Statistiken i ODB

Transcription

Statistiken i ODB

Reviderad april 2013
Statistiken i
Områdesdatabasen
Beskrivning av register och variabler samt
en allmän inledning om nationell och regional statistik i Sverige
Förfrågningar : kontakta ODB-helpdesk
[email protected]
Inledning
Innehållsförteckning
Inledning ........................................................................................................................... 3
Det svenska statistiksystemet ............................................................................................ 4
Den regionala statistikens utveckling................................................................................ 6
Områdesdatabasen – ODB .............................................................................................. 11
Registerstatistik – lite grunder ........................................................................................ 12
Arbetsmarknad
Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik ......................................................................... 13
Arbetssökande vid arbetsförmedlingarna ........................................................................ 17
Yrkesregistret .................................................................................................................. 20
Barn och barnfamiljer
Registret över barn och deras familjer ............................................................................ 23
Befolkning och befolkningsförändringar
Registret över totalbefolkningen ..................................................................................... 28
Byggande
Nybyggnad av bostäder ................................................................................................... 32
Fastigheter och befolkning
Fastighetstaxeringsregistret ............................................................................................. 34
Inkomster
Inkomst- och taxeringsregistret ....................................................................................... 37
Förmögenhetsregistret ..................................................................................................... 38
Kommunikation
Statistikregistret för fordon ............................................................................................. 40
Socialomsorg och ohälsa
Registret över ekonomiskt bistånd (socialbidrag) ........................................................... 41
Pensions- och sjukförsäkringsregistret ............................................................................ 44
Utbildning
Befolkningens utbildning, Utbildningsregistret .............................................................. 47
Grundskolan: slutbetyg ................................................................................................... 49
Gymnasieskolan – Elever 15 oktober ............................................................................. 50
Gymnasieskolan: slutbetyg ............................................................................................. 52
Universitets- och högskoleregistret ................................................................................. 53
Hushåll, bostäder m.m.
Folk- och bostadsräkningarna 1960-1990 ....................................................................... 55
Basområden
Basområdesregistret ........................................................................................................ 65
Källor............................................................................................................................... 66
Bilaga 1:
Bilaga 2:
Bilaga 3:
Bilaga 4:
Bilaga 5:
Bilaga 6:
Folkbokföringsregler ...................................................................................... 67
Tablå över variabler i Folk- och bostadsräkningarna 1960-1990 ................... 69
Områdesindelningar i ODB ............................................................................ 71
Näringsgrensindelningar m.m. ....................................................................... 72
Länderindelning .............................................................................................. 79
Tabell över TYKO-koder ............................................................................... 81
2
Reviderad 2013-04-19
Inledning
Inledning
SCB har på uppdrag av Tillväxt, miljö och regionplanering inom Stockholms läns
landsting gjort denna rapport som beskriver register och variabler i Tillväxt, miljö och
regionplaneringens Områdesdatabas samt en allmän inledning om nationell och regional statistik i Sverige.
Tyngdpunkten i rapporten har lagts vid att ge en översiktlig beskrivning av de register
varifrån statistiken i Områdesdatabasen hämtas, samt att ge en mer detaljerad beskrivning av de ingående variablerna. Ibland hänvisas till dokument eller texter på SCB:s
webbplats, eller på andra myndigheters webbplatser. Dessa gällde när rapporten senast
uppdaterades, oktober 2009, men kan ha ändrats sedan dess. Vid problem kan man alltid ange myndighetens startsida, t.ex. www.scb.se och sedan med hjälp av sökfunktionen hamna på rätt sida.
Om man söker regional statistik på SCB:s webbplats finns en sammanställning av
”Regional statistik efter ämne” som täcker in både sådan statistik som SCB:s producerar och sådant som produceras av andra statistikansvariga myndigheter. Man når sidan enklast genom att skriva in www.scb.se/Regionalt.
Registerbeskrivningarna tar upp registrens bakgrund och innehåll med fokus på om
det skett viktiga förändringar som påverkar jämförbarheten mellan åren. Kvaliteten
hos registret beskrivs, liksom med vilken tidsfördröjning statistiken produceras. Källmaterial har till stora delar hämtats från de produktbeskrivningar som finns på SCB:s
webbplats, se även under Källor.
Variabeldefinitionerna har i första hand hämtats från publikationer och dokument
inom SCB samt, där så har krävts, från andra myndigheter. När relevant definition har
saknats beskrivs istället vilka värden variabeln har i Områdesdatabasen.
3
Inledning
Det svenska statistiksystemet
Den svenska officiella statistikens historia kan sägas ta sin början i mitten av 1700talet, även om registreringar av befolkningen gjordes redan i mitten av 1600-talet.
Statistiken uppstod därför att det fanns intresse för den i samhället. Statistikens inriktning och intresset för den har varierat genom tiderna beroende på den statliga
politiken och på samhällsdebatten. Statistik har tagits fram på områden där man har
behövt underlag för politiska ställningstaganden, men även på områden där forskare
och andra har velat få samhällsförhållanden belysta.
Kraven på statistiken har ökat under de senaste decennierna. Den snabba internationella integrationen, inte minst inom den Europeiska unionen (EU), samhällsekonomins hastiga förändringar, en åldrande allt mer mångkulturell befolkning och
andra förändringar i omvärlden, ställer samhällets statistikförsörjning inför nya utmaningar. Därtill kommer att utvecklingen av informationstekniken gör det möjligt att ta
fram ny och bättre statistik, bland annat för att belysa den regionala utvecklingen och
att göra den lätt tillgänglig via internet.
En fråga, som kommer att ha stor betydelse för statistiken under de närmaste åren, är
införandet av ett lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet. Det leder till en
avsevärd förbättring av hushålls- och bostadsstatistiken utan att man behöver göra en
ny folk- och bostadsräkning.
SCB är den centrala myndigheten för insamling, bearbetning och tillgängliggörande av
Sveriges officiella statistik (SOS). SCB ansvarar i ekonomiska termer för något mer än
hälften av statistiken och för samordningen av den. För den resterande delen ansvarar
24 andra myndigheter, var och en på sitt område. SCB genomför emellertid närmare
90 procent av produktionen av den officiella statistiken, en betydande del på uppdrag
av andra statistikansvariga myndigheter.
Vilken statistik som SCB inom sin anslagsverksamhet skall producera bestäms i stor
utsträckning av användarnas behov. När det gäller att tillgodose regeringens och
regeringskansliets egna behov av statistik är styrningen direkt. När det gäller andra
myndigheters statistikbehov tillgodoses dessa till stor del genom att myndigheterna har
eget statistikansvar. Myndigheter utan eget statistikansvar, organisationer m.fl. för
som regel fram sina statistikbehov via SCB.
För att få en överblick över statistikanvändarnas behov har SCB omfattande kontakter
med användarna. SCB har exempelvis inrättat nio programråd, vilka tillsammans
täcker flertalet samhällsområden inom SCB:s ansvarsområde. När det gäller bevakningen av allmänhetens statistikbehov fyller SCB och SCB:s insynsråd en viktig funktion.
En ny lag om den officiella statistiken trädde i kraft den 1 juni 2001. Genom den nya
lagen och en ny statistikförordning har förutsättningarna för samordning av den
officiella statistiken kraftigt förbättrats. Under år 2002 inrättades ett särskilt Råd för
den officiella statistiken. Rådet leds av SCB:s generaldirektör. I rådet ingår representanter för statistikansvariga myndigheter.
Rådet är rådgivande och ska behandla principiella frågor om den officiella statistikens
tillgänglighet, kvalitet och användbarhet samt frågor om att underlätta uppgiftslämnandet. Rådet ska också verka för samarbete mellan de statistikansvariga
myndigheterna samt för utveckling och förvaltning av ett statistiknätverk,
http://www.scb.se/Pages/List____250770.aspx
4
Inledning
Inom vilka områden det ska finnas officiell statistik och vilka myndigheter som ansvarar för den (statistikansvariga myndigheter) beslutas av regeringen och framgår av bilagan till statistikförordningen. Enligt 2 § i statistikförordningen beslutar en statistikansvarig myndighet om statistikens innehåll och omfattning inom sitt statistikområde
om inte något annat följer av ett särskilt beslut av regeringen. Den intresserade kan
läsa mer om detta på SCB:s webbplats (”Om SCB”).
De resurser statsmakterna satsar på officiell statistik relativt sett har minskat kraftigt
de senaste decennierna, Sverige satsar förhållandevis lite på samhällets statistikförsörjning i ett internationellt perspektiv. Statistiken har under senare år alltmer kommit
att användas för uppföljning av politik på både nationell nivå och EU-nivå, vilket
ställer stora krav på tillförlitlighet och aktualitet.
Den svenska statistiken anpassas successivt till EU:s beslut. EU har initierat såväl ny
statistik som förändringar och utveckling av befintlig statistik, t.ex. i form av harmonisering.
Samtidigt som EU-medlemskapet inneburit betydande krav på förändring och utvidgning av statistiken har samhällets statistikbehov fått tillgodoses inom krympande
budgetramar.
SCB:s verksamhet bedrivs både med anslagsmedel från staten och i form av uppdragsverksamhet. Syftet med SCB:s uppdragsverksamhet är att öka statistikanvändarnas
möjligheter att utnyttja SCB:s kompetens och de statistiska material, metoder m.m.
som SCB förfogar över.
Uppdragsverksamheten utförs parallellt med och i samma organisation som anslagsverksamheten, som vanligen är en bas för uppdragsverksamheten. Bakom detta ligger
målet att de uppgifter som samlas in från individer och företag och som används för
produktion av den officiella statistiken, skall komma till så stor användning och nytta
som möjligt i samhället. Inriktningen är således att SCB genom uppdragsverksamheten skall öka tillgången på statistisk information i samhället utöver det som den
anslagsfinansierade statistiken möjliggör. Därigenom får de av riksdagen beviljade
anslagen ett samhällsekonomiskt mervärde.
Uppdragsverksamheten svarar för knappt hälften av SCB:s totala omslutning.
Produktion av officiell statistik för andra statistikansvariga myndigheter, statistiska
undersökningar/datainsamling, konsultationer och tjänsteexport svarar tillsammans för
ca 75 procent av SCB:s totala uppdragsverksamhet. Ungefär 20 procent av uppdragsverksamheten utgörs av registerbearbetningar eller statistik från SCB:s register. Den
delen bygger på det datalager, som finns hos SCB och som i huvudsak har samlats in
för den anslagsfinansierade statistiken.
SCB utnyttjade relativt tidigt de möjligheter som internet ger. På SCB:s webbplats
www.scb.se, som har utvecklats och ändrats flera gånger, kan man nu bl.a. finna
pressmeddelanden, statistikmeddelanden och de siffermässiga resultaten i Sveriges
statistiska databaser (SSD). Dessa är sedan år 2000 gratis tillgängliga för användarna.
Den regionala statistikens utveckling
Kommunreformerna
Efter det andra världskriget fanns det en politisk vilja att bygga ut välfärden för medborgarna. Kommunerna fick en allt viktigare del i genomförandet av de politiska
välfärdsambitionerna. I början av 1950-talet fanns det ett par tusen kommuner i
5
Inledning
Sverige. Många kommuner var mycket små, genomsnittsstorleken var ca 3 500 invånare. De ansågs därmed vara för små för att kunna utgöra basen för välfärdsinsatserna.
Genom att slå samman kommunerna till allt större enheter skulle de bli effektivare ur
olika perspektiv och det fanns stora ekonomiska fördelar med stordrift. Grundskolereformen och miljonprogrammets byggnation är exempel på sådant som krävde större
kommuner. Sammanslagningen gjordes i flera steg, först i storkommunreformen 1952
och senare i kommunblocksreformen som pågick under 1962-74. För Stockholms län
innebar reformerna att kommunantalet halverades från 56 stycken 1952 till 23 stycken
1974. För hela riket fanns 278 kommuner kvar 1974. Därefter har det skett ett antal
justeringar av vissa kommuner. För närvarande finns det 290 kommuner.
Regional statistik före 1970
Före 1970 var Folk- och bostadsräkningarna en av de viktigaste statistikkällorna för
planering och utredningar av regional karaktär. Räkningarna genomfördes fram till
och med 1950-talet regelbundet vart tionde år. Från och med 1960 gjordes de vart
femte år. Statistiken var ofta relativt gammal när den skulle användas. Den snabba
samhällsutvecklingen efter andra världskriget ökade behovet av ett mer aktuellt statistiskt underlag och den tekniska utvecklingen medgav möjligheter att producera en
del av ämnesinnehållet Folk- och bostadsräkningarna som årlig statistik till en rimlig
kostnad.
De stora gemensamma resurser som satsades på att omdana Sverige under 1950-,
1960- och 1970-talen innebar att bl.a. utredningsresurser byggdes upp både inom staten och kommunerna. På den statliga sidan byggdes regionalpolitik och länsplanering
upp under senare delen av 1960-talet.
I landet inrättades på vissa håll regionala planeringskontor, som exempelvis Tillväxt,
miljö och regionplanering i Stockholms län, som företrädesvis arbetade med fysisk
planering. Kommunreformen innebar att alltfler kommuner blev tillräckligt stora för
att kunna anställa experter inom olika kommunala verksamhetsområden. Dessa behövde underlag för att kunna göra planer och prognoser.
De statistikkällor som man hade tillgång till var främst befolkningsstatistik på
kommun- och församlingsnivå samt folk- och bostadsräkningar. Med stöd av den nya
datortekniken kunde materialet i den samordnade folk- och bostadsräkningen 1960
bearbetas av statistikmaskiner. I samband med Folk- och bostadsräkningen 1965
användes datorer för första gången. Den nya tekniken innebar att man betydligt
enklare än tidigare kunde sprida statistiken på fler variabelkombinationer och uppdelad i fler klasser. Innehållet i redovisningarna blev därigenom betydligt mer
omfattande och komplexa. I anslutning till räkningarna 1960 och 1965 kunde man
exempelvis även redovisa statistik för delar av de större kommunerna.
Den stora förändringen för statistiken kom i samband med att dåvarande Riksskatteverket 1967 datoriserade folkbokföring och skatteredovisning. Förändringen innebar
att befolknings-, inkomst-, taxerings- och fastighetsregistren blev tillgängliga i elektronisk form. Inom SCB fanns ett intresse att skapa en uppdragsfinansierad registerbaserad statistik. Syftet med denna var att på uppdragsbasis årligen kunna redovisa
statistik från olika ämnesområden för bl.a. fritt valda områden inom kommuner.
Redan i samband med Folk- och Bostadsräkningarna 1960 och 1965 kunde exempelvis SCB erbjuda kommunerna ett särskilt tabellprogram med redovisning för av
kommunen avgränsade områden. Den redovisningen byggde på att en områdeskod
sattes för uppslag och ruta i mantalsskrivningen. Med hjälp av denna koppling kunde
6
Inledning
befolkningen knytas till fastigheter. Den nya datortekniken var mer sofistikerad och
medgav större möjligheter att knyta statistiken till eget valda områdesindelningar.
Nyckelkodsystemet (NYKO) - grunden för delområdesstatistiken
Kommunreformerna innebar att kommunerna blev större och därigenom fanns ett
behov att få tillgång till statistik för olika typer av geografiska områden som var
relevanta för den kommunala planeringen, som t.ex. skolupptagningsområden och socialdistrikt.
Den metod som användes för att knyta ihop statistiken med geografin byggde på att
befolkningen var folkbokförd på fastighet och att fastigheterna fanns uppritade på
kartor. Genom att det finns en fastighetsuppgift för varje folkbokförd person i Sverige
i befolkningsstatistiken är det möjligt att koppla ett geografiskt begrepp till alla
personregister.
Kommunernas områdesindelning byggdes ofta upp utifrån små områden t.ex. kvarter
som sedan hierarkiskt uppsummerades till bostadsområden, stadsdelar och stadsdelsgrupper. Utanför de stora tätorterna byggdes ofta områdena upp kring landsförsamlingar och mindre tätorter.
Den indelning i NYKO som kommunerna gjorde i Stockholms län har sedan 1960talet även använts inom Stockholms läns landsting. Områdena kallades först FoBområden och senare basområden, de beskrivs närmare i avsnittet om Basområdesregistret.
Regional statistik under 1970-talet
En viktig del i utvecklingsarbetet för att utveckla den elektroniskt baserade registerstatistiken vid SCB var att skapa ett register över samtliga folkbokförda i landet hos
SCB. Registret baserades på de uppgifter från folkbokföringen. Det befolkningsregister som lades upp på SCB kom att benämnas Registret över totalbefolkningen
(RTB).
Utifrån de variabler som fanns i registret konstruerades ett antal tabeller som ingick
under namnet DEMOPAK (demografiskt statistikpaket). DEMOPAK var det första i
serien av statistikpaket från SCB. Det första DEMOPAK som producerades baserades
på 1967 års RTB. Paketet heter numera BEFPAK-Folkmängd.
Inkomststatistiken blev nästa statistikgren att paketeras och det inkomststatistiska
paketet fick namnet INKOPAK. Den första versionen kom 1968. INKOPAK baseras
på SCB:s Inkomst- och taxeringsregister (IoT).
Under 1970-talet utvecklades en rad nya statistikpaket som AVIPAK, TAXOPAK och
BILPAK. AVI i AVIPAK står får aviseringar till folkbokföringen. I AVIPAK redovisades bl.a. födda, döda, flyttningar, civilståndsändringar. DEMOPAK och AVIPAK
blev två viktiga statistikpaket för planerarna. AVIPAK heter numera BEFPAKBefolkningsförändringar.
TAXOPAK baserades på SCB:s register över taxeringar (SCBTB). Statistikpaketet
redovisar taxeringsstatistik för den mantalsskrivna befolkningen. Det används framför
allt för beräkningar av kommunernas skatteinkomster.
BILPAK redovisar uppgifter om bilar och bilägarna. Uppgifterna hämtas från
bilregistret och RTB. De används bl.a. i trafikprognoser och dimensionering av
parkeringsplatser.
7
Inledning
1980-talets statistikpaket
Arbetssökandestatistik för delområden, Statiskunderlag för befolkningsprognoser,
Ohälsodata, FASTPAK och SYSSPAK var statistikpaket som utvecklades under 1980talet.
Arbetssökandestatistiken utgår från AMS:s statistikfil PRESO, som är baserad på
AMS:s Händelsedatabas. Uppgifterna samkörs med RTB. Paketet produceras två
gånger per år med redovisning för månaderna mars och oktober. Uppgifterna används
för att bl.a. prognostisera behov av sociala insatser.
Statistikunderlag till befolkningsprognoser utvecklades för att ge underlag till de
prognosprogram som bl.a. dåvarande Kommundata konstruerade. Statistikpaketet togs
fram i samarbete med företrädare för bl.a. Föreningen för kommunal statistik och
planering (KSP).
Ohälsodata är ett litet statistikpaket som redovisar bl.a. sjukdagar fördelade efter
variabler från RTB. Statistikpaket har stor utvecklingspotential.
FASTPAK är ett statistikpaket som haft flera skepnader. Det redovisar uppgifter om
fastigheter och byggnader.
SYSSPAK utvecklades för att redovisa årlig sysselsättningsstatistik, som 1985 togs
fram registerbaserat för första gången. Tidigare var det endast Folk- och bostadsräkningarna som kunde redovisa en totalräknad sysselsättningsstatistik. 1993 vidgades
paketet från att vara en sysselsättningsstatistik till att bli ett arbetsmarknadsstatistiskt
paket och bytte namn till AMPAK. Det nya namnet knöt an till att statistiken kunde
redovisa statistik både för arbetsmarknadens utbuds- och efterfrågesida.
1990 – den sista traditionella FoB:en
I samband med FoB 70 blev Folk- och bostadsräkningarna en symbol i pressen för den
ökade rädslan i samhället för vad datoriseringen kunde innebära för den personliga
integriteten. Kritiken kulminerade i samband med 1990 års Folk- och bostadsräkning,
då bl.a. ledande politiker i Stockholms stad uppmanade till bränning av de blanketter
som distribuerades av FoB:en. Detta fick bl.a. till följd att hushållsstatistiken i Stockholms stad inte kunde användas 1.
Redan i början av 1980-talet ersatte man i Danmark den traditionella insamlingsmetoden för Folk- och bostadsräkningar, som bestod av blanketter till hushållen med
registerlösningar. Det innebar att man byggde upp en registerstatistik kring bl.a.
sysselsättning, pendling, hushåll och bostäder. Finland genomförde liknande
förändringar på 1990-talet och Norge gick över till en registerlösning i samband med
2000 års Folk- och bostadsräkning.
I Sverige togs de danska idéerna upp och i samband med FoB 85 skapades en
registerlösning för sysselsättningsstatistik. Denna kunde dock inte helt ersätta alla
uppgifter från folkräkningen exempelvis saknades uppgifter om yrke och färdsätt till
arbetet. Inför FoB 90 påbörjades redan 1985 arbetet med att bygga upp ett nationellt
utbildningsregister. 1990 blev den sista traditionella folkräkningen. Tanken var från
början att man skulle bygga upp en registerstatistik på danskt manér. Vissa delar av
det danska konceptet har utvecklats.
Utöver sysselsättningsregistret och utbildningsregistret tillkom ett yrkesregister 2001.
1
Läs mer i avsnittet om hushåll, bostäder m.m.
8
Inledning
Eftersom folkräkningsdelen numera i stort sett är komplett och redovisas årligen inom
respektive ämnesområde har den resterande delen av FoB döpts om till Hushålls- och
bostadsräkning (HoB). Sverige kommer att uppfylla EU-direktivet om en census 2011
som avser statistik om hushåll och boende.
1990-talet: statistikreform och EU-medlemsskap
Regionalt fördelad statistik produceras över hela SCB, merparten baseras på de olika
totalräknade registren. De register som är av intresse inom Områdesdatabasen finns
beskrivna i denna rapport. Sedan statistikreformen 1994/95, då ansvaret för den officiella statistiken i Sverige delades upp mellan SCB och ett drygt tjugotal andra statistikansvariga myndigheter, finns också ett antal register inom andra statistikansvariga
myndigheter. Dessa register utnyttjas också för produktion av regionalt fördelad statistik.
Regionalpolitiken har under de senaste åren fått en ny inriktning. Sverige omfattas av
EU:s struktur- och regionalpolitik sedan EU-inträdet 1995. Vidare har regionalpolitiken i Sverige förändrats och är numera grundad på regionala tillväxtavtal. För att
följa den regionala utvecklingen och utvärdera effekterna av den regionala utvecklingspolitiken krävs i många fall att statistik, som tidigare endast tagits fram på
riksnivå, behöver delas upp på detaljerad regional nivå. Det gäller exempelvis s.k.
regionprodukter, som är en motsvarighet till den nationella nivåns BNP. Det gäller
också regionala skillnader på välfärdsområdet.
Programrådet för regionalstatistik2 har pekat på att behoven av regional statistik har
förstärkts kraftigt inom vissa områden under nittiotalet - t.ex. vad gäller regionernas
ekonomiska struktur och inbördes beroenden, sambanden mellan offentlig, privat och
hushållssektor, de lokala arbetsmarknadernas förutsättningar och funktion, geografiska
skillnader i välfärd och sociala förhållanden samt näringslivets utvecklingsbetingelser.
Det är viktigt att kunna analysera regionala styrkor och svagheter. Sveriges medlemskap i EU har också ökat regionernas betydelse.
Under 1990-talet har geografiska informationssystem, GIS, gett nya möjligheter att
hantera statistik. All person- och fastighetsrelaterad information kan aggregeras till
koordinatdefinierade områden av olika slag, som t.ex. regelbundna rutnät, omland
kring servicepunkter, upptagningsområden längs transportnät m.m. Statistiken i ODB
kan knytas till digitala basområdesgränser för olika typer av analyser med hjälp av
GIS.
2000-talet: Statistik via internet
År 2000 blev de officiella databaserna (Sveriges statistiska databaser, SSD) gratis
tillgängliga på SCB:s webbplats. Det har inneburit helt nya möjligheter för användare
av regional statistik att enkelt hämta uppgifter om län och kommuner. När det gäller
den avgiftsbelagda statistiken på delområden, som erbjuds inom statistikpaketen, så
har den under 2000-talets första år successivt fått ny skepnad. Internet har möjliggjort
att den statistik som tidigare distribuerades som papperstabeller och excelfiler på
diskett, numera distribueras via Internet.
Statistikpaketens internetdatabas heter Områdesstatistiska databasen, OSDB.
Kommunerna hämtar i stort sett all sin delområdesstatistik på det här sättet.
2
I rådet finns representanter för kommuner, länsstyrelser och landsting, för Sveriges kommuner och
landsting samt för regional forskning m.m.
9
Inledning
Uttagssystemet har byggts med en teknik som möjliggör mer flexibla uttag, än vad
som var möjligt tidigare när variabelkombinationerna redan på förväg hade bestämts.
Tabellerna aggregeras från en individdatabas när användaren gjort sina val. Samma
teknik kommer även att användas till forskare och regionala organ.
För samhällsplanerare på regional nivå finns ett regionalt Analys- och prognossystem
(rAps) för vilket Tillväxtanalys är ansvarig. rAps fungerar både som ett analysverktyg
för den regionala nivån och som ett system med krav på konsistens över hela riket för
den centrala nivåns behov. Systemet innehåller både en prognosdatabas och en Internetdatabas. rAps säljs som årliga licenser.
SCB arbetar på olika sätt med att utveckla såväl den befintliga regionala statistiken
som sådan ny statistik som efterfrågas, t.ex. genom programrådet för regionalstatistik
eller genom de olika arbetsgrupper som finns inom föreningen för kommunal statistik
och planering, KSP. Det finns ett särskilt regionalt nätverk inom SCB där representanter för alla ämnesavdelningarna är med, för att bevaka de regionala aspekterna och
förbättra samordningen inom SCB.
Under 2004 fick de regionala sidorna på SCB:s webbplats ett efterfrågat tillskott: regional statistik efter ämne. Regional statistik från SCB och övriga statistikansvariga
myndigheter har samlats ämnesvis i överskådliga tablåer, se mer på
www.scb.se/Regionalt.
Områdesdatabasen - ODB
Förvaltningarna inom Stockholms läns landsting använder statistikunderlag på detaljerad områdesnivå i sin planering, liksom kommunerna i länet och andra offentliga
aktörer. För att tillgodose många skiftande planeringsbehov finns sedan många år en
särskild Områdesdatabas, ODB, som Tillväxt, miljö och regionplanering ansvarar för.
Den täcker in hela Stockholms län och innehåller en mängd statistik som beskrivs i
denna rapport.
ODB innehåller data för kortare eller längre tidsperioder bakåt i tiden. För att kunna
utnyttjas inom landstingets många verksamheter kan man ta ut statistiken för en
mängd olika områdesindelningar, t.ex. primärvårdsområden och trafiksektorer. För att
i möjligaste mån tillgodose alla olika önskemål krävs en geografisk indelning i tillräckligt små områden, som är enhetlig för hela länet.
De områden som används som minsta byggsten i Områdesdatabasen kallas basområden. Basområdena består av tre typer av områden; bostadsområden, arbetsplatsområden och restområden. Basområdena kallades tidigare ”FoB-områden” och
skapades redan 1960. Före 1995 byggde basområdena på respektive kommuns
NYKO, geografiska områden som används för den kommunala planeringen. Från och
med 1 januari 1995 släpptes kopplingen till NYKO och basområdesindelningen är
sedan dess kommunoberoende och fastighetsbaserad.
Alla ODB-användare får underteckna ett sekretessavtal. Siffror som hämtas från ODB
får inte spridas, utan att man först sett till att inga uppgifter går att härleda till enskilda
personer.
Det finns en särskild Helpdesk dit ODB-användare kan vända sig med frågor om
ODB, eller för att få hjälp med lösenord. Helpdesk nås via mail till [email protected].
10
Inledning
Registerstatistik – lite grunder
SCB har ett stort antal s.k. statistiska register, det gemensamma för dessa register är att
de är totalräknade och därmed går att bryta ned på olika geografiska nivåer. De flesta
av SCB:s statistiska register skapas med hjälp av registerstatistiskt metodarbete utifrån
administrativa register, som från början har ett annat syfte än att utgöra underlag för
statistikframställning hos registermyndigheterna.
Många av SCB:s register bidrar med variabler inom ODB. I den beskrivning som följer här har registren ordnats efter ämnesområde som ansluter till befintliga ämnesområden inom ODB. När man beskriver register är det vissa termer som är bra att
känna till:
Objekt: Objekten kan vara personer, företag, bostäder, elever m.m.
Population: Alla objekt som ingår i ett register.
Variabel: Egenskaper hos objekten, som går att redovisa i tabeller. T.ex. personers ålder och kön eller bostäders storlek och byggnadsår.
Totalräknad: Motsatsen till statistik baserad på urval, d.v.s. statistik som baseras på
alla individer eller alla företag t.ex.
Undertäckning: De objekt som saknas, men som egentligen borde vara med i populationen – t.ex. nybyggda lägenheter som inte rapporterats från kommunerna, men som
är färdigställda.
Övertäckning: De objekt som finns med i registret, men som egentligen inte ingår i
