docBudgetunderlag för Umeå universitet avseende perioden 2014–2016
download 
Report Transcription
Budgetunderlag för Umeå universitet avseende perioden 2014–2016
Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00. Telefax: 090-786 99 95 E-post: [email protected] www.umu.se Dokumenttyp BUDGETUNDERLAG Datum 2013-02-19 Dnr: UmU 211-2734-12 Budgetunderlag för Umeå universitet avseende perioden 2014–2016 Fastställt av universitetsstyrelsen den 19 februari 2013 Umeå universitet 901 87 Umeå. 2 Innehåll_____________________________ 1. Inledning ............................................................................................................................... 3 2. Sammanfattande bedömning och prioriteringar .................................................................... 4 3. Strategiska överväganden ..................................................................................................... 5 3.1 Umeå universitets vision och mål ....................................................................................... 5 3.2 Umeå universitets ekonomiska utveckling och strategiska utmaningar ............................. 6 4. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ....................................................................... 8 4.1 Allmänt................................................................................................................................ 8 4.2 Umeå universitets uppdrag, utbildning på grund- och avancerad nivå ............................... 8 4.3 Utbildningsutbudet .............................................................................................................. 8 4.4 Utbyggnad av läkar- tandläkar- och sjuksköterskeutbildningar ....................................... 10 5.1 Umeå universitets uppdrag, forskning och utbildning på forskarnivå .............................. 12 5.2 En nod för registerdata- och biobanksforskning ............................................................... 12 5.3 En nationell metabolomiknod ........................................................................................... 13 5.4 Nationellt centrum för arktisk forskning........................................................................... 15 6. Investeringar i anläggningstillgångar .................................................................................. 16 7. Investeringar i lokaler ......................................................................................................... 16 8. Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret ........................................................................ 17 9. Avgiftsbelagd verksamhet................................................................................................... 17 Tabellbilaga - förteckning ........................................................................................................... 17 Umeå universitet 901 87 Umeå. 3 1. Inledning Umeå universitet har i regeringsbeslut 2012-11-01 I:1 anmodats att till regeringen lämna budgetunderlag senast den 22 februari 2013, enligt direktiv som återfinns i bilagan till nämnda beslut. Föreliggande budgetunderlag för perioden 2014-2016 är fastställt av universitetsstyrelsen den 19 februari 2013. Arbetet med att stärka Umeå universitets ställning som ett framstående forsknings- och utbildningsuniversitet fortlöper. En central och mycket viktig del i detta arbete är implementeringen av den anställningsordning som beslutades i slutet av 2011, och som utgör utgångspunkten för ökad stabilitet och långsiktighet i lärartjänster. Målet är att ge lärare/forskare vid Umeå universitet konkurrenskraftiga förutsättningar, både avseende karriärvägar för unga forskare och långsiktigt fördelaktiga förhållanden för etablerade lärare/forskare. En sådan utveckling kommer att stärka Umeå universitets attraktionskraft som ett framstående utbildnings- och forskningsuniversitet i ett internationellt perspektiv. Den brittiska tidskriften Times Higher Education (THE) publicerade under våren 2012 en ranking som rangordnar universitet som grundats 1962 eller senare. Umeå universitets placering är plats 23 i världen och universitetet rankas som det bästa svenska och skandinaviska lärosätet yngre än 50 år. Forskning Under 2012 har grunden lagts för en ny fördelningsmodell för anslagsmedel avseende forskning och forskarutbildning i syfte att ytterligare främja forskningskvaliteten inom universitetets alla vetenskapsområden. Målet är att främja en forskning som leder till nya kunskapssprång, vilket kräver en långsiktighet som tillåter hög risk i forskningen. Den nya modellen träder i kraft fr.o.m. 2014. Universitet har de senaste åren arbetat med att identifiera starka miljöer, unga forskare samt infrastruktur. Umeå universitet har tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå, Göteborgs universitet och Chalmers under våren tilldelats närmare 80 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Bidraget avser två teknikplattformar; metabolomikforskning respektive kärnmagnetisk resonans, NMR. Målet är utveckling av nationella teknikplattformar, som erbjuder nya metodmöjligheter inom bland annat medicinsk forskning och växtforskning. Dessutom erhölls medel för hjärnavbildning, som rör utvecklingen av en plattform mellan Karolinska institutet, Lunds, Linköpings och Umeå universitet. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har under hösten 2012 beslutat dela ut drygt 115 miljoner kronor till fyra projekt som leds av forskare vid Umeå universitet. De fyra projekten behandlar ALS – intensifierad jakt efter de felveckade proteinerna, Cancer - att angripa tumörers förmåga att sprida sig, Diabetes – att rädda de insulinproducerande cellerna samt Cellpolaritet - hur växtceller finner sin form. Utbildning Antalet studenter som ansöker till universitetet fortsätter att öka och i april 2012 hade 6 procent fler ansökningar kommit till universitetet jämfört med året innan. Universitetet arbetar nu intensivt med att få ett bättre strukturerat utbildningsutbud med fokus på en ökad utbildningskvalité, i synnerhet stärka avancerad nivå, forskningsanknytning, samverkansinslag och internationalisering. Arbetet med att fokusera och höja kvaliteten i utbildningsutbudet drivs ytterligare på av nödvändigheten att minska utbudet för att komma ned till takbeloppet. Universitetet överskrider takbeloppet med 21 miljoner kronor år 2012, men antalet helårsstudenter har reducerats med ca 600 så att antalet år 2012 var totalt 17 144. Högskoleverket har granskat vissa utbildningsexaminas kvalitet i landet och kommer de Umeå universitet 901 87 Umeå. 4 närmaste åren att fortsätta granska de allra flesta examina. Under 2012 har 44 examina vid Umeå universitet granskats och 6 (14 procent) erhöll omdömet mycket hög kvalitet, 33 (75 procent) erhöll omdömet hög kvalitet och 5 (11 procent) erhöll omdömet bristande kvalitet. Samverkan och innovation Samverkan ska bidra till forskningens och utbildningens kvalitet och till att