Miljörapport enligt miljöbalken - textdel Befesa ScanDust AB

Miljörapport enligt miljöbalken - textdel
Befesa ScanDust AB
Landskrona kommun
År 2013
Landskrona 2014-03-27
VD Fredrik Trydegård
2(29)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Verksamhetsbeskrivning .................................................................4 1.1 Organisation och ansvarsfördelning
1.2 Lokalisering, plan- och recipientförhållanden
1.3 Allmänna uppgifter om verksamheten
1.4 Processbeskrivning
1.5 Påverkan på miljön och människors hälsa
1.5.1 Utsläpp till luft
1.5.2 Utsläpp till vatten
1.5.3 Buller
1.5.4 Biprodukter / avfall
1.5.5 Risker
1.5.6 Förändringar
4 4 4 4 6 6 7 8 8 8 9 2 Tillståndsbeslut ..............................................................................10 3 Beslut i anmälningsärenden 2013 ................................................10 4 Övriga gällande beslut ...................................................................11 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 Inledning
Övriga beslut 2013
Meddelanden 2013
Information 2013
Äldre beslut
Äldre överenskommelser
11 11 11 11 11 13 5 Tillsynsmyndighet ..........................................................................13 6 Produktion.......................................................................................13 7 Gällande villkor ...............................................................................13 8 Efterlevnad av Naturvårdsverkets föreskrifter ............................17 9 Sammanfattning av mätningar, beräkningar och
undersökningar .....................................................................................17 9.1 Utsläpp till luft
9.1.1 Utsläpp från fasta utsläppspunkter
9.1.2 Diffus damning
9.2 Utsläpp till vatten
9.3 Buller
9.4 Slagganalyser
9.5 Besiktning
17 17 21 22 22 23 23 10 Åtgärder för drift, kontroll, skötsel och underhåll ...................... 23 10.1 Reningsanläggningarnas driftförhållanden
10.2 Övriga anläggningsdelar
23 23 3(29)
10.3 Anlitade mätkonsulter och analyslaboratorier
23 11 Åtgärder efter driftstörningar ........................................................24 12 Åtgärder för att minska förbrukningen av råvaror och energi ..24 12.1 Råvaror / kemiska produkter
12.1.1 Råvaror
12.1.2 Kemiska produkter
12.2 Renvatten
12.3 Energi
24 24 24 25 25 13 Utbyte av kemiska produkter ........................................................26 14 Åtgärder för att minska avfallsmängder och dess miljöfarlighet
26 15 Åtgärder för att minska risker .......................................................27 16 Undersökning och åtgärder avseende produkter .......................27 17 Sammanfattande kommentar ........................................................27 18 Bilagor .............................................................................................29 4(29)
1
Verksamhetsbeskrivning
1.1
Organisation och ansvarsfördelning
ScanDust ABs organisation visas nedan. Det dagliga ansvaret för verksamheten inklusive den miljövårdande utrustningen åligger skiftlagen och daggående
avdelningsförmän. Därutöver ligger beslutsansvaret enligt linjeorganisationen
hos produktionschefen och VD. Totalt är det 75 anställda.
1.2
Lokalisering, plan- och recipientförhållanden
ScanDust bedriver hela sin verksamhet på Varvsudden i Landskronas sydvästra industriområde. Området är planlagt för industriändamål. Närmaste
granne är Oresund Heavy Industries AB (varvsverksamhet). De närmaste bostäderna ligger norrut, ca 1,5 km från ScanDust.
Direkt norr om ScanDust finns Södra Hamnbassängen som är recipient för utsläppen av vatten från verksamheten.
1.3
Allmänna uppgifter om verksamheten
Verksamheten omfattar upparbetning av filterstoft och glödskal främst från stålverk som producerar rostfritt stål samt förbrukade katalysatorer etc. Genom
upparbetningen återvinns värdefulla metaller som Ni, Mo, Cr, Mn och Fe. Gällande tillstånd omfattar en högsta årlig tillförd mängd av 70 000 ton järn- och
metallhaltigt stoft och slam m m räknat som torrt material. Produktionen omfattade år 2013 60 050 ton stoft med kontinuerligt 6-skift.
1.4
Processbeskrivning
Råmaterialet, som är oxidiskt eller hydroxidiskt och mycket finkornigt, transporteras till ScanDust i ”big bags” på ca 1,5 ton och i container på ca 25 ton, an-
5(29)
tingen per järnväg, båt eller lastbil. Via intagsfickor går sedan stoften till ett silosystem. I en blandare tillsätts vatten och mindre mängder sand eller kalk för
att optimera slaggens sammansättning. Efter torkning i en indirekt rotertork,
eldad med egen processgas, transporteras stoftblandningen pneumatiskt i två
steg in i en schaktugn. I ugnen reduceras huvuddelen av ingående metaller
med hjälp av koks och elenergi. Försök pågår med att ersätta en del av koksen
med gummigranuler. Elenergin tillförs med 3 st plasmageneratorer, max effekt
3 x 7 MW. Ca 9,5 ton stoft per timme reduceras och smälts. Ca 50 % bildar en
kolmättad järnbaslegering, (de svårflyktiga metallerna) medan de lättflyktiga
metallerna, främst Zn och Pb samt alkali och halogener, förångas och lämnar
ugnen vid ca 1150 °C tillsammans med bildad processgas. Processgasen består av ca 85 % CO och 10-15 % H2 samt av ca 5 % N2. Se även processschema nedan.
Den flytande metallen från processen tappas i en granuleringstank, som är fylld
med vatten. I denna tank kyls metallen och bildar granuler. Granulerna avvattnas i en sikt innan de torkas i en naturgaseldad rotertork varefter de mellanlagras på det s k Järntorget. En liten del av produktionen tappas i stora formar,
galtsängar, som rymmer 3 ton metall. Efter gjutning transporteras galtsängarna
med metall till Järntorget för kylning.
Uttransport av slutprodukt sker per järnväg, med bil och båt.
Den bildade processgasen kyls och renas innan den recirkuleras till schaktugnen eller förbränns. Utrustning, transportsystem etc där det finns risk för damning avluftas, liksom ugnshallen, via textila spärrfilter.
6(29)
Skrubbervatten, granuleringsvatten samt dagvatten från fabriksområdet behandlas i en vattenreningsanläggning, som omfattar ett flertal olika behandlingssteg, innan det avleds till recipient (Södra Hamnbassängen).
Verksamheten ger upphov till biprodukter i form av slagg samt avfall huvudsakligen i form av slam från skrubberanläggningen. Slaggen återanvänds för anläggningsändamål medan slammet levereras för extern återvinning av främst
zink och bly.
1.5
Påverkan på miljön och människors hälsa
1.5.1Utsläpp till luft
Verksamheten ger upphov till utsläpp till luft dels via fasta utsläppspunkter dels
i form av så kallad diffus damning. Utsläppen till luft via de fasta utsläppspunkterna utgörs av metallhaltigt stoft, förångat kvicksilver, vätecyanid, NOx från
förbränning av processgas, naturgas och olja samt CO2 från koksen och från
förbränningen av olja och naturgas.
Processgasen kyls och renas i ett trestegs venturiskrubbersystem följt av ett
våtelektrofilter. Den processgas som inte recirkuleras till schaktugnen renas
ytterligare med avseende på kvicksilver i ett selenfilter. Gasen förbränns därefter antingen i råmaterialtorken, i en hetvattenpanna för leverans av fjärrvärme
till det kommunala nätet eller i en fackla (överskottsgas). Råmaterialtorken avluftas via två textila filter placerade efter varandra (DCE-filter och ABB-filter).
Ugnshallens tappställe och takhuv är försedda med utsug anslutna till ett textilt
spärrfilter (ABB-filtret) liksom utsug från den torra materialhanteringen och de
pneumatiska transportsystemen. Även den naturgaseldade direkttorken för
granuler avluftas via ABB-filtret.
I vattenreningen surgörs avloppsvattnet med svavelsyra varvid cyanväte bildas.
Denna drivs av i en stripperkolonn med hjälp av luft. Denna luft används sedan
som förbränningsluft i hetvattenpannan när vattenreningsanläggningen är i
drift.
Principerna för gashanteringen och reningsanläggningarna visas i figur nedan.
7(29)
Facklan och hetvattenpannan mynnar ca 40 m ovan mark. Utloppet från ABBfiltret är ca 8 m ovan mark.
1.5.2Utsläpp till vatten
Verksamheten ger upphov till processvatten i form av skrubbervatten och granuleringsvatten samt i form av vatten från spolplatta och golvbrunnar i byggnaderna. Dagvatten från hårdgjorda ytor inom fabriksområdet är normalt också att
betrakta som processvatten liksom det först avrinnande vattnet från taken. Alla
dessa vatten avleds/pumpas till ett lagersystem bestående av fem tankar med
en samlad volym på ca 1 400 m3 och behandlas internt enligt följande.
Skrubbervattnet pH-justeras (vid behov) varefter polymer tillsätts som flockhjälpmedel. Vattnet förtjockas (en sedimenteringsförtjockare och en lamellförtjockare) varefter sedimentet avvattnas i dekantrar. Klarfasen som kommer från
förtjockarna blandas tillsammans med klarfasen från dekantrarna och återförs
till processvattensystemet efter kylning med luft i lufttorn. Det avvattnade
slammet från dekantrarna är zinkrikt (ca 35 % Zn) och har en TS-halt på ca 70
%.
En viss mängd granuleringsvatten måste ”blödas” av för att upprätthålla kvaliteten på det granulerade materialet. Detta vatten avleds tillsammans med vatten från golvbrunnar i byggnaderna och dagvatten från hårdgjorda ytor och tak
till samlingstankarna ovan (placerade i materialhallen). Vattnet används för påfyllning av processvattensystemet.
8(29)
Även en viss mängd skrubbervatten, ca 0,3 m3/ton processat stoft, måste ”blödas” av för att hålla salthalten på en rimligt låg nivå. Detta vatten behandlas
enligt följande. Cyanider som är lösta i vattnet avlägsnas i ett första reningssteg
genom en lätt värmning, surgörning till pH 2,5 följt av avluftning i ett strippertorn. Därpå höjs pH till ca 10 med kalkslurry varpå metallerna fälls som hydroxider och fluor som kalciumfluorid. Restcyaniderna oxideras med natriumhypoklorit varefter polymer tillsätts som flockningshjälpmedel. Utfällt material avskiljs
genom lamellsedimentering varefter det renade vattnet samlas i tankar. Vattnet
analyseras innan utsläpp till recipient. Det avskilda slammet avvattnas i en separat dekanter och rejektvattnet återförs till vattenreningen (cyanidoxidationstanken).
Utöver ovanstående finns det ett internt kylvattensystem för kylning av bl a
plasmageneratorerna och schaktet. Systemet utgörs av två cirkulerande kretsar med kylning vatten / vatten / luft. Några utsläpp från dessa sker inte annat
än via förångning.
1.5.3Buller
Bullerkällor utgörs huvudsakligen av gaskompressorn, kyltorn, fläktar (ABBfiltret) och materialhanteringen.
1.5.4Biprodukter / avfall
Verksamheten ger främst upphov till biprodukter / avfall i form av slagg och den
zinkrika filterkakan från behandlingen av skrubbervattnet. Slaggen är sedan
2010 klassad som produkt enligt REACH. Den har sedan 1998 levererats till
avfallsbolag där metall sorteras ut och övrig del nyttiggörs för anläggningsändamål.
Det sk zinkslammet levereras för närvarande per järnväg till Befesa Freiberg i
Tyskland samt Recytech i Frankrike för återvinning av zink och bly. Av ingående stoftmängd genereras ca 20 % filterkaka (torr vikt) som årsgenomsnitt.
Vidare uppkommer processavfall i form av stoft som avskiljs i textila spärrfilter
samt i form av förbrukade filterdukar och filterstrumpor från utrustning för vatten- och luftbehandling. Filterstoftet återförs till processen medan resterande
avfall förvaras i täckt container i väntan på borttransport.
I övrigt uppkommer annat såväl ”ofarligt” avfall som farligt avfall av olika slag
vilka är vanligt förekommande vid industriell verksamhet. Det finns långt gående rutiner för källsortering och hantering av dessa avfall och ett antal fraktioner lämnas för återvinning. Sådant avfall som inte kan källsorteras för återvinning samlas som ”osorterat” avfall.
1.5.5Risker
Under 2006 har en djupgående riskanalys avseende yttre miljörisker genomförts. De huvudsakliga riskerna för påverkan på miljön samt vidtagna åtgärder
är:

Spridning av stoft i omgivningen.
Lagring och hantering av stoft sker därför inomhus.
9(29)

Brand och/eller explosion på grund av antändning av CO/H2-gas eller
på grund av inläckage av kylvatten i processen.
Utrustning för kontinuerlig mätning av CO-gas finns i ugnshallen. Vid ett
eventuellt läckage sker larmgivning i manöverrummet samt akustiskt i
hela ugnshallen. Larmet är även kopplat direkt till Räddningstjänsten.

Utsläpp av cyanidhaltigt processvatten.
Det cyanidhaltiga vattnet hålls därför separerat från renat vatten. Vattnen kan inte heller blandas eftersom brunnslocken inom området är av
gastät typ. Samtliga system som innehåller cyanider inspekteras regelbundet.

Läckage av starkt surt processvatten och vätecyanidgas, vilken frigörs i
vattenreningsprocessen.
Gasen avleds till hetvattenpannan för förbränning. Det finns utrustning
för kontinuerlig mätning av gasen i vattenreningsanläggningen samt i
omgivande lokaler. Vid ett eventuellt läckage sker larmgivning via ljudoch ljussignaler. Samtliga system som innehåller cyanider inspekteras
regelbundet.
1.5.6Förändringar
Förändringar 2013
Under 2013 har följande förändringar genomförts:

Förbättring av Seneafiltrets (våtelektrofiltret) funktion, påbörjad 2011,
avslutades under 2013.

Försök med nytt injektionssystem till schaktet har gjorts, fortsätter under
2014.

Det har gjorts försök med gummigranuler som ett komplement till koks.
Vi kan ersätta 5 – 10 % av koksen med gummigranuler.

Det har gjorts försök att granulera slaggen.

Förbättring av yttre kylsystem, separatkylning av venturihalsen.