populationen – t.ex. finns det personer i befolkningsregistret som egentligen har utvandrat men som fortfarande finns kvar i registret.
Primärmaterial: T.ex. ett register som kommer till SCB från en annan myndighet, eller blanketter med statistikuppgifter som kommer till SCB och som utgör underlag för
det slutliga statistikregistret.
11
Arbetsmarknad
Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik
Bakgrund och innehåll
Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) ger sedan 1985
årlig information om sysselsättning, pendling och näringsstruktur. RAMS
hette tidigare ÅRSYS (Årlig regional sysselsättningsstatistik) och skapades för att ersätta sysselsättningsdelen i folk- och bostadsräkningarna.
RAMS har successivt byggts ut med allt fler variabler, bl.a. för att belysa
personalstruktur i företag och på arbetsställen samt händelser och flöden
på arbetsmarknaden.
RAMS viktigaste källa är Skatteverkets register. Information om
förvärvsarbete finns på de kontrolluppgifter som varje arbetsgivare är
skyldig att lämna till Skatteverket för de personer som fått kontant
bruttolön eller annan ersättning utbetald under året. Personer som
deklarerar för näringsverksamhet lämnar, som bilaga till deklarationen,
s.k. standardiserade räkenskapsutdrag. Uppgifterna från Skatteverket
kompletteras med företags- och arbetsställeinformation från SCB:s
Företagsdatabas. Bakgrundsvariabler för individerna, t.ex. demografiska
data och utbildningsuppgifter, hämtas från andra register inom SCB.
Objekt och population
Individobjektet omfattar den folkbokförda befolkningen i Sverige den
31/12 aktuellt årsskifte enligt Registret över totalbefolkningen.
Det bör observeras att arbetspendlare över riksgräns inte ingår i
RAMS. Detta påverkar både dagbefolkningen och statistik över
nattbefolkningens förvärvsintensitet.
De företagsenheter som ingår i undersökningen är de företag som
under året utgett minst en kontrolluppgift för anställda och de företag
som deklarerat för näringsverksamhet under året. De anställningar
som det utgetts en kontrolluppgift för under året och den
näringsverksamhet under året som deklarerats motsvarar objektet
"jobb".
Viktiga förändringar
över tiden
Den första viktiga förändringen i RAMS sedan starten 1985 är en ny
metod för att avgränsa förvärvsarbetande som infördes i 1993 års
statistik. Den nya metoden medförde att sysselsättningsnivån sjönk med
3,4 % totalt, men med regionala variationer.
Tidsseriebrott uppträder avseende statistiken redovisad efter näringsgren/ bransch beroende på att Standard för svensk näringsgrensindelning, SNI, reviderats. I RAMS 1993 ersattes SNI 69 av SNI 92, i
RAMS 2002 - 2007 används SNI 2002 och fr.o.m. RAMS 2008
används SNI 2007.
Näringsgrensindelningen, SNI 92, är samordnad bl.a. med EU:s
näringsgrensstandard och ersatte den tidigare indelningen från 1969, SNI
69. Det är stora skillnader mellan SNI 92 och SNI 69. På alla nivåer är
det svårt att göra jämförelser mellan indelningarna, för mer detaljer se
Meddelanden i samordningsfrågor (MIS) avseende Standard för
svensk näringsgrensindelning.
13
Arbetsmarknad
SNI 92 har i sin tur ersatts av en ny näringsgrensindelning, SNI 2002 1,
som började tillämpas i statistiken från 2002. En viktig skillnad som
berör tabeller med redovisning av SNI, grov nivå, är att förskolor numera
ingår i gruppen ”Utbildning”, från att tidigare ingått i ”Vård och omsorg”.
SNI2007 som nu införs i statistiken (RAMS 2008), både i Sverige och
internationellt, kommer att ge bättre möjlighet att belysa vad som händer
i ekonomin. En anpassning sker till de förändringar som skett i synnerhet
beträffande tjänstenäringarna under den senaste 20-årsperioden.
Samtidigt medför detta med nödvändighet att problem uppstår vid
jämförelser över en längre tidsperiod.
SNI 2007 är en svensk variant av den nya versionen av EU:s näringsgrensindelning, kallad NACE Rev. 2. Ett generellt problem vid införande
av en ny näringsgrensindelning är konflikten mellan en strävan att den
nya standarden ska ge bättre möjligheter att belysa de förändringar som
skett i näringslivsstrukturen, samtidigt som det är av stor vikt att i så stor
utsträckning som möjligt kunna behålla någorlunda intakta tidsserier.
Dessutom är internationell samordning viktig för att kunna göra rättvisande länderjämförelser. Näringslivsstrukturen ser dock ut på olika sätt
i olika länder, vilket medför att dessa har delvis olika intressen. Med nödvändighet leder så skilda önskemål till att kompromisser måste göra i
olika avseenden.
Revideringsarbetet har medfört ett stort antal förändringar jämfört med
den tidigare versionen SNI 2002. Bland de viktigaste förändringarna är:
•
•
•
•
•
•
•
ny avdelning för informations- och kommunikationsverksamhet
tre nya avdelningar utifrån den gamla indelningen med
företagstjänster
ny avdelning för miljöaktiviteter
ny avdelning för kultur, nöje, fritid
utökning med olika högteknologiska aktiviteter
flytt av förlagsverksamhet och återvinning från tillverkning till
tjänstenäringarna
ändrade principer för klassificering av reparationsverksamhet
Från och med 2002 års statistik finns en liten skillnad jämfört med
tidigare som innebär en viss kvalitetsförbättring. Detta gäller den grupp
som är kombinerat anställda och företagare under året, som har hanterats
något annorlunda än föregående år vid avgränsningen av förvärvsarbetande.
Detta ger ett smärre tidsseriebrott vid jämförelse med tidigare statistik,
eftersom denna justering höjer nivån med sysselsatta med 15 000, vilket
motsvarar 0,37 procent av samtliga förvärvsarbetande i riket.
Från och med RAMS 2004 infördes två förändringar: Dels används en ny
källa för att identifiera förvärvsarbetande företagare, dels modifierades
metoden att klassificera förvärvsarbetande anställda något. Den nya
källan medförde att antalet personer som klassats som förvärvsarbetande
företagare ökade till en förmodat mer rättvisande nivå. Till skillnad mot
tidigare inkluderas nu även verksamheter som uppvisar ett underskott vid
klassificering av personliga företagare. Beträffande modifieringen av
1
http://www.scb.se/Pages/List____257409.aspx
14
Arbetsmarknad
metoden för skattning av förvärvsarbetande anställda berör den
huvudsakligen åldersgruppen 65-84 år.
Förändringarna medförde att ett tidsseriebrott inträffade mellan 2003 och
2004. Sysselsättningsnivån totalt ökade med ca 1,8 procent och i
åldersgruppen 20-64 år med 1,2 procent.
Antalet förvärvsarbetande företagare ökade med ca 30 000 personer.
Metodjusteringen medförde att antalet sysselsatta i åldersgruppen 65-84
år ökade med knappt 0,5 procent.
I framställningen av den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken
(RAMS) avseende årgång 2011 har SCB gjort en del förändringar jämfört
med tidigare årgångar. Förändringen påverkar främst personer som är 65
år och äldre. Förändringarna görs för att få en enhetligare behandling av
gruppen egna företagare samt för att få en populationsavgränsning
beträffande ålder som överensstämmer med Arbetskraftsundersökningen
(AKU).
Ovanstående förändringar innebär ett tidsseriebrott mellan RAMS
2010 och RAMS 2011. Förändringarna påverkar endast personer som
är 65 år och äldre. Jämförelseuppgifter avseende 2011 visar att antalet
förvärvsarbetande totalt, 16-74 år, ökar med 1,2 procent. I
åldersgruppen 65-74 år ökar sysselsättningen med ca 60 000 personer,
47 procent.
Kvalitet
Uppgifterna i RAMS hämtas från register med generellt sett god kvalitet,
men statistiken har vissa felkällor som främst gäller variablerna sysselsättningsstatus, arbetsställets belägenhet och näringsgren.
Allmänt kan sägas att RAMS ger en god bild av sysselsättningsförhållanden som i stort överensstämmer med Arbetskraftsundersökningarnas
(AKU) resultat på riksnivå. Sysselsättningsnivån i RAMS ligger dock
något under motsvarande tal i AKU för november. Efter att AKU under
2005 EU-harmoniserats uppgår skillnaden i sysselsättningsnivån mellan
AKU och RAMS till drygt fyra procent mot att tidigare legat på cirka två
procent.
Statistik med redovisning på små redovisningsgrupper (t.ex. små regioner
som del av kommun) ger ibland något sämre kvalitet. Det gäller också
statistik som avser befolkningsgrupper med svagare anknytning till
arbetsmarknaden, t.ex. personer i åldern 16-19 år samt ålderspensionärer.
Avgränsning av
förvärvsarbetande
När SCB ändrade sättet att avgränsa förvärvsarbetande 1993 sjönk antalet
förvärvsarbetande med 3 procent för hela riket jämfört med den tidigare
metoden.
Den gamla metoden byggde på att SCB klassificerade en person som
förvärvsarbetande eller inte med hjälp av löneuppgiften på kontrolluppgiften (KU). Var lönesumman över en viss gräns klassades personen som
förvärvsarbetande. Lönegränsen justerades varje år med ett löneindex och
lönegränsen var lika hög för alla löntagare, oavsett kön eller ålder. Den
gamla metoden har använts i sysselsättningsstatistiken från ÅRSYS
1986-1992 och i FoB 85 och FoB 90.
Den nya metoden innebär att hänsyn tas till löneskillnader som beror
främst på ålder och kön. Detta betyder att olika grupper av löntagare får
olika lönegränser. Gränserna sätts med hjälp av underlag från arbetskraftsundersökningarna (AKU) för oktober och november. Genom att
15
Arbetsmarknad
varje år jämföra med uppgifter från AKU på individnivå, kan lönegränserna ändras så att bästa jämförbarhet uppnås över tiden.
Avsikten är att som förvärvsarbetande räkna personer som har en
arbetsinkomst som motsvarar minst fyra timmars arbete eller varit
tillfälligt frånvarande i november. I Sysselsättningsregistret finns inte
uppgift om arbetstid. Därför används inkomstuppgift som grund för
klassificering.
Undantagna från modellskattningar är personer med inkomst av aktiv
näringsverksamhet (=företagare) som alltid räknas som förvärvsarbetande. För att betraktas som aktiv skall den skattskyldige ha ägnat sig
åt verksamheten i en omfattning som motsvarar minst en tredjedel av en
anställning på heltid.
Fr.o.m. årgång 2004 används en ny källa, Standardiserade räkenskapsutdrag, för uppgifter om företagare. I och med detta kan även företagare
som redovisat underskott av sin näringsverksamhet klassificeras som
förvärvsarbetande företagare.
Arbetsställe,
näringsgren
Ett arbetsställe kan bli felkodat eller obestämt av flera anledningar. En är
att organisationsnumret som anges på kontrolluppgiften inte finns i
Företagsdatabasen (FDB). En annan anledning är att ett visst företag hade
flera arbetsställen, utan att detta kommit till SCB:s kännedom.
Arbetsgivare kan ha angett fel arbetsställe på kontrolluppgiften. Som
exempel kan en kommun ha fört alla sina anställda på kommunkontoret,
trots att arbetsstyrkan i verkligheten är utspridd på daghem, skolor, vårdhem m.m. Sådana felnumreringar leder till felaktiga eller saknade
uppgifter om arbetsplatsens belägenhet, vilken bestäms med hjälp av
FDB:s belägenhetsuppgifter.
Felaktigt eller saknat arbetsställe påverkar primärt statistik om dagbefolkning och arbetspendling, men också näringsgren, eftersom detta
hämtas från arbetsställets SNI-kod i FDB.
Redovisningstidpunkt
Sysselsättningsregistret baseras på befolkningen den sista december.
Referensperioden för förvärvsarbete är november månad.
Framställningstiden är 11 månader.
Tabeller i ODB
Sysselsättningsstatistik för 1985 och 1990 redovisas med något undantag
i kapitlet om FoB, övriga årgångar redovisas här.
Fördefinierade tabeller:
− Natt1: Befolkningen 16- år 2000- efter område, ålder, kön,
sysselsättning, svenskt/nordiskt/utomnordiskt födelseland,
utbildningsnivå, näringsgren och tid
− Natt1SNI07: Befolkningen 16- år 2008- efter område, ålder, kön,
sysselsättning, svenskt/nordiskt/utomnordiskt födelseland,
utbildningsnivå, SNI2007 utökad nivå och tid.
− Dag1SNI07: Förvärvsarbetande dagbefolkningen 16- år 2008- efter
arbetsområde, ålder, kön, svenskt/nordiskt/utomnordiskt födelseland,
utbildningsnivå, SNI2007 utökad nivå och tid.
− Utpend1: Förvärvsarbetande nattbefolkning 16- år 2000- efter
område, arbetsområde, ålder, kön, utbildningsnivå, sammanräknad
förvärvsinkomst i kvintiler och tid
− Utpend2: Förvärvsarbetande nattbefolkning 16- år 2000- efter
område, arbetsSAMSområde, ålder, kön, utbildningsnivå,
16
Arbetsmarknad
−
−
−
sammanräknad förvärvsinkomst i kvintiler och tid
Inpend1: Förvärvsarbetande dagbefolkning 16- år 2000- efter
arbetsområde, område, ålder, kön, utbildningsnivå, sammanräknad
förvärvsinkomst i kvintiler och tid
Inpend2: Förvärvsarbetande dagbefolkning 16- år 2000- efter
arbetsområde, SAMSområde, ålder, kön, utbildningsnivå,
Dag1: Förvärvsarbetande dagbefolkning 16- år 2000- efter
arbetsområde, ålder, kön, svenskt/nordiskt/utomnordiskt födelseland,
utbildningsnivå, näringsgren och tid
Historiska tabeller:
− Dag2: Dagbefolkning 94-95, 97-99 efter område, ålder, kön,
näringsgren (SNI grov nivå) och tid
− Dag3: Dagbefolkning 94-95, 97-99 efter område ålder, kön,
näringsgren (SNI 2-siffernivå) och tid
− Dag4: Dagbefolkning 94-95, 97-99 efter område ålder, kön,
näringsgren (ISP 96) och tid
− Dag5: Dagbefolkning 90, 92, 94-95, 97-99 efter område, ålder, kön
och tid
− Natt2: Nattbefolkning 97-99 efter område ålder, kön, näringsgren
(SNI grov nivå) och tid
− Natt3: Nattbefolkning 94, 97-99 efter område ålder, kön, näringsgren
(SNI 2-siffernivå) och tid
− Natt4: Nattbefolkning 94-95, 97-99 efter område ålder, kön,
näringsgren (ISP 96) och tid
Variabelnamn
Arbetsområde –
arbetsSAMSområde
Definition
Område där personen arbetar, används i kombination med område för att
få fram pendlingsuppgifter. ArbetsSAMSområde, se SAMS-område
nedan.
Dagbefolkning
Förvärvsarbetande personer 16 år och äldre efter arbetsplatsens
belägenhet.
Födelseland
Svenskt, nordiskt, utomnordiskt
Kön
Män och kvinnor
Nattbefolkning
Förvärvsarbetande personer 16 år och äldre efter bostadens belägenhet.
Näringsgren
Näringsgren avser företagets eller arbetsställets huvudsakliga verksamhet.
I regel används arbetsställets näringsgrenskod när sysselsatta redovisas
efter bransch. Om ett företag bedriver flera typer av verksamhet vid
exempelvis ett och samma arbetsställe bestäms näringsgrenskoden i
princip utifrån den verksamhet som sysselsätter flest anställda. För
närmare beskrivning av de olika indelningar som näringsgren kan
redovisas enligt (ISP, ISP96, SNI69, SNI92, SNI02 o.s.v.), se bilaga 4!
Sammanräknad
förvärvsinkomst
Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet bildar tillsammans
sammanräknad förvärvsinkomst. Redovisas i kvintiler: befolkningen 16år i riket har delats in i fem lika stora grupper, varefter inkomstgränserna
har satts.
SAMS-område
SAMS står för Small Areas for Market Statistics och är en rikstäckande
17
Arbetsmarknad
områdesindelning som bygger på kommunernas delområden i de större
kommunerna och på valdistrikt i de mindre.
Sysselsättning
Redovisar om en person har klassats som förvärvsarbetande i november
eller inte. Se avsnitt ovan ”Avgränsning av förvärvsarbetande”.
Utbildningsnivå
Avser personens högsta, avslutade utbildning. Uppgiften hämtas från
Utbildningsregistret.
Ålder
Befolkningen 16 år och äldre redovisas i åldersklasser, se även
tabellbeskrivningar till respektive tabell som finns i ODB.
Arbetssökande vid arbetsförmedlingarna
SCB har sedan början av 1980-talet tagit fram arbetssökandestatistik
baserad på uppgifter från Arbetsförmedlingen om personer som är
inskrivna hos dem. Bakgrunden var efterfrågan hos ett antal kommuner
att kunna redovisa arbetssökande efter olika kriterier på lägre geografisk
nivå än kommun.
Statistiken avser personer som är 18-64 år och förutom de s.k. öppet
arbetslösa redovisas också personer inom program med aktivitetsstöd,
sökande med subventionerad anställning, sökande med anställning utan
subventioner, nystartjobb och övriga inskrivna.
Arbetsförmedlingen har genomfört förändringar både av definitionen av
vilka som räknas till öppet arbetslösa och vilka konjunkturberoende
program som finns 2.
Definition av öppet
arbetslösa
De viktigaste förändringarna att känna till gäller definitionen av vilka
som räknas som öppet arbetslösa:
-
1989-06 – 1994-12: Sökandekategori 1, servicekod 1 ”Utan
arbete, kan ta arbete direkt”. Det tidigare kravet på att kunna ta
arbete inom 10 dagar tas bort.
-
1995-01: Byter servicekoder till tvåsiffriga koder,
Sökandekategori 11 ”Arbetslösa”. Dessutom finns andra
sökandekategorier som inte räknas till de arbetslösa
(sökandekategori 12 ”utan arbete, vägledning”, 13 ”utan arbete,
väntar på beslutad åtgärd” och 14 ”utan arbete, övriga”).
-
1996-04: Ny sökandekategori, 15 ”arbetslösa, timanställda”,
införs och räknas till begreppet arbetslösa. (Ingår dock inte i
SCB:s delområdesstatistik.)
-
1997-07: Nytt arbetslöshetsbegrepp, sökandekategori 11+12+13.
Kategorierna benämns 11 ”arbetslösa, platsförmedlingsservice”,
12 ”arbetslösa, vägledningsservice” och 13 ”arbetslösa, väntar på
beslutad åtgärd”. Dessutom finns en sökandekategori 14 ”övriga
2
För mer information, läs Arbetsförmedlingens sammanställning som kan laddas hem från deras webbplats:
http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-prognoser/Fakta-om-statistiken/Definitioneroch-forklaringar.html
18
Arbetsmarknad
inskrivna, på väg in på eller ut från arbetsmarknaden” som inte
ingår i de arbetslösa. (Det nya arbetslöshetsbegreppet används i
SCB:s delområdesstatistik fr.o.m. mars 1998.)
Kvalitet
-
1998-01: Sökandekategori 13 utvidgas till att även omfatta
ungdomar 20-24 år, som fått ett konkret erbjudande om att delta i
ett arbetsmarknadspolitiskt program, men tackat nej till
erbjudandet.
-
1999-01: Personer som varit skrivna i sökandekategori 14 förs
över till någon av sökandekategorierna 11-13 om de har
ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Beslutet påverkar nivån
av arbetslösa i hela landet som ökar med ca 20-25 000 personer.
-
2001-05: Tre nya sökandekategorier läggs till definitionen av
öppet arbetslösa; förutom 11, 12 och 13 ingår nu även 96
(felregistrering), 97 (avbrott/återkallande av beslut) och 98
(slutförd beslutsperiod). De nya koderna används vid automatiska
sökandekategoribyten, i samband med att en person avslutat ett
arbetsmarknadspolitiskt program. Förändringen kan innebära en
viss minskning av antalet inom arbetsmarknadspolitiska program
och en viss ökning av antalet öppet arbetslösa.
-
2003-11: Sökandekategorierna 12 och 13 upphör, koderna
konverteras till 11. Öppet arbetslösa omfattar därmed
kategorierna 11, 96, 97 och 98.
Arbetslöshetsnivån skiljer sig mellan Arbetsförmedlingens siffror och de
som SCB redovisar i arbetskraftsundersökningarna (AKU). Skillnaden
beror främst på att man i AKU fångar upp även de som inte är anmälda
hos arbetsförmedlingarna, men som av olika skäl anger att de är
arbetslösa helt eller delvis.
Arbetsförmedlingens register kompletteras hos SCB med uppgifter från
SCB:s Register över totalbefolkningen, så att de arbetssökande redovisas
där de är folkbokförda. I Arbetsförmedlingens statistik redovisas de
istället efter vilken arbetsförmedling de är inskrivna vid. Ytterligare en
skillnad jämfört med Arbetsförmedlingens statistik är att medan de
redovisar personer efter den ålder man uppnått vid redovisningsmånadens
slut, redovisar SCB personerna efter ålder vid årets slut.
SCB:s redovisning av Arbetsförmedlingens olika arbetsmarknadspolitiska
program har ibland inte varit fullständig, genom att förändringar inte
meddelats till SCB.
SCB redovisar arbetssökandestatistik för delområden två gånger per år –
statistik för 31 mars redovisas i mitten av maj och statistik för 31 oktober
redovisas i mitten av december varje år. I ODB finns statistik för 31
oktober.
Tabeller i ODB
− Asok1: Befolkningen 18-64 år okt 2000- efter område, ålder, kön,
sökandekategori, svenskt/nordiskt/utomnordiskt födelseland
− Asok2: Öppet arbetslösa 18-64 år okt 2000- efter område, ålder, kön,
anmälningstid, arbetsmarknadsstöd och tid
− Asok3: Befolkning 1999-2000 efter område, ålder, kön,
19
Arbetsmarknad
−
−
−
sökandekategori och tid
Asok4: Arbetssökande 1991-2000 efter område, ålder, kön,
anmälningstid och tid
Asok5: Arbetssökande 1991-2000 efter område, ålder, kön,
arbetsmarknadsstöd och tid
Asok6: Befolkning 1996-2000 efter område, ålder, kön och tid
Variabelnamn
Anmälningstid
Definition
Antal månader som den arbetssökande varit registrerad hos
arbetsförmedlingen.
Arbetsmarknadsstöd
Anger om den arbetssökande fått ersättning från arbetslöshetskassa, alfa
(tidigare KAS) eller om man inte fått någon ersättning.
Arbetssökande –
historiska tabeller
Används i ODB synonymt med begreppet ”öppet arbetslösa”. I tabeller
som redovisar t.ex. arbetssökande efter ersättning eller anmälningstid är
det enbart öppet arbetslösa som ingår.
Födelseland
Svenskt, nordiskt, utomnordiskt födelseland
Kön
Män och kvinnor
Sökandekategori –
fördefinierade tabeller
Öppet arbetslösa, personer inom program med aktivitetsstöd, sökande
med subventionerad anställning, sökande med anställning utan
subventioner, nystartjobb och övriga inskrivna
Sökandekategori –
historiska tabeller
Arbetssökande utan arbete, arbetssökande i arbetsmarknadspolitiska
program, ej arbetssökande
Ålder
Befolkningen 18-64 år redovisas i åldersklasser, se även
Öppet arbetslösa
Arbetssökande utan arbete som aktivt söker och omgående kan tillträda
på arbetsmarknaden förekommande arbete och som inte deltar i ett
arbetsmarknadspolitiskt program. Personer registrerade vid
arbetsförmedlingen inom sökandekategori 11 samt 96+97+98. Kategori
11 benämns ”arbetslös”, kategori 96-98 används vid automatiska
sökandekategoribyten.
Yrkesregistret
Riksdagen fattade beslut om uppbyggnad av ett yrkesregister i juni 1999.
Beslutet föregicks närmast av en SCB-utredning, ”Förutsättningar och
kostnader för uppbyggnad av ett yrkesregister i Sverige”, samt en
proposition. Den första årgången avser 2001, därefter görs årliga
uppdateringar och ett nytt register tas fram varje år.
Yrkesstatistiken från yrkesregistret syftar i första hand att ge årlig
information om den arbetande befolkningens fördelning på olika
yrkesgrupper samt att belysa yrkesutvecklingen inom olika branscher och
samhällssektorer.
Yrkesregistret ersätter den insamling av yrkesuppgifter från individer
som tidigare skett i samband med folk- och bostadsräkningar, FoB. Den
senaste genomfördes hösten 1990.
20
Arbetsmarknad
En annan viktig aspekt är att förvalta yrkesuppgifter för de som en
gång blivit yrkesklassificerade, men inte längre arbetar. Exempel
på en sådan grupp är pensionärer eller arbetslösa. Uppgifter hämtas
bl.a. från lönestatistiken och en enkätundersökning till privata
arbetsgivare. Syftet är att framställa statistik över yrken och
yrkesutvecklingen inom olika branscher och samhällssektorer.
Arbetet med att bygga upp ett yrkesregister började i slutet av
1990-talet och år 2003 publicerades data från det första registret
avseende år 2001. Åren 2001-2004 redovisades statistiken på
tresiffrig SSYK. Från och med år 2005 började yrkesregistret
redovisa sin statistik på fyrsiffrig SSYK men dock ej för ingenjörer
som inte redovisades på fyrsiffrig SSYK förrän i registret för år
2007 då kvaliteten på den fyrsiffriga nivån ansågs hålla tillräcklig
kvalitet. Från år 2007 ingår företag med en anställd i urvalet, vilket
innebär att statistiken har förbättrats även för dessa.
Från år 2010 redovisas yrken för egna företagare.
Registret bygger på yrkesuppgifter från ett tjugotal olika källor, varav de
viktigaste är:
- Lönestrukturstatistik, privat sektor
- Lönestrukturstatistik, primärkommunal sektor
- Lönestrukturstatistik, statlig sektor
- Lönestrukturstatistik, landstingskommunal sektor
- Yrkesenkät till arbetsgivare, privat sektor
- Longitudinell individdatabas (LINDA), företagsenkät
- Konjunkturstatistik, löner för statlig sektor
- Lönestatistik från olika arbetsgivarorganisationer
Dessutom utnyttjas bl.a. SCB:s befolkningsregister (RTB),
sysselsättningsregister (SREG), aktivitetsregister (AREG) samt registret
över befolkningens utbildning (UREG).
Objekt och population
Registret omfattar hela den folkbokförda befolkningen i åldern 16 år och
äldre per den 31 december varje år.
I registret kan två olika redovisningsgrupper urskiljas, dels
förvärvsarbetande under november enligt den definition som tillämpas
inom den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS), dels
yrkesverksamma någon gång under året. I den sistnämnda
redovisningsgruppen ingår alla personer som haft en sammanlagd lön
eller företagarinkomst under året om minst ett prisbasbelopp.
För de personer som klassas som antingen förvärvsarbetande eller
yrkesverksamma, innehåller registret information dels om det arbete som
genererat den högsta förvärvsinkomsten, dels i förekommande fall även
om det näst högsta förvärvsinkomsten.
Samtliga personer i registret har om möjligt påförts en yrkesuppgift som
hör samman med respektive jobb. Om yrkesuppgift saknas för aktuellt
jobb eller om personen inte alls arbetat, har den senaste tillgängliga
uppgiften lagts in i registret.
Yrkesbestämningen görs med utgångspunkt från individens
arbetsuppgifter vid mättidpunkten, vilket inte behöver ha något direkt
samband med personens (yrkes)utbildning. I princip kan en person byta
yrke i samband med varje anställning och även ha flera yrken samtidigt.
21
Arbetsmarknad
Den årliga officiella yrkesstatistiken från registret omfattar endast
sysselsatta (förvärvsarbetande eller yrkesverksamma) anställda i åldern
16–64 år med högst en yrkesuppgift per person.
Jämförbarhet med
FoB 90
Den senaste totalräknade yrkesstatistiken framställdes senast i samband
med FoB 90. Den byggde på den uppgift om yrke, som varje arbetande
person lämnade. Yrkesuppgifterna klassificerades sedan centralt av SCB
enligt då gällande yrkesstandard NYK 83 (Nordisk yrkesklassificering).
Yrkesstatistiken från FoB 90 och från yrkesregistret skiljer sig på flera
punkter. Klassificeringssystemet NYK har ersatts av SSYK, vilken är
baserad på den internationella yrkesindelningen ISCO-88.
Uppgiftslämnare i FoB 90 var varje enskild person, medan uppgifterna i
yrkesregistret bygger på arbetsgivarens klassificering. En nyckel mellan
NYK och SSYK har skapats för att möjliggöra jämförelser bakåt i tiden.
Yrkesuppgift enligt NYK i FoB 85 och FoB90 går att nyckla till SSYK.
Kvalitet
Yrkesstatistiken bygger i första hand på redan insamlade uppgifter i olika
statistiska register kompletterat med en yrkesenkät till företrädesvis
mindre företag och organisationer. Kvaliteten i yrkesregistret är därför i
hög grad beroende av kvaliteten i de olika källorna.
Yrkesvariabeln är klassificerad enligt SSYK (Standard för svensk
yrkesklassificering 1996) på tresiffernivå.
För anställda i åldern 16–64 år avser de flesta yrkesuppgifter eller ca 70
procent förhållandena under referensåret och då företrädesvis hösten. Ca
12 procent är antingen insamlade året före eller efter referensåret.
Resterande uppgifter avser något av de tre år som föregår året före
referensåret.
Företag med en anställd och egenföretagare ingår för närvarande inte i
någon undersökning, varför yrkesuppgifter för personer som arbetar i
dessa företag tills vidare saknas. Vidare saknas i stor utsträckning
yrkesuppgifter för sysselsatta personer som är projektanställda,
betingsanställda, anställda med lönebidrag, förtroendevalda, under 20 år
eller över 64 år. Dessa kategorier ingår inte i lönestrukturstatistiken.
Totalt saknades för år 2005 yrkesuppgift för ca 4,5 procent av de
sysselsatta anställda i åldern 16–64 år.
Yrkesregistret är klart i maj respektive år, d.v.s. ca 15 månader efter
referensåret.
Tabeller i ODB
Fördefinierad tabell:
− Förvärvsarbetande anställda 16-64 år 2003- efter område, ålder, kön,
svenskt eller utländskt födelseland, SNI grov nivå, yrke, sektor och
tid
Variabelnamn
Födelseland
Definition
Född i Sverige, född utomlands.
Kön
Män och kvinnor.
Sektor
Kommun, stat, landsting och privat.
22
Arbetsmarknad
SNI grov nivå
SNI 2002, grov nivå. Se bilaga 4!
Yrke
Redovisas enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) på 3siffernivå, vilket innebär 113 yrkesgrupper. Mer information om SSYK
finns på www.scb.se/ssyk. Se även bilaga 4!
Ålder
Befolkningen 16-64 år redovisas i åldersklasser, se även
23
Barn och deras familjer
Registret över barn och deras familjer
På uppdrag av Socialdepartementet har SCB 1 sedan slutet av 1990-talet
producerat årlig statistik om barn och deras levnadsförhållanden i
Sverige. Uppgifterna hämtades huvudsakligen från register och
undersökningar där indelningar även kan göras på länsnivå och i vissa
fall på kommunnivå och delområden inom kommuner.
Under hösten 2001 tog SCB på uppdrag av dåvarande Regionplanekontoret, numera Tillväxt, miljö och regionplanering, för första gången fram
motsvarande statistik om barn och deras familjer i Stockholms län 2.
Barnens liv speglas utifrån flera olika faktorer och områden. De
områden som tas upp är bland annat barnen i befolkningen, barnens
familjer, separationer, barnfamiljernas ekonomi och barnens boende.
Till största del har statistiken hämtats från SCB:s befolkningsregister
som bygger på uppgifter från folkbokföringen. Befolkningsregistren kan
inte ge en fullständig bild av hela befolkningens familjetillhörighet, men
för barnfamiljer kan man komma ganska långt.
Befolkningsstatistiken har kompletterats med uppgifter från SCB:s
Inkomst- och förmögenhetsregister och Utbildningsregistret. Undersökningarna om levnadsförhållanden (ULF) används också som underlag för barnstatistik, men endast på läns- och riksnivå.
Kvalitet
Familjer
I SCB:s befolkningsregister fanns tidigare uppgifter om bägge biologiska föräldrarna endast för personer som vid födseln hade gifta föräldrar.
Barn som föddes av ej gifta personer hade endast samhörighetsbeteckning med mamman. På senare år har uppgifter om biologiska
föräldrar gjort det möjligt att identifiera sambofamiljer med gemensamma barn.
Införandet av uppgifter om båda föräldrarna betyder att man registervägen kan avgöra om barn bor tillsammans med sina föräldrar eller ej.
Föräldrar kan naturligtvis vara skrivna på samma fastighet men bo i
olika lägenheter inom fastigheten. Detta bedöms vara ganska sällan
förekommande.
Ensamstående och
sammanboende
föräldrar
Att ett barn är folkbokfört med endast mamman eller endast pappan
behöver inte betyda att barnet bor tillsammans med en ensamstående
förälder.
Mamman eller pappan kan vara gift med någon annan än barnets biologiska förälder och då finns det information om detta genom samhörighetsbeteckningen mellan äkta makar. Detta innebär att vi kan få den