forskning kommer till nytta i näringsliv och offentlig sektor. Det betyder att samverkan med samhälle och näringsliv också utvecklar och stärker utbildning och forskning. I universitetets verksamhetsplan 2013—2015 finns många mål som inbegriper samverkansaktiviteter. Hög kvalitet i forskning och utbildning är en förutsättning för en innovativ miljö och därmed de grundläggande verksamheterna för att Umeå universitet ska vara en attraktiv och effektiv del i innovationssystemet. Forskning och utbildning bidrar både enskilt och i kombination till att den kunskap och kompetens som finns vid universitet kommer till nytta i samhället. Umeå universitet har ambitionen att ha ett utvecklat innovationsstöd som stödjer alla vetenskapsområden. Universitetet och de kommunala bolagen Umeå Energi, Umeva och Bostaden satsar tillsammans över 28 miljoner kronor på ett nytt forskningssamarbete. Tillsammans med de kommunala bolagen ska universitetets forskare utveckla energieffektivare byggnader, grönare teknik och ekonomi. Sliperiet, som del av universitetets konstnärliga campus, är en dynamisk miljö under utveckling för kunskap och kompetensutbyte mellan Umeå universitet, näringsliv och offentlig sektor och en miljö som stödjer samverkansaktiviteter i utbildning, forskning och innovation. 2. Sammanfattande bedömning och prioriteringar Universitetet vill i detta budgetunderlag prioritetsordning: 1 2 3 4 5 för perioden 2014-2016 yrka följande, i att universitetet anhåller om att erhålla nya resurser avseende grundutbildningsram och ALF-medel till utbyggnad av läkarprogrammet med 40 nybörjarplatser fr.o.m. år 2014. att universitet kan avräkna ytterligare 34 helårsstudenter och helårsprestationer inom design avseende arkitektutbildning fr.o.m år 2014, i enlighet med förslag till statsbudget 2010 (Prop. 2009/10:1). att universitetet anhåller om att få uppdrag att utgöra en nod i ett nationellt nätverk för registerdata- och biobanksforskning samt äskar resurser motsvarande 20 mnkr/år för att vidareutveckla en effektiv och ändamålsenlig struktur och organisation, som också innebär effektiv logistik och ökad kompabilitet mellan olika system (avsnitt 5.2). att universitetet anhåller om att få uppdrag att utgöra en nationell nod för metabolomik tillsammans med SLU samt äskar resurser motsvarande 20 mnkr/år för att under perioden vidareutveckla denna plattform med den organisation och struktur som uppfyller krav för att kunna nyttjas som en nationell plattform, samt vidareutveckla metoder och den vetenskapliga styrka som redan idag gör att plattformen intar en internationellt stark position (avsnitt 5.3). att universitet anhåller om att få uppdrag avseende arktisk forskning samt 50 mnkr/år för att under perioden inrätta ett nationellt centrum för arktisk forskning (avsnitt 5.4). Umeå universitet 901 87 Umeå. 5 3. Strategiska överväganden 3.1 Umeå universitets vision och mål Umeå universitet genomgår ett omfattande utvecklingsarbete för att nå det högt satta övergripande och långsiktiga målen i visionsdokumentet Umeå universitets 2020 – Vision och mål och redogör i nedanstående avsnitt för strategiska utmaningar. Universitetsstyrelsen fastställde den 8 juni 2012 visionsdokumentet Umeå universitet 2020 – Vision och mål De övergripande målen syftar till att åstadkomma långsiktighet i verksamheten som möjliggör risktagande i forskningen, kreativa miljöer som ökar närheten och synergier mellan forskning och utbildning, samt på olika sätt främjar samverkan och samarbeten mellan olika parter som bidrar till ökad kvalitet i forskning och utbildning. De långsiktiga målen inom utbildningen avser ett attraktivt utbildningsutbud på alla nivåer, hög lärarkompetens, möten med forskning och omgivande samhället samt en stark internationell dimension. De långsiktiga målen inom forskningen och forskarutbildningen avser genombrottsforskning, forskning som antar samhällets utmaningar, tillgång till den bästa forskningsstrukturen samt en attraktiv forskarutbildning. De långsiktiga målen som vidareutvecklar det goda och effektiva universitetet avser bl.a. god arbetsmiljö, samordnat verksamhetsstöd samt trygga och tillgängliga lokaler. Umeå universitet står inför en omfattande förändring avseende arbetet med verksamhetsplaneringen. Förändringen kan indelas i två kategorier: 1) Verksamhetsplaneringen från och med 2013 kommer att vara betydligt mer långsiktig, vilket innebär verksamhetsplaner om treårscykler. Universitetsstyrelsen har beslutat att treåriga verksamhetsplaner ersätter de ettåriga från och med år 2013. Däremot kommer arbetet att stödjas av årliga uppföljningar. 2) Tidigare form av verksamhetsuppdrag kommer att ersättas med delmål, vilka utgör en precisering och konkretisering utifrån ovan angivna nya visions- och måldokument Umeå universitet 2020 – Vision och mål. Universitetet står nu inför ett mer omfattande och långsiktigt planeringsarbete som ska vila på mer genomgripande analyser av nuläget och omvärlden, benchmarking mot andra verksamheter etc. Syftet är att för verksamheten sätta mål som kan tjäna som utgångspunkt för ett strategiarbete som kan leda till mer omfattande och nödvändiga förändringar av verksamhetens olika delar på kortare och längre sikt. Det första steget i det arbetet utgörs av att precisera delmål för perioden 2013–2015. Rektor kommer att besluta om delmål för hela verksamheten i juni 2013. Delmålen kan vara av generell art och gälla hela universitetets verskamhet över alla vetenskapsområden likväl som de konstnärliga områdena, men kan också vara av mer specifik art beroende på verksamhetens olika förutsättningar och möjligheter. Fakulteterna skriver kontrakt med rektor om delmål och strategier som fakulteterna utarbetar för att nå långsiktiga mål i UmU 2020 avseende den del av arbetet som råder under forskning och forskarutbildning. Kontrakten kommer att baseras på ovanstående delmål (vilandes på analys), strategier och uppföljning. Fördelning av anslag utifrån hur fakulteterna lyckats genomföra sina strategier och nå hög måluppfyllelse blir aktuellt först efter tre år, d.v.s. inför fördelning av anslag år 2017. Umeå universitet 901 87 Umeå. 6 3.2 Umeå universitets ekonomiska utveckling och strategiska utmaningar Umeå universitet har en stabil ekonomi och redogör i nedanstående avsnitt för strategiska utmaningar. Budgetunderlaget ska enligt direktiven innehålla en bedömning av lärosätets ekonomiska utveckling och eventuella strategiska utmaningar i verksamheten under perioden. Ekonomisk utveckling I nedanstående tabell framgår universitetets ekonomiska resultat respektive intäkter de senaste fem åren, i miljoner kr. År Ekonomiskt resultat Intäkter År 2008 +48 År 2009 +55 År 2010 +126 År 2011 +64 2012 +12 3 166 3 445 3 640 3 774 3 939 Av tabellen framgår att universitetet de senaste fem åren haft positiva ekonomiska resultat. Intäkterna har ökat sedan år 2008 med 773 mnkr eller 24 procent. Umeå universitet har per 2012-12-31 ett myndighetskapital motsvarande 686 mnkr. Universitetsstyrelsen har i sin beslutade