docRött - Vänsterpartiet
download 
Report Transcription
Rött - Vänsterpartiet
Foto: Paul Marshall 20 kr NUMMER 2/2015 Annelie Nordström, Kommunals ordförande, till politiker: Ni kan vara mycket tuffare! Nu behövs fler jobb, fler bostäder & klimatinvesteringar Nooshi Dadgostar: Jonas Sjöstedt om året som kommer Kajsa och David delade lika på föräldraledigheten Bra höstpepp: Vänsterdagarna i Malmö! Arne Anka. Bara RÖTT. Nya böcker ! EN TIDNING FRÅN VÄNSTERPARTIET Helge Rubin 14 Hasse Hedström Paul Marshall EN TIDNING FRÅN VÄNSTERPARTIET, NR 2/2015 4 22 Dags att investera Visst går det! Föräldrar som delar – Staten har ju tidigare lyckats finansiera byggandet. Det är viktigt att folk har ett jobb, men lika viktigt att de har någonstans att bo, säger Nooshi Dadgostar. Annelie Nordström: Det ska vara krav på ”villkor enligt kollektivavtal” och upphandlade företag måste kontrolleras så att de håller vad de lovat. – Det var inte kul att dyka upp som gubben i lådan på fredagarna och veta hur Kajsa hade haft det med alla barnen, säger David Palm. Här med sonen Hampus.. Bara det faktum att man kan bli stämd på miljardbelopp kan få ett land att tveka. Jens Holm, Krönikan sidan 21. 13 Arne Anka har drabbats av en tillfällig? politisk depression. Som vanligt av handlas världens angelägenheter vid bardisken. 28 Hon tog på sig ledarskapet Luz Martinez är in dustriarbetaren som korsade ett hav och blev ordförande i Vänsterpartiet i Säffle. 36 Omställningen & socialismen. Ali Esbati intervjuas om arbetet med partiprogrammet. Vad är strategi och vad kan man ha det till? 12 Bara RÖTT Tantpatrullen gör en tré, Bara Rött tänker fritt och räknar också ut saker och ting i detta nummer. 2 Rött 2/2015 Kalle Larsson Rött utges av Vänsterpartiet. Ansvarig utgivare: Aron Etzler. Redaktör: Losita Garcia. Form: Revoluform. Layout & repro: Losita Garcia. Adressändring & prenumeration: Pren: 200 kr/år. Helene Ekberg, 08-786 42 61, [email protected] Annonsera: Losita Garcia, 070-832 99 11, annonsprislista på www.vansterpartiet.se Kontakt: Rött, Vänsterpartiet, Riksdagen, 100 12 Stockholm, [email protected], 08-786 45 82 Utgivning: Fyra num mer/år. Tryck: Billes AB, Göteborg 2014 Upplaga: 20 000 ex. Beställningar av nr 3-2015 görs i Vänsterpartiets webshop före tryckning, se info i webshopen. Ledare Öppna partiet P eter Hjukström steg in i kommunens möteslokal i Strängnäs i februari 2012. Han hade åkt en bit, närmare tre mil för att komma till den närmaste föreningen för Vänsterpartiet. Vem åker tre mil för att vara aktiv i en förening? Det innebär att Vänsterpartiet går miste om medlemmar, tänkte Hjukström, som i halva sitt liv arbetat med medlemsvärvning. Hans plan var att Mariefred, stället där han själv bodde, skulle inhysa en vänsterpartiförening inom några år. Det skulle bli en utmaning. Mariefred hade en medlem 2011. De började med att dela ut en tidning till alla hushåll i Mariefred, att starta ett kafé och vara ute och prata med folk på stan. I valet 2014 storsatsades i lilla Mariefred. Med egna insamlade pengar och flera nya aktiva medlemmar var partiet det enda vid sidan av M som hade en valstuga. Vänsterpartiet mer än tredubblades röstmässigt, en Ung Vänsterförening bildades, tillsammans hade de gått från en till 35 medlemmar. Den 8 december 2014 kom Jonas Sjöstedt på besök. 75 mariefredsbor dök upp. Det motsvarar att fylla Globen om det vore i Stockholm, säger Peter Hjukström. Mariefred är förstås ett lite extremt exempel, men faktum är att Vänsterpartiet i snitt över hela landet fick 34 procent fler medlemmar under just förra året, och ibland på oväntade ställen. Allra mest blev det i Västernorrland. Det är alla sorters människor, säger Karin Gustafsson, ordförande i Vänsterpartiet Sundsvall, när jag ringer henne. Fackföreningsfolk, fas3, studenter. En sak är tydlig, säger Gustafsson: många av dem har alltid röstat på Vänsterpartiet, men nu har de gått med på grund av vinsterna i välfärden. I Stockholm har Vänsterpartiet vuxit fem år i rad. Snittet är yngre: mycket folk runt 30 i stadens förorter. De har redan hållit tio kurser för nya medlemmar efter valet, men arbetet med att ta emot alla har bara börjat. Det är många, framförallt i de större föreningarna som inte blir aktiva. Utmaningen är att bereda plats åt alla, säger ordföranden Seluah Alsaati. Så ser det ut just nu i Vänsterpartiet. I ett parti som plötsligt har mer medlemmar än på 50 år funderar vi på hur alla nya skall känna sig välkomna. Vi vill ha din hjälp. Hur kan vi bli bättre? Vänsterpartiet ökade 34 procent. ARON ETZLER 2/2015 Rött 3 Intervjun Reportage ”Under åtta år har företagens väl och ve varit viktigare än personalen” L agen om valfrihetssystem (LOV) innebär inte att alla som vill ska få sälja tjänster. Offentlig upphandling betyder inte att kommunerna måste köpa det som är billigast. Annelie Nordström, ordförande i Kommunal, är milt sagt kritisk till hur den offentliga upphand lingen sköts. I många kommuner har lagstiftningen krympt friheten för politisk planering. Att förstå juridiken kring offentlig upphandling är inte lätt. Medan vissa menar att det är förbjudet att kräva kollektivavtal, hävdar andra att det är möjligt. Annelie Nordström är upprörd över att den förra regeringen inte ens brydde sig om att få frågan prövad – Jag kan inte tolka det på annat sätt än att de inte vill ha kollektivavtal, säger hon. 4 Rött 2/2015 Från fackligt håll menar både LO, TCO och Saco att alla som levererar tjänster till offentlig sektor ska tvingas visa att de erbjuder de anställda samma villkor som finns i kollektivavtalen. Det vill också regeringen som har tillsatt en utredning för att bland annat titta på hur sådana krav kan föras in i de nya upphandlingslagarna som ska komma. Den utredningen ska 2/2015 Rött 5 Obegripligt Att var tredje anställd inom äldreomsorg är visstidsanställd, i en bransch där det är brist på folk, är obegripligt, anser Annelie Nordström. 6 Rött 2/2015 vara klar i höst. I dagens upphandlingskrav står det oftast att den som säljer tjänster ska kunna visa att de har ”kollektivavtalsliknande” avtal. Den skrivningen tycker inte Annelie Nordström är bra eftersom den är svår att tolka: – Antingen följer villkoren kollektivavtalen eller så gör de inte det. Vi säger att det ska vara krav på ”villkor enligt kollektivavtal” och att upphandlade företag måste kontrolleras så att de håller vad de lovat. Personalen ska följa med! Kommunal försöker värna anställningstryggheten genom att bland annat kräva att nya entreprenörer ska ta över personalen. Framgången vid Region Dalarnas upphandling av kollektivtrafik är ett bra exempel på att det är möjligt. Där fick Kommunal Bergslagen nyligen politikerna att ändra kraven i upphandlingen så att den nya entreprenören måste ta över personalen. – Det är inte rimligt att de anställda ska behöva söka sitt jobb varje gång en ny entreprenör vinner en upphandling. Så fort vi fick veta vad som var på gång tog vi kontakt och lyckades så småningom övertala politikerna att återgå till den ursprungliga överenskommelsen, säger Cilla Rohdin, ordförande i Kommunal Bergslagen. I dag är ordningen återställd och Cilla Rohdin beskriver händelsen som en stor seger som ”återigen visar att det fackliga arbetet faktiskt ger resultat”. Anledningen till att politikerna från början valde att stryka kravet var att både regionens och Dalatrafiks jurister varnade för ett överklagande, som i sin tur skulle betyda att upphandlingen inte skulle hinna bli klar i tid. Någon månad senare hänvisar regionens ordförande Leif Nilsson (S) till en ny juridisk tolkning av ett EU-direktiv som gör det möjligt att ställa krav på att en ny entreprenör också ska ta över personalen. I en artikel på regionens hemsida säger han att ”lagstiftningen är knepig och vad vi vet är det här inte prövat tidigare men våra jurister säger att det är möjligt och då vill vi göra det här”. Även om både Cilla Rhodin och Annelie Nordström är nöjda med beslutet i Dalarna vill de inte att det ska vara så här. – De som handlar upp tjänster måste lyssna på oss som vet hur verkligenheten ser ut och vad som behövs Läs Läs mer mer om om XXX UPP- på sid XX–XX HANDLING på sid 9 för att kunna leverera en bra verksamhet. Även om själva upphandlingen styrs av strikta regler, är det ju inte förbjudet att prata oss i god tid före upphandlingen, säger Cilla Rhodin. – Om vi inte lyssnar på varandra blir det lätt dåliga beslut som skapar osäkerhet och otrygghet, vilket i sin tur leder till sämre kvalitet för dem som vi är till för. – Här kan man lugnt säga att det finns en stor förbättringspotential, säger hon. Resonemanget ovan gäller oavsett om upphandlingen handlar om lokaltrafik, bygg eller hemtjänst och kravet måste följa med hela vägen. – Om det bara ska gälla i första ledet av en lång entreprenörskedja är det inte mycket värt, säger Annelie Nordström. Kommunen KAN bestämma Ett annat problem orsakas av Lagen om valfrihetssystem (LOV) som, enligt Annelie Nordström, har lett till att många kommuner handlar upp orimligt många företag. – De verkar ha glömt att de kan bestämma hur mycket valfrihet de ska erbjuda och hur många och vilka som ska få erbjuda tjänster. Enligt Annelie Nordström är det knappast någon vinst för de som på Södermalm i Stockholm kan välja mellan 109 olika hemtjänstföretag. Extra bekymrad blir hon eftersom 40 procent av företagen inom hemtjänsten i Stockholm saknar kollektivavtal. Att dessutom var tredje anställd inom äldreomsorg är visstidsanställd – i en bransch där det är brist på folk – är obegripligt. ”De som handlar upp tjänster måste lyssna på oss som vet hur verkligheten ser ut.” Cilla Rhodin Hon missar därför inget tillfälle att peppa sina medlemmar att hålla ihop, ställa krav och ta in vikarier när någon är borta. – Det är brist på utbildad personal så förhandlingsläget borde vara gott. Men många medlemmar som arbetar i privata företag är rädda för att berätta hur de har det eftersom de saknar meddelarfrihet. 2/2015 Rött 7 Inget tvång – Ingen tvingar kommunerna att handla upp tjänster inom äldreomsorgen – ändå gör alla det, säger Annelie Nordström. Meddelande frihet innebär rätten för alla offentliganställda att anonymt lämna upplysningar om till exempel förhållanden på arbetsplatsen. Att försöka ta reda på vem som har lämnat upplys ningar är straffbart. 