Inom området OFF är avtalstroheten sämre 32 %
av inköpen har skett utan för avtal. Det skiljer dock mycket mellan
olika enheter.
Efter som OFF enheter är små kan inte samma avtalstrohet
förväntas som inom äldreomsorgen. Det är många gånger svårt
för små enheter att handla av avtalsleverantören då
förpackningarna ofta är stora och lagringsmöjligheter på enheterna
är begränsade.
Kontroll av avtal gällande intäkter
Samtliga intäkter har kommit in.
Mutor och bestickning
Under 2012 fanns kontrollpunkten att informera samtlig personal
om regler för mutor och bestickning på en av årets
arbetsplatsträffar. Alla arbetsplatser fick inte den informationen
under 2012, informationen har fortsatt under 2013.
Loggning i Magna Cura
100 loggar med stickprov har tagits ut. Inga oegentligheter har noterats.
Åtkomst- och behörighetskontroll
Metoden att stänga av användare i Magna Cura efter 60 dagars inaktivitet
ingår i ordinarie rutiner, som ett sätt att begränsa åtkomsten.
Arbetet med att förenkla och säkerställa informationsöverföringen vad
gäller personalförändringar har gjorts. Men är ett kontinuerligt arbete som
fortsätter.
Behörighetskontroll i verksamhetssystem
Styrgruppen för dokumentation har under året fått fyra förslag om utökad
behörighet i Magna Cura som alla beviljades
Kontroll av antalet avgiftsbelagda beslut motsvarar antalet
debiterade avgifter.
Under 2013 har avgiftshandläggarna en gång per kvartal stämt av listor
där antal ärenden jämförs med antal avgifter som debiterats.
Genom denna kontroll har mindre felregistreringar och inskrivningar som
inte meddelats upptäckts.
Stickprovskontroll av fattade avgiftsbeslut och
bakomliggande utredning.
Avgiftshandläggarna har träffats och gått igenom tio slumpvis utvalda
akter. Här har handläggarna i grupp granskat alla delar av
2014-02-26
avgiftsprocessen, från inlämnad inkomstförfrågan till skickade
avgiftsbeslut.
I denna kontroll görs en genomgång av hela processen för varje brukare.
Genomgången och diskussionerna fungerar som en fortbildning i
avgiftsprocessen
Uppföljning av sjukvårdsinsatser inom den kommunala hälso- och
sjukvården
Vecka 17 2013 utfördes en inventering av hälso- och sjukvårdsinsatser av
samtliga i hemsjukvård inskrivna i ordinärt/ särskilt boende.
Fortlöpande varje år dokumenteras vissa hälso- och sjukvårdsparametrar,
för att följa utvecklingstendenser och kartlägga ev. utbildningsbehov inom
förvaltningen, men även att vara ett diskussionsunderlag inför ev.
förändrings- och utvecklingsbehov.
Rubrikerna i mätningen gäller bl.a. sårförekomst, infektionsförekomst,
inkontinens, infartsvägar och läkemedelsförekomst.
Det man bl.a. kan se i resultaten -13, är att personer som har 10 eller fler
läkemedel har minskat något i antal sedan förra året, så och förekomsten
av neuroleptika/ antidepressiva läkemedel, vilket är glädjande.
Socialstyrelsen har sedan 2012 markerat väldigt tydligt, genom en ändring
i föreskrifter, att läkare ska utföra en enkel eller fördjupad
läkemedelsgenomgång till de personer som är 75 år eller äldre. I VG
Primärvård´s Krav- och kvalitetsbok finns det ett tydligare uppdrag: att
utföra läkemedelsgenomgång snarast efter registrering i hemsjukvård eller
inflyttning till boende och därefter minst en gång per år. Det behövs dock
en än tydligare plan på ett förbättringsarbete tillsammans med ansvariga
läkare inom Primärvården.
Noteras att arbetet kring våra brukare som har urininkontinens måste
förbättras. Jag kan konstatera att få personer på särskilda boenden med
inkontinensproblem utreds. Den vård och behandling som erbjuds är till
stor del enbart inkontinensskydd. Problemet med urininkontinens kan
många gånger förbättras med ibland enkla metoder vilket ökar
livskvaliteten hos den drabbade. Toalettassistans med individuellt
schemalagda toalettrutiner, vaneträning och uppmärksamhetsträning har
visat sig vara effektiva behandlingsalternativ hos äldre med
urininkontinens. Det finns nu en arbetsgrupp, som har utarbetat rutiner för
hur detta arbete ska utföras.
Uppföljning av basala hygienrutiner
Vinterkräksjuka och förekomsten av de penicillinresistenta sjukdomarna
blir allt mer vanligt inom vår förvaltning. Detta innebär att hygienfrågan blir
allt mer viktig hos oss, och framförallt då personalens följsamhet till de
basala hygienrutinerna.
2014-02-26
För att följa upp detta, observerar hygienombuden sina arbetskamrater
under en dag, utifrån en mall, där de granskar om någon bl.a. bär klocka,
ringar, långärmat eller har långa naglar.
Under en dag, hösten-13, så utfördes en uppföljning och resultatet
bedöms ligga på samma nivå som tidigare år.
Utvärderingsverktyget bedöms dock som något trubbig och kommer att
uppdateras inför mätning -14.
Granskning av hälso- och sjukvårdsjournaler
För att säkra kvaliteten på hälso- och sjukvårdspersonalens
dokumentation, granskas slumpmässigt utvalda journaler vid upprepade
tillfällen utifrån en granskningsmall.
Resultatet från den strukturerade journalgranskningen analyseras och
används som underlag för förbättringsarbete inom verksamheten.
Under hösten 2013, utfördes en granskning av 72 slumpmässigt utvalda
journaler, där speciella rubriker/delar av journalen granskades.
Allmänt vid granskningen konstaterades att uppdatering av journaler inte
är tillfredsställande.
I hög grad upprepades samma problematik hos patient utan att någon
planering av vården gjordes, utan enbart kortare insatser utfördes.
I de fall som omvårdnadsplaner upprättas, ses att man inte aktivt arbetar i
planen. Åtgärder eller mål följs inte upp i planen utan utvärderas i
journalanteckning istället. En förklaring kan vara svårighet att
dokumentera en relevant målsättning med omvårdnadsplan, målen är inte
mätbara och i många fall inte heller tidssatta.
Fortfarande återfinns i hög grad att journalen används som information/
rapporteringsverktyg.
Granskning av social dokumentation.
Enligt 7 § FL, 11 kap 5 § SoL samt 21a § LSS har en verksam personal
inom social-tjänsten skyldighet att dokumentera. Dokumentationen skall
innehålla tillräckliga, väsentliga och korrekta uppgifter. Den samlade
dokumentationen skall finna i en personakt.
För att säkerställa kvaliteten personalens dokumentation, granskas
slumpmässigt utvalda journaler vid upprepade tillfällen utifrån en
granskningsmall. Resultatet från den strukturerade journalgranskningen
analyseras och används som underlag för förbättringsarbete inom
verksamheten.
Granskning har genomförts inom socialpsykiatrins verksamhetsområde.
Under våren/sommaren 2013 granskades 33 slumpmässigt utvalda
journaler, där speciella rubriker/delar av journalen granskades.
2014-02-26
Ingen av journaler var helt kompletta i många av journalerna saknades,
helt eller delvis, nödvändig information kring genomförandet av beslutad
insats. Uppföljning av insatser och genomförandeplaner saknades i stort
sett helt. Det fanns stora brister i dokumentationen av brukarens
delaktighet när det gäller planering av insatserna. Ett relativt stort antal
och journalen användes ibland som rapporteringsverktyg mellan personal.
Personal skriver på fel ställen i programmet.
Med utgångspunkt i den granskning som har genomförts 2012 och 2013
har ett omfattande arbete påbörjats med fortbildning, omstrukturering av
dokumentationen samt ett tydliggörande av vad som ingår i skyldigheterna
att dokumentera. Nya riktlinjer och rutiner har framtagits. Ny struktur i
verksamhetssystemet har genomförts.
Servicedeklaration hemtjänst
I januari 2013 fattade omsorgsnämnden beslut om en ny
servicedeklaration för hemtjänst.
Syftet är att brukare ska veta vad man har rätt att förvänta sig av
hemtjänsten i Trollhättan.
Den nya servicedeklarationen utgår från den nationella värdegrunden för
äldreomsorgen, och bygger på synpunkter som framkommit vid möten
med brukare, anhöriga, pensionärs- och intresseorganisationer och
personal.
Servicedeklarationen har implementerats under första halvåret 2013, och
gäller from september 2013.
2014-02-26
On § 2
Dnr 2014/57
2
Internkontrollplan 2014
Sammanfattning
Förvaltningen redovisar förslag till kontrollpunkter för 2014
års internkontroll arbete samt den risk och
väsentlighetsanalys som gjorts.
Omsorgsnämnden föreslås besluta att anta förvaltningens
förslag till internkontroll plan.
Beskrivning av ärendet
I Trollhättans Stads internkontrollreglemente framgår att nämnden
ansvarar för att den interna kontrollen är tillräcklig inom nämndens
verksamheter. Varje förvaltning skall upprätta en plan för uppföljning
och utveckling av den interna kontrollen, som skall antas av nämnden. I
planen skall granskningar och utvecklingsinsatser tas upp.
En viktig del av den ekonomiska planeringen är att följa mål,
verksamhet och ekonomi. Nämnden har att utifrån Budget- och
resultatuppföljningsreglementet löpande följa sin verksamhet och
ekonomi, samt göra de anpassningar som krävs att hålla sig inom
de ekonomiska ramarna. Fortlöpande lämnar förvaltningen
budgetrapporterrapporter till nämnden, nämnden lämnar vidare
budgetrapporter, delårsbokslut, bokslut och årsredovisning till
kommunfullmäktige. Ledningens genomgång är inplanerad två
gånger under året.
I enlighet med socialstyrelsens riktlinjer skall OF under 2014 fortsätta
arbetet med att förbättra ledningssystemet inom vård och omsorg
avseende förmåga att göra riskanalyser, prioriteringar, mätningar och
utvärderingar av resultat och måluppfyllelse.
Expedieras till
Ekonomikontoret
Diariet
2014-02-26
Handläggning Christina Christiansson
Direkttelefon
0520-49 71 09
[email protected]
Datum
2014-01-15
Dnr
2014/57
Omsorgsnämnden
Internkontrollplan 2014
I Trollhättans Stads internkontrollreglemente framgår att
omsorgsnämnden ansvarar för att den interna kontrollen är tillräcklig
inom nämndens verksamheter. Varje förvaltning skall upprätta en plan
för uppföljning och utveckling av den interna kontrollen, som skall antas
av nämnden. I planen skall granskningar och utvecklingsinsatser tas
upp.
Av kommunallagen kap 6 § 7 framgår följande;
”Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs
i enlighet med de mål och riklinjer som fullmäktige har bestämt samt de
föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna
kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt
tillfredsställande sätt”
En viktig del av den ekonomiska planeringen är att följa mål,
verksamhet och ekonomi. Nämnden har att utifrån Budget- och
resultatuppföljningsreglementet löpande följa sin verksamhet och
ekonomi, samt göra de anpassningar som krävs att hålla sig inom
de ekonomiska ramarna. Månatligen lämnar förvaltningen
rapporter till nämnden, nämnden lämnar vidare budgetrapporter,
delårsbokslut, bokslut och årsredovisning till kommunfullmäktige.
Ledningens genomgång är inplanerad två gånger under året.
Förvaltningen följer de anvisningar som gäller attester och
kontroller som finns i attestregementet. Ingen av dessa aktiviteter
tas upp i internkontrollplanen även om det är en del av den interna
kontrollen då detta dokumenteras och följs upp på annat sätt.
I enlighet med socialstyrelsens riktlinjer skall OF under 2014 fortsätta
arbetet med att förbättra ledningssystemet inom vård och omsorg
avseende förmåga att göra riskanalyser, prioriteringar, mätningar och
utvärderingar av resultat och måluppfyllelse.
Omsorgsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till
internkontrollplan för 2014
Lena Johansson
Förvaltningschef
Inger Israelsson
Ekonomichef
Internkontrollplan
Rutin/system
Kontrollmoment/Beskrivni
ng
Intäktskassor
Granskning av en intäktskassa inom Genomgång av inlämnade Ekonomistab
äldreomsorg och en intäktskassa
kassarapporter samt besök
inom omsorg för funktionshindrade. på enheten och
kontrollräkning av kassan.
Privata medel
OFF/soc psyk
Granskning av några ärenden för att Stickprovsgranskning.
se hur väl rutinen tillämpas och
.
fungerar., Fortsatt utbildning för
berörd personal.
Privata medel ÄO
Granskning av några äldreboendes
privata medelsärenden, för att se om
rutinen följs och om rutinen fungerar
väl.
Översyn av
delegationsordning avseende ekonomiska frågor i syfte
att få en liknande struktur hos de
olika förvaltningarna. Punkten är
flyttad från föregående år.
Utebliven insats
Uppföljning av avvikelser och
nattpatrullen
inkomna Lex Sarah rapporter.
Översyn av rutiner för
informationsöverföring mellan dag
och nattpersonal.
Metod/frekvens
Ansvarig
Risk och
väsentlighetsbed
ömning
Lednings och
strategigruppen
Ekonomistab
Lednings och
strategigruppen
Stickprovsgranskning.
Ekonomistab
Lednings och
strategigruppen
Frågan har lyfts till
stadsdirektören
Ekonomistab
Lednings- och
strategigruppen
Genomgång av avvikelser SAS, MAS
och rapporter. Översyn och
revidering av rutiner.
Lednings- och
strategigruppen
2014-02-26
Avgifter
Avgifter
Uppföljning av
basala
hygienrutiner
Granskning av
hälso- och
sjukvårdsjournaler
Granskning av SoLdokumentation
Kontroll av antalet avgiftsbelagda
beslut motsvarar antalet debiterade
avgifter. När fel upptäcks ska
avvikelserapport skrivas i syfte att
förbättra rutinen.
Stickprovskontroll av fattade
avgiftsbeslut och bakomliggande
utredning.
När fel upptäcks ska
avvikelserapport skrivas i syfte att
förbättra rutinen.
Slumpvis valda beslut
Kontrolleras mot
debiteringslista av
avgiftshandläggare och
rapporteras till stab.
Slumpvis utvalda beslut och
utredningar granskas och
diskuteras i grupp av
avgiftshandläggare.
Samordnare för Lednings och
avgiftshandlägga strategigruppen
rna
Inventering av personalens
följsamhet till rutinen.
Stickprov
MAS
Lednings och
strategigruppen
Stickprov av pågående journaler.
Arbetet genomförs av sjuksköterskor
under överinseende av MAS
Stickprov av pågående
dokumentation.
Stickprovsgranskning
utifrån strukturerad
granskningsmall.
Stickprovsgranskning
utifrån strukturerad
granskningsmall
Översyn av innehåll i
servicedeklarationer i syfte
att få tydligare kundfokus
samt att förbättra
systematiken i uppföljning
och utvärdering
Enhetschef kontrollerar
och rapporterar tre gånger
MAS
Lednings och
strategigruppen
SAS
Lednings och
strategigruppen
Servicedeklaratione Översyn av innehåll i
r
servicedeklarationer
Kontroll av
vårdbegäran
Kontroll för att alla brukare
ska ha en förberedd
Samordnare för Lednings och
avgiftshandlägga strategigruppen
rna
UtvecklingsledareLednings och
strategigrupp
Enhetschefer
Lednings och
strategigruppen
2014-02-26
vårdbegäran för samordnad
vårdplanering
per år hur många brukare
som har förberedd
vårdbegäran.
Risk och väsentlighetsbedömning internkontrollplan 2014
1 Allvarlig
Hygienrutin
2 Kännbar
Privata medel
3 Lindrig
4 Försumbar
Utebliven insats
Vårdbegäran
Dokumentation, SoL och
HSL
Fel vid avgiftsberäkningar
Intäktskassor
Delegationsordning
1 Osannolik
2 Mindre sannolik
3 Möjlig
Konsekvensgradering
1: Försumbar, är obetydlig för de olika intressenterna och kommunen
2: Lindrig, uppfattas som liten av såväl intressenterna och kommunen
3: Kännbar, uppfattas som besvärande för intressenterna och kommunen
4: Allvarlig, att en händelse helt enkelt inte får inträffa
Sannolikhetsgradering
1: Osannolik, risken är praktiskt taget obefintlig för att en händelse ska inträffa
2: Mindre sannolik, risken är mycket liten för att en händelse ska inträffa
3: Möjlig, det finns en möjlig risk för att en händelse ska inträffa
4: Sannolik, det är mycket troligt att en händelse ska inträffa
4 Sannolik
2014-02-26
Risk- och väsentlighetsbedömning internkontrollplan 2014
Intäktskassor
Risk för felaktigt inslagna belopp eller att inte slå in betalningar i
kassaregistret föreligger. Dock görs avstämning av kassaregistret dagligen
och avvikelser ska enligt rutinen dokumenteras. Konsekvenserna av dessa
bedöms som relativt små. Kontroll av att rutinerna följs och kontrollräkning
av kassan kan dock verka förebyggande.
Privata medel
Stöld av privata medel förekommer, när det sker ersätter staden den
enskilde. De ekonomiska konsekvenserna är små. Dock kan det innebära
att förtroendet skadas för kommunen hos brukare eller dess anhöriga. De
största konsekvenserna bedöms dock vara den otrygghet och det obehag,
som det blir i en personalgrupp efter en stöld. Kontrollerna fungerar även
som fortbildning och som ett sätt att utvärdera om rutinen fungerar.
Det finns en möjlig risk för att beslut fattas i ett ärende där delegation
saknas. Konsekvenserna bedöms dock vara obetydliga för de olika
intressenterna och kommunen.
Utebliven insats
Risk för utebliven insats kan uppkomma vid bristfällig eller utebliven
kommunikation och information såväl mellan externa utförare som inom
förvaltningen. Konsekvenserna för den enskilde kan variera stort beroende
på insatsens art och när/hur insatsen uteblev. Konsekvenserna av detta
bedöms vara obetydliga i vissa fall men risken för allvarliga konsekvenser
föreligger i vissa andra fall. Kontroll av rutiner och riktlinjer görs
kontinuerligt. Avvikelsehantering med uppföljning och åtgärder.
Uppföljning och åtgärder genom inkomna Lex Sarah rapporter.
Kontrollerna fungerar även som fortbildning och som ett sätt att utvärdera
om rutinen fungerar.
Vårdbegäran
Vid utebliven vårdbegäran finns det en risk för utebliven eller felaktig
åtgärd/insats kan uppkomma. Vid bristfällig eller utebliven kommunikation
och information mellan hälso- och sjukvården och förvaltningen kan
konsekvenserna för den enskilde variera mellan mindre till omfattande,
beroende på den enskildes behov och vad i bristen bestod.
Fel vid avgiftshantering
Risk för fel vid avgiftsberäkning utgörs av felaktig registrering av brukarens
uppgifter, inkomster och förbehållsbelopp. Det kan också vara att avgift
inte startas korrekt i systemet. En annan risk är då information inte
kommer fram till avgiftshandläggare om förändringar i beslut, att brukaren
har frånvaro eller är tillbaka från frånvaro.
Justeringsmännens signatur
Utdragsbestyrkande
2014-02-26
Den största skadan med dessa fel är att förtroendet för förvaltningen
påverkas hos brukarna och anhöriga.
Uppföljning av basala hygienrutiner
Risken består i smittspridning av tex. infektioner, magsjuka och
antibiotikaresistens mellan personal/patienter. För att förebygga
smittspridning är det viktigt att all personal följer de basala hygienrutinerna
som finns inom förvaltningen. Konsekvenser av ett felaktigt beteende kan
bli avsevärda och en stor hälsorisk, speciellt för våra brukare/patienter,
som ofta, har ett nedsatt immunförsvar. Följsamheten till rutinen följs upp
1-2 ggr/år
Granskning av hälso- och sjukvårdsjournaler
En bristfällig dokumentation ger risk för felaktig informationsöverföring och
därför med risk för felbehandling, som kan ge stora hälsorisker.
Granskning av journaler sker via stickprov 1-2 ggr/år.
Social dokumentation
Felaktig eller bristfällig dokumentation kan leda till felaktigt eller bristfälligt
utförda insatser. Är dokumentationen otillräcklig kan den enskildes
rättsäkerhet, hälsa och välbefinnande påverkas som en förlängning av att
personalen inte har tillgång till adekvat och utförlig information för
utförandet av beviljade insatser. Konsekvenserna bedöms vara såväl låga
som höga beroende på vilken information som avses. Avvikelsehantering
med uppföljning av uppkomna brister. Kontroll och uppföljning av rutiner
och riktlinjer. Journalgranskning genom stickprov.
Utdragsbestyrkande
2014-02-26
On § 3
3
Dnr 2014/59
Verksamhetsredogörelse 2013
Sammanfattning
I handlingen ingår, förutom den sammanfattande
nämndsredogörelsen, avsnitt för områdena Äldreomsorg och
Omsorg för funktionshindrade. Utfall för områden,
verksamhetsredogörelser för områden, detaljerad
investeringsredovisning, m.m. framgår av bilagor.
I den sammanfattande redogörelsen ingår övergripande
kommentarer av ekonomi, områdenas resultat, viktiga
händelser och uppföljning av verksamhetsuppdragen.
Uppföljning av Omsorgsnämndens verksamhetsmål
redovisas i bilaga 5.
Totalt uppvisas ett underskott på 5,2 mkr. Enheterna visar ett
underskott på ca 8 mkr medan nämndsanslagen inklusive
biståndsenhet visar ett överskott på 2,8 mkr.
Under rubriken Redovisning av fonder föreslås att över- och
underskott inom områden/nämnd förs till 2013. Ingen fond
överstiger maxfond.
På investeringssidan föreslås underskottet på 0,5 mkr
slutredovisas och inte överförs till 2014 då
investeringsbudgeten för utbyte av larm på boendena inte
kommer att räcka.
Omsorgsnämnden beslutar överlämna
verksamhetsredogörelsen för 2013 till Kommunstyrelsen
inklusive ovan föreslagna hantering av över/underskott.
Omsorgsnämnden beslutar att hos Kommunstyrelsen begära
slutredovisning av underskottet på investeringssidan 0,5 mkr.