verksamhetsplan och budget tagit fram en prognos för intäkts- och kostnadsutvecklingen år 2013-2015. Denna prognos visar att kostnaderna bedöms öka något mer än intäkterna under dessa år. Universitetets bedömning är därmed att myndighetskapitalet beräknas minska genom planerade åtgärder, inte minst kommer myndighetskapitalet att utgöra en resurs för att inom de närmaste åren nå de högt satta långsiktiga målen utstakade i Umeå universitet 2020. Umeå universitet var år 2011 det lärosäte i landet som hade lägst andel lokalkostnader i relation till totala kostnader, 9,4 procent. Universitetsledningen följer noga utvecklingen av lokalbestånd inklusive tomma lokaler och vidtar löpande åtgärder efter förslag från lokalförsörjningsenheten. Rektor beslutar om samtliga investeringar över 3 miljoner kronor. Mot bakgrund av detta är bedömningen att universitetet har god kontroll och förmåga att hantera de eventuella utmaningar som kan komma avseende förändrade lokalbehov. Sammanfattningsvis har Umeå universitet en stabil ekonomi och har som ambition att nyttja tilldelade resurser i hög grad. Vi ser inga risker för betydande intäktsminskningar eller oplanerade underskott i verksamheten de närmaste tre åren. Om universitetet mot förmodan skulle drabbas av betydande intäktsminskningar eller oplanerade underskott, kommer vi att vidta åtgärder. Vi bedömer att det finns tillräcklig ekonomisk stabilitet för att kunna hantera sådana situationer. Umeå universitet 901 87 Umeå. 7 Strategiska utmaningar Umeå universitet, liksom övriga universitet och högskolor i världen, kommer att möta en ökad konkurrens om studenter, lärare och teknisk/administrativ personal. Kvaliteten på vår utbildning och forskning sätts på prov, men också universitetens förmåga att i samverkan och samspel med övrig offentlig verksamhet, näringslivet och samhället i stort ta ett ökat ansvar för att ny kunskap och teknik kommer samhället till del. Universitetets största strategiska utmaning är att fortsättningsvis i ökad grad erbjuda attraktiva förutsättningar för kreativa och meriterade forskare/lärare liksom för studenter. För att kunna möta denna utmaning ska tjänster och karriärvägar vara internationellt konkurrenskraftiga i form av resurser, långsiktighet och stabilitet. En av de stora utmaningarna inom forskningen utgörs av tillgång till tung infrastruktur. För Umeå universitet och för hela regionen kommer det att vara av stor betydelse i vilken utsträckning universitetet kan utgöra en nod i landet inom ett eller några få områden. Detta kommer också att ha betydelse för vår möjlighet att vara en viktig knutpunkt i det europeiska och internationella samarbetet och för våra möjligheter att utveckla framgångsrika allianser både inom och utom Europa för gemensam utveckling av högre utbildning och forskning, för att också bidra till att framgångsrikt möta samhällets stora utmaningar. Den största utmaningen inom utbildning är att fortsatt öka kvaliteten i universitetets hela utbildningsportfölj och att även fortsättningsvis vara ett attraktivt lärosäte för studenter när antalet personer 20-24 år minskar i befolkningen, dvs fr.o.m. år 2014 och framåt. En analys av var nybörjarstudenter kommer ifrån visar att flest nybörjare till Umeå universitet kommer från Stockholms län, följt av Västra Götalands län och först på tredje plats kommer Västerbottens län. Umeå universitets marknadsandel i Västerbottens län är dock betydande, höstterminen 2011 valde 64 procent av nybörjarstudenterna från länet att studera vid Umeå universitet. De allra flesta norrlandskommuner minskar sin befolkning årligen, Umeå undantaget, och det är därför viktigt för universitetet att även framåt kunna rekrytera betydande andel av studenter från mellersta och södra Sverige, samt inte minst från andra länder. Umeå universitet 901 87 Umeå. 8 4. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4.1 Allmänt Umeå universitet bedriver en bred och omfattande utbildning på grund- och avancerad nivå och erbjuder en mängd olika utbildningsprogram och kurser inom områdena medicin, teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora, det konstnärliga området och lärarutbildning. Universitetets utbildningsanslag uppgår till 1 240 mnkr för budgetåret 2013 (exkl. ALF och TUA). 4.2 Umeå universitets uppdrag, utbildning på grund- och avancerad nivå Regeringen har i förslag till statsbudget för 2013 angivit följande områden avseende Umeå universitets utbildning på grund- och avancerad nivå: 1. Kvalitetsförstärkning i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap och juridik. 2. Tillfällig satsning på högskoleplatser 3. Anslagsminskning p.g.a. införande av studieavgifter. 4. Anslagsminskning för inaktiva studenter. 5. Fler platser inom lärarutbildning samt effektivisering lärarutbildning. 6. Fler platser på läkarprogrammet. 7. Fler platser på tandläkarprogrammet. 8. Fler platser avseende civil- och högskoleingenjörer. I Umeå universitets regleringsbrev för 2013 anges att universitetet ska anordna decentraliserad utbildning motsvarande minst 100 helårsstudenter, att universitetet ska erbjuda utbildning i miljövetenskap i Kiruna, att universitetet varje år ska erbjuda utbildning i samiska och meänkieli samt att universitetet ska bygga upp och utveckla lärarutbildning i samiska. Under 2012-2015 ska minst 39 procent av de professorer som anställs eller befordras, vara kvinnor. Umeå universitetet bedömer möjligheterna att klara fastställt uppdrag som mycket goda och riskerna att uppdrag inte klaras som små. När det gäller uppdraget om andel kvinnliga professorer är det ett av universitetsstyrelsen prioriterat mål sedan flera år där särskilda resurser har anvisats och många aktiviteter pågår, regeringens mål för perioden 2012-2015 är högt satt utifrån att andelen kvinnliga professorer är 27 procent år 2012. 4.3 Utbildningsutbudet Budgetunderlaget ska enligt direktiven innehålla en redovisning av lärosätets planering av utbildningsutbudet, bl.a. när det gäller vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för besluten om utbildningsutbudet. De lärosäten som omfattas av utbyggnaden av sjuksköterskeutbildningarna ska särskilt redovisa hur de avser att genomföra denna utbyggnad. Andra prioriteringar av utbildningsutbudet som bör redovisas är t.ex. fördelningen mellan program och kurser samt fördelningen mellan campus och distansutbildning. Universitetsstyrelsen har i visionsdokumentet Umeå universitet 2020 – Vision och mål fastställt nedanstående mål för utbildningsutbudet: ” Våra utbildningar är nationellt ledande och internationellt respekterade och präglas av nationell och internationell studentrörlighet. Studenterna deltar aktivt i planering och utveckling av utbildning på alla nivåer. Andelen utbildning på avancerad nivå är hög. Internationella studenter väljer Umeå universitet. Vi har ett attraktivt utbildningsutbud som utvecklas tillsammans med framstående utländska universitet.” Umeå universitet 901 87 Umeå. 9 Inför år 2013 har 12 procent av budgetramen för utbildning på grund- och