8 Rött 2/2015 Eftersom det är frivilligt för kommuner att anta LOV och att lägga ut verksamheter på entreprenad, är Annelie Nordström förvånad över att ingen på allvar har utvärderat om det i alla lägen är funktionellt och rimligt. – Det är komplicerat att ”beställa” verksamheter som hemtjänst, personlig assistans och gruppboenden eftersom 90 procent av kostnaderna går till personal. Eftersom det är svårt att bedöma brukarnas behov är det också svårt att mäta tjänsterna. Hon tror inte heller att det är möjligt att skapa ett kvalitetssystem som fungerar i praktiken eftersom det helt enkelt inte fungerar att skapa lönsamhet genom att minska personalen. – Om det finns tolv personal på ett boende så fungerar verksamheten även om två är sjuka. Med fem anställda hinner de tre som är kvar inte hjälpa de gamla upp ur sängen, säger hon och döljer inte sin irritation över det hon kallar det en ”täckmantel för valfrihet”. – Under åtta år har företagens väl och ve varit viktigare än personalen. Hon retar sig också på att Statistiska centralbyrån inte har fått i uppdrag att följa upp verksamheten och att det inte finns något offentligt utförarregister. – Eftersom detta är lätt att göra, är anledningen troligen att den förra regeringen helt enkelt inte ville att verksamheten skulle vara transparent, säger hon. ”Pengarna rinner iväg” I väntan på centrala beslut råder Annelie Nordström alla politiker att verka där de står. – Det finns inget som hindrar en kommun att göra ett register och följa upp och kontrollera upphandlande företag. Kommunerna är skyldiga att planera för äldreomsorg men många verkar ha taggat ned och ser sig i första hand som upphandlare av tjänster. – Ingen tvingar kommunerna att handla upp tjänster inom äldreomsorgen – ändå gör alla det. Hur mycket det kostar att administrera den offentliga upphandlingen i Sverige verkar varken arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) eller någon annan veta. Men i en debattartikel i DN den 26 september 2013 skriver Christina Ramberg, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, och Ilmar Reepalu, tidigare kommunstyrelseordförande i Malmö: ”Skattebetalarnas pengar rinner iväg på grund av administrativt dyra och långsamma inköpsprocesser. En hel del skattemedel bortslösas på meningslösa juridiska tvister när LOU-upphandlingar överklagas”. Samtidigt som detta sker är ekonomin ofta underordnad kvaliteten när det handlar om själva verksamheten. Annelie Nordströms förklaring är att många lokala och regionala politiker har gått på SKL:s ”skrämselpropaganda”. – De flesta är säkert goda och engagerade människor, men de får hicka och spader inför tanken på kostnaden för alla äldre som kommer att behöva omsorg i framtiden. Något som, enligt Annelie Nordström, inte kan vara en omöjlig uppgift att lösa. Om viljan finns. – Vi lyckades bygga ut barnomsorg för alla – och notan för det plus utbyggnaden av personlig assistans och gymnasiereformen är redan betalad. Vad säger att vi inte klarar ytterligare en reform? Alternativet är att vissa får betala ur egen ficka, och vad händer då med dem som inte klarar det? TEXT: BIRGITA KLEPKE FOTO: HASSE HEDSTRÖM Alltför många politiker är flata och rädda för att ta i problemet. Ann-Charlotte Svenander, undersköterska 130 bussförare i Umeå får behålla sina jobb efter nästa upphandling. Nästa bussbolag ska ta över personalen, följa kollektivavtalet och garantera meddelarfrihet och meddelarskydd för de anställda. Sveriges stat, kommu ner och landsting upp handlar för cirka 600 miljarder varje år. Det betyder att det allmänna skulle kunna vara en garant för kollektivavtal, men i jakten på en billig tjänst upphandlas ofta företag som slimmat både arbetare och ar betsrätt. Men ibland går det bra, som i Umeå. Här skulle den kom munalt styrda buss trafiken handlas upp igen och fackförbundet Kommunal krävde att alla skulle anställas i det bolag som tar över, oavsett vilket det blir, de krävde att kollektivavta len skulle följas och de ville ha meddelarfrihet. Men det socialdemokra få behålla jobben vid tiska kommunalrådet nya upphandlingar och var länge kallsinnig till tyckte att Kommunal kraven. backade när förbundet – Vänsterpartiet var avbröt strejken och det parti som nappade gjorde upp med bussar och som drev frågan betsgivarna utan att ha hårt, berättar Lasse Ja fått igenom alla kraven. cobson, som vanligtvis Kommunals trafiksek sitter för V i kommunal tion i Umeå fortsatte fullmäktige, men då var kampen på egen hand. ersättare i det kommu Varje gång som upp nala bolag som sköter handlingen skulle disku om upphandlingsvillkor. Bussförarna själva gav teras stod kommunalare utanför möteslokalerna. inte heller upp. Till slut svängde De hade tidi ”En S, berättar Lasse, gare gått i strejk fram men skrivningarna i flera städer för gång” i det slutliga under bättre löner och laget blev inte lika arbetsvillkor och starka som de Vänster särskilt för rätten att partiet hade föreslagit. – Men som helhet var det ändå en framgång, anser Lasse Jacobsson. Alla ska få behålla jobbet oavsett vem som vinner upphandlingen. – Kommunals arbete och påtryckningar lokalt var naturligtvis också avgörande för resultatet. ”Varje gång som upphandlingen skulle diskuteras stod kommunalare utanför möteslokalerna.” Inga dumpare med De krav som nu finns i underlaget gör det svårare för dåliga företag att delta. De kan inte längre lägga underbud, som egentligen vilar på att de dumpar löner eller arbetsvillkor. Ofta är det den typen av företag som också fifflar med skatt och avgifter. – Men man får hålla ett öga på det hela då det finns motståndare till upphandlingskraven både bland kommunens tjänstepersoner och inom socialdemokratin och de borgerliga parti erna, säger Lasse. – Det kan ju bli dyrare! Och det är väl ofta där skon klämmer. På kort sikt I det korta perspektivet kan kommunen upp handla en tjänst billigare om man blundar med ena eller båda ögonen. I det långa loppet kan det innebära minskade skatteintäkter, fler arbetslösa eller fler som måste söka försörjnings stöd. Men det är siffror som kommer att synas långt senare och kanske aldrig kopplas ihop med de ”billiga” upphandling arna. Losita Garcia Schysta bolag slås ut – av Arbetsförmedlingen Mellan år 2010 och 2013 har Arbetsförmedlingen godkänt 1 424 lönebidrag och 7 926 nystartsjobb inom taxinäringen. Det är billigare att ha anställda på detta vis och ofta sparkas de så snart bidragen upphör. Det är inte av ondska, säger Mattias Schulstad på Transportarbetareför bundet till RÖTT. Hälften av körningarna är upp handlade. Och de som vinner dessa tvingar sina underleverantörer att utföra arbetet till underpris. Detta skapar en snedvriden konkur rens där systemet med lönebidrag eller nystarts jobb, slår ut de seriösa bolagen som inte har möjligheten att lägga så låga bud på grund av att de har kollektivavtal. – Vi vill ha en återreg lering, säger Mattias Schulstad. Det är den enda lösningen vi kan se för denna marknad som både är överetablerad och inte alls fungerar idag. Ta ansvaret! Färre anställda, sämre avtal och lägre syssel sättningsgrad för nyan ställda. Det är resultatet av dåliga upphandlingar i Norrtälje. Och politiker na går inte fria från an svar. Som vänsterpartist och sektionsordförande i Kommunal är under sköterskan Ann-Charlot te Svenander övertygad om att det går att göra bra upphandlingar. – Ett sätt är att kräva kollektivavtal, bättre ar betsvillkor, hårdare krav på tillräcklig bemanning, högre krav på kvalitet och kompetensutveck ling i kravspecifikatio nen. Hon tror att de flesta politiker har goda ambi tioner i början, men att de slussas in i en fålla där de tappar modet. – Men om viljan finns är det inget som hindrar att de kräver både tyd ligare arbetsmiljöansvar och hårdare tillstånds krav. Vet de inte hur man gör får de ta hjälp av dem som kan. Hon menar också att facket kan påverka genom att kräva upp följningar av arbetsmiljö, arbetsrätt och utbild ningsmöjligheter. – Men då måste vi ha med oss politikerna, vil ket tyvärr inte görs idag eftersom alltför många är flata och rädda för att ta i problemet. Birgita Klepke LG 2/2015 Rött 9 Fakta Framgång i Umeå Intervjun Jonas Sjöstedt berättar om partiets uppgifter fram till kongressen 2016. 10 Rött 2/2015 Jonas Sjöstedt om 2015 – Vi är nu ett oppositionsparti som har mycket inflytande. Den rollen ska vi använda klokt och aktivt. V i träffas på Jonas Sjöstedts arbetsrum, för dagen har han hand om två praktikanter, två högstadieflickor från Husby och Rinkeby som praoar på Vänsterpartiet. Han berättar välvilligt om hur det är att arbeta som partiledare, när de frågar. De verkar redan känna sig ganska hemma i den blå besökssoffan. Men så är det min tur, och jag börjar med att fråga om valrörelsen, vad tänker han egentligen om resultatet? – Vi gjorde en bra valrörelse, säger han, och partiet hade ett tydligt budskap. Därför blev valresultatet lite av en besvikelse, även om partiet gick framåt. Nu håller partiet på att göra klart valutvärderingen och lära av den. – Den har gjorts i flera steg. Först tog vi hjälp av statsvetare som gett oss underlag i form av väljarströmmar och vilka frågor väljarna tyckte var viktigast, nu ska partistyrelsen dra de politiska slutsatserna av det. Vilka är de viktigaste upgifterna framöver? – Ja, vi är nu ett oppositionsparti som har mycket inflytande. Den rollen ska vi använda klokt och aktivt. Det är flera frågor idag där vi är den enda oppositionen. Vi är det enda partiet som bedriver en radikal klimtpolitik, regeringens politik är en besvikelse så långt. Det är vi som står upp för trygga jobb, mot missbruk av bemanningsföretag och otrygga anställningar. Vi lyfter inkomstklyftan mellan män och kvinnor och föräldraförsäkringen. – I utrikespolitiken finns det en hel rad frågor där vi är den enda alternativa rösten i debatten; som TTIP, EU:s ekonomiska politik, vapenexporten och NATO-frågan till exempel. Vi har en otroligt viktig uppgift att föra fram en alternativ politik. Och det är bara vi som kan göra det. Samtidigt har vi mycket inflytande. Vi gör upp om statsbudgeten, och ser till att vi skapar ett mer rättvist samhälle. Och vi har överenskommelsen med regeringen om att ta bort vinstjakten ur välfärden. Bägge de här rollerna ger oss inflytande över politiken, fast på olika sätt. Båda är viktiga. Vad kan en vanlig medlem göra? – Jag hoppas att mycket av vårt utåtriktade arbete kommer att handla om sådant som trygga jobb, jämställhet och klimat. Och där finns ju massor att göra. Alltifrån att prata med folk, skriva insändare och kampanja. Sen kan man lyfta det kommunalt: ”Har vi rätt till heltid? Kan vi införa avgiftsfri kollektivtrafik? ”Rätt upphandling?” Jag ser det som att det hela hänger ihop, säger han leende och nickar för att understryka det. – Internt ska partiet diskutera flera viktiga programförslag. Vi hoppas att partiföreningarna verkligen bjuder in medlemmarna och ser till att vi formar politiken tillsammans. Det är det som är hela idén. Om en medlem bara kan göra en enda sak under 2015. Vad skulle du vilja att hen gjorde då? – Det är att man debatterar och står för Vänsterpartiets värderingar i den verklighet där man själv befinner sig. På arbetet, med vänner, i föreningar. Det är otroligt viktigt att folk får träffa vänsterpartister och får veta vad vi tycker. Jonas Sjöstedt vill också skicka en välkommenhälsning till alla nya medlemmar: – Jag hoppas att ni kommer att ta plats och säga vad ni tycker, säger han. – Vi är ett parti som utvecklas och förändras, jag hoppas ni är med och hjälper till att göra partiet starkare och bredare. – Och man behöver inte vara på något särskilt sätt för att vara vänsterpartist. Det som förenar oss är våra värderingar. ”Det är bara vi som kan göra det.” TEXT & FOTO: LOSITA GARCIA 2/2015 Rött 11 Colourbox Bara RÖTT RÖTT Du är Tantpatrullen i aktion. Varje torsdag sätter den fart utanför Sveriges riksdag med paroller som ”Skitlön ger skitpension” och annat som Tantpatrullen finner vara viktigt att framföra. Observera de vackert RÖDA handväskorna! Låt oss tänka! 