Dammbekämpning i ugnshallen, som planerades för 2013, har inte arbetats vidare med då det i ett tidigt skede kunde konstateras att ingen
bra lösning finns.
Planerade förändringar
Under 2014 planeras följande:

Försök med nytt injektionssystem till schaktet, fortsättning från 2013

Fortsatta försök med andra alternativa kolkällor till koks

Fortsatta försök med slaggranulering

Ny brännare till granuleringstorken som möjliggör användning av
processgas i stället för naturgas.
10(29)
2
Tillståndsbeslut
Beslutsdatum Tillståndsgivande myndighet
Beslutet avser
1983-04-29
Koncessionsnämnden för
miljöskydd
Tillstånd att inom Västra industriområdet i Landskrona dels uppföra en anläggning för återvinning av järn och metaller ur stoft
och slam från järn- och metallverk samt sliger, dels därefter
bedriva verksamheten vid anläggningen vid en högsta årlig
tillförd mängd av 70 000 ton järnoch metallhaltigt stoft och slam
mm, räknat som torrt material
(KN66/83 och regeringens beslut
1984-02-23).
1986-12-16
Koncessionsnämnden för
miljöskydd
Tillstånd att avleda processavloppsvatten från bolagets återvinningsanläggning till Landskrona kommuns ledning med utsläpp till Södra Hamnbassängen
(KN 203/86).
1989-05-26
Koncessionsnämnden för
miljöskydd
Tillstånd att komplettera existerande råvaruberedningssystem
med ett “torrt“ samt att bedriva
verksamheten med nämnda system (KN 68/89).
3
Beslut i anmälningsärenden 2013
Beslutsdatum Beslutande myndighet
Beslutet avser
2013-01-07
Länsstyrelsen i Skåne Län
Försök med gummi från däck
som alternativ kolkälla.
2013-03-08
Länsstyrelsen i Skåne Län
Ytterligare test med gummigranuler som alternativ kolkälla.
2013-07-03
Länsstyrelsen i Skåne Län
Information om försök med ”finsingel” i Selenfilter.
11(29)
4
Övriga gällande beslut
4.1
Inledning
Nedan redovisas övriga beslut och meddelanden som meddelats under 2013
samt äldre övriga beslut och överenskommelser av särskild vikt. Samtliga beslut mm redovisas i bifogad bilaga 1.
4.2
Övriga beslut 2013
Beslutsdatum Beslutande myndighet
Beslutet avser
2013-05-03
Miljörapport 2012
Länsstyrelsen i Skåne Län
Länsstyrelsen bedömer, via
meddelande i SMP, att rapporten
för närvarande inte föranleder
någon åtgärd samt att uppföljning
kommer att ske inom ramen för
den löpande tillsynen.
4.3
Meddelanden 2013
Några meddelanden har inte lämnats under 2013.
4.4
Information 2013
Ingen information har inlämnats under år 2013.
4.5
Äldre beslut
Beslutsdatum Beslutande myndighet
Beslutet avser
1992-02-28
Oljeförorenad mark.
Länsstyrelsen i Skåne Län
Oljeförorenad mark upptäcktes
vid grävningsarbeten 1992-01-09
i närheten av den stora oljetanken. Lst beslöt efter provtagning
att bevakning och sanering skulle
ske genom existerande lågpunktsbrunn som skall toppsugas
från olja vid behov. Åtgärderna
skall rapporteras i miljörapporten.
2004-05-05
Länsstyrelsen i Skåne Län
Egenkontroll.
Bolaget har i dokumentet ”Egenkontroll enligt miljöbalken” redovisat hur rutinerna i gällande kontrollprogram införts i systemet
samt i skrivelse 2003-03-10 be-
12(29)
Beslutsdatum Beslutande myndighet
Beslutet avser
gärt att kontrollprogrammet upphävs. Länsstyrelsen har därefter
genom beslutet meddelat att man
inte har något att erinra förutom
att besiktning av verksamheten
ska ske en gång per år. Länsstyrelsen har också genom beslutet
upphävt tidigare förelagda beslut
om kontrollprogram.
I dokumentet har bolaget åtagit
sig att ändringar i egenkontrollen
vad avser uppföljning och kontroll
av villkor i tillståndsbeslut och
anmälningsärenden ska redovisas till tillsynsmyndigheten innan
respektive ändring genomförs.
Under 2012 har dock inga sådana ändringar genomförts.
2004-11-25
Länsstyrelsen i Skåne Län
Tillstånd enligt lagen (2004:656)
om utsläpp av koldioxid.
2009-07-02
Länsstyrelsen i Skåne Län
Rutiner för egenkontroll.
Genom beslutet har rutinerna för
egenkontroll ändrats så att extern
besiktning av anläggningen genomförs vartannat år med start
2009 och extern mätning av utsläppen till luft vartannat år med
start 2010. Vid varannan mätning
mäts även utsläppen av dioxin
(nästa mätning 2014).
2011-03-08
Länsstyrelsen i Skåne Län
Användning av slagg
Bolaget har begärt att Länsstyrelsens beslut 1998-06-25 angående nyttiggörande av slagg
upphävs eftersom slaggen registrerats som produkt enligt REACH samt då råden i beslutet
starkt begränsar användningen
av slaggen. Länsstyrelsen har i
beslutet framfört att man inte har
något att erinra mot att slagg från
verksamheten övergår till att
klassas som produkt och har
också upphävt det tidigare beslutet enligt bolagets önskemål.
13(29)
4.6
Äldre överenskommelser
År
Myndighet
Ärendet avser
1995
Länsstyrelsen i Skåne Län
ScanDust har åtagit sig att
koppla om regnvattensystemet
så att det första regnet alltid
pumpas tillbaka till det slutna
markvattensystemet.
5
Tillsynsmyndighet
År
Tillsynsmyndighet
Handläggare
2013
Länsstyrelsen i Skåne Län
Peter Malmqvist
6
Produktion
Tillståndsgiven tillförd mängd
Faktisk tillförd mängd
70 000 ton
60 050 ton
År 2013 präglades av god tillgång på stoft under året.
Processat stoft och glödskal fördelar sig mellan de europeiska stålproducentländerna enligt nedanstående tabell (ton):
Tyskland
Finland
Sverige
Katalysatorer (förbrukade), o.dyl.
Summa:
521
41 872
17 620
37
60 050
Totalt processades 60 050 ton stoft under 2013 vilket är lika med 2012. I bilaga
2 visas den årliga produktionen från 1990 – 2013. 2014 planeras produktionen
till 60 000 ton.
7
Gällande villkor
För verksamheten gäller nedanstående villkor. Uppfyllandet av villkoren redovisas i kursiv stil.
Notering: nedan har enbart relevanta villkor utifrån dagens verksamhet tagits
med.
1. Om ej annat framgår av nedan angivna villkor skall anläggningen uppföras och verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med
vad bolaget angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt i ärendet.
14(29)
Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av Länsstyrelsen
under förutsättning att ändringen bedöms inte kunna medföra ökning av
förorening eller annan störning. Om Länsstyrelsen inte godkänner föreslagen ändring äger bolaget underställa frågan Koncessionsnämnden
för prövning (KN 66/83).