avancerad nivå och inför år 2014 kommer totalt 15 procent att fördelas utifrån nedanstående, av universitetsstyrelsen beslutade kriterier. För varje kriterium har ett nyckeltal tagits fram som är möjligt att mäta och följa upp. För kriterierna Avancerad nivå och Internationalisering utgår nyckeltalet från ett genomsnitt av de senaste tre åren. - Forskningsanknytning (Disputerade lärare) - Avancerad nivå (Helårsstudenter avancerad nivå) - Internationalisering (Helårsstudenter inresande studenter) - Samverkan (Externa examensarbeten. Kommer möjligen att kompletteras med praktik/VFU till ett senare budgetår) Sammanfattningsvis innebär universitetsstyrelsens beslut att budgetpropositionens förändringar får genomslag samt att kriterier har tagits fram i syfte att ytterligare utveckla utbildningars kvalitet. Resultatet av denna strategi kommer troligtvis att innebära att andelen studenter som tar examina kommer att öka de närmaste åren, att andelen programstudenter ökar samt att andelen campusstudenter ökar. I nedanstående tabell framgår antal examina de senaste fyra åren. Antal examina totalt År 2009 3 834 År 2010 4 145 År 2011 4 222 År 2012 4 063 Av tabellen framgår att antal examina ökat 2010-2011, men att det är en minskning år 2012. Drygt hälften av examina är yrkesexamina och knappt hälften är generella examina, dessutom finns ett sjuttiotal konstnärliga examina. I nedanstående tabell framgår andel av helårsstudenter som studerar på program respektive fristående kurs. HST, i procent År 2009 Andel program 65% Andel kurser 35% År 2010 64% 36% År 2011 66% 34% År 2012 68% 32% År 2012 studerade 68 procent av helårsstudenterna vid Umeå universitet på ett program ( 11 699 helårsstudenter), medan resterande 32 procent studerade på fristående kurser, andelen studenter som studerar på program har de senaste åren genom strategiska ställningstaganden ökat. År 2012 är antalet programstudenter ungefär lika många som föregående år medan antalet helårsstudenter på fristående kurser minskat med 10,4 procent. Andelen programstudenter är högst inom medicinsk fakultet och andelen studenter på fristående kurser är högst inom humanistisk fakultet. I nedanstående tabell framgår andel av helårsstudenter som studerar på campus respektive distans de senaste åren. HST, i procent Andel campus Andel distans År 2009 75% 25% År 2010 73% 27% År 2011 73% 27% År 2012 75% 25% År 2012 studerade 75 procent av helårsstudenterna på campus (12 789 helårsstudenter) medan övriga 25 procent studerade på distans. År 2012 minskar antalet distansstudenter med 12,1 Umeå universitet 901 87 Umeå. 10 procent jämfört med föregående år, medan antalet campusstudenter är ungefär lika många år 2012 som föregående år. Universitetet har de senaste åren överskridit takbeloppet och utifrån det pågår ett arbete i syfte att begränsa utbudet för att komma ner till takbeloppet. År 2012 har åtgärder vidtagits så att antalet helårsstudenter är 789 eller 4,6 procent färre jämfört med år 2011. Samtliga fakulteter har minskat sitt utbud av fristående kurser för att klara kraven på minskning och bl.a. har antalet kortare nätbaserade kurser med dålig genomströmning samt sommarkurser reducerats. Målet med anpassningen av utbildningsutbudet är att behålla bredden i utbildningarna, att skydda samt utveckla programutbildningar samt att prioritera utbildningar på avancerad nivå och utbildningar med hög grad av internationalisering och samverkan. Innan varje förändring som planeras i utbildningsutbudet ska en analys av bl.a. arbetsmarknadsanknytning och studenternas efterfrågan genomföras. 4.4 Utbyggnad av läkar- tandläkar- och sjuksköterskeutbildningar Nedan finns en bedömning av universitetets förutsättningar att utöka läkar- och sjuksköterskeutbildningarna. Universitet ser det som helt nödvändigt att universitetet tillförs nya resurser avseende grundutbildningsram och ALF-medel till nedan angivna utbyggnad. Samtliga fyra landsting i norrland åtar sig att tillhandahålla klinisk praktik för utökat antal utbildningsplatser inom läkarutbildningen samt inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU-platser) för utökat antal utbildningsplatser inom sjuksköterskeutbildningarna. I Prop. 2012/13:1 Utbildning och universitetsforskning framgår att Umeå universitets tandläkarutbildning utökas med 12 nybörjarplatser per år fr.o.m. höstterminen 2013. Universitetet är positiva till denna utökning, men vill poängtera att vi ser det som en viktig faktor att Tandläkarutbildningsavtalet (TUA) omförhandlas då ersättningen enligt nu gällande avtal inte motsvarar kostnaderna för utbildningen. Läkarprogrammet I samband med den utökning av läkarprogrammet som skedde i budgetpropositionen 2008 uttalade regeringen att ”Utökningen vid Umeå universitet innebär att det blir möjligt att påbörja en mer decentraliserad form av läkarutbildning, som i större utsträckning än i dag ska ske ute i regionen”. Eftersom prognoserna tyder på att efterfrågan på läkare kommer att vara fortsatt hög och att svårigheterna att rekrytera läkare i Norrland med all säkerhet kommer att kvarstå bör den påbörjade regionaliseringen av läkarutbildningen utökas. Den regionaliserade läkarutbildningen vid Umeå universitet invigdes i januari 2011 genom att utbildningen på termin sex startade på fyra studieorter. Hösten 2013 kommer de studenter som gör de kliniska delarna av programmet vid de tre länssjukhusen i Sunderbyn, Sundsvall och Östersund att ha genomfört hela läkarutbildningen. Den regionaliserade läkarutbildningen har visat sig vara en stor framgång, både för studenterna, universitetet och för samhället. Det är dock mycket kostsamt att bedriva utbildning med fasta lärare på flera långt från varandra liggande orter i Norrland, med få studenter på varje ort. För att få ekonomisk stabilitet i utbildningen bör därför en utökning med totalt 40 studenter per år göras, en utökning som kan göras med bibehållande av hög kvalitet. Samtliga fyra landsting åtar sig enligt skriftlig överenskommelse att tillhandahålla klinisk praktik för utökat antal utbildningsplatser inom läkarutbildningen Umeå universitet 901 87 Umeå. 11 Vårt förslag är därför att utökningen 2014 blir 40 studenter fördelat på Umeå och de tre regionaliseringsorterna. Detta skulle innebära att universitetet 2014 tar in totalt 40 fler läkarstudenter per år. Sjuksköterskeprogrammet En analys visar att det kommer att bli en stor brist på sjuksköterskekompetens i norra Norrland bl.a. på grund av stora pensionsavgångar och en allt äldre befolkning. En nationell brist inom ett kompetensområde slår vanligen hårdast mot landets glesare befolkade regioner. Umeå universitet bedriver framgångsrikt sjuksköterskeutbildning på distans sedan många år. De studenter som framför allt attraheras av distansutbildningar är de som av olika skäl är bundna till sin nuvarande bostadsort och som sedan blir yrkesverksamma inom samma geografiska område. Umeå universitet finansierar från och med 2013 en utbyggnad med 10 nybörjarplatser per år inom befintlig budgetram i enlighet