Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om
Klimakteriet
Inkontinens
hos kvinnor
Något år innan menstruation upphör
går kvinnor in i en övergångsperiod,
klimakteriet. Äggstockarna producerar
mindre av det kvinnliga könshormonet
östrogen och ägglossningen upphör.
Oftast sker detta när kvinnan är 45–55
år och varar i ungefär 5 år. Vissa kvinnor
får inga problem alls i samband med
klimakteriet, medan andra får besvär
av varierande typ och grad.
Urininkontinens, eller besvärande
ofri­villigt urinläckage, kan ha många
orsaker och är ett vanligt problem som
ökar med åldern. Många drar sig för
att söka hjälp eftersom det kan upplevas
som pinsamt att man kissar på sig. Men
om man har besvär av sin inkon­tinens
finns det mycket hjälp att få.
Klimakteriet
Mängden östrogen hos en kvinna varierar
under livet. Under klimakteriet minskar
mängden vilket påverkar till exempel slidan,
skelettet och hjärnan.
Ett vanligt tecken på att man hamnat i
klimakteriet är att menstruationen blir
oregelbunden. Blödningarna blir ofta rikliga
och kommer först tätare, sedan med längre
mellanrum. När det gått mer än 6 månader
sedan sista blödningen har menstruationen
troligen upphört.
Värmevallningar och svettningar är ofta
det som upplevs mest besvärande. Kroppens
termostat fungerar inte lika bra längre. En
värmevallning är som en värmevåg som ofta
startar i höjd med bröstet och flyttar sig
uppåt. Svettningar pågår ofta 2–3 minuter,
men kan vara från några sekunder till en
timma. Många får problem under natten och
kan få svårt att sova på grund av svettningar.
3
Det blir vanligare med humörsvängningar.
De flesta blir av med besvären inom 5 år,
men för några kan de hålla i sig 10 – 20 år.
Slemhinnorna blir tunnare, vilket gör att
det kan kännas torrt och skaver i slidan. Det
kan göra ont vid samlag. Många behöver kissa
oftare. Några kissar på sig vid hosta, nysning
eller skratt. Det är också lättare att få urin­
vägsinfektioner. De här problemen brukar
vara som störst några år efter klimakteriet.
Skelettet blir skörare när kroppen inte
producerar östrogen.
• Drick mindre kaffe, te och alkohol.
Alkohol kan öka problem med värme­
vallningar.
V
ad kan jag göra själv?
V
ad finns det för
receptfria läkemedel?
• Använd kläder i naturmaterial. Syntet­
material kan öka besvären med värme­
vallningar och svettningar.
• Motionera och var fysiskt aktiv. Belasta
gärna skelettet för att förebygga ben­
skörhet.
4
• Om du röker, försök sluta så kan symto­
men lindras. Rökning minskar mängden
östrogen. Kvinnor som röker når klimak­
teriet 1,5 år tidigare.
• Använd inte lugnande medel för att dämpa
svettningarna. Försök istället förstå om det
är något särskilt som utlöser besvären och
undvik detta.
Femal Balans Forte är ett traditionellt växt­
baserat läkemedel använt för att lindra
symtom vid PMS (premenstruellt syndrom)
och vid klimakteriebesvär. Indikationerna
för ett traditionellt växtbaserat läkemedel
grundar sig uteslutande på erfarenhet av
5
långvarig användning. Det innehåller extrakt
från pollen av råg, tall, majs och hundäxing.
Är man allergisk mot de pollensorterna bör
man vara försiktig. Femal Balans Forte tas
dagligen. Kontakta läkare om symtomen för­
sämras eller inte blir bättre inom 3 månader.
Remifemin är ett växtbaserat läkemedel an­
vänt för lindring av klimakteriebesvär såsom
värmevallningar och kraftiga svettningar. Det
innehåller läkesilverax och ska inte användas
av personer som är överkänsliga mot det.
Remifemin tas 2 gånger dagligen och bör inte
tas mer än 6 månader utan kontakt med
läkare. Kontakta läkare om symtomen för­
sämras eller inte blir bättre inom 4 – 6 veckor.
Vid torra slemhinnor kan du använda det
receptfria läkemedlet Ovesterin. Det inne­
håller ett östrogen (östriol) och finns som
vaginalkräm eller vagitorier. Genom att
tillföra östrogen direkt i slidan kan du åter­
ställa slidans och urinrörets slemhinnor så
6
att de blir tjocka, elastiska och fuktiga igen.
På så vis minskar problem med sveda och
klåda. Lokal östrogenbehandling fortsätter
ofta livet ut, men ska omprövas varje år.
Mot svårare besvär finns inga receptfria
läkemedel. Vänd dig då till en läkare.
Att tänka på!
Om du använder andra läkemedel eller
har någon allvarlig sjukdom är det viktigt
att du kontrollerar med din läkare eller
med oss på Apoteket vilka receptfria läke­
medel som du kan använda. Du bör inte
använda östrogen utan att prata med din
läkare om du till exempel nyligen fått veta
att du har bröstcancer, har ökad risk för
blodpropp, har oregelbundna blödningar
eller blödning efter menopausen (sista
menstruationen).
