Forntiden i Rosengård Vattentornet Thomsons väg 22

Comments

Transcription

Forntiden i Rosengård Vattentornet Thomsons väg 22
Forntiden i Rosengård
I Rosengårdsområdet har många fynd
från forntiden gjorts. När man har grävt i
jorden har man hittat saker, redskap,
som visar att människor har bott i
området för ca. 6000 år sedan.
Sveriges alla kända fornlämningar finns
markerade med en kortfattad
beskrivning på fornsök,
Riksantikvarieämbetets hemsida
http://www.fmis.raa.se . Här kan man
själv gå in och titta vilka fornlämningar
som finns/har funnits i närmijön.
Vi har valt att berätta om tre av dessa
ställen i text och i filmen ”Fornminnen i
ditt närområde” .
Thomsons väg 22-26
Thomsons väg
22-23
Frölich väg
Frölich väg
Vattentornet
Vattentornet

Thomsons väg 22-26
Om du står med ”Kinesiska muren” i ryggen vid det mellersta höghuset, så tittar du på
platsen där en stenåldersbosättning har hittats. Det är 5 500 år sedan stenåldersmänniskorna
ordnade sin boplats här. Det är den plats i Rosengård man har hittat flest fynd. Boplatsen
bestod av eldstäder, brunnar, förrådsgropar och hus. Här har man hittat ett så kallat långhus
från bondestenåldern.
Långhusen är oftast avlånga i öst-västlig riktning. Det som är avbildat på skissen nedan var ett
tvåskeppigt hus. Det var viktigt är att bygga så att huset klarade vind och väder. De mörka
hålen är där stolpar har suttit och gått ända upp till taknocken (se större skiss sist i
dokumentet). Gavlarna var oftast 7-8 meter och 30-40 meter långa. För att få en känsla för
hur stora husen var kan eleverna ställa sig i de tänkta hörnorna för att visa bredden och
längden på huset, dimensionerna.
Ett ex på stolphål för tak
stolpar
eldstad
Ritning över ett långhus som har hittats i Malmötrakten. Det är inte det hus som stod i Rosengård, men som är representativt
för den här typen av byggnader. Källa Malmö Museer.
Vid den här tiden gällde självhushållning. Varje hushåll måse själv odla och lagra mat som
förbrukades under ett år. Man höll boskap till slakt och de som var kvar under vintern var
avelsdjur till nästa års köttproduktion. En del av djuren behövde stallas in under vintern och
det behövdes ett förråd med mat till dem. Huset skulle ha flera funktioner, stall till djuren,
matförråd för människor och djur och bostad till människorna.
Vid utgrävningen kunde man läsa ut från resterna som fanns på platsen vilken del av huset
som hade vilken funktion. Där eldstaden fanns hittades bränd jord, brända sädeskorn och
träkol. Stolphålen har med tiden fyllts med jord och i den jorden har man hittat rester av t.ex.
dyngbaggar. Det tyder på att djur har varit stallade här.
Man måste komma in och ut ur huset genom dörrar. Var kan de ha funnits vara? Där det
finns förstärkningar, dvs fler stolpar, har det troligtvis funnits dörrar. För att få en tydligare
bild av hur långhusen var konstruerade kan man bygga en modell efter skissen. För mer
information och hjälp med att utveckla arbetet kan man kontakta Malmö Museer (Thomas
Persson).

Frölich väg
För cirka 4.000 år sedan begravdes en människa på ett speciellt sätt precis där
Rosengårdsbadets parkering ligger idag. Personen lades i en ekkista (en urholkad ekstock
med lock) och ovanpå kistan la människorna sedan grästorvor i många lager så att en stor
kulle bildades. Ibland lade man stenar precis i kanten på högen, en så kallad kantkedja. Det
speciella med alla dessa gravhögar är att de efter den första graven ofta återanvänts till nya
gravar.
Under bronsåldern började man bränna sina döda. Då blir det kvar en del söndersprängda
benflisor. En hel människa som bräns med gravgåvor ryms i en kruka eller urna. Det finns
bronsåldershögar där man har hittat spår efter fler än 20 olika begravningar vid de
arkeologiska utgrävningarna. Det är inte ovanligt att man återkommit i slutet av järnåldern,
flera tusen år efter den första graven, för att göra den sista begravningen.
Om du ser en bronsåldershög idag så vet du att den har funnits på platsen i över 4.000 år.
Alla människor som levt här under de senaste 4.000 åren har haft någon form av relation till
högen. Det senaste århundradet kanske främst som pulkabacke. Många av dessa
gravhögarna har även sagor och myter kring sig. Det är vanligt att det berättas att det bor
troll eller annat otyg i högen och att man ska akta sig för att vara nära den på natten.