med budgetunderlag för åren 2013-2015 samt överenskommelse med fyra berörda landsting. Umeå universitet avser att från och med 2014 fortsätta denna utökning av sjuksköterskeutbildningen med 10 nybörjarplatser per år under en femårsperiod. Vid antagningen till sjuksköterskeprogrammet år 2018 kommer därmed antalet nybörjarplatser vid programmet vara 50 fler än år 2012. Den beslutade utökningen under 2013 har fördelats med 5 platser i Örnsköldsvik och 5 platser i Skellefteå. Sammanfattning Landstingen i Västerbotten, Norrbotten, Västernorrland och Jämtland åtar sig att tillhandahålla klinisk praktik för utökat antal utbildningsplatser inom läkarutbildningen samt verksamhetsförlagd utbildning (VFU-platser) för utökat antal utbildningsplatser inom sjuksköterskeutbildningarna samt även för tandläkarutbildningen. Nuvarande och kommande behov av sjuksköterskor och läkare i Norrland är mycket stort och Umeå universitet ser därför fram emot att medverka till att många fler utbildas. Umeå universitet ser det som helt nödvändigt att universitetet tillförs nya resurser avseende grundutbildningsram och ALF-medel till ovan angivna utbyggnad. 4.5 Designprislappar I Prop. 2009/10:1 (Förslag till statsbudget för 2010) anges på sidan 163 ”Umeå universitet har tillstånd att examinera arkitekter och universitetet har påbörjat utbildning som leder till arkitektexamen som kommer att vara fullt utbyggd 2014….För 2014 bör gälla att universitetet ges möjlighet att avräkna ytterligare 34 helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområdet design.” Det är av mycket stor vikt för den fortsatta utbyggnaden av arkitektutbildningen att den planerade ökningen av designprislappar fullföljs. Umeå universitet 901 87 Umeå. 12 5. Forskning och utbildning på forskarnivå 5.1 Umeå universitets uppdrag, forskning och utbildning på forskarnivå Regeringen har i förslag till statsbudget för 2013 angivit nedanstående avseende Umeå universitets forskning och utbildning forskarnivå. Anslagsökning med 53 tkr utifrån omfördelning av forskningsanslag utifrån parametrarna externa medel och vetenskaplig produktion/citeringar. Umeå universitetet bedömer möjligheterna att klara fastställt uppdrag som mycket goda och riskerna att uppdrag inte klaras som små. 5.2 En nod för registerdata- och biobanksforskning Umeå universitet anhåller om att få uppdrag att utgöra en av flera noder i ett nationellt nätverk för registerdataforskning och biobanksforskning samt äskar resurser motsvarande 20 mnkr/år för att under perioden vidareutveckla en effektiv och ändamålsenlig struktur och organisation, som också innebär effektiv logistik och ökad kompabilitet mellan olika system. I senaste forskningspropositionen gör regeringen bedömningen att Sverige har unikt goda förutsättningar för registerbaserad forskning och avsätter därför via Vetenskapsrådet 50 miljoner kronor för att stimulera området. Umeå universitet anser att detta är en riktig satsning, särskilt om sådan forskning kombineras med biobanksbaserad forskning. För extra hög verkningsgrad bör regeringens satsning därför kompletteras med riktade medel till de universitet som redan i dagsläget har utvecklade register och biobanker som byggts upp under lång tid så att de går att använda för att förutsäga senare uppkommen sjukdom, dvs banker som redan i nuläget är lämpliga för forskning (sk. mogna biobanker). Det är bara på sådana ställen som forskningen inom denna svenska paradgren snabbt kan genomgå en kraftig expansion. Umeå universitet har genom en långsiktig uppbyggnad av högkvalitativa forskningsregister, befolkningsdatabaser och biobanker samt strategiska forskningssatsningar förvärvat en nationellt och internationellt mycket stark ställning inom registerbaserad forskning och biobanksforskning. Vid universitetet finns Demografiska databasen med ett nationellt uppdrag att tillgängliggöra befolkningsdata för forskning och utbildning, ASTRID-databasen för simuleringsmodeller av arbetsmarknad och befolkningsutveckling, den världsunika kognitionsdatabasen BETULA, Northern Sweden Biobank, Sveriges största befolkningsbaserade och för forskning redan mogna biobank samt ett flertal andra prospektiva forskningsregister och mogna biobanker, bland annat inom epidemiologi , neurovetenskap och cancer. En viktig satsning i detta sammanhang är SIMSAM-lab med registerdata som förenar epidemiologisk kunskap med omfattande geografisk och socio-ekonomisk information. Umeå universitet är dessutom sedan 2009 ansvarig för koordineringen av VR:s nationella SIMSAMsatsning som är ett nätverk bestående av sex noder och en nationell forskarskola knutna till olika svenska universitet. Vetenskapsrådet har beslutat att bidra med finansiering för att upprätta och driva forskningsprojekten ESS (European Social Survey) och SHARE som nationella infrastrukturprojekt. ESS är en attityd- och beteendeundersökning som hittills genomförts fem gånger i mer än 30 Europeiska länder, inklusive Sverige. Share är en tvärvetenskaplig, komparativ och intervjubaserad undersökning om hälsa, åldrande och pensionering i Europa. Umeå universitet 901 87 Umeå. 13 Umeå universitet och Västerbottens läns landsting har kommit överens i ett samverkansavtal om att bygga upp ett registercentrum Norr. Syftet är bl.a. att förenkla datafångst, utveckla ITplattform, utveckla rapportformat, förbättra support inom juidik och etik samt skapa ett bättre stöd för utveckling och säkerhet för hälsodatabaser och sjukdomsdatabaser. För att stimulera biobanksforskning har Umeå universitet bildat en särskild enhet för biobanksforskning och molekylär epidemiologi (EBF). Till dessa enheter skall internationell rekrytering genomföras. En annan stor satsning är NORTHPOP, där genealogisk information vid Demografiska databasen länkas samman med biobanksinformation. Därmed skapas vid universitetet en nationell resurs som vida överstiger isländska DeCode till sitt omfång. Den forskningsinformation som blir tillgänglig får ett unikt värde framförallt inom epigenetisk forskning kring våra folksjukdomar. Universitetets satsning på att samordna, utveckla och nyttiggöra dessa register, och banker samt den kompetens som byggts upp inom området, bör stärkas och vidareutvecklas med syfte att Umeå ska bli en nationell nod för registerdata/biobanksforskning. Under 2011 har en infrastruktursatsning initierats med syfte att samordna forskningsbiobanker, nationella register och longitudinella befolkningsdata. Universitetet satsar också på att bygga en struktur och kompetens för att utveckla tekniken kring s.k. federerade databaser. Detta möjliggör ett effektivt utnyttjande av de unika svenska registren för storskalig forskning och skapar världsunika möjligheter att nå ny kunskap om hur arv, miljö och livsvillkor påverkar vår hälsa i ett långt tidsperspektiv. Särskilt stor betydelse bedöms denna infrastruktursatsning i Umeå få i samspel med andra nationella och lokala satsningar syftande till ökad förmåga att mäta multipla faktorer i lagrade blod och vävnadsprover, exempelvis via Science