12 Rött 2/2015 sig själv. Men det måste börja med att vi vågar ha en idé. I det här numret av RÖTT lyfter vi bostadsfrågan. Är det omöjligt att tänka sig att alla kan få någonstans att bo? Nej, det är det inte. Vi kan vara säkra på det eftersom det gjorts en gång förut. En svår bostadsbrist vändes till ett överskott genom miljonpro grammet. Alltså kan det göras även i en kapitalistisk ekonomi. Och säkert bättre idag än då. RÖTT tar också upp hur samhället kan understödja schysta arbetsvillkor istället för oschysta, och vad delad föräld raförsäkring skulle betyda för jämställdheten. Partiprogrammet och TTIP är andra RÖTTingredienser i detta nummer. Trevlig läsning! LOSITA GARCIA, RED. Tid, makt och pengar Hälften av LO-anslutna kvinnor jobbar deltid. Av dem är det mindre än tio procent som säger att de vill jobba deltid. Att räkna om deltids anställningar till heltider, jämföra lönerna och säga att kvinnor ändå har kom mit ikapp lite grann är helt meningslöst, skriver Martin Klepke i Arbetet apropå Lo:s rapport “Tid, makt och pengar” Diskrimineringen sitter i själva strukturen på arbetsmarknaden, anser han. En annan rapport visar att skillnaderna mellan arbetarkvin nor och kvinnor i tjänstemannayrken nu är mycket stor. Att slå ihop arbetarkvinnor nas löner med andra kvinnors ger därför en förskönad bild av tillståndet för jämställd heten. 6% Sex procent eller snopp- koefficienten Lösningen på en andragrads ekvation är densamma som halva koefficienten för x-termen med ombytt tecken, plus/minus roten ur kvadraten för halva ko efficienten för x-termen minus konstanttermen. Jaha?! RÖTT kontrar med en annan lika obegriplig variant; den oförklarliga löneskillnaden mellan kvinnor och män. Alltså skillnaden som blir kvar när man räknat om lönen till heltid, och korrigerat för skillnader i yrke, sektor, utbildning, ålder, arbetstid och hårfärg. Kort sagt; allt. Skillnaden i lön blir då fortfarande sex procent. Den okända faktorn = snopp? Sara Granér Om vi tänker oss ett samhälle där de stora förmögenheterna inte samlades på hög hos ett litet fåtal, utan istället fördelades i hela samhället och kom alla tillgodo, vad skulle du vilja att de användes till då? Arbete åt alla, sex timmars arbetsdag, fasta jobb? Idag känns det som utopier, precis som 8-tim marsdagen eller allmän rösträtt säkert kändes, en gång i tiden. Bara genom en stark organi sering av främst arbetarklassen kunde dessa saker genomföras. Reformer är och har alltid varit en kampfråga. Inte heller förväntas vi egent ligen tycka något om de riktigt stora och viktiga frågorna i sam hället. Demokratin tar liksom slut där de stora besluten börjar. Men låt oss inte hindras av det. De stora förändringarna som ar betarrörelsen genomfört började alla med en (då orimlig) tanke. Så låt oss börja tänka utanför boxen. Det kommer säkerligen inte genomföras imorgon och inte av Som etta i Språktidningens nätomröstning om populä raste nyord, kom selfiepinne. En sådan som man kan sätta mobilen på för att dokumentera sig själv, typ hela tiden. Bland nyorden fanns också en hel del politiska som att kärrtorpa, alltså ordna jättedemos mot nazister. Där finns ock så rasifierad, mellanförskap, attefallshus, tvåkönsnorm, blåbrun, genusbudgetering och rödgrönrosa. Talande ord om samtiden. Colourbox Populäraste nyorden 2014 Serie Charlie Christensen 2/2015 Rött 13 Reportage Bostäder Bygg för fr Nooshi Dadgostar: En stor utbildningssatsning tillsammans med stora investeringsstöd är vad jag önskar mig. Det skulle få igång ekonomin. – Vi har negativ ränta, vi har alla möjligheter att bygga mycket. Vi skulle till och med behöva utbilda fler byggnadsarbetare, men även ingenjörer, säger Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiets bostadspolitiska talesperson. 14 Rött 2/2015 ramtiden N ooshi Dadgostar bor i en hyresrätt i Botkyrka idag, men är uppväxt i Göteborg. År 2006 flyttade hon till Stockholm för att jobba med Ung Vänster, ”en kort sekund före valrörelsen”, som hon säger. Sedan blev hon fast i huvudstaden. – Jag vet, säger hon och gör en liten min, det är tragiskt! Men även en göteborgare kan rota om sig. Nu är hon 29 år och Vänsterpartiets bostadspolitiska talesperson. Innan dess studerade hon juridik på universitetet. I Botkyrka deltog hon som aktivist i nätverket Alby är inte till salu under flera år, hon satt också som representant för Vänsterpartiet i det kommunala bostadsbolaget och var den enda som reserverade sig när majoriteten beslutade att sälja ut 1 300 hyresrätter i Alby till en riskkapitalist. – Folks hem berör väldigt många och mig med. Bostadspolitiken är kanske där man tydligast ser hur samhället tagit sin hand från ett viktigt välfärdsområde, tycker Nooshi. Och siffrorna är talande. Idag är det brist på hyresrätter i 83 procent av kommunerna. Det är svårt att veta exakt hur många bostäder som behövs eftersom det inte finns bostadsköer överallt. Men i Storstockholm och Storgöteborg står var femte invånare i bostadskö, i Uppsala län drygt var fjärde invånare, och i Stormalmö står var tjugonde invånare i kö. Sammanlagt i de fyra storstadsområdena stod under förra året 755 000 svenskar i bostadskö. – Om vi genom ett trollslag byggde bort köerna, skulle det enligt Boverket behövas 350 000 nya lägenheter, säger Nooshi Dadgostar. Går det att bygga billiga hyresrätter? – Jag tror det framför allt är politisk vilja som 2/2015 1/2015 Rött 15 Bild: Colourbox saknas. Staten har ju tidigare lyckats finansiera byggnationen. Det är ju viktigt att folk har ett jobb, men lika viktigt att de har någonstans att bo. Det är en av välfärdens viktigaste delar, säger Nooshi Dadgostar. Vänsterpartiet har därför länge drivit frågan om ett statligt investeringsstöd. Det är helt enkelt en påse pengar som ska stimulera till byggande av energisnåla hyresrätter vars hyra har ett maxtak. Nooshi Dadgostar anser att det behövs omkring 30 000 hyresrätter per år av de totalt 45 000 som partiet anser måste byggas varje år. – Minst, säger Nooshi Dadgostar. Kanske behövs fler. Eftersom det inte finns några statliga byggbolag, så kan det idag bara göras genom styrning. – Men det finns en massa saker kommunerna kan göra bara genom att ställa krav. ”Det saknas politisk vilja.” Politisk styrning – Kommunen kan ställa krav på vilka maxhyror man vill ha vid nyproduktion, det finns till exempel ett spännande projekt kring det i Göteborg just nu som jag följer. Kommunen har ju planmonopol och egentligen stora möjligheter att bestämma vad de vill ha. Ofta är marken kommunalägd och kan upplåtas billigare, säger hon vidare. Allmännyttan kan också bygga mer och till billiga hyror. Sedan kan investeringsstödet också ge de mindre byggbolagen en chans, så att konkurrensen blir bättre. – Idag är det ett fåtal bolag som bygger och de bygger dyra lägenheter. Den borgerliga regeringen var ju inte intresserad av konkurrens och billigare bostäder, utan mest av att införa marknadshyror. Nooshi Dadgostar påpekar vidare att fastighetsbolagen idag också har rätt att sätta en hyra utanför bruksvärdet i 16 Rött 2/2015 nyproduktionen under femton år. Idag betyder det oftast att hyran sätts väldigt högt, men de skulle lika gärna kunna sätta hyran lägre än bruksvärdet. – I glesbygd kan det krävas extra samhällsstöd för att kunna bygga eftersom byggkostnaderna överstiger marknadsvärdet. Ibland kan det också behövas stöd så att inte kommunala bostadsbolag går omkull när kommuner avfolkas. Men bostadspolitik kan inte göra allt. Folk måste få jobb så att de kan bo kvar överhuvudtaget. Hur ser du på bostadsbidragen? – Det är svårt att i alla lägen kompensera för växande klassklyftor med bostadspolitik. Idag jobbar många visstid och har osäkra inkomster. Så det handlar också om en förändrad arbetsmarknadspolitik. Även om vi sänker inkomstkraven för att få ett kontrakt så kommer många fortfarande ha svårt att betala sina hyror om de är fattiga. – Att hyra i andra hand är det första steget in på bostadsmarknaden för många. Idag har de hyrorna höjts med 30 procent eller mer i Stockholm. Vi behöver få ett bruksvärdestak på hyrorna för andrahandslägenheter. Idag flyttas kapital från dem som har minst, till de som äger mycket mer – och det är inte bra. Allt färre får bostadsbidrag och dess roll som fördelningspolitiskt instrument har minskat. Det behöver ses över och förstärkas. Vi fick igenom en höjning av bostadstillägget för pensionärerna i höstbudgeten, så det finns möjligheter att fortsätta driva på. Hur kan vi klimatanpassa lägenheterna? – Boverket ställer idag miljökrav i nyproduktionen, men Vänsterpartiet tycker att kraven är för låga. Tyvärr är det Boverkets riktlinjer som gäller i hela Sverige, då man vill ha en gemensam standard. I det här fallet är det en nackdel för klimatet. Läs mer om XXX på sid XX–XX – Det är bra att regeringen nu satsar på investeringsstöd till nybyggnation. Skattesubventionerna (ROT) för att bygga om villor och bostadsrätter var 17 miljarder 2014. Nu är det verkligen hyresgästernas tur. Men jag tror det kommer att krävas mer. Förutom att bygga nytt måste vi också klara renoveringen av miljonprogrammen som är en stor del av vårt bostadsbestånd. Nooshi Dadgostar tycker att man ska titta på många olika tekniker när hus ska byggas. Kanske är trä bättre än betong? Kanske fler passivhus? Och det är viktigt att även titta på själva byggprocessen, säger hon. Det går åt väldigt mycket energi redan vid tillverkning och byggnation. Ibland lika mycket som under resten av husets livstid. Men nyproduktionen är bara en liten del av det som behöver göras. Den stora delen är de lägenheter som redan är byggda. Nu är det dags att renovera och klimatanpassa en stor del av det gamla lägenhetsbeståndet. – Precis som staten en gång såg till att miljonprogrammet, byggdes, så är det statens ansvar att renovera. Det är inte rimligt att den enskilda hyresgästen som råkar bo där just nu ska betala hela renoveringen själv, anser Nooshi Dadgostar. – Vi har ju redan satsat en massa pengar på att renovera villabeståndet och en del av borätterna genom ROT. Det här kan man se som ett slags ROT för hyresrätterna. Varför verkar det så omöjligt att bygga bort bostads bristen idag? – Man ska veta att Sverige ligger långt efter andra länder i Europa. Det finns en större investeringsvilja i många jämförbara länder. Idag bygger de nordiska länderna relativt sett dubbelt så mycket som vi. Vi ligger efter. I Sverige har det nästan blivit tabu att prata om att staten kan gå in och stödja hyreshusbyggande, samtidigt som staten ändå på många sätt understödjer villaägare och borättsägare. Det byggs dubbelt så mycket i resten av Norden. Sverige ligger efter. – Det är dags att sluta se bostaden som en enskild angelägenhet, det är en del av välfärden. Idag kan vi investera och bygga för framtiden och det är samhället som ska ta ansvaret. – Regeringen har nu tagit ett första steg, när de inför investeringsbidrag. Det är bra. Men det kommer att krävas mer, särskilt när det gäller de stora renoveringarna av miljonprogrammen som behöver göras. TEXT: LOSITA GARCIA FOTO: PAUL MARSHALL 2/2015 Rött 17 Bostäder Johan Lindholm Förbundsordförande i Byggnads Uppväxt i: Södertälje och Huddinge Ålder: 50 Familj: Marlene, Alexander, Dennis, Oscar, Daniel och Adam Djur: Strimma, vår katt Fritidssysselsättning: Öland Gillar väldigt mycket: Lördagsfrukosten med familjen Ogillar väldigt mycket: Behandlingen/synen på unga människor idag Hoppas på: att våra svenska kollektivavtal tillåts vara alla människors möjligheter och naturligtvis att Ryssland lämnar Ukraina. 