VINJETTER - Sveriges Radio

Transcription

VINJETTER
SVERIGES RADIO MAGASINET | #01 2015 | 1
KNOPPEN & KROPPEN
INNEHÅLL
25
BLAND DE
MEDVERKANDE:
JENNY MATTSSON,
chefredaktör, reporter
05 PÅ RADION I VÅR
07 PUBLIC SERVICE – så funkar det
08 RADIORÖSTEN Kim Ohlsson
ULRIKA OLSSON, reporter
09 KORRESPONDENTERNA
ANNA UNSGAARD, reporter
10 LOTTEN COLLIN – rösten i Rio
ANNA-LENA WALMSLEY,
reporter
15 RADIORÖSTEN Emmy Rasper
16 RICHARD MYRENBERG, Nairobi
HELENA SJÖKVIST, reporter
19 KOLL PÅ MUSIKEN
HENDRIK BERGSTÉN, reporter
37
JOHAN WANGSTRÖM,
reporter
20 SÅ TYCKER LYSSNARNA
22 BEATRICE JANZON, Paris
KALLE LEKHOLM, reporter
24 RADIORÖSTEN Ella Petersson
MARIA HAGSTRÖM, reporter
25 MUSIKHJÄLPEN
MATTIAS AHLM, fotograf
27 NATTRADION – Vaken i P3 och P4
MICKE GRÖNBERG, fotograf
och reporter
29 P3 NYHETER
31 1000 MODIGA FRÅGOR om kropp och sex
ANDREAS KINDLER, fotograf
32 MIN VÄG TILL SVERIGES RADIO
– så fick vi drömjobbet
ANNA HÅLLAMS, fotograf
ALFRED SKOGBERG, reporter
och fotograf
34 PODDAR – hitta din favorit
36 RADIORÖSTEN Dilan Apak
MATS CARLSSON-LÉNART,
reporter
37 P3 GULD
ULRICA BENGTSDOTTER,
reporter
41 HUR LYSSNAR DU HELST?
10
LISA ULLENIUS, illustratör
42 TRAFIKREDAKTIONEN – alltid beredd
46 SVENSKTOPPEN NÄSTA!
MARTINA HOLMBERG,
fotograf
49 SÖNDAGSINTERVJUN med Martin Wicklin
MOA BARTLING, illustratör
50 VI I FEMMAN
SOFIA FALK, reporter
52 DIGITALRADIO
STEFAN VITERSTEDT, AD
Ansvarig utgivare:
HELEN HELLSTRÖMER,
kommunikationsdirektör på
Sveriges Radio.
54 AVGÖRANDE ÖGONBLICK
– Sveriges Radio fyller 90
28
58 KRÖNIKA Linnéa Wikblad
Grafisk formgivning/design:
JG COMMUNICATION
Tryck: TRYCKSERVICE AB
Sveriges Radio-magasinet är en
publikation från Sveriges Radio,
riktad till vår publik. Den delas ut
till bland annat skolor och bibliotek,
samt vid våra evenemang. Vill du ha
fler exemplar? Beställ kostnadsfritt
inrikes via e-post till [email protected]
LÖRDAGSMORGON I P2
Med Eric Schüldt. Lördagar kl 9.00 i P2
eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play.
2 #01 2015 SVERIGES RADIO MAGASINET
sverigesradio.se/p2
Omslag: Lotten Collin,
fotograferad av Mattias Ahlm.
Grafisk form: Stefan Viterstedt
07
46
VD HAR ORDET
AKTUELLA PROGRAM
PÅ RADION I VÅR
I RADION HÖR DU HISTORIENS
AVGÖRANDE ÖGONBLICK
Cilla Benkö, vd
FÖLJ CILLA BENKÖS NYHETSBREV MED LYSSNINGTIPS UR
SVERIGES RADIOS ARKIV!
Scanna koden med din mobil.
TEXT
Helena Sjökvist
Mattias Ahlm
RING SÅ SPELAR VI
ttia
sA
hlm
En riktig
radioklassiker som
sedan 60-talet
bjudit på trivsamma samtal
och uppfyllda önskningar.
Programledare är
Lisa Syrén. ■
◆ Sänds
lördagar
kl 07.03
Ma
MATTIAS AHLM
gör du det då snarare digitalt via en mobiltelefon.
För oss är det viktigaste inte att du får de »Avgörande Ögonblicken« genom att komma till oss – via radioapparaten eller vår
hemsida. För oss är det viktigaste att du tar del av vårt material.
Därför jobbar vi gärna via sociala medier tillsammans med er som är
vår publik. Så nästa gång du hör något som för dig är ett avgörande
ögonblick får du gärna hjälpa till att dela det och sprida det i dina
sociala nätverk.
I det här magasinet kan du läsa om några av våra största profiler
och kunnigaste röster. Kanske har någon av dem bidragit till din bild
av vad som händer ute i världen, eller gett dig nödvändig kunskap
för att du ska klara din vardag.
Vår ambition är att vi ska finnas till för alla. Vi hoppas att ni alla är
med om avgörande ögonblick med hjälp av Sveriges Radio. Och vill
du vara med och påverka? Hör i så fall gärna av dig till oss genom
att kontakta oss där du bor, eller genom att besöka oss på sverigesradio.se, eller som sagt – för en dialog med oss via sociala medier.
Rösta på ditt mest avgörande ögonblick via sverigesradio.se/
avgörandeögonblick
Mattias Ahlm
startades 1925.
I år fyller vi alltså 90 år. En födelsedag som vi vill fira tillsammans
med dig. Vårt firande går under
parollen »Avgörande Ögonblick«. Det handlar både om vilka avgörande ögonblick vi gett
er lyssnare under den historiska
tid som varit men det handlar
också om att blicka framåt – vilka avgörande ögonblick tror vi
kommer de kommande 90 åren!
Vi letar efter rösterna. Vi letar
efter bilderna som har formats
med ord. För radio det handlar om att förmedla bilder via
rösterna och de unika berättelserna. Under den tid som varit
har dessa röster oftast nått dig via den traditionella radioapparaten
i hemmet eller i bilen, men nu och de kommande åren kommer det
mer och mer bli så att du själv väljer när du vill lyssna och troligtvis
SVERIGES RADIO
Upptäck nya favoriter bland alla våra program och kanaler. Lyssna direkt
när vi sänder, eller när det passar dig via vår app Sveriges Radio Play.
Martin Wicklin.
MORGONPASSET
Oförutsedda oljud, oväntade gäster,
okristligt tidigt – men trots det en
ganska trevlig start på dagen. ■
◆ Sänds i P3 och SVT Play, måndag – fredag kl
06.30 och lördag – söndag kl 08.05
Eric
Schüldt.
P2 Elektroniskt
Untz untz. Blip-blop. Untz untz. Bada-blipp. Sänds söndagar kl 20.00. ■
KONTAKTA SVERIGES RADIO DÄR DU BOR:
Sveriges Radio AB
105 10 Stockholm
B E S Ö K Oxenstiernsgatan 20
T E L 08-784 50 00
F A X 08-784 15 00
Sveriges Radio Berwaldhallen
105 10 Stockholm
B E S Ö K Dag Hammarskjölds
väg 3
T E L 08-784 50 00
F A X 08-784 15 00
Sveriges Radio Sameradion
Box 225
981 24 Kiruna
B E S Ö K Österleden 21
T E L 0980-750 20
Sveriges Radio Sisuradio
105 10 Stockholm
T E L 08-784 50 00
Sveriges Radio Blekinge
Box 305
371 25 Karlskrona
B E S Ö K Högabergsgatan 3
T E L 0455-36 68 00
Sveriges Radio Dalarna
Box 123
791 23 Falun
B E S Ö K Engelbrektsg 27–29
T E L 023-77 77 00
Sveriges Radio Gotland
Box 1324
621 24 Visby
B E S Ö K Östra Hansegatan 28
T E L 0498-75 00 00
Sveriges Radio Gävleborg
Box 311
801 74 Gävle
B E S Ö K Nygatan 29, 3 tr
T E L 026-66 65 00
Sveriges Radio Göteborg
Pumpgatan 2
405 13 Göteborg
T E L 031-83 70 00
Sveriges Radio Halland
Box 133
301 04 Halmstad
B E S Ö K Köpmansgatan 41
T E L 035-17 27 00
Sveriges Radio Jämtland
Lingonvägen 7 B
831 62 Östersund
T E L 063-16 06 00
Sveriges Radio Jönköping
551 92 Jönköping
B E S Ö K Barnarpsgatan 35 D
T E L 036-215 66 00
Sveriges Radio Kalmar
391 83 Kalmar
B E S Ö K Norra vägen 22
T E L 0480-45 80 00
Sveriges Radio Kristianstad
Box 505
291 25 Kristianstad
B E S Ö K Gasverksgatan 2
T E L 044-775 12 00
Sveriges Radio Kronoberg
359 40 Växjö
B E S Ö K Västergatan 1
T E L 0470-72 60 00
Sveriges Radio Malmö
211 01 Malmö
B E S Ö K Baltzarsgatan 16
T E L 040-666 55 00
Sveriges Radio Norrbotten
971 71 Luleå
B E S Ö K Nygatan 3
T E L 0920-27 53 00
Sveriges Radio Sjuhärad
Box 27
503 05 Borås
B E S Ö K Katrinedalsgatan 22
T E L 033-17 75 00
Sveriges Radio Skaraborg
541 24 Skövde
B E S Ö K Norra Bergvägen 4
T E L 0500-77 30 00
Sveriges Radio Västerbotten
906 15 Umeå
B E S Ö K Mariehemsvägen 4
T E L 090-17 17 00
Sveriges Radio Stockholm
105 10 Stockholm
T E L 08-784 95 00
Sveriges Radio Västernorrland
851 79 Sundsvall
B E S Ö K Krönvägen 18
T E L 060-19 03 00
Sveriges Radio Sörmland
Box 641
631 08 Eskilstuna
B E S Ö K Rademachergatan 1
T E L 016-16 16 00
Sveriges Radio Västmanland
Box 850
721 22 Västerås
B E S Ö K Mäster Ahls gata 6
T E L 021-495 25 00
Sveriges Radio Uppland
Box 1552
751 45 Uppsala
B E S Ö K Bredgränd 7
T E L 018-17 40 00
Sveriges Radio Örebro
701 80 Örebro
B E S Ö K Västra Bangatan 15
T E L 019-19 20 00
Sveriges Radio Värmland
Box 98
651 03 Karlstad
B E S Ö K Verkstadsgatan 20
T E L 054-777 26 00
Sveriges Radio Väst
Box 654
451 24 Uddevalla
B E S Ö K Södergatan 11
T E L 0522-67 00 00
Karin
Gyllenklev.
P1: SÖNDAGSINTERVJUN
Ett personligt möte mellan
fyra ögon. Och några
fler öron såklart. Läs mer
på s.34
◆ Sänds söndagar kl
08.05
P2: LÖRDAGSMORGON I P2
Klassiska klanger och
melodisk jazz under
veckans mysigaste timmar.
◆ Sänds lördagar kl 09.03
Sveriges Radio Östergötland
Box 500
601 07 Norrköping
B E S Ö K Västgötegatan 13 A
T E L 011-495 41 00
P3: INSTITUTET
Erik Mikael Karlsson,
Lisa Wall och Johanna
Olofsson.
Virus, valvaginor och vinkeldiskordans i programmet
som varvar vetenskap med
humor.
◆ Sänds lördagar kl 11.03
AKTUELLA PROGRAM
AKTUELLA PROGRAM
Du har väl inte missat
Barnradion i vår app?
Gonattsagor för de riktigt små, julkalendrar att lyssna på
tillsammans hela familjen och kropp och knopp-podden
1000 modiga frågor. I appen Sveriges Radio Play finns något för alla barn. Läskigt, roligt och intressant. Appen finns
gratis i App Store och på Google Play. Bara att hämta hem
och sätta igång att upptäcka gamla och nya favoriter.
EFTER
SEX
MED ULF
ELFVING
Radiolegendaren Ulf Elfving,
som firar 50 år som programledare på Sveriges Radio,
presenterar musik från 60och 70-talen i programserien
Efter sex i P4. Han berättar
om låtarna och artisterna samt
bjuder på en och annan egen
musikanekdot.
– Jag är helförtjust! Att
få tillbringa en hel timme
med de här outslitliga låtarna
är som att komma in i en
godisbutik. Det kan bli roligt
att få en paus från det vanliga
intervjuandet i Elfving möter.
Det programmet sänds inte i
vår men återkommer till sommaren, säger Ulf Elfving.
Musiken är vald av Sveriges Radios musikproducent
Kerstin Behrendtz. Hon har
valt ut odödliga låtar av
svenska och utländska artister
i en blandning som väcker
minnen, skratt och kanske en
och annan tår. ■
◆ Efter sex – Ulf Elfving med
låtarna du aldrig glömmer,
sänds i P4 söndagar kl
06.03-07.00
Ulf Elfving
STIL I P1
HALLÅ P2LYSSNARE!
Visste du att P2 har ett musiknätverk där du som lyssnare kan vara
med och påverka vad som hörs i
kanalen? Tanken är att fler publikröster ska höras i P2:s program
och att tips och idéer om vilken
musik som ska spelas ska komma
in från publiken via Musiknätverket. Alla som vill dela med sig av
sin kunskap om och engagemang
kring musik kan anmäla sig till
Musiknätverket på P2:s hemsida:
sverigesradio.se/p2
– På P2 finns ett stort kunnande om den musik vi spelar och
bevakar men vi kan förstås inte
allt. Tillsammans med publiken
och med hjälp av deras kunskap
och tips kan vi göra inslag om
fler artister och musikscener och
bredda musikbevakningen, säger
Olle Björkman, publikredaktör för
Musiknätverket i P2. ■
Alla bär vi kläder och alla gör vi
varje dag val – vad ska vi sätta på
oss? Men vad ligger bakom valen
av våra kläder och accessoarer?
Om detta handlar programmet
Stil i P1. Programmet spinner
trådar genom ekonomi, psykologi
och samtidshistoria och passar
samtidigt på att berätta spännande
historier om människor som påverkat vår stil, på olika vis. Kanske kan
man helt enkelt säga att vi sätter
kläder och mode i ett historiskt sammanhang.
För mode är inte något fristående fenomen, utan har förgreningar in i konst- och litteraturhistorien, affärsvärlden och är i
allra högsta grad närvarande i allas vår vardag, oavsett vad man har
för åsikt om just »mode«. ◆ Stil sänds i P1, fredagar kl 10.00. ■
VEM BETALAR?
Alla som äger en tv-apparat ska betala radiooch tv-avgift
till Radiotjänst, som sen fördelar pengarna till Sveriges
Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion. Pengarna
gör att bolagen kan vara oberoende av
sponsorer och att sändningarna kan vara
fria från reklam.
Enbart radioapparater kräver ingen
radiooch tv-avgift och den som tittar
på tv bara via sin dator, surfplatta
eller mobil behöver inte heller betala
någon avgift. ■
PUBLIC SERVICE – SÅ FUNKAR DET
Public service är ett engelskt begrepp för ”media i allmänhetens tjänst”. Sveriges Radio är,
precis som Sveriges Television och Utbildningsradion (UR), ett public service-bolag. Hos oss
är det fritt från reklam och det betyder att vi kan vara oberoende.
Den som jobbar på Sveriges
Radio får tycka vad hen vill.
Men man får inte ta ställning politiskt
eller uttala stöd för andra grupper.
Däremot är man skyldig att säga emot
den som uttalar sig odemokratiskt.
Det finns
ingen reklam i
Sveriges Radio. Du som lyssnar
slipper avbrott och reklamjinglar
och våra medarbetare är inte beroende av pengar från olika företag för att
kunna göra bra radio. Det gör Sveriges
Radio oberoende.
Du betalar.
Pengarna från radiooch tv-avgiften fördelas
mellan Sveriges Radio, SVT
och UR. Det bidrar till
vårt oberoende, eftersom
pengarna kommer från
publiken och inte från
politikerna via
t ex skatt.
HEJ HALLOJ RADIOAPAN!
I Radioapans värld är det kalas som gäller. Här kan alla barn baka
tårta, blåsa ballonger, dela ut ljudpaket och lyssna på smakprov
från Barnradion.
– »Radioapans banankalas« är så otroligt uppskattad
av både barn och föräldrar och det är väldigt kul att
kunna utöka med fler mysiga sånger och sagor som vi vet
efterfrågas, berättar Kristina Pérez på Barnwebben/Underhållning som har varit med och tagit fram appen »Radioapans
banankalas«.
»Radioapans banankalas« lanserades 2012 och riktar sig
till barn mellan 3 och 8 år. Den är framtagen i samarbete
med barn och noga testad så att den ska vara både rolig och
lätt att använda. Fokus ligger på lek och att alla barn ska kunna
lösa de olika momenten i sin egen takt. »Radioapans banankalas«
är gratis och det finns inga köp inne i appen.
Appen finns för Iphone, Ipad, Ipad Air och Ipad Mini samt smarta
telefoner och surfplattor med Android 2.3 och uppåt. Sök på
»Radioapan« i Appstore eller i Google Play. ■
Ansvarig
utgivare
bestämmer.
Ingen politiker eller
annan utomstående
kan påverka vad som
sänds i Sveriges Radio.
Om du tycker att något
vi har sänt är fel kan
du anmäla till
Granskningsnämnden,
som kontrollerar
om vi har följt
reglerna.
– NU
DYGNET
RUNT
Från och med i år sänder P1
hela dygnet. Förutom Ekonyheter varje timme kommer
P1 att sända ett utbud som
innehåller veckans aktuella
program
men
också en
del äldre
program
som är
värda att
Nina Glans
höra igen.
Det blir bland
annat dokumentärer, vetenskapsprogram, kulturprogram, en repris av populära
Naturmorgon och både yngre
och äldre minnen ur Sveriges
Radios arkiv. Lyssnarna guidas
mellan programmen av P1:s
programpresentatörer.
– Vi är glada att vi äntligen
kan erbjuda P1:s stora utbud
av talad radio även till dem
som vill lyssna på nätterna.
Under åren har vi fått många
önskemål både från människor som arbetar på nätterna och från lyssnare som vill
ha sällskap när sömnen sviker,
säger Nina Glans, kanalansvarig för P1.
Sveriges Radio P1
har fram till 2015 haft
sändningsuppehåll mellan
01.30 och 05.30 eftersom
P1-frekvensen nattetid använts för överföring av taltidningar. Den verksamheten
upphör nu då taltidningarna
fått andra tekniska möjligheter. P1 får därmed tillgång till
sin FM-frekvens dygnets alla
timmar. ■
att förmedla. I tider när många journalister i konfliktdrabbade områden tystas
av de grupper och politiker som de
försöker rapportera om är utrikesbevakningen viktigare än någonsin.
tycker att det är viktigt att vara på plats
där det händer, att leva i den region man
bevakar som korrespondent. Genom
sin kunskap om regionerna de bor och
verkar i kan våra korrespondenter ge
lyssnarna berättelser och ögonvittnesskildringar som annars hade varit svåra
grannländer Danmark, Norge och Island,
genom korrespondenter baserade i
Sverige. Medan många andra medier
skär ner på sin utrikesbevakning väljer
Sveriges Radio istället att satsa, för att
ge våra lyssnare en bred bevakning av
vad som händer runt om i världen. Vi
Sveriges Radio har Nordens största
nätverk av korrespondenter, som är
placerade över hela världen. Vi har också
kunniga ämneskorrespondenter, som
rapporterar om sina specialområden
från olika länder med Sverige som bas.