Expedieras till
Ekonomikontoret
Kommunstyrelsen
Diariet
Utdragsbestyrkande
2014-02-26
On § 4
4
Dnr 2014/60
Öppna jämförelser Äldreomsorg 2013
Sammanfattning
Information om nationell brukarenkät, Öppna jämförelser.
Omsorgsnämnden föreslås besluta att lägga informationen till
handlingarna.
Expedieras till
Diariet
Utdragsbestyrkande
2014-02-26
On § 5
Dnr 2013/236
5
Redovisning av verksamhet personligt ombud 2013
Sammanfattning
Trollhättans Stad har erhållit stadsbidrag till verksamhet med
personligt ombud (PO) för år 2013. Inför beslut om fördelning
av stadsbidrag för år 2014 begär Länsstyrelsen att nämnden
inkommer med en redovisning av hur verksamheten bedrivits
under det gångna året.
Omsorgsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom upprättad
redovisning av verksamhet med personligt ombud 2013.
Expedieras till
Länstyrelsen
Diariet
Utdragsbestyrkande
2014-02-26
Handläggning Annelie Fredriksson
Direkttelefon 0520-495142
E-post
[email protected]
Datum
Dnr
2014-01-13
2013/236
Länsstyrelsen V:a Götalands
län
Enheten för social hållbarhet
403 40 Göteborg
Redovisning av verksamheten med personligt ombud år 2013.
Antal tjänster/personer 2013: 1 st.
Antal tjänster/personer 2014: 1 st.
Organisation och ledning.
Placering: Staben inom Omsorgsförvaltningen, närmsta chef är
förvaltningschefen.
Styrgrupp: F. o. m. april månad: SPT - Samverkan Psykiatri
Trollhättan.
Består av:
Enhetschef, psykosmottagning Regionen
Enhetschef, allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning Regionen
Avdelningschef, psykiatrisk akutmottagning Regionen
Sjuksköterska, fältteamet öppenpsykiatri Regionen
Sjuksköterska, primärvården Regionen
Områdeschef, socialpsykiatri och biståndsenhet Trollhättans stad
Enhetschef, sysselsättning OFF (omsorg för funktionshindrade)
Trollhättans stad
Två enhetschefer, boenden Trollhättans stad
Områdeschef, Råd och stöd, beroendeproblematik Trollhättans
stad
Två enhetschefer, Råd och stöd, beroendeproblematik
Trollhättans stad
Verdandi
Ambulerande ordförandeskap. Under 2013 enhetschef
psykosmottagning.
SPT har haft 4 möten 2013.
De flesta deltagarna har chefsansvar.
Kvaliteten säkerställs genom statistik och fortlöpande
dokumentation.
Redovisas vid styrgruppsmöten och träffar med förvaltningschef.
Kompetensutveckling sker genom regelbunden handledning och
nätverksträffar.
Även konferenser såsom Antidiskriminering, Våld i nära relation,
Hemlöshet.
Specialistutbildning i Kvinnofrid.
Utdragsbestyrkande
2014-02-26
Verksamhet.
En överenskommelse rörande samarbete mellan verksamheterna
personligt ombud i Trollhättans stad och Vänersborgs kommun har
tecknats och gäller f. o. m. 2014-01-01.
Sedan tidigare är informationsmaterial gemensamt och man har
velat formalisera ett samarbete genom bl. a. regelbundna träffar
och att vid behov kunna vara två vid nybesök eller ta uppdrag i
den andra kommunen.
Kontakten med personligt ombud föranleds oftast av problem med
ekonomi och/eller behov av stöd vid myndighetskontakter.
En förändring som märks när det gäller orsaken till att man tar
kontakt är att det oftare idag handlar om att man hotas av
vräkning. Tidigare tog man kontakt och ville ha hjälp med
ekonomin. Nu tar man kontakt och berättar att man har problem
med ekonomin och att man även hotas av vräkning.
En annan förändring märks när det gäller myndighetskontakt. Fler
har svårigheter med sina kontakter, man har en problematik som
gör det svårt att klara av att komma på avtalad tid, uppfatta all
information och efteråt utföra det man kommit överens om.
Den grupp som uppmärksammats under året är de med
neuropsykiatrisk problematik. Det är allt fler av klienterna som
tillhör den gruppen och man är ofta ung.
Även antalet klienter med minderåriga barn har ökat under 2013.
Dessa ärenden är inte avslutade och finns då inte med i
sammanställningen i slutet.
Verksamheten har riktlinjer för om en person ska få personligt
ombud.
Även prioriteringsordning vid kö finns.
Systemfel.
Sedan våren 2013 är SPT, Samverkan Psykiatri Trollhättan,
styrgrupp för personligt ombud.
Deltagarna i SPT har samverkat i flera år och det är ett öppet
klimat i gruppen.
Man har möjlighet att anmäla ärende/punkt i förväg till
dagordningen eller göra tillägg vid mötets inledning.
De systemfel som lyfts i SPT har bl. a. handlat om kön till olika
yrkeskategorier inom regionen såsom läkare, psykolog, kurator.
Även de långa väntetiderna för utredning, t. ex. för ADHD och
fördelningen/ tillhörigheten primärvård- öppenvårdsmottagning har
diskuterats.
Utdragsbestyrkande
2014-02-26
Flera systemfel under året har rört verksamhet/myndighet som inte
är representerad i SPT.
Dessa tas inte upp där utan kontakt tas direkt med verksamheten.
Oftast handläggaren direkt om klienten känner att det är kopplat till
en viss person eller i annat fall chefen för verksamheten.
Allmän information.
Män
Kvinnor
Antal klienter 31/12 2012
10
3
Antal klienter 31/12 2013
9
7
Nya klienter 2013
8
7
Avslutade klienter 2013
9
3
Klienter avslutade 2013
Män
Åldersgrupp 18-29 år
30-39 år
40-49 år
50-59 år
60-64 år
64- år
3
1
3
2
1
1
1
Antal klienter med minderåriga
barn som po har vetskap om
2
Varav antal klienter med
hemmaboende barn
1
Kvinnor
Utdragsbestyrkande
2014-02-26
On § 6
Dnr:2014/55
6
Omsorgsnämndens delegationsordning
Sammanfattning
En revidering av Omsorgsnämndens delegationsordning har
genomförts. Förslag på ny delegationsordning har tagits
fram.
Omsorgsnämnden beslutar att anta föreslagna delegationsordning.
Expedieras till
Diariet
Utdragsbestyrkande
DELEGATIONSORDNING
för Omsorgsnämnden
Gäller fr.o.m. 2014-03-01
Omsorgsnämndens Delegationsordning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Handläggare/Förvaltning
Marianne Brattberg
SAS
Dnr/Dokument ID
2014/
Datum/Version 2014-03-01
Syfte
Omsorgsnämndens delegation till förvaltningschefen
Gäller för
Omsorgsnämndens verksamhet
Referensdokument
Ansvar och genomförande
Förvaltningschefen
Uppföljning
Förvaltningschefen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid
ALLMÄNT OM DELEGERING
3
RIKTLINJER FÖR UTÖVANDE AV DELEGERAD
BESLUTANDERÄTT
4
DELEGATIONSFÖRTECKNING I ÄRENDEN
INOMOMSORGSNÄMNDEN
1.
stlagen (SoL)
Socialtjän
6
stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Lagen om
8
2.
3.
om färdtjänst och Lag om Riksfärdtjänst
Lag
10
om Bostadsanpassningsbidrag
Lag
10
4.
5.
HSL
10
6.
klaganden, yttranden, anmälningar m m
Över
11
etess, gallring
Sekr
13
7.
8.
God man, Förvaltarskap
13
2
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
9.
nomiska ärenden
10.
Personalärenden
Marianne Brattberg
SAS
Dnr/Dokument ID
2014/
Datum/Version 2014-03-01
Eko
14
15
3
ALLMÄNT OM DELEGERING
När nämnden delegerar beslutanderätten innebär det att nämnden överlämna
beslutanderätten till annan så att denne beslutar i nämndens ställe. Delegaten
redovisar sedan tillbaka till nämnden. Av 6 kap 33 §§ Kommunallagen framgår
att beslutanderätt kan delegeras till
o grupp av ledamöter eller ersättare
o ensam ledamot eller ersättare
o eller tjänsteman
Nämnden kan inte uppdra åt två eller flera tjänstemän att tillsammans besluta i
ett ärende, inte heller till ledamot och tjänsteman tillsammans.
I vissa fall får besluten inte delegeras. Vilka beslut som inte är delegerbara
finns uppräknade i respektive lag. Dessutom gäller generellt att ärenden av
principiell natur inte får delegeras. Regler om delegation finns i 6 kap 34 §
Kommunallagen. Bestämmelser om rätt att i vissa fall besluta i socialnämndens
ställe återfinns i Socialtjänstlagen 10 kap 4 och 5 §§.
I delegationen ligger att nämnden när som helst kan återkalla givna uppdrag.
Det kan göras generellt eller bara i ett särskilt ärende. Nämnden kan också ta
över ärendet och besluta. Ärenden som inte är delegerade ligger kvar på
nämnden.
Nämnden kan inte ändra ett redan fattat beslut. Delegaten beslutar i nämndens
ställe och är så att säga nämnden. Om nämnden uppfattar att delegat brustit
mot de intentioner som nämnden haft kan delegationen återkallas. Samma
regler gäller då förvaltningschefen har delegerat.
.
Den i delegationsordningen angivna delegaten är den lägsta nivån. Delegaten
kan avstå från att fatta beslut och överordnad chef har då alltid rätt att fatta
beslut. Det finns möjlighet för en delegat att i en enskild fråga ”lämna tillbaka”
beslutsfattandet till nämnden. Ofta gäller detta ärenden som tangerar
principiella beslut.
Rätt att fatta beslut med stöd av delegation gäller från den dag man fått
delegation ( personlig delegation). Kommunallagens regler i 6 kap 24- 27 §§ om
jäv gäller.
Beslut som fattats med stöd av delegation skall redovisas till nämnden.
(Kommunallagen 6 kap 35 §). Nämnden beslutar i vilken ordning detta skall ske.
Tidpunkten för Kommentar tas som utgångspunkt för beräkning av besvärstiden
när beslutet överklagas med kommunalbesvär. Den räknas från den dag
beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När det gäller beslut
som överklagas med förvaltningsbesvär räknas tiden, tre veckor, från den dag
beslutet delgavs den som beslutet rör. Beslut som är ren verkställighet är inte
delegationsbeslut och omfattas inte av anmälningsskyldigheten.
Dnr/Dokument ID
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27,
2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11
Marianne Brattberg
Omsorgsförvaltningen
RIKTLINJER FÖR UTÖVANDE AV DELEGERAD
BESLUTANDERÄTT
2 Omsorgsnämnden delegerar beslutanderätten i vissa ärenden till Utskott för
enskilda ärenden eller till förvaltningschef som i sin tur delegerar
beslutanderätten till annan tjänsteman. Förvaltningschefen beslutar i vilken
omfattning beslutanderätten får utövas av denne.
Av förvaltningschefen delegerad beslutanderätt får inte av delegaten
delegeras vidare till annan.
2.
Kommunstyrelsen beslutar angående delegation i personalärenden.
Beslut med stöd av delegation anmäls till den som lämnat delegationen.
3.
Förvaltningschefen fastställer beslutsförläggningen inom de ramar som
nämnden angett för tjänstemannadelegation. Chef är dock alltid
oförhindrad att utöva samma beslutanderätt som en honom underställd
har.
Ingen har beslutanderätt enligt förteckning förrän särskilt beslut fattats
( personlig delegation)
4.
Om förvaltningschef eller annan chef önskar förbehålla sig
beslutanderätten i ett visst ärende eller i en viss typ av ärenden skall den
som tilldelats beslutanderätten underrättas om detta i förväg. Chef får
däremot inte ändra ett redan fattat beslut.
5.
Delegerad beslutanderätt får inte utövas i ärende som är av principiell
natur eller i övrigt av större vikt.
Nämnden är – utan hinder av att beslutanderätten delegerats – alltid
oförhindrad att ta upp ett ärende till eget avgörande.
6.
Delegerad beslutanderätt får inte utövas i ärende som berör
beslutsfattarens egna personliga förhållanden eller där eljest jäv enligt
förvaltningslagen föreligger.
7.
Som en allmän förutsättning för utövande av delegerad beslutanderätt
gäller i samtliga fall att lagar och avtal inom området, utfärdade riktlinjer
och övriga bestämmelser för verksamheten iakttas.
Omsorgsnämnden delegerar beslutanderätten i de ärenden som anges i
delegationsförteckning. I den mån delegaten så beslutar får
beslutanderätten även utövas av annan befattningshavare inom den gräns
som anges i kolumnen ”Delegat”.
8.
Vid inköp gäller följande:
5
Dnr/Dokument ID
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27,
2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11
Marianne Brattberg
Den som beslutar om anskaffning av vara eller tjänst skall göra detta i
enlighet med kommunens regler för detta. Upphandling görs som regel
genom inköpsavdelningen, se lokala särbestämmelser för upphandling av
varor och tjänster för Trollhättans kommun. För upphandling gäller
dessutom Lagen om offentlig upphandling. Det betyder bland annat att
beslutsfattarna ansvarar för att anskaffningsbeslut fattas i god tid och att
samordning sker i största möjliga utsträckning.
Beslutsärenden skall behandlas i ett sammanhang, dvs en uppdelning av
ärendet får inte göras i syfte att kringgå gällande
befogenhetsbestämmelser.
Den som beslutar om anskaffning ansvarar även för att den anskaffade
varan motsvarar de krav från bland annat arbetsmiljösynpunkt som ställs
på produkter i förvaltningens verksamhet.
9.
Den som har rätt att besluta ansvarar för att förhandling och information
enligt MBL sker i de fall det är aktuellt.
10.
Den som fattar beslutet skall förvissa sig om att det finns tillräckliga anslag
för de kostnader som kan föranledas av beslutet. Vederbörande är också
skyldig att beakta de anvisningar som utfärdats beträffande
medelsanvändningen.
I skyldigheten ingår också att förvissa sig om att de resurser som behövs
för att beslutet skall kunna verkställas finns till förfogande.
11
Beslut som fattats med stöd av delegation skall anmälas till nämnden.
Kommentar görs via pärm.
Nämnden skall genom anmälningarna av delegationsbesluten ges
tillfredsställande insyn i och kontroll över hur beslutanderätten utövas.
Nämnden skall ges kontinuerlig information om verksamheten genom
periodiska rapporter, driftsstatistik och budgetrapporter.
Beslut med stöd av vidaredelegation av förvaltningschef ska anmälas till
förvaltningschef, görs via pärm.
6
Dnr/Dokument ID
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27,
2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11
Marianne Brattberg
1. Socialtjänstlagen (SoL)
Ärendetyp
Lagrum
1:1
Beslut att inleda utredning
11 kap 1 och 2 §§ Förvaltningschef
SoL.
med rätt att
delegera vidare
1:2
Beslut att utredning inte skall inledas eller
att inledd utredning skall avslutas enligt
SoL eller annan lagstiftning. Beslut om
avvisning och avskrivning.
11 kap 1 och 4 §§
SoL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
1:3
Beslut i ärenden om bistånd till livsföring i
övrigt
4 kap 1 § SoL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
1:4
Hjälp i hemmet
4 kap 1 § SoL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
1:5
Trygghetslarm
4 kap 1 § SoL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
1:6
Ledsagarservice,
4 kap 1 § SoL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
1:7
Avlösarservice i hemmet,
4 kap 1 § SoL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
1:8
Kontaktperson, vuxna personer
4 kap 1 § SoL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
1:9
Korttidsboende,
4 kap 1 § SoL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
4 kap 1 § SoL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
1:11 Beslut om dagverksamhet
4 kap 1 § SoL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
1:12 Särskild boende i form av servicelägenhet
4 kap 1 § SoL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
1:10 Växelboende, äldreomsorg
Trygghetsplats
Delegat
Kommentar
Sviktplatser - demenscentrum
7
Dnr/Dokument ID
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27,
2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11
Marianne Brattberg
1:13 Särskild boende i form av gruppbostad för
äldre,
4 kap 1 § SoL.
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
1:14 Särskilt boende, inriktning socialpsykiatri
4 kap 1 § SoL.
Utskott för enskilda
ärenden
1:15 Boende i form av Träningslägenhet.
4 kap 1 § SoL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
1:16 Stöd i daglig livsföring till personer med
funktionsnedsättningar,
4 kap 1 § SoL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
1:17 Ansökan om service och
omvårdnadsinsatser för person bosatt i
annan kommun som önskar flyttning till
kommunen.
2a kap 8 § 1p.samt Förvaltningschef
4 kap 1 § SoL
med rätt att
delegera vidare
1:18 Beslut utöver 4 kap 1 § SoL i ärenden om
bistånd,
4 kap 2 § SoL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
1:19 Beslut om köp av insats från annan
vårdgivare än Trollhättans Stad .
4 kap 1 § SoL
Utskott för enskilda Avser särskild
boendeform för
ärenden
äldre eller
personer med
funktionsnedsät
tning
(Socialpsykiatri)
1:20 Beslut att teckna och att säga upp kontrakt
samt tvistemål avseende kontrakt för
boende/korttid utanför den egna
kommunen
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
1:21 Beslut om tillfälligt utökad korttidsvistelse
vid köpt plats.
4 kap 1 § SoL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
1:22 Beslut om avgift för service och
omvårdnadsinsatser
8 kap 2-9 §§. SoL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
1:23 Jämkning eller förändring av avgift för
hemtjänst, service och omvårdnad samt
boende.
8 kap 2 § SoL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
1:24 Beslut om ändring av redan debiterad
avgift
4 kap 2 § SoL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
Vid debitering
av avgift pga
felaktigt
underlag.
8
Dnr/Dokument ID
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27,
2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11
Marianne Brattberg
2. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Ärendetyp
Lagrum
Delegat
2:1
Biträde av personlig assistent eller
ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för
sådan assistans, till den del behovet inte
täcks av assistansersättning enligt 51 kap
socialförsäkringsbalken,
1, 7 §§ och 9 § 2
LSS.
ärenden
Biträde av personlig assistent, verkställighet
av beslut fattat enligt 51 kap
socialförsäkringsbalken.
9 § 2 LSS
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
2:2
Ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för
personlig assistent utöver beviljade
assistanstimmar enligt 51 kap
socialförsäkringsbalken
1, 7 §§ och 9 § 2
LSS
ärenden
2:3
Tillfälligt utökat biträde av personlig
1, 7 §§ och 9 § 2
assistans av akut och kortvarig natur, där ett LSS
grundbeslut finns sedan tidigare,
2:4
Beslut om att anmäla till Försäkringskassan
behov av assistanstimmar enligt 51 kap
socialförsäkringsbalken
15 § 8 p LSS
Förvaltningschef
samt 110 kap 6 § med rätt att
Socialförsäkrings delegera vidare
balken
2:5
Ledsagarservice, avser även person som
vistas i annan kommun till följd av beslut i
hemkommunen
1, 7 §§ och 9 § 3
LSS.
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
2:6
Biträde av kontaktperson, avser även person 1, 7 §§ och 9 § 4
som vistas i annan kommun till följd av
LSS.
beslut i hemkommunen
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
2:7
Avlösarservice i hemmet, avser även person 1, 7 §§ och 9 § 5
som vistas i annan kommun till följd av
LSS
beslut i hemkommunen
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
2:8
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet på
korttidsboende, stödfamilj och lägervistelse,
avser även person som vistas i annan
kommun till följd av beslut i hemkommunen
1, 7 §§ och 9 § 6
LSS
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
2:9
Beslut om tillfälligt utökad korttidsvistelse vid 1, 7 §§ och 9 § 6
köpt plats. avser även person som vistas i
LSS
annan kommun till följd av beslut i
hemkommunen
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
2:10 Boende i familjehem eller i bostad med
särskild service för barn och ungdomar som
behöver bo utanför det egna hemmet,
1, 7 §§ och 9 § 8
LSS
Kommentar
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
ärenden
9
Dnr/Dokument ID
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27,
2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11
Marianne Brattberg
2:11 Boende i bostad med särskild service och i
annan särskilt anpassad bostad för vuxna
1, 7 §§ och 9 § 9
LSS
ärenden
2:12 Daglig verksamhet, avser även person som
vistas i annan kommun till följd av beslut i
hemkommunen
1, 7 §§ och 9 §
10 LSS
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
2:13 Beslut enligt LSS om insatser från
vårdgivare annan än Trollhättans stad
17 a § LSS
ärenden
2:14 Beslut om upphörande av utförande av
insats enligt 51 kap socialförsäkringsbalken.
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
2:15 Beslut om att teckna och säga upp kontrakt
samt tvistemål avseende kontrakt för
boende/korttid utanför den egna kommunen
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
2:16 Förhandsbesked om rätten till insatser för
person som inte är bosatt i kommunen.
Personlig assistans, bostad med särskild
service för barn och unga samt bostad med
särskild service för vuxna
16 § 2 LSS,
9 § 3-6 samt 10
LSS
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
Följer ordinarie
delegation .
9 § 2, 9 § 8, 9 § 9 Utskott för enskilda
LSS
ärenden
2:17 Beslut att utbetala ersättning till annan
9 § 2,
person än den som är berättigad till insatsen 11 § LSS
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