18 Rött 2/2015 ”En byggnads– arbetare sätt tre andra i arbete” – er Dra ur pluggen – Ja, det är hög tid att man drar ur pluggen! Både vad gäller nyproduktion och för att energieffektivisera och renovera våra miljonprogramsområden, säger Johan Lindholm till RÖTT. Det är dags att få en bostadsmarknad värd namnet. J ohan Lindholm själv har en bakgrund som timmerman, men idag är han Byggnads förbundsordförande sedan 2012. Han tror inte att det räcker att bygga 40 000 bostäder per år som planerats för 2015. Detta eftersom det under decennier byggts alldeles för lite. Han tror att det behövs cirka 200 000 lägenheter bara för att bygga ikapp underskottet. – Idag finns det 4 miljoner bostäder och bygger vi 40 0000 per år tar det hundra år att omsätta alla bostäder. Och då är frågan om dagens bostäder står i hundra år. Gör de inte det så blir frågeställningen ännu större, menar han. – Nu tror man också att befolkningen kommer att öka mer än vad man tidigare räknat med. Då är det snarare 50 000 som behövs och dit når vi inte utan aktiva politiska åtgärder. Nu står en hel bransch och en hel yrkeskår som bara väntar på att ta sig an den här uppgiften, men proppen dras inte ur. Och vilken propp är det då som skulle behöva dras ur? För Johan Lindholm är det en hel rad politiska åtgärder som saknas idag. – Det handlar om investeringsstöd, regeringen måste ta en aktiv roll och driva på för att finansiera byggandet, säger Johan Lindholm. Och det handlar inte bara om att bygga nytt utan det är även dags för stora renoveringar av miljonprogramsområdena. Han nämner särskilt Tyskland, där man renoverat väldigt många bostäder under lång tid. Det har, enligt en rapport som Byggnads tagit fram*, inte bara genererat klimatanpassade bostäder utan också skapat bostadsområden där folk trivs och mår bra. Och dessutom många nya jobb. Hur många jobb kan det handla om? – Om vi satsar på både nybyggnation och renoveringar skulle det kunna innebära hundratusentals jobb. Dessutom ger det jobb till en mängd underleverantörer, från de som tar fram dörrknoppar till de som tillverkar rör. Byggandet ökar tillväxten. *Bygg för framtiden Går det att renovera äldre bostäder klimatsmart utan att få stora hyreshöjningar? Här hänvisar Johan Lindholm åter till Tyskland, där man haft något som heter energsparilån till väldigt bra ränta. Hårda krav ställs upp på hur ombyggnaden ska gå till, men blir man godkänd så får man mycket fördelaktiga villkor från banken. Ett bra lån helt enkelt? – Ja, jag skulle vilja säga att det är straffspark att inte titta på den här lösningen. Det är ju det enda vi pratar om i Sverige, så var sitter det fast nånstans? – Ska man nu halvera arbetslösheten och gå för full sysselsättning, ja, då måste vi nog titta på den här sektorn. Se vad vi har gjort tidigare och vad vi kan göra för att få en bättre framtid. Är du nöjd med regeringens nya bostadssatsning? – Det är klart att jag inte är nöjd. Regeringens bostadssatsning är bra och ett stort steg framåt. Nu får vi politiska initiativ istället för att överlåta allt till marknaden. Det är bra. Men vi har enorma behov av att bygga bostäder och upprusta miljonprogrammen och då måste det till betydligt mer investeringar. Tror du 15 000 hyresrätter är tillräckligt? – Nej, 15 000 hyresrätter är inte tillräckligt. Det finns ju ett uppdämt behov av minst 40 000 nya lägenheter per år och då måste flertalet vara hyresrätter så vanligt folk har råd att bo. Det handlar om våra ungdomar, men också de äldre och nyanlända flyktingar. Bostad är nyckeln till ett värdigt liv. ROT kostade 17 skattemiljarder 2014. Är inte 6,2 mil jarder en ganska blygsam satsning i jämförelse? – Jo, 6,2 miljarder är blygsamt. Det är, som sagt, ett stort steg framåt men behoven är mycket större. Jag ser behov av att staten tar lån för investeringar och skattehöjningar för att vi ska klara av de framtida utmaningarna. /TEXT: LOSITA GARCIA 2/2015 Rött 19 Bostad för alla Foto: Älvstranden Utvecckling Ab Fakta ”Varken vi eller byggherrana vill bygga dåliga bostäder. Det lönar sig inte.” Hanna Areslätt, projektchef, Frihamnen GÖTEBORG SÄTTER HYROR: Hur stor hyra kan en ensamstående undersköterska med två barn klara av? Eriksbergskajen med Ship to Gaza-fartyget vid kaj. Älvstranden i Göteborg ska bebyggas med uppemot 25 000 lägenheter. I Frihamnen som är en del av det områ det handlar det om 8000 –10 000 lägen heter, där hälften ska bli hyresrätter. Dessutom en hel del arbetsplatser. Det handlar om ett centralt beläget område. Ett läge där det annars ofta byggs dyra lägenhe ter som gör att arbetare och folk med låga in komster stängs ute och inflyttarna enbart består av välmående medel klass. Exempel finns i flera andra städer. Men den politiska ma joriteten i Göteborg var enig om att Frihamnen ska vara till för alla. Alla ska både kunna bo och vistas där, berättar Han na Areslätt, projektchef Frihamnen, på Älvstran den Utveckling AB. Hälften av hyresrät terna måste därför bli billigare än andra nybyggda lägenheter. För Hanna och hen nes kolleger blev den första etappen i byggan det en utmaning. Skulle de lyckas? – Vi utgick från olika familjeexempel, bland annat en ensamstående undersköterska med två barn. Hur stor hyra kan hon klara? Vi utgick från lönen men räknade även med de bidrag hon har rätt till som ensamstående mamma. För att hon ska kunna bo i Frihamnen måste hyran ligga på tusen kronor kvadratmeter och år. Det betyder en hyra på 5 833 kronor i månaden för en trea på 70 kvadratmeter. I en annan nybyggd Inkl. byggnation & byggmaterial 20 Rött 2/2015 Röd regim inte uppnås med hjälp av sämre rör, kakel eller spisar, vilket betyder väldigt lite. – Varken vi eller bygg herrarna vill bygga då liga bostäder. Det lönar sig inte, säger Hanna. Nu bygger Stockholm för arbetare och unga Långsiktigt Istället är det en långsik tig förvaltning och volym som gör det möjligt liksom möjligheten för byggherren att samtidigt också bygga bostads rätter. Vilka som ska få tillgång till de billigare bostäderna och hur de ska förmedlas är frågor för det fortsatta arbetet. – Frihamnen är en testarena där olika lös ningar kan prövas. År 2021 är det in flyttning i stadsdelen, förhoppningsvis även för en del undersköterskor och deras barn. Losita Garcia Klimat anpassade/ renoverade hus sparar 30-85 % energi. Bilder : Colourbox Våra byggnader använder cirka 40% av den totala energianvändningen. stadsdel i Göteborg lig ger hyran i en nybyggd lägenhet på drygt 1800 kr kvadratmetern som jämförelse. I markanvisningsinbju dan som skickades ut under september sattes målen utifrån exemplen. En fjärdedel av hyresrät terna skulle byggas till 1000 kr/kvm och år, en fjärdedel till 1 400 kr/kvm och resterande lägenhe ter till hyresnivåer från 1 850 kr/kvm och år. Intresset för att få vara med och bygga i Frihamnen var stort trots de höga ambitionerna. 65 byggherrar svarade på inbjudan. – Hyresnivåerna var inget skallkrav utan en målbild, säger Hanna Areslätt, men till vår stora glädje var det flera byggherrar som var villiga att bygga till den föreslagna hyressätt ningen. Den lägre hyran ska – Att bygga mycket är viktigt men också att titta på vad och för vem vi bygger, säger Ann-Margarethe Livh, (V), bostadsborgar råd i Stockholm. Det är Vänsterpartiet som ansvarar för de kom munala bostadsbolagen och vi tittar mycket på hur vi ska kunna bygga billigare för att i förläng ningen pressa hyrorna. – Ett exempel på det är Stockholmshuset som är ett typhus vi ska ta fram, som gör att vi kan bygga till en rimlig kostnad och i större antal. Vi ska också upp föra så kallade Snabba hus, mobila hyresrätter med tillfälliga bygglov som går snabbare att bygga. Det är bostäder med låga hyror som i första hand ska förmed las till ungdomar. – När det gäller energieffektiviseringar och upprustningar är det viktigt att hyresgäs terna får inflytande över standarden så att det inte leder till orimligt stora hyreshöjningar. LG Jens Holm Miljöpolitisk talesperson, V N Plus! Att regeringen inte förlänger Saudiavtalet. Minus! Att regeringen vill sälja Vattenfalls kolkraft i Tyskland, istället för att avveckla den. är jag satt i EU-parlamentet frustrerades jag ofta över hur svårt det var att få igenom skärpningar av lagar på miljö- och folkhälsoområdet. Att förbjuda en enda kemikalie kunde ta flera år. Vi var tvungna att stapla utredning på utredning för att stärka argumentationen. De allergiframkallande azofärgerna var vi tvungna att tillåta i Sverige. Och vårt tidigare förbud mot alkoholreklam hävdes av EU, trots att man visste att det ökade konsumtionen. Den fria konkurrensen var överordnat allt annat på EUs inre marknad. Den fria konkurrensen är också den grundläggande principen när världens två största ekonomier; EU och USA, nu förhandlar om en gemensam transatlantisk marknad. Det handlar om handels- och investeringsavtalet TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership). USA:s jordbrukslobby ser avtalet som en fantastisk möjlighet att äntligen få börja exportera hormonbehandlat kött, GMO-varor och klordoppad kyckling i stor skala. Handelskommissionär Cecilia Malmström har lovat att det inte ska bli så. Men om ord står mot ord kan företagen stämma stater med särskilt investeringsskydd som grund. En separat tvistelösningspanel utanför det ordinarie rättsväsendet ska sedan avgöra frågan. Och exemplen hittills där företag har kunnat stämma stater förskräcker. Australien har blivit stämda av Philip Morris för beslutet om att reklam ska bort från cigarettpaketen, delstaten Ontario i Kanada fälldes för sitt program för förnybar energi och försäkringsbolaget Achmea stämde Slovakien som försökte begränsa vinstintresset i sjukförsäkringssystemet. Ett annat aktuellt exempel är svenska Vattenfalls megastämning av tyska staten på över 40 miljarder kronor för beslutet av att avveckla kärnkraften, något som Vattenfall tyckte äventyrade deras vinster. Även där fanns ett avtal med investeringsskydd i grunden. Ett så här omfattande handelsavtal medför också stor press på ländernas lagstiftning att successivt närma sig varandra. EU och USA förhandlar just nu om att ha ett gemensamt lagstiftningsförfarande där alla Australien har blivit stämda av Philip Morris för beslutet mot reklam på cigarettpaket, delstaten Ontario i Kanada fälldes för sitt program för för nybar energi… nya lagar måste granskas ur ett handelsperspektiv. Frågan är vad det blir kvar av den progressiva lagstiftningen? Bara det faktum att man kan bli stämd på miljardbelopp kan få ett land att tveka inför ett förbjuda en kemikalie eller om man måste invänta godkännande från en transatlantisk lagstiftningskommitté kanske det inte blev den där ambitionshöjningen för den förnybara