LRF Östhammar - Vattenmyndigheterna

LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015.
Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14.
Centrala frågor.
Grundläggande att översvämningar måste förhindras. Detta är det bästa
för vattenkvaliteten och det framkommer inte tillräckligt tydligt i
Vattenmyndigheternas dokument. Vattenmyndigheterna verkar ducka för det
verkliga problemet och istället föreslå konsekvenslindrande metoder.
Viktiga frågor om dammreglering verkar det saknas resonemang om. Det
har stor betydelse om dammkonstruktionen tömmer från botten eller
överkant. Utredningar om möjlighet att bygga om dammar som nu
bottentöms måste aktualiseras av Vattenmyndigheterna.
Vi har i vår lokala granskning funnit mängder av sakfel i underlagen
och då på sånt som vi förstår oss på. Sen innehåller underlagen mängder
av abstrakt information som vi inte har koll på och summan av dessa
problem innebär att vi ställer som ett krav att allt material, innan
det blir ett underlag för beslut, kvalitetssäkras av oberoende organ
typ DNV, SWECO, eller annan konsult inom miljöcertifiering. Mycket
viktigt att detta bli gjort.
I Östhammars kommun finns tekniska möjligheter att leda över vatten
från Fyrisåns avrinningsområde till Olandsåns avrinningsområde. Detta
sker ibland, senaste kända är vårfloden 2013. När det sker orsakar det
förvärrade översvämningar i Olandsådalen till nackdel både för
vattenmiljön i Olandsån och för markägarna längs Olandsåns nedre delar.
Mot bakgrund av detta vill vi att Vattenmyndigheterna förbjuder
överledning av vatten mellan vattenavrinningsområden eller åtminstone
friskriver drabbat vatten från föroreningsskador som kommer från
överledning, typ utökade översvämningar och erosionsskador som vi
bedömer är exponentiellt beroende av flödeshastighet.
Dammregleringen i Östhammars kommun synes ske inom vattendomarna men
med föråldrad teknik och föråldrade arbetsmetoder. Detta leder till att
dammnivåerna hålls konstant i överkant och när sedan övre
dämningsgränsen utmanas släpper man på för fullt med konsekvens att
flödena blir för stora och översvämningar skapas nedströms.
Det finns en parameter som heter Specifik Flödesenergi. Där hamnar alla
vattendrag vi kontrollerat i dålig status med Röd plupp. Detta är
mycket orättvist i Östhammars kommun i synnerhet och Uppland i
allmänhet. Med de små höjdskillnaderna vi har i Uppland ger formeln ett
resultat som diskriminerar våra vatten och den bör tas bort ur
dokumentationen eller sättas till BLÅ eftersom naturen är som den är.
Ett stort problem är också den historielöshet och det monumentala
fotbyte som samhället i och med Vattenmyndigheterna avser göra.
Vattenreglering har varit en livsnerv i svenskt och europeiskt
samhälle. Privata initiativ har skapat arbete och skattekraft som
drivit samhället framåt. I fråga om jordbruket var
vattenreglering=dikning en stor fråga för att skapa försörjning åt
folket, både inkomst åt jordbrukare och livsmedel åt hela folket. Även
IDAG, 2015, är vattenreglering en förutsättning för
livsmedelsproduktion. Staten, dess institutioner och samhället i övrigt
har understött det arbete som skapat nuvarande utseende på vattendragen
både mentalt och ekonomiskt. Det känns nu lite märkligt att en ny
myndighet inte respekterar historien utan med den parametersättning som
gjorts verkar vilja riva ett flerhundraårigt samhällsbygge. Ifall så
ska ske måste också samhället betala kostnaderna, tycker vi.
Sent i produktionen av detta remissvar noterar vi att svaret inte är
anpassat till vattenmyndighets format av dokument men vill med denna
text meddela att vi har konkreta synpunkter på rena sakfel i VISS, vi
har synpunkter på de parametrar i visas i VISS och vi är kritiska till
att materialet inte är kvalitetssäkrat och till stora delar föråldrat.
Dokumentet måste således läsas och bearbetas av er i rätt dokument
enligt eran sortering.
Lokala frågor Östhammars kommun.