Inga anmälningspliktiga ändringar har skett under 2013. Verksamheten
har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i
ansökningshandlingarna. Villkoret bedöms vara uppfyllt.
2. Verksamheten vid bolagets anläggningar får inte sättas igång med
mindre än att tillstånd enligt miljöskyddslagen meddelats bolaget eller
annan att omhänderta den från verksamheten fallande slaggen samt
annat avfall (KN 66/83).
Villkoret inaktuellt och kommenteras inte separat. Hanteringen av slagg
och zinkslam redovisas i avsnitt 14.
3. Intill dess koncessionsnämnden förordnat annat får som metallråvara i
processen endast utnyttjas stoft, slam och sliger som innehåller huvudsakligen oxider och hydroxider av metaller samt endast i mindre grad
innehåller salter, sulfider och liknande ämnen. Dock äger Länsstyrelsen
medge provdrift med annat råmaterial. Det åligger bolaget att för sådant
fall i samråd med Länsstyrelsen göra de materialanalyser och genomföra den ökade utsläppskontroll som Länsstyrelsen kan komma att föreskriva. Om utsläppsförhållandena ger anledning därtill äger Länsstyrelsen återkalla medgivandet till provdrift (KN 66/83)
Inga nya metallråvaror har introducerats under året.
4. Processgaserna från schaktugnen skall renas i en venturiskrubber, dimensionerad för en utgående stofthalt av högst 50mg/m3 norm torr gas
vid maximal belastning. Skrubbervätskan skall ha sådan sammansättning att sura gaser absorberas i största möjliga omfattning. All processgas skall förbrännas.
Ventilationsluft från råmaterialhanteringen samt avsugen luft från tappningsplatser, torkanläggningar och annan stoftalstrande verksamhet
skall renas i spärrfilter eller motsvarande reningsordning, dimensionerad för en utgående stofthalt av högst
10 mg/m3 norm torr gas vid maximal belastning. Rökgaserna från
skänkvärmningen får tills vidare släppas ut genom särskild skorsten på
en höjd av minst 30 m över marken.
Tapprännor skall kapslas samt tappningsplatser, gjutanläggningar,
skänkvärmningsplatser och andra stoftalstrande anläggningar i ugnshallen förses med huvar anslutna till filtret för ventilationsluft. Kapsling
och huvar skall utformas så att stoftavgång till lanterninen i möjlig mån
begränsas. Anläggningarnas utformning och omfattning skall bestämmas i samråd mellan bolaget och länsstyrelsen.
15(29)
Gasrening och gashantering sker i enlighet med villkorets två första
stycken. Det tredje stycket är inaktuellt eftersom lanterninen stängts och
byggnaden ventileras via ABB-filtret.
5. Bolaget skall i samråd med länsstyrelsen vidta skäliga åtgärder samt
upprätta program för arbetsrutiner i syfte att förhindra eller begränsa
damning från hantering, lagring och transporter av råvaror. Allt dammande råmaterial skall lagras inomhus (KN 66/83).
Ett handlingsprogram mot diffus damning utarbetades för 1995-96. Programmet omfattade ett antal punkter däribland interna transporter, lossning av bulkmaterial, sprinklersystem och städning, trycksändarsystemet och inkapsling. Det finns numera ett uppdaterat program i miljöledningssystemet som bl a omfattar daglig sopning med sopmaskin.
6. Detaljutformningen av anordningar och system för rening och utjämning
av avloppsvattnet från verksamheten skall bestämmas i samråd mellan
bolaget och Länsstyrelsen. (KN 120/86).
Utformningen av dessa anläggningsdelar sker i enlighet med villkoret.
Planerade ändringar redovisas och diskuteras vid besiktningssammanträden och anmälningspliktiga ändringar anmäls.
7. Allt stoft och slam som avskiljs i reningsanordningar skall så långt det är
möjligt återföras till processen som råmaterial. Slam som på grund av
process- eller utsläppsskäl inte bör återföras får endast omhändertas
vid anläggning som godkänts för sådant avfall vid prövning enligt miljöskyddslagen (KN 66/83).
Stoft som avskiljs i DCE- och ABB-filtren återförs till processen. Även
slam hanteras i enlighet med villkoret (se även redovisning i avsnitt 14).
8. Buller från anläggningen skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder på grund av bolagets verksamhet inte överstiger 50 dB(A) under vardagar dagtid (kl 07-18), 40 dB(A) nattetid (kl 2207) och 45 dB(A) under övrig tid. Nattetid får den momentana ljudnivån
vid bostäder inte överstiga 55 dB(A). Om impulsljud eller hörbara ljudkomponenter förekommer skall avgivna värden sänkas med 5 dB(A)
(KN 66/83).
En bullerutredning med närfältsmätningar och beräkning av uppträdande ljudnivåer i omgivningen har genomförts under 2012. Utredningen visar att gällande bullervillkor avseende den ekvivalenta ljudnivån
klaras under hela dygnet vid närmaste bostäder samt vid fritidsbebyggelsen på Gråen. Några installationer av bullrande utrustning har inte
gjorts sedan dess varför villkoret bedöms vara uppfyllt även 2013.
9. Bolaget skall i samråd med länsstyrelsen upprätta förslag till kontrollprogram avseende verksamheten och förhållanden i recipienterna samt
senast vid utgången av 1983 redovisa förslaget till länsstyrelsen för
godkännande (KN 66/83).
16(29)
Förslag till kontrollprogram har ingivits i enlighet med villkoret. Det har
därefter upphävts genom beslut 2004-05-05. Se även avsnitt 4.5 ovan.
10. Uppkommer meningsskiljaktigheter mellan bolaget och länsstyrelsen vid
tillämpning av föreskrifter som meddelats under punkterna 3, 4, 5 eller 6
skall frågan hänskjutas till koncessionsnämnden för avgörande.
Någon meningsskiljaktighet har inte uppkommit.
11. Mängden processavloppsvatten som tillförs recipienten får som månadsmedelvärde motsvara högst 10 m3/h.
Det renade processavloppsvattnet skall uppsamlas i behållare som får
tömmas först sedan det kontrollerats att halten fri cyanid understiger 0,5
mg/l samt övrig av länsstyrelsen föreskriven provtagning skett. Tömning
av behållare skall ske med jämnast möjliga flöde.
Om halterna av följande ämnen överstiger nedan angivna begränsningsvärden som veckomedelvärden eller - såvitt gäller 6-värd krom – som
momentanvärde åligger det bolaget att snarast komplettera eller förstärka reningen så att värdena därefter underskrids:
Fluorid
Zink
Totalkrom
6-värd krom
Nickel
Koppar
Suspenderade ämnen
35
0,5
0,3
0,1
0,1
0,2
5
mg/l
“
“
“
“
“
“
De årliga föroreningsmängderna med processavloppsvattnet får inte