energin? TTIP blir helt enkelt en tvångströja på progressiv lagstiftning. På senaste EU-toppmötet lovade stats- och regeringscheferna, inklusive Stefan Löfvén att de skulle verka för att TTIP blir klart under 2015. De lovade också att de skulle kommunicera endast ”fördelarna” med avtalet. Å andra sidan ser jag varje dag hur miljöorganisationer, konsumentföreningar, fackförbund, djurrättsorganisationer och andra folkrörelser bestämmer sig för att kampanja mot TTIP. Och när vi är många som går ihop brukar vi vinna mot överheten. Låt oss göra det nu också. Redan i år. 2/2015 Rött 21 Krönika De vill ha en tvångströja på demokratin Reportage Hampus föräldrar delar lika V Kajsa Spangfort och David Palm kan inte besvara frågan. Den är liksom bortom det begripliga. Varför skulle man inte vilja dela lika på föräldraledigheten? i möts utanför förskolan ett femtiotal meter från dörren hem till huset i Toarps ekoby tio minuter från Malmös utkanter. De två ungkatterna möter upp med sirlig svansföring och på nolltid är hallgolvet täckt av overaller, mössor, 22 Rött 2/2015 stövlar och väskor som med jämnmod hängs upp av avspända föräldrar. Mellanmål serveras utan att det egentligen märks, och från spisen hörs strax ved som sprakar. De två stora barnen har snart försjunkit i egna aktiviteter i soffan. XXX XXX X Lugnet sänker sig. Vid matbordet i det enorma burspråket sitter lillpojken kvar tuggandes på en macka, noga bevakad av hankatten från andra sidan bordet. Kajsa och David har just glidit in och ut ur arbetsuppgifter i ett väl inoljat samarbete, helt obesvärade av att dessutom ha en frågvis reporter och en fotograf på plats. Men alla frågor låter sig inte besvaras. ”Klart att man vill dela lika, vem vill inte vara nära sina barn?” återkommer hos båda. Totalt sett har David varit ledig 20 månader och Kajsa 23 månader med alla barnen. Med sjuåriga Olivia och fyraåringen 2/2015 1/2015 Rött 23 Familjen David Palm, 33 år, brandingenjör. Kajsa Spangfort, 31 år, sjuksköterska. Barnen: Olivia, 7 år, Emil, 4 år och Hampus 1,5 år. Två ungkatter. Bor: I bostadsrätt i ekoby utanför Malmö sedan 2013. Uttag föräldraledighet: David, tolv, åtta respektive tre månader. Kajsa, åtta, fem respektive tolv månader. Emil har David tagit merparten av föräldraledig heten. Ett år med Olivia och åtta månader med Emil. När Hampus föddes för ett och ett halvt år sedan tog Kajsa lejonparten. – För vår del funkade det inte att dela jämnt med yngsta barnet. Det berodde på många omständigheter, säger David Palm. Då, för två år sedan, bodde familjen i Nässjö, men ville tillbaka till Skåne. Och flytt blev det. Nu bor familjen med förskola runt knuten och Olivias skola en liten bit bort. Kajsa har fått fast tjänst på neonatalavdelningen på SUS i Malmö, och David är anställd på Räddningstjänst Syd. Men vägen till en stabil familjelunk har varit brokig. Olivia föddes, helt planerat, under makarnas studietid. De bodde då i Malmö. David läste till brandingenjör och Kajsa till sjuksköterska. Jobbet fanns i Småland Som nyutexaminerad i Malmö/Lundregionen hade David inte en chans till anställning. Knappt ens vikariat. Öppningen kom med en tjänst i Nässjö, och eftersom efterfrågan på sjuksyrror finns överallt flyttade familjen dit. Då nyss utökad med Emil. Meningen var att de skulle dela föräldraledigheten lika, men ett vikariat på Nässjös akutavdelning ödelade den planeringen. – Men det var precis vad jag ville ha, säger Kajsa. De var ända från början i valet och kvalet om de skulle rota sig i Småland eller inte. De var inte överens om hur en återflytt i så fall skulle se ut. Till landet eller till stan? Till Lund, där Kajsa är sprungen från, eller Davids hemstad Malmö? De reste till Malmö och vännernas gemensamma 24 Rött 2/2015 matlag var tredje vecka och umgicks med barnens mormor i Lund och farmor i Malmö. Samtidigt fick de nya vänner i Nässjö. Matlaget är ett gäng på tio, flera fick barn samtidigt som David och Kajsa. Några kompisar var till och med rumskamrater på BB. Ungdomsvännerna fick ännu mer gemensamt och det blev väldigt angeläget att umgås. – Jag ville inte vara föräldraledig i Nässjö, säger Kajsa. – Och vänner och mammor är väldigt svårslaget, säger David. Huset i ekobyn, tio minuters färd från Malmö centrum dök upp. Ett mellanting av vad de tänkt sig. – Vi såg det en solig januaridag, med snö för en gångs skull. När vi såg vidderna och hur barnvänligt det är så var det klart, säger Kajsa. De visste inte då vilket pusslande, sammanbiten ork och andra vedermödor som föräldraledigheten med Hampus skulle kräva. Det var Davids del som fick stryka på foten. Flytten till Toarp gick i augusti 2013, och då hade David ännu inte hittat någon tjänst i Malmö. Kajsa började tillvaron i Skåne med en nyfödd son, en femåring och en treåring och en man som veckopendlade mellan Nässjö och Malmö. Så höll de på till februari då David äntligen fick anställning i Malmö. – Hade vi haft fasta jobb från början hade vi kunnat vara striktare, säger han. Det var inte kul att dyka upp som gubben i lådan på fredagarna och veta hur Kajsa hade haft det med alla barnen. Nu delar de vardagen igen. – För första gången på tolv år tillsammans har Läs mer om jämställdheten på sid 26-27 båda äntligen fasta tjänster, säger Kajsa och applåderar. – Det är nog en förutsättning för att få det alldeles jämnt. Vi fick ju Olivia medan båda pluggade. Vi tog var sitt studieuppehåll för att med henne. Det blev inte alldeles jämnt för vi var knutna till terminsstarter eftersom vi gick på program, säger David. Under Emils babyår var det mycket vikariat. – Fick man vik var det liksom inte läge att tacka ja och sen be om flera månaders föräldraledighet. Det hade kanske gått, men det hade inte blivit bra för någon, säger Kajsa. Nio månader att spara på Hur familjen har haft råd är en gåta. – V planerade våra barn och då har man ju faktiskt minst nio månader på sig att spara för att, åtminstone delvis, kompensera inkomstbortfallet, säger David. Därmed slår de hål på det vanligaste argumentet mot delad föräldraledighet, just inkomstbortfallet. Så ska man lagstifta om enskild föräldraledighet? – Alltså, vi är ju överens om att föräldraledigheten ska delas lika, men takten och vägen dit kan man ju diskutera, säger David. – Vi kommer nog att få se många ettåringar på förskolorna, säger Kajsa, och syftar på barn som lämnas i förtid på grund av pappaledigheter som inte utnyttjas och fryser inne. – Och hur gör man med singelföräldrarna? undrar David. De är dessutom själva ett paradexempel på hur man är i händerna på en otrygg arbetsmarknad som ibland kan leda till dramatiska omställningar för en familj. Med de invändningarna stannar de ändå vid en delad föräldrapenning. Som reporter inser jag att vi delgivits tre användbara tips för hur man lägger grunden för en jämlik föräldraroll och en jämställd framtid. Använd planeringen inför föräldraskapet och graviditeten till att spara ihop pengar för att kompensera inkomstbortfallet. Fasta tjänster underlättar ett jämnt uttag. Det tredje är knutet till rätten till arbetstidsförkortning med små barn. Både Kajsa och David är tillbaka i förvärvslivet. Kajsa jobbar på schema med tidiga turer och kvällsturer och David har kontorstider. De ska få lämningar och hämtningar på dagis och skola att fungera. ”Fast jobb gör det enklare” I de här faserna i familjelivet går kvinnan slentrianmässigt ner på deltid eftersom hon oftast är den som tjänar sämst. Så grundläggs den livslånga löneklyftan mellan könen. David och Kajsa löste det genom att tänka tvärtom. Det är praktiskt eftersom David har regelbundna arbetstider och kan ta huvudansvaret för barnens tider hemifrån. – Och jag kan jobba 100 procent och förlorar inte någon inkomst. Faktum är ett med David på 80 procent och jag på 100 så får vi ut lika mycket i lön varje månad. Men det säger ju något om kvinnolönerna. Men så undviker åtminstone just de två att föräldraskapet blir en jämställdhetsfälla. TEXT: MARIA KÅLLBERG FOTO: HELGE RUBIN 2/2015 Rött 25 Individuell föräldraförsäkring är avgörande. Rossana Dinamarca Det krävs mer! Vänsterpartiets feministiska talesperson Rossana Dinamarca är säker på sin sak: Att dela på föräldraförsäkringen är viktigt, ja oerhört viktigt om vi ska få ett mer jämställt samhälle. D ärför att vi vet att det påverkar så mycket av kvinnors livssitua tion, säger hon till RÖTT. Den förra regeringens utredning Män och Jämställdhet pekar ut individualiserad föräldraförsäk ring som en avgörande del för att uppnå jämställdhet. Huvud sekreteraren Irene Wennemo i Socialförsäkringsutredningen påpekade samma sak, kvin nor är nästan dubbelt så ofta sjukskrivna, vilket utredningen härleder till att kvinnorna har huvudansvaret för barnen. Löner & pensioner Samma sak när det gäller pen sionerna. Den stora gruppen fattigpensionärer är kvinnor och de är fattiga för att de tagit huvudansvaret för hem och barn. Tittar man sen på arbets marknaden och hur löne utvecklingen ser ut, så hänger den också ihop med förväntningarna om vem som kommer att ta hand om hem och barn. Så föräldraförsäkringen, me nar Rossana Dinamarca, har en avgörande betydelse om vi ska kunna ta ett kliv närmare jämställdhet. 26 Rött 2/2015 Kan inte familjen bestämma själva? – De här så kallade ”fria” valen som familjen gör påverkar alla kvinnor, även dem som bestämt sig för att de inte vill ha barn eller som bestämt sig för att dela jämställt. Före ställningarna finns ändå på arbetsmarknaden om vem som har huvudansvaret för hem och barn, och de idéerna grundas ju också på hur det faktiskt ser ut. – För att bryta den sortens föreställningar måste staten göra något åt dem och inte fortsätta att bidra till den ojäm ställdhet som vi har. Alla andra försäkringar att ju individuella, du kan inte välja vem som ska vara arbetslös och få A-kassa. Alla andra försäkringar är knut na till en person och det måste gälla även den här. Precis som vi avskaffat sambeskattningen som också var en kvinnofälla. Det hänger ihop Att just den här försäkringen fortsatt att vara familjeba serad medan andra inte är det längre, förklarar Rossana Dinamarca med att ”det varit ett väldigt känsligt område”. Men samtidigt som många anser att det här är något som familjen borde få avgöra själv, tycker de inte alls att det är ok med löneskillnaderna mellan män och kvinnor när de tillfrå gas om det. Inte heller tycker samma personer att det är ok att kvinnor arbetar en timme gratis varje dag, om frågan formuleras så. – Men man måste förstå att de här frågorna faktiskt hänger ihop, menar Rossana Dinamarca. Individuell föräldraförsäk ring verkar inte heller drabba fattiga familjer ekonomiskt, som det framförts i debatten. Rossana berättar att det är svårt att göra beräkningar på varje typfamilj, men de beräk ningar som gjorts pekar på att man inte förlorar på att dela jämställt eftersom beskatt ningen av föräldrapenning är annorlunda . – Men återigen, säger Ross ana Dinamarca, ska man göra något åt kvinnors situation på arbetsmarknaden så måste vi göra något åt föräldraförsäk ringen. Varför är Vänsterpartiet emot en tredje pappa månad? Rossana Dinamarca berättar att den andra pappamånaden som infördes för 