I kommunen finns främst avrinningsområdena Olandsån, Fyrisån östra och
Forsmarksån. Där har vi flest medlemmar och högst kompetens. Kommunens
geografi kanske är lite säregen genom att vi har avrinning till både
huvudavrinningsoråde Norrström och Kusten.
FORSMARKSÅN.
Forsmarksån har sina källor i Östhammars kommun, sedan lämnar den
kommunen och återkommer och har sitt utlopp i havet Östhammars kommun.
Det sägs att markägaren vid Johannisfors, i SE669515-162323, har gjort
en egen uppdämning utöver vattendomen och det höjer vattennivån och
orsakar översvämningar uppströms, mot Forsmark.
En konsekvens av detta är att vid höga flöden i förekomsten SE669638163002, nerströms Forsmarks bruk, så trängs vatten baklänges upp i
Fågelfjärden och Valöslätten genom det dike som normalt ska AVVATTNA
detta område. Se gränsen mellan de två nämnda förekomsterna.
(Åtminstone anser vi att den förhöjda nivå i Johannisfors förvärrar
problemen i Valö.) Översvämningar är ett problem för vattenkvaliten och
det ska lösas med att undvika översvämningar, inte med kompensatoriska
åtgärder.
FYRISÅN ÖSTRA.
Saknar till stor del underlag om problem.
Ett problem vi känner till är trångt avlopp från Österbybruks Stordamm
SE667703-161704. I kombination med problem vi redogjort för ovan leder
detta ibland till överledning ner till Olandsån där problemen förvärras
genom motsvarande regleringsbrister i Gimo Stordamm. Det är alltså
denna vattenförekomst SE667968-161479 Stordammen–Dannemorasjön som är
problemet. (Angående denna vattenförekomst är det också väldigt
märkligt att konstatera att vattendraget har ”dålig rätningsgrad”. Det
ser ut som ett U på kartan.)
Det finns ett vattenråd i Fyrisån som jobbar för vattenmiljön där. LRF
förutsätter att dom lämnar ett svar själva men konstaterar att dom
också har jämnare flöden som en av sina målsättningar. Om vattenrådet:
Österbybruk-Dannemora vattenråd bildades för drygt fem år sedan efter att
lokalbefolkningen upplevt en kraftig ökning av myggproblem. Enskilda markägare,
intresserade personer och Upplandsstiftelsen är medlemmar. Vattenrådet ska verka för
god vattenhushållning, jämna flöden, god vattenkvalitet och biologisk mångfald. I
dokumentet http://www.od-vattenrad.se/pdf/reglering.pdf finns det bra tankar om bättre
vattenkvalite i det systemet.
Det finns dock risk för ökade översvämningar väster om
Dannemorasjön SE667135-161090 med vattenrådets tankar, sägs det.
Markägarnas aspekter måste alltid beaktas och om samhället vill
vidta åtgärder måste alltid markägarna kompenseras för eventuella
skador som drabbar dem.
Vi noterar även att Österbybruks reningsverk hade en bedrövlig
bräddningsstatistik åren 2008-2011 med i genomsnitt ca 30000
m3/år i bräddning dessa år. Detta måste ju påverka utsläpp av
fosfor och kväve. (Kommunens miljörapporter AV.)
OLANDSÅN.
En hel del sakfel vill vi påtala i dokumenten om Vattenförekomster:
Det som kallas Stängseldiket SE668603-163839 är Norsdiket,
Stängseldiket är ett annat dike som mynnar Norsdiket innan de sen
mynnar i Olandsån.