överskrida 35 kg fri cyanid, 1 400 kg fluorid, 4 000 kg kväveföreningar
räknade som kväve, 100 kg zink, 25 kg totalkrom, 20 kg nickel, 40 kg
koppar, 10 kg bly samt 1 kg av vardera kadmium, kvicksilver och arsenik (slutligt villkor KN 68/89 och KN 37/92 (sista stycket)).
Processavloppsvattenmängden har som mest varit 1,37 m3/h som månadsmedelvärde. Processavloppsvattnet hanteras och kontrolleras i enlighet med villkoret. Samtliga riktvärden har underskridits under året, se
även avsnitt 9.2 nedan. Samtliga gränsvärden har underskridits med
god marginal.
12. Länsstyrelsen äger ålägga bolaget att ansluta dagvatten från ytterligare
mark- och takytor till processvattensystemet om detta visar sig innehålla
beaktansvärda halter av metaller eller andra föroreningar. Vid meningsskiljaktigheter gäller vad som sägs i p 10. (slutligt villkor KN 68/89).
Länsstyrelsen har inte ålagt bolaget att ansluta dagvatten enligt ovan.
17(29)
13. Det samlade utsläppet av stoft till luften från bolagets anläggningar (exklusive diffus damning) får som riktvärde* vid mätning uppgå till högst
0,05 kg/ton satsad råvara.
*Med riktvärde avses värde som, om det överskrids, medför skyldighet
för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas (slutligt villkor KN 80/97).
Det samlade utsläppet av stoft har, med utgångspunkt från resultat från
extern mätning utförd av Metlab under 2012 och resultat från egna mätningar under 2013, bedömts till ca 0,0015 kg/ton satsad torr råvara.
Villkoret anses uppfyllt.
14. Utsläppshalten av kväveoxider, omräknat till kvävedioxid, från hetvattenpannan får som vägt årsmedeltal och riktvärde inte överstiga 500
mg/MJ tillfört bränsle (slutligt villkor KN 171/94).
Utsläppen av kväveoxider har som medelvärde under året uppgått till
237 mg/MJ tillfört bränsle. Villkoret anses uppfyllt.
15. Utsläppshalten av cyanväte från hetvattenpannan får som riktvärde inte
överstiga 10 mg/m3 norm torr gas (slutligt villkor KN 171/94).
Utsläppen av cyanväte har vid mätning som högst uppgått till 0,014
mg/m3 norm torr gas. Villkoret anses uppfyllt.
16. Utsläppet av kvicksilver får från verksamheten får som riktvärde inte
överstiga 5 kg/år (slutligt villkor KN 171/94).
Utsläppet av kvicksilver har uppgått till 0,213 kg under 2013, vilket väl
underskrider gällande villkor.
8
Efterlevnad av Naturvårdsverkets föreskrifter
Ingen av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS
2001:11, NFS 2002:26 och 2002:28 är tillämpliga.
9
Sammanfattning av mätningar, beräkningar och
undersökningar
9.1
Utsläpp till luft
9.1.1Utsläpp från fasta utsläppspunkter
Någon extern mätning har inte gjorts under 2013. Den totala stoftemissionen
2013 har med utgångspunkt från resultat från extern mätning utförd av Metlab
under 2012 och resultat från egna mätningar under 2013 bedömts till 0,0015 kg
per ton torr materialråvara som upparbetats, se bilaga 3. Stoftutsläppet för
2013 har beräknats till 88 kg. Stoftemissionen ligger väl under gällande riktvärde (0,05 kg/ton upparbetat stoft vilket motsvarar 3003 kg för 2013 års produktion). Översynen av ABB-filter samt byte av filterstrumpor som genomfördes
18(29)
under 2013 gav avsedd verkan då den totala emissionen, som för 2012 var 441
kg, sjönk till 88 kg för 2013.
Motsvarande genomsnittliga stoftemission från tidigare mätningar var:
År
Stoftemission (kg/ton)
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
0,010
0,002
0,0028
0,011
0,011
0,0031
0,0045
0,003
0,006
0,0012
0,0024
0,0073
Stoftemissionerna till luft vid de interna mätningarna 2013 blev:
mg/m3ntg
Fackla
HVP
ABB
Totalt:
2,44
0,37
0,03
kg/ton processat
stoft
0,00048
0,00027
0,00071
kg/år (beräkning)
29,1
16,4
42,5
0,00147
88
Stoftemissionen från ABB-filtret var under 2013 0,03 mg/m3ntg, nedan följer
jämförelse med tidigare mätningar.
År
Stoftemission ABB (mg/m3ntg)
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
0,1
0,11
0,40
0,40
< 0,1
0,07
0,12
0,23
< 0,002
0,08
0,22
Från analysen av uppsamlat stoft i varje mätpunkt kan det genomsnittliga
tungmetallinnehållet (Pb, Cd, Cr, Hg (tot), Ni, Zn och As) i emitterat stoft ungefärligen beräknas. En sådan beräkning för 2012 visas i bilaga 4 (ingen analys
har gjorts på de mätningar som genomfördes under 2013). Summa tungmetal-
19(29)
ler har ökat från 2011 till 2012, vilket beror dels på produktionsökning och dels
på att stoftets sammansättning har ändrats år 2012 jämfört med 2011. Stoftets
sammansättning beror på vad stålverken upparbetar. Dock har andelen tungmetaller i stoftet minskat från ca 30 % till ca 16 %, se bilaga 4.
Vi har kontinuerlig övervakning av stofthalterna efter ABB- och DCE filtren.
Mätsystemet bygger på den senaste tekniken med den sk "triboelektriska effekten”, dvs att signalen som mäts är proportionell mot koncentrationen ”partiklar”
som passerar/träffar mätstavarna. I bilaga 5 redovisas mätresultatet från dessa
under 2013.
ABB-filtret tar luft från hela ugnshallen, ugnshallens tappställe, den torra
materialhanteringen samt de pneumatiska transportsystemens avluftningar.
Som en extra säkerhet leds även den renade luften från DCE-filtret till ABBfiltret. Materialet som fastnar på filterstrumporna och ”faller av” återförs till processen.
Vi har gjort egna kontroller av de kontinuerliga stoftmätarna under 2013 enligt
Metlabs stoftmätningsmetod. Vi har gjort fyra mätningar under året. Resultaten
från mätningarna redovisas i tabell nedan.
Stoftemission efter ABB-filtret
Kontinuerlig mätning
(mg/m3ntg)
Metlabs stoftmätningsmetod
(mg/m3ntg)
0,15
0,07
0,05
0,09
0,03
0,03
0,03
0,03
Det finns en liten avvikelse mellan mätningarna enligt ovan. De kontinuerliga
mätarna har liksom tidigare kalibrerats av ett externt företag och de funktionskontrolleras regelbundet inom ramen för egenkontrollen. På grund av de låga
stofthalterna måste de manuella mätningarna pågå under lång tid för att mätbara mängder stoft ska samlas upp vilket påverkar mätnoggrannheten. Då de
uppmätta stofthalterna är mycket låga enligt båda metoderna kan de kontinuerliga stoftmätarna trots avvikelserna anses fungera tillfredsställande som övervakare av filtrens kondition.
Kvicksilverutsläppen från torkgasen mäts kontinuerligt mha egen utrustning efter DCE-filtret, för resultat se tabell nedan.
20(29)
År