Vi har också extra bevakning av våra
on
Jan Anderss
Bryssel
Inger Are
na
Washingto nder
n
Vi finns över hela världen!
Kristian Åst
röm
Ekonomi
Beatrice Janzon
Paris
Johanna Melén
Östeuropa
Cecilia Uddén
Kairo
Anna Landelius
Danmark
Roger Wilson
Kultur
ik
Agneta Furv
New York
LYSSNA PÅ KIM OHLSSON I
JUNIOR I P4:
Johan Bergendorff
Hälsa
Thella Jonsson
Helsingfors
HÖRS Programledare för
Junior i P4, för killpanelen i
podden 1000 modiga frågor
samt för rikssändningarna av
Vi i femman i radio och TV.
BOR I Malmö.
ÅLDER 34.
GJORT TIDIGARE Började
som programledare på
P4 Kronoberg. Har även
varit nyhetsreporter på P3
Nyheter, webbredaktör och
producent för flera olika
program.
FÖREBILD Min mellanstadielärare Lasse som i femman
såg att jag inte hade några
kompisar i min nya klass.
Han snackade med dom
andra i klassen som därefter
gav mig en ny chans att få
vara med.
Staffan Sonning
London
Kort om Kim:
Paloma Vangpreecha
Ungt perspektiv
Han erkänner att han är
arbetsnarkoman, att fritiden
får forma sig efter jobbet,
men när han väl är ledig gillar
han att laga mat. Gärna med
kompisar och gärna länge, så
att samtalen får ta ordentlig
plats. Att resa är också något
som står högt upp på ledighetslistan. Han åker gärna till
Kroatien och när han växte
upp tog familjen ofta med sig
husvagnen till Österrike.
– Jag har helt klart en
förkärlek för Europa. Barcelona och London är också
platser där jag trivs extra bra,
avslutar han. ■
Daniel A
lling
Berlin
J
A G H A R J U en unik
chans att träffa många
människor som jag inte
skulle fått träffa annars. Det
jag gillar allra bäst är att jag
får träffa många barn och ungdomar. Sen har jag ju chansen
att göra skillnad genom att
prata om saker som är viktigt
för unga människor. Det är ett
häftigt jobb och det är en stor
ära, säger Kim Ohlsson.
Under vintern är han
programledare för Junior i P4
och producent och programledare för en ny säsong av Vi
i femman, i både radio och tv.
Han finns också att lyssna på i
poddformat, då som programledare för killpanelen i 1000
modiga frågor, ett program för
unga om kroppen.
Innan han landade i att
arbeta med radio, och det
på Sveriges Radio, hade han
hunnit prova på en hel del
annat. Erfarenheter finns från
att ha stansat plåt, tryckt
tidningar och gjort kaffe som
barista i London. Intresset för
radiomediet fanns dock redan
i högstadiet då han sände närradio i Landskrona. 2004 kom
han till Sveriges Radio, och
då som programledare på P4
Kronoberg. Efter att sedan ha
provat ett antal olika befattningar i Stockholm befann han
sig vid ett vägskäl:
– Valet stod mellan webben
i Stockholm och Junior i Växjö.
Då valde jag Junior och Växjö,
berättar Kim Ohlsson. Ett val han
anser sig vara mycket nöjd med.
tröm
Margita Bos
Bangkok
Ulrika Olsson | F O T O Mattias Ahlm
Jens Möller
land
Norge och Is
TEXT
Katja Magnusson
Istanbul
DET ÄR 10 ÅR SEDAN HAN VALDE ATT TACKA JA TILL ATT ARBETA MED BARNPROGRAM
PÅ SVERIGES RADIO, OCH HAN ÄR NÖJD MED BESLUTET. STÄNDIGT AKTUELLE KIM
OHLSSON TYCKER ATT DET ÄR EN LYX ATT FÅ MÖTA SÅ MÅNGA BARN GENOM JOBBET.
Lotten Collin
Rio de Janeiro
KIM OHLSSON
Richard Myrenberg
Kigali
Radiorösten i P4:
David Carlqvist
Peking
Maria Persson
Löfgren
Moskva
RADIORÖSTEN
KORRESPONDENTERNA
KORRESPONDENTERNA
Latinamerika-korrespondenten Lotten Collins bevakningsområde
är över tjugo miljoner kvadratkilometer stort. Det är inte enkelt att
bevaka en hel kontinent, med över tjugo länder, där det både finns
energi och framtidshopp men samtidigt våldsamma protester, korruption och fattigdom. Enligt Lotten är det ett drömjobb. Vi åker till
staden som är hennes bas: Rio de Janeiro.
TEXT
Maria Hagström | FOTO Martina Holmberg
DRÖMJOBBET I RIO DE JANEIRO
➊
KORRESPONDENTERNA
KORRESPONDENTERNA
»JAG TYCKER ATT DET
ÄR EN ENORM LYX
ATT VARA KORRE,
JÄMFÖRT MED ATT
VARA FRILANS.«
Bilen kör med ansträngd motor
uppför en favelas branta gata, förbi
enkla hus, människor på moped och
några poliser med händerna stadigt
placerade på batongen. Längst upp
ligger en liten inhägnad fotbollsplan. Här ska det arrangeras en
alternativ fotbollsturnering för folk
som blivit negativt påverkade av
fotbolls-VM i somras och kommande OS. Men det blir inte som
det var tänkt. En upprörd man
vandrar runt där och skriker, någon
fotbollsmatch tillåter han inte här.
– Det är extremt dåliga resurser
i favelorna och när de anar att det
finns en möjlighet att få ekonomiskt
bistånd så händer det här. Kanske
tänker han att någon tjänar på det
och vill ha en del av kakan, säger
Lotten Collin, som hade hoppats
på att hitta människor här som
blivit tvångsförflyttade på grund av
byggen kring de stora sportevenemangen.
» ALLA
BÄR PÅ HISTORIER «
På den lilla fotbollsplanen i favelan
står några tjejer och sparkar lite på
en boll med besviken uppsyn. De
berättar för Lotten att de är emot
fotbolls-VM, men också att ingen
bryr sig om damfotboll. Hon tar deras telefonnummer, ifall hon skulle
göra ett reportage om damfotboll i
framtiden. Hon strävar alltid efter
att låta kvinnor höras i sina reportage, men för att det ska ske måste
ÅLDER
Sveriges Radios korrespondent
i Latinamerika.
Utrikesutrikesredaktör
på Ekot, sommarvikarie som
korrespondent i USA och Afrika
samt producent på utrikesmagasinet
Konflikt i P1.
BAKGRUND
där Che Guevara dödades. Idag,
som korrespondent, hade hon haft
råd att tänka på säkerheten och
tagit en taxi dit, men då hade hon
inga pengar.
– Jag fick åka bland kycklingar
och grisar, jag stod på ett ben tillsammans med kvinnor från urfolksgruppen guaraní i den skakande
vagnen med träsidor, säger hon och
skrattar åt minnet.
FRÅN MUSIK TILL RADIO
Lotten känner sitt Latinamerika väl
och hon pratar både spanska och
portugisiska. Det är en kontinent
hon tycker andas framtidshopp och
utveckling och där hon känner sig
hemma. Det var också här i Latinamerika Lotten Collin fick upp
intresset för radiojournalistik. När
hon som en redan resvan 18-åring
åkte till Chile för att studera musik
började hon snart engagerade sig i
ett radioprojekt för fattiga tonåringar. Hon blev »svinpeppad« på radio,
ville lära sig mer, studerade och
började frilansa och resa runt.
– Jag tror att alla som blir
korrespondenter skulle gynnas av
att ha levt ett frilansliv utomlands.
Jag tycker att det är en enorm lyx
att vara korre, jämfört med att vara
frilans. Som frilans har jag bott på
så sunkiga ställen. Jag har åkt med
så hemska bussar och en gång även i
en boskapsvagn, säger Lotten
och berättar om när hon skulle göra
ett reportage i den bolivianska byn
30 år.
TITEL
hon ofta insistera på deras medverkan och leta särskilt efter kvinnor.
Hon letar också efter historier som
hon själv tycker är intressanta.
– Men ofta är det som att
historierna letar upp mig istället.
Jag lever i en miljö där uppslag kan
komma när som helst. Och alla
människor bär på historier som
borde berättas.
1) Rios kåkstäder klättrar högt uppför bergen som omger staden.
2) Lotten talar både portugisiska och spanska, Latinamerikas två största
språk. 3) Valet att blir journalist i Latinamerika var ingen slump. Lotten
kom hit första gången redan som 18-åring. 4) Hemmet i Rio är också
kontor och radiostudio. Det är här många av radioinslagen görs klara.
Kort om Lotten:
MED MINIMAL PACKNING
➋
➌
➍
Lottens hem och kontor ligger
på en udde vid Rio de Janeiros
stadskust, med havet glittrande
av höstsolen åt ena hållet och den
energiska stadskärnan åt det andra.
Omgiven av flermiljonstaden som
hon tycker har oförtjänt dåligt rykte. Hon menar att det ibland finns
uppfattningar om att vissa platser
är farligare än de är. Som stadens
favelor: »bara för att folk är fattiga
är de inte farliga«. Lotten har varit
på betydligt farligare platser, har blivit rånad, sett flygplan krascha och
legat i baksätet på en bil i Jemen
med skottlossning runtomkring.
– Det är klart att jag tänker på
min säkerhet här och har allmän
koll på omgivningen. Men efter att
ha rest så mycket som jag har gjort,
så är det så inkorporerat i mig, det
är något helt naturligt.
Hon tar aldrig med sig mer än
det nödvändiga när hon beger sig
ut på jobb och hon är också väldigt
noga med att göra backup på allt
ljud som hon spelar in. Det finns
flera hårddiskar med inspelat ljud
gömda på olika ställen i hennes
lägenhet, i fall det skulle bli inbrott.
Inte för att hon är rädd – utan för
att slippa vara det.
LÅNGA ARBETSDAGAR
I sitt arbetsrum spenderar hon
mycket tid mixandes radioinslag vid
sin provisoriska dator. Den riktiga
datorn har hon väntat på i månader
– den har fastnat i tullen, precis som
pengar från Sveriges Radio ofta
brukar fastna i pengatvättkontroller.
Det är också här i arbetsrummet
som hon startar arbetsdagen med
ett samtal till utrikesredaktören på
Ekot klockan 8.45 brasiliansk tid,
då hon berättar vad som finns att
göra för dagen. Hon har mycket
kontakter och det är oftast hon som
kommer med förslag på reportage.
På grund av tidsskillnaden tar hennes arbetsdag aldrig riktigt slut. Det
sista gör hon vid midnatt, kollar av
i olika medier om något hänt, innan
hon skickar sitt material.
STORA SKILLNADER
Bevakningsområdet är över tjugo
miljoner kvadratkilometer stort. Att
bevaka samtliga länder lika mycket
är en omöjlighet, fokus ligger på de
större.
– I Venezuela och Argentina är
det extremt politiskt polariserat, något man hela tiden måste tänka på.
Tidningar, ekonomer, statsvetare –
alla är väldigt partiska. I Venezuela
är det dessutom ganska våldsamt,
mycket vardagskriminalitet och
protester med tårgasbomber.
Mexiko och Colombia är de
länder hon tycker bäst om, för
energin och att människor är ärliga
– »de pratar ur skägget«.
RADIORÖSTEN
KORRESPONDENTERNA
KORRESPONDENTERNA
Radiorösten i P1:
EMMY RASPER
DET MULLRADE BLAND SVENSKA SPRÅKPOLISER
NÄR EMMY RASPER TOG ÖVER SOM PROGRAMLEDARE FÖR SPRÅKET I P1 I FJOL. SJÄLV VISSTE HON
INTE VAD HON GAV SIG IN PÅ, MEN NU HAR STORMEN I MEJLKORGEN BLÅST ÖVER.
TEXT
I
Även i fotbollstokiga
Brasilien har damfotbollen svårt att få samma
uppmärksamhet som
herrlagen. Lotten intervjuar spelare i ett damlag.
‒ Colombia har en väpnad
konflikt och gerillagrupper, men jag
känner mig aldrig rädd, i alla fall
inte i städerna. Jag har bott där i två
år och mitt hjärta klappar extra för
Colombia. Det är en kultur som är
väldigt inbjudande.
» DET
VAR NÄSTAN MAGISKT «
Ett av de reportage hon fått mest
respons på kom till henne när
hon skulle ta sig från Colombia
över gränsen till Venezuela. Där
tog det stopp – Venezuela hade
plötsligt stängt gränsen. Lotten blev
stående på en bro mellan två länder
omgiven av desperata människor
som inte kunde ta sig hem. Där
fanns folk som bara gått över för att
handla bananer och människor som
lämnat en sjuk släkting i hemmet
för en stund. Där myllrade av historier och folksamlingen växte.
‒ Det var en sådan scen, nästan
magisk: alla dessa människor som
stod på bron och nedanför bars
folk på andras axlar över floden in i
sitt eget land.
Lotten Collin gjorde ett reportage om det till P1-morgon. Och efter sju timmar blev även hon buren
över floden till Venezuela.
Var hon har fått sitt mod ifrån kan
hon inte riktigt svara på, kanske beror
det på att hon reste mycket redan som
liten. Hon säger att hon alltid försöker
att göra det hon själv vill och inte leva
som det förväntas av henne.
SKATT
–
EN BRÄNNANDE FRÅGA
Ett ämne som hon brukar försöka
lyfta fram, men som ofta klingar
trist i mångas öron, är skatt. Just för
att det framkallar gäspningar ser
hon det som en utmaning att få det
att bli spännande. Dessutom tycker
hon att skatt säger mycket om ett
samhälle.
‒ Man borde prata mer om
skatt och jag skulle kunna prata i
en evighet om det, säger hon och
börjar prata om skatteparadis.
Hon pratar om att det i Latinamerika är svårt att få in företagsskatt och inkomstskatt, om hur
många länder istället ökar momsen
för att få in pengar till statskassan,
om hur det blir en dold platt skatt
som slår lika för alla, fattig som
rik. Och hon pratar om att många
brasilianare inte vill betala skatt för
att de tänker att det ändå försvinner
in i korruption.
‒ Jag skulle vilja ha en folkrörelse när det gäller skatt, men det
har jag svårt att se skulle hända,
säger hon och skrattar.
Hon försöker prioritera sådant
som hon själv tycker är spännande.
Och hon trivs väldigt bra med livet
som korrespondent.
‒ För mig är det inte så viktigt
med en fast bostad, jag tycker om
att vara på resande fot. Jag kan inte
tänka mig något bättre än att jobba
som korre. ■
LYSSNA PÅ
LOTTEN COLLINS
RAPPORTERING:
Scanna koden med
din mobil.
LYSSNA PÅ SPRÅKET I P1.
Kalle Lekholm | F O T O Mattias Ahlm
INTERVJUER HAR Emmy
beskrivit sig själv som språkanarkist – hon berättar att hon
har svårt för diskussioner om rätt
och fel vad gäller språk. En del
lyssnare har också hört av sig
med synpunkter på hennes eget
uttal av vissa ord.
– Jag får kanske ett mejl i veckan om att jag säger »ijengkligen«
i stället för »egentligen«. Men jag
känner att jag inte vill rätta mig
– jag tycker inte att det är ett fel
utan en uttalsvariation, säger hon
och skrattar.
Att reaktionerna blev starka
var kanske inte så konstigt
med tanke på att hennes
föregångare Anna Lena
Ringarp tillbringat 16
år på programledarstolen.
– Det var ganska
stormigt ett tag.
Språket är ett folkkärt program som
bygger på interaktion, och lyssnarna är
väldigt engagerade.
Det där kan man bara
vara ödmjuk inför. Därför
hade jag en tydlig strategi att inte
ändra så mycket på programmets
format.
Intresset för journalistyrket vaknade tidigt hos Emmy. Redan som
16-åring började hon på Göteborgs-Postens ungdomsredaktion
Graffiti. Sedan blev det bland
annat journalistutbildning på
Göteborgs Universitet och jobb
som redaktionschef på klubbguiden Djungeltrumman innan
hon landade på Sveriges Radio.
– Jag har alltid gillat radio och
hade nog länge haft en tanke i
bakhuvudet om att jag vill jobba
med det. Rösterna kommer så
nära inpå. Det blir en närvaro, och
människor har radion som sällskap.
Jag kommer ju i princip och
sätter mig och tar plats vid folks
köksbord, så det är inte så konstigt
att de kan bli väldigt berörda. Eller
irriterade. ■
Kort om
Emmy :
32.
I Göteborg.
HÖRS Programledare för Språket
i P1 sedan början av 2014, då
hon tog över efter Anna Lena
Ringarp.
RESER Helst ensam: Jag har ett
stort ensambehov. Och det är
superbra att man inte behöver
kompromissa – vill jag stå kvar
i ett gathörn i fem minuter och
stirra på något kan jag göra det.
FÖREBILD Monica Saarinen,
programledare för Ekots Lördagsintervju i P1. Jag jobbade
med henne på Studio Ett och
det var coolt – hon är så oerhört
kompetent och erfaren.
ÅLDER
BOR
KORRESPONDENTERNA
»JAG HAR VÄRLDENS
BÄSTA JOBB«
HAN HAR RAPPORTERAT OM TERRORATTACKEN MOT KÖPCENTRET WESTGATE I NAIROBI, OM
VÄRLDENS SNABBASTE LÖPARE OCH OM TEKNIK SOM REVOLUTIONERAR UTVECKLINGEN FÖR
FATTIGA SMÅBÖNDER. HAN TAR SIG GÄRNA FRAM PÅ MOTORCYKEL I ETT AV VÄRLDENS MEST
TRAFIKKAOTISKA LÄNDER. MÖT RICHARD MYRENBERG, SVERIGES RADIOS KORRESPONDENT I AFRIKA.
TEXT OCH FOTO
R
Alfred Skogberg
ICHARD MYRENBERG
kommer med stora steg
och sätter sig iklädd
mc-utrustning på en caféstol i ett köpcentrum i ett ljummet
Nairobi, Kenyas huvudstad där han
bodde fram till nyligen. Sedan några
månader tillbaka är han stationerad i
Kigali, Rwanda. Han är reslig, kortklippt och har en djup radioröst. När
han ser hur jag fumlar med mobilens
inspelningsfunktion blir han nyfiken.
– Spelar du in med din Iphone?
frågar han och beställer in en kaffe.
Hittills har han bland annat
rapporterat från platser som
Sydafrika, Centralafrikanska
republiken, Sydsudan och Kenya.
Söker man på Richard Myrenbergs
namn på sverigesradio.se kan man
snabbt se att han gjort krönikor och
reportage om det allt allvarligare
säkerhetsläget i Kenya, Sydafrikas
förre president Nelson Mandelas
död och om den islamistiska sekten
Boko Haram i Nigeria. Han säger
sig inte vara så sportintresserad
men har gjort reportage om Kenyas
framgångar inom långdistanslöpning och han har även träffat den
svensk-etiopiska löparstjärnan
Abeba Aregawi.
SKRATTET ALLTID NÄRVARANDE
Afrika är mer än tre gånger så stort
som Europa och det bor nästan en
miljard människor på kontinenten.