Rätt dike för avvattning av Gimo Stordamm SE667566-163131 saknas. Gimo
Stordamm avvattnas genom det som kallas Glöta diket som börjar i de sk
Norrsluterna mitt på Gimo damms östra sida och mynnar i Olandsån mellan
Gimo och Hökhuvud. Detta dike utsätts för en brutal flödesreglering och
jämnare flöde därifrån bör i sig kunna ge bättre vattenkvalite i
Olandsån genom minskande översvämningar. Detta visade sig våren 2013 då
det var kallt länge, mycket snö och sedan blev det en snabb
snösmältning. Genom att, som LRF anser, vattendomen tvingar Sandvik AB,
Gimo, som reglerar Gimo Stordamm, hålla för hög vattennivå för länge så
blev det sedan paniksläpp och därmed översvämningar i Olandsån. Dessa
översvämningar inträffar förstås varje år förutsättningarna är på det
viset. 2013 dokumenterades problemen och det kan vi se i filen:
https://prezi.com/27o_1fr7lbfr/kartlaggning-avoversvamningsproblematiken-vid-nedre-olandsan/
Det kom vatten i sådan mängd att länsväg 288 översvämmades genom att
Glöta diket blev överfyllt och dimensionering av vägtrummor inte räckte
till.
Den nu angivna avrinningen från Gimo damm genom Gimån är att betrakta
som marginell och därmed felaktig att ange som avrinningsdike för
skogen mellan Gimo och Österbybruk.
Antalet reningsverk som har Olandsån som recipient är större än de två
underlaget anger. Gimo och Alunda är störst men även Knutby och Skoby
har Olandsån som recipient.
Söder om Gimo rinner ett stort dike i Olandsån. Detta rinner upp på
slätten vid Lunda och avvattnar den slätten, skogen mellan slätten och
Gimo samt dagvatten från västra Gimo och Gimo snötipp.
Just dagvatten samt även överledning från reningsverk bedömer vi är för
lite uppmärksammat som källor för föroreningar.
I Olandsåns övre vattenavledningsföretag, Ekebytrakten, har många LRFmedlemmar redan genomfört strukturkalkning inom projektet LOVA.
Övriga iakttagelser.
Det är lite bittert att se att Vattenmyndigheterna i definitionen för
Morfologiska förhållanden anger ett antal faktorer som markägarna gjort
som negativa för vattenkvalitén TROTS att syftet med alla åtgärder
varit att minska översvämningarna och därmed förbättra vattenkvalitén.
Vi anser att alla åtgärder som vidtas för att minska översvämningarna
är bra. Om myndigheterna verkar FÖR översvämningar genom att se
dikesrensning som ett problem så finner LRF det orimligt att sen
belasta markägare med kostnader för kompensatoriska åtgärder för att
återställa de skador som översvämningar ger på vattenkvalitén.
Informationsmängden är massiv och antalet färgade ploppar bör reduceras
i materialet för att kunna ge läsaren möjlighet läsa på alla faktorer.
Nu drunknar verkligheten i det extremt omfattande och svårlästa
materialet.
Vi finner det också orimligt att åkermark och betesmark betraktas som
artificiell mark. Om det är ett krav från EU-direktivet må det vara ett
krav men att matproduktion sker på artificiell mark torde inte vara
norm inom övriga EU-länder och borde ej vara norm inom Sverige heller.
Vi påminner om att åtminstone västra Gimo ligger på mark som är
dränerad. Så är det i på många platser i Sverige, att även tätort
ligger på dränerad mark. Därför är det mycket viktigt att åtgärder
belastar alla som tjänar på dränering, inte bara befintliga markägare
nära vattendrag.
Förbättringar som kan göras i Olandsån.
*Vattenavledningsföretagen i ån har redan några grund som bromsar
vattenflöde vid lågvatten och dessa fungerar enligt viss dokumentation
som näringsfällor. Men botten uppströms grundet grävs aldrig ur varför
näringsämnena förstås inte lämnar ån annat än med avrinning.
Åbotten uppströms grunden kan möjligen grävas ur med vissa mellanrum
och för detta bör samhället ge berört åföretag kostnadstäckning.
*Vissa utdikade marker har nog sjunkit så mycket att de är
räddningslöst förlorade som åkermark. Det går dock raka diken genom
dessa marker och detta försämrar per definitionerna klassificeringen i
VISS. Länsstyrelserna borde inleda förhandlingar med berörda markägare
för att anlägga några hektar våtmark i dessa marker för att erhålla en
s.k. win-win situation där markägaren kan få betalt för att diket
meandras och Länsstyrelsen kan då anlägga en våtmark där. Att observera
är att dessa marker oftast ligger i vatten som inte katalogiseras i
VISS utan det handlar ju om tillflöden till dessa större vatten.