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Kg Hg/år
1,25
0,9
1,7
1,9
1,4
0,6
0,8
0,9
1,0
1,1
1,1
1,7
0,5
En årssammanställning redovisas i bilaga 6.
Utgående kvicksilverhalt är väsentligt lägre jämfört med föregående år, detta
återspeglar kvaliteten på det material som upparbetas vilket varierar beroende
på kundens råmaterial.
Metlab gör kontrollmätningar vartannat år, senaste mätning gjordes 2012. Vi
har under 2013 gjort en extra kontrollmätning av kvicksilver från torken. Mätningen utfördes av ett ackrediterat företag, DGE Mark och Miljö (DGE). Resultat från dessa kontrollmätningar redovisas tillsammans med egna mätningar år
2013 nedan:
Efter DCE-filtret år 2013:
ScanDust (µg/m3)
1)
1,7
2)
1,3
DGE (µg/m3)
1,4
1,4
Mätning av kvicksilver från torken sker efter DCE filtret. Luften från DCE-filtret
leds sedan vidare till ABB-filtret. Tidigare mätningar utförda av Metlab visar att
kvicksilver avskiljs även i ABB-filtret. Under den tid mätningar utförts (20052012) har avskiljningsgraden i medeltal varit ca 60 %. Utsläppet av kvicksilver
år 2013 denna väg blir därmed 183 g istället för 457 g. Vi kommer att fortsätta
att mäta kvicksilver efter DCE-filtret. Detta beror på att vi vill kunna styra utsläppet av kvicksilver från torken.
Av redovisningen ovan framgår att de av DGE uppmätta nivåerna under 2013
var likvärdiga med nivåerna vid de egna mätningarna. Det bör dock observeras
att analysresultatet ligger väldigt nära analysinstrumentets nedre detektionsgräns, vilket gör analysresultatet något mer osäkert. Det finns analysinstrument
som kan mäta vid de låga halterna men de är mycket dyra. Då de uppmätta
utsläppen därtill är låga relaterat till gällande villkor anser vi inte att det är rimligt att investera i nya analysinstrument för kvicksilver.
Selenfiltret, som ligger efter venturisystemet, har fungerat mycket bra ur Hgreningssynpunkt. Vid Metlabs mätning 2012 har halten Hg varit
21(29)
0,0043 mg/m3ntg efter filtret med en reningsgrad motsvarande 90 % vid mätning vilket är mycket bra vid dessa mycket låga halter. Detta motsvarar en genomsnittlig emission av ca 30 gram Hg per år från fackla och HVP vid en produktion under ca 7000 timmar per år. Nedan redovisas Metlabs kontrollmätningar 2012 tillsammans med egna mätningar 2012.
Efter Selen-filtret, 2012:
Scandust (µg/m3)
1)
1,31
2)
1,40
Metlab (µg/m3)
3,90
4,15
Vid dessa mätningar var de av Metlab uppmätta nivåerna under 2012 högre än
nivåerna vid de egna mätningarna. Kommentarerna till DGE:s mätningar ovan
är relevanta även för Metlabs mätningar.
I hetvattenpannans skorsten (HVP) har NOX och HCN år 2012 mätts av Metlab.
Under Metlab’s mätning 2012 var vattenreningen i drift ca 23% av mätperioden.
Nedanstående halter för år 2012 blev:
HCN: 0,014 mg HCN/m3ntg
NOX: 247 mg/MJ
Vi har gjort 82 egna NOX mätningar under 2013. Eftersom inte vattenreningen
körs under hela tiden som HVP är i drift blir den genomsnittliga
NOX emissionen 237 mg/MJ. Vi får förhöjda halter av NOX i samband med att vi
destruerar cyanidhaltig gas från vattenreningen i vår hetvattenpanna. Under
övrig drifttid har vi mätt halter på nivån 100-200 mg/MJ.
Stoftutsläpp 2013: ca 0,0015 kg/ton,
motsvarande ca 88 kg år 2013
villkor 13: 0,05 kg/ton,
motsvarande ca 3003 kg
HVP utsläpp 2012: 0,014 mg HCN/m3ntg
villkor 15: 10 mg HCN/m3ntg
NOX 2013: 237 mg/MJ
villkor 14: 500 mg/MJ
NOX 2013: 13,2ton/år
Hg 2013:
Totalt 2013:
0,03 kg från Fackla och HVP
0,183 kg från ABB
0,213 kg/år
villkor 16: 5 kg/år
9.1.2Diffus damning
Den diffusa stoftemissionen är mycket svår att redovisa. Inga bra metoder finns
för att mäta eller uppskatta denna. Någon egentlig beräkning kan därför inte
göras utan endast grova uppskattningar.
22(29)
Ett program för att minska den diffusa damningen finns i det interna miljöledningssystemet. Det kan särskilt nämnas att sopning av samtliga hårdgjorda ytor
numera sker dagligen (tidigare 3 ggr/vecka) och med en ny och effektivare
sopmaskin vilket medfört att ytorna kan hållas renare än tidigare. Den ändrade
kokshanteringen har också medfört att damningen från denna har minskat.
9.2
Utsläpp till vatten
Mängden renat vatten har stegvis minskat från 0,85 m3/ton stoft 1989 till
0,10 m3/ton stoft (6 205 m3) 2013. Detta motsvarar ca 0,71 m3/h som medelvärde under året, vilket inte överstiger 10 m3/h (villkor 11). Mängden renat vatten beror också på hur mycket det regnar. En genomsnittlig mängd på ca
0,3 m3/ton, dvs ca 18 000 m3/år kan förväntas de närmaste åren.
Analyser av de element och ämnen i veckosamlingsproverna som angivits i
KN-beslutet och i regeringens beslut redovisas som erhållna genomsnittshalter
tillsammans med de beräknade mängderna för 2013 i bilagorna 7 och 8.
Av sammanställningen framgår att gränsvärden och riktvärden har kunnat innehållas för 2013 med när det gäller gränsvärdena god marginal. När det gäller
analyserna av metallerna så kan man iakttaga att i princip alla analyser av As
och Cr6+ och i de flesta fall för Ni och Pb är lägre än analysmetodernas praktiska analysgränser i vårt avloppsvatten.
Nedan redovisas villkor 11 tillsammans med resultatet från 2013.
Riktvärden Utfall
(veckomedelvärden)
(mg/l)
(mg/l)
Fluorid (F)
35
27,5
Zink (Zn)
0,5
0,26
Totalkrom (Cr)
0,3
< 0,1
6-värd
krom 0,11)
< 0,1
6+
(Cr )
Nickel (Ni)
0,1
< 0,1
Koppar (Cu)
0,2
< 0,1
Suspenderade
5
5
ämnen
Cyanid (CN)
0,5
0,05
Totalkväve
Bly (Pb)
Kadmium
Kvicksilver
Arsenik
1)
9.3
Gränsvärden
Utfall
(kg/år)
1400
100
25
(kg/år)
170,8
1,60
< 0,621
20
40
< 0,621
< 0,621
35
4000
10
1
1
1
0,32
182,1
0,013
0,031
0,0012
0,02
Momentanvärde
Buller
En bullerutredning med närfältsmätningar och beräkning av uppträdande ljudnivåer i omgivningen, enligt den Nordiska beräkningsmodellen, har genomförts
under 2012. Utredningen visar att gällande bullervillkor avseende den ekviva-
23(29)
lenta ljudnivån klaras under hela dygnet vid närmaste bostäder samt vid fritidsbebyggelsen på Gråen.
Bullermätningen genomfördes av ett externt ackrediterat akustikföretag, som
också upprättat modellen.
Ny kontroll kommer att genomföras när flera förändringar som kan påverka
ljudnivån är utförda.
9.4
Slagganalyser
Medelhalten (%) från 647 slagganalyser visas nedan:
FeO
Medel 2,5
Max
8,5
Min
0,6
9.5
MnO
4,6
8,9