for Life i Stockholm och metabolomikplattformen i Umeå. Med hjälp av dessa synergistiskt verkande satsningar kommer forskningen i Umeå rörande exempelvis diabetes, neurodegenerativa sjukdomar, infektionssjukdomar och cancer att kunna göra betydande framsteg. Särskilt stor betydelse bedöms denna infrastruktursatsning (i synergi med satsningen på metabolomik, se nedan) komma att ha för forskning om diabetes, demenssjukdomar , infektionssjukdomar, och olika cancerformer, sjukdomar som idag utgör en stor börda såväl för den enskilde som för samhället. Databaserna ger också möjligheten att analysera komplexa samhällsförändringar med betydelse för tillväxt och välfärd. Umeå universitet anhåller mot bakgrund av ovanstående om 20 mnkr per år 2014-2016 för infrastrukturuppbyggnad av nationell nod – som en tung del i ett nationellt nätverk - för registerdataforskning lokaliserad till Umeå. Ökade resurser behövs för att till fullo kunna vidareutveckla en effektiv och ändamålsenlig struktur och organisation, som också innebär effektiv logistik och ökad kompabilitet mellan olika system, för att Sverige som nation till fullo ska kunna utnyttja en i internationellt hänseende unik resurs som erbjuder svensk forskning ett stort internationellt försprång. 5.3 En nationell metabolomiknod Umeå universitet anhåller om uppdrag att utgöra en nationell nod för metabolomik tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet Umeå (SLU-Umeå) samt äskar resurser motsvarande 20 mnkr/år för att under perioden vidareutveckla denna plattform med den organisation och struktur som uppfyller krav för att kunna nyttjas som en nationell plattform, samt vidareutveckla metoder och den vetenskapliga styrka som redan idag gör att plattformen intar en internationellt stark position. Analys och identifiering av metaboliter (små molekyler) i biologiska prover kan ge avgörande information och kunskap för att förstå fysiologin och regleringsmeknismerhos en organism; inte minst för att nalkas en systemförståelse hos celler och organismer. Metabolomik som den här metodologin kallas har därför rönt allt större intresse på senare år då den ger nya möjligheter att lösa grundläggande medicinska och biologiska frågor. Inom medicinsk forskning ger metabolomik möjligheter att förstå orsak till och tidigt kunna diagnostisera samt Umeå universitet 901 87 Umeå. 14 följa behandlingseffektivitet för tex infektioner, antibiotikaresistens hos bakterier, cancer, diabetes och neurologiska sjukdomar som ALS och Parkinsons sjukdom. Umeå har idag en högkvalitativ metabolomikplattform utvecklad i nära samarbete och samlokaliserad med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå. I Umeå finns världsledande expertis inom metabolomikområdet med avancerad teknisk utrustning kopplad till kringresurser och expertis inom kemometri och biostatistik. Denna kombination ger unika förutsättningar för att bedriva framgångsrik forskning om sjukdomarnas kärnaspekter orsaker/sjukdomsmekanismer, diagnostik och behandling. Metabolomikplattformen i Umeå servar även forskare från andra universitet i landet och kompletterar därmed landets andra omics-noder i Uppsala-Stockholm inom genomik- och proteomikområdet som erhållit betydande statliga satsningar inom SciLifeLab. Våren 2012 stärkte universitetet sin position som nationell nod för metabolomikforskning och kärnmagnetisk resonans, NMR. Tillsammans med SLU, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola tilldelades Umeå universitet närmare 80 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Umeå universitet är i den internationella forskningsfronten inom växt- och skogsbiologi/bioteknik, med Umeå Plant Science Centre (även utsett till Berzelii-center) som är internationellt framstående inom just växtmetabolomik. Vid universitetet finns även internationellt välrenommerad infektionsforskning med ett 10-årigt Linnestöd från Vetenskapsrådet samt den nationella infrastrukturen ”Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin”, den svenska EMBL-noden av det nordiska partnerskapet inom molekylär medicin. Forskare vid Umeå universitet medverkar även i regeringens satsning på strategiska forskningsområden inom cancer, neurovetenskap och diabetes, av vilka samtliga områden innefattar forskargrupperingar som i år tilldelades stora ekonomiska stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Alla ovan nämnda starka forskningsområden är nära sammankopplade med den pågående infrastrukturuppbyggnaden inom metabolomikområdet. Värt att nämna är även det pågående samarbetet med Universitetet i Tromsö (Umeå universitets alliansuniversitet), vilka gör en stor riktad satsning för att hitta nya former av antibiotika, vilket kan ytterligare stärka Umeås position inom metabolomikområdet. Kemister vid Umeå Universitet har även internationellt välrenommerad forskning kring spridning och effekter av antibiotika och andra läkemedel i den yttre miljön med ett flertal nationella och internationella samarbeten. Nationellt är forskningen i särklass och gruppen ingår sedan 2008 i MistraPharma, ett 8-årigt svenskt forskningsprogram med stöd av MISTRA för identifiering och reducering av miljörisker associerat med läkemedel. Kemister medverkar också i INTERACT, ett starkt Formasfinansierat forskningsprogram om interaktionen om biocider och metallers roll i utvecklingen av antibiotikaresistens. Dessutom finns ett väletablerat samarbete mellan miljökemister och infektionsläkare, veterinärer, och molekylärbiologer inom det nationella nätverket IEE (Infection Ecology and Epidemiology), som stöds av Vetenskapsrådet. Sammantaget har Umeå universitet en bredd och excellens inom forskningsfältet infektion/antibiotika som mycket väl kan ta sig an de komplexa utmaningar inom fältet som beskrivs i forskningspropositionen. Mot bakgrund av ovanstående äskar Umeå universitet, i samarbete med SLU-Umeå, om en satsning på 20 mnkr per år under åren 2014 – 2016 för att vidareutveckla denna plattform med den organisation och struktur som uppfyller krav för att kunna nyttjas som en nationell infrastrukturnod, samt vidareutveckla metoder och den vetenskapliga styrka som redan idag gör att plattformen intar en internationellt stark position. Umeå universitet 901 87 Umeå. 15 5.4 Nationellt centrum för arktisk forskning Umeå universitet anhåller om att få uppdrag avseende arktisk forskning samt äskar resurser motsvarande 50 mnkr/år för att under perioden inrätta ett nationellt centrum för arktisk forskning. Arktis är idag ett område av stort intresse – och ett allt ökande internationellt intresse. Det föranleds väsentligen av det faktum att mycket av världens samlade energi- och mineraltillgångar finns här. Det handlar även om de nya farleder som möjliggörs av avsmältning. Vi vet också att klimatförändringar i Arktis påverkar hela den övriga världen. Dessutom finns här ett unikt djurliv och ekologiskt system. Låt oss heller inte glömma att det bor 4 miljoner människor i Arktis. Sammantaget är detta goda incitament för ett ökat forskningsfokus i