Det som fascinerar Richard mest är
att många länder i Afrika är inne i
en fas av nationsbyggande. Det rör
på sig på många sätt.
– Det finns en glädje och en
lätthet som när man kommer in i
det ger energi. Som i Centralafrikanska republiken. Där pågår en
fruktansvärd konflikt men samtidigt
finns skrattet alltid närvarande. Det
är fascinerande och tilltalande, säger
Richard.
Säkerhetsläget i Kenya är
även det något Richard Myrenberg gjort reportage om. Ett antal
minibomber, attacker mot kyrkor
och handgranater mot bussar gjorde
att Storbritannien uppmanade sina
medborgare att inte resa till landet.
På tv kunde man se hur brittiska
medborgare köade på flygplatser
för att åka hem. Därpå minskade
turismen kraftigt och tusentals
människor tvingades gå från sina
arbetsplatser på grund av arbetsbrist.
Men i stället för att ta terrorhotet
på allvar kritiserade den kenyanska
regeringen Storbritanniens agerande
för att vara en »ovänlig handling«.
Sedan dess vill Kenyas president
locka turister från Kina.
INGA ONÖDIGA RISKER
– Istället för att ta terrorhoten på
allvar och göra något åt det, så
riktas ilskan mot Storbritannien,
säger Richard.
Men trots att säkerhetsläget är
spänt och att vakter och taggtråd
syns överallt i Nairobi så känner
sig inte Richard otrygg. Han tar
inga onödiga risker och berättar
att när han skulle göra reportage i
den oroliga stadsdelen Eastleigh i
Nairobi så tog han hjälp av en fixare
som såg till att han kunde träffa rätt
personer. När han kom till området
gick han in i ett hus, gjorde intervjun och åkte sedan därifrån.
– Tidigare var det lättare att
röra sig där men nu får man ta
hänsyn till säkerhetsläget, säger
Richard.
SNABBAST FÄRD PÅ MC
För att ta sig runt i det hårt trafikerade Nairobi kör han ofta en 1000
kubiks BMW-motorcykel från 1982
som han köpte av en tysk hjälparbetare som skulle resa hem.
– Det är ett roligt sätt att ta sig
runt i stan på. Tar man det lugnt
går det bra och hittills har det inte
hänt något.
Motorcykelintresset gjorde att
han reste runt i Sydafrika på mc
inför valet 2014. Han rapporterade
från flera platser. Bland annat från
Natalprovinsen, ett område där
president Jacob Zuma är väldigt
populär. Där, i en by såg han en
ung svart man gå omkring med en
t-shirt som det stod DA på. Alltså
Democratic Aliance. Det partiet
uppfattas som de vitas parti.
KORRESPONDENTERNA
KOLL PÅ
MUSIKEN I P4
Undrar du hur vi väljer vilka
låtar som spelas i P4? I nya
programmet P4 Musik som
sänds varje lördag bjuder
programledaren Carolina
Norén på samtal om musiken med artister och P4:s
musikproducenter.
Richard och
säkerhetsvakten
Yuma Whycliffe
Richard Myrenberg.
TEXT
FOTO
– Det var slående att han som
svart kunde gå där, utan att bli
trakasserad för sina politiska åsikter,
i hjärtat av Jacob Zuma-land. Det
visade att demokratin kanske går
framåt.
VÄXANDE MEDELKLASS
Det är just det här Richard Myrenberg strävar efter: att hitta en liten
scen som möjligtvis beskriver något
större.
– Och så fick Democratic Alliance ganska många röster i valet också.
Något som intresserar honom
är att försöka hitta indikationerna
på berättelser om den ekonomiska
utvecklingen. För stora framsteg
görs på kontinenten. Och i den
berättelsen försöker han hitta den
växande medelklassen, och han
försöker förstå vad utvecklingen
kan innebära på sikt. Ett exempel på det är när han undersökte
hur sms och äldre mobiltelefoner
snabbt förbättrat utvecklingen för
fattiga småbönder. Detta genom
att ge dem priskoll på råvaror och
möjligheten att skicka pengar via
mobil. I Kenya finns 25–30 miljoner
mobilanvändare och en tredjedel av
pengaflödet skickas med hjälp av
mobiler.
– I dag kan en fattig städerska
bli nådd i Nairobi och en bilolycka
kan rapporteras på nolltid. Det var
omöjligt förut. Mobiltelefonin har
revolutionerat Afrika, säger han.
Annars är han inte överdrivet
teknikintresserad men berättar att
han alltid har med sig en satellitsändare. För ibland blir det elavbrott och internet kan sluta fungera.
Är det sändningsdags så springer
han ut med satellitsändaren. Den är
så liten att den får plats i handbagaget. Och hittills har han aldrig
missat en deadline.
»MOBILTELEFONIN
HAR REVOLUTIONERAT
AFRIKA.«
STARKA UPPLEVELSER
Under den senaste tiden är det
framför allt två länder i Afrika
där det mesta kollapsat efter inre
strider med kaos som följd. Det
ena är Centralafrikanska republiken och det andra är Sydsudan.
Berättelser därifrån blir till en del i
en större historia om nationer som
försöker hitta sig själva, berättar
Richard Myrenberg och kallar det
för nationsbyggande som går fel.
Han säger att det inte är lätt men
spännande att vara på plats där det
händer. Som när terrorister gick till
attack mot shoppande personer i ett
köpcentrum i Westgate i Nairobi,
när Mandela dog och inbördeskriget i Sydsudan.
– Det som gjorde mig mest
berörd var nog ändå krisen i
Centralafrikanska republiken. Jag
hade knappt hunnit fram förrän det
var skottlossning i centrala Bangui,
jag såg massgravar och fick höra
gripande berättelser av folk som
ville fly därifrån, säger han.
För att bearbeta upplevelserna
pratar han med kollegor. Samtidigt
får han energi av att rapportera om
vad som sker. Just det intensiva vid
stora nyhetslägen och han väntar på
att släppas in i direktsändning till
Studio ett eller Ekot, det är då han
kan drabbas av en stark känsla av
närvaro och intensitet.
– Just i sådana stunder kan jag
känna att jag har världens bästa
jobb. ■
LYSSNA PÅ
RICHARD
MYRENBERGS
RAPPORTERING:
Scanna koden med
din mobil.
KORT OM RICHARD
48 år.
Sveriges Radios korrespondent i Afrika.
BOR I Kigali, Rwanda.
FAMILJ Sambon Malin som
är medföljande och deras
fyraåriga dotter. Vuxen dotter
som bor i Sverige.
OANAD TALANG Har ganska
gröna fingrar och gillar att
pyssla i trädgården.
ÅLDER
YRKE
Susanne Tellinger
Mattias Ahlm
JAG ÄR JÄTTEGLAD för att musikjournalistiken nu får ett eget program i P4. Och jag är extra glad för
att cheferna kom att tänka på mig
som programledare, säger Carolina
Norén, med ett leende på läpparna.
En viktig del i programmet är
att lyssnarna får ta del av hur musikredaktörerna resonerar om den
nya musiken som läggs in i P4:s
spellistor. Skiv- och turnéaktuella
artister intervjuas och reportage
varvas med trendspaningar och
recensioner. Dessutom bjuder P4
Musik varje vecka på en musikkrönika signerad Michael Cederberg,
som också är innehållsproducent.
Programmet avslutas med att en
känd artist får avslöja sin »skämsskiva« hemma i skivsamlingen,
dock inte i premiärprogrammet.
– Jag vet att det här kan vara
ett känsligt ämne, så jag börjar med
att outa mig själv. Jag tror att det
blir någon skiva från min tid som
pudelrockare, avslutar Carolina
Norén. ■
◆ P4 Musik sänds lördagar
kl 22.05–23.00 i P4 Sveriges
Radio. Lyssna i efterhand på
sverigesradio.se och i appen
Sveriges Radio Play.
LYSSNARRÖSTER
LYSSNARRÖSTER
A
N
R
A
N
S
S
masY
e
c
i
L
v
r
e
s
r
R
a
E
K
och Lyssn ciala medier
r
e
C
n
o
i
t
Y
k
a
SÅ T eriges Radios olika redr, via telefon, e-post, so
ninga
får Sv
Varje dag tioner på våra sänd ra lyssnarbrev:
åg
ak
sor med re pperspost. Här är n
pa
och vanlig
JA
G
» TACK
TY
dål
CK
i
jou gt att E R D E
r
T
är » nalist mång är
e
a
res tjenis r och av e
«
p
r
är » ektiv och repor a
»
e
t
»he hej Jo part du« m rar
i
Nä j Ann nas«, ledarn ed
ie«
mn
»
a
alla
dem … O hej G . Det
u
ä
p
s
r
rof
vid
tav
som
på
gäl det hela fsigt! «,
kla
ler.
n
ra m amn
ed , så
vad
hela sommaren på
jobbet med P3 Dokumentär i öronen. Det
har räddat många trista, monotona uppgifter. Följande har jag kommit fram till: Sluta
aldrig, ALDRIG, med programmet. Ta gärna
med fler reportage om händelser i Sverige
som skett i »modern« tid, 90, 00- tal. Ge
Anton Berg en kopp finkaffe och kaka. Det
är han värd. Han är bäst och har en väldigt
behaglig röst att lyssna på.
Ha en bra dag! /Nela
JAG HAR SPENDERAT
BÖRJAR INTE KARLAVAGNEN
förrän 23:15? Då vill jag verkligen
klaga – det är alldeles för sent.
Men det spelar väl ingen roll att
man klagar – jag har påpekat detta förut och det händer ju inget!
TACK OCH ÅTER TACK !
Tack och åter tack! Tomas Ramberg, du är en
klippa i initierade reportage och analyser av
svensk inrikespolitik! Du gestaltar public serviceuppdraget när det genomförs som bäst i
kritiska situationer. I den kunniga och seriösa
rapporteringen kan du också infoga humor
och en personlig röst. Det är då rapporteringen i radion blir som allra bäst.
/Hälsningar från en glad lyssnare
LYSSNAR MYCKET PÅ
VILL BARA SÄGA vilket helt
FANTASTISKT media ni levererar.
När man lyssnar på program
som God morgon världen, Filosofiska
och Teologiska rummet, Konflikt, P1
dokumentär, Studio Ett, P1 morgon,
Ekots lördagsintervju och Vetandets värld
för att nämna några, känns det tunt och
onödigt att läsa morgontidningarna.
/TACK! Peter
P4 men blir så frustrerad att
det tjatas med samma musik flera
ggr om per dag och i veckor.
Det finns ett enormt utbud av
ny o gammal musik så varför spela
10 låtar 10 ggr per dag. Jag
vill höra mer Country, dansband
och äldre musik!
re,
mleda
progra
m
r
o
fö
s
t
n
tälle
att ma
jugi« is t
t
N ok
»
E
r
IG
e
L
g
. sä
t de
VERK
ar m.m
tiskt at
S DET
t
ANSE
ndning ag tycker fak
ä
s
ver de
s
t
le
e
J
yh
k. Upp ses
u
r
b
och i n ller »tjuge«?
k
å
an
spr
«e
uttalet ch
larvigt
»tjugo
« och s tone. Vet att
t
,o
a
t
d
m
r
u
å
ara d
är »ov
på sis
b
r
e
r
e
ner?
t
a
g
lå
et
anli
endatio
m
m
blivit v men tycker d
o
rek
t,
a språk
trendig
mot all gar
e
l
ä
v
r
in
det gå
a hälsn ntsson
/Vänlig
er
B
r
a
m
Inge
RADIOSPORTEN
för alla proffsiga referat,
reportage och duktiga
medarbetare. Ni är
toppen!«
» MARIKA i P4 vilket
lyft! Sen har vi ju
Morgan och Christer, tack! Väldigt
trevligt att lyssna på
dessa tre.«
» VARFÖR NÄMNER inte
programledarna en vanlig adress
som går att skriva till, många
pensionärer ha ingen jävla app
eller vad fan ni tipsar om.«
du också och berätta vad du tycker!
[email protected] eller Lyssnarservice, Sveriges
Radio, 105 10 Stockholm. Vi finns även på sociala medier. Och
tillhör du dem som gillar appar kan du ladda ner Sveriges Radio
Play och lyssna på alla sändningar, både direkt och i efterhand.
KONTAKTA LYSSNARSERVICE
KORRESPONDENTERNA
Mitt i hetluften i Paris
Ingen dag är den andra lik för Beatrice Janzon, Sydeuropakorrespondent baserad i Paris. Från reportage om kultur
och sport kan hon kastas in i direktsändning från våldsamma händelser. Som till exempel när hon en förmiddag i
januari satt i ett plan på flygplatsen i Paris.
TEXT
Anna Unsgaard | FOTO Andreas Kindler
M
OTORERNA på
flygplanet hade precis
startat, hjulen rulllade sakta framåt och
Beatrice Janzons destination Madrid
i Spanien skulle nås två timmar senare. Precis när hon skulle stänga av sin
mobiltelefon kom en nyhetsflash.
– Det stod att det skett ett
terrorattentat i Paris mot tidningen
Charlie Hebdo.
Beatrices Janzons första tanke var
att hon måste försöka ta sig av planet.
Hon hann fundera att hon kanske
kunde åka en bagagetransport tillbaka
innan planet hann lyfta. Men det gick
inte. Hon tvingades sitta två timmar
i ett plan i total nyhetsskugga utan
kontakt med omvärlden och utan att
kunna rapportera.
– Så fort jag landat i Madrid
rusade jag till incheckningen för
att komma med första bästa plan
tillbaka till Paris.
TOLV MÖRDADE SAMMA DAG
När hon väl landat i Paris igen
hade fyra timmar av nyhetsrapportering redan gått och hon kände
sig väldigt frustrerad. I taxin in till
Paris laddade hon sin mobiltelefon i
taxichaufförens uttag till cigarettändare, så att hon skulle kunna börja
rapportera direkt till sina lyssnare.
Väl hemma åkte hon direkt till
Place de la Republique där det hölls
en stor manifestation för att hedra
offren och press- och yttrandefriheten. Första attentatsdagen hade
12 personer kallblodigt mördats av
terrorister som sade sig vilja skapa
upprättelses för den muslimska
profeten Mohammed. Åtta av de
mördade personerna arbetade som
tecknare på satirtidningen Charlie
Hebdo, därav det massiva stödet
för yttrandefrihet. När terroristerna
lokaliserats och dödats och allt var
över, hade antalet mördade personer
stigit till 17 stycken. För under den
gigantiska polisjakten tog terroristerna även gisslan i en judisk matvaruaffär där flera av dem mördades innan
poliserna stormade butiken.
– Jag var med i direktsändning
hela första kvällen och följde sedan
polisjakten på mördarna under natten. Det var ett extremt nyhetsläge
och det som hände de där dagarna
påminde om en thriller på TV. Det
gick inte att slita sig.
Det blev några intensiva dygn
för Beatrice. Det första dygnet sov
hon inte alls, det andra dygnet blev
det två timmars sömn. Reportrar
från Ekot i Stockholm åkte ner till
Paris och gjorde nyhetsreportage
för att avlasta henne. Totalt uppskattar hon att hon gjorde ett 20-tal
nyhetsreportage och direktsändningar på ett par dagar.
– De här händelserna har satt
djupa spår hos fransmännen. Och
för mig var det väldigt starkt att se
manifestationen med över en miljon
människor i Paris som tillsammans
med ledare från hela världen tågade
i en protest mot terrorism.
Men långt ifrån alla dagar ser ut
så här för en utrikeskorrespondent.
När Magasinet är på besök hos
Beatrice Janzon i Paris är det lugnare. Vi sitter inne på hennes kontor
som är ett omgjort rum i lägenheten
och hon berättar om sin vardag. Att
vara utrikeskorrespondent innebär
att man är utsänd av en redaktion
för att berätta för lyssnare om viktiga
händelser i bevakningsländerna som
kan var intressanta för Sverige och
svenskarna. Beatrice bevakningsländer är förutom Frankrike även
Spanien, Portugal, Italien, Tunisien,
Marocko och Algeriet.
KORRESPONDENTERNA
Kort om Beatrice:
40 år.
Sambo, två barn.
BOR Paris.
UTBILDNING Journalistutbildning
Södra Vätterbygdens Folkhögskola, Internationella relationer
vid Stockholms universitet, Mellanöstern- och Nordafrikastudier
vid Oslo universitet.
15.
Engelska, spanska, franska, norska och håller på att lära
sig italienska.
LÄNGTAR TILL Öar i Bohuslän
och fjällstationen Blåhammaren i
Jämtland ibland.
ÅLDER
ÅR PÅ SVERIGES RADIO
FAMILJ
TALAR
Hon reser sig upp och drar ut
en låda ur bokhyllan. Där ligger en
liten vit väst med texten PRESS
över bröstet, en liten sjukvårdsväska
skymtar också men det som sticker
ut mest är gasmasken.
– Det här är utrustning som alla
utrikeskorrespondenter måste ha,
även om jag sannolikt inte behöver
använda den så ofta i mina bevakningsländer.
INGA VANLIGA KONTORSTIDER
Béatrice Janzon
intervjuar en judisk
man utanför den
butik där gisslandramat utspelade
sig. Gatan framför
butiken är fylld av
blommor, ljus och
hälsningar till dem
som dödades där.
Telefonen ringer när vi sitter inne på
kontoret. Det är Ekot som ringer från
Stockholm och vill diskutera ett reportage om flyktingar. De diskuterar
fram och tillbaka hur hon ska göra.
– Så här är jobbet som korrespondent. Man är alltid tillgänglig
och har mobilen påslagen dygnet
runt. Det är inte kontorstider. På
en och samma vecka kan jag få
förfrågningar om att göra nyhetsreportage om helt skilda saker. Det
kan vara båtflyktingar i Italien, en
invigning av ett museum i Paris eller
en demonstration i Spanien.
Hon säger att det är just det
här som det roligaste med att vara
korrespondent. Variationen på
jobben. Som utrikeskorrespondent
måste hon även vara bred i sitt
kunnande. Varje dag ringer redaktioner från hela radion och vill ha
reportage. Det kan vara alltifrån
Radiosporten och Kulturnytt till P4
Extra och P3.
– Jag reser cirka två gånger i
månaden. Jag tycker det är väldigt
spännande att fördjupa mig i länder
och andra människors vardag. Och
att göra reportage från grunden.
VIKTEN AV ÅTERHÄMTNING
Hon berättar att det blivit flera
uppföljningsreportage som handlar
om terrorattackerna i januari. Bland
annat har hon gjort ett nyhetsinslag
till Ekot som handlade om en 24årig muslimsk man från Mali som
räddade flera kunder i den judiska
matbutik där terroristerna förskansat sig och tagit gisslan. När Beatrice var där för att göra ett reportage,
hyllades mannen som hjälte och
människorna som Beatrice pratade
med på gatan tyckte han hade gjort
en heroisk insats.
– Alla jag talade med var stolta
över det 24-åringen hade åstadkommit. Det var känslosamt att vara på
plats vid en av attentatsplatserna.
Det fanns tusentals färska blommor,
ljus och kort liggandes på marken.
Även om livet som korrespondent innebär mycket jobb finns det
även tid för återhämtning och fritid.
Då är hon tillsammans med sin familj och utforskar allt som finns att
uppleva i världsmetropolen Paris.