2,1
Cr2O3
4,6
11,3
0,7
TiO2
0,4
0,7
0,2
CaO
33,2
42,4
24,0
S
0,5
0,8
0,3
SiO2
34,5
45,1
22,4
Al2O3
2,9
6,0
1,4
MgO
6,5
17,6
0,7
F
1,1
2,4
0,3
Besiktning
Periodisk besiktning av anläggningen genomfördes den 2 maj 2013. Resultaten
från besiktningen har dokumenterats i protokoll från besiktningssammanträde
30 maj 2013.
10
Åtgärder för drift, kontroll, skötsel och underhåll
10.1
Reningsanläggningarnas driftförhållanden
Vattenreningens funktion har resulterat i ungefär samma medelhalter och
mängder av alla metaller i renat vatten 2013 jämfört med 2012. Mindre volym
vatten har behandlats 2013 jämfört med 2012, vilket beror på mindre mängd
vatten i form av avblödning från processen. Eftersom mängderna av metall redan är mycket låga är ytterligare förbättring av vattenreningen inte realistiskt.
För att kunna styra doseringen av kalkslurry och natriumhypoklorit effektivt i
vattenreningen används en kombinerad redox/pH elektrod för mätningarna.
Vi har under 2004 ändrat på hur vi tar processvattnet till vattenreningen. Processvattnet tas från en stor lagertank. Tidigare togs processvattnet direkt från
processen. Genom att ta vattnet från en stor lagertank har vi fått en stabilare
drift, vilket innebär att vattenreningen inte påverkas lika mycket av vilket
material som vi kör i processen.
10.2
Övriga anläggningsdelar
En översyn av alla invallningar genomfördes under 2012. Ett åtgärdsprogram
upprättades liksom rutiner för fortsatta kontroller.
10.3
Anlitade mätkonsulter och analyslaboratorier
Analys av veckosamlingsprov på behandlat processavloppsvatten har utförts
av Coor Service Management.
24(29)
Mätning av utsläpp till luft, som utförs av Metlab Miljö AB Enköping, har tom
2008 utförts en gång årligen. Enligt nya rutiner, som anmälts till och godkänts
av Länsstyrelsen, utförs mätningar numera vartannat år. Senaste mätning utfördes i maj 2012, nästa mätning blir således år 2014.
Vi har under 2013 gjort en extra kontrollmätning av kvicksilver från torken. Mätningen utfördes av ett ackrediterat företag, DGE Mark och Miljö (DGE).
11
Åtgärder efter driftstörningar
Under 2013 har ett läckage på det kommunala vattenledningsnätet skett, vilket
ledde till ett avbrott i produktionen i två dagar.
Händelseförloppet var som följer: vi får ett larm, lågtryck kommunalvatten, och
anläggningen trippar för detta. Vi kan inte köra anläggningen då vi inte har vatten som backup för nödkylning. Det visar sig vidare att våra brandposter går på
samma ledning.
En dialog med NSVA pågår där ett krav på dubbelmatning av kommunalvatten
framförts.
Förutom detta har två stycken miljötillbud rapporterats i miljöledningssystemet.
Inget av dessa har varit av den arten att det kunnat medföra olägenheter varför
några avhjälpande åtgärder inte heller vidtagits.
12
Åtgärder för att minska förbrukningen av råvaror
och energi
12.1
Råvaror / kemiska produkter
12.1.1
Råvaror
ScanDust är ett återvinningsföretag som upparbetar avfall från andra verksamheter. Några åtgärder för att minska förbrukningen av dessa huvudråvaror är
därmed inte aktuella. Vidare används koks och sand som hjälpmedel för återvinningen. Under 2007 har kokshanteringen ändrats från öppen till sluten hantering, vilket har lett till en effektivare användning av koksen. I övrigt är det
svårt att styra förbrukningen av koks och sand då förbrukningen varierar beroende på vilken typ av stoft som upparbetas.
12.1.2
Kemiska produkter
Förbrukningen av kemikalier under 2013 redovisas i bilaga 9. Inga väsentliga
förändringar avseende mängd eller typ av använda kemikalier har skett under
2013 jämfört med de närmaste åren innan.
Under 2007 har den polymer som används för flockning i vattenreningen bytts
från en saltbaserad till en oljebaserad, vilket har lett till en effektivare användning och minskad förbrukning av polymeren.
I bilagorna 10 och 11 redovisas HFC användningen i luftkonditioneringsanläggningar på ScanDust. Under året har 3 kg HFC fyllts på.
25(29)
12.2
Renvatten
Förbrukningen av kommunalt vatten är sedan granuleringsförfarandet infördes
ca 110 000 m3 per år. Under 2013 var förbrukningen 101 590 m3. I korrelation
till produktionsmängden har renvattenförbrukningen ökat något mellan 2012
(1,6 m3/ton stoft) och 2013 (1,7 m3/ton stoft).
12.3
Energi
Totalt förbrukades 154 599 MWh el under 2013, motsvarande 2,57 MW per ton
stoft vilket är något mer än 2012 (2,55 MW per ton). Denna ökning beror på att
stoftet som har upparbetats under året har varit av sådan beskaffenhet att det
krävts mer energi för återvinning av metall i stoftet.
2013 levererades 38 757 MWh fjärrvärme till Landskrona kommun, främst genom förbränning av processgas och värmeväxling av vissa kylvatten. Den specifika fjärrvärmeleveransen var m.a.o. ca 0,64 MWh per ton stoft. Ytterligare
fjärrvärme skulle kunna levereras, främst på sommaren, om fjärrvärmesystemet
kunde ta emot detta. Med ytterligare investeringar skulle även de 4 MW som
idag facklas av kunna nyttiggöras i form av fjärrvärme.
Olja används på ScanDust främst till hetvattenpannan (HVP) när vattenreningen måste vara igång trots att processen i övrigt står. Under 2013 behövdes 514
m3 Eo 1. Detta är en minskning jämfört med 2012 då behovet var 608 m3. För
2013 motsvarar detta ca 8,2 liter olja per ton upparbetat stoft, vilket är lägre än
2012, då det behövdes 10,1 liter olja per ton upparbetat stoft.
Naturgas används vid granuleringen. Användningsområdena omfattas av uppvärmning av gjutlådor och torkning av granuler i en rotertork. Förbrukningen av
naturgas under 2013 var 256 216 Nm3 motsvarande 4,3 Nm3/ton stoft. Förbrukningen per ton stoft under 2013 är därmed större jämfört med 2012 då behovet var 2,3 Nm3/ton. Denna ökning beror på att antalet torkade granuler har
ökat vilket påverkar naturgasförbrukningen. Torkning av granuler sker i större
utsträckning än tidigare. Torkning behövs dels för att kunna hantera granulerna
vintertid, och dels för att underlätta tömning av containers med granuler hos
kunden.
2013 var koksförbrukningen 12 588 ton, motsvarande 210 kg/ton stoft. Den
specifika förbrukningen av koks har minskat med ca 45 kg/ton sedan 1995.
Försök har gjorts för att ersätta en andel av koksen med gummigranuler. Försöken visar att det går att ersätta ca 5-10 % av koksen med gummigranuler.