2:18 Beslut om återbetalningsskyldighet för
felaktig eller för hög ersättning för personlig
assistans enligt
9 § 2,
12 § LSS.
Förvaltningschef
2:19 Beslut om uttag av skäliga kostnader för
utförande av personlig assistans där den
enskilde har beslut via 51 kap
socialförsäkringsbalken och väljer
kommunen som utförare av insatsen.
18 § LSS
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
2:20 Beslut om ersättning för bostad, kulturella
aktiviteter, fritidsaktiviteter, resor m.m för
personer med insats enligt LSS.
19 § LSS
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
Till ombud eller
anlitat privat
assistansbolag
2:21 Beslut om ersättning från förälder till barn
20 § LSS, 5 §
Förvaltningschef
under 18 år som får service och omvårdnad i LSS förordningen med rätt att
annat hem enligt 9 § 8 LSS.
samt 6 kap 2 och delegera vidare
3 §§
Socialtjänstförord
ningen
10
Dnr/Dokument ID
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27,
2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11
Marianne Brattberg
3. Lag om färdtjänst och Lag om Riksfärdtjänst.
Ärendetyp
Lagrum
Delegat
3:1
Beslut om färdtjänst och/eller ledsagare och
Riksfärdtjänst, beslut om att återkalla sådant
tillstånd när förutsättningarna för tillstånd inte
längre finns.
7-9,12 §§ Lag
om färdtjänst,
4-7,9,§§ Lag
om
Riksfärdtjänst.
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
3:2
Beslut om att återkalla tillstånd till färdtjänst/
Riksfärdtjänst när tillståndshavaren gjort sig
skyldig till allvarliga och upprepade
överträdelser.
12 § Lag om
färdtjänst, 9 §
Lag om
Riksfärdtjänst.
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
Kommen-tar
4. Lag om Bostadsanpassningsbidrag
Ärendetyp
Delegat
4:1
Beslut om bostadsanpassningsbidrag upp till
max 50 000 ex moms
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
4:2
Bostadsanpassningsbidrag överstigande 50
000 kr per tillfälle, samt vid upprepade
ansökningar om bidrag som sammanlagt
överstiger 50 000 kr ex moms.
ärenden
4:3
Beslut om återbetalning av erhållet
bostadsanpassningsbidrag.
17 § Lag om
bostadsanpass
ningsbidrag
Kommen-tar
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
5. HSL
Ärendetyp
Lagrum
Delegat
Ansvar för att rutiner gällande kontakt med
läkare eller annan hälso- och
sjukvårdspersonal tas, när en patients
tillstånd erfordrar det.
24 § 1 HSL samt
SOFS 1997:10
MAS (Medicinskt
ansvarig
sjuksköterska)
Ansvara för att delegationer gällande
vårduppgifter är förenliga med säkerhet för
patienten.
24 § 2 HSL
MAS
5:1
Socialtjänstens ansvar avser hälso- och
sjukvård i särskilda boendeformer för äldre, i
särskilda boendeformer för personer med
funktionsnedsättningar, personer som vistas
i dagverksamhet med beslut enligt 4 kap 1 §
SoL samt hemsjukvård.
5:2
5:3
Kommentar
11
Dnr/Dokument ID
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27,
2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11
Marianne Brattberg
5:4
Anmälan till socialstyrelsen av allvarlig
skada eller sjukdom i samband med vård,
behandling eller undersökning.
5:5
Remissvar gällande frågor av medicinsk
karaktär från Socialstyrelsen och
Socialdepartementet.
24 § 3 HSL samt
SOFS 1997:10
SOFS 2005:28
Lex Maria
MAS
Information till
Omsorgsnämn
dens presidium
vid behov.
MAS
6. Överklaganden, yttranden, anmälningar m m.
Ärendetyp
Lagrum
Delegat
6:1
Beslut att föra talan i ärenden eller mål vid
allmän domstol eller förvaltningsdomstol.
10 kap 2 § SoL
Förvaltningschef
6:2
Beslut att utse ombud för omsorgsnämnden
i ärenden eller mål vid allmän domstol eller
allmän förvaltningsdomstol, samt vid
förrättningar av olika slag.
10 kap 2 § SoL.
Förvaltningschef
6:3
Utfärda fullmakt att företräda
omsorgsnämnden vid allmän domstol eller
allmän förvaltningsdomstol, samt vid
förrättningar av olika slag.
6:4
Prövning av att ett överklagande skett i rätt
tid och avvisning av överklagande som
inkommit för sent.
24 § 1 st
Förvaltningslag
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
6:5
Beslut huruvida omprövning skall ske.
27 §
Förvaltningslag
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
6:6
Beslut om överklagande, yrkande om
inhibition, begäran om prövningstillstånd i
ärenden beslutade av Utskott för enskilda
ärenden samt yttrande i överklagade
ärenden där Utskott för enskilda ärenden
fattat det ursprungliga beslutet enligt SoL,
LSS, Lag om bostadsanpassning, Lag om
färdtjänst, Lag om Riksfärdtjänst
ärenden
Utskottets
ordförande om
utskottets beslut
inte kan avvaktas.
6:7
Yttrande till Förvaltningsrätt, Kammarrätt
Regeringsrätt i överklagat ärende enl SoL,
LSS, Lag om bostadsanpassning Lag om
färdtjänst, Lag om Riksfärdtjänst där det
ursprungliga beslutet fattats av
Omsorgsnämndens utskott för enskilda
ärenden.
ärenden
Utskottets
ordförande om
utskottets beslut
inte kan avvaktas.
Kommen-tar
Förvaltningschef
12
Dnr/Dokument ID
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27,
2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11
Marianne Brattberg
6:8
Beslut om överklagande, yrkande om
inhibition, begäran om prövningstillstånd samt
yttrande i överklagandeärenden, där beslut
har fattats av handläggare på delegation
enligt SoL, LSS, Lag om bostadsanpassning
Lag om färdtjänst, Lag om Riksfärdtjänst
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
6:9
Yttrande till Förvaltningsrätt, Kammarrätt
Regeringsrätt i överklagat ärende enl SoL,
LSS, Lag om bostadsanpassning Lag om
färdtjänst, Lag om Riksfärdtjänst där det
ursprungliga beslutet fattats av delegat.
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
6:10 Rapport till Socialstyrelsen av ej verkställda
gynnande biståndsbeslut enligt
4 kap 1 § SoL.
16 kap 6 f §
SoL.
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
6:11 Anmälan till Socialstyrelsen och kommunens
revision när nämnden har verkställt ett
gynnande beslut som har rapporterats som
icke verkställt.
.
6:12 Yttrande till Socialstyrelsen i ärende avseende
särskild avgift.
6 f §, 16 kap 6
g § SoL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
16 kap 6 a §
SoL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
6:13 Yttrande till Förvaltningsrätt i ärende
avseende föreläggande om särskild avgift
16 kap 6 a §
SoL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
6:14 Beslut om att till Socialstyrelsen anmäla
allvarliga missförhållanden eller påtaglig risk
för allvarliga missförhållanden i omsorger om
äldre eller funktionshindrade enligt
14 kap 7 § SoL SAS (Socialt
eller 24 f § LSS ansvarig
(Lex Sarah)
samordnare)
6:15 Beslut om att polisanmäla misstanke om brott, Off & sekr.L
gentemot brukare, som kommer till
(OSL) 10 kap 2
förvaltningens kännedom och som kan
§.
polisanmälas, utan hinder av sekretess.
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
6:16 Beslut att polisanmäla brott mot den egna
verksamheten.
12 kap 10 §
SoL samt 10
kap 2 § OSL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
6:17 Beslut om polisanmälan angående vissa brott
mot underårig samt vissa grövre brott.
12 kap 10 §
SoL samt 10
kap 21 § OSL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
6:18 Beslut om polisanmälan angående misstanke
om vissa grövre brott.
12 kap 10 §
SoL samt 10
kap 23 § OSL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
Information till
Omsorgsnämn
dens presidium
vid anmälan till
Socialstyrelsen.
Avser brott med
en straffsats på
mer än 1 år.
13
Dnr/Dokument ID
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27,
2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11
Marianne Brattberg
7. Sekretess, gallring
Ärendetyp
7:1
Delegat
Kommentar
Beslut om utlämnande av allmän handling
som rör enskilds förhållande, till enskild eller
annan myndighet, där den enskilde har
samtyckt till att handlingen lämnas ut.
12 kap 2 § 1 st
OSL
(Offentlighets
och
sekretesslagen)
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
-med förbehåll
12 kap 2 § 2 st
OSL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
Beslut om utlämnande av
personaladministrativ handling som rör
personal inom omsorgsförvaltningens
verksamhet råder sekretess med beslut
enligt.
39 kap 1-3 §§,
OSL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
7:2
Beslut om att avslå eller delvis avslå
begäran från enskild eller annan myndighet
att utlämna allmän handling som rör
enskildes personliga förhållanden.
6 kap 4 § samt
26 kap 1 § OSL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
7:3
Beslut att lämna ut uppgifter ur
personregister till statliga myndigheteri för
forskningsändamål.
12 kap 6 § SoL
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
7:4
Besluta om förvaring och gallring av
handlingar.
21 samt 22 §
Förvaltningschefen Enligt fastställd
dokumenthante
LSS.
med rätt att
ringsplan
7 kap 1-2 §§
delegera vidare
Socialtjänstförord
ningen
8. God man, förvaltarskap
Ärendetyp
Lagrum
Delegat
8:1
Anmälan till överförmyndaren angående
5 kap 3 § 1p SoF Förvaltningschef
behov av förvaltarskap eller god man eller
(Socialtjänstföror med rätt att
att någon inte längre behöver förvaltare eller dningen)
delegera vidare
god man.
8:2
Yttrande i ärenden om förordnande av god
11 kap 16 § 2 st
man eller förvaltare för någon som fyllt 16 år. Föräldrabalken
Kommentar
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
14
Dnr/Dokument ID
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27,
2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11
Marianne Brattberg
9. Ekonomiska ärenden
Ärendetyp
Lagrum
Delegat
9:1
Utseende av beslutsattestant
kontoansvariga, inköpsansvariga.
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
9:2
Ersättning till kontaktperson (SoL, LSS)
och stödfamilj (LSS).
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
9:3
Eftergift av fordran.
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
9:4
Beslut om att ersätta enskild person för
egendomsskada som vållats av personal
inom omsorg med belopp motsvarande
högst stadens självrisk
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
9:5
Beslut om deltagande i kurser konferenser,
fortbildning.
Förvaltningschef
med rätt att
delegera vidare
Kommentar
Se SKL:s
rekommendationer
-all personal
9:6
Besluta att bevilja förtroendevalda att delta
i utbildningar
Omsorgsnämndens
ordförande
9:7
Representation
< 1000 kronor
Förvaltningschef
med
rätt att delegera
vidare
> 1000 kronor
Nämndens ordf
eller
förvaltningschef
15
Dnr/Dokument ID
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27,
2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11
Marianne Brattberg
10. Personalärenden - förhandlings- och lönefrågor
Ärendetyp
Lagrum
Delegat
10:1
MBL 11 – 14§§
samt 38
-Förvaltningschef
Förhandla
-förvaltningsövergripande frågor
-övriga frågor
10:2
Avseende MBL
14 § i samråd
med
-beslutsfattande chef personalkontor
et
Överenskommelse med enskild
arbetstagare om lön
-för samtliga månadsavlönad personal
inom av PU fastställda ramar och riktlinjer
Anställande chef
-för samtliga månadsavlönad personal
utom av PU fastställda ramar och riktlinjer
?
-för nyanställd personal med timlön
Enhetschef på
Bemanningsenheten
10:3
Förbud mot bisyssla
AB 8 §
Förvaltningschef
10:4
Frågor rörande avstängning p.g.a.
förseelse
AB 10 §
Förvaltningschef
10:5
Frågor avseende disciplinpåföljd
AB 11 §
Förvaltningschef
10:6
Beslut om uppsägning/avsked från
arbetsgivarens sida
AB 33 §
Förvaltningschef
10:7
Förändring av organisation inom
förvaltningen som är av mindre principiell
betydelse
10:8
Anställande av arbetstagare
10:9
Kommentar
Förvaltningschef
med rätt att
vidaredelegera
inom respektive ansvarsområde
Respektive
enhetschef
enhetschef inom respektive
ansvarsområde
Områdeschef
övrig personal inkl områdeschef
Förvaltningschef
Beslut att ej tillsätta ledig befattning för att
istället pröva vakansen för omplacering
- -inom förvaltning
Förvaltningschef
med rätt att
vidaredelegera
16
Dnr/Dokument ID
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Datum/ 2012-10/Ersätter 2012-05-03, 2011-0504, 2010-06-22, 2010-05-27,
2010-04-28, 2010-02-24, 200909-01, 2007-09, 2005-06, 200401, 2003-11
Marianne Brattberg
10:10
Tjänstledighet utan lön upp till 6 månader
10:11
Tjänsteresa
Förvaltningschef
med rätt att
vidaredelegera
-inom Norden
10:12
-utom Norden men inom Europa
Arbetsmiljöansvar
Anställande chef
Arbetsmiljölagen
Förvaltningschef
Förvaltningschef
med rätt att
vidaredelegera
Särskild
delegation skal
upprättas med
varje chef
17
2014-02-26
On § 7
Dnr 2014/54
7
Vägledande bestämmelser
myndighetsutövning Handikappomsorg
Sammanfattning
En revidering av gällande vägledande bestämmelser
myndighetsutövning Handikappomsorg har genomförts. Förslag till nya
bestämmelser har tagits fram.
Omsorgsnämnden beslutar att anta förslaget till nya vägledande
bestämmelser myndighetsutövning Handikappomsorg.
Expedieras till
Områdeschef biståndsenheten
Diariet
Utdragsbestyrkande
Dokumentbeteckning
Vägledande bestämmelser,
myndighetsutövning. handikappomsorg
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Lena Johansson, Förvaltningschef
Marianne Brattberg, SAS
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
Syfte:
Ge vägledning för biståndsbedömning inom handikappomsorgen.
Gäller för:
Insatser enligt LSS och SoL, Omsorgsförvaltningen i Trollhättans Stad.
Referensdokument:
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Socialtjänstlagen (SOL),
Delegationsordning, Föräldrabalken, Nationella och lokala måldokument för omsorgen
om funktionshindrade.
Ansvar och genomförande:
Biståndshandläggare, chefer och övrig personal inom Omsorgsförvaltningen.
Uppföljning:
Kontinuerlig uppföljning och uppdatering av omsorgsnämnden.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning
I RAMAR FÖR VERKSAMHETEN
II RÄTTEN TILL BISTÅND/INSATS
1. Målgruppen.
2. Allmänt om vägledande bestämmelser och rätten till bistånd.
3. Grundläggande värderingar, synsätt och förhållningssätt.
III INSATSER
4. Personlig assistans.
5. Ledsagarservice.
6. Kontaktperson.
7. Avlösarservice i hemmet.
8. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet.
9. Boendeformer för barn och unga med behov av särskilt stöd.
10. Boendeformer för vuxna med behov av särskilt stöd.
11. Daglig verksamhet enl. LSS eller sysselsättning enl. SoL.
12. Boendestöd enl. SoL.
13. Individuell plan enl. 10 § LSS.
14. Närstående-/anhörigstöd.
15. Förhandsbesked enl. 16 § 2 st LSS.
16. Om flyttning till och från Trollhättans kommun.
17. Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun.
18. Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt HSL.
Hjälp i hemmet och trygghetslarm enl. SoL. – Se vägledande bestämmelser för
SoL.Objektsanställning av närstående – Se vägledande bestämmelser för SoL..
1(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
Inledning
Vägledande bestämmelser för en samordnad handikappomsorg beskriver de olika
dokument som styr den verksamhet (läs myndighetsutövning) som bedrivs inom Biståndsenheten, Omsorgsförvaltningen, i Trollhättans Stad.
Vägledande bestämmelser omfattar följande:
I RAMAR FÖR VERKSAMHETEN innehåller en kort beskrivning av vilka övergripande styrdokument som reglerar verksamheten såsom lagstiftning, nationell handlingsplan, lokala planer för verksamhetsområdet, delegationsrätten och rutiner för handläggning. I ramar redovisas också de rutiner och arbetsordningar som överenskommes inom Biståndsenheten, mellan Biståndsenheten och resp. utförarenhet eller för
alla handikappomsorgens och/eller kommunens verksamheter.
II RÄTTEN TILL BISTÅND/INSATS
Här redovisas lagstiftningens intentioner och centrala begrepp gällande rätten till insats enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL).
III INSATSER innehåller preciserade bestämmelser för verksamhetsområdet Handikappomsorg, d v s de insatser för personer med funktionsnedsättningar som omfattas av lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL). Om dessa insatser fattar Omsorgsnämnden beslut.
Innehållet i de vägledande bestämmelserna kommer kontinuerligt att genomgå översyn och uppdateras. Den senast uppdaterade versionen finns alltid på intranät. Dessa riktlinjer formulerades 2002-05-01 i en första version och har sedan dess reviderats ett antal gånger.
2(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
1 RAMAR FÖR VERKSAMHETEN
Det finns en rad styrande dokument inom området handikappomsorg och biståndsbedömning. Här följer några:
- Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS).
- Socialtjänstlagen (SoL)
- Nationella planer för handikappolitiken.
- Socialstyrelsen allmänna råd.
- Mål och resursplan för Trollhättans Stad, Omsorgsförvaltningen, Omsorg för funktionshindrade samt Biståndsenheten (MRP). Även budgethandlingen innehåller anvisningar och
mål för verksamheten (se intranät).
- Verksamhetsidéer för olika verksamheter inom Omsorg för funktionshindrade.
- Delegationsförteckningen (se intranät).
- Vägledande bestämmelser för myndighetsutövning inom handikappomsorgen (detta dokument).
- Verksamhetsplan för Biståndsenheten (se intranät).
- Dokumenterade rutiner för arbetssättet inom myndighetsutövningen (se intranät).
Delegationsförteckningen är det samlade dokumentet som reglerar rätten att fatta
beslut inom Omsorgsnämndens ansvarsområde. Delegationsförteckningen anger
vilken lägsta befattningsnivå som har befogenhet att fatta resp. beslut.
I avsnittet ”Riktlinjer för utövande av delegerad beslutanderätt” anges att ”Ingen har
beslutanderätt enligt förteckning förrän särskilt beslut fattats därom.” Detta kallas
personlig delegation.
Personlig delegation lämnas av resp. enhetschef och förvärvas av nyanställd först
efter viss tid, efter att resp. chef har försäkrat sig om att den nyanställde besitter de
kunskaper som behövs om gällande lagstiftning, handläggning, lokala bestämmelser
(rätten att fatta beslut och riktlinjerna för myndighetsutövning inom Handikappomsorgen) och verksamhetsområdet. Personlig delegation undertecknas på särskilt avsedd
blankett (se rutiner vid myndighetsutövning).
Det finns dokumenterade rutiner för biståndshandläggningen mm på förvaltningens
intranät som t ex: rutin för ärendehantering, rutin för överklagande, rutiner för verkställighet, rutin för klagomålshantering samt rutin för anmälan av missförhållanden,
Lex Sarah.
Lex Sarah – I socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade, LSS samt socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS
2011:5), regleras socialtjänstens ansvar att uppmärksamma och undanröja allvarliga
missförhållanden inom verksamheterna.
- om skyldigheten att rapportera och utreda samt avhjälpa och undanröja missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden enligt 7 kap. 6 § första stycket och 14
kap. 3–6 §§ SoL samt 23 e § första stycket och 24 b–24 e §§ LSS, (2–5 kap. samt 7
kap. 1 § och delar av de allmänna råden i 7 kap.), och
3(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
- om anmälningsskyldigheten till Socialstyrelsen vid allvarliga missförhållanden eller
påtagliga risker för allvarliga missförhållanden enligt 14 kap. 7 § SoL och 24 f § LSS,
(6 kap. samt 7 kap. 1 § och delar av de allmänna råden i 7 kap.).
4(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
II ALLMÄNT OM VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER OCH RÄTTEN TILL
BISTÅND
1. Målgrupp
Handikappomsorg omfattar alla personer med funktionsnedsättningar i behov
av bistånd eller insats pga sin funktionsnedsättning.
Personer med funktionsnedsättningar kan ha behov av hjälp, ett hjälpbehov som
uppkommit på grund av funktionsnedsättningen. Alla personer med funktionsnedsättningar kan få hjälp enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen.
Personkretsen för LSS omfattar endast vissa funktionshindrade, beskrivna i 1 § LSS
(Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Personkretsen omfattar således inte alla personer med funktionsnedsättningar..
Dessa ”vissa funktionshindrade” beskrivs i tre undergrupper.
1. Personer med
utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
2. Personer med
hjärnskada förvärvad i vuxen ålder, förorsakad av yttre våld
eller kroppslig sjukdom, och betydande och bestående
begåvningsmässigt funktionshinder till följd därav.
3. Personer med
andra fysiska eller psykiska funktionshinder,
som är varaktiga, inte beror på normalt åldrande,
om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den
dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av
stöd och service.
För att fastställa personkretstillhörighet krävs:
För 1. personkretsen (den s.k. diagnosgruppen) krävs diagnos och intyg om utvecklingsstörning, om autism eller om autismliknande tillstånd av läkare/psykolog.