7
Ta kontakt med vården om:
• du får blödningar mer än 1 år efter
sista mens
• blödningarna blir mycket långdragna och
rikliga eller om du får mellanblödningar
• du får blödning vid samlag
• du har svåra besvär med värmevallningar
eller svettningar
• du har ansträngningsinkontinens med
svåra eller täta besvär
•dina besvär med klåda och torrhet i under­
livet försämrats eller inte blivit bättre efter
3 – 4 veckors behandling med östrogen­
kräm eller vagitorier.
Inkontinens – kvinnor
Urininkontinens kan drabba kvinnor i alla
åldrar. Läckage mer än en gång per vecka
förekommer hos en av tio i 40-årsåldern
8
och en av fyra i 80-årsåldern. Risken ökar
med ålder, antal graviditeter, rökning och
uttalad övervikt. Några andra riskfaktorer är
neurologiska sjukdomar, kroniska luftrörs­
sjuk­domar och gynekologiska operationer.
Ansträngningsinkontinens är den vanli­
gaste typen av inkontinens. Då läcker det
lite urin när buktrycket ökar för att man
till exempel hostar eller motionerar. Ofta
kommer det små skvättar urin utan att man
känner sig kissnödig. På natten brukar man
inte ha problem. Ansträngningsinkontinens
beror ofta på dålig knipförmåga i musklerna
i bäckenbotten.
En annan typ av inkontinens är träng­
nings­inkontinens. Då blir man plötsligt
väldigt kissnödig och kan ha svårt att hinna
till toaletten i tid. Det kommer ofta större
mängder urin än normalt och man behöver
gå på toaletten ofta. Vid trängningsinkon­
tinens är det vanligt att man även kissar på
sig under natten. Orsaker kan vara urinvägs­
9
infektion, neurologisk sjukdom eller att man
blivit äldre. Många gånger kan det vara
svårt att hitta orsaken till trängningsinkon­
tinensen. Då kallas den överaktiv blåsa.
Man kan ha blandinkontinens, som är en
blandning av ansträngnings- och träng­nings­­
inkontinens. Det finns också överrinnings­
inkontinens, då det läcker nästan hela tiden,
eller läkemedelsutlöst inkontinens.
Exempel på läkemedel som kan ge
inkontinens är vätskedrivande medicin, host­
medicin med efedrin, eller läkemedel som
har antikolinerg effekt. De senare används
ofta mot depression eller psykiska besvär
och ger ofta muntorrhet samtidigt. Fråga
gärna på apoteket om dina läkemedel kan
ge inkontinens som biverkan.
V
ad kan jag göra själv?
Bäckenbottenträning och blåsträning är
viktiga delar av behandlingen. Du kan också
behöva minska mängden vätska, särskilt
10
kaffe och te, som är vätskedrivande. I vissa
fall behöver du träna dig på att inte kissa lika
ofta, inte pressa fram urinen och att slappna
av på rätt sätt när du är på toaletten. Det är
också bra att gå ner i vikt om du är överviktig
och sluta röka om du är rökare. Tar du läke­
medel som kan ge inkontinens kan du behöva
ändra dina mediciner.
Vid ansträngningsinkontinens gäller det
att träna upp bäckenbottenmusklerna och
knipfunktionen. Genom sådan träning kan
60 – 70 % av alla kvinnor bli bättre. För att
hitta musklerna och lära dig att knipa rätt
behöver du professionell hjälp av till exempel
sjuksköterska, barnmorska eller läkare. Det
behövs troligen 8 kontraktioner 3 gånger
per dag för att få effekt.
Vid trängningsinkontinens är blås­
träning viktig. Då försöker man lära blåsan
att behålla mer urin och man ska försöka
att kissa så sällan som möjligt.
11
V
ad finns det för hjälpmedel?
Vid inkontinens behöver man ett skydd som
suger upp urinen. Om du bara känner av
problemen vid enstaka tillfällen, till exempel
när du motionerar, kan du prova Tena Lady.
De absorberar mycket och är behandlade
så att urinen inte luktar.
Om du bara behöver skydd ibland kan du
köpa dem på Apoteket. Behöver du skydd
dagligen bör du vända dig till sjukvården för
att få dem gratis. Det finns både engångs- och
flergångsskydd som är speciellt anpassade
för att suga upp urin. Dessutom finns det
vaginala hjälpmedel som sätts in i slidan.
12
Det finns också receptbelagda läkemedel
som gör kroppen mindre känslig för blå­
sans signaler.
Ta kontakt med vården om:
• du har sådana besvär med inkontinens
att du vill ha hjälp
• du har smärtsamma eller kraftiga
trängningar
• du har blod i urinen
• du har svårt att tömma blåsan
• du har haft cancer i underlivet eller
urinvägarna
V
ad finns det för
receptfria läkemedel?
• du har neurologisk sjukdom, till exempel
MS eller ryggmärgsskada
Lokalt östrogen, Ovesterin, hjälper inte mot
inkontinensen, men kan minska symtomen
om man samtidigt har sveda, irritation och
sköra slemhinnor.
• du misstänker att läkemedel orsakar
inkontinensen.
13
7519-02 december 2012 ©Apoteket AB Trycksaken uppfyller Apoteket AB:s miljökrav.
Fråga gärna oss på Apoteket om
du undrar något mer om klimakteriet
eller inkontinens hos kvinnor.
Välkommen in!