– Det finns massor av spännande saker att göra med barn här. Vi
har åkt till franska gårdar som har
självplock av frukt och vi har varit
på experimentverkstäder. Men det
som jag nog gillar allra bäst, är Paris
på kvällen. Att se alla ståtliga byggnader som är upplysta är väldigt
vackert. Men inget slår Eiffeltornet
som glittrar som en diamant! ■
LYSSNA PÅ
BÉATRICE
JANZONS
RAPPORTERING:
Scanna koden med
din mobil.
RADIORÖSTEN
MUSIKHJÄLPEN
Radiorösten i P2:
ELLA PETERSSON
DET LYSER I HELA ANSIKTET OCH HON LER NÄR HON SKA BERÄTTA VAD OPERA
BETYDER FÖR HENNE. »DEN FRIA TONEN! NÄR NÅGON SJUNGER LIVET UR SIG.
DET ÄR EN TON MAN INTE KAN VÄRJA SIG MOT«.
TEXT
Anna Unsgaard | F O T O Mattias Ahlm
J
stämt träff med
Ella Petersson på det
produktionsbolag hon sitter
på i Stockholm. Hon har precis
avslutat sin nudellunch och hon
föreslår att vi går och tar en kaffe
tillsammans på ett café i närheten.
På vägen dit berättar hon om
sitt operamagasin som sänds i P2
på lördagar. Det sänds 22 program
varje år och hon har fria tyglar att
lägga upp programmen som hon
vill. Det är det enda magasinprogrammet i svensk etermedia som
bara handlar om opera. Det hela
startade för två år sedan när radion
behövde ett operaprogram och
Ella skickade in en idé.
– Min idé med »Bänkad med
Ella« är att jag ska bevaka Sveriges
operautbud på både stora och
små scener. Men framför allt vill jag
komma bakom kulisserna och vara
på plats.
Ella Peterssons operaintresse
är djupt och passionerat och från
början satsade hon på att bli operasångerska. Men hon hoppade av
studierna och kom inte tillbaka.
– Jag är fortfarande på min
»halvårspaus« från sången säger
hon med ett skratt.
Halvårspausen blev till 10 år
för Ella Petersson började istället
jobba med radio och det är hon
AG HAR
väldigt glad över idag. Hon tycker
att hon har världens bästa jobb.
Hon ser i princip alla operor som
sätts upp i Sverige och genom
jobbet så ser hon även en hel del
utländska uppsättningar.
– Ofta när jag gör ett program
utgår jag från platsen som programmet ska handla om. Sedan
gräver jag i arkiv och ibland hittar
jag gamla tonsättare som pratar
om sig själva och sina gamla verk.
Det är en sådan lyx att få göra
sådana här program.
När hon varit ute på inspelningsplatsen, och enligt henne
själv spelat in alldeles för mycket
material, så kommer hon hem och
gör det hon tycker är det roligaste
med det här jobbet – redigerar.
Hon menar att det är då hon skapar en berättelse.
– Jag brukar säga till mina intervjupersoner att jag har en enda
talang – och det är att redigera! Så
jag lovar att vi alla kommer att låta
intelligenta i etern sen.
Programmet sänds på utvalda
lördagar efter 18-nyheterna. För
varje lördag sänds en opera från
någonstans i världen men innan
den drar igång sänds »Bänkad
med Ella«.
– Min publik är den mest initierade operapubliken. Det är för alla
som älskar opera. Sådana som jag.
LYSSNA PÅ
BÄNKAD
MED ELLA.
Scanna koden
med din mobil.
N
E
P
L
Ä
J
r
e
H
x
ä
K
v
I
a
r
S
a
b
U
m
o
M
s
n
é
c
c
u
–s
I
OCH BERR
A
G
M
E PEN
DECE
MLAD DER EN
A
S
N
I
N
IN U
DE I
D, BÅ AMLADES
R
O
K
G RE
OR S
N SLO ER KRON
E
P
L
N
Ä
J
O
USIKH 30,5 MILJ
AV M
A
R
N
.
Ä
E
ÅNG LIKEN. N EN AV HIV
OMG
E
PUB
T
S
NING
SENA ANG FRÅN OT SPRID
N
E
D
M
ÄVEN ENGAGEM KAMPEN
L
L
A
L
Ahlm
ANT
4, TI
attias
A 201
O M
FOT
|
VECK
n
attso
TEXT
Jenny
M
Kort om Ella :
37 år.
Stockholm.
FAMILJ Man, två döttrar.
UTBILDNING Musikvetenskap,
Magister i radioproduktion DI,
Kulturvetarlinjen, Operastudion.
ÅLDER
BOR
HÖJDPUNKT I KARRIÄREN Var
Kulturnytts utsände hemma hos
Tomas Tranströmer just när han
fått Nobelpriset i litteratur 2012.
UTMÄRKELSER Vunnit Stora
Radiopriset Årets musik 2008,
Vunnit Tempo Radio Award 2011.
MUSIKHJÄLPEN
NATTRADION
Radion är trygghet för
den som är vaken
»Äntligen är nattrösten tillbaka«, står det i nattens första lyssnarmejl. På natten är radion det självklara – och ibland
det enda – sällskapet för tusentals människor. Så här går det till på jobbet hos gänget som sänder Vaken i P3 & P4.
TEXT
Sofia Falk | ILLUSTRATION Istock
Kodjo Akolor, Petter
Alexis Askergren och
Linnea Henriksson.
»NÄRA 30,5
MILJONER
KRONOR
SAMLADES
IN UNDER EN
DECEMBERVECKA 2014«
F
ÖRRA ÅRET hölls Musikhjälpen i Uppsala. Över
235 000 engagemang
drogs igång runt om i
landet och det fanns många olika
sätt att engagera sig och bidra till
insamlingen. Många önskade en
låt, andra startade egna insamlingar i skolan, på jobbet eller i den
egna släkten. Vad sägs till exempel
om de här initiativen?
Morgan i Stockholm och hans
vänner skänkte en peng för varje
gång någon på jobbet sa något
rasistiskt, homofobiskt, funkofobiskt eller allmänt otrevligt. »Så kan
vi känna att varje idiotiskt uttalande
kan generera något bra«.
Emil, nio år, skänkte familjens
»svärburk« till Musikhjälpen och
uppmanar alla familjer att göra
samma sak. Enligt Emil är det
mamma som är den som stoppar
flest slantar i familjens svärburk.
Broder Daniel-fansen gick
samman för att få höra favoriten
Shoreline så många gånger som
möjligt under veckan. Samtidigt
skänktes en krona för varje gång
låten spelades i Musikhjälpen.
De tre programledarna Kodjo
Akolor, Linnea Henriksson och
Petter Alexis Askergren turades
om att sända dygnet runt under en
vecka från en glasad studio på Stora
torget. Förutom publikens önskelåtar bjöds det också på livemusik i
glasburen.
– Jag blev så emotionell därinne, det kom liksom tuffa rapkillar
från Stockholm och jag ville bara
krama dem, säger Petter.
– Eller när man inser att man
stått och diggat till musiken som,
shit jag gör verkligen den här
tanten på Allsången dansen, säger
Linnea.
Musikhjälpen, som startades
2008 som ett samarbete mellan Sveriges Radio och SVT, växer sig allt
större. Genom åren har programmet samlat in pengar till exempelvis
kampen för rent vatten till alla
och alla tjejers rätt att överleva sin
graviditet. Pengarna fördelas genom
Radiohjälpen till projekt inom det
utvalda temat. ■
Micke Grönberg
M
ÖKRET HAR sedan
länge sänkt sig över
Stockholm. Det är
lugnt, nästan stilla, i trafiken. Endast några taxibilar rullar längs
gatorna i den kyliga vinden.
Radiohusets korridorer
ligger öde och ljuset är dämpat. Men det lyser från Ekots
redaktion och kaffemaskinen
surrar i pentryt intill rummet
där kvällens Vaken-team Henrik
Olsson och Elin Fredriksson
jobbar med innehållet till nattens program.
– Det bästa med att göra
nattradio är att man får mycket
mer fria händer än när man
jobbar med dagradio där tiden
är så begränsad, säger Henrik
Olsson som varit värd för
Henrik
Olsson.
Vaken i två år. Våra fyra timmar
känns som ett hav av tid och
det enda inslag som egentligen
är förberett är tävlingen.
Allt övrigt innehåll skrivs av
programledarna innan sändning, för att få det så nytt och
fräscht som möjligt. Vaken med
P3 & P4 ska vara »underhållande, lättsamt och aktuellt«,
ett ganska brett och tillåtande
kriterium.
– Om man vill ha massor av samtal och mejl
med åsikter och
reaktioner finns
det tre ämnen som
alltid funkar: trafik,
sömn och språkfrågor, berättar Henrik
Olsson. På natten
bör det inte vara
alltför tunga ämnen som
döden eller brott, utan mer
vardagliga saker som »vilken är din favoritpizza?«.
Det var efter mordet på Olof
Palme som nyheter började
sändas dygnet runt i radio. Nu
för tiden gör Ekots uppläsare
även ett inhopp hos Vaken och
presenterar senaste nytt på ett
personligare sätt i samtal med
programvärdarna.
– Bara för att Sverige sover
så sover ju inte resten av
världen, säger Henrik Olsson.
Vi har ju förmånen att kunna
berätta världsnyheter precis
när de händer, nu behöver det
inte vänta till morgonen.
Klockan i studion visar 00.03
och Henrik och Elin rullar igång
nattens program med glada
röster. Det märks att de har
rutin. Första låten ut är »Cool
kids« med Ecosmith.
Det första samtalet kommer
00.37. Det är en taxichaufför
som berättar om sitt livs flygresa då han mötte sin blivande
fru, eftersom Henrik Olsson har
bett lyssnarna berätta om hur
de träffade sin partner.
– Det unika med nattradio är
att folk lyssnar under en längre
tid på natten, säger Henrik
Olsson. Det har gjort att vi
programledare får en speciell
relation med lyssnarna, de tycker att de känner oss och vi blir
en slags trygghet för dem. ■
VAKEN MED P3 & P4
LYSSNA PÅ VAKEN:
◆ Cirka 770 000 människor lyssnar en vanlig natt.
På helgerna är det något färre.
◆ Numera hör lyssnarna även av sig via
Facebook och Twitter.
◆ Tävlingen »Nattjakten« har funnits i drygt tio år
och genererar varje natt hundratals svar.
◆ Lyssnarna vill helst höra musik från 1970-90-talet
men svensk, ny house som Avicii går också bra.
VARFÖR LYSSNAR
DU PÅ NATTRADIO?
Anna-Karin Hed, barnsjuksköterska, Göteborg.
– Jag lyssnar på natten för att
få en andhämtning i mitt jobb
på sjukhuset. När jag står i
läkemedelsrummet
och fixar mediciner
och dropp är det
väldigt skönt med
musik eller någon
som babblar i
bakgrunden, eller något
att skaka lite rumpa till. I mitt
jobb kan man behöva en paus
från tunga och deppiga situationer, då passar dans alldeles
utmärkt.
Mikael Forsgren, väktare,
Stockholm.
– »Vaken« får mina
nätter att gå snabbare och de har en
väldigt bra mix av
prat och musik.
Inte samma musik
om igen. Radion blir
lite som en familjemedlem, jag
skulle bli tokig utan den!
Irma Saarikoski, pensionär,
Stockholm
– Jag är en riktig nattuggla och
då är det naturligt att lyssna på
radion. Jag löser ofta korsord
samtidigt. »Vaken«
har många inslag
som jag gillar,
aktuella ämnen
som diskuteras
och som jag ofta
kommenterar, och inte minst
Nattjakten. Den är kul att klura
ut. ■
P3 NYHETER
P3 NYHETER
Goda nyheter!
Ulrika
Lindqvist
Hur får journalisterna tag i alla nyheter som du hör i radion varje dag? Våra nyhetsredaktioner är igång dygnet runt och våra reportrar har många olika sätt att försöka ta reda på vad
som händer i omvärlden, nära och långt bort.
TEXT
Jenny Mattsson
Hallå Ulrika Lindqvist, nyhetschef på P3 Nyheter! Vad är
egentligen en nyhet?
– En nyhet kan vara så mycket.
Ofta är det något som överraskar, men ibland är det mer en
bekräftelse av något de flesta
kände till. Jag tänker att kravet
på en nyhet hos oss på P3
Nyheter är att den handlar om
något som vår publik vill veta,
som de tycker är intressant
eller känner igen sig i och allra
helst att nyheten väcker någon
reaktion hos den som lyssnar/
läser – att hen kanske blir arg
eller glad till exempel.
Varför blir vissa nyheter större än andra, t ex när
radion berättar om dem i
flera dagar?
– Vissa nyheter blir ju väldigt
omtalade. Ofta är det när
de innehåller ett avslöjande.
Då brukar det ta tid bara att
förklara vad det är som faktiskt
har hänt, innan man väl går in
på reaktionerna. Blir det mycket
debatt om händelsen kan ju
diskussionen fortsätta länge,
särskilt om det blir krav på ändrad lagstiftning och så vidare.
Ibland kommer det också fram
ännu fler sidor av en nyhet när
den väl är »ute«.
Varför är det så få nyheter
som handlar om bra eller
roliga saker som har hänt?
– Det finns många förklaringar till det, men jag tror att
en viktig orsak är att många
journalister gärna vill lyfta upp
saker som är fel i samhället för
att vara med och påverka. Att
berätta om sådant som – lite
förenklat – redan är bra smäller
inte riktigt lika högt då. Men jag
tror också att det handlar om
att man som lyssnare faktiskt
inte lägger märke till de positiva
nyheterna i samma utsträckning
som de negativa – de är inte
lika dramatiska.
Tar ni emot tips, även om man
inte vet om det är en »riktig«
nyhet eller inte?
– Ja, vi tar absolut emot tips!
Det är det bästa vi vet när
publiken hör av sig till oss med
sina berättelser. Ofta handlar
det om saker de har varit med
om som känts fel, men som
man inte är säker på om det är
en nyhet eller inte. Det är precis
så det ska fungera, att man hör
av sig till oss och får hjälp med
den värderingen. Det är det
som är vårt jobb.
TIPSA OSS!
[email protected]
Caroline Kernen gör en intervju
inför dagens nyhetssändningar.
I P3 nyheter får människor säga
vad de tycker om politik och stora
nyhetshändelser.
Så skapas en nyhet:
1) Gräva!
◆ Jobbet med att ta fram nyheter som inte är så lätta att hitta
kallas ofta för grävande journalistik. Det kan ta flera veckor
eller månader innan en reporter har fått fram tillräckligt med
fakta och berättelser från olika människor för att kunna göra
ett reportage.
2) Följa!
◆ Nyhetsreportrar följer vad andra medier rapporterar
om, men också vad makthavare eller du och dina kompisar skriver om på twitter, instagram eller andra sociala
medier. När något händer märks det snabbt i nyhetsflödena och journalister söker efter någon som finns på
plats och kan berätta mer om det som händer. Du kan
också själv kontakta våra journalister via sociala medier
för att lämna tips eller skicka bilder.
3) Fördjupa!
◆ När en politiker i regeringen lovar någonting blir det
oftast en nyhet. Under sommaren kom många löften inför
valet, som journalister granskade och gjorde nyhetsinslag
om. För att den som lyssnar ska kunna få koll på olika sidor
av en nyhet är det viktigt att flera personer får komma till
tals och att reportern inte tar ställning och berättar vad
hen själv tycker.
VILL DU TIPSA VÅRA REDAKTIONER?
Nummer och adresser hittar du längst fram i
tidningen! TIPSA ANONYMT? Sverigesradio.se/
radioleaks, eller scanna koden med din mobil:
P3 NYHETER
IBLAND ÄR EN NYHET EN SJÄLVKLAR HÄNDELSE SOM ALLA KAN RELATERA TILL.
VI FÖLJDE MED P3 NYHETER EN DAG FÖR ATT FÖRSÖKA TA REDA PÅ VAD EN NYHET FAKTISKT ÄR.
TEXT
Anna Unsgaard | F O T O Micke Grönberg
D
ET HÖRS skratt inifrån
sammanträdesrummet.
Och röster som pratar
i munnen på varandra.
Det är uppsluppen stämning på P3
Nyheter på Sveriges Radio i Stockholm den här dagen när Magasinet
kommer på besök. Ute är det regnigt
och slaskigt och den första höstkylan
har kommit. Men inne på redaktionen är det heta diskussioner om
vilka nyheter som redaktionen ska
presentera idag. Det sitter fem personer i ett rum med illröda väggar. Mitt
i rummet står en TV där ytterligare
fem reportrar är med på länk. De
diskuterar livligt vilka nyheter som
ska produceras. Nyheter bygger ofta
på vad reportrarna tycker sticker ut
och som många lyssnare kan vara
intresserade av.
– Jag kan göra en uppföljning
på jobbet om rädslor, säger reportern Caroline Kernen.
EN BRA NYHET , VAD ÄR DET ?
När morgonmötet är slut följer Magasinet med Caroline Kernen för
att under dagen få en inblick i hur
en nyhetsreporter arbetar och hur
man egentligen kan veta vad som är
en bra nyhet.
– En bra nyhet upprör eller be-
rör. Och det är någonting som man
bör känna till, säger Caroline.
Den här gången är nyheten en
uppföljning på en undersökning
som visar att unga människor är
mer rädda för ebolaviruset än för
trafikolyckor, trots att risken är
mycket större att drabbas av en
olycka än att drabbas av ebola. Det
är en nyhet eftersom svaret på ungas rädslor är irrationellt och väcker
Mattias Ahlm
KNOPPEN & KROPPEN
KOLL PÅ KNOPPEN
OCH KROPPEN
När kommer puberteten? Varför får jag stånd utan anledning? Eller ett helt
program om det härliga, jobbiga och kladdiga ämnet mens. I podden 1000
modiga frågor får frågorna om kroppen och knoppen svar av jämnåriga som
är i precis samma situation.
TEXT
Ulrika Olsson | I L L U S T R AT I O N Istock
O
frågor om hur unga resonerar och
hur de kan komma till en sådan
slutsats.
LETAR ALLTID NYHETER
Inför jobbet om 18-åringars olika
rädslor sitter Caroline på redaktionen och googlar på några olika
psykologer som är experter på
rädsla. Sedan ringer hon upp dem
och gör en intervju på telefon. Det
gör hon för att bestämma sig för
vilken psykolog som är bäst för
sammanhanget.
– Den psykolog jag fastnade för
var inte bara expert på rädsla utan
han föreläste även om det på Karolinska institutet så han kunde lägga
ut texten bra och lättfattligt.
Caroline Kernen är 26 år och
har jobbat med nyheter i två års tid.
Hon letar jämt nyheter säger hon
när vi sitter i taxin på väg till Gamla
stan för att träffa den psykolog som
hon ska intervjua om rädslor.
– Det gäller att hänga med i
nyhetsflödet. Lyssna, läsa och titta
på nyheter.
Väl på plats hos psykologen
kontrollerar Caroline att bandspelaren fungerar och hon gör ett
litet ljudprov innan hon drar igång
intervjun. Ljudprovet hon gör är att
hon spelar in psykologen när han
förmanar sin hund att ligga snällt i
sin korg under hela intervjun.
Efter intervjun är hon nöjd.
– Det gick bra, säger hon när vi
kommit ut på gatan. Han gav några
tydliga och konkreta exempel på
rädsla som jag kommer att använda
i inslaget.