faktiska familjesituationen för samtliga gifta familjer.
Om mamman eller pappan är sambo med någon annan än barnets bio-
1
SCB fick ett regeringsuppdrag 2010-06 att skapa återkommande årliga beräkningar för ett 40-tal indikatorer
som ska mäta barns levnadsförhållanden. Indikatorerna kommer att läggas upp i en webbportal på
Barnombudsmannens hemsida www.barnombudsmannen.se under första halvan av 2012.
2
Läs mer i senaste rapporten 2011:3. Finns att ladda hem på www.tmr.sll.se/statistik.
23
logiska förälder finns information om detta endast i de fall paret har
gemensamma barn. De kan utöver gemensamma barn också ha barn som
mannen eller kvinnan har med från ett tidigare förhållande. När inga
gemensamma barn finns blir familjen felaktigt noterad som en
ensamförälderfamilj. I intervjuundersökningar och enkäter har man inte
samma problem. Där tar man reda på familjens sammansättning genom
frågor direkt till de vuxna.
Nollåringar
Det finns ett speciellt problem vid redovisning av de allra yngsta barnens familjer. Mycket tyder på att särskilt andelen 0-åringar som lever
med endast mamman överskattas när man använder befolkningsregistren
som källa. Skälen är två. Föräldrar som nyligen har flyttat samman
kanske inte hunnit anmäla adressändring före årsskiftet. En annan
förklaring kan vara att man, när statistiken framställs, inte alltid hunnit
få information om båda föräldrarnas personnummer.
Samboföräldrar ska anmäla faderskap och det kan dröja innan en sådan
anmälan görs och blir registrerad. När det inte finns en sådan anmälan
registrerad kommer mamman att betecknas som ensamstående i statistiken. I barnstatistiken försöker man undvika fel av detta slag, genom
att vänta med uppgifter om personnummer för fäderna till barn födda ett
visst år till den 31 mars året efter. Vid den tidpunkten finns det uppgift
om fader för de allra flesta barn.
Bo där man är
folkbokförd
Vid framställning av befolkningsstatistik utifrån befolkningsregistren
utgår man från att folkbokföringen speglar det verkliga boendet. Så är
det i de allra flesta fall. Men det kan naturligtvis förekomma fel. Bokföringsförhållandena speglar inte alltid det verkliga boendet. T.ex.
saknas uppgifter om s.k. växelvis boende. Även om ett barn med
separerade föräldrar bor lika mycket hos mamma som hos pappa är
barnet ändå skrivet hos endast en av föräldrarna.
Statistik med uppgifter från befolkningsregistren är klar i mars, 15 månader efter redovisningstidpunkten (31/12). Statistik med uppgifter från
inkomst och förmögenhetsregistret är klar i mars två år och tre månader
efter det år som inkomsterna gäller.
Tabeller i ODB
Barn
Fritt val:
− Barn 2001- efter område, ålder, sammanboendeform, familjetyp,
bakgrund 1, bakgrund 2, vistelsetid, biologiska faderns
utbildningsnivå, biologiska moderns utbildningsnivå, hemmaboende
syskon, varit med om separation, köpkraft och tid
− Barn1: Barn 2001- efter område, ålder, sammanboendeform,
hemmaboende syskon, bakgrund 2 och tid
− Barn2: Barn 2001- efter område, ålder, familjetyp, hemmaboende
syskon, bakgrund 2 och tid
− Barn3: Barn 2001- efter område, ålder, biologiska faderns
utbildningsnivå, biologiska moderns utbildningsnivå och tid
− Barn4: Barn 2001- efter område, ålder, hemmaboende syskon,
bakgrund 2 och tid
− Barn5: Barn 2001- efter område, ålder, sammanboendeform,
hemmaboende syskon, köpkraft och tid
24
−
−
−
Barn 6: Barn 2001- efter område, ålder, familjetyp, hemmaboende
syskon, köpkraft och tid
Barn7: Barn 2001- efter område, ålder, bakgrund 2, hemmaboende
syskon, köpkraft och tid
Barn8: Barn 2001- efter område, ålder, hemmaboende syskon,
köpkraft och tid
−
Familjer med barn
Fritt val:
− Familjer 2001- efter område, äldsta barnets ålder, antal barn,
sammanboendeform, familjetyp, biologiska moderns
utbildningsnivå, biologiska faderns utbildningsnivå, bakgrund 1,
bakgrund 2, köpkraft och tid
− BFam1: Familjer med barn 0-21 år 2001- efter område, antal barn,
bakgrund 2, sammanboendeform och tid
familjetyp, bakgrund 2 och tid
biologiska moderns utbildningsnivå, biologiska faderns
utbildningsnivå och tid
sammanboendeform, köpkraft och tid
familjetyp, köpkraft och tid
bakgrund 2, köpkraft och tid
Variabelnamn
Bakgrund 1
Definitioner
Barnen och föräldrarna redovisas efter om man är född i Sverige eller
född utomlands.
Bakgrund 2
Barnen och föräldrarna redovisas efter om man har svensk, nordisk,
europeisk eller utomeuropeisk bakgrund.
Biologiska moderns/
faderns utbildningsnivå
Anger nivån på respektive individs högsta utbildning.
Familjetyp (tabeller med Traditionell kärnfamilj: Familjer med sammanboende föräldrar vars
familjer med barn)
samtliga barn är parets gemensamma (inklusive adoptivbarn)
Ombildad familj: Familjer med sammanboende föräldrar där ett eller
flera hemmaboende barn är enbart kvinnans eller enbart mannens. I
familjen kan även finnas gemensamma barn.
Övriga familjer: Familjer med ensamstående föräldrar eller sammanboende föräldrar där inget av barnen är biologiskt barn eller adoptivbarn
till den ene eller båda av föräldrarna.
25
Familjetyp (tabeller med barn som population)
-
barn boende med ensamstående biologisk/adoptivfar
barn boende med ensamstående biologisk/adoptivmor
barn med sammanboende föräldrar och biologiskt/adoptivbarn till
bägge
modern, bor med mor och styvfar
fadern, bor med far och styvmor
övriga barn (barn som kallas så är ej biologiskt/adoptivbarn till
boföräldern/någon av boföräldrarna de bor med, är fosterbarn)
uppgift saknas
ej hemmaboende barn
Hemmaboende syskon
Barnen har inga syskon, ett syskon, två syskon, tre eller fler syskon
under 22 år i familjen.
Köpkraft – Disponibel
inkomst
De samlade inkomsterna i en familj inklusive bidrag och med skatter
och andra negativa transfereringar fråndragna kallas disponibel inkomst.
Värdet av egenproduktion i hemmet liksom nyttan av offentlig
konsumtion ingår inte i den disponibla inkomsten. Den disponibla
inkomst som används här avviker på en punkt från den som redovisas i
den officiella statistiken. För ökad jämförbarhet mellan hushåll som bor
i egen villa och hushåll i hyresfastighet har villaägarens inkomst
justerats med skattereduktion för boräntor och fastighetsskatt för
boendet.
Köpkraft konsumtionsenheter
För att kunna jämföra olika familjers eller hushålls ekonomiska standard
behöver man relatera inkomsten till försörjningsbördan. Ett enkelt sätt
vore att ställa inkomsterna i relation till antalet personer i familjen. Men
olika personer konsumerar olika mycket. Man kan förfina ett sådant
mått genom att ge varje person en vikt anpassad till ålder och till
eventuella stordriftsfördelar i en större familj. Vikten kan sägas utgöra
det antal konsumtionsenheter som en person representerar. De olika
familjemedlemmarnas vikter, dvs. antal konsumtionsenheter, summeras
och den disponibla inkomsten divideras med denna summa. På så sätt
erhålles måttet Disponibel inkomst per konsumtionsenhet.
26
Köpkraft – kvintiler 3
Barnen resp. barnfamiljerna i Stockholms län har delats in i fem lika
stora grupper, därefter har inkomstgränser satts för varje grupp.
Kvintilgränser för disponibel inkomst per konsumtionsenhet.
Inkomster 2011. OBS att dessa är enligt definition av disponibel
inkomst per konsumtionsenhet från 2004.
Kvintiler
Antal barn
1
min
127 084 kr
111 550
2
127 085 kr
185 040 kr
111 550
3
185 041 kr
238 845 kr
111 547
4
238 846 kr
313 209kr
111 549
5
313 210 kr max
Kvintiler
Antal familjer
1
Sammanboendeform
111 549
137 288 kr
min
60 261
2
137 289 kr
195 073 kr
60 260
3
195 074 kr
248 683 kr
60 261
4
248 684 kr
323 702 kr
60 259
5
323 703 kr
max
60 260
Ensamstående far, ensamstående mor, gifta föräldrar, samboföräldrar,
uppgift saknas, ej hemmaboende barn.
Varit med om separation Separation definieras som isärflyttning mellan boföräldrar. Med
boföräldrar avses föräldrar eller andra vuxna som är i föräldrars ställe
och som barnen bor tillsammans med.
Uppgifterna om separationer tas fram utifrån folkbokföringens uppgifter
vid två på varandra följande årsskiften. De föräldrar som är
folkbokförda tillsammans vid det första årsskiftet, men som vid det
andra folkbokförs på olika fastigheter räknas som separerade. Om en av
föräldrarna avlidit ingår paret ej i gruppen separerade.
Vistelsetid
Används för att särskilja barn som varit kort tid i Sverige. Redovisas för
barn 10-21 år som har varit i Sverige 0-4 år och övriga.
Ålder
Den ålder barnet hade den 31 december.
3
Beräkningarna av köpkraft baseras på hushållets disponibla inkomst. I ODB har uppgifter om köpkraft
avseende 2009 beräknats enligt den definition av disponibel inkomst som använts i den officiella statistiken
från och med inkomståret 2005 med den största förändringen att även kapitalförluster påverkar inkomsten. För
att göra jämförelser av inkomster mellan hushåll med olika sammansättningar divideras den disponibla
inkomsten med den konsumtionsvikt som gäller för hushållet. Från och med inkomståret 2005 gjordes även
förändringar i den ekvivalensskala (konsumtionsenhetsskala) som används för att göra jämförelser inkomst
mellan olika typer av hushåll. Att beräkningarna av köpkraft avseende år 2009 baseras på den nyare
definitionen av disponibel inkomst samt den förändrade ekvivalensskalan innebär ett tidsseriebrott i
uppgifterna om köpkraft.
27
Registret över totalbefolkningen
I samband med att länsstyrelsernas folkbokföring lades om till ADB
sammanställde SCB ett register över totalbefolkningen (RTB) 1968. All
befolkningsstatistik från SCB baseras från och med årsskiftet 1973/74
på RTB. Statistiken ska belysa folkmängdens storlek och sammansättning samt förändringarna i befolkningen. RTB förnyas successivt
med inkomna förändringsrapporter (aviseringar) som till exempel
födelser, dödsfall, civilståndsändringar och flyttningar.
Uppgifterna i RTB-systemet levereras från det svenska folkbokföringssystemet och är därför beroende av de definitioner och regler 1 som
används där. Folkbokföringens innehåll, liksom RTB-systemet, har
varit i stort sett oförändrat sedan 1968.
Folkbokföringens
omorganisation
Den 1 juli 1991 övertog de lokala skattekontoren ansvaret från
pastorsämbetena för folkbokföringen på lokal nivå. I den nya lagtext
som kom då var en nyhet att personer som är över 17 år och läser på
högskola/universitet skall vara folkbokförda där de bor. Tidigare var
det vanligt att dessa studerande var folkbokförda i föräldrahemmet.
Födda
Den 1 juli 1979 ändrades medborgarskapslagstiftningen. Ändringen
avsåg barn, vars far har utländskt medborgarskap och mor svenskt
medborgarskap. Före den 1 juli 1979 blev dessa barn vid födseln
utländska medborgare men blev därefter svenska medborgare.
Partnerskap
Mellan den 1 januari 1995 och de 30 april 2009 gällde lagen om
partnerskap. Den 1 maj 2009 trädde en könsneutral äktenskapslag i
kraft som upphävde partnerskapslagen. Sedan dess är det inte längre
möjligt att ingå partnerskap i Sverige. Personer som är registrerade
partners kan, om de vill, genom en anmälan till Skatteverket
omvandla sitt partnerskap till äktenskap.
Personer med utländsk
bakgrund
Sedan 1994 kan SCB redovisa både personer som själva är födda
utomlands och personer födda i Sverige med en eller båda föräldrarna
födda utomlands. I befolkningsstatistik för 2003 och senare redovisas
utländsk bakgrund enligt definitionen att personen själv ska vara född
utomlands eller om man är född i Sverige att båda föräldrarna ska vara
födda utomlands. Tidigare redovisades man som en person med
utländsk bakgrund om man själv var född utomlands eller om man var
född i Sverige med minst en förälder född utomlands.
Kvalitet
I folkmängdsstatistiken redovisas invånarna där de är folkbokförda. En
del personer bor på annan plats än där de är folkbokförda. Orsaken till
detta varierar:
• en del har inte anmält flyttning (i tid)
• en del har anmält felaktig adress
• i folkbokföringen finns undantagsregler som medger att man får
vara folkbokförd på annan fastighet än där man bor.
De fel som finns i befolkningsstatistiken är i första hand koncentrerade
till åldrarna 20-25 år och över 75 år. Rapporteringen av födelser och
dödsfall är så snabb att dessa händelser endast medför försumbara fel i
1
Regler för folkbokföringen finns återgivna i bilaga 1.
28
2013-04-19
statistiken.
Invandring och
utvandring
Invandring registreras i många fall inte förrän relativt lång tid efter att
den faktiskt har ägt rum av olika orsaker. Det gäller främst invandring
som kräver uppehållstillstånd.
Utvandrare avregistreras inte alltid, om utflyttning inte anmäls till de
svenska myndigheterna. Övertäckningen av personer födda utanför
Norden, som finns med i RTB, uppskattas till mellan 25 000 och
50 000 personer, motsvarande 4-8 % av de utomnordiska invandrarna.
Asylsökande
En person som tagit sig till Sverige och begärt skydd mot förföljelse,
men som ännu inte fått sin ansökan slutlig prövad av Migrationsverket eller, om personen har överklagat, av länsrätterna i
Stockholm, Malmö och Göteborg eller kammarrätten i Stockholm
som är slutinstans. Personen är inte folkbokförd och ingår därför
inte i officiell befolkningsstatistik som baseras på registret över
totalbefolkningen.
Underlag för
befolkningsprognoser
Statistik hämtad från RTB är grunden för de prognoser som görs för
länets befolkningsutveckling tillsammans med annat underlag, t.ex. vad
gäller områdestyper, byggande m.m. Denna rapport innehåller ingen
beskrivning av prognoserna, utan det finns att hämta på TMR:s webbplats Befolkningsprognoser.
Den statistik som tas fram för ett årsskifte inkluderar alla födda, döda,
civilståndsändringar och flyttningar som rapporterats till och med
vecka 04 året därpå. Folkmängdsstatistik för kommuner är klar i
februari året efter redovisningstidpunkten (31/12) och för basområden
är motsvarande statistik klar ca en månad senare.
Befolkningsförändringar redovisas löpande under året för varje kvartal
och för helår, ca 4-8 veckor efter periodens slut. I ODB redovisas bara
helårsuppgifter.
Tabeller i ODB
Befolkningsstatistik
Fritt val:
− Befolk: Befolkningen efter område, ålder, kön, civilstånd,
medborgarskap, födelseland, pappans födelseland, mammans
födelseland, bakgrund och tid 1998Fördefinierade tabeller:
− Befolk1: Befolkning 1998- efter område, ålder, kön, civilstånd,
födelseland, medborgarskap och tid
− Befolk2: Befolkning 1998- efter område, ålder, kön,
medborgarskap, födelseland och tid
− Befolk3: Befolkning 1998- efter område, ålder, kön, födelseland,
faderns födelseland (svenskt eller utländskt), moderns födelseland
(svenskt eller utländskt) och tid
− Befolk4: Befolkning 1985 efter område, ålder, kön och tid
− Befprog: Befolkningen efter område, ålder, kön, prognosår och tid
− Befolk5: Befolkning 1997 efter område, ålder, kön, civilstånd och
tid
− Befolk6: Befolkning 1986-1995 efter område, ålder, kön, civilstånd
29
2013-04-19
−
−
−
−
−
−
och tid
Befolk7: Befolkning 1997- efter område, ålder, kön, utländsk
bakgrund, nationalitet 36 grupper och tid
Befolk8: Befolkning 1997- efter område, ålder, kön, nationalitet 36
grupper, utländsk bakgrund och tid
Befolk9: Befolkning 1987- efter område, ålder, kön, utländsk
bakgrund, nationalitet och tid
Befolk10: Befolkning 1993-1996 efter område, ålder, kön, utländsk
bakgrund, nationalitet och tid
Hush1: Bostadshushåll 1990 efter område, hushållstyp,
lägenhetstyp, lägenhetstyp och tid
Hush2: Bostadshushåll 1990 efter område, upplåtelseform och tid
Befolkningsförändringar
− Befandr1: Befolkningsförändringar 2000- efter område, ålder, kön,
bakgrund, händelser och tid
− Befandr2: Inrikes flyttningar 2000- efter område, till/frånområde,
ålder, kön, händelser och tid
− Befandr3: Inrikes flyttningar 2000- efter område, till/frånsams,
ålder, kön, händelser och tid
− Befandr6: Födda 1985- efter område och tid
− Befandr7: Döda 1985- efter område, ålder, kön och tid
Underlag för befolkningsprognos
− Tyko1: Antal invånare och bostadsyta 2004 efter område, tyko,
enhet och tid
− Tyko2: Antal invånare 2004 efter område, ålder, kön, tyko och tid
Variabelnamn
Bakgrund
Definitioner - Befolkningsstatistik
Utrikes född, inrikes född med två föräldrar födda utomlands
Civilstånd
Redovisning av civilstånd utgår från hur man är registrerad i folkbokföringen. I ODB redovisas ogift, gift (inkl. registrerad partner), änkling/
änka (inkl. efterlevande partner), skild (inkl. separerad partner).
Födelseland, pappans
födelseland, mammans
födelseland
Födelselandets benämning hänförs till förhållandena vid födelsetidpunkten. Politiska och geografiska förändringar medför normalt sett
inte någon ändring i efterhand i folkbokföringen. Fram till 1947 räknades alla personer som fötts i utlandet som utrikes födda. Sedan 1947
registreras inte barn som fötts utomlands som utrikes födda om modern
vid barnets födelse var folkbokförd i Sverige.
Födelseländer redovisas i ODB dels med enskilda länder som har minst
3000 invånare i länet, dels med olika ländergrupper – se bilaga 5.
Kön
Bestäms utifrån den tredje siffran i födelsenumret i personnumret. Jämn
siffra anger kvinna och udda siffra anger man.
Medborgarskap
Uppgift om medborgarskapsland hämtas från folkbokföringen. Medborgarskap ska i princip avse nu existerande självständig statsbildning.
För personer som har dubbelt medborgarskap registreras medborgarskap enligt särskild prioriteringsordning med de nordiska länderna
först.
30
2013-04-19
Nationalitet - historiska
tabeller
Används inom ODB för en kombination av födelseland och medborgarskap. I tabeller där nationalitet förekommer har en person först klassats
utifrån sitt födelseland. Om personen är född i Sverige, men har ett
utländskt medborgarskap är det istället medborgarskapslandet som
anges som nationalitet.
Utländsk bakgrund, RP:s •
definition - historiska
•
tabeller
•
utländska medborgare födda utomlands
utländska medborgare födda i Sverige
nu svenska medborgare födda i utlandet
Ålder
I ODB redovisas ettårsklasser och andra åldersindelningar. Avser ålder
vid årets slut.
Variabelnamn
Döda
Definitioner - Befolkningsförändringar
Dödsfall registreras av Lokala skattekontor (LOK) där den döde var
folkbokförd. Uppgifter redovisas endast för döda som vid dödsfallet var
folkbokförda.
Flyttningar
En flyttning måste ske mellan olika fastigheter för att räknas som
flyttning i ODB-statistiken. Vid flyttning gäller den nya folkbokföringen från och med den faktiska flyttningsdagen om flyttningen har
anmälts inom en vecka. Kommer en flyttningsanmälan inte in i tid
gäller den nya folkbokföringen från den dag då anmälan kom in till
någon av de myndigheter som är behöriga att ta emot anmälan.
Flyttningsanmälan görs till lokala skattemyndigheten och registreras
därefter hos länsstyrelsen. I ett stort antal fall har den faktiska
flyttningen skett långt tidigare än tidpunkten för anmälan och
registrering.
Födda
Nyfött barn folkbokförs i den församling där modern var folkbokförd
vid nedkomsten. Om modern inte var folkbokförd vid nedkomsten,
folkbokförs barnet i den församling där nedkomsten skedde.
Händelser
Tabell Befandr1 redovisar födda, döda, inflyttning från annat län,
invandring, utflyttning till annat län, utvandring. Tabell Befandr2
redovisar inrikes in- och utflyttning.
Invandring/utvandring
För att bli registrerad som immigrant skall man ha för avsikt att stanna i
Sverige minst ett år. För att bli registrerad som emigrant skall man ha
för avsikt att bosätta sig utomlands under minst ett år.
Till/frånområde, till/
frånsams
Områdesrelation som gör det möjligt att ta ut riktade flyttningar, mellan
basområden eller områdesaggregat och SAMS-områden. SAMS står för
Small Areas for Market Statistics och är en rikstäckande områdesindelning som bygger på kommunernas delområden i större kommuner och
på valdistrikt i mindre.
Åldersklasser
Ålder vid årets slut.
Variabelnamn
Enhet
Definitioner – Underlag för befolkningsprognos
Bostadsyta i kvadratmeter, antal invånare
Kön
Man, kvinna
31
2013-04-19
TYKO
En fullständig beskrivning av TYKO finns att hämta på SCB:s
webbplats: http://www.scb.se/Pages/List____257831.aspx
Se även bilaga 6, en förteckning över TYKO-koder.
De årtal som anges för TYKO avser en treårsperiod, det är sista året i
treårsperioden som anges som år i ODB.
Ålder
Befolkningen redovisas i åldersklasser.
32
2013-04-19
Bostäder och byggande
Nybyggnad av bostäder
Statistik om nybyggnad av bostäder har producerats av SCB sedan
1949. Statistiken produceras kvartals- och årsvis, i ODB finns årlig
statistik.
Registret baseras på postenkäter till kommuner (i egenskap av bygglovsgivare). Alla kommuner lämnar månatligen uppgifter om beviljade
bygglov och påbörjade respektive färdigställda hus. Byggprojekten
följs upp via en förteckning över aktuella projekt, som SCB skickar till
kommunen för komplettering av påbörjande- och färdigställandetidpunkt.
Den statliga bostadsbyggnadssubventionen för nybyggnad av egnahem,
d.v.s. småhus med äganderätt, upphörde vid årsskiftet 1999/2000.
Uppgifter om lägenhetstyp (kod för rum, kök, hygienutrymmen) och
bostadsarea hämtas nu istället direkt från kommunerna, i anslutning till
bygglovsrapporteringen. För övriga bostäder (flerbostadshus och
gruppbyggda småhus) integreras/hämtas uppgifter om ägarkategori,
lägenhetstyp, bostadsarea och upplåtelseform från undersökningen om
priser för nyproducerade bostäder (BO0201 1).
Statistiken har mycket god jämförbarhet från 1980 och framåt.
Kvalitet
Jämförelser med andra äldre undersökningar, bl.a. Folk- och bostadsräkningarna, pekar på att viss undertäckning kan förekomma - d.v.s.
alla hus/lägenheter har inte rapporterats till SCB. Skillnaderna kan
också bero på olika avgränsningar av vilka bostäder som skall ingå,
t.ex. ingår gruppbostäder i bostadsbyggnadsstatistiken men har inte
ingått i FoB. Fritidshus som används som helårsbostad kommer med i
FoB, men inte i bostadsbyggnadsstatistiken. Undertäckningen mätt i
antal lägenheter uppskattas till max. två procent.
Den största osäkerhetskällan är rapporteringen från kommunerna.
Rapporteringen av projekten blir ibland försenad både vad avser påbörjande och färdigställande. Uppgift om färdigställande ska primärt
baseras på det slutbevis som byggherren ska få från byggnadsnämnden
för bygglovsärendet. Detta slutbevis utfärdas många gånger vid senare
tidpunkt än när huset blivit klart för inflyttning.
Många kommuner använder därför andra källor t.ex. kommuninvånarregistren eller lokalkännedom för att kunna rapportera ett så riktigt
färdigställande som möjligt, men det är ändå många gånger svårt att
erhålla uppgift om det faktiska färdigställandet. Detta gäller inte för
bygglov beviljade efter 2 maj 2011 då den nya plan- och bygglagen
togs i bruk. För dessa gäller att ett slutbesked måste utfärdats innan ett
byggnadsverk kan tas i bruk. Om inflyttning sker före slutbesked
erhållits kan kommunen ta ut en byggsanktionsavgift.
1
Priser för nyproducerade bostäder
http://www.scb.se/Statistik/BO/BO0201/_dokument/BO0201_BS_2011.pdf
32
Bostäder och byggande
Årsstatistiken är klar 4-5 månader efter årsskiftet.
Tabeller i ODB
Här redovisas byggnadsstatistik och permanentning av fritidshus,
bostadsstatistik – se avsnitt om Folk- och bostadsräkningar.
− Nya_lgh1: Inflyttningsfärdiga lägenheter 2000- efter område,
hustyp, lägenhetstyp, upplåtelseform och tid
− Infl_Perm: Inflyttare till permanentade fritidshus 2000- efter
område, ålder och tid
− Perm: Fritidshusfastigheter totalt och permanentade 2000- efter
område, enhet och tid
− Bygg1: Inflyttningsfärdiga lägenheter 1991-1999 efter område,
hustyp, lägenhetstyp, upplåtelseform och tid
− Bygg2: Permanentade fritidshusfastigheter 91-97, 99 efter område
och tid
− Bygg3: Inflyttare till permanentade fritidshus 91-97, 99 efter
− Bygg4: Inflyttningsfärdiga lägenheter 1981-1988 efter område,
hustyp, upplåtelseform och tid
För åren 1981-85 redovisas statistiken för Danderyd, Haninge, Salem,
Sigtuna, Solna, Sundbyberg, Upplands-Bro, Vallentuna och Värmdö
kommuner på restområden, inte på korrekta basområden. För 1986-88
redovisas statistiken för alla kommuner på restområden, inte på
korrekta basområden.
Variabelnamn
Hustyp
Definition
Redovisas för småhus och övriga hus.
Inflyttningsfärdiga
lägenheter
Ett flerbostadshus räknas som färdigställt (inflyttningsfärdigt) den
månad då minst tre fjärdedelar av lägenheterna i huset är klara att tas i
bruk.
Lägenhetstyp
Antal rum och kök.
Permanentade
fritidshusfastigheter
En fritidshusfastighet räknas som permanentad om den vid ett årsskifte
är obebodd och vid nästa årsskifte är bebodd med personer som är
folkbokförda på fastigheten.
Upplåtelseform
Redovisas efter ägande-, bostads- respektive hyresrätt.
Ålder
Redovisas för inflyttare till permanentade fritidshus i åldersklasser.
33
Fastighetstaxeringsregistret
SCB ansvarar för att ta fram ett Fastighetstaxeringsregister som bygger
på de allmänna och särskilda fastighetstaxeringarna. Fastighetstaxeringsstatistik har publicerats av SCB sedan 1970.
Registret bygger på de beslut som skattemyndigheten har fattat och
som SCB årligen får från Skatteverket samt på uppgifter om juridisk
form/ägarkategori från Företagsdatabasen vid SCB. Fastighetstaxeringsregistret innehåller uppgifter om landets samtliga taxerings 1och värderingsenheter 2.
Allmän, förenklad och
särskild taxering
Allmän fastighetstaxering (AFT) genomförs från och med 1988 enligt
ett rullande system med sex års intervall för varje fastighetstyp. Från
och med 2003 införs ett system med förenklade fastighetstaxeringar
(FFT) för småhus, hyreshus och lantbruk vart sjätte år mitt emellan
AFT. Allmänna och förenklade fastighetstaxeringar genomförs enligt
följande schema.
År för AFT
1992, 1998, 2005, 2011
osv.
1996, 2003, 2009 osv.
1994, 2000, 2007, 2013
osv.
1994, 2000, 2007, 2013
osv.
1994, 2000, 2007, 2013
osv.
År för
FFT
2008
Fastighetstyp
Lantbruksenheter
2006
2004
Småhusenheter
Hyreshusenheter
Industrienheter inklusive
täkt- och elproduktionsenheter
Specialenheter
Vid allmän och förenklad fastighetstaxering fastställs nya taxeringsvärden för de fastighetstyper som omfattas. Det innebär att nya
taxeringsvärden fastställs vart tredje år.
Särskild fastighetstaxering görs varje år, dock ej för taxeringsenheter
som taxeras genom allmän eller förenklad fastighetstaxering samma år.
Vid särskild fastighetstaxering fastställs föregående års taxering såvida
inte ny taxering skall ske.
Vid allmänna fastighetstaxeringar är det vanligt med vissa s.k.
saklogiska förändringar. Som exempel kan nämnas att små lantbruksenheter med bostadshus, s.k. torp, under vissa perioder betraktats som
lantbruksenheter medan de under andra perioder betraktats som
fritidshus. En allmän fastighetstaxering innebär också att man går
igenom alla berörda fastigheter och då upptäcker felaktigheter och
förändringar som inte uppgivits av fastighetsägarna. Jämförbarheten
över åren bedöms ändå som god.
1
Taxeringsenheter kan vara en del av en fastighet, eller en sammanföring av två eller flera fastigheter
och/eller delar av fastigheter. En taxeringsenhet är ofta detsamma som en fastighet.
2
Värderingsenheter består av mark eller byggnader.
34
Kvalitet
Uppgifterna om antal taxeringsenheter och värdet på dessa får anses
som mycket säkra. De flesta variablerna i registret används för att sätta
fastighetstaxeringsvärde och är därmed granskade både av den skattskyldige och av skattemyndigheterna. För dessa variabler är kvaliteten
god.
Skattemyndigheterna har påpekat att det är svårt att göra en exakt
avgränsning mellan permanenta småhus (typkod 220) och fritidsbostäder (typkod 221). Detta problem är störst i områden kring större
tätorter med stor blandning av fritidsbostäder och permanenta småhus.
År 1996 infördes en ny typ av taxeringsenhet ”Tomtmark med byggnad, byggnadsvärde understiger 50 000 kronor” (typkod 213) som bl.a.
fått till effekt att antalet taxeringsenheter ”Fritidshus” minskat och
antalet värderingsenheter för småhusbyggnader också minskat.
Motsvarande förändringar gjordes 1998 för lantbruksenheter och 2000
för övriga enheter, dvs. det har införts särskilda enheter för bebyggda
enheter där byggnadsvärdet understiger 50 000 kronor.
År 1998 infördes också en annan ändring för indelningen i lantbruksenheter. Före 1998 skulle till lantbruksenheten endast föras de småhusbyggnader som erfordrades som bostad för ägare, arrendator eller dess
arbetskraft. Övriga småhusbyggnader skulle bilda egna taxeringsenheter av typen småhus. Fr.o.m. 1998 förs dessa värderingsenheter till
den lantbruksenhet där de är belägna.
SCB gör inga generella granskningar av materialet. I samband med
speciella redovisningar har bostads- och lokalyta granskats och i några
fall rättats med hänsyn till grövre registreringsfel. Variabeln ägarkategori har granskats och rättats. Den statistiska tillförlitligheten bedöms
generellt som god. Felaktigheter för enskilda objekt kan förekomma.
För mer information angående fastighetstaxering se:
http://www.scb.se/Pages/ProductDocumentations____30238.aspx
Statistiken avser ett taxeringsår, årsstatistiken avser läget den 1/1 resp.
år. Framställningstiden är ca ett år, varav ca 11 månader hos
Skatteverket och en månad hos SCB.
Tabeller i ODB
Fastigheter
- Fst1: Fastigheter 1999 efter område, fastighetstyp, juridisk form
och tid
Tabellerna som redovisar permanentade fritidshus finns under
Byggande i ODB.
Befolkning
- Fst2: Befolkning 1999 efter område, fastighetstyp, ålder och tid
- Fst3: Familjer 1999 efter område, fastighetstyp, barnantal och tid
- Fst4: Befolkning 1999 efter område, fastighetstyp, kön och tid
- Fst5: Befolkning 1998 efter område fastighetstyp, utbildningsnivå
och tid
35
Variabelnamn
Familjer
Definition
Med familj menas
• personer som är gifta med varandra och är folkbokförda på samma
fastighet ingår i samma familj
• barn som bor hos förälder (biologisk förälder, adoptivförälder),
vårdnadshavare eller annan person (t.ex. fosterförälder) ingår i
samma familj som den vuxne
• sambor som är folkbokförda på samma fastighet och har gemensamt
barn bildar en familj
• sambor utan gemensamma barn räknas som två familjer
Fastighet
All mark är indelad i fastigheter. Till fastigheterna hör byggnader och
anläggningar av olika slag. Fastigheter med flera enheter, som
sinsemellan har olika användning (typkoder) har förts till den typkod
som har störst bostadsyta. Begreppet fastighet är inte helt jämförbart
med begreppet taxeringsenhet, se nedan.
Fastighetstyp
Redovisas för småhus-, hyreshus-, fritidshusfastigheter, övriga
fastigheter och restpost
Juridisk form
Redovisar ägarkategorierna Staten, kyrkan, kommun och landsting /