Vattentornet
Vattentornet står på en naturlig kulle, den högsta naturliga punkten i området. Här har
arkeologer hittat spår efter flera begravningar där människorna begravts obrända i så kallade
flatmarksgravar (de har inte fått kullar eller andra idag synliga märken ovan jord). Vi tror idag
att dessa människorna levde under tidiga delen av järnåldern.
Arkeologerna har också hittat spår efter boplatser. Eftersom det har funnits människor i
detta området sedan slutet av istiden, för 15.000 år sedan, har människor från olika
årtusenden levt på samma plats oftast utan att känna till något om varandra.
Eftersom arkeologi är en vetenskap som handlar om att försöka ta reda på hur männikor levt
och har haft det förr i tiden är skelettgravar naturligtvis mycket intressanta. Skeletten är ju
resterna efter de människor som har levt. Idag kan man få reda på mycket information
genom att studera skelettdelarna. Till exempel kan man ta reda på:



Är det en vuxen eller ett barn? (hur gammalt var barnet när det dog)
Var det en man eller kvinna?
När levde människan? Var det på sten-, brons-, eller järnåldern? Hur kan man se det?
Vill man undersöka detta och vill ha hjälp med det kontakta Malmö Museer (Thomas
Persson). Det finns även ett arbetsmaterial som museet har tagit fram (de skelettmattor ni
ser på bilden ingår i detta).
Övningar att göra:

Tidslinje
Ni behöver ett rep som är 15 m långt efter det att det är uppspänt, tvättklämmor och ordkort
med fontidsepokerna (se nästa sida). Alternativt är att 15 personer positionerar sig som
tidsmarkörer.
Låt eleverna markera ut tidsperioderna med hjälp av ordkorten och tvättklämmor. Hur långt
ska det vara mellan korten om repet är 15 m långt?
En meter representerar 1000 år.
o Jägar- och samlarstenåldern 1300 f.Kr. – 4 000 f.Kr.
o Bondestenåldern 4 000 f.Kr. – 1700 f.Kr.
o Bronsåldern 1700 f.Kr-500 f.Kr.
o Järnåldern 500 f.Kr-1050 e.Kr.
o Medeltid 1050 e.Kr – 1530 e.Kr
o Historisk tid 1530 e.Kr.-2000 e.Kr
Jägar- och samlarstenåldern
1300 f.Kr. – 4 000 f.Kr.
Bondestenåldern
4 000 f.Kr. – 1700 f.Kr.
Bronsåldern
1700 f.Kr-500 f.Kr.
Järnåldern
500 f.Kr-1050 e.Kr.
Medeltid
1050 e.Kr – 1530 e.Kr
Historisk tid
1530 e.Kr.-2000 e.Kr
Kort översikt över perioderna under forntiden:
Jägar/samlar-stenåldern
Det har funnits människor i det som i dag är Skåne ca senaste 15 000 åren. Det vill säga sedan
istidens inladsis drog sig tillbaka från området.
Första tiden, från 15000 år sedan fram till 6000 år sedan, har vi den perioden som brukar kallas
jägar/samlar-stenåldern. De första människorna var här på tillfälliga besök sommartid för att jaga,
fiska och samla bär och nötter till mat. Det var en väldigt lång period och i början av den här tiden
var det en väldigt karg miljö, i slutet prunkande urskogar med medelhavsklimat.
Bondestenåldern
För ca 7 000 år sedan, under bondestenåldern, började de första verktygen dyka upp. Det blev en
övergång från att överleva av naturens kapital till att bruka jorden och bli bofasta. Nu började
människan på allvar omforma miljön, man tar aktivt bort skogen för att skapa odlingsytor.
Att bli bofast och hålla djur betydde allt mer, men man hade en möjlighet attt kunna försörja fler. Det
blev en stor ökning av befolkningen. Under den här tiden bygger man de första,i dag äldsta stående
monumenten, dösar.
Bronsåldern
För 4000 år sedan till ca. 2500 år sedan fanns en period som kallas bronsåldern . Jordbruket
utvecklades mycket under den här tiden. Korn som gav större skördar odlades. För att kunna göra
detta rensades marken från sten och man började bearbeta jorden med en så kallad årder, en
föregångare till plogen.
Skåne var en del av ett hantverksnätverk där man utbytte kunskap och erfarenhet i att bearbeta
metall. Livet i Skåne förändras mycket på grund av metallimporten. Här tillverkades vapen och
smycken av brons.
Järnåldern
Järnåldern var en period på ca 1500 år, från 2500 år sedan till 1000 år sedan. Klimatet började bli
svalare och fuktigare. Gräsbetet växte bättre och det blev större skördar. Man lärde sig att bryta
järnmalm, smälta ut järnet och smida det till redskap och vapen. Bosättningarna blev större och
behovet av stallar för förvaring av boskapen under de allt kallare vintrarna krävdes.
Ritning över ett långhus från bondestenåldern som har hittats i Malmötrakten. Källa Malmö Museer.