Hon börjar gå ner mot
T-centralen för nu vill hon hitta
några 18-åringar för att ställa några
korta frågor om deras rädslor. Ett
nyhetsinslag måste nämligen också
beröra. Forskaren i detta inslag får
stå för fakta och kunskap om varför
unga resonerar så irrationellt. De
unga som Caroline ska intervjua ska
stå för igenkänning så att lyssnaren
själv kan referera och tänka sig in i
nyheten.
De första som Caroline försöker få att ställa upp på intervju
säger nej. Men sedan går det lättare.
Till slut har hon fått tag i sju
stycken killar och tjejer som hon
intervjuar.
VÅGA PROVOCERA !
– En var rädd för döden, en annan
för ebola och någon var rädd för att
drabbas av trafikolyckor så det blev
en bra blandning.
På vägen till radiohuset säger
hon att så fort hon är klar med en
intervju börjar tankeprocessen hur
inslaget ska sättas ihop.
– På det sättet vet jag på ett
ungefär hur jag ska klippa ihop intervjuerna för att det ska bli ett bra
nyhetsinslag. Det jag letar efter är
om något oväntat sägs, eller kanske
något roligt eller avslappnat.
Men för att få bra svar måste
man ställa bra frågor. Caroline
förklarar att hon funderar ganska
mycket på hur hon formulerar sina
frågor.
– Det är de klassiska frågorna
vad, hur och varför? Ställer man
dem så får man beskrivande svar.
Och ibland ställer jag lite provocerande frågor för att få intervjupersonen att reagera. Då får jag alltid
de bästa svaren.
Caroline sitter vid sitt skrivbord
på redaktionen och redigerar ihop
inslaget. Intervjuer varvas med
hennes skrivna texter i så kallade
prator som spelas in i en studio. När
inslaget är klart kan Caroline pusta
ut. En stund.
– Hur känns det när du är helt
klar för dagen.
– Då är man i hamn. Men jag
slutar aldrig att jobba. På tunnelbanan hem sitter jag och kollar
nyheter i mobilen och funderar på
vad jag kan göra imorgon. Man är
aldrig ledig från idéarbetet! ■
NANI , komplex, mobbning, svett, ätstörningar,
dåligt självförtroende,
lögner, bröst, målbrottet,
första gången, hångel,
skilda föräldrar, humör, finnar, bråkiga
syskon, tvångstankar, rädslor. I början
av tonåren händer
det mycket både
i kropp och huvud.
Det finns många frågor
och några av dem besvaras i
Sveriges Radios podd 1000 modiga
frågor. En tjejpanel och en killpanel
turas om att svara på alla de frågor
som kommer in via 1000 modiga
frågors hemsida.
Tjejpanelen
består av
Maja, 16
år, Ella,
13 år och
programledaren
Soraya
Kim Ohlson
Hashim. Killpanelen leds av
Kim Ohlsson och han har med sig
Fabian, Felix och Timmy, samtliga
14 år gamla.
OLIKA SORTERS STÅND
Tjejpanelen var först ut och hela
första avsnittet avhandlar ämnet
mens ur en mängd olika aspekter.
De som inte har fått men vill ha,
de som har men inte vill ha och
det pinsamma i att prata om mens
med sina föräldrar. Maja och Ella
berättar också om hur de, precis
som tjejen som skrivit in, tycker att
det var svårt att veta hur man skulle
bete sig när man ville använda
tampong för första gången.
Killpanelens första podd handlar om, i panelens ordval,
Soraya
kukar och bånge. Det
Hashim.
snackas om storleken,
om det olämpliga i
att jämföra sig med
andra och om hur det
plötsligt händer. Om
olika sorters stånd och
om huruvida stånd är en
bra eller dålig sak och vid
vilka tillfällen man verkligen inte
vill att det ska hända.
Andra frågor som tas upp är hur
det är att vara kär och hur man gör
för att vara sig själv. Hur vågar man
ta kontakt med någon man gillar,
vem berättar man för att man är bieller homosexuell och är det OK att
göra slut via SMS?
gör programmet så bra. De som
lyssnar kan verkligen känna igen sig
och på så vis få ett annat typ av stöd
än de kan få från vuxna. Ibland har
man ingen att prata med, och att ta
upp vissa saker med föräldrar eller
kompisar kan vara otänkbart. Då är
det är lätt att känna sig ensam och
därför är det viktigt att vi kan finnas
där och ge stöd, råd och tips.
Även tjejpanelens programledare Soraya Hashim är inne på
samma spår. Hon tycker att det
är toppen att det är just Sveriges
Radio, givet sitt uppdrag, som
erbjuder ungdomar att få ta del av
jämnårigas tankar och funderingar.
Soraya Hashim beskriver arbetet med podden, och då speciellt
inspelningarna med Maja och Ella,
som vansinnigt roliga:
‒ 1000 modiga frågor är det
roligaste jag har gjort. Vi har skitkul
tillsammans, berättar hon. ■
INGA PEKPINNAR
Både Kim Ohlsson och Soraya
Hashim tycker att 1000 modiga
frågor är ett viktigt inslag i Sveriges
Radios utbud. Att det är viktigt att
det finns en möjlighet för ungdomar i yngre tonåren att ta till sig av
jämnårigas tankar i en period i livet
när det händer väldigt mycket:
‒ Det som 1000 modiga
frågor framför allt erbjuder är en
plattform där vi kan prata om de
här frågorna utan pekpinnar och
på ett sätt som killar och tjejer i
målgruppen känner igen sig i, säger
Kim Ohlsson.
Han fortsätter:
‒ Tjejerna och killarna i
panelerna är fantastiska och vågar
verkligen dela med sig av sina egna
erfarenheter och det är just det som
LYSSNA PÅ 1000
MODIGA FRÅGOR:
MIN VÄG TILL SVERIGES RADIO
MIN VÄG TILL SVERIGES RADIO
FERNANDO ARIAS, REPORTER
»Jag får stort utrymme att göra det jag vill.«
TEXT
Anna Unsgaard | F O T O Martina Holmberg
Vad gör du på Sveriges
Radio?
– Jag är allmänreporter på
Ekot och har min placering
på P1 Morgon. Jag tycker
det är ett roligt jobb för jag
får träffa så många människor
och förklara skeenden i
samhället genom människors
berättelser.
Hur ser en vanlig dag på
jobbet ut?
– Just nu jobbar jag mycket med reportage så det ser
väldigt olika ut beroende på
vad jag gör. Antingen gör jag
intervjuer, eller så redigerar
jag eller så hittar jag nya
uppslag. Jag arbetat mycket
YASMINE EL RAFIE, UTVECKLINGSREDAKTÖR
»Lägg tid på
att bli bäst«
TEXT
nns lika
fi
o
i
ad ängd o
R
s
e
g
arm
ri
d
e
n
e
v
e
S
m
På bb inom öt tre
M
hur
det jo grupper. ttar om
ä
yrkes e som ber jobb.
betar sitt dröm
k
de fic
Vad gör du på Sveriges Radio?
– Jag är utvecklingsredaktör,
alltså specialist inom social och
digital journalistik på Digitala
medier, som är Sveriges Radios
journalistiska utvecklingsavdelning.
Hur fick du ditt jobb?
– När den så kallade arabiska
våren satte igång 2011 var det
andra aktörer än de vanliga som
var relevanta för bevakningen.
Jag upptäckte att jag fick ett
försprång genom att kunna
kombinera erfarenheterna från
många års vikarierande inom utrikes- och nyhetsjournalistik med
det jag lärt mig om källkritik på
journalistikprogrammet JMK.
Det förde in mig på sociala medier-spåret inom journalistiken
och när sedan det här jobbet
annonserades ut, då som en programanställning, så sökte jag.
jobbet ut?
– Det låter så klyschigt men
få dagar är de andra lika. Man
springer mellan möten, dragningar, konferenser, paneler och
redaktioner, sitter vid datorn
eller smartmobilen och scannar
sociala medier-flöden från företaget och utanför.
Vad är det bästa med att
jobba på Sveriges Radio?
– Det är ett stort företag med
tryggare framtidsutsikter de
närmaste åren än de flesta andra
mediehus. Och jag stolt över
att jobba på ett företag med så
fantastiskt många olika program
på 11 olika språk – det är public
service.
Har du något råd till andra
som skulle vilja jobba med
samma sak som du?
– Börja med att acceptera att
ett fast jobb alltid påverkas av
tur, tajming och kontakter, och
att man måste vara beredd på
att lägga tid på att bli bäst inom
sitt område. Konkurrensen är
stenhård.
Vad gör du om fem år?
– Jag hoppas på att så
småningom få mer ansvar som
arbets-/projektledare eller chef.
Och förhoppningsvis har jag även
då arbetsuppgifter där jag kan
fortsätta att utveckla själva journalistiken till det bättre. Den har en
så viktig plats i demokratin. ■
utanför Radiohuset just nu
och försöker också träffa
människor och organisationer
för att utöka mitt kontaktnät.
Hur fick du ditt jobb?
– Efter att ha pluggat på
folkhögskola och universitet
började jag min journalistbana på ett magasin och sedan
som frilans. Första radiojobbet var på P4 Gävleborg.
Efter det fick jag ett sommarvikariat på P1 Morgon
på Ekot som förlängdes flera
gånger innan jag blev inlasad
för ett år sedan.
Vad är det bästa med att
jobba på Sveriges Radio?
– För mig är det att det är
så mångfacetterat. Och jag
får stort utrymme att göra det
jag vill göra. Och det finns
olika plattformar att nå ut. Att
få träffa så många människor
som har så intressanta saker
att berätta. Dessa små djupdyk i andras verkligheter!
Har du något råd till
andra som skulle vilja arbeta
med samma sak som du?
– Man kan tro att det är att
jobba hårt men det handlar
tyvärr inte om det. Det spelar
ingen roll hur duktig du är
eller hur hårt du arbetar, jag
har varit med om kollegor
som vunnit både Guldspaden
och Stora journalistpriset men
som hotas av utlasning. Det
handlar mycket om tillfälligheter. Att din kompetens
efterfrågas vid ett visst tillfälle. Jag har många duktiga
anställda kollegor, men jag
har också sett många minst
lika begåvade journalister
som lasas ut efter ett år.
– Jobbar som journalist någonstans där jag utvecklas. ■
MARTINA THUN, PROGRAMLEDARE
»Det blir roligare och roligare för varje år«
TEXT
Vad gör du på Sveriges
Radio?
– Jag är programledare
på Morgonpasset på P3. Jag
tycker det är ett jätteroligt
jobb. Det är himla fritt och
varierat. Jag tycket det blir
roligare och roligare för varje
år som går.
jobbet ut?
– Jag går upp vid fem på
morgonen och är på jobbet
kvart i sex. Då startar jag upp
allt i studion och sätter på
kaffe till mig och så väntar
jag på att mina kollegor ska
komma. Under en sändning
är det inte en dag som är den
andra lik. Vi använder oss inte
av manus så vi har aldrig någon aning om vad den andra
ska säga och så har vi
extremt varierade
och roliga gäster.
Det kan vara
allt ifrån Idol
till professorer. Efter
programmet
pratar vi lite
kort om sändningen.
Hur fick du ditt
jobb?
– Jag fick ett samtal från
Sveriges Radio där de undrade om jag var intresserad av
det här jobbet. Det var ett av
de bästa samtalen jag fått i
mitt liv. Det var som julafton!
Vad är det bästa
med att jobba
på Sveriges
Radio?
– Det är
högt i tak
och det är
resursstarkt.
På Morgonpasset finns
det en redaktion som är smart
och kunnig och hittar
roliga gäster. Och de är så
bra på att hitta bra vinklar på
ämnena som vi tar upp. Jag
kommer ju från reklamradio
där man fick göra allt själv.
Och här har man tillgång till
korrespondenter och en massa annat kunnigt folk.
Har du något råd till
andra som vill jobba med
samma sak som du?
– Ligg på! Försök göra
dig hörd genom bruset. Jag
tycker man ska utbilda sig,
men det finns andra vägar,
till exempel att höra av sig
och tjata lite. Ta kontakt med
redaktioner och visa framfötterna.
– Jag hoppas att jag fortfarande sänder radio! ■
PODDAR
PODDAR
Lyssna när du vill
RADIOFÖLJETONGEN
GÖR PODDSUCCÉ
Programledaren för P3:s valbevakning Henrik Torehammar slår
sig samman med Sveriges Radios
tyngsta röster inom politisk bevakning, Tomas Ramberg och Fredrik
Furtenbach, för fördjupande och
livliga samtal om den
inrikespolitiska veckan.
Ett nytt avsnitt släpps
varje fredag. ■
Spårvagnskyrkogård, Detroit.
MUSIKGUIDEN I P3:
SOUL GETTOTECH –
KORKAD KONST
◆ Historien har gång på gång gett
Detroit rätt. Spökstaden som aldrig
släppte taget om den elektroniska
dansmusiken. Istället muterade den,
blev skitigare, brutalare och mer
getto. Svett och snusk i ett svindlande tempo. Hör specialen om den
en gång baktalade bas-bastarden
som på vägen fick upprättelse i
mittfåran. DJ Godfather,
DJ Assault, Juan Atkins
med flera bidrar till
berättelsen. ■
Klara Zimmergren
och Frasse.
P1: HUNDLAND – EN
KÄRLEKSFÖRKLARING
TILL MÄNNISKANS
BÄSTA VÄN
◆ Hunden tar plats i allt fler
samhällsfunktioner, som vakt, nos,
livsviktigt sällskap eller vårdare.
Varför väljer över en miljon svenskar att leva med en hund och vilken
är hundens viktigaste uppgift?
Möt den hemlösa Anne som
inte skulle klara tillvaron utan Tjabo och hockeyproffset Tommy som
fortfarande darrar på rösten när
han pratar om Roffe. Hör Annika
Östberg berätta om hundens förlösande kraft i fängelset och etologen
Per om vad som skiljer hunden från
vargen.
Och är det verkligen
av lojalitet som hunden
skyddar sin ägare, eller
vill den bara ha godis? ■
P3 DOKUMENTÄR:
KIDNAPPNINGEN AV
UPPSALA-STUDENTEN
◆ Plötsligt var han bara borta. Telefonen avstängd, hans lägenhet tom
och olåst. Efter att ha firat jul med
familjen hemma i Linköping var
Alexander Åhman, bara tre dagar
senare, spårlöst försvunnen. Till
hans familj och fästmö sa polisen
att det med största sannolikhet rörde sig om ett frivilligt försvinnande.
Men, i själva verket hade han fallit
offer för en brutal och hänsynslös
kidnappning.
P3 dokumentär berättar den
osannolika historien om ett ungt
kärlekspar bestående av en läkarstudent och en psykologstudent som
tillsammans med ett tidningsbud
hotade, slog ner och drogade Alexander med sömnmedel och därefter
gömde honom i en förfallen skola
i Västerbotten utan varken värme,
vatten eller el.
För första gången träder både
offret Alexander Åhman
och hans kidnappare
fram, de gör det i exklusiva intervjuer för P3
Dokumentär. ■
Jason
»Timbuktu«
Diakité.
SOMMAR I P1
◆ Missade du programmen i
somras, eller vill du höra
dem igen? Lyssna
exempelvis på Jason
»Timbuktu« Diakité berätta om det
som ledde fram till
hans omtalade framträdande i riksdagen
hösten 2013.
‒ Det här är en berättelse
om varför jag – som är född och
uppvuxen i Sverige –
behövde ställa mig i
riksdagen och visa mitt
svenska pass. ■
LIGGA MED P3
◆ Din knullkompis på nätet där
allt som har med sex och relationer
att göra samlas i en enda härlig
klickbar orgie. Vi lär dig allt om
hur du kan njuta av sex, ger dig
relationsråd och lyfter
fram sexuella problem.
Dessutom kan du alltid
bli uppkåtad av vårt stora
erotiska novellarkiv. ■
Julia Blomberg,
Matilda Berggren
och Robert Jacobsson.
STINA GULLANDER
◆ Efter supervalåret 2014 fick vi ett
av de mest svårtolkade valresultaten på årtionden. Vad kommer
egentligen hända i
Sveriges riksdag
den kommande mandatperioden
och hur
går spelet
bakom
Fredrik
den faktiska
Furtenbach.
politiken till?
JÖRGEN HINDER
DET POLITISKA SPELET
VERKLIGHETEN I P3:
UNG OCH SKALLIG
◆ Tänk dig att du står framför
spegeln. Så upptäcker du att en
liten fläck hår fattas. Lite senare
hittar du ytterligare en fläck. Håret
faller av. Sen ögonbrynen, och
sen ögonfransarna. Hur skulle du
hantera det, att plötsligt se helt
annorlunda ut? Skulle du försöka
dölja det till varje pris? Eller göra
det till din grej och söka upp dina
likar? I Verkligheten i P3 möter du
Therese Hansson och
Denise Hallbäck som
båda tappade håret i
tonåren. ■
JANNE WIESLANDER
Poddradio är ljudfiler som du kan ladda hem. Filerna är i formatet mp3 som du kan lyssna på i en dator, i en speciell
mp3-spelare och i många mobiltelefoner. Om du har en Iphone eller en Android-telefon kan du ladda hem vår app
Sveriges Radio Play och lyssna på poddradio direkt i den. Appen är gratis.
RADIOFÖLJETONGER HAR VARIT EN ÄLSKAD DEL AV SVERIGES RADIOS UTBUD I 75 ÅR. FRÅN
OCH MED I HÖSTAS GÅR DET ATT PODDA PROGRAMMEN, EN TJÄNST SOM PÅ KORT TID MER
ÄN FÖRDUBBLADE RADIOFÖLJETONGENS EFTERHANDSLYSSNING.
TEXT
Mats Carlsson-Lénart
D
boken som
blev radioföljetong var
»Rosen på Tistelön« av
Emilie Flygare-Carlén.
Året var 1939.
Sen dess har hundratals
böcker – nya och gamla, kända och
okända – lästs in för radio av kända
skådespelare. En tidig jättesuccé var
Selma Lagerlöfs »Anna Svärd« som
under de sista krigsåren 1944–45
sändes i 44 delar. Ett exempel på
en uppskattad följetong på senare
tid (2009) är »Huset vid moskén«
av Kader Abdolah i uppläsning av
Christian Fex. En roman som på ett
mycket levande sätt skildrar Irans
historia.
– Den första boken som gick att
podda var Kjell Westös »Hägring
38«, säger Kerstin Wixe i Luleå som
ansvarar för Radioföljetongen.
Westös bok, inläst av Stina Ekblad och även belönad med Sveriges
Radios romanpris 2014, bestod av
36 delar men för att podda behöver
man inte vänta tills hela följetongen
sänts i radio utan samtliga delar går
att ladda ner från dagen då del 1
sänds i radio.
– Hela följetongen kan poddas
fram till en månad efter sändningen
i radio av den sista delen av den aktuella serien, förklarar Kerstin Wixe.
Även Radionovellen, alltså
noveller specialskrivna för Sveriges
Radio, kan numera poddas.
– Novellerna kan till skillnad
från Följetongen laddas ner under
ett helt år efter sändning i radio,
påpekar Kerstin Wixe.
I snitt produceras 12 nya radionoveller per år, vardera cirka 20–25
minuters kittlande lyssning.
– I Radionovellen provar vi också många nya röster. Ännu okända
röstar om varje bok vi ska producera
och tre av fyra måste säga ja för att
det ska bli något, förklarar Kerstin
Wixe.