Fysisk person och dödsbo / Ekonomisk förening / Svenskt Aktiebolag /
Övriga ägare och en restpost.
Kön
Man, kvinna
Taxeringsenheter
En taxeringsenhet är oftast det samma som en fastighet, men kan även
vara en del av en fastighet eller bestå av två eller flera fastigheter
och/eller delar av fastigheter.
Typkoder
Beskriver vilken typ av skatteplikt taxeringsenheten omfattas av.
Dagens typkoder kan indelas i följande grupper, som var och en består
av ett antal typkoder: lantbruksenhet, småhusenhet, hyreshusenhet,
industrienhet, täktenhet, elproduktionsenhet, icke skattepliktig
taxeringsenhet, ej fastställd typ av taxeringsenhet.
Utbildningsnivå
Anger personens högsta avslutade utbildning.
Ålder
Anges i åldersklasser.
36
Inkomster
Inkomst- och taxeringsregistret
Grundmaterialet till registret är hämtat från Skatteverket,
Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Statens
tjänstepensionsverk, Pliktverket och Socialstyrelsen. Registret är
kompletterat med uppgifter från SCB-registren Registret över
totalbefolkningen (RTB), Befolkningens utbildning och Företagsdatabasen.
Registret hette tidigare Inkomst- och förmögenhetsregistret och det
äldsta registret som finns långtidsarkiverat på datamedia är från 1968.
Under årens lopp har ett stort antal förändringar skett som påverkar
statistikens jämförbarhet över tiden. Bl. a. har skattesystemet förändrats
två gånger. Den senaste skattereformen 1990/1991 har medfört att jämförelseproblemen ökat kraftigt. Det tidigare centrala inkomstbegreppet
sammanräknad inkomst har ersatts av summa förvärvs- och kapitalinkomst. Från år 1991 och framåt är dock jämförbarheten över tiden god.
Familjestatistiken förbättrades något 1998. Den viktigaste förändringen
var att kvarboende barn ingår i familjerna också efter det att de fyllt 18
år. Sambofamilj (ej gifta) med gemensamma barn kan nu helt hållas
samman familjevis, men fortfarande kan inte sambofamilj (ej gifta)
utan gemensamma barn redovisas separat utan dessa redovisas som
ensamstående. Stor försiktighet bör alltså iakttas vid jämförelser mellan
familjestatistik fr.o.m. 1998 och tidigare.
Fakta om Inkomst- och taxeringsregistret
Kvalitet
Genom att inkomststatistiken bygger på administrativa register och är
totalräknad får den en mycket hög precision i sina beloppsberäkningar.
Uppgifter om antal familjer blir något sämre på grund av att sambofamiljer (ej gifta) utan gemensamma barn blir betraktade som två
ensamståendehushåll. Antalet familjer blir därför något högre än det
verkliga antalet.
Statistiken bygger på uppgifter som redovisas i självdeklarationen,
kontrolluppgifter m.m. Det innebär att inkomster och förmögenheter
som undanhålls skattemyndigheterna lämnas helt utanför. Storleken på
denna dolda sektor i ekonomin är relativt okänd, men torde uppgå till
betydande belopp.
Referensperiod för inkomstuppgifter är hela undersökningsåret.
Framställningstiden är ca 1 år och 2 månader.
Tabeller i ODB
− Ink1: Befolkningen 16- år 2000- efter område, ålder, kön,
familjeställning, sammanräknad förvärvsinkomst i klasser, enhet
och tid
− Ink2: Befolkningen 16- år 2000- efter område, ålder, kön,
− Form1: Förmögenhetens sammansättning för befolkningen 20 –år
efter område, ålder, kön, tid 2003-2007och enhet
37
Inkomster
− Ink3: Summa sammanräknad förvärvsinkomst (tkr) och antal
inkomsttagare 1991, 1993, 1995 efter område, ålder, kön, tid och
enhet
− Ink4: Inkomsttagare 1995-1999 efter område, ålder, kön,
inkomstklass och tid
− Ink5: Inkomsttagare 1998-1999 efter område, ålder, kön,
familjeställning, inkomstklass och tid
Variabelnamn
Enhet
Definition
Antal personer, inkomst i kronor och medianinkomst. Kan användas för
medelvärdesberäkningar.
Familjeställning
Gifta/sambo, ensamstående förälder, barn, övriga ensamstående.
Gifta personer och sammanboende med gemensamma barn kan
sammanföras till en familj via folkbokföringen. Sammanboende utan
gemensamma barn utgör (felaktigt) två ensamhushåll. Det är därför inte
möjligt att framställa statistik över familjer och hushåll av god kvalitet
med folkbokföringen som grund.
Kön
Man, kvinna
Sammanräknad
förvärvsinkomst i
kvintiler
Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet bildar tillsammans
sammanräknad förvärvsinkomst. Kapitalinkomster ingår alltså ej.
Sammanräknad förvärvsinkomst som inkomstbegrepp uppkom i samband med skattereformens genomförande år 1991. Detta inkomstbegrepp påminner en del om inkomstbegreppet arbetsinkomst. Skillnaden
är i huvudsak att pension och ersättning från arbetslöshetskassa inte
ingår i arbetsinkomsten. Det finns ytterligare en del skillnader, men
dessa två är de viktigaste.
Beloppsgränserna för kvintilerna är beräknade för samtliga män resp.
kvinnor i riket som var 16 år eller äldre och hade en sammanräknad
förvärvsinkomst > 0 det aktuella året. Männen i riket har delats in i fem
lika stora grupper, varefter inkomstgränserna har satts – på samma sätt
har kvinnorna delats in.
Sammanräknad
Se definition av inkomstbegreppet ovan. Inkomsterna redovisas i olika
förvärvsinkomst i klasser inkomstklasser.
Ålder
Ålder anges i åldersklasser för befolkningen 16 år och äldre.
Förmögenhetsregistret
Förmögenhetsregistret innehåller uppgifter om tillgångar och
skulder för samtliga individer i riket och är framställd varje år
mellan 1999 och 2007. Det huvudsakliga innehållet i registret är
variabler som avser marknadsvärderade reala tillgångar
(fastigheter och bostadsrätter), finansiella tillgångar samt skulder.
Även taxeringsvärden på fastigheter ingår, liksom det
förmögenhetsskattepliktiga värdet på finansiella tillgångar.
38
Inkomster
Statistiken över tillgångar och skulder används av departement,
statliga myndigheter, utredningar, intresseorganisationer,
forskningsinstitutioner, nyhetsmedia, banker och allmänheten för
att analysera förmögenhetens sammansättning och fördelning.
Förmögenhetsregistret används också i SCB:s mikrosimuleringsmodell FASIT. I FASIT-modellen simuleras budget- och
fördelningseffekter av ändringar i skatte- och bidragssystem.
Förmögenhetsskatten avskaffades från och med inkomståret
2007. Bankernas skyldighet att lämna kontrolluppgifter om
finansiella tillgångar och skulder avskaffades från och med
inkomståret 2008. Det innebär att förmögenhetsregistret enligt
nuvarande modell endast finns till och med inkomståret 2007.
SCB utreder alternativa uppgiftskällor och metoder för att
upprätta en ny förmögenhetsstatistik.
Kvalitet
Uppgifter gällande personers förhållanden är totalräknade, d.v.s. de är
insamlade från administrativa register för samtliga fysiska personer i
Sverige. Det innebär att precisionen i beräkningarna för de flesta uppgifterna är mycket bra. Förmögenhetsuppgifterna är marknadsvärderade
och värderingen avser den 31 december undersökningsåret.
Framställningstiden är ca 6 månader.
Tabeller i ODB
− Form1: Förmögenhetens sammansättning för befolkningen 20- år
2003- efter område, kön, enhet och tid
Variabelnamn
Enhet
Definition
Redovisar förmögenhetens olika beståndsdelar, se nedan.
Finansiella tillgångar
Består av bankmedel, räntefonder, andra fonder än räntefonder,
börsnoterade aktier, obligationer och övriga värdepapper samt
skattepliktig försäkring. Samtliga finansiella tillgångar som redovisas
kommer från de kontrolluppgifter som samlas in av Skatteverket och
som där används i arbetet med deklaration och beskattning.
Kön
Män och kvinnor
Nettoförmögenhet
Summa tillgångar minus sammanlagda skulder.
Reala tillgångar
Består av bostadsrätter, egna hem, fritidshus, jordbruksfastigheter,
hyresfastigheter och övriga fastigheter inklusive tomtmark.
Sammanlagda skulder
Sammanlagda skulder vid årets slut enligt Skatteverkets kontrolluppgiftsregister. Här ingår också skuld som uppstår vid jämförelse mellan
taxerad skuld från självdeklarationen och motsvarande belopp från
registerdata – t.ex. utlandsskulder och skulder mellan privatpersoner.
Ålder
Åldersklasserna 20-29, 30-49, 50-64 samt 65-w år
Övriga tillgångar
En restpost som uppstår vid jämförelse mellan taxerad förmögenhet
39
Inkomster
från självdeklarationen och motsvarande belopp från registerdata. I
deklarationen kan man ha uppgivit tillgångar som inte finns redovisade
bland de register som är huvudkälla för förmögenhetsstatistiken. Det
kan vara fråga om onoterade aktier, bilar, båtar eller andra tillgångar
samt skuldfordringar i Sverige – men också tillgångar i utlandet.
40
Kommunikation
Statistikregistret för fordon
Myndigheten Trafikanalys (tidigare SIKA), är statistikansvarig
myndighet, med SCB som producent. Uppgifterna hämtas från
Transportstyrelsens vägtrafikregister över samtliga fordon.
Statistikens syfte är att beskriva den svenska fordonsparken. Det gäller
i första hand beståndet av fordon, inregistreringar, vilken kategori som
äger fordonen och biltätheten på regional nivå. Statistikregistret för
fordon innehåller uppgifter om personbilar, lastbilar inklusive
dragbilar, bussar, släpvagnar inklusive husvagnar, påhängsvagnar,
motorcyklar, traktorer samt snöskotrar och terränghjulingar. Registret
är också kompletterat bland annat med uppgifter från
Företagsdatabasen (FDB) på SCB.
I princip är statistiken jämförbar över tiden. Det har dock tillkommit
vissa variabler och andra har försvunnit ur registret.
Kvalitet
Vid redovisning av bilar för basområden är det viktigt att tänka på att
bara bilar som ägs av privatpersoner ingår i redovisningen, genom att
de kan föras till den fastighet (och på så sätt också till det basområde)
där ägaren bor. För bilar ägda av juridiska personer, till exempel
leasingbilar, finns idag inte någon möjlighet till redovisning på
basområdesnivå. I hela landet utgör bilar ägda av privatpersoner cirka
80 procent av det totala bilbeståndet.
Fordonsstatistik för basområden är klar i juni varje år och avser senaste
årsskifte.
Tabeller i ODB
Historisk tabell:
− Bilfam1: Familjer 93, 95, 02 efter område, bilantal och tid
Variabelnamn
Bilantal
Definition
Redovisar familjer utan bil, med en bil eller med flera bilar.
Familjedefinition, se nedan.
Familjer
Med familj menas
• personer som är gifta med varandra och är folkbokförda på samma
fastighet ingår i samma familj
• barn som bor hos förälder (biologisk förälder, adoptivförälder),
vårdnadshavare eller annan person (till exempel fosterförälder) ingår
i samma familj som den vuxne
• sambor som är folkbokförda på samma fastighet och har gemensamt
barn bildar en familj
• sambor utan gemensamma barn räknas som två familjer
40
Registret över ekonomiskt bistånd (socialbidrag)
Registret över ekonomiskt bistånd har förts sedan 1985 med Statistiska
centralbyrån som ansvarig myndighet 1985-1994. Sedan 1994 ansvarar
Socialstyrelsen för socialtjänststatistiken. Syftet med registret är att det
ska ge en samlad bild av antalet biståndshushåll, biståndstagare och
utbetalda belopp. Det är underlag till den officiella statistiken om
ekonomiskt bistånd. Det ger även underlag för forskning och allmän
samhällsinformation.
Registret omfattar personer som fått ekonomiskt bistånd enligt 4 kap.
1 § första stycket socialtjänstlagen (2001:453) och introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa utlänningar. Bistånd kan även ges enligt
socialtjänstlagen 4 kap. 2 §. Undantaget är ekonomiskt bistånd för vård
och behandlingsinsatser av olika slag eller för arbetsmarknadsåtgärder.
Statistiken över ekonomiskt bistånd grundar sig på uppgifter som
socialnämnden eller motsvarande i kommunen lämnar årligen. Kommunen avgör själv om introduktionsersättning 1 eller ekonomiskt bistånd skall utbetalas i det enskilda fallet, och bestämmer också ersättningens storlek.
Förändringar över tiden 2 Följande ändringar har skett i registret:
Kvalitet
Kvaliteten i statistiken påverkas bl.a. av flyttningar mellan kommunerna och ändringar i hushållets sammansättning under året. De uppgifter som kommunerna lämnat dublettgranskas, så att uppgifter slås samman till ett hushåll för de hushåll där registerledaren och eventuell
make/maka (oberoende av vem som står som registerledare) är desamma i flera hushåll inom kommunen.
För statistiken över ekonomiskt bistånd i ODB gäller att de personer
som inte påträffats i Registret över totalbefolkningen, eller inte kunnat
föras till basområde redovisas i den kommun där de fått ekonomiskt
bistånd. Om basområde är okänt har det satts lika med blankt. Personer
och hushåll som fått ekonomiskt bistånd i flera kommuner redovisas i
folkbokföringskommunen respektive årsskifte.
Observera att redovisningen i ODB skiljer sig från vad som redovisas
t.ex. inom Sveriges statistiska databaser (SSD) på www.scb.se. Detta
beror på att i SSD redovisas personerna i den kommun som gjort utbetalningen, medan det i ODB är folkbokföringskommunen för registerledaren som styr.
1990 – förutom registerledarens personnummer utvidgades innehållet i
statistiken med personnummer för övriga personer i hushållet som är
16 år och äldre. Denna åtgärd förbättrade dubblettkontrollen för
samtliga biståndsmottagare över 15 år.
1990 – ny variabel, ”flykting”.
1993 – flyktingar och vissa andra utlänningar med
1
Från och med 2012 ingår inte utbetalningar enligt den tidigare lagen (1992:1068) om introduktionsersättning
till flyktingar och vissa andra utlänningar. Den etableringsersättning som kommit istället ingår inte heller i
statistiken.
2
Bortfall och kvalitet i register för ekonomiskt bistånd
41
introduktionsersättning inkluderades i statistiken.
1994 – tillägg av utbetalt belopp i introduktionsersättning för
flyktingar och vissa andra utlänningar.
1998 – tillägg av uppgift om födelseland och senaste invandringsår
från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB).
1998 – korrigering av lämnade uppgifter om medborgarskap med
hänsyn till motsvarande uppgifter i RTB. Variabeln ”utländskt
medborgarskap” ersattes med variabeln ”utrikes född.”
1998 – uppgifter om arbetslöshet införs. Statistiken utökades med
antalet biståndsmottagare som var registrerade som arbetslösa utan
ersättning vid Arbetsförmedlingen någon gång under året, samt antal
biståndsmottagare som var registrerade vid Arbetsförmedlingen under
hela året.
1999 – biståndsmottagare och biståndshushåll som har flyttat över en
kommun- eller länsgräns under året redovisas nu endast en gång på
länsnivå och riksnivå. Tidigare kunde en sådan person räknas två
gånger vilket gjorde att antalet biståndsmottagare på läns- och riksnivå
överskattades.
2000 – en särredovisning införs i vissa tabeller, av de hushåll där både
registerledaren och dennes eventuella sammanboende är födda i
utlandet. Detta görs utöver variabeln ”utrikes födda hushåll”, som
inkluderar alla hushåll där minst en av de vuxna är födda utomlands.
2000 – årliga förändringar redovisas i fasta priser istället för, som
tidigare, i löpande priser. Fasta priser innebär att biståndsbeloppen
justeras för inflation som skattas med hjälp av konsumentprisindexet
(KPI) med skuggindextal. Skuggindextal innebär att indextalen för
tidigare år korrigeras för effekter av mätfel och stora förändringar som
till exempel skattereformer.
2001 – uppgift om utbetalt belopp av ekonomiskt bistånd respektive
intro-duktionsersättning samlas in per kalendermånad. Nu kan flera
utbetalningar av olika slags ekonomiskt bistånd under samma månad
summeras till ett enda belopp för varje månad. Följaktligen kan antalet
olika biståndsmånader beräknas på ett korrekt sätt. Tidigare kunde man
inte avgöra om ett hushåll med exempelvis både
introduktionsersättning under 4 månader och ekonomiskt bistånd under
6 månader, fick biståndet under 6, 7, 8, 9 eller 10 månader. Det som
redovisades då var 10 månader (4+6). Detta medför en viss
överskattning eftersom ett hushåll kan få både ekonomiskt bistånd och
introduktionsersättning under en och samma månad, även om det är
mycket ovanligt.
2001 – högre kvalitet på uppgifterna om flyktingstatus genom att de
numer inhämtas från Integrationsverkets databas STATIV istället för
som tidigare från kommunerna. Tidigare hade kommunerna inte alltid
klara definitioner och ofta fanns det inte tillräckligt med kunskap om
vilka som var flyktingar. Denna åtgärd förväntades öka antalet
flyktingar som redovisas i statistiken.
2001 – kommunerna fick anvisning om att barn enbart ska redovisas i
hushållet där de är hemmavarande. Antalet barn hade tidigare
överskattats något om föräldrar som inte är sammanboende fick
ekonomiskt bistånd. I sådana fall räknades barnen två gånger.
2001 – termen socialbidrag byttes till ekonomiskt bistånd, från och
med rapporten för år 2001 (innebörden är dock oförändrad).
2003 – uppgifter om födelseår för barnen i hushållet som är under 16
år samlas in.
42
2003 – äldreförsörjningsstödet infördes 1 januari 2003 och är ett stöd
om inte de andra pensionsförmånerna räcker till. Detta stöd kan
erhållas från och med att man fyllt 65 år.
2007 – efter Integrationsverkets nedläggning den 30 juni 2007 har
SCB inte tillgång till uppgifter om flyktingstatus på samma sätt som
tidigare. För att kunna avgöra vilka som är nytillkomna flyktingar har
SCB, från och med statistikår 2007, istället använt uppgifter om skälet
till bosättning för dem som fått uppehållstillstånd.
2008 – statistik om arbetslöshet tas bort från redovisningen i
årsrapporten då dessa uppgifter inte hör till den officiella statistiken.
Statistiken publiceras ca ett halvår efter redovisningsårets slut.
Tabeller i ODB
− Ekbist1: Biståndsmottagare 18- år 2000- efter område, ålder, kön,
svenskt eller utländskt födelseland och tid
− Ekbist2: Biståndsmottagare 0-17 år 2000- efter område och tid
− Ekbist3: Hushåll med ekonomiskt bistånd 2000- efter område,
hushållstyp, enhet och tid
− Ekbist4: Biståndsmottagare 18- år 91, 93, 95, 98-99 efter område,
ålder, kön och tid
− Ekbist5: Hushåll 91, 93, 95, 98-99 efter område, hushållstyp och
tid
− Ekbist6: Biståndsmottagare födda i Sverige 18- år 91, 93 efter
− Ekbist7: Socialbidragstagare 0-17 år 91, 93 efter område och tid
− Ekbist8: Biståndsmottagare 0-17 år 95, 98-99 efter område och tid
− Ekbist9: Månader med ekonomiskt bistånd 91, 93, 95, 98-99 efter
område, hushållstyp och tid
OBS!
Uppgifterna för 1991 ligger ca 10 % lägre än SCB:s officiella siffror
p.g.a. att ett antal poster ej gått att områdeskoda. För 1993 saknas
uppgifter för Täby kommun.
Variabelnamn
Biståndsmottagare 0-17
år
Biståndsmottagare 18år
Definition
Samtliga personer under 18 år i hushåll som fått ekonomiskt bistånd.
Samtliga personer 18 år och äldre i de hushåll som fått ekonomiskt
bistånd oavsett om hela hushållet, eller endast någon av dess
medlemmar, fått bidrag.
Biståndsmottagare födda Sverigefödda biståndsmottagare som är minst 18 år gamla. Som
i Sverige (18+ år) –
sverigefödda räknas de personer som i Registret över totalbefolkningen
historiska tabeller
har ”Sverige” angivet som värde för ”födelseland”, samt de personer
för vilka denna uppgift saknas men som ej markerats som utländska
medborgare vid insamlingen av statistiken.
Enhet
-
Hushåll med ekonomiskt
Ett biståndshushåll kan bestå av en ensamstående man eller kvinna,
Antal månader med bistånd
Antal månader med bistånd föregående år
Antal hushåll med bistånd
Antal hushåll med bistånd föregående år
43
bistånd
med eller utan barn under 18 år, eller av gifta/samboende med eller
utan barn under 18 år. Undantagsvis kan ensamstående eller samboende 16- och 17-åringar under 18 år bilda egna hushåll. I de fall det
sker en förändring i hushållets sammansättning under året, och
ekonomiskt bistånd utgår både före och efter förändringen, redovisas i
statistiken den hushållssammansättning som gällde vid senaste
utbetalningstillfället.
Omfattar hushåll med kyrkobokförd referensperson i Stockholms län
aktuellt årsskifte. Hushåll som flyttat från länet och hushåll där referenspersonen ej är kyrkobokförd, t.ex. personer utan uppehållstillstånd,
ingår ej.
Hushållstyp
Redovisas för ensamstående män/kvinnor med och utan barn 0-17 år
samt gifta/sambo med och utan barn 0-17 år.
Kön
Man, kvinna
Registerledare
För varje bidragshushåll anges en vuxen person 18 år eller äldre som
så kallad registerledare. I vissa hushåll, framförallt flyktinghushåll,
förekommer inga vuxna utan endast barn under 18 år. I dessa fall blir
någon av dessa registerledare. När hushållstypen är makar/samboende
är antingen mannen eller kvinnan registerledare. Här kan det variera
mellan kommunerna.
Svenskt/utländskt
födelseland
Utbetalt ekonomiskt
bistånd
Biståndsmottagarnas födelseland.
Ålder
Summan av det ekonomiska bistånd som betalats ut under året,
exklusive utgifter för arbetsmarknadsåtgärder samt exklusive utgifter
för vård och behandling på institution (hem för vård eller boende) eller
i familjehem. Till ekonomiskt bistånd räknas även ekonomiskt bistånd
som utbetalats till utländsk medborgare med uppehålls- och arbetstillstånd. I denna grupp ingår även flyktingar. Däremot ingår inte bistånd
som utgår enligt lagen om bistånd åt asylsökande och som gäller
utländsk medborgare utan uppehålls- eller arbetstillstånd.
Ålder anges i åldersklasser.
Pensions- och sjukförsäkringsregistret
SCB har sedan början av 1990-talet tagit fram statistik om ohälsa,
sjukpenningdagar och förtidspension/sjukbidrag baserad på
Försäkringskassans pensions- och sjukförsäkringsregister.
SCB kombinerar statistiken om ohälsa med t.ex. födelseland och
civilstånd som hämtas från registret över totalbefolkningen för att
årligen beskriva ohälsa m.m. för personer mellan 16 och 64 år.
Ohälsotalet
En central variabel som beräknas utifrån uppgifter i registret är
”ohälsotalet”. Beräkningen görs genom att man tar summan av dagar
med sjukpenning, dagar med förtidspension/sjukbidrag, dagar med
rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning
dividerat med befolkningen 16-64 år. Detta sätt att räkna ersatte fr.o.m.
2002 års ohälsostatistik det tidigare, då man istället hade antalet
44
sjukförsäkrade och sjukpensionärer som nämnare. Även genomsnittligt
antal sjukpenningdagar beräknas med befolkningen i nämnaren fr.o.m.
år 2002.
En följd av detta blir att ohälsotalet och antal sjukdagar blir lägre än
tidigare beräkningar och att det blir ett trendbrott i tidsserien, utan att
den faktiska ohälsan har förändrats.
Motsvarande statistik över ohälsotal har producerats sedan 1991. Man
kan dock inte jämföra statistiken för åren 1991-1997 då förändringar
skett mellan åren med avseende på vilka ersättningar som ingått i
ohälsobegreppet samt antal dagar som arbetsgivaren har betalat. Från
och med 1994 års ohälsotal ingår dagar med rehabiliteringsersättning
och dagar med förebyggande sjukpenning. Sedan april 1998 betalar
arbetsgivaren de första 14 dagarna av en sjukskrivningsperiod.
Statistiken från 1998 till och med 2001 är i stort sett jämförbar över
åren.
Den sjuklöneperiod som arbetsgivaren betalar förlängdes från 1 juli
2003 från 14 till 21 dagar. Från 1 januari 2005 är sjuklöneperioden åter
14 dagar.
Kvalitet
Bestämmelser om sjuklön från och med år 1992 innebär att statistiken
över sjukpenning till anställda endast belyser ca 10 % av samtliga
sjukfall, nämligen de fall där utbetalning av sjukpenningen görs efter
sjuklöneperioden.
Notera att SCB:s ohälsodata skiljer sig från Sveriges officiella
statistik, som produceras hos Försäkringskassan. Den stora
skillnaden är att beräkningen av måttet går till på olika sätt.
Försäkringskassan använder sig av ett rullande 12-månaders
värde, där beräkningarna baseras på registrerade försäkrade
månad för månad som sedan vägs samman till ett värde. SCB:s
ohälsotal beräknas på en ögonblicksbild som omfattar
befolkningen som är 16 – 64 år den 31/12 aktuellt år och den
populationens ohälsodagar.
Detta får till följd att SCB inte har med personer som avlidit,
flyttat utomlands eller som fyllt 65 under året. Samt inte heller de
som vistats tillfälligt i landet under året och ej heller
utlandssvenskar. SCB har dessutom med alla personer mellan 16
- 64 år oavsett om de är registrerade hos Försäkringskassan.
Ohälsostatistiken redovisas ca fyra månader efter redovisningsårets
slut. SCB sparar inte gamla årgångar av registret, men kan i begränsad
utsträckning beställa gamla register från Försäkringskassan vid behov.
Tabeller i ODB
- Ohalsa1: Befolkningen 16-64 år 2000- efter område, ålder, kön,
bakgrund, enhet och tid
- Ohalsa2: Befolkningen 16-64 år 2000- efter område, ålder, kön,
sjukperiod och tid
- Ohalsa3: Förtidspensionärer 1998-2001 efter område, ålder, kön
och tid
- Ohalsa4: Underlag för beräkning av ohälsotal 1998-2001 efter
45
område, ålder, kön, utländsk bakgrund, tid och enhet
Variabelnamn
Bakgrund
Definition
Födda i Sverige, födda utomlands med svenskt medborgarskap, födda
utomlands med utländskt medborgarskap
Sjuk- och
aktivitetsersättning
(tidigare förtidspension/
sjukbidrag)
Aktivitetsersättning betalas ut till personer som är mellan 19 och 29 år
vars arbetsförmåga är varaktigt nedsatt eller nedsatt under en begränsad
tid (minst ett år) med minst en fjärdedel. För personer som är mellan
30-64 år kallas motsvarande ersättning för sjukersättning.
Nedsättningen måste vara på grund av sjukdom eller annan nedsättning
av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Man kan få hel, tre
fjärdedels, halv eller en fjärdedels aktivitetsersättning. Det beror på i
vilken grad arbetsförmågan är nedsatt och vilka möjligheter man har att
försörja sig genom ett arbete.
I Områdesdatabasen redovisas bara personer med hel aktivitetsersättning/sjukersättning.
Enhet – fördefinierade
tabeller
-
Ohälsodagar totalt
Sjukpenningdagar
Sjuk- och aktivitetsersättningsdagar
Rehabiliteringspenningdagar
Antal personer
Enhet – historiska
tabeller
Förtidspension/
sjukbidrag t.o.m.02
Ohälsodagar totalt, antal sjukförsäkrade
Förtidspension eller sjukbidrag kan beviljas den som har nedsatt
arbetsförmåga och som är i åldern 16–64 år. Sjukbidraget är en tidsbegränsad förmån.
Förtidspension/sjukbidrag kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, två
tredjedels, halv eller en fjärdedels pension i form av folkpension (FP)
och tilläggspension (ATP). I Områdesdatabasen redovisas bara
personer med hel förtidspension/sjukbidrag.
Förtidspensionärer
Personer med förtidspension/sjukbidrag (från 2003 kallat aktivitets- och
sjukersättning).
Kön
Män och kvinnor
Ohälsotal
Med ohälsotal menas summa dagar med sjukpenning, dagar med
förtidspension/sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning och
dagar med förebyggande sjukpenning dividerat med befolkningen 1664 år. Ohälsotalet är ett dagmått - dagar per person - och alla dagar är
omräknade till heldagar. Då det gäller förtidspensionerade räknas
förtidspensionen om till dagar under en månad. Hel förtidspension ger
30 dagar per månad, halv förtidspension ger 15 dagar per månad osv.
Observera förändrad definition av ohälsotalet, se mer under avsnittet
om Registret över sjukförsäkrade och pensioner.
Sjukpenningdagar
Sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring betalas ut vid sjukdom
som orsakar nedsättning av arbetsförmågan med minst en fjärdedel.
46
Sjukpenning kan betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv eller en
fjärdedels sjukpenning beroende på i vilken grad arbetsförmågan
nedsatts på grund av sjukdom. Sjukpenningen betalas även ut för
medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att
förebygga sjukdom eller att förkorta sjukdomstiden, så kallad
förebyggande sjukpenning.
En sjukperiod är den tid under vilken en försäkrad i oavbruten följd
antingen får ersättning i form av sjukpenning eller har rätt till förebyggande sjukpenning eller rehabiliteringspenning. Under sjukperiodens första dagar betalar arbetsgivare sjuklön till sina anställda enligt
bestämmelserna i lagen om sjuklön.
Åren 1992–1996 var sjuklöneperioden 14 dagar, januari 1997 t.o.m.
mars 1998 var sjuklöneperioden 28 dagar och fr.o.m. april 1998 – juni
2003 åter 14 dagar. Från 1 juli 2003 har sjuklöneperioden förlängts till
21 dagar, för att från 1 januari 2005 åter bli 14 dagar.
Den som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning (företagare) kan ha en karenstid på 3 eller 30 dagar.
Sjukpenningen kan betalas för en obegränsad period. För en person
som har fyllt 70 år, eller har hel ålderspension, är dock perioden för
vilken sjukpenning kan betalas ut begränsad till 180 dagar. Personer
som har hel förtidspension eller helt sjukbidrag har inte rätt till sjukpenning.
Sjukpenningförsäkrade
t.o.m. 01
Försäkrade enligt lagen om allmän försäkring är svenska medborgare
och utländska medborgare som är bosatta i Sverige.
Inskrivna hos den allmänna försäkringskassan är alla försäkrade som
fyllt 16 år och är bosatta i Sverige. Den som lämnar Sverige anses vara
bosatt här, om utlandsvistelsen inte varar mer än ett år.
Sjukpenningförsäkrade är de inskrivna försäkrade som beräknas tjäna
minst 24% av prisbasbeloppet =8 800 kr (sjukpenninggrundande
inkomst) per år genom förvärvsarbete. (Före år 1998 gällde 6 000 kr
per år). Enligt vissa övergångsbestämmelser är också hemmamakar
sjukpenningförsäkrade. Den sjukpenninggrundande inkomsten är
således i regel lägst 8 800 kr och högst 7,5 prisbasbelopp, 274 500 kr år
2000.
Sjukperiod
Antal dagar
Utländsk bakgrund
Redovisas för född i Sverige, född utomlands svensk medborgare och
född utomlands utländsk medborgare.
Ålder
Ålder vid årets slut, åldersgrupper för befolkningen 16-64 år.
47
Utbildning
Befolkningens utbildning, Utbildningsregistret
Utbildningsregistret skapades av SCB 1985, på uppdrag av regeringen.
Det har uppdaterats årligen sedan dess och innehåller alla personer som är
mellan 16 och 74 år och är folkbokförda i Sverige. Från och med version
2008 av Utbildningsregistret innehåller registret även uppgift om högsta
utbildning för personer äldre än 74 år. Dessförinnan togs detaljerad
utbildningsstatistik fram över utbildningsnivå i samband med folk- och
bostadsräkningarna 1930 respektive 1970.
Viktiga källregister för utbildningsregistret är t.ex. avgångna vid grund/gymnasieskolan och examinerade vid högskolor och universitet. Uppgifterna om utbildning från källregistren kodas enligt Svensk utbildningsnomenklatur (SUN 2000). Därefter läggs alla utbildningar i utbildningsregistrets s.k. bruttofil. Med hjälp av ett prioriteringsprogram väljs därefter den aktuella högsta utbildningen för varje person.
Viktiga förändringar
sedan 1990
1
Utbildningsregistrets kvalitet förbättras successivt, t.ex. genom att nya
källor kan användas. Detta gör att stor försiktighet måste iakttas vid
studier av tidsserier. Nedan följer några exempel på kvalitetsförbättringar
som skett sedan 1990:

Utbildningsdata från FoB 90 har använts vid uppdatering av
utbildningsregistret fr.o.m. versionen 1991-01-01 och har förbättrat
registrets kvalitet avsevärt. Man bör därför vara försiktig vid
jämförelser mellan tidigare versioner av registret.

Smärre förändring av befintliga SUN-koder har skett efter 1990 1.

Våren 1995 genomfördes en enkät till drygt 100 000 personer födda
utomlands vilka saknade uppgift i utbildningsregistret. Hösten 1999
gjordes ytterligare en sådan enkät, denna gång till 60 000 personer
födda utomlands. Från och med 1999 är SCB:s enkät till utrikes
födda ’Utbildning i annat land än Sverige’ årlig. Enkäten skickas till
de nyinvandrade utrikes födda (20-59 år) som invandrat under det
senaste året och som saknar uppgift om högsta utbildning. Det var ca
7 % av de utrikes födda som saknade uppgift om utbildning i registret
för 2000-01-01, vilket kan jämföras med andelen för hela
befolkningen som var drygt 1 %.

Ny utbildningsnomenklatur och nya källor till registret 2001-01-01,
hur det påverkar registrets kvalitet framgår nedan i kvalitetsavsnittet!

Till version 2003-01-01 tillkommer militär utbildning från Försvarsmaktens personaladministrativa register, examinerade från Försvarshögskolans utbildningsprogram under 2000-2002 och uppgifter om
personer som erhållit grundläggande behörighet till högskolestudier
på folkhögskolan (dessa får utbildningsnivån treårig gymnasial
utbildning).

Nya uppgiftskällor fr.o.m. årgång 2004-01-01 är Jordbruksverket
register över legitimerade veterinärer och Högskoleregistret med
uppgift om Naturvetenskapligt basår 1995- och samlat betygsdokument i gymnasieskolan med uppgifter om komvux-studier.

Enkäten 'Arbetsmarknaden för högutbildade utrikes födda' har
Se MIS Systematisk SUN 1996:1
47
Utbildning
används som engångskälla vid SUN-kodning av civilingenjörer,
läkare, tandläkare och sjuksköterskor för 2004. Ca 3 600 svar har
använts.

Enkäten ”Utbildning i annat land än Sverige” som sedan tidigare
ingår som källa vid SUN-kodning utökas 2004 med fler frågor för att
fånga upp civilingenjörer, läkare, tandläkare och sjuksköterskor.

Version 2005: Ny källa; Specialistsjuksköterskeutbildning 1994 –
2001. Cirka 10 000 utbildningar ej tidigare inrapporterade till SCB,
från en specialinsamling gjord av Socialstyrelsen.

Version 2008: ”Försvarsmaktens Utbildningsenhet” har tillkommit
som ny källa. Från och med version 2008 av Utbildningsregistret
innehåller registret även uppgift om högsta utbildning för personer
äldre än 74 år.