Diagnoskriterier beskrivs i DSM IV. Diagnoser skall ej tolkas av handläggare.
För 2. personkretsen krävs intyg av läkare om hjärnskadan, dess uppkomst samt en
utredning av den begåvningsmässiga funktionsnedsättningen. Denna utredning bör
ha gjorts av psykolog.
För 3. personkretsen krävs intyg av läkare (och ev. annan specialist) som beskriver
funktionsnedsättningen - arna.:
- vilken/-a förmåga/-or den enskilde lider förlust av (ej sjukdomsbeskrivning),
- att varaktigheten är överskådlig över tid,
- att funktionshindret ej beror på normalt åldrande,
- att funktionshindret/-n är stort/-a (omfattar flera livsområden samtidigt)
5(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
- att funktionshindret förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen (inte
klarar dagliga vardagsrutiner själv).
För att någon skall omfattas av 3:dje.personkretsen krävs att alla 5 kriterierna är uppfyllda.
Innebörden i de senare 4 kriterierna förtydligas i propositionen 1992/93:159, Stöd
och service till vissa funktionshindrade.
Med varaktigt funktionshinder avses enligt propositionen att det inte skall vara av
övergående eller tillfällig natur. Det framgår att lagen i första hand skall tillförsäkra
personer med livslånga eller mycket långvariga funktionshinder det särskilda stöd
som de behöver för att bygga upp och bibehålla levnadsvillkor som är likvärdiga med
andra människors.
Kriteriet funktionshinder som ej tillhör det normala åldrandet används huvudsakligen
vid bedömning av personkretstillhörighet av äldre personer för att skilja ut funktionshinder som är direkt relaterade till åldrandet från övriga, exempelvis gäller det vissa
demenssjukdomar.
Med stort funktionshinder avses enligt propositionen att funktionshindret skall ha en
sådan karaktär eller omfattning att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt t.ex. boende, fritid, behov av rehabilitering eller habilitering. Detsamma gäller
om en person dagligen är mycket beroende av hjälpmedel eller har återkommande
behov av annan persons hjälp för den dagliga livsföringen t.ex. äta, klä sig, sköta hygien, förflytta sig eller meddela sig.
Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen avses enligt propositionen att
den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som t.ex. hygien, toalettbestyr, mathållning, av- och påklädning, förflyttning inomhus och utomhus, sysselsättning eller att utföra träning/behandling. Det kan också gälla svårigheter att kommunicera med andra eller att sköta sin ekonomi.
Så skall det ge upphov till omfattande behov av stöd och service, vilket enligt propositionen (sid 169) i allmänhet innebär att den enskilde har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd.
För personer med flera funktionsnedsättningar måste den samlade effekten bedömas.
6(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
2. Allmänt om vägledande bestämmelser och rätten till bistånd/insats.
Dessa bestämmelser avser insatser för personer med funktionsnedsättningar såväl
enligt LSS som SoL. Politikerna i Trollhättans kommun fattar beslut om riktlinjer för
biståndsbedömningen.
Insatser för personer med funktionsnedsättningar kan beviljas enligt SoL (socialtjänstlagen) och LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade).
Enligt 4 § LSS innebär denna lag ”… ingen inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt någon annan lag.”
Dessa bestämmelser omfattar ej insats enligt 9 § 1. LSS angående rådgivning och
annat personligt stöd. Huvudman är Västra Götalandsregionen genom Handikappförvaltningen i Vänersborg.
Vägledande bestämmelserna omfattar ej heller insats enligt 9 § 7. LSS angående
korttidstillsyn för skolungdom över 12 år, för vilket Utbildningsförvaltningen i Trollhättans Stad ansvarar.
Rätten till bistånd 4 kap 1 § 1 st SoL
Rätten till bistånd regleras i 4 kap 1 § 1 st socialtjänstlagen ”Den som inte själv kan
tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd
av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.”
Syftet med rättighetsbestämmelser är att garantera människor det stöd de behöver i
de fall detta inte kan tillgodoses av dem själva eller någon annan. Det är ett uttryck för
människans eget ansvar att klara sin livsföring. Det är också ett uttryck för att samhället skall träda in med stöd när den enskilde inte kan klara detta.
Tre kriterier skall uppfyllas för att ha rätt till bistånd
- att ha behov
- att inte kunna tillgodose dem själv
- att inte heller kunna få dem tillgodosedda på annat sätt
Begreppet ”behov” i lagens mening är liktydigt med ett mänskligt behov t.ex. att äta,
att sköta sin hygien, att förflytta sig. Det man inte kan göra själv behöver man hjälp
med.
Begreppet ”bistånd” betyder hjälp.
Behov kan tillgodoses med hjälp (bistånd). Hjälpen ges i form av insatser.
Bistånd ”för sin livsföring i övrigt” 4 kap 1 § 1 st SoL
Inom ramen för begreppet ”livsföring i övrigt” regleras det bistånd som ej benämns
försörjningsstöd. Detta är den sammanfattande benämningen på den hjälp som beviljas enligt socialtjänstlagen inom kommunens handikappverksamhet. Socialtjänstlagen
7(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
beskriver inga insatser. De insatser som omfattas i Trollhättans Stad framgår av VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER FÖR MYNDIGHETSUTÖVNING ENLIGT SoL.
Skälig levnadsnivå 4 kap 1 § 2 st. SoL
Skälig levnadsnivå är VAD (vilken form av hjälp (insatser) och vilken omfattning) samhället tar ansvar för och garanterar att alla får, om de har behov som de inte själva kan
tillgodose eller kan tillgodoses på annat sätt. Skälig levnadsnivå beskrivs som generella bestämmelser. Individuell behovsbedömning skall alltid göras i förhållande till bestämmelserna .
Vilka insatser och vilken omfattning, som handikappomsorgens verksamhet har enligt
socialtjänstlagen finns beskrivet under INSATSER..
Rätten till insatser enl. 7 § 1 st LSS
Rätten till insatser regleras i 7 § LSS ”Personer som anges i 1 § har rätt till insatser i
form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 § 1-9, om de behöver sådan hjälp i
sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges
i 1 § 1. och 2. har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt 9 § …
10..”
Tre kriterier skall uppfyllas för att ha rätt till insats
- Personen skall omfattas av personkretsen enl. LSS (gäller ej SoL)
- behov skall föreligga och namngiven insats i 9 § LSS skall motsvara behovet (enl.
SoL skall behov föreligga – insatser finns ej namngivet)
- behovet skall faktiskt inte vara tillgodosett (enl. SoL gäller att den som inte själv
kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt)
Begäran om insatser enl. 8 § LSS
Insatser enligt denna lag kan endast ges till den enskilde om han/hon begär det. Ena
ansökan/begäran om insats kan endast göras av den enskilde, vårdnadshavare eller
legal ställföreträdare såsom god man eller förvaltare.
För barn över 15 år kan inte en insats som begärs av vårdnadshavare beviljas mot
barnets vilja om den själv kan uttrycka sin önskan eller sina behov.
Vuxna och ungdomar över 15 år skall endast beviljas insatser på ställföreträdares
ansökan om han/hon uppenbart saknar förmåga att själv föra sin talan.
Barnperspektiv enl.5 kap 1 § SoL, 6 § LSS, 5 kap.
När åtgärder enligt denna lag berör barn skall barnets bästa särskilt beaktas. När en
insats rör barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina
åsikter. Barnets bästa ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
8(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
Socialnämndens befogenheter vid oenighet mellan vårdnadshavarna, 6 kap 13a
§ Föräldrabalken.
Står barnet under vårdnad av två vårdnadshavare och samtycker endast den ena till
en åtgärd till stöd för barnet, får socialnämnden besluta att åtgärden får vidtas utan
den andra vårdnadshavarens samtycke om det krävs med hänsyn till barnets bästa
och åtgärden gäller
1. psykiatrisk eller psykologisk utredning eller behandling som omfattas av hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763),
2. behandling i öppna former som ges med stöd av 4 kap. 1 § socialtjänstlagen
(2001:453),
3. utseende av en kontaktperson eller en familj som avses i 3 kap. 6 b § första stycket socialtjänstlagen eller
4. en insats enligt 9 § 4, 5 eller 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Ett beslut enligt första stycket får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.
Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. Rätten får dock bestämma att dess beslut ska gälla först sedan det har vunnit laga kraft.
Stöd och skydd för barn
Anmälningsplikten enligt 14 kap. 1 § SoL har utökats till att även gälla vid misstanke
om att ett barn far illa. Var och en som arbetar inom omsorgsnämndens verksamhetsområde har en skyldighet att göra anmälan enligt ovan. En utredning med anledning av en anmälan om att ett barn far illa eller att det finns en misstanke om detta
ska omfatta både barnets behov av stöd och skydd. Socialnämnden ska se till så att
det finns rutiner för att förebygga och åtgärda risker och missförhållanden inom socialtjänstens stöd och skydd för barn och unga. Utreds av Arbetsmarknads- och socialförvaltningen
Goda levnadsvillkor enligt 7 § 2 st LSS
Om rätten till insats föreligger skall den enskilde genom insatserna tillförsäkras goda
levnadsvillkor. Detta begrepp skall ej sammanblandas med det kvantitativa innehållet
i socialtjänstlagens begrepp skälig levnadsnivå.
Goda levnadsvillkor innebär att:
- insatserna skall ha en skälig nivå
- insatserna skall vara varaktiga och samordnade
- insatserna skall anpassas till mottagarens individuella behov
- insatserna skall utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver
dem.
- insatserna skall utformas så att de stärker den enskildes förmåga (jfr SoL ”… möjligheter att leva ett självständigt liv.”) att leva ett självständigt liv.
- den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges.
9(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
Insatser som är varaktiga över tid, individuellt anpassade (ej enl. standardiserad
mall), lättillgängliga och utformade så att de tydligt stärker den enskildes egen förmåga (även om den är ringa) att leva så självständigt som möjligt samt inflytande och
medbestämmande är de kvaliteter som svarar mot goda levnadsvillkor. Goda levnadsvillkor relaterar till målet enl. 5 § LSS ”Verksamhet … skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet… Målet skall vara att den enskilde får
möjlighet att leva som andra.”
Individuell behovsbedömning
Vid myndighetsutövning (beslutsfattande i personärende) skall alltid en individuell
behovsbedömning göras för att det klart skall framgå om den enskildes behovssituation kan tillgodoses med insatser och omfattning i enlighet med Trollhättans Stads
Vägledande bestämmelser för insatser enligt LSS och socialtjänstlagen för personer
med funktionsnedsättningar. Om inte behovet kan tillgodoses inom ramen för dessa
vägledande bestämmelser skall det tydligt framgå av den individuella behovsbedömningen.
10(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
3. Grundläggande värderingar, synsätt och förhållningssätt
Handikappomsorgen (insatser för personer med funktionsnedsättningar) i Trollhättans
Stad skall präglas av socialtjänstlagens och LSS grundläggande värderingar, synsätt
och förhållningssätt samt kommunens grundläggande värderingar (se MRP). Samhällets socialtjänst vilar på demokratins och solidaritetens grund.
Detta innebär att den enskilda människan
- har förmågan att leva ett självständigt liv
- har eget ansvar för att klara sin livsföring (för sitt eget liv)
- har rätt till integritet
- har rätt att föra sin egen talan
- skall vara delaktig
Personer med behov av hjälp och stöd skall
- bemötas med respekt i dialog
- ges insats endast om den enskilde själv begär
- få sina behov individuellt prövade, tillgodosedda och anpassade
- vara fullt delaktiga i insatsernas utformande och utförande
- få insatserna utformade så att de är lätt tillgängliga
- få insatserna utformade så att de stärker förmågan att leva ett självständigt liv
11(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
III INSATSER
4. Personlig assistans
Typ av insats
innehåll
Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken enligt 9 § 2.
LSS och 9 a § LSS.
Biträde av personlig assistent innebär att den enskilde ansöker om och
beviljas personligt utformat stöd av personal anställd i kommunen.
Ekonomisk ersättning för skäliga kostnader avser den kostnad som den
enskilde får i samband med att assistansen utförs av annan huvudman än
kommunen.
En grundläggande tanke bakom insatsen biträde av personlig assistent är
att den skall vara en sammanhållen insats som i sig innefattar andra insatser, vilket ger samordning och kontinuitet som skall begränsa antalet
personer som utför insatsen. Men om en person ansöker om ledsagarservice enligt LSS så är det den insatsen som skall prövas och beslutas om.
LSS är lagrummet som reglerar insatsen för grundläggande behov under
20 timmar per vecka. Socialförsäkringsbalken är lagrummet som reglerar
insatsen för grundläggande behov över 20 timmar per vecka. Försäkringskassan är huvudman för handläggning enl. 51 kap. socialförsäkringsbalken.
Kommunen har alltid det ekonomiska ansvaret för personlig assistans upp
till 20 timmar per vecka, oavsett huvudman och lag. Om beslut enligt socialförsäkringsbalken föreligger utgår assistansersättning från staten - till
den huvudman som verkställer beslutet.
Rätten till assistanstimmar enligt socialförsäkringsbalken beslutas av Försäkringskassan och är en prövning på likadana grunder (kriterier) som enligt LSS, med den skillnaden att omfattningen av de grundläggande behoven måste uppgå till 20 timmar eller mer.
Ekonomiskt stöd till skäliga kostnader innebär att den enskilde väljer
en annan huvudman för utförandet av assistansen.
Vid ansökan skall det framkomma om den enskilde ansöker om biträde av
personlig assistent eller skäliga kostnader för assistanstimmar.
Övriga behov. Den som får personlig assistans har rätt att få hela hjälpbehovet (alla sina behovsområden) tillgodosett inom ramen för denna insats, vilket alltså kan omfatta behov av hjälp med ledsagning och/eller
12(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
avlösning.
Biträde av personlig assistent, verkställighet av beslut fattat enligt 51
kap socialförsäkringsbalken. Den enskilde kan själv avgöra om han/hon
vill anlita extern utförare, ansvara själv eller begära att kommunen utför
den beviljade assistansen. Vid en begäran om kommunalt utförande fattas
ett särskilt beslut om verkställighet av den beslutade insatsen.
Syfte och målgrupp
Biträde av personlig assistent är ett personligt utformat stöd till den som
har mycket stora hjälpbehov av personlig karaktär. Förutsättning för denna insats är krav på hjälp med sina grundläggande behov.
Med grundläggande behov avses sådana mycket personliga angelägenheter som hjälp med sin personliga hygien, måltider(att äta och dricka),
toalettbestyr, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om personens behov – se
9 a § LSS.
Tidsåtgång,
frekvens, omfattning
Individuellt behovsprövat.
13(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Särskilda villkor, undantag
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
Föräldrar med funktionsnedsättningar
Omvårdnad av barn till person med funktionsnedsättningar är som huvudregel inte en syssla för personlig assistans (”Ett barns behov av omvårdnad är principiellt inte en uppgift för förälderns personliga assistent”
enligt Propositionens specialmotivering sid 176). Under spädbarnsåret,
under anknytningsprocessen, är barnet känslomässigt och praktiskt totalt
beroende av oftast någon av sina föräldrar.
Föräldraförsäkringen ger rätt för båda föräldrarna att använda dess förmåner. Därefter träder andra samhällsförmåner in såsom barnomsorg.
Undantag kan göras under spädbarnsåret, assistenten kan hjälpa den
funktionshindrade att klara viss praktisk omvårdnad (som exempel ges
vid amning och blöjbyten) av spädbarnet d v s vara en hjälp för föräldern
att vara förälder.
Personlig assistans till barn med funktionsnedsättningar
Barns rätt till personlig assistans skall ske dels enligt samma kriterier
som för vuxna d.v.s. hjälp med grundläggande behov och dels med beaktande av vad som sägs i propositionen 1992/93:159 sid 66 ”personlig
assistans kan vara av grundläggande betydelse för barn som har omfattande omvårdnadsbehov under hela dygnet och som på grund av t.ex.
hjärnskada, genetisk skada eller sjukdom har flera funktionshinder samtidigt. Sådana funktionshinder kan vara någon eller flera kombinationer av
t.ex. rörelsehinder, utvecklingsstörning, synskada, hörselskada, epilepsi,
andningsproblem, hjärtsjukdom eller extrem infektionskänslighet.”
För de flesta barn är det bättre att kunna bo tillsammans med sina föräldrar med stöd av personlig assistans än att flytta till en bostad med särskild service.
För att bedöma funktionsnedsatta barns behov av insatser enligt LSS och
föräldraansvaret görs en jämförelse med vad som är normalt föräldraansvar för barn utan funktionsnedsättning i motsvarande ålder.
Särskilda skäl för personlig assistans under vistelse i barnomsorg
och skola
I propositionen 1992/93:159 sid 65 skrives ”Barn med funktionshinder har
ofta särskilda behov av stöd i barnomsorg, skola och på fritid. Om barnets behov inte tillgodoses inom ramen för ordinarie verksamhet, bör det
vara huvudmannens uppgift att se till att resurser tillförs verksamheten
med hänsyn till barnets behov. Det kan t.ex. innebära att personaltätheten höjs eller att verksamheten tillförs specialpedagogiskt stöd. En annan
åtgärd kan vara elevassistans.” Insatsen personlig assistans skall alltså
inte ersätta den personal som krävs för att ett barn i behov av stöd skall
få enligt skollagen, se skollagen 2010:800 5-1 §§
14(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
Endast om den hjälp ett barn/elev behöver är sådan att den faller utanför
vad som är rimligt enligt skollagens ansvar och om ett barn/elev ofta
måste utebli från verksamheten samt är i behov av personlig assistent
såväl i anslutning till verksamheten som i hemmet så kan detta innebära
att rätten till personlig assistans i skola/barnomsorg förstärks.
Personlig assistans i daglig verksamhet
I insatsen daglig verksamhet enligt LSS skall enligt 9 c § ingå omvårdnad.
I 6 § 2 st LSS skrives ”För verksamheten enligt denna lag skall det finnas
den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges.”. Det åligger således verksamheten att ansvara
för all omvårdnad för att den enskilde skall kunna ta del av insatsen daglig verksamhet. Det kan undantagsvis beviljas personlig assistans, såväl
enligt LSS som enligt 51 kap socialförsäkringsbalken, om den enskilde
har ett oungängligt behov av en särskild person knuten till den enskildes
person i daglig verksamhet och i bostaden. Den särskilda personen skall
vara nödvändig för den enskildes kommunikation. Behovet förstärks om
den enskilde har behov av täta sjukhusbesök. Om särskilda skäl skall
anses föreligga skall de styrkas av läkare med specialistkompetens.
Resursbrist inom daglig verksamhet skall inte lösas genom att insatsen
personlig assistent beviljas.
Personlig assistans i bostad med särskild service
I insatsen bostad med särskild service enligt LSS skall enligt 9 c § ingå
omvårdnad. I 6 § 2 st LSS står att läsa ”För verksamheten enligt denna
lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en
god service och omvårdnad skall kunna ges.” Det åligger således verksamheten att ansvara för all omvårdnad för att den enskilde skall kunna
ta del av insatsen bostad med särskild service. Enligt 9 c § LSS insatsen
”…bostad med särskild service för vuxna ingår också fritidsverksamhet
och kulturella aktiviteter.” Den enskildes hela hjälpbehov skall täckas av
personalen i verksamheten.
I bostad med särskild service i form av servicebostad kan i vissa fall biträde av personlig assistent förekomma. Även här skall dock den enskildes behov av stöd och service tillgodoses inom ramen för verksamheten.
I insatsen annan särskild anpassad bostad ingår ej service och omvårdnad varvid insatsen biträde av personlig assistent eller assistanstimmar
via socialförsäkringsbalken kan vara aktuell.
Resursbrist inom bostad med särskild service skall inte lösas genom att