Men ett grundkrav är att det
ska finnas en tydlig berättarroll,
annars blir det svårt att göra en bra
radioföljetong.
EN FÖRSTA
skådespelare får chansen att gestalta
ett helt nyskrivet verk.
Att spela in en radioföljetong
tar ofta kring en vecka. Sen följer
efterarbetet som tar några veckor
till. Inspelningarna görs dels i olika
radiohus runt om i Sverige, men de
flesta produceras av externa produktionsbolag.
– Det är en rätt svår konst att
göra en radioföljetong. Alla delar
ska vara 24 minuter, inte mer inte
mindre. Uppläsaren ska ha en viss
regi. Varje del behöver en välskriven
resumé och så vidare, säger Kerstin
Wixe som har 30 års erfarenhet som
följetongsproducent.
Hur väljer ni ut böckerna som
blir radioföljetonger?
– Vi är en redaktion på fyra litterärt
intresserade personer som sitter på
olika platser i landet Hela tiden läser
vi nya böcker och skriver lektörsutlåtanden. Varje månad har vi en
telefonkonferens där vi lägger fram
förslag. Vi har väldigt olika smak
och det blir ofta diskussioner. Vi
Men varför ska man då lyssna
på böcker i radio?
– För att det är en stor upplevelse
med en extra dimension! Skådespelarna tillför berättelsen så mycket.
Vi arbetar också med musik för att
förstärka romanens ton.
Även om man läst boken är
det en ny upplevelse att lyssna på
den som följetong, förklarar Kerstin
Wixe.
– Många gånger vet våra
lyssnare inte att de är intresserade
av den här boken. Men med de
berättarverktyg vi har till buds kan
vi fånga in publiken i en historia och
få dem att bara vilja höra mer. Och
det blir mycket enklare för lyssnarna
nu när vi fått börja podda, säger
Kerstin Wixe. Vår efterhandslyssning steg med hela 110 procent bara
under de första månaderna. Man får
helt enkelt en fri ljudbok av högsta
kvalitet! ■
◆ RADIOFÖLJETONGEN
I radio sedan: 1939
Redaktion: Ulla Strängberg, Mia
Gerdin, Ludvig Josephson, Kerstin
Wixe
Se vilka följetonger
och noveller som går
att podda just nu.
RADIORÖSTEN
P3 GULD
Radiorösten i P3:
DILAN APAK
TANKESMEDJAN I P3 ÄR SVERIGES ENDA DAGLIGA SATIRSHOW OCH
DEN SOM HÅLLER SAMMAN PROGRAMMETS PANEL AV HÄCKLANDE
VÄRLDSBETRAKTARE ÄR DILAN APAK, JURISTEN SOM VALDE RADIOSTUDIONS GRÖNA LAMPA FRAMFÖR RÄTTSSALENS HÖGTIDLIGA AURA.
TEXT
Mats Carlsson-Lénart | F O T O Mattias Ahlm
K
1 6 varje
eftermiddag måndag-torsdag bävar
makthavarna då Dilan Apak
och hennes kollegor i Tankesmedjan träder in i studion i
Malmö.
– Förutom att vi skriver
manus brukar vi på förmiddagarna spela en del med varann, avslöjar Dilan – det ingår
liksom i uppladdningen.
Dilan Apak är uppvuxen i
en medelklassig förortsmiljö
norr om Stockholm.
– Som kurd i vita Täby så
stack man ut, oavsett om man
ville det eller inte. Det har
säkert bidragit till att göra mig
till den jag är.
Teater fångade Dilan tidigt
och hon drömde om att bli
skådespelare men till slut blev
det juristlinjen i stället.
– Mina föräldrar hade en
önskan: ta en »riktig« utbildning först, sen kan du göra
exakt vad du vill
Redan medan hon gick på
Juristlinjen halkade Dilan in på
radiokomik
– Sommaren 2013 fick
jag chansen att medverka i
LOCKAN
Humorhimlen Lab i P3 där
nya komiker släpps fram.
Samtidigt som jag skrev radiosketcher höll jag på med min
tunga juridikuppsats.
Samma dag som Dilan
mejlade in sin uppsats skrev
hon kontrakt om att leda Tankesmedjan.
– Jag lockades av att leda
ett program som sparkar rakt
uppåt. Makten mår bra av
att hånas. Provocerar gör vi
också. Nu i vinter har vi haft
en tävling om Sveriges sämsta
vinterkommun (för hemlösa)
som retat politikerna, säger
Dilan.
Det tog lite tid innan hon
självklart visste hur ett medvetet politiskt statement eller en
lite för snabbt fälld kommentar från en makthavare skulle
hanteras i Tankesmedjan.
– Men nu är det här jag gör
och min högsta önskan är att
aldrig någonsin behöva arbeta
juridiskt. Jag skulle vara en
usel jurist! Men jag drömmer
fortfarande om att bli skådespelare, säger Dilan Apak. ■
Kort om Dilan:
24 år.
I Malmö, men uppvuxen i Täby där familjen
bor kvar.
HÖRS I Tankesmedjan i
P3 varje måndag-torsdag, tillsammans med
ÅLDER
BOR
LYSSNA PÅ TANKESMEDJAN.
Johannes Finnlaugsson,
FAVORITPOLITIKER Marit
Ahmed Berhan och Petri- Paulsen! »Hon är orimligt
na Karlsson.
passionerad, den enda
som fruktar antibiotikaSOMMARTRADITION
Sända Tankesmedjan från resistensens annalkande
politikerveckan i Almeda- katastrof, och så verkar
hon väldigt mysig också«.
len.
A
R
I
P
d
A
l
u
G
D
3
P
N
I
L– drottning på
låt.
s
t
e
r
å
a blev alan.
r
i
P
a
ld-g
Lind
u
d
e
G
m
3
P
«
emix) op/soul vid
R
(
r
a
fingr Årets hiph
a
n
i
m
iset
per
»Knäp fick också pr
n
artiMsattetias Ahlm
FOT
O
P3 GULD
P3
2015:
E
R
A
N
N
I
GULD-V
◆ ÅRETS ARTIST
Timbuktu – För livet till döden
◆ ÅRETS GRUPP
First Aid Kit – Stay gold
Little Jinder
live på P3
Guld 2015.
nder
Stina Gulla
SAMTLIGA
◆ ÅRETS LÅT
Knäpper mina fingrar (Remix) – Linda Pira
NYKOMLING
◆ GULDMICKEN ( ÅRETS
Veronica Maggio
First Aid Kit.
LIVE - AKT )
Mattias Ahlm
◆ ÅRETS
Tove Lo
P3 GULD
.
ktu Diakite
Jason Timbu
◆ ÅRETS DANS
La Fleur – samlad produktion
◆ ÅRETS HIPHOP / SOUL
Linda Pira – Matriarken
◆ ÅRETS POP
Beatrice Eli – Die another day
◆ ÅRETS ROCK / METAL
Crucified Barbara – In the red
I de fem första kategorierna har P3-publiken
röstat fram vinnarna på egen hand. I de fyra
sista kategorierna har publikens och genre-jurygruppernas röster vägts samman.
P3 Guld 2015 leddes av Kodjo Akolor
och Tina Mehrafzoon och följande artister
uppträdde: Albin feat. DMA, Galantis, José
González, Joy, Lorentz, Little Jinder,
Linnea Olsson, Say Lou Lou & Lindstrøm,
Silvana Imam & Marlene och Thomas
Stenström.
Veronica Magg
io.
Mattias Ahlm
Per Palmqvist
Missade du galan?
◆ P3 Guld 2015 går att höra igen på
www.sverigesradio.se och tv-sändningen
som visades i SVT1 finns att se på SVT Flow
och SVT Play. ■
P3 MUSIK
SVENSKA STJÄRNOR FÖDS I P3
Nyfiken på det senaste i musikvärlden? Sveriges Radio P3 är kanalen där flest
okända artister lyfts fram.
TEXT
Hendrik Bergstén
E
Sveriges Radios
musikpolicy ska musiken i
P3 spegla nuet och i första
hand den nya populärmusiken inom genrer som pop, rock,
soul, hiphop och modern dansmusik.
Mest ska det vara låtar från det senaste året, men även äldre hits.
– Vi spelar mycket ung svensk
musik och det är verkligen det vi
musikredaktörer brinner för. För
oss är det inte så viktigt om de är
signade på skivbolag utan att det
är musik som vi gillar och att den
passar in i vår mix, säger Linda
Nordeman som är en av fyra musikredaktörer på P3.
Linda Nordeman har följt
utvecklingen för vad som spelas i
NLIGT
radio under många år eftersom hon
började jobba på radion redan som
19-åring 1996. Sedan dess har hon
varit radion trogen.
– Det här hänt ganska mycket
på bara det senaste åren. Det märks
inte minst på 2014 som var ett
mycket bra år, med en bra bredd och
hög kvalité på många olika plan,
speciellt när det gäller kvinnliga
artister och hiphop.
Hon pekar på Sveriges Radios
pris, P3 Guld, som en bra mätare
på vad som är inne och hett just
nu. Priset hyllar det bästa från det
gångna svenska musikåret och delas
ut i början av nästföljande år.
Här ryms både de som är på väg
upp som Albin, Seinabo Sey, Silvana
Imam, Little Jinder, Linda Pira,
Lorentz, Rebecca & Fiona och Tove
Lo, men även mer etablerade artister
som Timbuktu, Linnea Henriksson,
Veronica Maggio, Zara Larsson och
First Aid Kit. Gemensamt för dem
alla är att de är flitigt spelade i P3.
Linda Nordeman menar att den
musikaliska bredden handlar mycket
om att det är billigare att göra musik
idag, att fler är närmare tekniken
och att många därför har möjlighet
att göra musik.
Varje måndag samlas musikredaktörerna och tar fram listor på vad
som ska spelas i veckan. Populära
låtar läggs på så kallad A-rotation,
och spelas då två, tre gånger per
dygn. Låtar som ligger på B-rota-
tion spelas en eller två gånger per
dygn, C-rotation två, tre gånger i
veckan och D-rotation var tredje till
fjärde dag.
– Vi upprepar inte hits lika ofta
som många kommersiella radiostationer som i regel roterar sina hits
8-10 gånger om dagen. Det gör att vi
lämnar plats för ny musik som inte
är lika etablerad.
Under alla åren som Linda jobbat som musikredaktör på P3 är det
ett par artister som hon ser som de
riktigt stora radioframgångarna.
– Det är definitivt Håkan
Hellström och Kent. Vi var ganska
ensamma om att spela dem i början.
Både Håkan Hellström och Kent står
för ett typiskt P3 sound tycker jag. ■
Mest spelade låtarna i P3 2014
1) Rather Be
– Clean Bandit feat. Jess
Glynne
2) Waves (Robin Schulz
Remix)
– Mr. Probz
19) Chandelier
– Sia
28) Shower
20) Slå Mig Hårt I Ansiktet
– Thomas Stenström
29) Love Runs Out
12) Do It Again
21) Shake It Off
– Taylor Swift
30) Fancy
13) Holler
22) Annie Leibovitz
– Timbuktu
– Linnea Henriksson
10) Younger
– Seinabo Sey
11) Rude
– Magic
3) Stay With Me
– Sam Smith
– Röyksopp & Robyn
4) Stay High (Habits Remix)
– Rebecca & Fiona
5) Prayer In C
14) All Of Me (Tiësto Remix)
– John Legend
– Tove Lo & Hippie Sabotage
– Lilly Wood & the Prick &
Robin Schulz
6) My Silver Lining
– First Aid Kit
7) Happy
– Pharrell Williams
8) A Sky Full Of Stars
– Coldplay
9) Halmstad
15) Carry You Home
– Zara Larsson
16) Din Soldat
– Albin & Kristin Amparo
17) Summer
– Calvin Harris
18) Knäpper Mina Fingrar
(Remix)
– Linda Pira med vänner
– Becky G
– OneRepublic
SVERIGESRADIO.SE är vår
webb, som har omkring en
miljon besökare varje vecka. Här
kan du lyssna på våra sändningar
direkt eller i efterhand, få nyheter via text och bild samt läsa
mer om Sveriges Radio och våra
program.
SVERIGES RADIO PLAY är vår
app för mobiler och surfplattor.
Här finns våra 50 direktsända
kanaler, inklusive de lokala
P4-kanalerna och digitala kanaler. Här finns också hundratals
poddradiosändningar och extrasändningar från stora händelser
och evenemang som du kan
lyssna på i efterhand. För sportintresserade finns även appen
Radiosporten Play.
PODDSÄNDNINGAR kan
laddas ner från vår app, från
webben, Spotify eller via vår
inbäddade spelare som vem
som helst kan lägga upp på
sin egen hemsida. När podden
är nedladdad kan du lyssna
på programmet utan att vara
uppkopplad mot något nätverk.
Idealiskt exempelvis på flyget.
DIGITALRADIO (DAB) Digitalradio
(DAB) sänder vi i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Luleå och
den går att lyssna på via en digital
radioapparat. Just nu utreder
regeringen möjligheten att sända
digitalradio i större skala via ett
digitalt marknät, på samma sätt
som TV redan gör.
– Iggy Azalea
Linnea
Henriksson.
23) Dark Horse
HUR LYSSNAR
DU HELST?
– Katy Perry & Juicy J
24) Jubel
– Klingande
25) All About That Bass
– Meghan Trainor
26) Hard Out Here
– Lily Allen
27) Demons
– Imagine
Dragons
Zara Larsson.
Coldplay.
TRAFIK
TRAFIK
NÄR DET GÄLLER
SEKUNDER
»TA-DAAAA!!« DEN SKARPA SIGNALEN BRYTER IN I PROGRAMMET MED
NÄRMAST BRUTAL AUKTORITET. DET KAN HANDLA OM SEKUNDER NÄR
TRAFIKREDAKTIONEN GÅR UT MED SITT VIKTIGA MEDDELANDE.
TEXT
Johan Wangström | F O T O Anna Hållams
B
mest
brådskande är bilar som
kör i fel riktning mot
trafiken, förklarar Peter
Blomquist, brandmannen som gett
lyssnarna trafik och servicerapporter i snart tjugo år.
Det är fortfarande mörkt när
Peter Blomquist kliver in genom
entrén till radiohuset i centrala
Jönköping. Ännu sover de flesta,
men om någon timme är morgonrusningen i full gång och tiotusentals bilister, tågresenärer och andra
trafikanter kommer att ha sällskap av
just honom på sin resa till jobbet eller skolan. Den arla timmen är inget
problem för Peter, han är van vid att
arbeta på natten efter snart fyrtio år
inom ambulanssjukvården och på
räddningstjänsten där han har sitt
ordinarie yrke som brandman.
– Jag är morgonpigg men i natt
har jag sovit dåligt. Jag gick över
gränsen igår kväll och blev pigg
igen, säger Peter och skickar iväg
nästa sändning, en kort rapport
till grannlänet. »Trafikinformation
P4 Östergötland, fortsatt väldigt
LAND DET
»BILAR I FEL
RIKTNING –
DÅ KAN MAN
TILL OCH
MED BRYTA
KUNGENS BEGRAVNING«
lugnt i trafiken denna morgon,
inga olyckor eller störningar«. Det
är lustigt, Östergötland har inte
haft någonting på hela morgonen,
medan Kronoberg har haft »häcken
full«, konstaterar Peter framför
raden av skärmar, kartor och sändningsutrustning.
SIFFERMINNE EN FÖRDEL
Trafikredaktionen i Jönköping är
en av fem i landet. Här arbetar två
personer på varje pass med att sända trafik och servicerapporter över
åtta olika kanaler i P4, en stor del av
mellansverige. Tempot är högt och
för en utomstående är det närmast
obegripligt hur man klarar att hålla
reda på alla vägavsnitt och tåglinjer
som slingrar över skärmarna.
Peter halkade in som inhoppare
på redaktionen för snart tjugo år
sedan och har med åren blivit en
välbekant stämma i radion. Extrajobbet är en perfekt kombination
med hans yrke inom räddningstjänsten tycker han.
– Ingen klår mig på att kunna
vägarna, jag har nog kört på de
flesta av vägarna i våra sändningsområden och det hjälper mig när
jag rapporterar. Peter förklarar att
han har ett enormt sifferminne,
vilket gäller exempelvis vägnummer.
En vanlig morgon på redaktionen inleder han med att checka av
läget med bland annat Trafikverket,
»vad har hänt under natten? Är det
avstängda vägar, olyckor, översvämningar?«
Vid 06.00 inleds sändningarna med täta inhopp i de olika
kanalerna. Framför honom ligger
ett körschema med en lång rad planerade rapporter, till detta kommer
de varningar och händelser som
kommer in allt eftersom.
Tekniken är viktig för att samla
information om olika störningar från
exempelvis kommuner och myndigheter, men minst lika värdefull är
kontakten med lyssnarna. Telefonnumret 020-999444 är etablerat och
används ungefär 100 000 gånger varje år, extra mycket vid dåligt väder.
Och det märks på redaktionen, bakom oss ringer telefonerna
ideligen med tips och ibland frågor,
även om redaktionen helst vill undvika att ge enskilda lyssnare egna
färdtips, det tar för mycket tid.
Trafik och serviceverksamheten har funnits i Sveriges Radio
i många år, men har blivit allt
viktigare, berättar Johan Wiberg
som är en av de ansvariga för
verksamheten. Mätningar visar att
sändningarna är de som publiken
uppskattar allra mest i radions utbud, och internt har medarbetarna
fått en mer journalistisk roll där de
också förser nyhetsredaktionen med
material till nyhetssändningarna.
AKUT VARNING GÅR FÖRST
Verksamheten är igång dygnet runt,
men på nätterna sköter redaktionen
i Stockholm rapporteringen över
hela landet. Med ny teknik kan
man därifrån sända varningar till
enbart de berörda delarna av landet.
Morgonen håller på att bli
förmiddag när stämningen plötsligt
skärps till ytterligare på redaktionen.
En lastbil har tappat sitt släp mitt på
E6 söder om Kungälv och nu visar
Peter Blomquist, brandman
och trafikreporter.
sig styrkan i lyssnarkontakten. Trycket
ökar på telefonerna, med lyssnare som
vill varna sina medtrafikanter för faran
på motorvägen.
–Det kan bli stressigt, säger Peter.
Det gäller att skaffa sig en så korrekt
bild av vad som inträffat som möjligt
samtidigt som det blinkar för fullt
på telefonerna. Och dialekterna kan
också vara svårt, det gäller att kolla
en extra gång så att betoningen blir
rätt och ofta kallas saker som de
formellt inte heter.
Det viktigaste rådet till dem som
ringer är att de ska försöka ta reda på
var de befinner sig.
Peters kollega Clarence Hansson
går ut med en akut varning i SR Väst,
men nu måste informationen ut också i SR Göteborg. Det gäller att vara
snabb och att försöka se faran i ett
större perspektiv, en bil som kör mot
trafiken på E4 kan snabbt ha flyttat
sig från ursprungspositionen, till och
med in i ett annat län.
– Bilar i fel riktning är bland det
mest brådskande, förklarar Peter. Då
kan man till och med bryta kungens
begravning. Jag har brutit Ekot några
gånger, men då gäller det livet.
Bilar som kör mot trafiken visar
sig förvånansvärt nog vara ganska
vanligt, och redaktionen har varit med
om att varna för just en sådan som
dessvärre frontalkrockade strax efteråt.