Version 2009: AKU samlar fr.o.m. 2009 in uppgifter om personers
högsta utbildning för personer i AKU som saknar uppgift i
Utbildningsregistret. Cirka 1 300 poster erhölls till uppdateringen av
UREG 2009.
Personalutbildning ingår inte i Utbildningsregistret.
För mer information om förändringar i utbildningsregistret se:
http://www.scb.se/Pages/ProductDocumentations____19035.aspx
Kvalitet
Utbildningsregistret genomgick större kvalitetshöjande förändringar till
version 2001-01-01, avseende året 2000, vilket leder till ett tidsseriebrott
och gör att jämförelser med tidigare versioner av registret måste göras
med stor försiktighet. Dels anpassades Svensk Utbildningsnomenklatur,
SUN, genom nya SUN 2000, till den internationella nomenklaturen
ISCED 97 2. Dessutom tillkom ett antal nya uppgiftskällor till Utbildningsregistret. T.ex. används ’Summerade högskolepoäng fr.o.m. 1993
från Högskoleregistret’ och ’Summerade KOMVUX-poäng fr.o.m.
1988’.
Mer information om kvalitetshöjningen finns på
http://www.scb.se/Pages/Standard____24024.aspx.
Detta gjorde att utbildningsnivån i riket enligt Utbildningsregistret ökade
kraftigt i version 2001-01-01 som avser året 2000. Ökningarna, som
delvis var en effekt av de ovan beskrivna förändringarna, låg främst på
nivåerna 'Treårig gymnasieutbildning' och 'Eftergymnasial utbildning 3 år
eller längre'.
Uppdatering av registret är klar ca fyra månader efter årsskiftet.
I SCB:s officiella databaser har man valt att ange Utbildningsregistret
efter avslutat år istället för per den 1/1 som källregistret avser. Samma
princip tillämpas i ODB. Årsversionen 2000-01-01 benämns ”1999” och
2001-01-01 benämns ”2000” osv.
Tabeller i ODB
- Utbildn1: Befolkningen 16-74 år 2000- efter område, ålder, kön,
födelseland, utbildningsnivå och tid
Historisk tabell:
2
International Standard Classification of Education
48
Utbildning
-
Utbildn2: Befolkning 1997, 1999 efter område, ålder, utländsk
bakgrund, utbildningsnivå och tid
Variabelnamn
Kön
Definition
Män och kvinnor
Födelseland
Redovisas för födda i Sverige, födda i Norden, födda utanför Norden
Utbildningsnivå –
historisk tabell
Utbildning klassificeras enligt Svensk utbildningsnomenklatur, SUN.
Uppgiften om utbildning avser (endast) personens högsta utbildning. I de
fall en person har fler än en högsta utbildning, (t.ex. två olika 2-åriga
gymnasieskoleutbildningar) är den högsta utbildningen den senast
avslutade. En fullständig beskrivning av SUN finns att tillgå i MIS,
Svensk utbildningsnomenklatur (SUN), 1988:4, systematisk version.
Utbildningsnivå –
fördefinierad tabell
Anger nivån på respektive individs högsta utbildning. Uppgifterna om
utbildning är SUN-kodade (SUN 2000). Uppgifterna om utbildningsnivå
bygger på SUN-kodens andra siffra som indikerar den sammanlagda
utbildningens längd. För mer information om SUN, se
http://www.scb.se/Pages/Standard____62591.aspx
Utländsk bakgrund –
historisk tabell
Redovisas för svenska medborgare födda i Sverige och övriga (utländska
medborgare/utrikes födda).
Ålder
Registret omfattar befolkningen 16-74 år, i tabellerna redovisas olika
åldersklasser.
Grundskolan: slutbetyg
Uppgifterna utgör en del i Skolverkets nationella uppföljningssystem för
skolsektorn. Syftet med uppföljningssystemet är att det ska ge en samlad
bild av skolans verksamhet och vara underlag för uppföljning och
utvärdering på nationell och lokal nivå.
Insamlingen av slutbetyg bidrar till att ge en samlad bild av betygssättningen i grundskolan och möjliggöra redovisningen av antal och andel
elever som lämnat grundskolan med fullständiga och ofullständiga betyg
samt elever som avbrutit den kommunala grundskolan utan slutbetyg.
Uppgifter om betyg har samlats in från de kommunala grundskolorna på
tämligen likartat sätt sedan våren 1988. Uppgifter om elever som avslutat
den kommunala grundskolan utan slutbetyg har samlats in sedan våren
1995. Betyg från de fristående skolorna har samlats in sedan våren 1993.
Betyg från svenska utlandsskolor samt specialskolor har samlats in från
och med våren 1995 respektive våren 2003.
Förändringar i
betygssystemet
De elever som gick ut årskurs 9 våren 1998 var de första eleverna som
fick slutbetyg enligt det nya mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.
Slutbetyg sätts utifrån de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha
uppnått i ämnena i slutet av det nionde skolåret och med hjälp av de
betygskriterier som har fastställts.
Inför urvalet till gymnasieskolan beräknas elevernas meritvärde. Merit-
49
Utbildning
värdet utgörs av summan av betygsvärdena för elevens 16 bästa betyg.
Betygsvärdet för godkänd är 10, väl godkänd 15 samt mycket väl godkänd 20. Det högsta möjliga meritvärdet för de 16 bästa betygen i ett
slutbetyg blir således 320. Meritvärdet går inte att jämföra med de
tidigare relativa medelbetygen.
Söka till gymnasiet
För att en elev skulle vara behörig att söka till gymnasieskolans nationella
och specialutformade program vårterminen 1998-2010 krävdes minst
betyget godkänt i ämnena svenska/svenska som andra språk, engelska
och matematik. För de elever som saknade denna behörighet är det
individuella programmet tillgängligt. Vårterminen 2011 ersattes den
tidigare behörigheten med programspecifika behörigheter med krav på
ytterligare ämnen med minst betyget godkänd utöver de tidigare nämnda
ämnena. Elever som inte har behörighet för något program finns
introduktionsprogrammen tillgängliga. För behörighet till programinriktat
individuellt val krävs det dock även att eleven har uppnått målen i minst 6
ämnen varav två ämnen måste vara Svenska/Svenska som andraspråk och
Engelska/Matematik.
Kvalitet
Undersökningen är en totalundersökning av betygsuppgifter för samtliga
elever som avslutat skolgången i kommunala grundskolors årskurs 9 samt
elever som fått slutbetyg från sista årskursen på grundskolenivå i
riksinternatskolor, fristående skolor och svenska utlandsskolor. Särskolor
och specialskolor ingår inte.
Viss undertäckning vad gäller elever med utländsk bakgrund och elever
som slutat under läsåret (p.g.a. att skolplikten upphört) kan förekomma.
Vad gäller den senare gruppen så görs emellertid en separat insamling.
Även antalet elever som hade ofullständiga slutbetyg p.g.a. deltagande i
hemspråk eller svenska som andraspråk kan vara underskattat. En ytterligare grupp som inte ingår i insamlingen är elever som får slutbetyg från
ungdomshem.
Tabeller i ODB
Register för ett nytt läsår (höst- och vårtermin) är klart i januari året efter
läsårets slut, framställningstiden är sex månader.
Årtalen som anges i ODB avser vårterminen respektive år.
- Ak9Gymn1: Avgångna från grundskolan och övergång till
gymnasieskolan 2000- efter område, kön, bakgrund, betygsnivå,
gymnasieprogram och tid
- Ak9Gymn2: Avgångna från grundskolan och övergång till
gymnasieskolan 2000- efter område, kön, bakgrund, betygsnivå,
övergångsår och tid
- AvGymHog1: Avgångna som påbörjat högskolestudier inom 3-år
efter område, kön, program, övergångsår och tid
Variabelnamn
Bakgrund
Definition
Utländsk bakgrund har elever som själva är födda utomlands, eller där
båda föräldrarna är födda utomlands. Övriga elever har svensk bakgrund.
Betygsnivå
Anges som ett ”genomsnittligt meritvärde” och utgörs av summan av
betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15
och MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Det genomsnittliga
meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne.
Elevernas sammanlagda poäng divideras med antal elever som fått betyg
50
Utbildning
i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet.
Betygen mäts före prövning.
Lågt = genomsnittligtmeritvärde* lägre än 170
Mellan = genomsnittligtmeritvärde mellan 170 och 241
Högt = genomsnittligtmeritvärde högre än 241
Saknas = genomsnittligtmeritvärde saknas
Ej relativt = omdömen och betyg enligt äldre system
Gymnasieprogram
Redovisas för ett 20-tal program.
Kön
Män, kvinnor
Övergångsår
Direkt övergång, efter 1 år, ingen övergång
Gymnasieskolan – Elever 15 oktober
Skolverket ansvarar för registret i egenskap av statistikansvarig myndighet sedan 1994. SCB producerar statistik från registret på uppdrag av
Skolverket samt till andra kunder.
Uppgifter om elever i gymnasieskolan har samlats in sedan början av 70talet, från 1986 på individnivå. Uppgifterna utgör en del i Skolverkets
nationella uppföljningssystem för skolsektorn. Uppgiftsinsamlingen sker
genom uttag från CSN:s studiestödssystem.
Under åren har gymnasieskolan förändrats. Vissa studievägar har övergått
till högskolan och komvux. En successiv övergång från 2- och 3-åriga
linjer till 3-åriga program har skett sedan 1991, enligt reformeringen av
gymnasieskolan. Ytterligare en reform av gymnasieskolan trädde i kraft
den 1 juli 2011. Den nya gymnasiereformen (Gy11) innehåller 18
nationella program; 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande
program, Därutöver finns utbildningar som avviker från den nationella
programstrukturen; särskilda varianter, vissa riksrekryterande
utbildningar, nationellt godkända idrottsutbildningar samt International
Baccalaureate [1] (IB). Det individuella programmet ersätts av fem
introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till ett nationellt
program. Gymnasial lärlingsutbildning, som bedrivits som
försöksverksamhet under tre läsår, är fr.o.m. 2011/12 ett permanent
alternativ på yrkesprogrammen. Gymnasieutbildning anordnas av
kommuner, landsting och i fristående skolor.
För elever som påbörjade gymnasieskolan innan den 1 juli 2011 finns det
17 nationella program, specialutformade och individuella program,
utbildningar vid fristående skolor samt International Baccalaureate.
Gymnasieutbildningen byggs upp av olika kurser av vilka ett antal
ämnen, gymnasiegemensamma ämnen (Gy11) /kärnämnen, är
obligatoriska för alla elever på de nationella och specialutformade
programmen. Programmen innehåller också obligatoriska så kallade
programgemensamma ämnen/karaktärsämnen, som är specifika för de
olika programmen. Det finns också möjlighet för eleven att välja
[1]
IB är en utbildning som leder till en internationell examen som är godkänd för inträde till universitet i ett
stort antal länder.
51
Utbildning
ytterligare ett antal kurser enligt eget önskemål, att utöka studierna med
kurser utöver vad programplanen kräver.
Kvalitet
Elevstatistiken är en totalundersökning. SCB:s bedömning är att såväl
elevregistret som den statistik som publiceras håller hög kvalitet. Viss
undertäckning kan förekomma av elever på s.k. individuella program. Det
förekommer inget bortfall bland skolor med kommun eller landsting som
huvudman.
Registret uppdateras en gång per år och avser 15 oktober, framställningstiden är tre månader.
Tabeller i ODB
Fördefinierade tabeller: se under ”Årskurs 9-elevregistret”.
Variabelnamn
Gymnasieprogram
Definition
Redovisas för ett 20-tal program.
Individuella program
Kommunerna är skyldiga att erbjuda utbildning på individuella program
till de elever som inte tagits in på ett nationellt eller specialutformat
program eller som avbrutit en påbörjad utbildning. Skyldigheten omfattar
ungdomar fram till första kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.
Programmen kan vara av olika längd och med mycket varierat innehåll.
Det är den enskilde elevens behov och förutsättningar som avgör hur ett
individuellt program utformas. Huvudsyftet är att ungdomarna så
småningom ska kunna gå över till ett nationellt program.
Specialutformade program är avsedda att ge en utbildningsinriktning som
inte tillgodoses på de nationella programmen, men som är likvärdig med
dessa. Styrelsen för utbildningen ska fastställa en plan för varje
specialutformat program och om programmet är avsett för en grupp
elever ska styrelsen också fastställa programmål. Alla kärnämneskurser
måste ingå. Såväl kurser i yrkesämnen och andra ämnen samt lokalt
fastställda kurser kan ingå.
Specialutformade
program
Övergångsår (tidigare
övergångstyp)
Redovisas för direktintagning till olika program, efter 1 år till olika
program eller att man ej gått vidare till gymnasiet.
Gymnasieskolan: slutbetyg
Uppgifterna utgör en del i Skolverkets nationella uppföljningssystem för
skolsektorn. Syftet med uppföljningssystemet är att det skall ge en samlad
bild av skolans verksamhet och vara underlag för uppföljning och
utvärdering på nationell och lokal nivå.
Undersökningen är en totalundersökning av betygsuppgifter för årets
avgångselever från kommunala, landstingskommunala och fristående
skolor, ej särskolor eller komvux. Uppgifterna har samlats in sedan
början av 70-talet (individnivå).
Elever som avslutade gymnasieskolan 1996/97 var den första kullen som
fick slutbetyg enligt det nya betygssystemet, dvs. bokstavsbetyg enligt
målrelaterad skala. Till läsåret 1998/99 hade det nya betygssystemet
slagit igenom i stort sett fullt ut, så att så gott som alla elever som
avslutade gymnasieskolan det läsåret fick slutbetyg enligt det nya
52
Utbildning
betygssystemet.
Kvalitet
SCB:s register över skolor och CSN:s register över elever i
gymnasieskolan utnyttjas som utgångspunkt. Den allmänna bedömningen
är att såväl registret som den statistik som publiceras håller hög kvalitet.
Viss undertäckning kan förekomma genom att elever som tagit ut sitt
slutbetyg senare än terminsslutet inte inrapporterats till SCB.
Registret uppdateras en gång per år och avser vårterminen aktuellt läsår,
framställningstiden är ca fem månader.
Årtalen som anges i ODB avser vårterminen respektive läsår; läsåret
97/98 anges som 1998 osv.
Tabeller i ODB
- AvgGymHog1: Avgångna som påbörjat högskolestudier inom 3 år
1998- efter område, kön, program, övergångstid och tid
Variabelnamn
Kön
Definition
Män och kvinnor
Program
Redovisas för
NV-, SP-program, Int Baccaluaureate
Övriga nationella program
Individuella program
Utbildningar vid fristående skolor
Övergångstid
Redovisas för kategorierna inom ett år, inom två år, inom tre år och ej
påbörjat högskolestudier.
Universitets- och högskoleregistret
Universitetskanslersämbetet ansvarar för högskolestatistiken med SCB
som producent. Universitets- och högskoleregistrets syfte är att utgöra
underlag för högskolestatistik, t.ex. att belysa förändringar i tillströmning,
registrering och examination inom både grund-, avancerad och
forskarnivån. För grund- och avancerad nivå belyser registret även
sökandebilden.
Registrets huvudobjekt är sökande och antagna till högskoleutbildning,
samt registrerade och examinerade studenter inom grund-, avancerad och
forskarnivå.
Från 2004 har registret delats upp i tre produkter: ”Sökande och antagna
till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå”, ”Studenter och
examina i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå” och
”Doktorander och examina i högskoleutbildning på forskarnivå”.
Kvalitet
Universitets- och högskoleregistret grundas på totalundersökningar.
Uppgifterna hämtas huvudsakligen från universitetens/högskolornas
studieadministrativa system (LADOK). Uppgifter om avklarade
högskolepoäng lämnas endast av de högskolor som använder sig av
53
Utbildning
LADOK.
Registret bedöms hålla hög kvalitet, eftersom universitetens/högskolornas
studieadministrativa system också ligger till grund för årsredovisningar
och i förlängningen påverkar universitetens/ högskolornas anslag.
Skillnaden mellan
”Registreringar” och
”Högskolestuderande”
Tabeller i ODB med Registreringar redovisar en bruttomängd, d.v.s.
samma person kan finnas med både som registrerad inom ”Teknik/
naturvetenskap” och ”Juridik/samhällsvetenskap” om personen läst
kurser inom båda ämnesområdena under ett läsår. Summerar man antalet
registreringar blir det en högre summa än antalet högskolestuderande.
Tabeller med Högskolestuderande redovisar istället en nettomängd varje studerande finns bara med en gång. Är man registrerad både på
studier mot yrkesinriktad och generell examen så redovisas man på
yrkesinriktad.
OBS!
I ODB redovisas studerande folkbokförda i länet. De som är folkbokförda
i länet, men studerar på en högskola som inte ligger i länet redovisas
under “Övriga högskolor”.
Framställningstiden varierar från 3 till 8 månader beroende på redovisningsgrupp hur statistiken skall publiceras.
Årtalen som anges i ODB avser höstterminen respektive läsår; läsåret
00/01 anges som 2000 osv.
Tabeller i ODB
- HogStud1: Högskolestuderande 2000- efter område, ålder, kön,
högskolenybörjare, studieinriktning och tid
- HogReg1: Registreringar vid universitet och högskolor 2000- efter
område, ålder, kön, högskolenybörjare, ämnesområde och tid
- HogReg2: Registreringar vid universitet och högskolor 2000- efter
område, ålder, kön, högskolenybörjare, högskola och tid
- HogStud2: Högskolestuderande 1996 efter område, ålder, kön,
högskolenybörjare, studieinriktning och tid
- HogReg3: Registreringar vid universitet och högskolor 1996 efter
område, ålder, kön, högskolenybörjare, ämnesområde och tid
Variabelnamn
Högskola
Definition
Redovisar de större högskolorna var för sig, vårdhögskolor, övriga
högskolor inom länet samt studerande utanför länet.
Högskolenybörjare
Högskolenybörjare är en studerande som för första gången är registrerad i
högskoleutbildning på grund- och avancerad nivå i Sverige.
Högskolestuderande
Skiljer sig ifrån ”Registreringar”, varje person redovisas bara en gång.
Kön
Män och kvinnor
Registreringar
Som registrerade räknas de studerande som är förstagångsregistrerade på
en kurs, samt de som är fortsättningsregistrerade på en kurs som löper
över flera terminer. Omregistreringar och registreringar för prov skall inte
ingå. En person som är registrerad på flera kurser kan förekomma flera
gånger i statistiken.
54
Utbildning
Studieinriktning
Redovisas för studier mot yrkesexamen och studier mot generell examen.
I tabeller som redovisar högskolestuderande har yrkesexamen prioriterats
före generell examen, eftersom varje studerande bara kan förekomma en
gång i sådana tabeller.
Ålder
Beräknas per den 31 december under läsåret.
Ämnesområde
Redovisar yrkesexamina och generella examina inom olika
ämnesområden.
55
Folk- och bostadsräkningarna 1960-1990
Folk- och bostadsräkningarnas huvudsyfte har varit att producera statistik över befolkningen, hushållen och lägenheterna för användning
inom planering, forskning och allmän information.
Folkräkningarna utfördes under perioden 1860-1930 vart tionde år och
därefter vart femte år med undantag för 1955. Den första allmänna
bostadsräkningen utfördes 1945. Från och med 1960 har folk- och
bostadsräkningar genomförts som samordnade undersökningar. En
översikt över vilka variabler som förekommer i FoB 60 – FoB 90 finns
i bilaga 2. Den fortsatta beskrivningen i detta avsnitt under kvalitet och
redovisningstidpunkt gäller främst FoB 90.
Kvalitet
FoB är en totalundersökning (undantaget FoB 65) och har i allmänhet
gett ett resultat med hög kvalitet och god fullständighet. När det gällde
den senaste FoB:en blev dock svarsfrekvensen inte så god för vissa
grupper, se mer om det nedan.
Tre typer av uppgifter lämnades i samband med FoB 90: person-, hushålls/bostads- och husuppgifter. De uppgifter som samlades in kring
boendet avsåg förhållandet 1 november 1990. Uppgifterna kring sysselsättning avsåg oktober månad 1990. Uppgifterna samlades in via
person- och fastighetsblanketter. Dessutom inhämtades vissa uppgifter
från befintliga register.
Ramen för FoB 90 utgjordes av den folkbokförda befolkningen, alla
personer 16 år och äldre fick svara på uppgifter om sin person och om
sitt hushåll/bostad. Med ledning av dessa uppgifter bildades sedan
hushåll vid registreringen av blanketterna. För att kunna bilda hushåll
krävdes att hushållet bodde i en bostadslägenhet.
Bortfallets storlek i FoB 90 var för riket ca 2,5 procent. Det är en
ökning jämfört med tidigare FoB:ar. För att användare ska kunna tolka
och använda statistiken så korrekt som möjligt måste man ta hänsyn till
bortfallets fördelning och effekter. Bortfallsanalyser visar att bortfallets
storlek varierar tämligen kraftigt beroende på vilka variabler och
kategorier av redovisningsgrupper som avses.
Nya hushållsregistret för Våren 1993 gjorde SCB en upprättning av FoB90 för Stor-Stockholm.
Stockholms län
Ursprungligen redovisades allt för många enpersonshushåll, beroende
på att man inte kunde ”para ihop” sammanboende om de inte kryssat
för att de var det på sin FoB-blankett.
Man utnyttjade fyra olika metoder:
1. De som är skrivna på samma fastighet bildar ett hushåll, om man
utifrån en s.k. barnfil kunde se samhörighet mellan personer via
barnen i Registret över totalbefolkningen och föräldrarnas
bostadsfastighet.
2. De som bor i småhus bildar ett hushåll.
3. Om den ena eller båda gifta är på fastigheten skrivna och dessutom
skrivna på samma fastighet paras ihop till ett hushåll.
4. De som mellan FoB85 och FoB90 har flyttat minst två gånger och
inte bodde på samma fastighet i FoB85 och bor på samma fastighet
55
i FoB90 klassas till samma hushåll.
Förvärvsarbetande
Uppgiften om förvärvsarbete har i FoB 90 hämtats främst från SCBs
sysselsättningsregister som bl a baserats på information från
kontrolluppgiften. Samma förfarande användes i FoB 85, medan
uppgifterna i FoB 80 och ännu tidigare folkräkningar inhämtades
genom frågor på FoB-blanketten om sysselsättningen en viss mätvecka.
För att räknas som sysselsatt i FoB 80 och tidigare skulle man ha
arbetat minst en timme under mätveckan.
Tabeller i ODB
Statistik från FoB har beställts för 1970 och framåt vart femte år t.o.m.
senaste FoB 1990. Vissa befolkningsuppgifter finns även för 1960 och
65. Två hushållstabeller och två bostadstabeller finns inlagda i ODB,
övrigt material finns lagrat hos SCB och kan specialbeställas genom
kontakt med ODB-helpdesk.
Bostäder – finns under ”Bostäder och byggande”
Historiska tabeller
- Bost1: Lägenheter 1990 efter område, byggnadsperiod, hustyp,
lägenhetstyp och tid
- Bost2: Lägenheter 1990 efter område, byggnadsperiod, hustyp,
ägarkategori och tid
Hushåll – finns under ”Befolkning”
Historiska tabeller
- Hush1: Bostadshushåll 1990 efter område, hushållstyp,
lägenhetstyp och tid
- Hush2: Bostadshushåll 1990 efter område, upplåtelseform och tid
FoB-tabeller som går att specialbeställa, finns inte i ODB
Befolkning:
- Befolkning efter kön och ålder (5-årsklasser) 60, 65
- Befolkning efter ålder (49 klasser) och kön 75
- Befolkning med utländsk bakgrund efter födelseland (13
ländergrupper) 70, 75, 80
- Befolkning med utländsk bakgrund efter födelseland (9
ländergrupper) 70, 75, 80
Bostäder:
- Lägenheter efter byggnadsår, hustyp och lägenhetsstorlek/-typ 70,
75, 80, 85, 90
- Lägenheter efter hustyp och ägarkategori 80, 85
- Lägenheter efter hustyp, ägarkategori och byggperiod 90
- Lägenheter efter byggnadsperiod, hustyp och värmesystem 90
Hushåll:
- Hushåll efter hushållstyp, födelseländer (etnicitet) och inkomst 70,
75, 80, 85, 90
- Hushåll efter hushållstyp och lägenhetsstorlek/-typ 80, 85, 90
- Hushåll efter upplåtelseform, hushållstyp och lägenhetsstorlek 80
- Hushåll efter ägandekategori 90
Dagbefolkning (Arbetsmarknad):
- Dagbefolkning efter kön, yrkesgrupp och näringsgren (ISP) 70, 75,
85, 90
- Dagbefolkning efter kön och näringsgren (SNI69 1-siffernivå) 80
56
-
Dagbefolkning efter ålder, kön och förvärvsarbete (antal tim) 80
Dagbefolkning efter kön, arbetsplats och näringsgren (SNI69 1siffernivå) 85
Dagbefolkning efter kön och näringsgren (SNI69) 90
Dagbefolkning efter kön och näringsgren (ISP) 90
Nattbefolkning (Arbetsmarknad):
- Nattbefolkning efter ålder, kön, yrkesgrupp och SEI-grupp 70, 75,
80
- Förvärvsarbetande nattbefolkning efter ålder (9 klasser) och kön 80
- Nattbefolkning efter ålder, kön, yrkesgrupp och socioekonomisk
indelning 85, 90
- Nattbefolkning efter sysselsättningsstatus, ålder och kön 85, 90
- Nattbefolkning efter ålder, kön och yrkesgrupp 90
Inkomster:
- Inkomsttagare efter inkomsttyp (män 25-64 år) 70, 75, 80, 85
- Sammanräknad inkomst efter kön, ålder och inkomstklass 70, 75,
80, 85, 90
Kommunikation:
- Förvärvsarbetande (nattbef.) efter kön och färdsätt 90
Variabelnamn
Arbetad tid, 90
Definitioner – Förvärvsarbetande FoB 70-90
Redovisas för 1-19 tim, 20-34 tim, 35- tim och uppgift saknas inkl. 0
tim.
Arbetsställe/arbetsplats
Med arbetsställe/arbetsplats menas i princip varje adress (lokal),
fastighet eller grupp av närliggande lokaler och fastigheter där företag
bedriver verksamhet.
Förvärvsarbetande
befolkning med
arbetsplats i regionen
(dagbefolkning)
Med förvärvsarbetande dagbefolkning avses den förvärvsarbetande
befolkningen fördelad efter arbetsställets belägenhet. I den regionala