13 år sedan ledde till att män tog ut knappt tio dagar till. Kanske hade ytterligare en månad lett till några dagar extra, men det är alldeles för små steg, menar hon. Kvinnors livssituation skul le inte ha förändrats, kvinnor skulle fortfarande ha sämre hälsa, sämre löneutveckling och sämre pension. – Och det är ju det vi vill komma åt. Vi är inte nöjda med att män tar ut några dagar till, vi förändra kvinnors livssituation! V pressar på – Därför vill vi pressa reger ingen och de andra partierna som kallar sig feministiska. Det är dags för ett mycket större kliv mot jämställdhet. Vi kan inte nöja oss med en tredje pappmånad, hur länge ska vi då behöva vänta till nästa gång, 13 år? Jag tycker vi har väntat tillräckligt. Losita Garcia En snittkvinna får 5 000 kr mindre per månad att leva på, jämfört med en man, även om hon jobbar heltid. Tidningen Arbetet Olika sätt att räkna ut ojämlikheten 7 600 kr 3,7 milj. kronor mindre i snitt får en kvinna för sitt arbete eller egenföretagande varje månad jämfört med vad snittmannen får. Källa: Arbetet Foto: Colourbox Så här kan det vara för Pirjo och Bengt 6 400 kr Källa: SCB 45 % av de kvinnliga pensionärerna räknades som fattiga 2013, vilket innebar att de har en ersättning lägre än 10 800 kr i månaden från de allmänna ersättning arna. För männen var siffran 25 %. Källa Arbetet er! n o j l mi – 3,7 80 % av de som bara fick garanti pension 2013 var kvinnor. Pensionsmyndigheten iga! l j ö ,m a t s n Mi Foto: Colourbox kronor mindre varje månad fick en genomsnitts kvinna över 65 år i pension 2011, i jämförelse med en manlig pensionär. kr mindre än en manlig tjänsteman – i månaden. Källa: LOs jämställdhetsbarometer Foto: Colourbox 13 % Källa: Arbetet 20000 mindre än genomsnittsmannen får en kvinna i lön eller egenföretagande under ett arbetsliv på 40 år. Källa: Arbetet är lönegapet mellan könen om alla löner räknas upp till heltid och om man ser till den disponibla inkomsten, alltså efter skatt och bidrag, exempelvis barnbidrag eller A-kassa. Snittkvinnan får då 5000 kr mindre i månaden än en man även om hon jobbar heltid. Det är 2,4 miljoner under en livstid. En LO-kvinna tjänar i snitt 75 % av föräldra-ledigheten togs ut av kvinnor 2013. Källa: SCB 2/2015 Rött 27 Fakta Fel kön ger lägre lön Reportage Luz Martinez arbetar med att framställa metalldelar. Förr var det fräsarens eller svarvarens jobb, men idag är arbetet mer datorstyrt. En CNC-operatör tjänar i snitt drygt 23 000 kronor i månaden. 28 Rött 2/2015 ” Något behövde göras” Luz Martinez är industriarbetaren som korsade ett hav och blev ordförande i Vänsterpartiet i Säffle. Här formar hon stål och politik med samma självklara syn på hur samhällen ska byggas. L uz Martinez tar emot i porten i arbetskläder och skyddsglasögon. En kort vandring genom dörrar och stora utrymmen och sedan är vi framme vid arbetsplatsen på Somas Instrument AB. Hon trycker på knappar under en skärm och öppnar dörrarna på ett stort plåtskåp med fönster. Kylvattnet sprutar när ett spår blir uppfräst i en metalldetalj som ska passa i ett ventilhus. – Det är ett bra jobb med trygga framtidsutsikter och bra arbetsmiljö, säger CNC-operatören Luz och plockar ihop eftersom hon har slutat för dagen. Det är nästan tio år sedan som hon lämnade hemlandet Colombia, där hon föddes 1978, och där hon första gången kom i kontakt med politiken. Förebilden var mamman som var aktiv i ett parti på vänsterkanten. I Sverige hamnade Luz på grund av kärleken. – Jag följde med min dåvarande kille som anhörig när han reste som flykting från Ecuador. Tillsammans hamnade vi här i Säffle. Säffle skiljde sig en del från hemorten Cali, Colombias tredje största stad, men Luz tycker om platsen och naturen i sydvästra Värmland, säger hon. I hemlandet hade hon utbildat sig till kontorist men kom i stället att jobba som silversmed. I Säffle har hon haft en lång rad anställningar, bland annat på ett tvätteri, som personlig assistent och hotellstädare. Men Luz ville prova något annat. Genom en sju månader lång utbildning via Arbetsförmedlingen kunde hon utbilda sig till CNC-operatör. Sedan i fjol höst är Luz Martinez ordförande i Säffles väns terpartiförening. Lokalavdelningen hade då varit vilande i flera år eftersom ingen ville ta på sig rollen som ledare. – Jag träffade en bekant en kväll innan valet och hon berättade om hur det låg till, att det saknades ordförande och att verksamheten låg nere. Luz hade under en längre tid känt sig orolig över utvecklingen i Säffle och samhället i stort och tyckte att något behövde göras. Hon kontaktade föreningen och uppmanades att komma på ett möte – vilket slutade med att Luz blev den nya ordföranden och partiets representant i Säffle kommunfullmäktige efter valet. Lycklig, ensamstående mamma Luz Martinez är tydligt stolt över sitt politiska engagemang och att demokratin, som hon säger, verkligen fungerar. – Jag kom hit från ett annat land, hade inga vänner eller bekanta här sedan tidigare, och ändå kunde jag ställa upp till en politisk post och bli vald. När Luz inte jobbar som CNC-operatör, eller som politiker, är hon enligt egen beskrivning ”en lycklig, ensamstående mamma med två barn”, Louise och Sofia, 7 och 17 år gamla. – Tiden räcker inte riktigt till för allt jag vill göra, säger hon med ett skratt. Att välja Vänsterpartiet kändes självklart, säger Luz Martinez, som tycker Jonas Sjöstedt är en bra förebild och frontperson för Vänsterpartiet. – Socialdemokraterna var aldrig något riktigt alternativ för mig, de är för otydliga. ”Säffle skiljde sig en del från hemorten Cali” 2/2015 Rött 29 Skolan En sista knapptryckning före hemgång. Luz säger sig vara orolig för hur det svenska samhället utvecklas för närvarande. Hon har sett en negativ trend under sin tid i landet. Framgångarna för Sverigedemokraterna i höstas oroar henne. – Idag känns det nästan mer skamligt att säga att man är vänsterpartist än att man röstar på Sverigedemokraterna, jätte märkligt. Det märks framför allt på sociala medier, tycker jag. Luz Martinez är övertygad om att den enda riktiga vägen till verklig förändring går genom partiarbete. – Det är bara genom politik man kan åstadkomma en egentlig förändring. Jag tycker att de som är aktivister borde inse att man ska försöka nå sitt mål genom politiken. Själv vill hon inte kalla sig politiker utan snarare ”samhällsengagerad”. Hon tycker att människor i allmänhet underskattar den möjlighet som faktiskt finns att vara med och påverka. Det är ett antal områden som Luz känner extra för. Utbildning: – Staten borde se de studerande som en samhällsinvestering och öka studiebidraget så att skuldsättandet minskar. På så vis kommer fler att utbilda sig till yrken där det fattas arbetskraft i dag. Lönesättning: – Varför ska en pilot eller ingenjör tjäna mer än en lärare? De har ju sitt yrke tack vare en lärare, eller hur? 30 Rött 2/2015 ” Kylvattnet sprutar när Luz fräser spår i ståldetaljer som ska sitta i ett ventilhus. – Det är bara genom politik man kan åstadkomma en egentlig förändring. Flyktingmottagning: – Under all kritik. Mottagandet av asylsökande känns i vissa fall som rena människohandeln. Asylboenden riskerar bli ett sätt att tjäna pengar på utsatta människor. Riktigt engagerad blir Luz när hon pratar om hur skattepengar ska förvaltas. – Jag tycker att det görs alldeles för få och för dåliga uppföljningar av vad som händer med pengarna som läggs på välfärden. Pengar som investeras i välfärden ska stanna där och inte bli till stora vinster för privata ägare. Hon tar hemlandet som ett exempel på hur det inte borde vara, i Sverige eller någon annanstans. – I Colombia är det pengarna som styr, man måste vara rik för att få bra vård. När jag skulle få mitt första barn fick jag stå i kö och springa och knacka på en lucka för att försöka få en plats och komma in och föda. Att Luz bidragit med lite ”action” i lokalavdelningen kan partikollegan Barbro Källström intyga: – Hon har tillfört energi och framåtanda. Hon vill en massa saker och arbetar hårt för att få dem genomförda också. TEXT OCH FOTO: ERIC BENGTSSON Luz lägger ner många timmar i Vänsterpartiet för att döttrarna ska få växa upp i ett bättre Säffle och Sverige. På bilden Louise, 7. Säffle kommun har cirka 15 000 invånare. Staden ligger i Värmland, 20 mil från Oslo och 20 mil från Göteborg, med stora skogar i norr och Vänern i söder. Några av de största företagen i Säffle är BTG instruments AB, Nordic Paper Seffle AB, Moelven Byggsystem AB, CCI Valve Technology AB och Somas AB. Mandatfördelning i kommunfullmäktige: Arbetarepartiet socialdemokraterna (S): 10 Centerpartiet (C): 10 Sjukvårdspartiet i Värmland (SiV): 6 Sverigedemokraterna (SD): 6 Moderata samlingspartiet (M): 5 Folkpartiet (FP) 1 Kristdemokraterna (KD) 1 Miljöpartiet de gröna (MP) 1 Vänsterpartiet (V) 1 2/2015 Rött 31 V-dagarna Missa inte Vänsterdagarna – På Vänsterdagarna 2013 var vi 700 personer, i år siktar vi på att bli tusen. Det kommer att bli en ren vitamininjektion, säger Daniel Sestrajcic, riksdagsledamot från Malmö. H elgen den 11–13 september 2015 går Vänsterdagarna av stapeln i Malmö. Förra omgången 2013 blev en riktig succé och den här gången väntas det bli ännu bättre. – Nyckeln till succén är att vi har breddat arrangemanget. Vänsterdagarna är en helt ny arena där förtroendevalda och medlemmar kan mötas, där vi kan lära av varandra och skapa idédebatt. Dagarna är fullproppade av diskussioner, seminarier och föreläsningar. Och självklart även en massa festligheter och politisk kampanda. Det är en viktig händelse för alla som har hjärtat till vänster, säger Daniel Sestrajcic. Att vara tusen vänsterpartister på samma plats är en stor sak i sig. I vardagen sitter många partiföreningar med en arbetsstyrka på 10-15 personer och arbetar med viktiga lokala frågor i sin kommun. Att Vänsterpartister från hela landets möts skapar en känsla av gemenskap. – Det svetsar samman oss som parti och det är en fantastisk känsla. Vi behöver mötas och utbyta erfarenheter, titta på framgångsexempel från olika delar av landet och prata om våra visioner. Vi behöver varandra! säger Daniel Sestrajcic. Många intressanta föreläsare Till årets program kommer flera intressanta talare, som Anneli Jordahl, Bob Hansson, Kajsa Ekis Ekman, Asbjörn Wahl (For Velferdsstaten, norska fackförbund och kvinnoorganisationer), Annelie Nordström, ord förande Kommunal, Anna-Klara Bratt, Mattias Gardell, Sven-Eric Liedman, idéhistoriker och Ben Gordon, kampanjexpert. Med flera! Vänsterdagarna 2015 blir den första stora samlingen för Vänsterpartister efter valet, och en viktig knytpunkt inför kongressen 2016. ”Vi behöver mötas och utbyta erfarenheter” 32 Rött 2/2015 TEXT: KAJSA OLSSON Det blir lite euforiskt Bra att det är långt till Malmö Nina Berggård, är gruppledare för Vänsterpartiet i Luleå: – Det var fantastiskt förmånligt att få ta del av det stora utbudet av ”vänstervri det” politiskt budskap. Jag är gruppledare i Luleå kommun och ibland kan det kännas lite ensamt i vardagens arbete. Vänsterdagarna är ett tillfälle att få pepp och inspiration att fortsätta kampen. Att få träffa kamrater från olika delar av landet och att höra hur man gör i Malmö, Göteborg eller Kiruna ger mycket. – Jag kom ifrån Vänsterda garna fulladdad med kraft och hopp om att det finns fortsatt skäl att vara vänsterpartist och driva vår politik i varenda del av landet. Det blir lite euforiskt när man känner att vi är så många som vill samma sak. Vi tycker inte exakt lika om allt, men i grunden är vi många som delar värderingar och känner att vi vill ge järnet för vänsterpolitiken. Elisabet Öhrnell deltog på Vän sterdagarna 2013. Till vardags jobbar hon med administra tion och städning. 