En lyckligare utgång blev det när
Johan Wiberg lotsade en brådskande
ambulanstransport genom semestertrafiken och blev uppringd med ett
tack från sjukvårdspersonalen när de
kommit fram, sådant värmer.
Och ibland blir situationen rent
komisk, som när varningen gäller
förrymda kameler på Öland, berättar
Peter.
Den här morgonen har varit
ganska »stimmig«. Ett par trafikolyckor och en större lastbilsbrand
har man också hunnit hantera
tillsammans med servicemeddelanden om en havererad kommunal
telefonväxel och ett vattenavbrott.
Och som vanligt mängder av samtal
med de engagerade lyssnarna. Det
kanske allra viktigaste för den viktiga
Trafikredaktionen. ■
PUBLIC SERVICE
PUBLIC SERVICE
LARMET GÅR
»VMA SÄNDS
UT VID RISK
FÖR OMEDELBAR OCH
ALLMÄN
FARA FÖR LIV
OCH HÄLSA«
VISSTE DU ATT DU SKA SÄTTA PÅ RADION NÄR DU HÖR UTOMHUSSIRENERNA SOM VARNAR FÖR EXEMPELVIS
UTSLÄPP I LUFTEN? OFTAST ÄR SIGNALERNA ETT TEST AV ATT SIRENERNA FUNKAR SOM DE SKA, MEN DET
ÄR VIA SVERIGES RADIO SOM DU FÅR VETA VAD DET HANDLAR OM.
TEXT
Anna-Lena Walmsley | I L L U S T R AT I O N Lisa Ullenius
D
VMA
– Viktigt meddelande
till allmänheten. Om
det brinner i en soptipp
och giftig rök sprider sig över
området där du bor – då är det Sveriges Radios uppgift att varna dig
för det. Eller om vattnet i kranen är
förorenat – då är det vi som ska se
till att du får reda på det. Innan du
dricker vattnet! Hur meddelandena
ska gå till är beskrivet i detalj i ett
avtal med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Meddelandena finns i två nivåer;
varning och information.
‒ När det ringer i den röda
telefonen här på redaktionen då vet
vi att något har hänt, berättar Åke
ET KALLAS FÖR
som är kort och begripligt. Inom
Brulin på Sveriges Radios sändett par minuter bryter man sedan
ningsledning, där man ansvarar för
Sveriges Radios kanaler P1, P2,
att sända ut VMA.
P3 och P4 i tur och ordning och
Den röda telefonen är en
sänder. Meddelandet sänds
direktlinje till SOS Alarm,
även i reklamradiokanalarmcentralen som samlerna och syns som en
ordnar all räddningstextremsa i tv. Oavsett
tjänst som ambulans,
vilken radiokanal du
polis och brandkår.
lyssnar på kommer
– Att samtalen
du alltså att höra
går genom dem är
meddelandet. Så här
en garanti för oss,
Åke Brulin.
kan det låta:
då vet vi att den som
»Här är Sändningsledringer har rätt att begära
VMA, säger Åke.
ningen vid Sveriges Radio med
Så fort telefonsamtalet med
ett viktigt meddelande till allmänheträddningsledaren via SOS är avsluen i Täby i Stockholms län. På grund
av en brand i återvinningscentralen i
tat börjar jourhavande sändningsleHagby uppmanas känsliga personer i
dare att skriva ihop ett meddelande
närområdet att stänga dörrar, fönster
och ventilation. För mer information
lyssna på Sveriges Radio P4 Radio
Stockholm.«
Åke Brulin berättar att man
försöker att bryta radioprogrammen så snyggt som möjligt, men
det är inte alla gånger det går. Det
viktiga är att varningen når så
många människor som möjligt i
det drabbade området. I bästa fall
räddar man liv.
‒ Då är det ju tydligt att vårt
jobb är viktigt. Radion är en viktig
del i samhällets beredskapssystem
och Sveriges Radio är en väg att
nå alla i landet. Om det händer nåt
farligt ska man lyssna på radio, säger
Åke Brulin. ■
I ÖVERENSKOMMELSEN MED MSB STÅR:
◆ »VMA Varningsmeddelande – sänds
då risk bedöms föreligga för omedelbar
och allmän fara för liv
och hälsa, betydande
skada på egendom
eller miljö eller vid
risk för spridning av
en allvarlig smittsam
sjukdom.«
◆ »VMA Informa-
◆ Varningsmeddelan-
sänds för att förebygga
och begränsa väsentliga och omfattande
skador på liv, hälsa,
egendom eller miljö
och vid smittspridning.«
och samtidigt i de
berörda lokala kanalerna
och i Sveriges Radios
rikskanaler. Informationsmeddelandena sänds
inom några minuter i
en kanal åt gången så
snart det passar bra för
de pågående radioprogrammen.
tionsmeddelande –
dena sänds genast
◆ Det är inte vem
som helst som kan kräva att Sveriges Radio ska
sända ut varningsmeddelanden. Bland dem
som har rätt att begära
ett VMA är till exempel
räddningsledare, polisen, smittskyddsläkare
och strålsäkerhetsmyndigheten.
◆ Sveriges Radio
sänder i genomsnitt
cirka 20 VMA-information per år och ett
varningsmeddelande.
Sändningsledningen
sänder även trafik- och
service-meddelanden i
Sveriges Radios kanaler.
SVENSKTOPPEN NÄSTA
SVENSKTOPPEN NÄSTA
Radions stjärnskott
KALLE JOHANSSON
KLAR FÖR MELODIFESTIVALEN
NÄR 17-ÅRIGE KALLE JOHANSSON FRÅN KALMAR I SOMRAS KAMMADE HEM
SEGERN I SVERIGES RADIO P4:S RIKSTÄCKANDE MUSIKTÄVLING SVENSKTOPPEN NÄSTA, KNEP HAN OCKSÅ EN GARANTERAD PLATS I STARTFÄLTET TILL
ÅRETS MELODIFESTIVAL. NU TÄVLAR HAN MED LÅTEN FÖR DIN SKULL.
TEXT
Johan Wangström | F O T O Janne Danielsson
T
»MIN HÖGSTA
DRÖM ÄR ATT
LIVNÄRA MIG PÅ
MUSIKEN.«
kan bli! För
ett år sedan pluggade Kalle
Johansson som vanligt på
artistutbildningen Stage4you Academy i Torsås söder om
Kalmar, när skolans ägare sa att han
»måste skicka in något till Svensktoppen nästa«.
– Kanske såg han potentialen i
mig, säger Kalle.
Rätt hade han i sådana fall
för frågan är om någon kunde ana
vad som skulle hända sedan. Efter
att ha letat efter låtar utan att ha
hittat någon som riktigt passade,
skrev Martin Eriksson och Thomas
Karlsson som också är kopplade
till skolan en ny låt, »Den där dan«,
åt Kalle. I mars skickade de in sitt
bidrag, en av fler än 1100 låtar, som
under våren nöttes och sållades
bland lyssnare och jurygrupper på
Sveriges Radios lokala P4-stationer
runt om i landet.
ÄNK SÅ DET
» JÄTTETAGGAD «
I juli hade Kalle Johansson tagit sig
till deltävlingen på Larmtorget i
Kalmar, där »Den där dan« tävlade
mot 17 andra låtar. 3500 personer
fanns i publiken på torget när Kalle
klev upp på scen.
– Jag var jättetaggad över att få
spela inför så mycket folk och glad
redan där, men sedan rullade det
bara på, minns han.
Plötsligt var Kalle i riksfinal, på
Liseberg i Göteborg.
HÅRD KONKURRENS
– Jag trodde verkligen inte att jag
skulle komma till Göteborg, det var
väldigt hård konkurrens med artister som gått igenom samma gallring
som jag. Men när jag väl visste att
jag skulle dit, så kände jag att det
kan gå bra nu.
Och gissa vems namn som
ropades upp av Svensktoppens programledare Carolina Norén den där
sensommarkvällen? Jovisst, Kalle
Johansson hade sopat hem hela
tävlingen och var plötsligt i diskussioner med Christer Björkman om
upplägget inför Melodifestivalen.
– Det är ju jättekonstigt egentligen, han är ju ingen liten pys.
Och det var ett år med hård
konkurrens som Kalle lyckades
knipa segern, betonar projektledaren för Svensktoppen nästa,
Maths Broborg på Sveriges Radio.
Aldrig tidigare under de sju år som
tävlingen funnits har så många låtar
skickats in.
– Kalle är den yngste vinnaren vi har haft, en ung man med
glimten i ögat och en väldigt bra
röst. Han gjorde ett väldigt bra
framträdande på Liseberg och låten
har fungerat jättebra i radio, säger
Maths, som nu håller på att förbereda en ny säsong av Svensktoppen
nästa.
Nu under våren, samtidigt som
Kalle Johansson tävlar i Melodifestivalen, är det dags för den som
vill få chansen i årets Svensktoppen
nästa att skicka in sin låt till Sveriges Radio. Inspelningen ska vara av
bra kvalitet och en färdiginspelad
sändningsbar version.
– Tävlingen fångar in många
låtskrivare i landet, både de som
kanske ägnar sig åt annat i livet
nu och de som lever på att skriva
musik. Den är öppen för både nya
och etablerade låtskrivare, som får
sina tävlingsbidrag bedömda av
jurygrupper på de lokala stationerna
och sedan också lyssnarna via röstning.
Maths Broborgs tips är att välja
SVENSKTOPPEN NÄSTA
en låt som representerar dig själv,
och som du känner dig bekväm
med.
– I Kalles fall vet jag att de
diskuterade flera olika låtar, men så
skrev de en sprillans ny som kändes
»javisst, det här är jag«. Och då är
det lättare att lägga till hjärta också,
det ser man på Kalles leende, glimten är äkta, förklarar Maths.
ÖVAR INFÖR TV - KAMEROR
Under hösten och vintern har
Kalle ägnat sig åt att träna på
att framträda i TV, att följa den
röda lampan som visar vilken av
kamerorna det är som följer honom.
Skolan har också en medieutbildning så resurserna finns på nära
håll. Artistskolan som Kalle går
i är ett slags »Fameskola« med
olika inriktningar och ligger bara
tio minuter hemifrån. Redan när
den startade bestämde sig Kalle
för att han en dag skulle gå där.
Det är också i skolans studio han
tillbringar mycket tid.
Samtidigt med förberedelserna inför Melodifestivalen arbetar
Kalle och låtskrivarna bakom »Den
där dan« med ett album, där också
den legendariske Thomas G:son
som bland annat skrivit Euphoria
medverkar.
– Han har ju skrivit en del låtar
som det gått bra för, konstaterar
Kalle.
Man förstår om det gångna
året varit omtumlande för Kalle
Johansson från Söderåkra utanför Kalmar, och förmodligen blir
LÄS MER OM
SVENSKTOPPEN
NÄSTA OCH HUR
DU TÄVLAR PÅ
SVERIGESRADIO.SE
Scanna koden med
din mobil.
SÖNDAGSINTERVJUN I P4
det kommande knappast mycket
lugnare. Kalle hoppas naturligtvis
att lyssnarna och tittarna ska stanna
kvar vid hans musik även efter
Melodifestivalen.
– Det här är vad jag vill göra,
min högsta dröm är att livnära mig
på musiken och att arbeta som
artist.
Och även om vägen ser ut att
vara utstakad i just den riktningen
avslöjar han att det finns en lite
otippad reservplan i bakfickan, att
han kan tänka sig att bli polis.
Men nu är fokus på att fånga
hela svenska folket. Som artist i
Melodifestivalen. ■
KORT OM KALLE
17 år.
I Söderåkra utanför
Kalmar.
SÄLLSKAP Singel.
AKTUELL Tävlar i Melodifestivalen med låten För din
skull.
FÖREBILDER Jag har inga
som jag försöker efterlikna men lyssnar mycket på
Adele.
ÅLDER
BOR
MÖTEN MED AKTUELLA PERSONER,
UTFRÅGADE PÅ GRUNDVAL AV GENUIN
NYFIKENHET OCH GEDIGEN KUNSKAP.
DET SKA VARA KÄNNETECKNANDE FÖR
NYA SÖNDAGSINTERVJUN I P1 MED
MARTIN WICKLIN.
FAVORITLÅT PÅ SVENSKTOP PEN Strövtåg i hembygden,
den är skön och harmonisk.
TEXT
Mats Carlsson-Lénart |
FOTO
Micke Grönberg
FAVORITLÅT I MELLO
Euphoria, det är en väldigt
bra låt. Naken, men jag kan
inte förklara varför.
MELLOLÅT JAG INTE SKULLE
GJORT Vindar i håret och
alltför schlageraktigt blir det
nog inte.
LYSSNAR PÅ P4 Kalmar
väldigt ofta, särskilt eftermiddagsprogrammet.
GÖR FÖRUTOM ATT BLI
STJÄRNA Jag fotograferar
mycket, men musiken tar
ganska mycket tid.
NÄRA & PERSONLIGT
S
kl
08.05 varje söndag är ett nytt
program som sedan nyår
intar en framskjuten plats i
P1-tablån, före det legendariska och
internationellt utblickande veckomagasinet God morgon världen.
– Vi vill gärna synas i medielandskapet och påverka agendan för
vad som blir aktuellt, säger Martin
Wicklin, vars bolag Tredje Statsmakten producerar denna en av P1:s största
satsningar på länge.
Konceptet är enkelt – en 45
minuter lång och mer eller mindre
oklippt intervju med en enda person
per program. I den meningen liknar
Söndagsintervjun Ekots lördagsintervju men sedan upphör likheterna.
– Det här är absolut ingen utfrågning utan det handlar om djupgående,
personliga intervjuer med intressanta
och aktuella personer, förklarar Martin
Wicklin som sedan tidigare är välkänd
som programledare för Medierna i P1.
Martin har länge drömt om att få
ÖNDAGSINTERVJUN
arbeta just i det grundläggande format
som en välförberedd intervju är.
– Det här är det jag tycker allra
mest om, journalistik i sin renaste
form! Jag tror också det är väldigt
underhållande att lyssna på långa
intervjuer om de är väl genomförda.
Tillsammans med programmets
producent letar Martin fram de mest
intressanta intervjupersonerna just nu
och sedan lägger man mycket tid på en
grundlig research.
– Utifrån researchen skriver jag
frågor och manus. Men faktum är att
jag strax före inspelningen brukar slänga
alltihop. Det blir ofta bäst så, att inte
vara låst till ett upplägg utan att i stället
helt fokusera på intervjupersonen och
det han eller hon säger. Det som verkligen är viktigt att jag vet har jag ändå
redan i huvudet, förklarar Martin.
Förutom lång erfarenhet av intervjuande i olika sammanhang är Martin
Wicklin utbildad på Dramatiska Institutets radiolinje, där just intervjuande i
radio var en viktig del.
– Även om Söndagsintervjun inte
är utfrågningar är det inte lika med att
frågorna är snälla eller okontroversiella.
En lång intervju handlar ju om att
komma nära en människa och få höra
spännande och oväntade berättelser.
Och man ska alltid ha med sig en fråga
som man är lite rädd för att ställa, förklarar Martin. Något som ger intervjun
lite »svärta«.
Martin berättar att han alltid sätter
sig nära den han ska intervjua. Mycket
nära, till och med.
– Jag tror det gynnar samtalet att sitta
så vi mer eller mindre har kroppskontakt.
Det liksom händer nånting då. Men det
är min filosofi. Det finns radioproducenter som tänker tvärtom, som sitter så
långt från sin intervjuperson att de måste
använda en lång bom till mikrofonen.
Ett par gånger under pratstunden
med Martin råkar han i olika sammanhang nämna Zlatan Ibrahimovic och
det är inte svårt att gissa att han är en
potentiell drömgäst i Söndagsintervjun.
– Det stämmer, det vore fantastiskt att
få honom till vår lilla studio. Ulf Lundell
står förresten också högt upp på listan.
På frågan om Martin har några
förebilder inom sin yrkesroll så nämner
han Stina Dabrowski med alla sina stora
intervjuer av världskändisar och andra
på framförallt 1980- och 90-talen, i
vilka hon ställde just de där lite känsliga
frågorna även till exempelvis Muammar
Khadaffi och Margaret Thatcher.
– Men en helt annan slags
intervjuare som också är en förebild
för mig heter Studs Terkel, amerikansk författare och radiopratare. Han
brukade gå fram till folk på gatan och
få berättelser om de mest fantastiska
levnadsöden. Tack vare sin genuina
nyfikenhet, och just den tror jag är
kärnan i att en intervju blir riktigt bra,
säger Martin. ■
LYSSNA PÅ
SÖNDAGSINTERVJUN:
Scanna koden med
din mobil.
VI I FEMMAN
VI I FEMMAN
sentera sin klass. En uppgift som kom
som en överraskning:
– Jag var inte alls beredd på att det
skulle bli så. Det var kul och jag blev
helt förvånad att jag hade svarat mest
rätt, säger Otto.
vinnare av
Förra säsongens
dda
to Åberg och He
Vi i femman, Ot
n i Visby.
ola
ask
ack
rrb
No
Roswall från
i Vi i femman
valde Ulrika Nikolausson att väva in
förberedelsen av klassen i den vanliga
undervisningen:
– Jag följde läroplanen men hade
fokus på allmänbildning. Vi tittar
alltid mycket på Lilla Aktuellt, och nu
med supervalår och allt så tittade vi
extra mycket på nyheter. Problemlösning har vi också jobbat mycket med
de senaste tre åren. Inför matte-frågorna var jag kolugn, säger Ulrika
Nikolausson med ett skratt. Hedda
och Otto tycker också att det är viktigt
att förbereda sig väl. Till de femteklassare som nu ska tävla har de följande
tips gällande förberedelse:
– Träna mycket på allt möjligt.
Inte bara på en sak, tipsar Hedda.
Otto fortsätter:
INFÖR MEDVERKAN
–
DET ÄR ÄNNU EN GÅNG DAGS FÖR LANDETS FEMTEKLASSARE ATT VISA VAD DE KAN.
EN NY SÄSONG AV VI I FEMMAN ÄR I GÅNG, OCH I ÅR VAR DET 73 864 FEMTEKLASSARE
SOM DELTOG I UTTAGNINGEN. DET ÄR DET HÖGSTA ANTALET PÅ TIO ÅR.
TEXT
Ulrika Olsson | F O T O Carl-Johan Söder/SVT
»KLASSEN
FICK HELT
KLART EN
BÄTTRE
SAMMANHÅLLNING«
D
att
vara med i Vi i Femman,
men nervöst för många.
Därför är programmet
i år mer lekfullt än tidigare, och
frågorna blir allt bättre anpassade till
11-åringar och deras förutsättningar.
Ett utvecklingsarbete som har pågått
under några år. Ett annat område där
det också märks skillnad är mångfalden bland de tävlande barnen.
– Vi i femman måste spegla hela
Sverige, och de senaste fem åren har
ET ÄR POPULÄRT
det skett en stadig ökning i antal
elever med utomnordisk bakgrund
som representerar sina klasser, säger
Kim Ohlsson, programledare i både
radio och TV.
MEDVERKAN I Vi i femman har
ofta också en positiv inverkan på
sammanhållningen i klassen. Det kan
Ulrika Nikolausson intyga. Hon är
lärare för klass 6 i Norrbackaskolan
från Visby. Förra året vann klassen Vi
i femman:
– Klassen fick helt klart en
bättre sammanhållning av att arbeta
tillsammans mot samma mål, berättar hon.