redovisningen ingår också personer med växlande eller okänd
arbetsplats i dagbefolkningen i den kommun där de är bosatta.
Kommunalt anställda med okänd arbetsplats ingår dock som
dagbefolkning i den kommun där de är anställda. Personer med
arbetsplats i utlandet eller på havet ingår inte i den regionala
redovisningen av dagbefolkning.
Med förvärvsarbetande nattbefolkning avses den förvärvsarbetande
Förvärvsarbetande
befolkning med bostad i befolkningen fördelad efter bostadens belägenhet. Benämningen
regionen (nattbefolkning) nattbefolkning har således ingenting med arbetstidens förläggning att
göra.
Kön
Män och kvinnor
Näringsgren, SNI69
Näringsgren avser företagets huvudsakliga verksamhet vid det
arbetsställe (arbetsplats) där respektive förvärvsarbetande person
arbetar. Om ett företag bedriver flera typer av verksamhet vid ett och
samma arbetsställe bestäms näringsgrenskoden i princip utifrån den
verksamhet som sysselsätter flest anställda.
Näringsgrensindelningen i FoB bygger på Svensk näringsgrensindelning (SNI69). Standarden finns publicerad i MIS 1977:9. Se också
bilaga 4!
57
Näringsgren, ISP
Näringsgrensindelning använd inom Stockholms läns landsting,
”Interactive Spatial Planning”. Se bilaga 4!
Sektor
Indelning efter offentlig och övrig sektor. Indelningen i FoB avviker
något från den standard för klassificering av institutionella enheter som
finns redovisad i Meddelanden i samordningsfrågor (MIS) 1968:6.
Socioekonomisk
indelning, SEI-grupp 80,
85, 90
Den socioekonomiska klassificeringen av den förvärvsarbetande
befolkningen är huvudsakligen baserad på uppgiften om individens
yrke. Indelningen följer i allt väsentligt den standard som finns
redovisad i MIS 1989:5.
Sysselsättning
Uppgiften om förvärvsarbete har i FoB 90 hämtats främst från SCBs
sysselsättningsregister som bl.a. baserats på information från
kontrolluppgiften. Samma förfarande användes i FoB 85, medan
uppgifterna i FoB 80 och ännu tidigare folkräkningar inhämtades
genom frågor på FoB-blanketten om sysselsättningen en viss mätvecka.
För att räknas som sysselsatt skulle man ha arbetat minst en timme
under mätveckan.
Sysselsättningsstatus
Förvärvsarbetande, ej förvärvsarbetande
Yrke
Yrkesschemat i FoB 90 bygger på Nordisk yrkesklassificering (NYK)
1983 publicerad av Arbetsmarknadsstyrelsen. Det har tidigare använts i
FoB 85. Principen vid inplacering av olika yrken i det använda
klassificeringssystemet har varit att sammanföra likartade yrken utan
att i allmänhet ta hänsyn till utbildning, yrkesställning
(anställd/företagare), tjänsteställning eller branschtillhörighet.
Den fullständiga yrkesklassificeringen i form av ett alfabetiskt
yrkesregister finns publicerad i Meddelanden i samordningsfrågor
(MIS) 1989:5.
Yrkesgrupper 75
Se bilaga 4!
Yrkesgrupper 90
Yrkesgrupperna som används i FoB 90 skiljer sig från de grupper som
används för tidigare FoB:ar och i utvecklingstabeller. De största
skillnaderna är:
- administrativa och kamerala/kontorstekniska yrken är
sammanslagna i NYK90
- i NYK90= ”33 varuförsäljning” ingår nu även parti- och
detaljhandlare
- yrken som barnsköterskor (ej sjukhus) och hemvårdare räknades
tidigare till serviceyrken, nu är de sorterade under NYK90=
”socialt arbete”.
Ålder
Avser ålder 1 november respektive år.
Variabelnamn
Definitioner – Befolkning FoB 60-90
För 1960 och 65 finns statistik per församling enligt indelning 198512-31, för 1970 och framåt per FoB-/basområde.
Kön
Män och kvinnor
Ålder
Avser ålder 1 november respektive år. Redovisas i femårsklasser.
58
Variabelnamn
Definitioner – Bostäder FoB 70-90
Definitionerna avser FoB 90 om inget annat anges.
Boende
Se Definitioner – Hushåll nedan!
Bostadslägenhet
Som bostadslägenhet räknas bostad med eget kök eller kokvrå samt
annan bostad med egen ingång från avskild förstuga, trapphus eller
liknande. Bostadslägenhet är en bostad för enskilt hushåll. Hit hör
lägenheter i villor, hyreshus, pensionärshem, servicehus osv. Även
lägenheter för enskilda hushåll inom anstalter, affärs- och industribyggnader m.m. ingår.
Som bostadslägenheter räknas inte:
- fritidshus, sommarvillor, kolonistugor o. dyl., som inte används
som stadigvarande bostad med kyrkobokförd boende
- före detta permanenta bostäder inom jordbruk, skogsbruk eller
liknande, som numera uteslutande används som fritidsbostäder.
Som bostadslägenheter räknas inte heller kollektiva bostäder
(specialbostäder), som vanligen består av ett antal rum grupperade
kring en gemensam korridor och med vissa andra gemensamma
utrymmen såsom dagrum, kök o d. Som exempel på kollektiva bostäder
kan nämnas ålderdomshem, ungdomshotell, vissa personalbostäder och
vissa studentbostäder.
Byggnadsperiod
Anger tidsperioden då huset ursprungligen blev färdigt för inflyttning.
Hustyp
Som enbostads-, tvåbostads- respektive flerbostadshus räknas hus som
inrymmer en, två respektive tre eller flera bostadslägenheter och i vilka
minst hälften av ytan upptas av bostadslägenheter. Om båda
lägenheterna i ett tvåbostadshus bebos av ett och samma hushåll anses
de tillsammans utgöra en enda bostadslägenhet (=enbostadshus). Finns
kök i båda lägenheterna inräknas det ena i antalet rum.
Med icke-bostadshus avses hus som till mer än hälften upptas av annat
än bostadslägenheter t ex kontor, hotell och butiker.
Småhus är den sammanfattande benämningen på en- och tvåbostadshus.
Med övriga hus avses flerbostadshus och icke-bostadshus.
Hög utrymmesstandard
Mer än ett rum per boende, kök och ett rum oräknat.
Kvalitetsgrupp 75, 80, 85 Moderna (1-2): Lägenheter med vatten, avlopp, wc, centralvärme och
bad- eller duschrum.
Halvmoderna (3): Lägenheter med vatten, avlopp, wc, centralvärme –
men utan bad- eller dusch.
Omoderna (4-7): Lägenheter som saknar något eller flera av vatten,
avlopp, wc, centralvärme
Lägenhet
Se bostadslägenhet!
Lägenhetstyp
Med lägenhetstyp avses antalet rum i bostadslägenheten. I FoB 85 och
tidigare användes uttrycket lägenhetsstorlek. Med rum avses ett
utrymme om minst 6 kvadratmeter med direkt dagsljus genom fönster.
Som rum räknas inte kök, kokvrå eller matvrå. I sluttningshus räknas
t.ex. gillestuga som rum om någon yttervägg har full höjd ovan mark.
Lägenhetstyp, delgrupp
Lägenheter utan kök.
59
Rum
Med rum avses ett utrymme om minst 6 kvadratmeter golvyta och med
direkt dagsljus från fönster. Som rum räknas inte kök, kokvrå eller
matvrå mindre än 6 kvadratmeter.
Rumsenheter
Som rumsenhet räknas såväl rum som kök.
Storlek
Se lägenhetstyp
Utnyttjande
Som bebodd räknas lägenhet i vilken det vid räkningstillfället bodde
person(er) som den 1 november var kyrkobokförd(a) på den fastighet
där lägenheten finns eller som på personblanketten uppgett att man
bodde i lägenheten. Lägenheten räknas även som bebodd om man på
personblanketten har uppgett att man bodde i lägenheten men var
kyrkobokförd på annan fastighet i kommunen (länet för Stockholms
län) den 1 november. Övriga lägenheter redovisas som antingen
upplåtna utan kyrkobokförd boende, under reparation eller ombyggnad,
till uthyrning lediga, disponeras av fastighetsägaren för annat ändamål,
enfamiljshus till salu eller uppgift om utnyttjande saknas. Lägenheter
utrymda på grund av förestående rivning har inte inräknats i
lägenhetsbeståndet.
Värmesystem
Anger vilka/vilket system som fanns för uppvärmning av huset 1
november. Egen panna försörjer endast ett hus. Annan panncentral
avses panncentraler som försörjer mer än ett hus och som inte räknas
som fjärrvärme (ex kvarterscentral).
Ägarkategori
Lägenheterna har grupperats efter följande kategori av fastighetsägare:
- Staten: Statlig myndighet, affärsdrivande verk eller institution,
även universitet, högskola eller annan statlig undervisningsanstalt.
Hit räknas också aktiebolag som helt eller huvudsakligen ägs av
staten.
- Kommun: Borgerlig primärkommun, kommunalförbund och landsting. Hit räknas även kyrklig förvaltning, församlingar, pastorat och
andra kyrkliga samfälligheter (frikyrkoförsamlingar ingår i gruppen
annan ägare). Även aktiebolag helt eller huvudsakligen ägda av
kommunen räknas hit, dock inte allmännyttiga bostadsföretag.
- Allmännyttigt bostadsföretag: Bolag, föreningar och stiftelser som
av länsbostadsnämnden, tidigare även av bostadsstyrelsen, erkänts
som allmännyttiga bostadsföretag enligt bostadsfinansieringsförordningen eller enligt kungörelser om tertiärlån till flerfamiljshus eller om bostadslån.
- Bostadsrättsförening: Föreningar som bildats enligt 1930 års lag
om bostadsrättsföreningar. Hit räknas även bostadsföreningar. (En
ändring jämfört med FoB 80 och tidigare).
- Enskild person: Hit räknas även dödsbon och familjestiftelser.
- Annan ägare: Fastighetsföreningar, fastighetsbolag, andra bolag
och stiftelser m.m. som inte kan hänföras till någon av ovanstående
kategorier.
Variabelnamn
Barnhushåll
Definitioner – Hushåll FoB 75-85 SCB samt Nya hushållsregistret
för Stockholms län RTK
Hushåll med barn 0-15 år.
Boende
Som boende i en lägenhet och därmed i ett bostadshushåll räknas:
60
-
personer som den 1 november var kyrkobokförda på samma
kamerala fastighet och som bodde i samma lägenhet.
- personer som inte var kyrkobokförda på samma fastighet men som
på personblanketten uppgett att de bodde i samma lägenhet och var
kyrkobokförda i samma kommun ("faktiskt boende").
För Stockholms län gällde kravet att personerna uppgett att de bodde i
samma lägenhet och var kyrkobokförda i Stockholms län. Bosättningen
skulle vara stadigvarande för att denna regel skulle få tillämpas.
Bostadshushåll
Med bostadshushåll avses den person eller grupp av personer som den
1 november var kyrkobokförda i kommunen och som bodde i samma
bostadslägenhet. I bostadshushållet inräknas även kyrkobokförda
inneboende och hushållsmedlemmar som tillfälligt befann sig i annan
kommun, t ex på grund av studier eller värnplikt, men fortfarande var
kyrkobokförda i hushållet.
För Stockholms län gällde kravet att personerna uppgett att de bodde i
samma lägenhet och var kyrkobokförda i Stockholms län. Bosättningen
skulle vara stadigvarande för att denna regel skulle få tillämpas.
Etnicitet
Hushållsföreståndaren samt ev. sambo är född i Sverige eller i utlandet
(75-85). Referenspersonen samt eventuell samboende med referenspersonen är född i Sverige eller i utlandet, övriga personer i hushållet
påverkar ej fördelningen (90).
Hisstillgång
Uppgift om hiss lämnas för två- och flerbostadshus. På personblanketten frågades om hushållet har tillgång till hiss på samma våningsplan som bostaden.
Hushåll
Se Bostadshushåll
Hushåll med hög
utrymmesstandard
Hushållsföreståndare
Mer än ett rum per boende, kök och ett rum oräknat.
Användes i FoB 75, avser den person som på personblanketten angetts
som bostadsinnehavare. Ersattes fr.o.m. FoB 80 av ”Referensperson”.
Hushållsstorlek
Avser antalet boende i bostadshushållet och inkluderar t ex inneboende
som är kyrkobokförda i kommunen (i Stockholms län kyrkobokförda i
länet).
Hushållsställning
Personer i bostadshushållet redovisas efter hushållsställning utifrån de
uppgifter om hushållets sammansättning som lämnats på
personblanketten.
GS = gift eller sambo
B = barn, oavsett ålder, till någon i hushållet
A = ensamstående eller annan boende
Till kategorien ensamstående/annan boende räknas förutom
ensamstående även alla boende som inte är GS eller B, t ex anhörig till
GS eller inneboende. Personer boende i kollektivhushåll och andra
privata hushåll har samtliga räknats som annan boende.
Hushållstillhörighet
Befolkningen delas upp i följande grupper efter hushållstillhörighet:
- bostadshushåll (definieras ovan!)
- kollektivhushåll
- andra privata hushåll
61
Till gruppen kollektivhushåll räknas de personer som inte bor i en
bostadslägenhet. Andra privata hushåll är en restgrupp. Hit räknas
personer som är på församlingen eller fastigheten skrivna samt de utan
känt hemvist.
Hushållstyp
Hustyp
Hushållstyp används som en sammanfattande beteckning på en klassificering av hushållen i olika kategorier beroende på sammansättningen.
Typindelningen används för att dela upp hushållen dels efter olika
egenskaper som barnhushåll och invandrarhushåll, dels efter olika
ålderskategorier som ungdomshushåll och äldrehushåll.
Klassificeringen görs på hushållsnivå och alla individer i ett hushåll får
samma typkod.
Se Definitioner – Bostäder ovan!
Inkomst
Sammanräknad inkomst för hushållet. Deklarerad sammanräknad
inkomst + sjöinkomst samt, för personer som ej deklarerat, pensioner
och andra inkomster enligt kontrolluppgift. Ingår: skattepliktiga
transfereringar, t.ex. pension och sjukpenning.
Lägenhetstyp
Referensperson
Begreppet referensperson har skapats bl.a. för beräkning av hushållskvoter. Referensperson avser den person som på personblanketten
uppgetts vara GS, d.v.s. gift eller sambo. I redovisningen av hushåll har
den äldste bland GS valts till referensperson. I hushåll utan GS har den
äldste personen i hushållet valts till referensperson. Har använts sedan
FoB 80, tidigare användes begreppet ”hushållsföreståndare”.
Sammanboende / ej
sammanboende
Som sammanboende par räknas alla som på personblanketten uppgett
sig vara sammanboende oavsett om de är gifta eller ej. Paret måste
dessutom bo i samma lägenhet för att räknas som sammanboende.
Homosexuella sammanboende ingår inte i redovisningen.
Upplåtelseform
De olika formerna för innehav av bostadslägenhet redovisas i följande
grupper:
- Äger huset: En person i hushållet är ägare till huset. Två eller fler
personer som tillsammans äger och bebor ett enfamiljshus räknas
även hit.
- Bostadsrätt: Den nyttjanderätt som bostadsrättsföreningen upplåtit
till medlem
- Delägare/andelsrätt: Avser flerfamiljshus som ägs och bebos av
flera ägare.
- Hyresrätt: Avser omöblerad lägenhet.
- Hyr i andra hand: Hushållet förfogar över lägenheten på grund av
avtal med annan person än husägaren.
- Annat avtal: T ex tjänstebostad.
Utländska medborgare
Uppgift om medborgarskapsland hämtas från folkbokföringen.
Utrikes födda
Uppgift om födelseland hämtas från folkbokföringen.
Utrymmesnivå
Hög eller normal utrymmesstandard, trångbodda enligt norm 2 eller
uppgift saknas.
Redovisningen efter ålder avser födelseår. Således omfattar gruppen 04 år personer födda 1986-1990, gruppen 5-9 år personer födda 1981-
Ålder, 90
62
1985 o.s.v. oberoende av vederbörandes födelsedatum. Barn födda efter
den 1 november FoB-året ingår ej i populationen.
Ägarkategori
Variabelnamn
Definitioner – Inkomster FoB 70-90, SCB och Nya hushållsregistret
för Stockholms län RTK
Disponibel inkomst består av sammanräknad inkomst + transfereringar
(t.ex. bostadsbidrag, barnbidrag, socialbidrag) – slutlig skatt. Med
hushållsinkomst avses summan av alla hushållsmedlemmars inkomster.
Disponibel hushållsinkomst 85, 90
Hushållstyp
Ensamboende män/kvinnor, ensamstående män/kvinnor med barn 0-15
år, samboende utan/med barn 0-15 år, övriga hushåll utan/med barn 015 år.
Hög- och låginkomstHöginkomsttagargräns definieras som den sammanräknade inkomst
tagare (RTK:s definition) över vilken de 20 procent av inkomsttagarna (män 25-64 år) i länet som
har högst inkomst ligger. Låginkomsttagargräns definieras på motsvarande sätt som den sammanräknade inkomst under vilken de 20 procent
av inkomsttagarna (män 25-64 år) i länet som har lägst inkomst ligger.
Inkomsttagare
Inkomsttagare 25 år och äldre i tidsserietabeller, annars 16 år och äldre.
Referensperson
Referensperson avser den person som på personblanketten uppgetts
vara GS, d.v.s. gift eller sambo. I redovisningen av hushåll har den
äldste bland GS valts till referensperson. I hushåll utan GS har den
äldste personen i hushållet valts till referensperson.
Referenspersonens ålder
Ungdomshushåll (16-24 år), Yngre medelålder (25-44 år), Äldre
medelålder (45-64 år), Äldre hushåll (65-w år).
Sammanräknad
hushållsinkomst
Deklarerad sammanräknad inkomst + sjöinkomst samt, för personer
som ej deklarerat, pensioner och andra inkomster enligt kontrolluppgift.
Skattepliktiga transfereringar, t.ex. pension, ingår.
Variabelnamn
Färdsätt
Definitioner – Kommunikation FoB 90
Huvudsakligt (dagligt) färdsätt från bostaden till huvudarbetsplatsen,
redovisat för den förvärvsarbetande nattbefolkningen. Vid mer än ett
färdsätt avgör sträckans längd vilket färdsätt som redovisas. Om flera
olika transportmedel utnyttjats under månaden, redovisas det som
utnyttjats de flesta dagarna.
Variabelnamn
Definitioner – Socioekonomi FoB 70-90
Hushållens socialgrupper Omfattar endast hushåll med förvärvsarbetande hushållsföreståndare.
75
Hushållsföreståndaren har grupperats efter yrkesuppgifter i tre
socialgrupper.
Socioekonomisk yrkesgrupp 70, 75, 80, 85
I folk- och bostadsräkningarna 70, 75 och 80 saknades uppgifter om
socioekonomiska grupper. För att få jämförbar information har, för
dessa år och även för 85, en starkt förenklad gruppering av yrken till
socioekonomiska grupper tagits fram av SCB.
Socioekonomisk
indelning 90
Den socioekonomiska klassificeringen av den förvärvsarbetande
befolkningen är huvudsakligen baserad på uppgiften om individens
63
yrke. Indelningen följer i allt väsentligt den standard som finns redovisad i Meddelanden i samordningsfrågor (MIS) 1989:5.
Vid den socioekonomiska klassificeringen av bostadshushåll har riktlinjerna i ovannämnda MIS tillämpats. Det innebär i korthet att hushållet ges samma socioekonomiska kod som en av de vuxna i hushållet.
Om det finns flera vuxna fastställs hushållets kod med hjälp av en
särskild dominansordning för de socioekonomiska grupperna.
64
Basområden
Basområdesregistret
Bakgrund och
innehåll
Stockholms läns landsting, Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) ansvarar
för registret och gör årliga justeringar och revideringar av områdesindelningen.
SCB ansvarar för att söka ut vilka fastigheter som skall ingå i varje basområde
en gång per år, vilket sedan ligger till grund för statistikframställningen.
Basområden är en fastighetsbaserad indelning. Identiteten är en 7-ställig kod (6ställig före 1997) som löper inom Stockholms län. Koden har en hierarkisk konstruktion, så att större områden fås genom varje högre nivå av koden. Nivå 2
t.ex. ger kommuner, nivå 4 församlingar. Man kan också gruppera basområdena
till ett stort antal olika områdesindelningar som används inom landstingets
planering.
Indelningen i basområden (tidigare ”FoB-områden”) har setts över och aktualiserats ungefär vart femte år i samband med folk- och bostadsräkningarna. Områdesindelningen har redovisats noggrant på kommunkartor och i text i speciella
rapporter vid varje FoB-tillfälle sedan 1970. Den senaste revideringen avser
2010, 2005 gjordes inte någon revidering.
Från 1994 började statistiken produceras med hjälp av en digital basområdesindelning, vilket innebär att varje fastighet knyts till ett område med hjälp av
fastighetens koordinater. Tidigare hade statistiken tagits fram genom att kommunernas nyckelkodsområden aggregerats till basområden.
I samband med omläggningen genomfördes en aktualisering av den tidigare
digitaliseringen från 1990, som tog hänsyn till vissa gränsförändringar som
gjorts i kommunerna 1991-1993. Både de faktiska gränsförändringarna och de
ändrade rutinerna i statistikhämtningen från 1994 innebär olikheter i statistiken,
som ger utslag på delområdesnivå.
År 2010 genomfördes en basområdesrevidering av Tillväxt, miljö och
regionplanering (TMR) och SCB. Mer information finns i en kartbok som kan
beställas av Regionplanekontoret, man kan även titta på 2005-års kartor i pdfformat på webben:
http://www.Regionplanekontoret.sll.se/Statistik/Omradesdata/Basomradeskartor/
Regionala stadskärnor 1
http://www.tmr.sll.se/rufs2010/rufs/Regional-struktur/Regionala-stadskarnor/
Områdesaggregat
På välkomstsidan i ODB finns en kopplingsfil i excel-format som visar olika
områdesaggregat och ingående basområden. I tabellbeskrivningarna i ODB
framgår också vilka områdesaggregat som kan användas i databasen. Tillväxt,
miljö och regionplanering (TMR) justerar områdesaggregaten löpande.
Kvalitet
Basområdesregistret grundas på Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR)
digitala karta i kombination med SCB:s koordinatsatta fastighetsregister.
Kvaliteten på basområdesregistret påverkas dels av kvaliteten i kartan – i vilken
mån den följer avsedda områdesgränser, dels av kvaliteten i koordinatregistret –
d.v.s. hur korrekta koordinatuppgifterna är. Brister i någon av dessa gör att en
fastighet kan föras till fel basområde och att statistiken därmed påverkas.
1
Karta över regionala stadskärnor
http://www.tmr.sll.se/Global/rufs2010/kartor/kap3/planbeskrivning/karta23_Regionala%20stadsk%c3%a4rnor
.pdf
65
Basområden
Redovisningstidpunkt Framställningstiden är beroende av när SCB får koordinatregistret från
Lantmäteriet och när Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) levererar sin
digitala karta. I allmänhet är den nya basområdesindelning för 1/1 klar som
underlag för statistikproduktion hos SCB i slutet av februari samma år.
66
Källor
Källor
Beskrivning av statistik hämtad från SCB:s webbplats http://www.ssd.scb.se/databaser/statinfo.asp:
AM0207
AM0208
BE0101
BE0205
BO0101
BO0601
HE0104
HE0108
SO0203
TK1001
UF0101
UF0102
UF0103
UF0203
UF0204
UF0205
UF0206
UF0506
Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik
Yrkesregistret
Befolkningsstatistik
Tidigare Folk- och bostadsräkningar, FoB, 1960-1990
Bostadsbyggnadsstatistik
Fastighetstaxeringar
Förmögenhetsregistret
Inkomst- och taxeringsregistret
Ekonomiskt bistånd
Fordonsstatistik
Grundskolan: slutbetyg
Gymnasieskolan: slutbetyg
Gymnasieskolan: Elever per 15 oktober
Universitets- och högskoleregistret – tom 2004
Forskarstuderande och examina i forskarutbildning
Studerande och examina i högskolans grundutbildning
Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå
Befolkningens utbildning
Beskrivning av statistik från andra myndigheter har också hämtats från
Arbetsförmedlingen:
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.5673ff2e11fd0ca559b8000351905/uin07_1a.pdf
AMV:s rapport “Definitioner inom AMV:s statistik Uin 2007:1”
Försäkringskassan:
http://www.forsakringskassan.se/nav/0666cde201d3760bb5e9e98e76e8c3d8
Försäkringskassans broschyrer ”Socialförsäkringen”
Socialstyrelsen:
http://www.socialstyrelsen.se/ekonomisktbistand
Socialstyrelsens rapporter och annan information om ekonomiskt bistånd.
Skolverket:
http://www.skolverket.se
Skolverkets rapporter om skolan.
Inledningsavsnittet om det svenska statistiksystemet baseras på
Sveriges officiella statistik
http://www.scb.se/omscb
Avsnittet om den regionala statistikens utveckling baseras på
SCB PM: En liten historik om SCB:s statistikpaket för kommunal och regional planering (Gunnar
Hedin, 2005)
66
Bilagor
Bilaga 1:
Folkbokföringsregler
En person är folkbokförd på den fastighet där han är bosatt. Enligt huvudregeln i
folkbokföringsförordningen skall en person anses vara bosatt på den fastighet där
han regelmässigt tillbringar sin dygnsvila. Om tveksamhet råder skall stor hänsyn
tas till var personen har sitt arbete eller sin familj. Ett nyfött barn, som fötts i
Sverige, folkbokförs i den församling i vilken modern var folkbokförd vid
nedkomsten. Om modern inte var folkbokförd vid nedkomsten, folkbokförs barnet
endast om fadern var folkbokförd och vårdnadshavare. Ett nyfött barn, som fötts
utomlands, folkbokförs enbart om modern var folkbokförd vid nedkomsten.
Undantag från huvudregeln
Från huvudregeln finns vissa viktiga undantag som kan delas in i tre grupper:
1. Personer som är folkbokförda men som inte bor i Sverige
2. Personer som bor i Sverige men som inte är folkbokförda
3. Personer folkbokförda på en annan fastighet än den de bor på
Personer i grupp 1 ingår i RTB medan personer i grupp 2 inte gör det. Personer i grupp 3
ingår i RTB men kan vid en regional uppdelning komma att ingå i ett annat regionalt
område än det de bor i.
1. Personer som är folkbokförda men som inte bor i Sverige
Personer som är anställda utomlands i statens tjänst, huvudsakligen UD- och SIDAanställda, folkbokförs i Sverige. Detta gäller även familjemedlemmar och svensk
betjäning. Personerna fortsätter att vara folkbokförda i den församling varifrån
utflyttningen skett. Regeln gäller inte personer som är anställda utomlands av
internationella organisationer, till exempel FN eller EU.
Svenska missionärer och präster som är anställda utomlands och deras medföljande familj
får vara folkbokförda i Sverige. Vidare fortsätter folkbokförda personer att vara
folkbokförda vid utomlandsflytt om vistelsen är avsedd att vara mindre än ett år. I de fall
det vid utflyttningen är oklart om vistelsen utomlands kommer att vara mer eller mindre