2010 blev hon medlem och nu är hon ordförande i Östersunds parti förening. Elisabet blev även invald i kommunfullmäktige 2014. Så här berättar hon: – Det som satt kvar länge var ett föredrag av Nina Björk. Det är bra och värdefullt att det deltar människor utifrån som kan ge input. Hon hade verkligen intressanta saker att säga. Likaså Striden om tiden som handlade om sex timmars ar betsdag, ett seminarium med flera av rapportförfattarna. Överhuvud taget var hela ar rangemanget intressant. Och bra ordnat av partikamraterna i Malmö – bara att fixa mat och fika till hundratals människor var beundransvärt. Seminarieprogrammet kommer att presenteras senare i vår, du som är medlem kom mer att få mer information om detta senare. Den 23 februari öppnar informationssidan vansterdagarna.vansterpartiet. se som kommer att fyllas på med info vartefter. Kostnaden för Vänsterdagar na kommer att vara 1 290 kr per deltagare. För det får man mat, fika och ett femtiotal högintres santa seminarier att välja bland. Till det kommer en avgift på 1 200 kr per person i reseavgift (alla betalar samma för att Nina Berggård, Luleå. Elisabet Öhrnell, Östersund. jämna ut kostnadsskillnaderna för resor från olika landsändar). Boende fixar du själv, men vi kommer att förhandla fram bra hotellpriser och även ordna budgetboende hemma hos malmöaktivister för den som önskar. För att så många vänster partister som möjligt ska ha möjlighet att träffas i Malmö så uppmanar vi alla att redan nu börja fundera över finansie ringsmöjligheter. Är du politiker bör du under söka möjligheten att få ditt del tagande betalt av kommun och landsting, de flesta har någon form av bidrag för kompetens utveckling eller liknande. Är du aktiv i partiföreningen eller distriktet så titta över vilka ekonomiska möjligheter ni har att hjälpa så många medlem mar som möjligt att komma iväg. Inte minst är det ju ett gyllene tillfälle att ge våra många nya medlemmar en skjuts in i partiarbetet. Är du medlem som är sugen på att åka, hör med din partiförening om hur det skulle – En annan bra sak är att det är långt från Östersund till Malmö, man hinner umgås länge på tåget! Vi var runt 25 personer som deltog från hela Jämtland, vilket är väldigt många från det här glesbe bodda landskapet. Och det var från flera föreningar dessutom. Kommer du att åka till Malmö igen? – Jajamen! Vi har börjat lob ba för att ännu fler ska komma med den här gången. Det är en viktig vitamininjektion. När man varit på bra föreläsningar så orkar man inte driva saken vidare hemma. det är svårt att överföra kunskap på det sättet. Det krävs att det är många som varit med. Så jag hoppas att det kommer med ännu fler jämtar nästa gång, avslutar Elisabet Öhrnell. kunna gå att finansiera. Det går självklart också bra att delta på helt egen bekostnad. Frågor kring ovanstående skickas till vansterdagarna@ vansterpartiet.se Funderar du på om Vänster dagarna är något för dig så kan du sluta fundera. Vänsterda garna är för alla vänsterpartister och du vill inte missa det (prata gärna med någon som var med förra gången). Tillsammans möts vi och slipar våra tankar och idéer om hur vi vrider samhället åt vänster och skapar ett bättre Sverige. vansterdagarna.vansterpartiet.se 2/2015 Rött 33 Böcker Böcker att vinna! De förklädda flickorna i Kabul Förlag: Karneval Efter att ha fött tre flickor bestämmer sig Azita, en kvinnlig politiker i Afghanistan, för att förvandla sin fjärde dotter till en son. Hennes yngsta dotter får sitt långa hår avklippt och kläs i byxor och en jeansskjorta. Maken blir också nöjd – han blir inte längre baktalad som ett misslyckad far till enbart fyra döttrar, i ett samhälle där pojkar och män är det enda som räknas. Dags för en insats Det räcker med att du skriver 1. Brukar du ett mejl eller vykort och svarar på två frågor, så kan du vinna läsa det mesta en av våra fina böcker eller var för inte kursen Bit inte ihop? i RÖTT, läsa Den här gången har vi en bok om Lars Molin, en tecknad ungefär hälften, roman, Persepolis som jag själv eller bara någon gärna skulle vilja läsa, böcker om hemmafrun Maj i Örn enstaka text? sköldsvik som jag har läst och 34 Rött 2/2015 Kristina Sandberg, Norstedts förlag. Bok om livet Jenny Nordberg Albert Bonniers förlag gärna rekommenderar! Så är det den märkliga histo rien om flickorna som kläs ut till pojkar i Afghanistan. Gränserna mellan könen är knivskarpa och flickorna måste byta kön helt och hållet för att kunna göra det som pojkar får. Även i detta nummer finns lyrik. Leif Lindström, lokförare från Borlänge, har gett ut sin andra diktsamling. Och så en bok om själva livet av Barbro Lindgren. Jag tror att man kan bli klokare av att läsa den. Men... utan att svara på frå gorna kan du inte vinna något alls. Så här kommer dom: Augustpriset 2014 2. Vad läser du helst om? Skicka svaren före den 1 juni, Både mejladress och post adress finns på sidan 2. Din insats förbättrar RÖTT! / Losita Garcia RÖTT söker också journalister i norra Sverige, men även and ra orter kan vara av intresse för ev. frilansuppdrag. Kan du både skriva och fota är det ett plus. Hör av dig för mer info! I Varför inte tala såsom ett barn fortsätter Barbro Lindgren att fundera över livets små och stora frågor. Filosofisk hjälp hämtar hon framför allt från den portugisiske författaren Fernando Pessoa. Men även hunden Mimmi, grannar, barnbarn och inte minst korvskinnen ovanför Fäholmen spelar här viktiga roller. ”En mjukhård, kompro misslös, reflekterande och ärlig text, vars em mellanåt lakoniska humor kan lindra både dödsång est och livsångest.” Rebecka Åhlund, Smålandsposten Persepolis En av våra favoritförlag, Galago, har kommit med en översättning av Perse polis. En tecknad roman av och om Marjane Sat rapis egen uppväxt i Iran. Historien tar sin början 1979, det dramatiska år då shahen störtas och den islamistiska revolutio nen segrar och vi får följa henne genom tonåren till vuxen ålder. Spännande och fint tecknad. ”Nu går det alltså att läsa hela Persepolis i ett enda svep, och tur är det. Har man väl börjat läsa denna lika dramatiska som ro liga berättelse om ett liv i den iranska revolutionens skugga är det nämligen mycket svårt att sluta” Eva Johanson, Svenska Dagbladet Maj i Ö-vik När jag läst ut den tredje delen om hemmafrun Maj var jag missnöjd. Det borde funnits en del fyra. För man vill ju veta hur det går! Och ändå handlar det mest om vad som pågår i Majs huvud. Hur hon stryker, dammsuger, tvät tar, sköter om barnen, oroar sig, funderar. Och om hennes oförmåga att prata om känslor. Och kakrecept till förbannelse. Man vill ofta ruska om henne. Även författaren önskar Maj något annat, men återgår sedan till det självklara. Maj kan inte göra på något annat sätt. Hon är fast i sin tid, sin uppväxt, sitt kvinnoliv. Maj kommer dessut om från arbetarklass och kämpar hela livet för att passa in i den småbor gerlighet hon gifts in i när hon blir med barn. Ett fantastiskt tidsdo kument, och en bok man inte kan lägga ifrån sig. 2014 fick Sandberg Augustpriset, välförtjänt. RÖTT lottar ut den första, Att föda ett barn, i pocket och den senaste, som är inbunden./LG Inte en främling Norstedts och Teskedsorden ger ut 41 djupt personliga, korta berättelser om identitet och mångfald av mer eller mindre kända personer,. Alla har ansetts avvika från normen, men på helt olika sätt… Kökssoffa Du sa trygghet. Jag tänkte kökssoffa, vedspis, farmarur, krusbärsbuske, trädgårds land och kokt potatis. Ja, till och med röd com merce utan filter, bellman siesta, maskburk och polotröja. Nödvändigheten av själsliga långkalsonger, i en kall värld. Att bo in sig i livet kräver tid och stödord. Lars Molin – mitt i berättelsen Gunilla Jensen Piratförlaget Lars Molin är en av vår tids mest folkkära berät tare, med televisionen som främsta medium. Han var arbetarförfatta ren som gjorde en klass resa och blev berömd för sina varma, vemodiga och humoristiska histo rier i egen regi. Hans succéer omfattar den omstridda Badjävlar Självspillan. och släktkrönikan Tre Gustaf valdekärlekar, spåret, men också oför där stålet alltid vinner. glömliga skrönor som Kvällståget från Ludvika står stilla. Det är tyst, Saxofonhallicken och som mellan två inledande supar, som inför ettPotatishandlaren. högtidstal. Gunilla Jensens per Korpen med sin svarta näbb, möter som hastigast, sonliga bok skildrar hans en gruvarbetarsjäl. intensiva, alltför korta liv På köksbordet står – från uppväxten med en pelargon. Husnyckeln en hängerkringflackande på sin spik. tillvaro på kraftverksbyggen i Norrland till karriärens höjdpunkt, mottagandet av den amerikanska Emmystatyetten för Den tatuerade änkan. Leif Lindström, lokförare och vänsterpartist ger ut sin andra diktsamling; om kärlek, arbete, klass: ”Lyrik på gott och ont” som fick ett gott mottagande i exempelvis Dala-Demokraten. Anna Holms säregna och drömska fotografier illustrerar varje dikt. 126 kr, ink frakt. Beställ på: leif.lindstrom @borlange.se Händer det att du blir ställd på jobbet? Då kan det vara läge att spana efter ”härskartekniker”! Vinn en webbkurs i RÖTT! Denna webb-kurs presenterar sju typer av härskartekniker samt ger dig redskap för att identifiera och tackla dem. Du kan vinna den genom att svara på RÖTTs frågor här intill! Glöm inte att skriva din mejladress om du önskar just den. Kursen innehåller videoföreläsningar, text och ljudklipp. Instruktörer är Rebecka Bohlin och Sara Berg, författare till den hyllade boken Bit inte ihop! Sätt gränser på jobbet. Ordinarie pris: 199 kr. Förlag: Ordfront. 