särskild insats beviljas utan löses genom personalförstärkning.
15(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
Personlig assistans under vistelse på sjukhus
Den som har beslut om personlig assistans enligt LSS eller via försäkringskassan kan, efter behovsbedömning, ges möjlighet att ha den med
sig under vistelse på sjukhus, del av eller hela omfattningen av den assistans som redan är beviljad om:
- karaktären av funktionsnedsättningen gör det särskilt angeläget
- hälsotillståndet kräver att ett starkt begränsat antal personer med ingående kunskap om den enskilde bör finnas till hands
- den enskildes möjligheter att kommunicera kräver att ett starkt begränsat antal personer med ingående kunskap om den enskilde bör finnas till
hands.
Tillfälligt behov av personlig assistans enligt LSS
Tillfälligt behov av insatsen personlig assistans enligt LSS kan uppstå
som ett komplement till assistanstimmar enligt socialförsäkringsbalken
eller som ett komplement till tidigare fattat beslut om insatsen enligt LSS
t.ex. i samband med semesterresa. Skall för övrigt utredas som ett
grundbeslut om biträde av personlig assistent eller ekonomisk ersättning
för skäliga kostnader för anordnande av assistans.
Dubbelassistans
Den som har behov av mer än en personlig assistent samtidigt har rätt till
två eller flera assistenter endast om möjligheterna att få bidrag enligt lagen (1992:1574), om bostadsanpassning m. m, eller hjälpmedel enligt
hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), har utretts
Personlig assistans enligt 9 § 2 i samband med resor
I första hand skall resan genomföras inom ramen för beviljade assistanstimmar. Vid utökat behov av assistans görs en individuell behovsprövning.
I alla beslut om personlig assistans inryms del till omkostnader varvid ingen särskild hänsyn tas till omkostnader. Ansökan bör inkomma i god tid
då en planerad resa ej kan anses vara av akut karaktär.
Vårdbidrag - personlig assistans - Vårdbidrag är en statlig ersättning
vilket kan beviljas en förälder för merarbete med särskild tillsyn och vård
samt för de merkostnader som orsakas av barnets sjukdom eller funktionshinder. Detta bidrag handläggs av Försäkringskassan.
Rätten till personlig assistans går före vårdbidraget.
En förälder som uppbär vårdbidrag för sitt barn och ansöker om personlig
assistans för barnet kan inte nekas insatsen med hänvisning till att vårdbidrag är beviljat. Information skall lämnas om att vårdbidrag ofta reduceras som en följd av att insatsen personlig assistans beviljas. Föräldern
ansvarar för att informera Försäkringskassan om förändrade förhållanden.
16(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
65-årsgränsen
Rätt till insatsen personlig assistans föreligger enligt 9 b § LSS efter att
den enskilde fyllt 65 år om insatsen beviljats före han/hon fyllt 65 år eller
om ansökan inkommit till kommunen senast dagen före 65-årsdagen och
därefter blivit beviljad. Insatsen får inte utökas i omfattning efter det att
den enskilde fyllt 65 år. En ansökan om bistånd enligt SoL kan då göras.
Särskilda villkor, utförande
Insatsen utförs av anställd person. Önskemål om val av personlig assistent
skall i möjligaste mån tas hänsyn till.
Ansvarig för
utförandet
Ansvarig enhetschef inom Omsorgsförvaltningen.
Vid beslut om ekonomisk ersättning för skäliga kostnader där annan huvudman står för utförandet av assistansen har den huvudmannen ansvar
för utförandet och personal.
17(31)
Dokumentbeteckning
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Datum: 2014-03-01
5. Ledsagarservice
Typ av insats
innehåll
Ledsagarservice enligt 9 § 3. LSS - Insatsen innebär att ledsagas, beledsagas, få sällskap till och från kultur- eller fritidsaktivitet, besöka vänner
(då den enskilde inte själv kan ta sig själv till och från) eller bara för att
promenera. Insatsen är alltså knuten till aktiviteter utanför hemmet och
utförs av en anställd person.
I insatsen ingår ej omvårdnad enligt 9 c § LSS.
Observera att LSS utgör ett komplement till annan befintlig lagstiftning
inom området, vilket innebär att lagen inte medför några inskränkningar i
rätten till insatser som kan tillkomma enligt annan lagstiftning, 4 § LSS.
Det ansvar som åligger annan huvudman skall således beaktas.
Ledsagarservice som ”bistånd för sin livsföring i övrigt” enligt 4 kap
1 § SoL - Ledsagning enligt socialtjänstlagen kan beviljas personer med
funktionsnedsättningar som ej tillhör personkretsen. En bedömning görs
enligt begreppet skälig levnadsnivå.
Syfte och målgrupp
Syftet med insatsen är att bryta isolering. Insatsen skall underlätta för
personer med omfattande funktionsnedsättningar att kunna delta i samhällslivet samt att ha kontakter med andra. (Ingår i personlig assistans för
den som uppfyller kriterierna därför.)
För barn och ungdomar skall behov som går utöver vad som är normalt
för ett barn i motsvarande ålder ligga till grund för bedömningen.
Tidsåtgång,
Avgift
I beslutet skall anges antal timmar per vecka eller månad.
Ledsagningen utförs i första hand inom närområdet. Med närområde avses den egna eller närliggande kommuner. Insatsen skall kunna genomföras på högst en halv dag.
LSS ingen avgift.
SoL se Trollhättan Stads fastställda taxa.
Den enskilde får själv bekosta de omkostnader som uppkommer i samband med insatsen. Detta innebär att i beslut om ledsagarservice ingår det
inte beslut om ekonomisk ersättning för aktiviteter, transport eller kost för
brukaren eller ledsagaren.
Den enskilde har normalt inte rätt till ledsagarservice enligt 9 § 3 p LSS
för att kunna företa semesterresor. En sådan insats kan endast beviljas i
mycket speciella undantagsfall. Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat
att övervägande skäl talar för att lagstiftarens avsikt varit att insatsen led-
18(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
sagarservice tar sikte på en tämligen begränsad insats avsedd att ge personer med funktionsnedsättningar, som inte uppfyller förutsättningarna för
personlig assistans, ökade möjligheter att genomföra enklare aktiviteter
och bryta social isolering. Att åka på semesterresor kan enligt Högsta förvaltningsdomstolens bedömning normalt inte anses vara att genomföra en
sådan enklare aktivitet som omfattas av insatsen ledsagarservice enligt 9
§ 3. (Dom 2011-78 Högsta Förvaltningsdomstolen)
För besök på vårdinrättning hänvisas till sjukresor.
”Insatsen ledsagarservice, som kan beviljas enligt SoL eller LSS, syftar till
att bryta isolering för äldre och funktionshindrade och att möjliggöra för
den enskilde att besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter eller i kulturlivet.
Syftet med insatsen är inte att vara ett alternativ till sjukresor för att underlätta besök hos läkare, sjukgymnast o dyl.” (Dom Kammarrätten Stockholm, 2013-02-27, mål nr: 7444-12)
I bostad med särskild service (enl. 9 § 8 och 9 LSS) eller beslut om bostad med särskild service enligt SoL 4 kap 1 § ingår fritidsverksamhet och
kulturella aktiviteter. I dessa insatser skall det utöver vad som genomförs
gemensamt finnas utrymme för individuellt anpassad ledsagning till olika
fritidsaktiviteter vid minst ett tillfälle per vecka. Vid önskan om ytterligare
enskilda fritidsaktiviteter än det som ingår i den särskilda boendeformen
kan en ansökan om ledsagarservice prövas. Med fritidsaktiviteter avses
aktiviteter som ligger utöver vardagliga sysslor. I begreppet vardagliga
sysslor återfinns t.ex. veckoinköp, besök på återvinningscentralen, bank
och apoteksärenden osv.
Insatsen utförs av anställd person. Önskemål om val av ledsagare skall i
möjligaste mån tas hänsyn till.
Ansvarig för
utförandet
19(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
6. Kontaktperson
Typ av insats
innehåll
Kontaktperson enligt 9 § 4. LSS - Insatsen innebär att få ett ickeprofessionellt stöd av en människa (lekman) med stort engagemang och
intresse av andra människor. Kontaktpersonen skall vara en medmänniska.
Kontaktpersonen, som inte har något juridiskt ansvar i sitt uppdrag, kan ge
enklare råd och vara en förespråkare för den enskilde i enklare frågor.
Kontaktpersonen får ej ta ansvar för frågor som faller inom god maninstitutet eller är av juridisk karaktär.
I insatsen ingår ej omvårdnad enl. 9 c § LSS.
Kontaktperson som ”bistånd för sin livsföring i övrigt” enligt 4 kap 1
§ SoL - Insatsen kontaktperson kan beviljas enligt socialtjänstlagen för
personer med funktionsnedsättningar som inte tillhör LSS personkrets. I
insatsen enligt socialtjänstlagen finns ett förändringsperspektiv. Insatsen
skall vara en del i en process som kan leda till att behovet av insatsen
upphör.
Syfte och målgrupp
Syftet med insatsen är att bryta isolering. Insatsen skall ge samvaro och
hjälp till fritidsverksamhet.
Insatsen är huvudsakligen riktad till vuxna personer.
Tidsåtgång,
Avgift
En individuell prövning görs.
För insatsen uttages ingen avgift.
Den enskilde betalar dock sina egna omkostnader.
Insatsen utförs av person som kontrakteras av Trollhättans Stad. Önskemål om val av kontaktperson skall i möjligaste mån tas hänsyn till.
Anhöriga eller personer inom det närmaste nätverket bör inte förordnas
som kontaktperson.
Ansvarig för
utförandet
20(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
7. Avlösarservice i hemmet
Typ av insats,
innehåll
Avlösarservice i hemmet enligt 9 § 5. LSS - Insatsen innebär att en
anställd person tillfälligt avlöser/avlastar och tar över omsorgen från anhöriga/närstående.
Insatsen utförs i den enskildes hem eller i dess direkta närhet.
I insatsen kan ingå omvårdnad.
Avlösarservice i hemmet som ”bistånd för sin livsföring i övrigt” enligt 4 kap 1 § SoL - Insatsen avlösarservice i hemmet enligt socialtjänstlagen är till innebörd och syfte densamma som LSS för personer med
funktionsnedsättningar som ej tillhör LSS personkrets.
Syfte och målgrupp
Syftet med insatsen är att ge föräldrar och syskon utrymme för varandra,
föräldrarna tid för egna aktiviteter eller tid för att vila.
För personer över 65 år, se VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER MYNDIGHETUTÖVNING ENL. SOL.
Tidsåtgång,
Avlösarservice är framförallt en regelbunden insats, som ger framförallt
föräldrar möjlighet att med jämna tidsintervall få ”egen” tid.
I beslutet skall anges antal timmar per vecka eller månad.
Avgift
Ingen avgift.
Önskemål om val av avlösare skall i möjligaste mån tas hänsyn till.
Avlösaren skall ej tillhöra den närmaste familjekretsen.
Familjehemsföräldrar är i detta fall att jämställa med föräldrar.
Ansvarig för
utförandet
21(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
8. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
Typ av insats,
innehåll
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 § 6. LSS - Insatsen
innebär att omsorgsansvaret tillfälligt flyttas utanför det egna hemmet till
verksamhet eller annan person än föräldrar/ närstående. Den enskilde
vistas då på ett korttidshem, i en stödfamilj eller på läger.
Vid behov av avlösning/avlastning se även rubrik Avlösarservice i hemmet.
Vid behov av miljöombyte/rekreation se även rubrik Ledsagarservice.
Korttidsvistelse som ”bistånd för sin livsföring i övrigt” enligt 4 kap 1
§ SoL – kan i vissa fal bli aktuell för personer som vårdas av anhörig där
insats enligt LSS ej är aktuell.
Syfte och målgrupp
Syftet med insatsen är att tillfälligt avlösa/avlasta föräldrar/närstående
och/eller ge miljöombyte/rekreation för den enskilde.
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet kan för en vuxen bidra till strävan att skapa ett eget självständigare liv.
För personer med demens eller som är över 65 år, se VÄGLEDANDE
BESTÄMMELSER MYNDIGHETUTÖVNING ENL. SOL.
Tidsåtgång,
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet bör ej ha större omfattning i tid
än den tid som den enskilde vistas i det egna hemmet.
I beslutet skall anges omfattningen av insatsen per period. t.ex. Vecka,
månad, år. .
Avgift
För insatsen får avgift ej uttagas enligt 21 § LSS.
För insats enligt 4 kap 1 § SoL uttages ingen avgift.
Ersättning för kostnader som avser måltider och ev. andra omkostnader får
uttages, dock ej högre än kommunens självkostnader.
Korttidsvistelse erbjuds ej under två veckor under sommarlovet samt under
totalt 8 röda dagar under storhelger.
Ansvarig för
utförandet
22(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
9. Boendeformer för barn med behov av särskilt stöd
Typ av insats,
innehåll
Boende i familjehem och bostad med särskild service för barn och
unga enligt 9 § 8. LSS - Ett av socialtjänstens viktigaste mål är att skapa
förutsättningar för att barn med funktionsnedsättningar skall kunna växa upp
i sitt föräldrahem. Boende i familjehem och bostad med särskild service för
barn och unga är en insats som kan komma i fråga först om barnet, trots
stödinsatser i hemmet, inte kan bo i det egna hemmet. Insatsen skall ses
som ett komplement till det egna föräldrahemmet, en kompletterande varaktig uppväxtmiljö. Den kan endast bli aktuell för ett barn med omfattande funktionshinder och som på grund därav har behov av detta särskilda stöd. Omsorgssvikt på grund av brister i föräldraförmågan utreds på andra grunder.
Boende i familjehem
Insatsen innebär att ett barn:
1. på grund av sitt funktionsnedsättning
2. stadigvarande bor…
3. i en annan familj än den egna. Det är i första hand personer med
funktionsnedsättningar med stort omvårdnadsbehov och att …
4. stödinsatser i det egna hemmet inte varit tillräckliga, som gör att
denna insats blir aktuell.
I övrigt gäller socialtjänstlagens bestämmelser om medgivande enl. 6 kap
6 § SoL.
Vårdplan skall upprättas enl. 11 kap 3 § SoL.
Vård i annat hem än det egna skall övervägas minst en gång i halvåret
enl. 6 kap 8 § SoL.
Bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo
utanför föräldrahemmet
Insatsen innebär att barnet:
1. pga sin funktionsnedsättning
2. stadigvarande bor …
3. i en bostad med särskild service tillsammans med andra barn.
Det är ett stort och komplicerat omvårdnadsbehov som skall tillgodoses.
Stödinsatser i det egna hemmet har ej varit tillräckliga. I en bostad med
särskild service skall personal finnas dygnet runt.
Insatsen kan också ges i samband med skolgång på annan ort då barnet/ungdomen ej kan genomföra studierna utan särskilt boende.
I insatserna ingår enl. 9 c § LSS omvårdnad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter.
23(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Syfte och målgrupp
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
Boende i familjehem - Syftet med insatsen är att vården och omvårdnadsansvaret stadigvarande flyttas till en annan familj pga av en omfattande behovssituation föranledd av omfattande funktionsnedsättningar..
Bostad med särskild service - Syftet med insatsen är att skapa en god
boendesituation för barn med mycket omfattande behov av särskilt och
speciellt stöd som ställer krav på tillgång till personal med kvalificerad och
särskild kompetens.
Syftet med insatsen är vidare att möjliggöra för barn/ungdomar som studerar på annan ort ett anpassat boende så de kan genomföra studierna.
Tidsåtgång,
Insatserna begränsas åldersmässigt av när skolgången inom det allmänna skolväsendet upphör.
Avgift
Föräldrar är skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för barnet enl. 8 kap 1 § 2 st. SoL och 20 § LSS.
Behov av placering pga föräldrasvikt och sociala problem utreds av individoch familjeomsorgen.
Ansvarig för
utförandet
Placerande handläggare.
Vid familjehemsplacering ansvarar familjehemshandläggare på arbetsmarknads och socialförvaltningen för uppföljning och omprövning av familjehemmet.
Vid boende utanför kommunen skall ansvarig avgiftshandläggare för köpta
platser informeras om kostnader, hyra och övriga avgifter. Se rutin för köpta platser och avtal.
24(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
10. Boendeformer för vuxna med behov av särskilt stöd
Typ av insats,
innehåll
Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad
bostad för vuxna enligt 9 § 9. LSS.
Insatsen bostad med särskild service innebär att den enskilde har ett eget
kontrakt (ej ett reguljärt förstahandskontrakt med enskild hyresvärd) - ett
andrahandskontraktsförhållande med kommunen. I insatsen ingår såväl
bostaden som det personella stödet för att genomföra dagliga aktiviteter i
och utanför bostaden. Inom ramen för bostad med särskild service för
vuxna finns: Servicebostad, gruppbostad samt annan särskild anpassad
bostad.
I insatsen bostad med särskild service i form av gruppbostad eller servicebostad ingår service, omvårdnad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter enligt 9 c § LSS. Den enskilde skall förutom gemensamma aktiviteter
inom eller utanför boendet erbjudas möjlighet till stöd med individuellt anpassade fritidsaktiviteter utanför boendet vid minst ett tillfälle per vecka.
Med fritidsaktiviteter avses aktiviteter som ligger utöver vardagliga sysslor. I begreppet vardagliga sysslor återfinns t.ex. veckoinköp, besök på
återvinningscentralen, bank och apoteksärenden osv.
Servicebostad som är en fullvärdig bostad med god tillgänglighet där
service och omvårdnad kan ges dygnet runt. Det personliga stödet ges i
den omfattning den enskilde behöver. Bostaden upplåts på sedvanligt
sätt. I insatsformen servicebostad ges service av ett fast basstöd d.v.s.
genom anställd personal för ”anläggningen”. Vissa gemensamma utrymmen för service och gemenskap skall finnas. Servicebostaden kan vara
en anläggning med flera lägenheter (servicebostäder) och gemensamhetsutrymmen. Servicebostäder kan också vara förlagda i vanligt flerfamiljshus, samlade i en trappuppgång, utspridda i olika hus eller trappuppgångar med en gemensam baslägenhet eller som enstaka lägenheter
kopplade till en gruppbostad.
Servicebostad för funktionshindrad (enl. LSS) skall ej förväxlas med den
särskilda boendeformen för äldre (enl. SoL).
Gruppbostad som är en anläggning (med gemensamma yttre väggar eller
tomt) som har flera separata lägenheter och gemensamma service- och
gemensamhetsutrymmen med erforderlig fast kollektiv bemanning dygnet
runt som skall täcka de boendes hela stödbehov. Gruppbostaden är tänkt
för dem med ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Gruppbostaden kan vara ett hus
med flera lägenheter, radhuslänga, en grupp friliggande småhus eller en
del av ett vanligt flerfamiljshus. Varje enskild disponerar sin egen lägenhet,
sin permanenta bostad, och har tillgång till gemensamma utrymmen för
25(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
umgänge. Gruppens sammansättning har stor betydelse för möjligheten att
ge innehåll och förutsättningar till en gemenskap för de boende.
Annan särskilt anpassad bostad
Insatsen annan särskilt anpassad bostad innebär en fullvärdig lägenhet i
det normala bostadsbeståndet, som genom kommunens försorg bostadsanpassats för funktionshindrade. Denna bostad beviljas som insats enligt
9 § 9. LSS.
I denna insats ingår inte service, omvårdnad, fritids- och kulturverksamhet.
Behovsprövat stöd och service - ledsagarservice, hjälp i hemmet och personlig assistans – kan beviljas enligt LSS, SoL resp. Socialförsäkringsbalken..
Bostad med särskild service för vuxna personer med psykiska/neuropsykiatriska funktionsnedsättningar enligt 4 kap 1 § SoL
Vuxna personer med psykisk/neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
som inte tillhör LSS personkrets, som p.g.a. sin funktionsnedsättning är i
behov av ett boende med omfattande behov av stöd, omsorg och eventuellt omvårdnad över dygnet kan beviljas bostad med särskild service enligt 4 kap 1 § SoL.
Bostaden är nära ansluten till gemensamhetsutrymmen där det finns en
fast personalbemanning. I boendet ingår stöd med fritids- och kulturella
aktiviteter. Den enskilde skall förutom gemensamma aktiviteter inom eller
utanför boendet erbjudas möjlighet till stöd med individuellt anpassade
fritidsaktiviteter utanför boendet vid minst ett tillfälle per vecka Med fritidsaktiviteter avses aktiviteter som ligger utöver vardagliga sysslor. I begreppet vardagliga sysslor återfinns t.ex. veckoinköp, besök på återvinningscentralen, bank och apoteksärenden osv.
Syftet med insatsen är att stärka den enskildes förmågor samt stärka den
enskildes möjlighet till eget boende.
Kontroll och övervakning av missbruk ingår ej i denna boendeform.
Träningslägenhet med boendestöd för personer med funktionsnedsättningar enligt 4 kap 1 § SoL.
Träningslägenhet kan endast beviljas i samband med beslut om boendestöd enligt SoL.
Träningslägenheter kan vara ett alternativ för:

Personer med funktionsnedsättningar som är i behov av stöd i sitt
boende som ej kan få eget hyreskontrakt på grund av tidigare störning eller hyresskulder.
26(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden


Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
Personer som skall flytta ut från något av kommunens särskilda
boenden och som ett led i samband med flytten kan vara i behov
av en tråningslägenhet. Behovet kan uppkomma på samma grunder som ovanstående samt som en extra trygghetsfaktor för att
våga/klara att flytta vidare till egen bostad.
Personer som bedöms vara i behov av boendestöd som en extra
garant för att det skall fungera i en egen lägenhet.
Syfte och målgrupp
Syftet med denna insats är att vuxna med funktionsnedsättningar som
inte klarar ett helt eget boende skall ha möjligheter att skapa ett eget hem.
Tidsåtgång,
Antalet boende i en gruppbostad enligt LSS bör vara litet, då det för vissa
personer med omfattande funktionsnedsättningar är särskilt viktigt att begränsa antalet kontakter i den närmaste miljön.
Avgift
Bostad med särskild service - Kostnader för insatser får inte tas ut enl. 21
§ LSS i andra fall än §§ 18 – 20. Den enskilde betalar hyra (marknadsmässig) för bostaden. Kostnader för mat ingår ej i insatsen utan är sådant
som den enskilde själv ansvarar för.
Enligt 19 § LSS ”… får skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och
kulturella aktiviteter tas ut enligt de grunder som kommunen bestämmer…
inte överstiga kommunens självkostnader.”
Bostad med särskild service för vuxna med neuropsykiatriska/psykiska
funktionsnedsättningar enligt 4 kap 1 § SoL - Hyra och omvårdnadsavgift
uttages i enlighet med kommunens bestämmelser.
Träningslägenhet enligt 4 kap § SoL – Hyra betalas av den enskilde. Avgift för boendestöd uttages enligt Trollhättans Stads fastställda riktlinjer.
Avgiften är inkomstprövad och fastställs enligt gällande taxesystem.
Ansvarig för
utförandet
Vid boende utanför kommunen skall ansvarig avgiftshandläggare för köpta
platser informeras om kostnader, hyra och övriga avgifter. Se rutin för köpta platser och avtal.
27(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
11. Daglig verksamhet, sysselsättning
Typ av insats,
innehåll
Daglig verksamhet enligt 9 § 10. LSS
Rätten till denna insats förutsätter att andra möjligheter till sysselsättning/träning har undersökts och att de ej finns.
Insatsen innebär att få en meningsfull daglig sysselsättning/aktivitet utanför det egna hemmet för den som är i yrkesverksam ålder och som inte
förvärvsarbetar eller utbildar sig. Det innebär varken anställningsförhållande eller anställningsförmåner. Insatsen kan även i vissa fall beviljas
personer över pensionsålder för att motverka passivisering och isolering.
Inom ramen för daglig verksamhet kan rymmas såväl aktiviteter med habiliterande inriktning som mer produktionsinriktade uppgifter. Det är inte ett
avlönat arbete och syftet är ej att producera varor eller tjänster.
Omvårdnad enl. 9 c § LSS ingår i insatsen.
Innehållet i insatsen är ej verksamhet/tillsyn utöver sysselsättningens tid.
Detta ev. behov får tillgodoses med andra insatser.
Sysselsättning för personer som ej omfattas av personkrets enligt
LSS.
Möjlighet till meningsfull sysselsättning för personer inom socialpsykiatrin
erbjuds inom ramen för förvaltningens öppna verksamheter.
För personer över 65 år, se VÄGLEDANDE BESTÄMMELSER MYNDIGHETUTÖVNING ENL. SOL.
Syfte och målgrupp
Daglig verksamhet enligt 9 § 10. LSS - Syftet är att den enskilde skall kunna vara i meningsfull daglig aktivitet. Insatsen skall bidra till personlig utveckling och främja delaktighet i samhället. Den skall också motverka passivisering och isolering.
Insatsen har som övergripande mål att utveckla den enskildes ev. möjlighet till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden, få tillgång till arbetsmarknadsåtgärder eller anställning inom Samhall.
Denna insats har endast de personer rätt till som tillhör personkretsen 1 § 1.
och 2. LSS.
Sysselsättning för personer inom socialpsykiatrin – Syftet med den
öppna verksamheten är att ge dessa personer möjlighet till meningsfull
sysselsättning och samvaro med andra. Verksamheten riktar sig till personer som ej är aktuella för andra arbetsmarknadsåtgärder.
28(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Tidsåtgång,
Avgift
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
Omfattning skall individuellt anpassas.
För personer med insats enligt LSS - Habiliteringsersättning utbetalas per
närvarodag.
Kostnad för måltid i samband med insatsen uttages enl. 19 § LSS.
Insatsen är avgiftsfri.
Insatsen riktar sig främst till personer i yrkesverksam ålder.
Ansvarig för
utförandet
29(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
12. Boendestöd enligt Socialtjänstlagen
Lagstiftning
Boendestöd är en insats som beviljas enligt 4 kap 1 § SoL.
”Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin
försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt”.
Typ av insats
Boendestöd är ett pedagogisk, social och utåtriktad stöd, där den enskilde är verkligt delaktig i stödets alla processer.
Boendestödet är en riktad punktinsats som inte innehåller någon form
av övervakning eller tillsyn.
syfte
Boendestödet syftar till att;
-
Målsättning
genom personligt utformat stöd ge den enskilde möjligheten att
få struktur i vardagen
att stärka den enskildes förmåga att klara sig på egen hand
att möjliggöra för den enskilde att klara eget boende
att möjliggöra för personer inom de särskilda boendeformerna
att flytta till egen bostad
Målsättningen är att den enskilde genom boendestödet skall kunna få
-
ökad livskvalitet
ökad möjlighet att bo kvar i den egna bostaden
ökad möjlighet till en socialt fungerade livssituation
stöd i att bryta isolering
Insatsen har som mål att leda till utveckling av den enskildes egna
förmågor. Insatsen skall leda till en ökad självständighet.
Målgrupp
Boendestödet vänder sig till vuxna personer över 18 år med
-
-
psykiska funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa samt psykiska
funktionsnedsättningar i kombination med andra tilläggshandikapp
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
lindrig utvecklingsstörning
Personen skall bo i egen bostad inom det ordinära boendebeståndet
eller ha erhållit en träningslägenhet genom biståndsbeslut. Personen
skall klara att vara själv i sin bostad utan tillsynsinsats.
30(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Begränsning av målgruppen
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
Vuxna personer som bor hemma hos sina föräldrar kan erhålla boendestöd i samband med att de planerar att flytta till egen bostad. Ett
sådant stöd kan tidigast erhållas tre månader innan planerad flytt
äger rum.
Övre åldersgräns är generellt 65 år, men undantag kan förekomma.
Individuell prövning får göras av det fortsatta behovet i samband med
65 årsdagen. Detta under förutsättning att personen har ett pågående
beslut om boendestöd.
Personer över 65 år kan inte erhålla boendestöd som en för honom/henne helt ny insats.
Om en fysisk funktionsnedsättning är eller kommer att vara den mer
dominerande funktionsnedsättningen och den enskilde har behov av
varaktigt stöd med den personliga omvårdnaden eller skötsel av sitt
hem är han eller hon inte berättigad till insatsen boendestöd.
Personen har då möjlighet att söka bistånd annan form såsom hjälp i
hemmet eller insats via LSS.
Kriterier för att erhålla
boendestöd
Boendestödet består av två kompletterande delar som tillsammans
bildar den helhet, som den enskilde utifrån sin funktionsnedsättning,
kan ha behov av för att kunna ha ett eget boende, struktur i sin vardag och ett fungerande liv med skälig levnadsnivå.
De kompletterande delarna består av
- stöd i hemmet och dess närhet samt
- vägledning/stöd för att kunna bygga upp
och få en social tillvaro
Boendestödets båda delar är lika betydelsefulla för personen och
kräver båda ett pedagogiskt förhållningssätt från personalen.
För att en person skall kunna beviljas boendestöd ska hon/han ha
behov av boendestödets båda delar.
Personer som har behov av endast någon del av de två kompletterande delarna kan få sina behov tillgodosedda via andra stödformer
såsom hjälp i hemmet, ledsagarservice, kontaktperson eller insats via
LSS m.m.
Typ av insats,
innehåll
Stöd i hemmet
Stöd i hemmet innebär
31(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
-
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
att hjälpa den enskilde att träna och utveckla grundläggande
vardagsaktiviteter
att genom pedagogiskt förhållningssätt instruera och stödja
personen at på egen hand kunna klara vardagsaktiviteter
att genomföra aktiviteten åt/tillsammans med den enskilde i
syfte att praktiskt visa och vara en förebild för hur man kan klara sina vardagsaktiviteter
Först och främst handlar boendestödet om att tillsammans med brukaren skapa goda rutiner och en god struktur i vardagen. Det kan
handla om struktur över dag att man har rutin att gå upp på morgonen, äter regelbundet, har bra kvällsrutiner osv.
Boendestödet skall utformas på ett sådant sätt att den enskilde har
en rimlig möjlighet att klara aktiviteten självständigt t.ex. kan inte inköp utföras på annat sätt än att det skulle vara möjligt för en person
att utföra det självständigt.





