Spel om pengar – ett folkhälsoproblem

Transcription

Spel om pengar – ett folkhälsoproblem
Spel om pengar
– ett folkhälsoproblem
Om Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten är en myndighet som verkar för en god
folkhälsa. I vårt arbete ska särskild vikt fästas vid de grupper i vårt
samhälle som är extra sårbara – exempelvis unga, äldre, och personer
med svåra levnadsförhållanden. Vår verksamhet har vetenskaplig
grund och bedrivs i nära samarbete med andra statliga myndigheter,
kommuner, lands­ting och organisationer. Du kan läsa mer om vår
verksamhet på www.folkhalsomyndigheten.se.
Denna titel kan beställas från
Folkhälsomyndighetens publikationsservice,
e-post: [email protected].
Den kan även laddas ner från
www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/
© Folkhälsomyndigheten, 2014
Artkelnummer: 14010
ISBN 978-91-7603-402-6 (pdf)
ISBN 978-91-7603-403-3 (print)
Foto: Nettan Oliw
Grafisk produktion: AB Typoform
Tryck: Edita Bobergs AB, Falun, 2015
Upplaga: 1:2
Ett folkhälsoproblem
Definitionen på ett folkhälsoproblem är att det ska:
• vara vanligt förekommande (minst en procent av befolkningen
ska vara drabbad)
• ge allvarliga konsekvenser – för hälsan, ekonomin och det sociala livet
• bidra till ojämlikheter i hälsa
• vara möjligt att förebygga.
Spelproblem uppfyller alla dessa kriterier och ingår i regeringens
folkhälsomål sedan 2003.
Spel om pengar är inget nytt fenomen, men synen på spel och spelproblem
har sett olika ut i olika samhällen. Vilken funktion spelandet har verkar vara
förknippat med hur samhället ser ut. I samhällen med stora ojämlikheter tycks
spelandet orsaka mer problem.
Genom att studera spel ur ett folkhälsoperspektiv kan vi se de sociala,
­ekonomiska och hälsomässiga effekter som spel och spelproblem har – både
för den enskilda individen och för samhället. Folkhälsoperspektivet har dess­
utom den fördelen att man arbetar utifrån vetenskaplig grund och har ett före­
byggande synsätt.
3
En spelmarknad i förändring
Spel om pengar är mycket vanligt idag och tillgången på spel har ökat kraftigt
de senaste tio åren. De svenska spelbolagen har fått konkurrens av utländska
bolag och numera kan de flesta spel nås både via Internet och mobiltelefon.
År 2013 omsatte Svenska Spel, ATG, Folkspel och övriga spelarrangörer
omkring 46,8 miljarder kronor. Denna siffra har varit relativt stabil de senaste
fem åren. Samtidigt har vi sett en stadig minskning i andelen personer som
spelar sedan slutet på 90-talet. Denna minskning har fortsatt under hela 2000talet och ser ut att fortsätta. Men de som spelar gör detta för allt mer pengar.
Utöver den reglerade marknaden förekommer spel på utländska internetsajter
och illegal spelverksamhet. Dessa verksamheter omsätter stora summor men
exakt hur stora är svårt att mäta.
Mängden spelreklam har ökat kraftigt i tidningar, på TV och affischer.
Genom Internet kan reklamen dessutom spridas till många fler. Varje dag
­lägger spelbolagen miljonbelopp på spelreklam.
Spelvanor i Sverige
4
•
Cirka tre procent av männen och en procent av kvinnorna i befolkningen
16–84 är problemspelare.
•
Cirka två procent av den vuxna befolkningen är problemspelare varav en
sjundedel har så allvarliga spelproblem att man troligen behöver behand­
ling. Bland ungdomar, 16–17 år, är andelen problemspelare fyra procent.
•
I genomsnitt använder svenska folket knappt tre procent av sin disponibla
inkomst till spel och lotterier.*
•
•
I snitt spelar varje vuxen svensk för cirka 2 240 kronor per år.*
Nettoomsättningen, det vill säga spelmarknadens omsättning efter ­utbetalda
vinster, beräknades ligga på 17,2 miljarder kronor under år 2013.
* Siffrorna inkluderar ej spel på utländska sajter och illegalt spelande.
”Cirka två procent av den vuxna befolkningen är
­problemspelare. Bland ungdomar, 16–17 år,
är andelen som har spelproblem fyra procent.”
Spelens olika riskpotential
Något som påverkar sannolikheten för att utveckla spelproblem är spelets
utformning. En viktig faktor är spelets snabbhet, alltså hur snabbt vi får veta
om vi har vunnit eller förlorat. En annan faktor är spelets kontinuitet, alltså hur
snart efter ett avslutat spel som man kan påbörja ett nytt.