än ett år kan man vara folkbokförd i Sverige upp till ett år efter utflyttningen. Man blir då
folkbokförd under rubriken ”på församlingen skrivna” eller på den fastighet där man
fortfarande disponerar bostad.
2. Personer som bor i Sverige men som inte är folkbokförda
Personer som vid inflyttningen till Sverige har för avsikt att vistas här kortare tid än ett år
folkbokförs ej. Utomnordiska medborgare måste ha uppehållstillstånd för att bli
folkbokförda. För EU-medborgare krävs dock enbart uppehållsrätt. Utländska
medborgare som tillhör utländsk beskickning eller konsulat och dess betjäning
folkbokförs inte i Sverige. Personer i nämnda kategorier ingår alltså inte i RTB-registren.
3. Personer folkbokförda på en annan fastighet än den där de bor
• Den s k familjeregeln innebär att om en person på grund av sina
arbetsförhållanden inte bor tillsammans med sin familj så skall han ändå vara
folkbokförd hos sin familj så länge familjegemenskapen kvarstår.
•
Om man har ett tidsbegränsat tillfälligt arbete på annan ort så skall man vara
folkbokförd där man har sin egentliga hemvist.
67
Bilagor
•
Studerande kan vara folkbokförda antingen på hemorten eller på studieorten
beroende bland annat på studietidens längd, egen ålder, civilstånd m.m.
Studerande på postgymnasial nivå folkbokförs normalt på studieorten.
•
Regeln om ej regelmässig vila på viss fastighet tillämpas för bl.a.
handelsresanden, resemontörer och sjömän. Dessa folkbokförs där de anses ha sin
egentliga hemvist.
•
Personer som vårdas på hem för äldre har valfrihet att vara folkbokförda antingen
i hemförsamlingen på den gamla hemfastigheten alternativt på en fiktiv fastighet
med rubriken ”på församlingen skrivna” eller i församlingen där vårdhemmet är
beläget.
•
Intagning på sjukhus, vårdinrättning eller kriminalvårdsanstalt skall inte medföra
ändring av folkbokföringen.
68
Bilagor
Bilaga 2:
Tablå över variabler i Folk- och bostadsräkningarna 1960-1990
INDIVIDUPPGIFTER
Kön, ålder, civilstånd
Medborgarskap, födelseland
Vigselår
Tidpunkt för inträde i angivet civilstånd
Senaste invandringsår
Årtal för erhållande av svenskt medborgarskap
Sammanboende
Personbilsinnehav
Utbildning
Inkomst
Socioekonomisk gruppering
(indelning)
Förvärvsarbetande dagbefolkning
Förvärvsarbetets omfattning
Huvudsysselsättning under året
Anställningens art
Sektortillhörighet
Yrke
Yrkesställning
Näringsgren
Huvudsakligt färdsätt till
arbetsplatsen
Pendling
Sysselsättning
HUSHÅLLSUPPGIFTER
Hushållets sammansättning m a p
antal boende, antal barn etc
Hushållsställning
Hushållstyp
Trångboddhet
Tillgång till hiss
FASTIGHETS- OCH BOSTADSUPPGIFTER
Fastighetstyp
Ägarkategori
Byggnadsår
Ombyggnadsår
Hustyp
Antal lägenheter i huset
Andel lokaler
Rad- eller kedjehus
Antal våningsplan
Antal trappuppgångar
Tillgång till hiss
Lägenheternas utrustning
Vattenledning
Varmvatten
Avlopp
Centralvärme
Bad- eller duschrum
Vattenklosett
Elspis eller gasspis
Kylskåp
Frysskåp
Tvättmaskin
Lägenheternas utnyttjande
Dispositionsform/upplåtelseform
Utnyttjande för ej upplåtna lägenheter
FoB
60
FoB
65
FoB
70
FoB
75
FoB
80
FoB
85
FoB
90
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x3
x
x3
x4
x3
x4
x
x5
x5
x
x
X1
x2
x2
x
x
x2
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x2
x2
x
x
x
x
x4
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x6
x
x
x
x6
x
x
x
x6
x
x
x
x6
x
x
x
x6
x
x
x
x6
x
x
x
x
x
x
x
x
x6
x
x
x6
x
x
x6
x6
x6
x6
x6
x6
x6
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
FoB
FoB
FoB
FoB
FoB
FoB
FoB
69
Bilagor
Lägenheternas storlek
Antal rum
Antal rum som används till annat än bostad
Förekomst av kök
Lägenheternas kvalitetsgrupp
Energivariabler
Huvudsakligt uppvärmningssätt
Alternativa uppvärmningssätt
Byggnadsstomme
Isolering
Ventilation
Värmesystem
Använda bränsleslag
OMRÅDESUPPGIFTER M M
Län-, kommun-, församlingskoder
Delområde
Tätortskod
Tätortsareal
Koordinater för bostadsfastighet
Bostadsdistrikt
Arbetsplatsområde
60
65
70
75
80
85
90
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
1) I totalräkningen ingick viss högre utbildning
2) Urvalsbearbetning (15e födda)
3) Sektortillhörighet motsvarar i viss mån anställningens art
4) Vissa förändringar i yrkesklassificeringen i jämförelse med
föregående FoB
5) 5-ställig kod
6) Ej redovisningsvariabel
7) Inkl uppgift om anläggning för kontroll av dricksvatten
70
Bilagor
Bilaga 3:
Områdesindelningar i ODB
Län
Trafik
Regionplanering
Kommun
Polis
Sjukvård
Basområden
Polisdistrikt
Sjukvårdsområden
Ispkodområden
Mina områden
Produktionsområden
Primärvårdsområden
(Staden)
(Övriga
kommuner)
Polisområden
Betjäningsområden
Stadsdelsnämnder
Planområden
Församling
Församling
/fd Planområden
Emmaområden
Basområden
?
Socialdistrikt
Stadsdelsområden
Kommundelar
Man vill spåra
kommuntillhörighet
SEG
Ovanstående tablå är delvis inaktuell. De indelningar som skall gälla inom sjukvården är:
Beställaravdelningar, beredningar, närsjukvårdsområden och betjäningsområden.
71
Bilagor
Bilaga 4:
Näringsgrensindelning m.m. i ODB
SNI 69, 1-siffernivå
SNI-kod
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Benämning
Ej specificerad verksamhet
Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske
Brytning av mineralprodukter
Tillverkning
El-, gas- och vattenförsörjning
Byggnadsverksamhet
Varuhandel, restaurang, hotell
Samfärdsel, post, tele
Bank, försäkring, uppdrag
Offentlig förvaltning, andra tjänster
SNI 92, grov nivå (även SNI 2002, grov nivå)
Nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Benämning
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Tillverkning och utvinning
Energiproduktion, vattenförsörjning och avfallshantering
Byggverksamhet
Handel och kommunikation
Finansiell verksamhet och företagstjänster
Utbildning och forskning
Vård och omsorg
Personliga och kulturella tjänster
Offentlig förvaltning m.m.
Ej specificerad verksamhet
NACE-kod
01-05
10-37
40-41, 90
45
50-52, 60-64
65-72, 74
73, 80
85
55, 91-95
75, 99
-
SNI 92, 2-siffer nivå (även SNI 2002, 2-siffernivå)
0 Ej specificerad verksamhet
1 Jordbruk, jakt o service därtill
10 Kol- och torvutvinning
11 Utv av råpetr,naturgas o serv därtill
12 Utvinning av uran- och toriummalm
13 Utvinning av metallmalmer
14 Annan mineralutvinning
15 Livsmedels- och dryckesvaruframst
16 Tobaksvarutillverkning
17 Textilvarutillverkning
18 Tillverkning av kläder, pälsberedning
19 Läderberedn, tillv av väskor, skor mm
2 Skogsbruk och service därtill
20 Tillv av trävaror, kork mm,ej möbler
21 Massa-, pappers- o pappersvarutillv
22 Förlagsverks, grafisk prod mm
23 Tillv stenkolsprod, raff petrprod mm
24 Tillv av kemikalier o kemiska prod
25 Tillverkning av gummi- och platsvaror
26 Tillv av icke-metall mineraliska prod
27 Stål- och metallframställning
28 Tillv metallvaror,ej maskin/apparater
29 Tillv maskin,ej inkl i annan underavd
30 Tillv av kontorsmaskiner och datorer
31 Tillv av andra elmaskiner o -artiklar
32 Tillverkning av teleprodukter
33 Tillv av prec/med/optiska instr o ur
34 Tillv av motor- o släpfordon mm
35 Tillverkning av andra transportmedel
36 Tillv av möbler, annan tillverkning
37 Återvinning
40 El-, gas-, ång o hetvattenförsörjning
41 Vattenförsörjning
45 Byggverksamhet
5 Fiske, vattenbruk o service därtill
50 Handel/serv motorfordon o drivmedel
51 Parti- o agenturhandel,ej motorfordon
52 Detaljh motorfordon,rep hush/pers art
55 Hotell- och restaurangverksamhet
60 Landtransport, transport i rörsystem
72
Bilagor
SNI 92, 2-siffer nivå (forts.)
74 Andra företagstjänster
75 Off förvaltn o försvar,obl socförsäkr
80 Utbildning
85 Hälso/sjukvård,soc tj, veterinärverks
90 Avloppsrening,avfallshant renhålln mm
91 Intressebevakning,religiös verksamhet
92 Rekreations-, kultur- o sportverksamh
93 Annan serviceverksamhet
95 Förvärvsarbete i hushåll
99 Verks v internat org,utl ambassad mm
0 Ej specificerad verksamhet
61 Sjötransport
62 Lufttransport
63 Stödtj till transport, resebyråverks
64 Post- och telekommunikationer
65 Finansförm,ej försäkr/pensfondsverks
66 Försärk/pensfondsverks,ej obl socförs
67 Stödtjänster till finansiell verksamh
70 Fastighetsverksamhet
71 Uthyrn fordon/maskiner/hushartikl mm
72 Databehandlingsverksamhet m m
73 Forskning och utveckling
ISP (Interactive Spatial Planning)
ISP-kod
ISP 1
ISP 2
ISP 3
ISP 4
ISP 5
Benämning
Kemisk industri
Verkstadsindustri
Övrig industri
Lokala tjänster
Nationella/regionala tjänster
ISP 6
ISP 7
ISP 8
ISP 9
ISP 10
ISP 11
Offentlig förvaltning
Undervisning
Hälso- och sjukvård
Socialvård
Övriga näringsgrenar
Offentlig förvaltning m.m., detaljinfo
saknas
Övrig ospecificerad verksamhet
ISP 12
SNI-kod (SNI69)
35
38
2, 3 (exkl 35, 38), 4
62, 831, 92, 95
63, 72, 81, 82, 832, 833, 932, 935,
939, 94, 96
91
931
933
934
1, 5, 61, 71
90
0
ISP 96
Kod
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
ISP-benämning
Kunskapsintensiv industri
Övrig industri
Lokala tjänster
Kunskapsintensiva reg/nat tjänster
Övriga reg/nat tjänster
Undervisning
Socialvård
Övriga näringsgrenar
SNI-kod (SNI 92)
29-35
10-28, 36-41, 90,
50, 52, 70, 93-95
65-67, 72-74, 91
51, 55, 64, 92
75, 99
80
851, 852
853
0-05, 45, 60-63, 71
SNI2007 Grov nivå
Kod
Benämning
SNI2007
G01
01-03
G02
Tillverkning och utvinning
05-33
G03
Energi och miljö
35-39
G04
Byggverksamhet
41-43
G05
Handel
45-47
G06
Transport
49-53
73
Bilagor
SNI2007 Grov nivå (forts.)
Kod
Benämning
SNI2007
G07
Hotell och restaurang
55-56
G08
G09
Information och kommunikation
58-63
Finans- och försäkringsverksamhet 64-66
G10
Fastighetsverksamhet
68
G11
Företagstjänster
69-82
G12
84
G13
Utbildning
85
G14
86-88
G15
Vård och omsorg
Personliga och kulturella tjänster,
m.m.
G99
Okänd bransch
00
90-99
SNI2007 Utökad nivå
Kod
U01
U02
U03
U04
U05
U06
U07
U08
U09
U10
U11
U12
U13
U14
U15
U16
U17
U18
U19
U20
U21
U22
U23
U24
U25
U26
U27
U28
Benämning
SNI2007
01-03
Utvinning
05-09
Livsmedelstillverkning
10-12
Textil-, beklädnads- och
lädervarutillverkning
13-15
Trävaruindustri
16
Massa- och pappersindustri
17
Grafisk produktion
18
Petroliumprodukter
19
Kemikalietillverkning
20
Läkemedelstillverkning
21
Gummi- och plastvaruindustri
22
Jord- och stenvaruindustri
23
Stål- och metallverk
24
Metallindustri
25
Tillverkning av maskiner och
apparater
26-28
Transportmedelsindustri
29-30
Övrig industri
31-32
Reparationer av maskiner och
apparater
33
Energiförsörjning
35
Vattenförsörjning och
avloppsrening
36-37
Avfallshantering och sanering
38-39
Byggverksamhet
41-43
Handel samt rep. av motorfordon
45
Partihandel
46
Detaljhandel
47
Transport och magasinering
49-52
Post
53
Hotell- och restaurangverksamhet 55-56
74
Bilagor
SNI 2007 Utökad nivå (forts.)
Kod
U29
U30
U31
U32
U33
U34
U35
U36
U37
U38
U39
U40
U41
U42
U43
U44
U45
U46
U47
U48
U49
U50
U51
U99
Benämning
SNI2007
Förlagsverksamhet och film, radio
och TV
Tele
Dataverksamhet och
informationstjänster
Finansiell verksamhet
Försäkringar
Stödtjänster till försäkringar och
finansiell verks.
Fastighetsverksamhet
Juridisk och ekonomisk
konsultverksamhet
Företagskonsulter
Teknisk konsultverksamhet
Forskning och utveckling
Reklam och
marknadsundersökningar
Andra företagstjänster inkl.
veterinärverksamhet
Uthyrning och leasing
Arbetsförmedling och
bemanningsföretag
Resebyråer, bevakningstjänst mm
Utbildning
Vård och omsorg med boende
Öppna sociala insatser
Kultur, nöje och fritid
Annan serviceverksamhet och
personliga tjänster
Okänd bransch
75
58-60
61
62-63
64
65
66
68
69
70
71
72
73
74-75
77
78
79-82
84
85
86
87
88
90-93
94-99
00
Bilagor
Sektor (-1992)
Offentlig
sektor
Statlig sektor
Kommunal sektor
Övriga offentlig sektor
Övriga
sektorer
Icke finansiell företagssektor
Finansiell företagssektor
Hushållssektorn (inkl. personliga
företag)
Ideella föreningar, stiftelser
Utlandet
Uppgift
saknas
Statlig förvaltning (11)
Statliga affärsdrivande verk (29)
Borgerlig primärkommunal förvaltning
(12)
Kyrklig kommunal förvaltning (13)
Landstingskommunal förvaltning (19)
Socialförsäkring, t.ex. allmänna
försäkringskassor m.fl. (14)
Övriga offentliga institutioner, t.ex.
kommunalförbund m.fl. (15)
T.ex. aktiebolag (även statliga och
kommunala), handelsbolag m.fl. (20)
T.ex. Riksbanken, affärsbanker m.fl. (30)
T.ex. personliga företag m.fl. (40)
T.ex. studieförbund, fackförbund m.fl.
(50)
T.ex. utländska ambassader m.fl. (60)
(99)
Sektor (1993-)
11
12
13
14
15
Statlig förvaltning
Statligt affärsverk
Primärkommunal förvaltning
Landsting
Övriga offentliga institutioner
21
22
23
24
25
Aktiebolag, ej offentlig ägt
Övrigt företag, ej offentlig ägt
Statligt ägt företag eller organisation
Kommunalt ägt företag eller organisation
Övrig organisation
00 Uppgift saknas
Utbildningsnivå, SUN (t.o.m. 1999)
Utbildningsnivå, SUN 2000
SUN
1
SUN
0
1
2
3
4
5
6
7
Benämning
Folkskoleutbildning eller
motsvarande
Grundskoleutbildning eller
motsvarande
Gymnasial utbildning, högst 2 år
Gymnasial utbildning, längre än 2
år
Eftergymnasial mindre än 3 år
Eftergymnasial 3 år eller mer
Forskarutbildning
Uppgift om utbildning saknas
2
3
4
5
6
76
Benämning
Förskoleutbildning
Förgymnasial utbildning kortare
än 9 år
Förgymnasial utbildning 9 (10) år
Gymnasial utbildning
Eftergymnasial utbildning kortare
än två år
Eftergymnasial utbildning två år
eller längre
Forskarutbildning
Uppgift om utbildning saknas
Bilagor
SUN: Utbildningsinriktning, 1-siffernivå (t.o.m. 1999)
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Allmän grundutbildning
Estetisk, humanistisk och religiös utbildning
Pedagogisk utbildning
Förvaltning, handel och kontor samt ekonom, samhällsvetenskaplig och
beteendevetenskaplig utbildning
Industri och hantverk, teknisk och naturvetenskaplig utbildning
Transport och kommunikation
Vårdyrken
Lantbruk, trädgård, skogsbruk och fiske
Serviceyrken, civil bevakning och militär tjänst
Inriktning saknas samt utbildning en hänförlig till speciell grupp
SUN 2000: Utbildningsinriktning, 1-siffernivå
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Allmän utbildning
Pedagogik och lärarutbildning
Humaniora och konst
Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration
Naturvetenskap, matematik och data
Teknik och tillverkning
Lant- och skogsbruk samt djursjukvård
Hälso- och sjukvård samt social omsorg
Tjänster
Okänd
Yrkesgrupper FoB 75
Nr
Benämning
1
2
Samtliga förvärvsarbetande
Tekniskt, naturvetenskapligt, religiöst, juridiskt,
litterärt och konstnärligt arbete
Medicinskt arbete, hälso- och sjukvårdsarbete
Pedagogiskt arbete
Administrativt arbete
Kameralt och kontorstekniskt arbete
Kommersiellt arbete utom affärsbiträden
Affärsbiträden m.fl.
Lantbruks-, skogs-, fiskeri-, gruv-, stenbrytningsoch tillverkningsarbete
Transport-, kommunikations- och servicearbete
samt ej identifierbara eller angivna
yrkestillhörigheter.
3
4
5
6
7
8
9
10
Kod enligt yrkesschemat i FoB
75 (~NYK 74)
00, 01, 02, 06, 07, 08, 09, 98
03, 04
05
1
2
3 utom 333
333
4, 5, 7, 8
6, 90, 91, 92, 93, 94, 99
Yrkesgrupper FoB 70-90
Benämning
Tekniskt, naturvetenskapligt
Övriga kunskapsyrken
Administrativt-kameralt
Service
Tillverkning
Uppgift saknas
Kod enligt yrkesschemat i FoB 80 (~NYK 78)
00-03
05, 06-09
1, 2
04, 3, 6, 90-94, 98
4, 5, 7, 8
99
77
Bilagor
Yrkesgrupper FoB 90
Benämning
Tekniskt, naturvetenskapligt
Övriga kunskapsyrken
Administrativt-kameralt
Service
Tillverkning
Uppgift saknas
Kod enligt yrkesschemat i FoB 85 (~NYK 83)
00-02, 101, 121
03-09
2
1 (exkl 101, 121), 3, 6, 90-98
4, 5, 7, 8
99
Socioekonomisk indelning FoB 90
1
SEI-benämning i ODB
SEI-grupper
Arbetare
Ej facklärda, varuproducerande (11)
Normalt
utbildningskrav efter
2
grundskola
Mindre än två år
Ej facklärda, tjänsteproducerande (12)
Mindre än två år
Facklärda, varuproducerande (21)
Minst två år
Facklärda, tjänsteproducerande (22)
Minst två år
Lägre tjänstemän I (33)
Lägre tjänstemän II (36)
Tjänstemän på mellannivå (46)
Mindre än två år
Två men inte tre år
Tre men inte sex år
Högre tjänstemän/ Ledande befattningar (56/57)
4
Fria yrkesutövare med akademikeryrken (60)
Minst sex år
Minst sex år
Företagare exkl. lantbrukare (79)
Lantbrukare (89)
Oklassificerbara anställda (91)
Uppgift saknas (99)
-
Tjänstemän
Företagare
3
Oklassificerade yrken
Yrkesklassificering enligt SSYK
Yrkesområde
1
2
3
4
5
6
7
Huvudgrupper Ledningsarbete
Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens
Arbete som kräver kortare högskoleutbildning
Kontors- och kundservicearbete Service-, omsorgs- och försäljningsarbete
Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske
Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning
8 Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete
m.m.
9 Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning
0 Militärt arbete Totalt
Yrkesgrupper Undergrupper
3
4
4
2
2
1
4
6
21
19
8
7
5
16
29
67
72
17
27
11
58
Kvalifikationsnivåer
-4:e
3:e
2:a
2:a
2:a
2:a
3
20
59
2:a
3
1
27
10
1
113
14
1
355
1:a
---
1
Inom parentes anges gruppens beteckning enligt Meddelande i Samordningsfrågor 1982:4
Socioekonomisk indelning (SEI).
2
Kraven på utbildning avser för individernas yrke normala utbildningskrav. Klassificeringen
bygger alltså inte på några uppgifter om individens utbildning.
3
Vid uppdelningen av de förvärvsarbetande på företagare och anställda utnyttjas bl.a. registret
över kontrolluppgifter. Företagare som bildat aktiebolag och som formellt är anställda i egna
företag redovisas i FoB 90 normalt som anställda.
4
Som exempel på yrken i denna grupp kan nämnas advokat, läkare och revisor. Anställda med
motsvarande yrken förs i redovisningen till högre tjänstemän (56).
78
Bilagor
Bilaga 5:
Länderindelning
Födelseländer i ODB redovisas dels som enskilda länder, förutsatt att länderna har minst
3000 invånare i Stockholms län, dels som grupper av länder. Följande grupper
förekommer:
EU10: Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien,
och Ungern
EU15: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg,
Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien och Nordirland, Sverige, Tyskland och
Österrike.
Födelseländer enligt RTK: Danmark, Finland, Norge, Bosnien och Hercegovina, Estland,
Frankrike, Grekland, Jugoslavien, Polen, Ryssland, Storbritannien och Nordirland,
Turkiet, Tyskland, Ungern, Övriga Europa, Somalia, Eritrea, Etiopien, Marocko, Övriga
Afrika, USA, Övriga Nordamerika, Chile, Colombia, Peru, Övriga Sydamerika, Indien,
Irak, Iran, Kina, Korea syd, Libanon, Syrien, Thailand, Övriga Asien, Oceanien,
Sovjetunionen, Statslös och okänt.
EU27
EU27 refererar till de 27 länder som var med i den Europeiska unionen 1 januari 2007.
Dessa länder är Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike,
Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen,
Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien,
Tyskland, Ungern och Österrike.
FN-regioner: Östra-Afrika, Mellersta-Afrika, Norra-Afrika, Södra-Afrika , Västra-Afrika,
Karibien, Central-Afrika, Syd-Amerika, Nord-Amerika, Central-Asien, Östra-Asien,
Södra-Asien, Sydost-Asien, Västra-Asien, Östra-Europa, Norra-Europa, Södra-Europa,
Västra-Europa, Australien och Nya Zeeland, Melanesien, Mikronesien, och Polynesien.
Världsdelar FN: Sverige, Europa, Afrika, Amerika, Asien, Oceanien och Sovjetunionen.
OSS: OSS Europa och OSS Asien
Världsdelar: Norden utom Sverige, EU25 utom Norden, Europa utom EU25 och Norden,
Afrika, Nordamerika, Sydamerika, Asien, Oceanien, Sovjetunionen, Statslös och Okänt.
Världsdelar enl. RTK: Europa, Övriga Europa, Afrika, Övriga Afrika, Nordamerika,
Övriga Nordamerika, Sydamerika, Övriga Sydamerika, Asien, Övriga Asien, Oceanien,
Sovjetunionen, Statslös och okänt.
79
Bilagor
Bilaga 6:
Tabell över TYKO-koder som gällde 2001 och 2002
TYKO
FBR000
FBR100
FBR128
FBR138
FBR148
FBR200
FBR228
FBR238
FBR248
FBR300
FBR328
FBR329
FBR338
FBR339
FBR348
FBR349
FHR000
FHR100
FHR128
FHR138
FHR148
FHR200
FHR228
FHR238
FHR248
FHR300
FHR328
FHR329
FHR338
FHR339
FHR348
FHR349
SBR000
SER800
SER801
SER802
SER803
SER804
SER900
SER901
SER902
SER903
SER904
000000
Hustyp
Jurform
Tätort
Byggperiod Nivåfaktor
Flerbostadshus
Bostadsrätt
Flerbostadshus
Bostadsrätt
-19 999 inv
Flerbostadshus
Bostadsrätt
-19 999 inv
-1954
< 7,00
Flerbostadshus
Bostadsrätt
-19 999 inv
1955-64
< 7,00
Flerbostadshus
Bostadsrätt
-19 999 inv
1965< 7,00
Flerbostadshus
Bostadsrätt
20 000 - 99 999 inv Flerbostadshus
Bostadsrätt
20 000 - 99 999 inv
-1954
< 7,00
Flerbostadshus
Bostadsrätt
20 000 - 99 999 inv 1955-64
< 7,00
Flerbostadshus
Bostadsrätt
20 000 - 99 999 inv 1965< 7,00
Flerbostadshus
Bostadsrätt
100 000- inv
Flerbostadshus
Bostadsrätt
100 000- inv
-1954
< 7,00
Flerbostadshus
Bostadsrätt
100 000- inv
-1954
7,00Flerbostadshus
Bostadsrätt
100 000- inv
1955-64
< 7,00
Flerbostadshus
Bostadsrätt
100 000- inv
1955-64
7,00Flerbostadshus
Bostadsrätt
100 000- inv
1965< 7,00
Flerbostadshus
Bostadsrätt
100 000- inv
19657,00Flerbostadshus
Hyresrätt
Flerbostadshus
Hyresrätt
-19 999 inv
Flerbostadshus
Hyresrätt
-19 999 inv
-1954
< 7,00
Flerbostadshus
Hyresrätt
-19 999 inv
1955-64
< 7,00
Flerbostadshus
Hyresrätt
-19 999 inv
1965< 7,00
Flerbostadshus
Hyresrätt
20 000 - 99 999 inv Flerbostadshus
Hyresrätt
20 000 - 99 999 inv
-1954
< 7,00
Flerbostadshus
Hyresrätt
20 000 - 99 999 inv 1955-64
< 7,00
Flerbostadshus
Hyresrätt
20 000 - 99 999 inv 1965< 7,00
Flerbostadshus
Hyresrätt
100 000- inv
Flerbostadshus
Hyresrätt
100 000- inv
-1954
< 7,00
Flerbostadshus
Hyresrätt
100 000- inv
-1954
7,00Flerbostadshus
Hyresrätt
100 000- inv
1955-64
< 7,00
Flerbostadshus
Hyresrätt
100 000- inv
1955-64
7,00Flerbostadshus
Hyresrätt
100 000- inv
1965< 7,00
Flerbostadshus
Hyresrätt
100 000- inv
19657,00Småhus
Bostadsrätt
Småhus
Äganderätt
Ej tätort
Småhus
Äganderätt
Ej tätort
< 4,00
Småhus
Äganderätt
Ej tätort
4,00-5,25
Småhus
Äganderätt
Ej tätort
5,50-6,50
Småhus
Äganderätt
Ej tätort
7,00Småhus
Äganderätt
Tätort
Småhus
Äganderätt
Tätort
< 4,00
Småhus
Äganderätt
Tätort
4,00-5,25
Småhus
Äganderätt
Tätort
5,50-6,50
Småhus
Äganderätt
Tätort
7,00Fastigheten okänd eller uppgifter om den saknas i Fastighets- och taxeringsregistret.
De tykokoder som ej har fullständiga uppgifter i alla celler ovan är s.k. "bortfallskoder", d.v.s.
det saknas uppgifter om dem i Fastighetstaxeringsregistret, FTR. För vissa av dessa koder finns
dock en del information, om än inte fullständig. Den information som finns i koden är densamma som för de giltiga koderna. Första positionen markerar hustyp, andra-tredje upplåtelseform,
fjärde tätortsstorlek, femte byggår samt sjätte nivåfaktor.
80
Bilagor
Tabell över TYKO-koder som gäller 2003TYKO
FBR128
FBR138
FBR148
FBR228
FBR238
FBR248
FBR328
FBR329
FBR338
FBR339
FBR348
FBR349
FHR128
FHR138
FHR148
FHR228
FHR238
FHR248
FHR328
FHR329
FHR338
FHR339
FHR348
FHR349
SBR000
SER801
SER802
SER803
SER804
SER901
SER902
SER903
SER904
Hustyp
Flerbostadshus
Flerbostadshus
Flerbostadshus
Flerbostadshus
Flerbostadshus
Flerbostadshus
Flerbostadshus
Flerbostadshus
Flerbostadshus
Flerbostadshus
Flerbostadshus
Flerbostadshus
Flerbostadshus
Flerbostadshus
Flerbostadshus
Flerbostadshus
Flerbostadshus
Flerbostadshus
Flerbostadshus
Flerbostadshus
Flerbostadshus
Flerbostadshus
Flerbostadshus
Flerbostadshus
Småhus
Småhus
Småhus
Småhus
Småhus
Småhus
Småhus
Småhus
Småhus
Jurform
Bostadsrätt
Bostadsrätt
Bostadsrätt
Bostadsrätt
Bostadsrätt
Bostadsrätt
Bostadsrätt
Bostadsrätt
Bostadsrätt
Bostadsrätt
Bostadsrätt
Bostadsrätt
Hyresrätt
Hyresrätt
Hyresrätt
Hyresrätt
Hyresrätt
Hyresrätt
Hyresrätt
Hyresrätt
Hyresrätt
Hyresrätt
Hyresrätt
Hyresrätt
Bostadsrätt
Äganderätt
Äganderätt
Äganderätt
Äganderätt
Äganderätt
Äganderätt
Äganderätt
Äganderätt
Tätort
-19 999 inv
-19 999 inv
-19 999 inv
20 000 - 99 999 inv
20 000 - 99 999 inv
20 000 - 99 999 inv
100 000- inv
100 000- inv
100 000- inv
100 000- inv
100 000- inv
100 000- inv
-19 999 inv
-19 999 inv
-19 999 inv
20 000 - 99 999 inv
20 000 - 99 999 inv
20 000 - 99 999 inv
100 000- inv
100 000- inv
100 000- inv
100 000- inv
100 000- inv
100 000- inv
Ej tätort
Ej tätort
Ej tätort
Ej tätort
Tätort
Tätort
Tätort
Tätort
Byggperiod
-1954
1955-64
1965-1954
1955-64
1965-1954
-1954
1955-64
1955-64
19651965-1954
1955-64
1965-1954
1955-64
1965-1954
-1954
1955-64
1955-64
19651965-
Nivåfaktor
< 7,00
< 7,00
< 7,00
< 7,00
< 7,00
< 7,00
< 7,00
7,00< 7,00
7,00< 7,00
7,00< 7,00
< 7,00
< 7,00
< 7,00
< 7,00
< 7,00
< 7,00
7,00< 7,00
7,00< 7,00
7,00< 5,50
5,75-9,50
10,00-12,00
13,00< 5,50
5,75-9,50
10,00-12,00
13,00-
De årtal som anges för TYKO-koderna avser egentligen sista året av en treårsperiod.
81

Statistiken i ODB

Transcription

Similar documents

Brev om Universitetskanslersämbetets insamling av

ESF- Instruktion för rapportering till SCB

Är hushållens skulder ett problem?

beskrivning av alla tävlingsbidrag

CURRICULUM VITÆ - Richard Öhrvall

Bildspel (PDF) - Socialhallbarhet.se

här - Smart Housing Småland

Områdesfakta 2015