Bostad – Ett av de viktigaste målen för alla människor är att
ha någonstans att bo. Att få möjlighet att ha och behålla en
bostad skall ses som en prioriterad arbetsuppgift för boendestödet. Insatsen innefattar allt som rör den enskildes boende.
Främst handlar det om att få vardagsarbetet i hemmet att fungera. Stöd med till exempel diskning, städning, bäddning undanplockande i bostaden m.m.
Ekonomi - Även stöttning med att sköta sin vardagsekonomi
ingår i boendestödets uppdrag. Skall dock inte ersätta god
man utan endast fungera som ett stöd i att klara självständigt.
Mathållning – innefattar alla moment runt den enskildes mathållning dvs. från planering och inköp till genomförande av
matlagning eller hjälp att köpa färdig mat.
Personlig hygien – innefattar den enskildes behov av stöd
med personlig omvårdnad (motiverande insats) hjälp att byta
kläder samt stöd med tvättning.
Egenvård – innebär påminnelse/stöd i att själv sköta sin medicinering. Vid behov av ytterligare stöd eller övertagande skall
insatsen utföras enligt HSL.
(SOFS 2009:6)
Vägledningsstöd för att kunna bygga upp och få en fungerande social
tillvaro
Vägledning och stöd för att kunna bygga upp och få en fungerande
social tillvaro utifrån sina egna förutsättningar innebär att