Spelformer påverkar risken för problem på olika sätt och kan sägas ha olika
riskpotential. Spel med låg riskpotential har längre tid från insats till utfall, kort
total speltid och få variationer. Spel med medelhög riskpotential har däremot
kortare tid mellan insats och utfall och med möjlighet att förlänga speltiden.
Till spel med hög riskpotential hör de som har kort tid från insats till utfall,
snabb utbetalning av vinst samt möjlighet till långa spelsessioner. Många är
även tillgängliga via internet. Exempel på spel med hög riskpotential är spelau­
tomater och kasino- och pokerspel på nätet.
Läs mer om swelogs befolkningsstudie på www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/spel/swelogs-befolkningsstudie/.
6
Spelproblem
och spelberoende
Spelproblem innebär att en person har fått negativa konsekvenser av sitt
spelande­. Spelandet kan leda till sociala, ekonomiska och hälsorelaterade pro­
blem. Spelberoende är en psykiatrisk diagnos, på ett liknande sätt som alkohol­
beroende. Det finns flera tecken på om en person har spelproblem, bland annat
hur mycket tid spelandet upptar och om man upplever att man tappar kon­
trollen vid spelandet (se lista på sidan 10).
7
Vad orsakar spelproblem?
Alla människor kan få problem med spel. Det finns dock en del faktorer som
ökar sårbarheten;
SOCIALA FAKTORER – vilket kontaktnät en person har omkring sig i form
av familj, vänner, arbete och fritidsaktiviteter samt den sociala och eko­nomiska
situation man befinner sig i.
PSYKOLOGISKA FAKTORER – om en person lider av nedstämdhet, depression,
oro eller har psykiska problem.
BIOLOGISKA FAKTORER – om det finns genetiska förutsättningar för att
utveckla ett beroende.
TILLGÄNGLIGHET TILL SPEL OCH SPELMILJÖ – hur ofta en person spelar, ­vilken
tillgänglighet på spel som finns och hur miljön ser ut där spelandet tar plats.
8
Vem drabbas?
Spelproblem finns i hela befolkningen. Men de är vanligast bland redan utsatta
grupper, till exempel personer med lägre utbildningsnivå, personer som har
lägre inkomst och människor med utländsk bakgrund – trots att dessa ofta spe­
lar ­mindre än övriga befolkningen. Generellt kan man säga att personer som
inte har stabila och trygga levnadsförhållanden löper en större risk att utveckla
spelproblem. Mellan 2009 och 2010 tillkom ungefär 100 000 nya problem­spelare
i Sverige. Utav dessa var 1/5 återfall och ungefär hälften var kvinnor; om trenden
fortsätter kommer vi kunna se en utjämning i andelen problemspelare mellan
könen. Till skillnad från kvinnor spelar män generellt oftare, för högre insatser,
på fler spel samt på spel med högre riskpotential. Utmärkande för kvinnor tycks
vara att de utvecklar spelproblem snabbare än män och senare i livet.
9
Tecken på spelproblem
Det finns många olika sätt att mäta och upptäcka spelproblem. På många av
checklistorna finns varianter av följande tecken med:
• UPPTAGENHET . Tänker ständigt på spel.
• TOLERANS . Behöver spela för allt större summor för att uppnå önskad
spänningseffekt.
• KONTROLLFÖRLUST .
Har misslyckats flera gånger med att kontrollera,
begränsa eller sluta spela.
• ABSTINENSSYMPTOM . Blir rastlös eller irriterad vid försök att begränsa
spelandet eller sluta spela.
• SPELAR SOM FLYKT . Spelar för att slippa tänka på sina problem eller för att
söka lättnad från nedstämdhet.
• JAGAR FÖRLUSTER. Försöker vinna tillbaka pengar som man förlorat på spel.
• LÖGNER . Ljuger för att dölja omfattningen av sitt spelande för anhöriga,
­terapeuter och andra personer.
10
• SOCIALA KONSEKVENSER . Har äventyrat eller förlorat en relation, anställ­
ning eller karriärmöjlighet på grund av spelandet.
• EKONOMISKT BEROENDE . Förlitar sig på att andra kan ordna pengar för att
lösa ekonomisk krissituation som spelandet orsakat.
Ju fler punkter som uppfylls desto allvarligare problem tycks man ha. Om en
person instämmer i fyra eller flera påståenden ger det signaler om att pro­
blemen har övergått till att bli ett beroende.
Taget från Diagnostic and statistical manual of mental disorders (DSM-5), där spelberoende
sedan 2013 ingår som ett missbruk tillsammans med alkohol och narkotika.