*Olandsåns utlopp i Ledsundet skulle kunna förbättras men det erfordrar
sprängning av berg som det nu inte finns tillstånd för, ej heller
ekonomi att utföra. Med rätt utförd åtgärd skulle
översvämningsproblemen längs Olandsådalen minskas radikalt vilket
skulle förbättra vattenkvalitén genom att inga betydande arealer aktivt
brukad mark skulle översvämmas. Vi inser att denna åtgärd ej är
politiskt korrekt i nuvarande tid med om Vattenmyndigheten menar allvar
med vattenkvalitén bedömer vi den vara korrekt. Däremot skulle troligen
faktorn Specifik Flödesenergi förbättras om Olandsåns utlopp gjordes om
så att det kan hantera en vårflod på ett sådant sätt att översvämningar
kan minskas.
*Dammarna i de olika avrinningsområdena skulle kunna regleras mycket
mera följsamt med jämnare flöden, detta blir kanske då på bekostnad av
nivåamplitud, men sådana händelser som Gimo Damm 2013, med massiva
flöden och stora översvämningar, skulle kunna undvikas om myndigheterna
styrde upp verksamheten så att det blir jämnare flöden.
*LRF Östhammar ställer sig bakom strukturkalkning som en del av
vattenkvaliteförbättring. Men vi är tveksamma till att
Vattenmyndigheten sätter kostnaden till ”noll”. Om staten tar kostnaden
så kan den bli noll för markägaren men om markägaren förväntas betala
uppstår följande problem: 1 det måste ske med respekt för växtföljder
och kan inte tvingas fram via en tidplan som myndighet sätter, 2 det
blir en ansträngning av likviditeten för markägaren som måste betala
för en eventuell kompensation kommer ju efter ”investeringen”, 3
Reglerna för ekologisk produktion, ”KRAV” tillåter inte
strukturkalkning enligt regelverket. Detta måste i så fall
myndigheterna styra upp innan det kan bli aktuellt strukturkalka.
4 Enligt tidningsartiklar (Land Lantbruk 150417) ifrågasätter SLU om
vattenmyndigheternas kalkyl ”noll i kostnad” är korrekt.
För att hålla ordning på tillflöden av avlopp från tätorter bör den
miljöredovisning som de kommunala reningsverken lämnar samordnas med
VISS så att VISS tillförs information om bräddningar i reningsverk och
avloppssystem som sker samtidigt som miljöredovisningarna ska avge
vilka vattendrag, SE-nummer, som är recipient samt att alla
miljöredovisningar åläggs innehålla relevant information. Vi kan i
miljörapporten för Alunda reningsverk se att anläggningen bräddade 2860
m3 i 2 bräddningar år 2011 och 2000 m3 i 5 bräddningar 2012. Inga
rapporter för 2013 och 2014 är publicerade på kommunens hemsida 150419.
För Gimo reningsverk publiceras inga volymer bräddat avlopp. (Det
redovisas att bräddning har skett men volymerna är dolda.)
Vi bifogar en PDF-fil med kopia ur Metro onsdag 150415 med artikeln
”Så mycket bajsvatten rinner ut i Stockholm”. Artikeln är relevant för
förhållanden i Östhammars kommun genom att det PRINCIPIELLA problemet
bräddning visas upp och att vi vet att det förekommer även i de
reningsverk som finns i Östhammars kommun.
Vi bifogar även en fil med ett inlägg från Svenskt Vatten angående
föroreningar till vattnet som kommer från biltvätt. Detta problem har
inte Vattenmyndigheten berört alls men dessa föroreningar ingår ju
förstås i det som hamnar i våra vattendrag och mäts upp och redovisas i
VISS. Det känns orättvist att så många kostnadskrävande åtgärder för
kompensatoriska åtgärder avkrävs markägare längs vattendrag medan stora
utsläppskällor ignoreras av Vattenmyndigheten.
Förutom detta dokument har medlemmar direkt lämnat synpunkter via de
elektroniska möjligheter som finns.
STYRELSEN FÖR LRF KOMMUNGRUPP I ÖSTHAMMARS KOMMUN.
Ingemar Eriksson
Enligt uppdrag.