Strukturellt stöd – innebär att den enskilde har behov av ett
övergripande stöd i att planera sin vardag och de aktiviteter
32(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden



Avgränsning till andra
myndigheters ansvar
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
som kan ingå. Stödet skall vara av vägledande karaktär i syfte
att skapa en struktur som håller över tid.
Sociala kontakter – innebär stöd till sociala kontakter. Stödja
den enskilde att kunna bygga upp positiva nätverk utanför familjen.
Boendestödet skall dock inte ersätta andra sociala kontakter
utan fungera som motor/stimulera till andra kontakter.
Aktivitet – Innebär stöd till att finna meningsfull aktivitet. Stöd
att våga komma igång och prova aktiviteter utanför hemmet
t.ex fritidsaktiviteter eller någon form av sysselsättning.
Boendestödet skall inte vara själva aktiviteten men kan vara ett
stöd i att komma igång och våga påbörja en aktivitet.
Professionella kontakter – innebär stöd till att ta kontakt med
andra myndigheter eller verksamheter.
Skall inte innebära ersättning för god man utan finnas som motor/stimulera till att självständigt ta dessa kontakter.
Vård och behandling
I boendestödets arbetsuppgifter ingår inte att arbeta med någon form
av terapeutisk samtalsbehandling, samtalsterapi, KBT, DBT eller annan form av insats av behandlande karaktär. Gäller såväl enskilt som
i grupp.
HSL/Egenvård
Avseende egenvård har socialstyrelsen gjort följande definition av
begreppet.
egenvård
hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra.
Egenvård är inte hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763).
hälso- och
sjukvård
åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar
och skador(1)
(1) Hälso- och sjukvård omfattar sådan verksamhet som bedöms
kräva personal med utbildning inom hälso- och sjukvård eller sådan
personal i samarbete med annan personal. Se vidare 1 § hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763) och 1 kap. 4 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.
Detta innebär att egenvård ej kan bedrivas med personalansvar för
mediciner. En bedömning om den enskilde klarar att ansvara för sina
mediciner själv skall göras av medicinsk personal. Boendestödet skall
inom ramen för egenvård endast påminna om medicinering eller rent
praktiskt hjälpa till att öppna burk eller doseringspåse. Den enskilde
33(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
skall dock ha hela ansvaret för sin medicinering själv. Kan personen
ej ha ansvaret skall en bedömning göras om personen har behov av
HSL insatser. Som en del i bedömningen ska det ingå en analys av,
om utförandet av egenvården kan innebära att patienten utsätts för
risk att skadas.
I förekommande fall ska en utredning göras för att avgöra om patienten själv eller med hjälp av någon annan på ett säkert sätt kan utföra
en hälso- och sjukvårdsåtgärd som egenvård.
Om patienten behöver praktisk hjälp för att utföra egenvården, ska
den behandlande legitimerade yrkesutövaren samråda med
1. den eller de närstående som ska hjälpa patienten,
2. ansvarig nämnd inom socialtjänsten, eller
3. ansvarig befattningshavare hos en annan aktör.
En hälso- och sjukvårdsåtgärd får inte bedömas som egenvård, om
analysen visar att det föreligger en risk för att patienten skadas.(SOFS 2009:6)
Detta innebär att det inte skall vara aktuellt med egenvård där det
bedöms vara riskfyllt att brukaren förvarar sina mediciner i sin bostad
och har ansvar för dem.
Tidsåtgång, frekvens,
omfattning
Insatsen kan vara fortlöpande och regelbunden.
Boendestöd kan ges alla dagar mellan 07.00-22.00.
Nattetid kan den enskilde vid behov erhålla stödinsatser genom
trygghetslarm, nattpatrull eller eventuellt via hälso- och sjukvårdens
mobila team.
Boendestödet är en punktinsats som kan ges vid högst 3 tillfällen per
dag och/eller med högst 20 timmar per vecka.
Verkställighet, omprövning/uppföljning
Verkställighet
Beslut om boendestöd skall verkställas så snart beslutet har fattats.
Undantag kan förekomma på grund av svårigheter att samordna och
planera stödet. Ett beslut får inte bli liggande i avvaktan på verkställighet och beslutet måste vara verkställt inom tre månader.
Omprövning/uppföljning
Ny ansökan
Då en person ansöker om boendestöd för första gången eller vid ny
ansökan efter tidigare avslutat boendestöd skall beslutet alltid tidsbe-
34(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
gränsas till 6 månader. Omprövning skall därefter ske.
Omprövning efter 6 månader
Om det vid omprövning visar sig att det nya beslutet kommer att avvika från det ursprungliga (förändrat behov) tidsbegränsas även det
nya beslutet till 6 månader.
Om omprövningen innebär fortsatt insats som tidigare görs en individuell bedömning och tidsbegränsning, dock max 1 år.
Om ytterligare omprövningar innebär oförändrat behov skall en bedömning göras om boendestödet har en habiliterande/rehabiliterande
effekt och skall ges i form av boendestöd eller har visat sig vara av
bestående karaktär och då skall erbjudas som annan insats t.ex. hjälp
i hemmet via hemvården.
Ej verkställda beslut
Enligt gällande lagstiftning skall ett beslut om insats verkställas så
snart som möjligt. Har inte ett nytt beslut verkställts inom tre månader
på grund av att brukaren varit svår att nå, inte själv velat påbörja insatsen eller av andra skäl inte medverkat till uppstart av insatsen skall
beslutet omprövas.
Vilande beslut
Ett påbörjat beslut skall fortlöpande verkställas. Har den enskilde
önskemål om att avbryta insatsen så skall beslutet avslutas. Undantag kan göras vid t.ex. sjukdom eller kortare semesterresa.
Avgift
Se Trollhättans Stads fastställd taxa.
Ansvarig för utförandet
Enhetschef boendestöd
35(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
13. Individuell plan 10 § LSS
Personer med funktionsnedsättningar som omfattas av personkrets 1-3 LSS skall
erbjudas individuell plan enligt LSS.
Förutsättning för att en individuell plan skall upprättas är att den enskilde är beviljad
eller beviljas insats enligt LSS. Vid beslut om insats enligt LSS informeras den enskilde skriftligen om möjligheten att få en sådan plan upprättad.
Planen skall upprättas i samråd med den enskilde.
Planen skall redovisa åtgärder som vidtas av andra än kommun och landsting.
Landsting och kommun skall underrätta varandra om upprättade planer.
En individuell plan enl. 10 § LSS skall
- vara övergripande
- individualiserad - den enskildes individuella planering
- syfta framåt
- vara målinriktad d.v.s. ange en strävan / inriktning ”mål”
- hjälpa till att sortera
- samordna insatser
- vara uppföljningsbar
Ansvarig handläggare eller ansvarig socialpedagog inom någon av de aktuella verksamheterna fungerar som administratör av den individuella planen, som är ett dokument, som i ett exemplar förvaras i resp. personakt.
36(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
114. Närstående-. anhörigstöd
Syftet med stöd till anhöriga
Syftet med stödet till anhöriga är framför allt att minska deras fysiska och psykiska
belastning. Den anhöriga kan genom stödet få en förbättrad livssituation samtidigt
som risken att drabbas av ohälsa minskar.
Målgrupp
• De personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller
som stödjer en närstående som har funktionshinder.
• Anhöriga kan vara makar, barn, syskon, föräldrar grannar eller goda vänner
• Den enskilde avgör själv om hon/han tillhör målgruppen för anhörigstöd.
Begreppsförklaring
• Anhörig är den som ger stöd, hjälp och/eller vård.
• Närstående är den som tar emot stöd, hjälp och/eller vård av anhörig
Anhörigperspektiv i handikappomsorgen i Trollhättan
Med anhörigperspektiv avses enligt regeringens proposition 2008/09:82 att socialtjänstens ska:
• samverka med anhöriga
• erbjuda anhöriga att delta i biståndsutredningen
• ta hänsyn till anhörigas synpunkter vid biståndsbedömning och utförande
• utreda anhörigas behov och informera om kommunens stöd
• hålla regelbunden kontakt och följa upp stödinsatserna
• se till att sjukvården och socialtjänsten samverkar
Skyldighet att ge stöd – rättighet att ansöka om stöd
Stöd till anhöriga i form av service
Insatser som kommuner ger till anhöriga enligt 5 kap. 10 § SoL är olika former av
service. Service är inte individanpassat utan lika för alla, det vill säga följer ett givet
program, och bygger på att individer själva söker upp verksamheten, även om det
kan ske efter rekommendation (SOU 2009:68, s. 386)
Stöd till anhöriga efter behovsprövning
Anhöriga har rätt att ansöka om stöd för egen del (prop. 2008:09/82, s. 24). En sådan
ansökan ska handläggas och dokumenteras på samma sätt som vilken annan ansökan om bistånd som helst. Insatser som inte är generellt inriktade utan är individuellt
utformade ska ges som bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL.
Stöd i form av insatser till brukaren
I socialtjänstlagen och i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, (LSS), finns möjlighet att ansöka om insatser som riktar sig till brukaren och
37(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
samtidigt utgör en viktig del av den hjälp och avlastning som den anhöriga kan behöva.
Stödinsatser
• Information, råd och stöd
• Stödsamtal, stöd vid möten, – lotsfunktion – hjälp att hitta rätt
• Anhörigcirklar – samtalscirklar
• Anhörigträffar
• Utbildningar, föreläsningar och färdighetsträning
38(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
15. Förhandsbesked 16 § 2 st LSS
Den som tillhör personkretsen och tänker bosätta sig i en annan kommun kan ansöka om förhandsbesked om rätten till insatser i inflyttningskommunen.
Inflyttningskommunen skall hantera denna ansökan på sedvanligt sätt och meddela
förhandsbesked om rätten till insatser enl. 9 § LSS.
Kommunen skall utan dröjsmål planera och förbereda insatserna.
Förhandsbesked gäller i 6 månader från den dag då insatserna blir tillgängliga för
den enskilde.
Ansökan skall göras av den enskilde.
Beslut skall fattas om förhandsbesked.
När den enskilde flyttar till kommunen skall förhandsbeskedet omvandlas till reguljära
insatsbeslut.
39(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
16. Flyttning till och från Trollhättans kommun
Flyttning till Trollhättan från annan kommun 2 kap 3 § Sol
Avser endast personer som önskar flytta till Trollhättan, ”men till följd av ålderdom,
funktionshinder eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vårdoch omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig” här utan att Trollhättans Stad
erbjuder behövliga insatser.
1. Den enskilde skall själv göra en ansökan.
2. Trollhättans Stad skall behandla denna ansökan som om den enskilde vore
bosatt i kommunen.
3. Handläggare i Trollhättans Stad skall kontakta den enskilde.
4. Handläggaren öppnar ärende/startar utredning.
5. Om Trollhättans Stad anser att behov föreligger begärs skriftligen en utredning
från hemkommunen som är skyldig att bistå begäran därom enl. 2 kap 3 § 3 st
Sol.
6. Utredning fullföljes på sedvanligt sätt, vari ingår att inhämta den information
som behövs, fatta beslut och kommunicera med den enskilde.
Flyttning till annan kommun från Trollhättan 2 kap 3 § Sol
1. Den enskilde skall själv göra ansökan till annan kommun.
2. Resp. kommun skall till Trollhättan inkomma med skriftlig begäran om utredning enl. 2 kap 3 § 3 st socialtjänstlagen.
3. Handläggaren kontaktar den enskilde.
4. Utredningen skrives och skall innehålla vad en ordinär utredning innehåller pågående hjälpinsatser, social situation, hälsotillstånd och bedömning - dock
ej arbetsplan och beslut.
5. Utredningen sändes till resp. kommun och för kännedom till den enskilde.
40(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
17. Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun.
En kommun har det yttersta ansvaret för de personer som vistas i kommunen 2 kap 2
§ SoL. Ansvaret är dock begränsat till akuta insatser om det står klart att det är en
annan kommun som är ansvarig för personens stödbehov. Är en person inte folkbokförd i Sverige så ansvarar vistelsekommunen för akuta insatser.
Om den enskilde är bosatt i en annan kommun än vistelsekommunen är det bosättningskommunen som ansvarar för att behovet utreds, beslutar om insats samt verkställer och finansierar dessa. Bosättningskommunen kan dock begära hjälp med att
verkställa beslut i vistelsekommunen.
När en person till följd av beslut fattat av bosättningskommunen vistas i annan kommun har placerande kommun ansvar för de insatser som den enskilde kan behöva
enligt både SoL och LSS. 2 kap 2 § SoL, 16, 17 §§ LSS. (Se, Rutin för bistånd/insats
vid tillfällig vistelse i Trollhättans kommun/eller vistelse i annan kommun)
41(31)
Dokumentbeteckning
Antaget av/Ansvarig
Omsorgsnämnden
Dnr/Dokument ID
Dnr 2014/
Datum: 2014-03-01
18. Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt HSL
Insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen kan ej beviljas enligt Socialtjänstlagen
eller LSS.
Personal som utför insatser för funktionshindrade, såväl beslutade insatser enligt
LSS och socialtjänstlagen och kan få delegation av legitimerad sjukvårdspersonal att
utföra insatser enligt HSL.
42(31)
2014-02-26
On § 8
8
Dnr 2013/99
Återremiss av motion ”Medicin(ombuds)man”
Ärendebeskrivning
I motionen förslås att apotekare finns på plats vid träffpunkterna, för att
samtala med och analysera äldres läkemedelsbehandling. Den äldre får
ett skriftligt förslag att ta med till sin husläkare.
Sammanfattning
Läkemedelsordinationer och därmed läkemedelsanvändningen är ett
ansvar som åvilar ansvarig läkare. Den kommunala hälso- och
sjukvårdens ansvar för läkemedel är att hantera och administrera (ge)
läkemedel samt rapportera effekter av läkemedel till ansvarig läkare för de
brukare som har hemsjukvård.
Det uppdrag som apotekare i motionen föreslås ha ligger utanför det
kommunala uppdraget.
Omsorgsnämnden föreslås besluta att avslå motionen.
Expedieras till
Kommunfullmäktige
Diariet
Utdragsbestyrkande
2014-02-26
Handläggning
Direkttelefon
E-post
Datum
Dnr
Ulla Arwidson
0520-497123
[email protected]
2014-02-14
2013/99
Omsorgsnämnden
Svar på motion, gällande Medicin-(ombuds)man
Ärendebeskrivning
I motionen förslås att apotekare finns på plats vid träffpunkterna, för att
samtala med och analysera äldres läkemedelsbehandling. Den äldre får
ett skriftligt förslag att ta med till sin husläkare.
Sammanfattning
Läkemedelsordinationer och därmed läkemedelsanvändningen är ett
ansvar som åvilar ansvarig läkare. Den kommunala hälso- och
sjukvårdens ansvar för läkemedel är att hantera och administrera (ge)
läkemedel samt rapportera effekter av läkemedel till ansvarig läkare för de
brukare som har hemsjukvård.
Det uppdrag som apotekare i motionen föreslås ha ligger utanför det
kommunala uppdraget.
Omsorgsnämnden föreslås besluta att avslå motionen.
Lena Johansson
Förvaltningschef
Utdragsbestyrkande
2014-02-26
Handläggning
Direkttelefon
E-post
Datum
Dnr
Ulla Arwidson
0520-49 71 23
[email protected]
2014-02-14
2013/99
Läkemedelshantering inom Omsorgsförvaltningen, Trollhättans
Stad .
Läkemedelshantering är ett mycket viktig område i våra verksamheter
inom kommunen. Betydelsen av rätt och adekvat medicinering är mycket
stor, främst för våra brukares hälsa och välbefinnande, men även för de
stora kostnader som en felaktig hantering medför för samhället.
Läkemedelshanteringen ingår också som en viktig del i den nationella
satsningen ”Bättre liv för sjuka äldre”.
Det stora problemet för kommunens del är att vi inte äger hela frågan
själva.
Läkemedelsansvaret, läkemedelsordinationer och uppföljningar av
läkemedelsanvändningen, är ett ansvar som åvilar ansvarig läkare inom
Regionen. Brister i bl.a. läkarkontinuitet ger dock en otydlighet i vem som
har det övergripande ansvaret för en patients aktuella läkemedelslista.
Den kommunala hälso- och sjukvårdens ansvar är att hantera,
administrera (ge) läkemedel samt rapportera effekter av läkemedel till
ansvarig läkare för brukare med hemsjukvård.
Våra möjligheter till utveckling och förbättringar ligger främst i att skapa
bra samarbete med Regionen för att skapa rutiner kring medicinering och
läkemedelsuppföljningar. Det är även viktigt att vidareutbilda vår egen
personal inom området och genom egna aktiviteter höja frågans prioritet
ytterligare inom våra verksamheter samt hos Regionen.
Nedan följer en sammanfattning av olika aktiviteter som gjorts och pågår
inom Omsorgsförvaltning, Trollhättans Stad och i samarbete med övriga
Fyrbodal kommuner:
Läkemedelsuppföljningar i projektform
Inom Omsorgsförvaltning har, under 2012/13, strukturerade
läkemedelsgranskningar utförts. NU-sjukvårdens apotekare har
tillsammans med Granngårdens Vårdcentral granskat ca.20 patienters
läkemedelsanvändning.
Tillsammans har Apoteket/Farmaci och Stavre vårdcentral granskat ca.20
patienters läkemedelsanvändning.
Syftet var att testa olika former för läkemedelsgenomgångar.
Utdragsbestyrkande
2014-02-26
Samverkan med Medicinkliniken, NU-sjukvården
Det har funnits/finns en problematik i samarbetet med NU-sjukvården kring
läkemedelsordinationer. Ofta förekommer olika uppgifter om
läkemedelsordinationer efter sjukhusvistelse, vilken är en riskfaktor för
patienten. Då detta uppmärksammats i vårt uppföljningsarbete, initierades
ett samarbete med medicinkliniken som startat ett förbättringsarbete
avseende dokumentation och läkarnas arbetssätt.
Projekt ”God läkemedelsbehandling för äldre”
Projektet är ett samarbete inom Vårdsamverkan Fyrbodal. Det syftar till att
aktivt stödja tillämpningen av VGR:s ”handlingsplan för äldre och
läkemedel” genom utveckling av de interna arbetssätten och
samarbetsformerna. Projektet ska också aktivt stödja implementeringen av
läkemedelsgenomgångar enligt Socialstyrelsens författningar.
En projektledare, med läkarbakgrund, har anställts för att driva projektet.
Utbildning ”Läkemedelsgenomgångar för äldre”
Webbutbildning som vänder sig till Läkare, Sjuksköterskor och övrig vård
och omsorgspersonal som arbetar med läkemedelshantering för äldre.
Utbildningen är framtagen av Socialstyrelsen och syftar till vägledning och
allmänna råd för läkemedelsegenomgångar för äldre.
Sammanfattning
Känslan är att läkemedelshanteringen är högt upp på allas agenda,
prioriteras och diskuteras i de flesta sammanhang inom våra
verksamheter, våra olika samverkansforum och Vårdsverige i stort. Dock
har vi en resa att göra, i att få kontinuitet och kvalitet i ett strukturerat
arbetssätt, främst från ansvariga inom Regionen. Självklart har vi en viktig
roll i att stödja processen och samverka med ansvariga läkare. Det är
ändå vår personal som är närmast våra brukare och patienter.
Naturligtvis kan en apotekarresurs, i många fall, vara av stort värde. Dock
är det väsentligt att man finner bra samverkansformer med ansvarig
läkare, då det ändå är denne som har ordinationsrätten och ansvaret.
En slutsats skulle kunna vara att en sådan resurs organiserades under
samma huvudmannaskap som läkarna, dvs. Regionen.
Utdragsbestyrkande
2014-02-26
On § 9
9
Dnr 2014/9
Sekretess
Rapport till revisionen om ej verkställda beslut
enligt SoL kap 16:6 f
Sammanfattning
Kommunen har enligt Socialtjänstlagen 16 kap 6 f skyldighet
att rapportera till Socialstyrelsen, gynnande beslut som inte
verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Detta gäller
också skyldighet att rapportera avbrott i verkställigheten om
beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader från
avbrottet. När ett gynnande beslut som rapporterats ej
verkställts, skall detta rapporteras. Rapporter skall vidare
lämnas till kommunfullmäktige och kommunens revisorer.
Rapport till stadsrevisionen har tagits fram.
Omsorgsnämnden föreslås besluta att överlämna framtagen
rapport till stadsrevisionen.
Beslutet expedieras till
Stadsrevisionen
Diariet
Utdragsbestyrkande
2014-02-26
On § 10
Dnr 2014/9
Sekretess
10
Rapport till revisionen om ej verkställda beslut
enligt LSS § 28 f
Sammanfattning
Kommunen är enligt lagen om stöd och service till
funktionshindrade § 28 f skyldig att rapportera till Revisionen
och Socialstyrelsen, gynnande beslut enligt § 9 som inte
verkställts inom tre månader från beslutsdatum.
Detta gäller också skyldighet att rapportera avbrott i
verkställigheten om beslutet inte verkställts på nytt inom tre
månader från avbrottet.
För varje beslut ska nämnden ange tidpunken för beslutet och
vilken typ av insats beslutet gäller samt kortfattat uppge skälen
för dröjsmålet.
Rapport gällande LSS har tagits fram till stadsrevisionen.
rapport till stadsrevisionen.
Expedieras till
Stadsrevisionen
Diariet
Utdragsbestyrkande
2014-02-26
On § 11
Dnr 2014/10
11
Rapport till KF om ej verkställda beslut enligt
SoL 16 kap § 6 h
Sammanfattning
Kommunen har enligt Socialtjänstlagen 16 kap § 6 h
skyldighet att rapportera till Socialstyrelsen, gynnande beslut
som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum.
månader från avbrottet. När ett gynnande beslut som
rapporterats ej verkställts, skall detta rapporteras. Rapporter
skall vidare lämnas till Kommunfullmäktige och kommunens
revisorer.
Rapport till Kommunfullmäktige har tagits fram.
Omsorgsnämnden föreslås besluta att överlämna framtagen rapport till
kommunfullmäktige.
Expedieras till
Kommunfullmäktige
Diariet
Utdragsbestyrkande
2014-02-26
On § 12
12
Dnr 2014/10
Rapport till KF om ej verkställda beslut enligt
LSS § 28 h
Sammanfattning
Kommunen är enligt lagen om stöd och service till
funktionshindrade § 28 h skyldiga att rapportera till
Kommunfullmäktige och Socialstyrelsen gynnande beslut
enligt § 9 som inte verkställts inom tre månader från
respektive beslutsdatum.
månader från avbrottet.
Nämnden ska vidare ange vilka typer av insatser dessa beslut
gäller samt hur lång tid som har förflutit från dagen för
respektive beslut.
Rapport gällande LSS har tagits fram till kommunfullmäktige.
rapport till kommunfullmäktige.
Expedieras till
Kommunfullmäktige
Diariet
Utdragsbestyrkande
2014-02-26
On § 13
Dnr 2014/62
13
Delegation förlikning
Sammanfattning
Omsorgsförvaltningen har behov att få mandat att för
omsorgsnämndens räkning ingå förlikning upp till 100 000 kr
vid tvist med avtalspart.
Omsorgsnämnden beslutar att ge förvaltningschefen rätt att
ingå förlikning upp till 100 000 kr.
Expedieras till
Diariet
Utdragsbestyrkande
2014-02-26
Handläggning
Direkttelefon
E-post
Datum
Dnr
Inger Israelsson
0520-49 71 10
[email protected]
2014-02-12
2014/62
Omsorgsnämnden
Rätt att ingå förlikning
Sammanfattning
Omsorgsförvaltningen har behov att få mandat att för
omsorgsnämndens räkning ingå förlikning upp till 100 000 kr
vid tvist med avtalspart.
Omsorgsnämnden beslutar att ge förvaltningschefen rätt att
ingå förlikning upp till 100 000 kr.
Inger Israelsson
Ekonomichef
Utdragsbestyrkande
2014-02-26
On § 14
Dnr 2014/46
14
Delegationsanmälningar utbildning/konferens
Anmäldes ordförandebeslut om förtroendevalds deltagande
i utbildning och konferens, fattade under tiden
2014-01-01- 2014-01-31.
Expedieras till
Diariet
Utdragsbestyrkande
2014-02-26
On § 15
Dnr 2014/1
15
Delegationsanmälningar
Anmäldes beslut i Omsorgsnämndens utskott för enskilda
ärenden, fattade under tiden 2013-12-01- 2014-01-31.
Anmäldes beslut av ordförande i Omsorgsnämndens utskott
för enskilda ärenden, fattade under tiden 2013-12-01- 201401-31.
Anmäldes ordförandebeslut, fattade under tiden 2013-12-012014-01-31.
Anmäldes SAS anmälan till IVO Lex Sarah under tiden 201312-01- 2014-01-31.
Beslut om avgifter 2013-12-01- 2014-01-31.
Beslut om jämkning av avgift.
Beslut enligt Socialtjänstlagen (SoL).
Beslut enligt Lagen om stöd och service
till vissa funktionshindrade (LSS).
Beslut enligt Lag om Bostadsanpassningsbidrag.
Beslut enligt Lag om färdtjänst och Riksfärdtjänst.
Expedieras till
Diariet
Utdragsbestyrkande
2014-02-26
On § 16
16
Dnr 2014/2
Meddelanden
Sammanfattning
Att postlista över cirkulär och meddelanden samt diarieförda
ärenden inkommit till Omsorgsnämnden för tiden 2013-12-18 2014-02-25.
Beslut i Kommunfullmäktige 2013-12-16, dnr 2013/108 292,
beslut med anledning av projektering och upphandling TOR 2
(f d Magasin 15).
beslut med anledning av motion om nationaldagsfirande i
äldreomsorgen.
Beslut i Kommunstyrelsen 2014-01-29, dnr 2013/612 003,
beslut med anledning av överenskommelse om
samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och
sjukvården, läkemedelsindustri, medicintekniska industrin och
laboratorietekniska industrin.
Beslut i Kommunstyrelsen 2014-01-29, dnr 2014/7 780, beslut
med anledning av plan för utveckling av äldres boende i
Trollhättan.
beslut med anledning av plan för utveckling av äldres boende i
Trollhättan.
beslut med anledning av antagande av ”Översiktsplan 2013:
Plats för framtiden”.
Expedieras till
Diariet
Utdragsbestyrkande
2014-02-26
On § 17
17
Övrigt
Utdragsbestyrkande

2014-02-26 Sammanträdeshandlingar.pdf

Transcription

Similar documents

Avgifter inom vård och stöd 2015, styrdokument

Hantering av nötboskap, Sophie Atkinson SLU

Ta bort insaterna på Meanstreak 1500 o 1600 Börja med att borra

Kontaktperson enligt LSS – en genomgång av

Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Om familjeinterventioner (PDF)

Beslut att bevilja bygglov för inglasning av

Här

I ur och skur – En urinseparerande insats ger dig ett utedass du

Beslut med anledning av omorganisation 2016-01