11
Konsekvenser
av spelproblem
Den som ägnar sig åt överdrivet spelande får ofta ekonomiska problem. Det
är dessutom mycket vanligt att spelandet får sociala konsekvenser. Flera spel­
beroende kan exempelvis vittna om att de ”spelat bort” både familj, vänner,
jobb och bostad. Både skuldsättningen och de sociala konsekvenserna ger i sin
tur negativa följder för hälsan. Oro, ångest och depression är vanligt hos en
person med spelproblem.
Självklart drabbas inte bara spelaren själv av spelproblemen. Familj, vänner
och andra i spelarens närhet påverkas även de i olika hög grad. Ofta blir spela­
rens relation till omgivningen fylld av skuld- och skamkänslor. De närstående
känner sig förda bakom ljuset och förlorar tilltron till den som spelar.
NÄRSTÅENDE OCH SPELPROBLEM
• Idag lever ungefär 260 000 personer i Sverige tillsammans med
någon som har spelproblem, varav 76 000 är barn
• 18 procent av Sveriges befolkning mellan 16 och 84 år uppger
att de har en närstående som har eller har haft spelproblem
• Under 2013 kontaktade över 900 anhöriga till problemspelare
den nationella stödlinjen för spelare och anhöriga
12
Relation till andra beroenden
Studier visar att det finns stora likheter mellan spelberoende och alkohol­
beroende. Hos både spelberoende och alkoholberoende förändras hjärnans be–
löningssystem vilket gör att man reagerar överdrivet starkt på spel eller alkohol.
Det finns också skillnader mellan spelberoende och alkoholbero­
ende. Bland annat är medelåldern för personer med spelproblem betyd­
ligt lägre än för personer med alkoholproblem. Spel luktar heller inte.
Det innebär att det kan vara lättare att dölja spelproblem.
Spelproblem kommer sällan ensamma
Personer med spelproblem har ofta en hårt belastad hälsa. Personer med spel­
problem har sämre psykisk ohälsa, oftare riskfylld alkoholkonsumtion, alko­
holproblem, använder narkotika, lider av depression, ångest, självmordstankar
och är oftare utsatta för våld.
Du kan läsa mer om spel och spelprevention på webbplatsen
www.spelprevention.se
13
Spelproblem
går att förebygga
För att kunna förebygga spelproblem måste vi veta en hel del om spelpro­
blemens risk- och skyddsfaktorer – alltså vad som påverkar risken för att
utveckla ett spelproblem eller bli spelberoende. Tyvärr är kunskapen inom det
området begränsad och behöver fördjupas.
Vad vi vet är att man bör arbeta med flera områden och nivåer samtidigt för
att få ett effektivt förebyggande arbete. Faktorer som har be­tydelse för en per­
sons förhållande till spel om pengar kan till exempel vara; spelarens situation
i livet, hur spelen är utformade och hur lättillgängliga de är, lagar och regler för
spel om pengar och det sociala nätverket runt spelaren.
14
Spelprevention
vid Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten arbetar för att öka kunskapen om överdrivet spelande
och de konsekvenser som spelandet kan få. Vi undersöker bland annat hur
många människor som mår dåligt på grund av sitt spelande. Vi arbetar också
fram metoder för hur vi kan förebygga och minska spelproblemen i vårt sam­
hälle. Detta sker i samarbete med frivilligorganisationer, universitet, kommu­
ner och landsting.
WEBBPLATS
www.spelprevention.se
www.folkhalsomyndigheten.se/spelprevention
Har du frågor kring ditt eget eller någon annans spelande?
Ring Stödlinjen för spelare och anhöriga, 020-81 91 00
eller maila [email protected]
15
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att minska skadeverkningarna
av överdrivet spelande. Ungefär två procent av Sveriges befolkning
har spelproblem vilket medför negativa sociala, ekonomiska, och
hälsomässiga konsekvenser- inte minst för de anhöriga. Idag ser vi
en ökad tillgänglighet i tid och rum via olika former av online-spel
samt en ökad marknadsföring av spel.
Denna skrift vill på ett enkelt sätt ge en överblick över området spel
och spelproblem, omfattningen av spelproblem och riskgrupper. Den
syftar även till att ge kunskap om hur spelproblem samverkar med
andra riskbeteenden och hälsoutfall.
Skriften vänder sig till folkhälsosamordnare, drogsamordnare och
beslutsfattare på olika nivåer som arbetar eller vill arbeta med att
förebygga spelproblem, samt till yrkesverksamma personer och
ideella organisationer som i sin verksamhet kommer i kontakt med
spelproblem och som arbetar för att förebygga beroende. Den kan
även vara till nytta för den som har ett allmänt intresse för frågan.
Solna Nobels väg 18, 171 82 Solna Östersund Forskarens väg 3, 831 40 Östersund.
www.folkhalsomyndigheten.se