Gummigranuler fås från uttjänta däck. Ett längre försök gjordes i slutet av 2013.
Arbetet kommer att fortsätta under 2014.
Koksen används främst som ett reduktionsmedel. Ca 4,6 % C löser in sig i den
producerade metallen och ca 4,3 % C hamnar i det zinkrika skrubberslammet.
Då C – halten i koksen är 88 % och 27 458 ton metall och ca 9 300 ton (TS)
skrubberslam producerades 2013 motsvarar detta 1 875 ton koks. Övriga
10 713 ton koks bildar ca 34 599 ton CO2 i hetvattenpannan, facklan och torken. Dessutom tillkommer 1 370 ton CO2 från oljan, 1 130 ton CO2 från gummigranuler och 576 ton CO2 från naturgas dvs tillsammans 37 675 ton CO2.
26(29)
I övrigt var gasförbrukningen 2013 följande:
Kvävgas
Argongas
Syrgas
3,3 miljoner m3 (varav ca 90 % från membranfiltrerad luft direkt vid ScanDust)
10 423 m3
9 682 m3
Total elförbrukning:
Fjärrvärmeleveranser:
Koksförbrukning:
Gummigranuler:
Oljeförbrukning (Eo 1):
Naturgas:
Koldioxidproduktion:
13
154 599 MWh
38 757 MWh
12 588 ton
384 ton
514 m3
256 216 m3
37 675 ton
Utbyte av kemiska produkter
Utbyte av kemiska produkter fanns med som ett mål i ScanDusts mål- och
handlingsplan. Målet var att halvera antalet kemikalier som fanns med på
PRIO-listan till år 2014. Detta mål uppnåddes redan under 2012. Arbetet med
utbyte av kemiska produkter kommer att fortskrida under 2014.
Det finns en kemikaliegrupp som granskar alla nya kemikalier mot kraven i
produktvalsregeln. Härigenom väntas behovet av utbyten minska framöver.
14
Åtgärder för att minska avfallsmängder och dess
miljöfarlighet
Verksamheten ger upphov till en biprodukt i form av slagg som används som
fyllmaterial i bl a vägar. Vidare ett zinkrikt slam som skickas i väg för vidare
upparbetning. Mängderna är huvudsakligen beroende på det inkommande
materialets sammansättning och kan inte påverkas av ScanDust i någon större
omfattning.
I tabell nedan redovisas uppgifter om de processrelaterade biprodukter / restprodukter / avfall som erhölls 2013.
Mängd
Slagg
Användning /deponering
25 716 ton
Pressat ”Zn-slam” från
venturi
13 360 ton
Begagnade filterstrumpor (inkl. filterdukar och fyllkroppar)
1,35 ton
Till LSR
1)
Järnväg till Befesa Freiberg GmbH i Tyskland
samt Recytech i Frankrike
Till NSR Filborna special deponi
1) Skickad mängd 2013, varav ca 30 % vatten
27(29)
Slaggen utgjorde 2013 ca 430 kg/ton stoft.
Övrigt avfall, som bl a utgörs av källsorterade avfallsfraktioner som brännbart
avfall, träavfall och wellpapp samt osorterat avfall omhändertas av
OHLSSONS, se bilaga 12. Källsortering av det osorterade avfallet är under
fortsatt utveckling. Insatserna under åren har resulterat i att mängden osorterat
avfall minskat kraftigt bl a genom att big-bag’s nu utsorteras som brännbart avfall. Mängden osorterat avfall var 2013 ca 30 ton. Detta innebär en minskning
jämfört med 2012 då vi hade ett schakthaveri.
Härutöver uppkom farligt avfall, bl a spillolja, enligt redovisning nedan. En
sammanställning av allt farligt avfall bifogas (bilaga 13 och 14).
Spillolja
4,0 m3
Till NSR via Ohlssons AB
Det farliga avfallet bestod 2013 kvantitetsmässigt huvudsakligen av spillolja.
Spilloljan härrör huvudsakligen från gaskompressorn.
Några specifika åtgärder för att begränsa mängderna farligt avfall har inte vidtagits under 2013. ScanDust strävar dock alltid efter att begränsa såväl uppkomst som mängder av farligt avfall.
15
Åtgärder för att minska risker
Några betydande åtgärder för att minska riskerna med verksamheten har inte
genomförts under 2013.
16
Undersökning och åtgärder avseende produkter
Verksamheten ger två produkter; metall och slagg.
Metallen är s k down-streamprodukt från respektive stålverk. Det är därmed
inte ScanDust som ska ansvara för registrering av metallen enligt REACH och
inte heller för några andra undersökningar.
Alla de tester som krävs för registrering har gjorts på slaggen och handlingar
för detta skickades till ECHA under 2010. Slaggen är nu REACH-registrerad.
17
Sammanfattande kommentar
Under 2013 processades ca 60 050 ton stoft vilket motsvarar 2012 års produktion. År 2013 präglades av god tillgång på stoft under året. Under året har ett
oönskat driftstopp skett, som följd av ett läckage i kommunala vattenledningsnätet. År 2014 planeras produktionen till ca 60 000 ton.
Arbetet med att finna alternativa kolkällor istället för koks har fortskridit under
året. Bla har test med gummigranuler gjorts.
Utsläppen till luft och vatten låg i huvudsak på samma nivå eller lägre som tidigare år och väl under gällande villkor. Verksamheten har även i övrigt bedrivits
enlighet med gällande tillståndsbeslut och relevanta villkor.
28(29)
Under 2013 validerades verksamhetens koldioxidutsläpp enligt ISO 14 064
med 2012 års siffror som underlag. Valideringen resulterade i några avvikelser
och förbättringsförslag vilka åtgärdades under 2013.
Under 2013 har vi haft förnyelserevisioner av verksamhetssystemet enligt kraven i ISO 14001 och OHSAS 18001 utförda av DNV. Där till har ytterligare en
externrevision
tillkommit
för
ISO
14 064
utförd
av
WSP.
Fyra interna revisioner har genomförts under året. Dessa revisioner gav oss ett
antal noteringar och avvikelser som vi arbetar vidare med. Under 2013 har
verksamheten blivit certifierad enligt ISO 9001.
Arbete med omprövning av verksamheten påbörjades under 2011 och ansökningshandlingar skickades in i slutet av 2013.
29(29)
18
Bilagor
Bilaga 1. Lagar och andra krav, Sammanställning av tillstånd, villkor, anmälningsärenden samt övriga beslut
Bilaga 2. Produktionsvolymer 1990-2013
Bilaga 3. Stoftemissioner 1990-2013
Bilaga 4. Uppskattat tungmetallinnehåll i emitterat stoft 2012 (mg/ton)
Bilaga 5. Emission av stoft från ABB- och DCE-filter under 2013
Bilaga 6. Kvicksilver från DCE- och Selenfilter under 2013
Bilaga 7. Utsläpp till vatten. Medelhalter per vecka
Bilaga 8. Utsläpp till vatten. Utsläppsmängder, kg/vecka
Bilaga 9. Kemikalieförbrukning 2013
Bilaga 10. Kontrollrapport, Kyl & Värmepump Teknik AB
Bilaga 11. Aggregatförteckning, Kyl & Värmepump Teknik AB
Bilaga 12. Befesa ScanDust AB, Avfall, statistik
Bilaga 13. Journal för farligt avfall
Bilaga 14. Journal för transport av eget farligt avfall