Arktis. Sverige har goda möjligheter att utvecklas till en tongivande aktör inom arktisk forskning och högre utbildning. För att kunna ta steget från att vara observatörer och passiva aktörer i flera sammanhang behövs förstärkningar i form av särskilda resurser avseende infrastruktur. Målsättningen är att med fokus på forskning och utbildning utveckla initiativ och ansvarstagande inom Arktiska Rådet, EU och i ett globalt urfolksperspektiv. I Sveriges strategi för den arktiska regionen påtalas att det behövs ”förstärkningar i samarbetsformer och forskningens infrastruktur” för att kunna skapa möjligheter för samspel mellan forskning, högre utbildning, politik och samhälle. I december 2012 invigdes Arcum Arktiskt Centrum vid Umeå universitet. Centret är en stark forskningsmiljö som är nationellt ledande inom flera områden och har arbetat fram ett koncept som ett tvärvetenskaplig svar på dagens och framtidens utmaningar. Arcum har en innovativ och tvärvetenskaplig utgångspunkt. Potentialen för internationella samarbeten är uppenbar, föresatsen att möta Arktis utmaningar är distinkt, det finns en tillgång till unika forskningsinfrastrukturer och viljan att samverka med människor, samhällen och näringsliv i norr är väl uttalad. Nyfikenhet, passion, långsiktiga perspektiv och en inbjudande miljö karaktäriserar verksamheten. Centret erbjuder excellenta möjligheter till ämnesdisciplinära och tvärvetenskapliga samarbeten. Arcum har en primär styrka i sin tillgång på framgångsrika forskare, samtidigt som nya ämnesområden och unga forskare kontinuerligt ansluter till verksamheten. De tillför nya perspektiv på de nordliga och urfolksrelaterade frågorna och skärper den mänskliga dimensionen genom kulturvetenskap, hälsa, miljö, klimat, juridik och socio-ekonomisk forskning. Den arktiska forskningen på Umeå universitet innefattar djupanalyser av situationens bakgrund och nuläge. Forskningen berör flera teman. Ett sådant är landutnyttjande och naturresurser, som beaktar de komplexa systemen för skogsbruk, jordbruk, gruvdrift och rennäring. Kultur och identitetsprocesser är ett annat tema, som tillsammans med sociala, juridiska, politiska och demografiska perspektiv har stor betydelse. Konkurrenssituationen är central, där produktivitet, turism och regional utveckling är kritiska områden i relation till klimatförändringar, hållbar utveckling och globalisering. Forskningen om effekten av miljöoch klimatförändringars inverkan på nordliga ekosystem på land och i vatten är en angelägen del av aktiviteterna. Det innefattar organisk, bioorganisk och medicinsk kemi i syfte att utnyttja de minsta molekylerna som forskningsverktyg för att studera och förstå komplexa biologiska system. Medicinsk forskning samarbetar i ambitiösa ansträngningar att skapa en långsiktig förståelse för hälsoutvecklingen i norr, med fokus på nya riskfaktorer och tillkommande problem. Förutom de uppenbara dimensionerna av klimat-, miljö- och ekonomisk forskning som efterlyses i Sveriges strategi för den arktiska regionen har ett nationellt centrum för arktisk forskning möjlighet att utveckla två andra områden av stor betydelse. Det ena är den Umeå universitet 901 87 Umeå. 16 mänskliga dimensionen och det andra berör forskningen om samernas samhälle och kultur. Samerna är ett av få kvarvarande urfolk i Europa. De har bott i Sápmi i över 2 500 år, men den samiska kulturen representerar samtidigt en av Europas mest okända tillgångar. En lång rad av statliga utredningar har under 2000-talet pekat på behovet av mer forskning kring samiska frågor för att kunna åstadkomma en positiv utveckling. Forskningen ska leda till djupare och bredare kunskaper och ett synliggörande av samernas kultur, samhälle och historia. Resultaten ska skapa nya utgångspunkter för hälsa, miljö, kultur och folkrätt i Sápmi och därmed också förbättra förutsättningarna för Skandinaviens sista urfolk. Det forskningsprogram som regeringen beslutade om 2010 och som verkställdes 2012 ges i Sveriges strategi för den arktiska regionen syftet att uppnå ”en bättre samordning av de som utför och finansierar samerelaterad forskning”. Ett nationellt centrum för arktisk forskning kan ta ansvar även för denna uppgift, vilket underlättas av att det vid Umeå universitet sedan tolv år finns ett Centrum för samisk forskning (CeSam). Vi är övertygade om att Arcum tydliggör Umeå universitets vilja och kapacitet att delta i det omistliga arbetet för en hållbar utveckling i Arktis. Med ett statligt anslag motsvarande 50 mnkr/år skulle en omfattande och gedigen nationell forskningsmiljö avseende arktisk forskning kunna byggas upp. Den skulle ge plats för studenter, doktorander och forskare från åtskilliga ämnesdiscipliner och skulle också bli en internationell mötesplats med gästforskare i miljön. Forskningen skulle integreras i undervisningen på universitetet, en forskarskola skulle etableras, en aktiv roll i det internationella forskningsstrategiska arbetet skulle intas och omfattande samarbeten skulle innefatta det omgivande samhället och bl.a. samerna. Genom ett nationellt center för arktisk forskning skulle Sverige bli en ledande aktör på den internationella forskningsarenan och ta ett efterfrågat och nödvändigt ansvar. 6. Investeringar i anläggningstillgångar De totala investeringarna i anläggningstillgångar beräknas år 2013 vara 215 mnkr vilket är en högre nivå än 2012. För år 2014 beräknas de totala investeringarna vara på ungefär samma nivå som 2013, vilket även gäller för medan investeringarna minskar något år 2014-2015. Orsaken till denna höga nivå är att universitetet kommer att genomföra betydande investeringar i Sliperiet på konstnärligt campus, Ladokkonsortiets ökade investeringar, satsningen på interaktiva miljöer, renovering av Humanisthuset respektive Biologihuset samt ökade investeringar i forskningsinfrastruktur. 7. Investeringar i lokaler Investeringar för åren 2014-2016 bygger på prognoser. Flera projekt är inte i detalj kostnadsberäknade eller beslutade, men behov/önskemål finns. Under perioden kan det bli aktuellt med en ombyggnation av Biologihuset till ett Medicinskt biologiskt centrum vilket skulle föranleda en framställan till regeringen om att få teckna hyresavtal som kräver regeringens medgivande enligt förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning. Satsningen på Konstnärligt campus innebär att Umeå universitets lokalkostnader ökade 2012. Ovan nämnda planerade ombyggnation av Biologihuset till ett Medicinsk biologiskt centrum, samt en omfattande renovering av Humanisthuset kommer att öka lokalkostnaderna från och med 2015. Umeå universitet 901 87 Umeå. 17 Andra större kommande investeringar är ombyggnation och renovering av Sliperiet (f.d. Konsthögskolan), samlokalisering av Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, samt en satsning på interaktiva fokus- och lärmiljöer. Sammanfattningsvis kan man konstatera att även de kommande åren kommer investeringsnivån sannolikt att hamna högt. 8. Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret Som framgår av tabell 4 föreslås att låneramen utökas till 650 mnkr år 2014-2016, från 550 mnkr år 2013. Umeå universitet har per 2012-12-31 nyttjat låneram motsvarande 420 mnkr, vilket är en ökning med 77 mnkr jämfört med 2011-12-31. Denna ökning ligger främst inom konstnärligt campus, speciallaboratoriet samt Ladokkonsortiet. Vi ser även år 2013-2015 enligt ovan ökat investeringsbehov avseende Sliperiet på konstnärligt campus (f.d. Konsthögskolan som är i stort behov av renovering) samt renovering av befintligt humanisthus. Ladokkonsortiet har ökande investeringsbehov för projektet Ladok 3. Under 2013-2016 kommer universitet att öka investeringar i forskningsinfrastruktur samt planerar en satsning på interaktiva miljöer m.m. Summan av universitetets investeringsbehov samt Ladokkonsortiets investeringsbehov innebär att vi ser att även den tidigare begäran angående låneram kommer att vara otillräcklig inför år 2014 och vi begär därför en utökning med ytterligare 100 mnkr till 650 mnkr i låneram år 2014-2016. 9. Avgiftsbelagd verksamhet Intäkter och kostnader för planeringsperioden, se tabell 6. avgiftsbelagd verksamhet Tabellbilaga - förteckning Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell 4 Tabell 5 Tabell 6 Total budget Utbildning på grund- och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Investeringar i anläggningstillgångar Lokalförsörjning Avgifter Umeå universitet 901 87 Umeå. förväntas öka något under 18 Tabell 1 Total budget År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 ÅR -1 Utfall År 0 Pro gno s År 1 Ber. År 2 Ber. År 3 Ber. 2 493 2 255 2 228 2 222 2 223 622 629 633 635 637 800 24 832 24 849 24 866 24 883 24 3 939 3 740 3 734 3 748 3 767 2 397 398 2 476 397 2 478 395 2 473 405 2 469 405 988 789 779 778 786 138 142 145 148 148 6 6 6 6 6 3 927 3 810 3 804 3 811 3 814 12 -70 -70 -63 -47 0 0 0 0 0 12 -70 -70 -63 -47 Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 2 686 616 546 483 436 Utgående o förbrukade bidrag 799 729 659 596 549 To tal budget (mnkr) Verksamhetens intäkter Anslag1 Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader P ersonal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa ko stnader Verksamhetsutfall T ransfereringar Årets kapitalförändring/ Årets resultat 1 Intäkterna av anslag ska motsvara summan av anslag i tabell 2 och 3. Umeå universitet 901 87 Umeå. 19 Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Utbildning på grundnivå o ch avancerad nivå (mnkr) Utfall Pro gno s Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter T akbelopp 1 Beräknad avräkning2 (A) Särskilda åtaganden (B) 1 197 1 219 144 1 209 1 231 31 1 205 1 205 31 1 200 1 200 31 1 200 1 200 31 Anslag (A+B) Avgifter Bidrag Finansiella intäkter 1 363 252 26 10 1 262 252 27 10 1 237 252 27 10 1 231 252 28 10 1 232 252 28 10 Summa intäkter3 1 650 1 550 1 525 1 520 1 521 942 221 427 41 2 966 220 323 44 2 974 218 316 45 2 964 220 313 47 2 960 220 311 47 2 1 634 1 556 1 556 1 547 1 541 16 -6 -31 -27 -19 Verksamhetens kostnader P ersonal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa ko stnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat 1 Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2013 i 2013 års prisnivå. 2 Beräknad avräkning av anslag för grundutbildning bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3 Summering av anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter. B= Inkluderar även anslag för ALF och TUA år 2012, vilket minskar även driftkostnader år 2013-2016. Umeå universitet 901 87 Umeå. 20 T abell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 Utfall Pro gno s Ber. Ber. Ber. Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter 1 130 371 774 14 993 378 805 14 991 382 822 14 991 384 838 14 991 386 855 14 Summa intäkter 2 289 2 190 2 209 2 227 2 246 Verksamhetens kostnader P ersonal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader 1 454 177 561 97 4 1 509 177 466 99 4 1 504 177 463 101 4 1 509 185 465 102 4 1 509 185 474 102 4 Summa ko stnader 2 293 2 254 2 248 2 264 2 273 -4 -64 -39 -37 -27 Fo rskning o ch utbildning på fo rskarnivå (mnkr) Verksamhetens intäkter 1 Årets kapitalförändring/ Årets resultat 1. Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2012 i 2012 års prisnivå. 1= Inkluderar även ALF och TUA år 2012, vilket minskar även driftkostnader år 2013-2016. Umeå universitet 901 87 Umeå. 21 T abell 4 Investeringar i anläggningstillgångar Enhet: mnkr (Miljoner kr) 2012 Investeringar i ÅR -1 1 anläggningstillgångar IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldkontoret Föreslagen låneram 2 2013 År 0 Utfall 2014 År 1 Pro gno s 2015 År 2 Ber. 2016 År 3 Ber. Ber. 343 184 420 215 510 220 580 200 625 185 36 107 420 48 125 510 40 150 580 20 155 625 20 3) 160 650 450 550 650 650 650 Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) 5 10 15 15 15 1,5 2 2,5 2,5 2,5 Summa ränto r o ch amo rteringar 112 135 165 170 175 1 Enligt definition i 5 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Kommentarer 3) lagt till 48 mnkr Ladokkonsortiet 2013, 40 mnkr 2014 Umeå universitet 901 87 Umeå. 22 T abell 5 Lokalförsörjn in g År 2012 Redo visning av lo kaler (mnkr) Area, kvm LOA, utifrån lo kalförsörjningsplanen föregående års utgång ökning under året minskning under året vid årets utgång (A) Förbättringsutgift på annans nyinvesteringar ÅR -1 Utfall 242 324 4 333 År 2014 År 1 Ber. År 2015 År 2 Ber. År 2016 År 3 Ber. 246 657 245 107 244 369 241 950 246 657 1 550 245 107 738 244 369 2 419 241 950 241 950 144 203 272 257 215 23 25 88 29 108 39 29 45 2 44 317 317 316 325 325 1 285 1 295 1 294 1 344 1 344 398 397 395 405 405 1 613 1 620 1 618 1 673 1 673 10,1% 10,4% 10,4% 10,6% 10,6% avskrivningar To tal årshyra enligt hyresavtal, År 2013 År 0 Pro gno s Geno msnittlig hyra 2 (kr/m LOA) 3 Lo kalko stnader (C) Geno msnittlig lo kalko stnad Lo kalko stnadens andel av verksamhetens to tala ko stnader 1 Utgående belopp enligt balansräkningens balanspost. 2 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, samt återställningskostnader vid avflyttning. 3 Total årshyra reducerad med erhållna/förväntade externa hyresintäkter. Beräknas B/A. 4 Total lokalkostnad enligt resultaträkning år 2012, inga avdrag är gjorda för externa hyresintäkter. Beräknas C/A. Ett hyreskontrakt har yta angiven i BTA. Fr o m 2012 års utgång har vi justerat denna yta till LOA genom att beräkna LOA=BTA/1,2. Hyresavtalet började gälla 2012-01-01 och ersatte då ett mindre avtal som också varit angivet i BTA. Korrekt yta vid årets utgång 2011 skulle ha varit 241 554 kvm. Umeå universitet 901 87 Umeå. 23 Tabe ll 6 Av gifte r År 2012 Avgifter (tkr) ÅR -1 Utfall Intäkter Uppdragsverksamhet varav tjänsteexport Offentligrättslig verksamhet Kostnader År 2013 År 2014 År 2015 År 0 Pro gno s År 1 Ber. År 2 Ber. Intäkter Kostnader Intäkter 233 104 7 305 249 343 7 305 235 000 7 000 240 000 7 000 240 000 7 500 742 795 745 745 745 Umeå universitet 901 87 Umeå. Kostnader Intäkter 245 000 240 000 7 500 7 500 745 745 Kostnader 245 000 7 500 745