2/2015 Rött 35 Omställningen & socialismen Behovet av att tänka strategiskt är stort i partiet V änster partiet står inför sin tyngsta programdebatt på många år. Sommaren 2015 föreslår programkom missionen förändringar av vänsterns partiprogram inför kongressen 2016. Rött träffade programkommissionens sam mankallande, Ali Esbati, som redogjorde för det förslag han skrivit utifrån kommissionens diskussioner. Förslaget är inte taget ännu utan kommer att beslutas om i juni i år. Men ett par saker är man överens om redan nu: – Behovet av att tänka strate giskt är stort i partiet. Under samma period kom mer partiet även ta fram ett nytt ekologisk-ekonomiskt program. Båda programarbe tena ”beställdes” av kongres sen 2012 och har alltså pågått, med förarbeten, delrapporter och seminarier, ett bra tag. I år börjar de synas i partiet på bred front. Programkommis sionen skickar ut sitt förslag i sommar och under hösten ska det bedrivas studier kring det, och det ekologisk-ekonomiska materialet, i partiet. Vad vill ni ändra i programmet och varför? – I första hand vill vi ändra i den del av programmet som kallas ”strategiska huvudlinjer”. Inte bara på grund av kongress beslutet 2012, utan också av andra skäl. Den delen tillkom när vi tog det helt nya parti 36 Rött 2/2015 programmet 2004. Redan då var vi inne på behovet av att stärka det strategiska tänkandet i partiet. – Vi kan vara relativt trygga i vår övergripande analys av världen. Och vi har bra och fungerande strukturer för att ta ställning i konkreta politiska frå gor som dyker upp i kommuner och landsting och i riksdagen. – Men vi behöver fortsätta att utveckla vårt sätt att tänka på medellång sikt. Kring politiska frågor som är förankrade i män niskors vardag, men som pekar tydligt framåt, i riktning mot de stora samhällsförändringar vi vill se. Men varför vill ni bara ändra i de strategiska huvudlinjerna, inte hela programmet? – Om vi ska ändra program met på ett bra sätt så är det klokt att inte peta i allt. Man kan förstås skriva ett nytt partipro gram i halvåret, men det vore en felprioritering av partiets resurser. Nu ges medlemmarna en verklig möjlighet att hinna diskutera ändringarna. Vad skiljer strategi från taktik? – Taktik behöver man när man konstaterar att vissa makt förhållanden är för handen, när de politiska allianser som finns är relativt fasta och stabila, och man utifrån det försöker göra det bästa av situationen. Till exempel vinna en debatt i TV. – Strategin går längre än så. Den handlar om att man med sitt agerande ska kunna förändra maktförhållanden, allianser och så vidare. Det låter abstrakt men är viktigt. Idag finns det en väldig frustration över samhällsutvecklingen, över att klyftorna ökar. Det finns flera sådana kanske lite mer diffusa funderingar som folk har. – I ett sådant läge är det en strategiskt viktig ingång för oss som vänsterparti att frustra tionen kan manifesteras i vänsterpolitik. Det handlar om ett mycket större och viktigare arbete än att bara genomföra en valkampanj. Även om den också ska bidra till det strate giska målet. Vinsterna i välfärden var ju partiets stora fråga inför valet 2014. Hur kan man se på den ur ett strategiperspektiv? – Som en framgång. Vi gjorde frågan till något som ”finns” i den offentliga debatten. Och vi ställde frågan ”vad har vi staten till när det gäller välfärdstjäns terna”? Är det att se till att alla får del av dem – eller att företagen ska få del av dem? I grunden är det en maktkamp. Man kan alltid diskutera sätt man skulle ha argumenterat på, just i valkampanjsituationen, men man får inte missa den strategiskt enorma framgång det var att vi lyckades sätta den frågan i centrum. – Vinstfrågan visar hur stra tegi kan påverka hur envis man ska vara med vissa ställningsta ganden och prioriteringar. Kommer man att få vägledning om vad som bör bli nästa ”vinst i välfärdsfråga”? – Det är inget som kommer att ramla fram automatiskt. Sådana beslut och diskussioner måste tas av partiledning och medlemmar men min förhopp ning är att strategin i program met ska ge viss vägledning framöver. Utgångspunkten är att vi har ett bra partiprogram, men att vi ska utveckla och förbättra det. Finns det några förslag på att utveckla strategier även vad gäller politiskt innehåll? – Ja, det ekologiska förhåll ningssättet exempelvis, var mer utvecklat i programmet än i strategidelen. Det räcker inte att säga att det ekologiska förhåll ningssättet är avgörande, utan vi behöver också säga hur vi vill tänka om det, i vår politik. – Vi konstaterar att vi be höver göra stora, omfattande insatser vad gäller klimatför ändringar och ändliga resurser, men också att de förändring arna måste genomföras av verkliga människor. Och då måste de genomföras utifrån de sociala makt- och produk tionsförhållanden som finns i dag. Det är nyckeln till att vara effektiv som klimatparti. Går ni in på hur ingångarna ser ut, vad gäller ekologi och ekonomi? – Ja, att saker som trans porter och energisystem är avgörande, att upphandlingar spelar stor roll för att styra om samhället. Och att det handlar om hur man närmar sig de här frågorna. Artville Ali Esbati om arbetet med partiprogrammet ”Strategi går längre än så. Den handlar om att man med sitt agerande ska kunna förändra maktförhållanden, allianser och så vidare.” – Till exempel betonar vi att om man ska öka de flesta män niskors välfärd samtidigt som vi begränsar uttaget av icke-förny elsebara resurser kräver det en omgående omfördelning från privat till offentligt. Det behöver ske nu. – Och hur man inte kan göra det: Det går inte att nå fram gång i klimatpolitiken om det uppfattas som att människor som har en bra ekonomisk och social position säger till andra att de måste sluta konsumera. – Vi säger en del saker också om hotet från högerpopulism och nyfascism. Vi är ju som parti väldigt aktiva i de frågorna. Vi ser att dessa gruppers fram gångar på ett ganska ordentligt sätt har förändrat det politiska landskapet i vår del av världen och man måste se vad det är som har hänt och hur man förhåller sig till det. Vad har hänt och hur förhåller man sig till det då? – Det handlar om ett slags förtroendekris för demokra tiska institutioner. Många upplever att faktiska politiska motsättningar inte fångas av efterkrigsuppdelningen mellan socialdemokratin och borger liga eller konservativa. Klyftorna växer och välfärden pressas, utan att det uppfattas som något politiken kan påverka. När högerpopulister profiterar på det behöver vi ha tydlig förståelse för vad rasismen är och vad den gör med samhäl let. Men det blir också tydligt att mobilisering mot klassorättvisor är de facto en avgörande anti rasistisk uppgift. Vad är det viktigaste för partiets strategier de närmaste åren? – Vi försöker formulera oss bättre och placera saker i ett större sammanhang vad gäller efterdyningarna efter finans krisen, förändringar på arbets marknaden och förändringarna av socialförsäkringarna. – Det går inte att kliniskt hålla isär strategin från det övriga programmet. Men tanken är att vi ska utgå från vår politiska samtid och fundera över vilka saker som är lite extra viktiga och formulera för oss själva varför de är det. Saker som är viktiga för människors livsvillkor men som också förändrar det politiska landskapet. De sakerna ska stå i strategin. TEXT: JOHN HÖRNQUIST 2/2015 Rött 37 Detta uppslag är en annons från GUE/NGL Just nu: Just nu pågår förhandlingar mellan EU och USA om ett gemensamt handelsavtal*. Avtalet förhandlas utan insyn, men lite har läckt ut: Det är tydligt att det är storföretagens vinster som ska styra utvecklingen. Därmed kan regler och lagar om miljö och klimat bli sämre. De kallas ”handelshinder”. Också arbetsrätten kan bli sämre när EUs ska harmonieras med USAs. Och om enskilda stater sätter käppar i hjulet, genom nya lagar, ska de kunna stämmas.** Därmed hotas också själva demokratin. * TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership) heter avtalet med USA. EU är också i slutfasen av ett liknande avtal med Kanada, CETA, en mindre kusin till TTIP. ** Vattenfall har exempelvis redan nu stämt Tyskland för att de beslutat avveckla kärnkraften. Det finns fler exempel. Läs mer på sidan 21 i detta nummer av RÖTT. Vi säger nej Vi säger nej till alla förslag som innebär att stater kan stämmas för demokratiska beslut. Handelsavtal får inte innebära försämringar eller försvåra arbetet för en bättre miljö, en nödvändig klimatomställning eller en starkare arbetsrätt. Bra handelsavtal gör inte det. Malin Björk, Europaparlamentariker (V) Foto: Olof Holmgren Malin Björk, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet och vice ordförande för GUE/NGL, den gröna vänstern i EU-parlamentet. ** European United Left/Nordic Green Left Posttidning Rött, Vänterpartiet, Box 12 660, 112 93 Stockholm Till sist… Jens Holm, riksdags ledamot för V, skulle ha träffat visselblåsaren Edward Snowden i Moskva nyligen, men på grund av viseringsproblem vid ankomsten, hann inte Jens Holm närvara vid själva träffen och det blev istället ett telefonsamtal. Vad pratade ni om? – Jag sa att jag hade den största respekt för det av– slöjande han har gjort. Tack vare Edward Snowden vet vi mer om hur våra samtal, sms och nätsurfande övervakas av USAs signalspaningsorgan, NSA. Edward Snowdon Photo: Laura Poitras/Praxis films Vad sa han då? Hur mår han i Ryssland? – Han sa att han skulle göra om det han har gjort. Det tyck er jag är stort. Han lämnade ju ett bekvämt liv med välbetalt jobb för att nu leva i exil i ett land han inte har valt. Han har offrat sin egen bekvämlighet för att vi ska veta mer om övervakningssamhället. – Jag sa också att han var välkommen till Sverige för att tala inför riksdagen. – Och det ville han. Men då måste USA sluta att betrakta honom som en spion och släppa åtalspunkterna mot honom. Edward Snowden är en visselblåsare som har slagit larm mot stora missförhål landen. – Mitt intryck är att han mår bra. Han driver på för integritet, mänskliga rättigheter och vill verka för ett särskilt skydd för visselblåsare. Han föreläser och håller kontakt med omvärlden via nätet. a! k c e v ar Somm Välkommen till Nordkroken vid Vänern, 20–26 juli. Vänsterpartiet Älvsborg ordnar Sommarvecka vid Vänern för alla medlemmar i Vänsterpartiet. Bad, spel och umgänge varvas med politiska diskussioner. Hans Linde inleder. Vi lär oss även tälja träfigurer med Snidar-Uffe och målar akvarell. Maten lagar vi tillsammans till självkostnadspris. Pris: 100 kr vuxen / per natt (barn halva priset). Välkommen att anmäla dig redan nu! Men senast 17 juli [email protected] Vad tycker du är mest upprörande i det som Snowdens avslöjat? – Hur storskaligt och syste matiskt NSAs övervakning är. Att det handlar om miljontals personer som avlyssnats, till och med regeringschefer och internationella organisationer. Att NSA har ett långtgående samarbete med IT-företag som Google, Facebook och Microsoft för att kartlägga våra vanor och att de till och med hackar sig in sig på privatper soners datorer. Finns det någon svensk koppling på det här? – Ja. Svenska FRA har sedan många år haft ett nära samar bete med NSA. FRA har bland annat försett NSA med infor mation från de internetkablar som FRA avlyssnar. Det fram gick i några av de dokument som Snowden läckt ut. – Vänsterpartiet anser att det är oacceptabelt. Vi har lagt förslag i riksdagen om att riva upp FRA-lagen och att NSAs övervakning ska undersökas av en granskningskommission. Vänsterdagarna: NÄTVERKSFREDAG den 11 SEPTEMBER Dagen innan Vänsterdagarna drar igång, på eftermiddagen fredagen den 11 september, kommer flera nätverk inom Vänsterpartiet att ordna interna möten i Malmö. Det är ett bra tillfälle att träffa partikamrater från andra delar av landet när man ändå är i Malmö för Vänsterdagarna. Arbetar du eller vill engagera dig inom någon av de områden där det ordnas nätverksträffar är det ett fantastiskt tillfälle att träffa andra och nätverka. Det finns nätverk kring det mesta, från bostäder till internfeminism, miljö frågor och 6-timmars arbetsdag. Om hur det är att sitta i kommunens styrelse och hur man jobbar i en kampanjorganisation. Med flera! Anmälan till nätverksträffarna görs på vansterdagarna.vansterpartiet.se Läs mer på vansterdagarna.vansterpartiet.se