Hon fortsätter:
– Vi fick en bättre gemenskap
över lag. På tisdagarna, när det var
delfinaler, hade alla en uppgift. Även
de som var hemma vid radioapparaterna var viktiga. Alla hjälptes åt att
peppa Hedda och Otto som tävlade.
De var de två elever som hade bäst
resultat, och som därmed fick repre-
Annika Lantz och
Kim Ohlsson är
domare respektive
programledare i
Vi i femman.
Mattias Ahlm
FÖRNYELSE I KLASSIKERN
VI I FEMMAN
LYSSNA PÅ NYHETERNA , och
var inte för nervös. Man ska vara lugn
men också vara på hugget, särskilt när
det är snabbtryckningar.
Och det visade sig vara en riktig
satsning. Segern firades, som sig bör,
på storartat sätt. Finalen såg klassen tillsammans på storbilds-TV på
en restaurang i Visby. De bjöds på
bullkalas på ett bageri, lunch på en
hamburgerrestaurang och utflykt till
Lilla Karlsö. Hela våren var ett enda
långt firande.
– Vi firade massor av gånger och
åt hur mycket tårta som helst, berättar
Hedda och Otto.
Efter sommarlovet startade
terminen med en resa till nöjesfältet
Kneippbyn, och innan nästa sommarlov bär det av på klassresa.
Så även om Vi i femman förändras så sakteliga till formen, så förmedlar programmet alltid det som varit Vi
i femmans paroll sedan 1963 – kunskap
är roligt. Att nästan 75 procent av landets femteklassare deltar i uttagningen
skvallrar ju onekligen om ett gediget
engagemang.
– Vi i femman skapar radio och tv
av det som är femteklassarnas vardag,
konstaterar programledare Kim
Ohlsson. ■
DIGITALRADIO
DIGITALRADIO
Digitalradio – så funkar det
SVERIGE
Förslag om utbyggnad av
digitala nätet finns, väntar
på politiskt beslut.
FRAMTIDENS RADIO ÄR DIGITAL, DET ANSER BÅDE SVERIGES RADIO OCH DEN KOMMERSIELLA RADION. EN VIKTIG
ANLEDNING TILL DET ÄR ATT FM-NÄTET ÄR FULLT OCH FÖR
ATT RADIOMEDIET SKA KUNNA UTVECKLAS BEHÖVS PLATS
FÖR FLER KANALER. DÄRFÖR ARBETAR DE OLIKA RADIOBOLAGEN I SVERIGE TILLSAMMANS FÖR ATT FÅ IGÅNG
DIGITAL MARKSÄND RADIO, OFTA KALLAD DAB, ELLER EN
MODERNARE VARIANT; DAB+.
TEXT
STORBRITANNIEN
51% lyssnar på digitalradio
varje vecka och 50% av
alla nya bilar utrustas med
digitalradio.
Ulrica Bengtsdotter
Vad är egentligen skillnaden
mellan digitalradio och FM?
Digitalradio ger lyssnarna möjlighet
att höra fler kanaler i radion och
dessutom med högre ljudkvalitet än
i det analoga FM-nätet, som är fullt.
FM är ljudvågor genom luften och
om de vågorna sänds ut på frekvenser som ligger för nära varandra stör
sändningarna varandra. I digitalradion tar signalerna inte upp plats på
samma sätt och många fler kanaler
får plats. Dessutom kan kanaler som
idag sänder lokalt även sända över
hela Sverige.
Vad är DAB+?
DAB är en förkortning för Digital
Audio Broadcasting och är den
tekniska benämningen för ett nytt
digitalt sändarnät för radio.
DAB+ är en sändningsteknik för digital radio som bygger
på samma plattform som DAB,
men som utnyttjar en modernare
ljudkodning. Därför kan man få
plats med minst dubbelt så många
kanaler med DAB+ som DAB.
När går Sveriges Radio över
till digitalradio?
Det är långtifrån bestämt. Det finns
stöd från politiskt håll att bygga
ut det digitala marknätet, men
det finns inga beslut. En utredare
har föreslagit att utbyggnaden av
digitalradion drar igång snarast, så
att FM-nätet kan släckas år 2022.
Nu ligger frågan hos politikerna
i regeringen och riksdagen. Om
beslut sedan fattas om släckning av
FM-nätet kommer man att sända
parallellt i flera år så att övergången
blir smidig.
Vad vinner jag som lyssnare
på att radion digitaliseras?
Framförallt kommer det att finnas
utrymme för många fler nya kanaler
att lyssna på (och ljudkvaliten blir
bättre).
Men många människor lyssnar
ju i dator och mobil, varför
behöver vi ett DAB-nät också?
Kapaciteten för internet räcker
inte till och nätet är dessutom
sårbart. Sveriges Radio måste ha
beredskap att sända i kriser, utan att
vara beroende av uppkoppling från
internetleverantörerna. Det är via
Sveriges Radio som människor får
information vid exempelvis oväder,
spridning av giftig rök etc vilket gör
att vi behöver marksänd radio.
Men samtidigt kommer
internet att spela en stor roll för
radiolyssnandet. Radion behöver
både och.
Hur är läget just nu för digitalradio i Sverige? (Kan man
lyssna på något i DAB-mottagare nu?)
Nu når Sveriges radios DABsändningar bara ut i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Luleå. Sändningarna är alltså begränsade.
Hur ser det ut i andra länder?
Norge, Storbritannien, Schweiz och
Danmark är exempel på länder där
man kommit långt i utvecklingen
och där det säljs många digitalradiomottagare. Även Tyskland och
Holland lanserar digitalradio. Norge
planerar att släcka sitt FM-nät och
endast sända digitalt från 2017.
NORGE
Planerar att helt
sluta sända FM år
2017.
DANMARK
Digitalradionätet är
nästan fullt utbyggt.
NEDERLÄNDERNA
Sänder digitalt
i DAB+.
DET HÄR ÄR DIGITALRADIO:
◆ FM - NÄTET (där radiokanalernas frekvens anges i MHz) är på
TYSKLAND
Snabb ökning av
digitalradio, som
sänds i DAB+.
BELGIEN
Digitalradionätet
nästan helt utbyggt,
har gått över till
sändningar i DAB+.
FRANKRIKE
Bygger ut digitalradionätet över
hela landet.
Hur skiljer sig en DAB-radio
från en FM-radio?
Faktum är att skillnaden inte är så
stor för dig som användare. Den
avgörande fördelen är att du kan
ta emot många fler radiokanaler.
Ljudet är digitalt och brusfritt
och frekvensratten ersätts med
kanalsökning. Man behöver inte
leta stationer bland frekvenserna
utan alla tillgängliga kanaler visas i
en display. ■
väg att bli fullt och räcker inte till för alla som behöver sända
där: tex både radiostationer och militären.
◆ DIGITALRADION ger plats för fler radiokanaler genom att ljudet »förpackas« till ettor och nollor och färdas genom digitala
kablar = digital marksänd radio. Därmed finns inga ljudvågor
som behöver »svängrum« i luften, vilket alltså behövs i FM-nätet.
◆ DIGITALRADIO ÄR INTE samma sak som webb-sänd radio, dvs
sändningar direkt eller efterhandslyssning (podd) via internet.
Marksänd digitalradio är tåligare än webbsändningar, och
dessutom oberoende av internetleverantörens täckning och
kapacitet.
SCHWEIZ
25% har digitalradio
i hemmet.
ITALIEN
Digitala sändningar
i DAB+ igång sedan
2012.
KNOPPEN & KROPPEN
90 års folkbildning via radion
HELA 2015 FIRAR VI ATT SVERIGES RADIO FYLLER 90 ÅR. REDAN VID STARTEN 1925 VAR FOLKBILDNINGEN EN VIKTIG DEL AV UPPDRAGET FÖR SVERIGES RADIO, ELLER RADIOTJÄNST SOM FÖRETAGET
HETTE DÅ. BÅDE VUXNA OCH BARN SKULLE FÖRSES MED »BILDNING OCH GOD SMAK«.
TEXT
Sofia Falk | F O T O Sören Hoffman
R
ADION FICK redan från
början en självklar plats
i skolundervisningen.
Genom Skolradions
sändningar fick lärarna tillgång till
spännande och lärorika program
som eleverna kunde lyssna på
tillsammans i klassrummet. När allt
började 1928 var det Skolöverstyrelsen som stod för sändningarna
innan Radiotjänst tog över tre år
senare.
Programmen kunde handla om
allt från sexualundervisning (om än
något stelare än idag), till porträtt
av kulturpersonligheter som Selma
Lagerlöf. Forskningsresanden Sten
Bergmans föredrag om resor till
fjärran länder var populära.
»Lärjunge infinne sig snyggt och
ordentligt klädd...« ett program
för stora och små skolbarn den
3 september 1943 Upprop i klass
3a Djursholms samskola.
FOSTRAN OCH BILDNING
R A L LY
S
IL
B
D
Å
L
Å
P
G
IN
1943: JERR
Jenny Mattsson | F O
TO
SVT Bild
gram som
i radio. Men det pro
pionjärerav
en
var
G
st känd för
RIN
me
vit
JER
SV EN
Sven Jerring bli
dio, som vid
Ra
s
m sändes
ge
so
eri
,
Sv
da
m
vlå
ino
Bre
na
är Barnens
.
nst
tjä
dio
Ra
tte
. Hela 1 785
den här tiden he
mellan 1925 och 1972
n
rte
sta
n
frå
an
red
Jerring var
d
h
Han var me
program blev det oc
. Men han
an
llåm
allihop.
ha
m
var
de
h
för
oc
1925
programledare
m med mikso
er
dag,
ort
od
»G
rep
as
kså
sfr
oc
ing
var
Hans öppn
redd gjorde
klassisk
en
är
r!«
jka
po
rofonen ständigt be
h
oc
flickor
året
sp
ps
op
sal
Va
i
de
bå
intervjuer
radioreplik.
k. Eller som
av
och hemma i folks kö
I en inspelning gjord
n Grand Prix
frå
e
1963
ag
d
ort
un
rep
rkl
ett
Bjö
r,
ar
hä
Lars-Gunn
i oktober
om hur
g
rrin
Je
en
Sv
för lådbilar i Stockholm
e
tad
berät
öppen enbart
dent anmälde
1943. Tävlingen var
han som 21-årig stu
lomattjänst i
dip
r.
till
jka
för po
sig som frivillig
m
so
g
rrin
Je
en
e mitt i den
Många minns Sv
Ryssland och hamnad
ota
e
rad
ere
ref
n
Ha
18.
sportreporter.
ryska revolutionen 19
spel
a
isk
mp
oly
h
oc
er
liga match
TEXT
n och
– När jag kom hem ige
r var
die
stu
na
mi
skulle återuppta
e som
mm
nsa
de
n
ifrå
gt
jag ju lån
av få levande
innan. Jag är nog en
ningen av
rm
ögonvittnen till sto
de sett
ha
Jag
.
Vinterpalatset
kunde
jag
h
Oc
s.
uta
folk dö, skj
nk
lbä en så
inte sitta kvar på sko
rnalistiken,
jou
jag gav mig in på
g.
rrin
berättade Je
i mellanHan gav sig iväg ut
m frilankrigstidens Europa so
porterade
rap
h
sande reporter oc
r, innan
ga
nin
tid
a
hem till svensk
ge och
eri
Sv
till
ka
ba
till
han kom
en
ing i Movia jobb på lokaltidn
s magasinsförtala kom till Bonnier
Radiotjänst
r
lag i Stockholm. Nä
ar 1925
ing
dn
sän
startade sina
blerad
eta
en
an
red
g
var Jerrin
erad som
ryt
journalist och blev rek
hallåman.
rig i penSven Jerring gick ald
Sveriges
sion, utan jobbade på
d 1979. Han
Radio fram till sin dö
Radiohuset i
r
står nu staty utanfö
kt intervjuanpis
sty
tid
Stockholm –
er Hägg. ■
de storlöparen Gund
VILKET RADIOÖGONBLICK HAR
VARIT MEST AVGÖ
RANDE FÖR DIG?
Scanna koden med
din mobil.
På sextiotalet slogs skolradion
samman med skol-tv och 1978
bildades Utbildningsradion, som
liksom Sveriges Radio är ett public
service-bolag och bekostas genom
radiooch tv-avgiften.
Men radion skulle även ”fostra
lyssnarna till goda levnadsvanor”,
om nyheterna och reportagen finns
gärna i kombination med att roa
Sveriges största vetenskapsredakpubliken. Under andra världskriget
tion i samarbete med ett nätverk av
fick man därför följa den fiktiva
lyssnare, kunniga på olika områden.
Familjen Björk i en radioteaterfölDe renodlade expertpanelerna är
därmed ett minne blott.
jetong där familjen bland
– Vi människor
annat gjorde potatisland
Lena Nordlund.
behöver vetenskap för
av sin gräsmatta.
att kunna fatta beslut
Ransonering och
i livet, säger Lena
självförsörjning var
Nordlund, produbudskapen.
Det fanns en hel
cent och programleföredragsavdelning
dare. Det kan handla
om vardagliga beslut
som komplement till
om vad man ska handla,
musik och teater, ända till
1956 då man lade ner och lät
när man vet att produkter som
kunskapen komma fram genom
innehåller bakteriedödande medel
reportage och samtal i stället.
gör att resistenta bakterier blir vanPå sextiotalet började den nya
ligare. Men också om stora frågor,
sortens kunskapsprogram som Vesom hur ebola sprids och hur man
ska få kontroll över det. Sen vill vi
tandets värld att sändas. Programockså berätta om alla spännande
met finns än i dag men benämns
saker och världar som vi vill att
oftare som Vetenskapsradion. Bak-
folk ska känna till. Kunskap och
fascination, helt enkelt.
– Vi har en kunskapsorienterad
vardag i dag, man behöver kunna
mycket. Därför vill vi visa att vetenskap inte är någon nördig sidogrej,
utan något som faktiskt är en del av
det dagliga livet.
KLIMAT , DJUR OCH
RYMDSONDER
Vetenskapliga nyheter ingår därför
sedan 1998 som ett fast inslag i de
vanliga morgonnyheterna i P1. Men
vad är det då som gör Vetenskapsradion trovärdig?
– Jag tror att det dels beror på
att vi är en stor redaktion, att vi har
ett bra kontaktnät med experter och
att flera av oss också har en annan
bakgrund än enbart journalist som
gör att vi kanske bättre förstår hur
forskarvärlden fungerar och därför
kan ställa rätt sorts kritiska frågor,
förklarar Lena Nordlund.
Ämnen som engagerar
lyssnarna extra mycket är till
exempel klimatfrågan, men också
fascinerande nyheter om djur. På
senare tid har de också sett ett stort
engagemang i rapporteringen om
ebolaepidemin.
– Landningen med rymdsonden Rosetta var också ett otroligt
hett ämne som många följde via
radion, säger Lena Nordlund. ■
FLER FOLKBILDANDE
PROGRAM I SVERIGES
RADIO:
◆ Tjugo frågor (1950-talet)
◆ Vi i femman (har funnits i
över 50 år)
◆ Svar i dag (1968–1991)
REN
A
T
S
Ä
M
S
D
RG
L
O
R
B
Ä
E
V
T
:
Ö
G
I
1959
S
A
L
YL
H
O
G
N
I
prövar
tchen om
Efter ma
slut att
e
b
es
dio sitt
g
a
FOTO
ri
|
R
e
s
n
v
o
e
S
g
i
ss
ri
tt
Sve
g och
ds inte
enny Ma
ra boxnin
TEXT J
loyd sän
ing är
re
F
n
x
fe
o
Jore
b
ts
te
S
in
ngvik
t mellan
JOHAN
Radio. Tu g sport att sänreturmöte on året
IN G O «
r
»
e
d
R
n
A
ä
re
s
M
ta
pli
ers
IN G E
ärldsmäs
och Patt
ingen läm dioledningen,
io
ybliven v
hansson
ra
dar
r
riges Rad
n
e
r
SON, n
e
k
la
v
e
c
,
S
rt
g
ty
.
o
,
0
in
p
a
6
n
d
9
x
re
a
1
o
n
,
b
e
å
lä
ts
r
därp
med tt
an
et låte
i tungvik
nattvaka
r på aren
om iställ
terben
s
å
te
e
p
r
rk
o
a
o
k
d
n
Y
li
e
e
rd
m
n
o
i New
slag
med h
borg. Ha
på plats
llningsin
rhand.
r
vi i Göte
en
underhå
en i efte
n
h
a
»Vi vänta
k
tc
t
ri
n
Nya Ulle
a
e
e
e
ll
m
k
m
tä
ri
a
a
b
is
tt
it
r
ru
rä
g
e
lj
m
la
ä
s
ra
v
is
den
prog
venskar
har prec
en match
io
n«, med
Många s
tterson i
n via Rad
Johansso
e
å
h
aren
p
d
tc
h
a
c
le
o
m
m
Floyd Pa
n
k
progra
att följa
nder frå
re
gendaris
ä
s
lä
le
u
v
m
p
o
ta
le
o
s
s
b
p
rg,
program
som
i hem
år
Luxembu
Fürst som
publiken
ka och g
s
e
n
n
g
å
e
fr
v
ig
s
t
t
S
e
å
le
v
p
jub
agen
matchen
ge via
här junid
värd. ■
på i Sveri
a
t är boxden den
n
g
s
li
s
ts
ly
lö
tt
P
a
r.
e
s
n
.
rä
inga g
i Sverige
kortvåg.
tor sport
och
o
g
ning en s
In
n
mella
Matchen
SVT Bild
KRÖNIKAN
Linnéa Wikblad:
»ALLA RADIOJOURNALISTER GÖR FEL!«
bland gnälls det över att
radio utvecklas för långsamt. Att vi inte hänger
med. Jag hade en lärare på
producentlinjen som förde
den här typen av agenda.
Jag minns till exempel
denna uppmaning: man skall
ABSOLUT inte vicka mikrofonen fram och tillbaka! Alla
radiojournalister gör fel! Mikrofonen skall ställas in på rätt
nivå för att sedan hållas helt
stilla i bröstvårtehöjd mellan intervjuare och objekt!
Hålla på och »sportspegelnswisha« fram och tillbaka ser
inte bara dumt ut, det bidrar
också att vissa ordsvansar
försvinner samt att själva
»swishandet« faktiskt hörs på
inspelningen. Noterat.
Andra saker jag lärde mig
på radiolinjen var att man vid
en överlämning från studio
till fält bör hålla sig ifrån
att inleda med »ja jag står
här…«. Det finns nämligen
ingenting som är så uttjatat
som att börja en stå-uppa på
detta vis. Jag fick även med
mig att aldrig någonsin, i en
livesändning, »smyga upp«
en låt. En låt skall dras på
pang bom tjo faderittan direkt upp till nollan, allt annat
är förskräckligt fult.
Dessa kunskaper krånglade till det i början av mitt
radiolajf. Jag insåg nämligen
att det är väldigt svårt att
intervjua någon med hållamikrofonen-stilla-tekniken.
Dels på grund av att det är
knepigt att få till jämna nivåer eftersom jag själv i princip
vrålar ut vad jag själv tror är
normal samtalston medan de
flesta andra människor inte
gör det. Men också av den
mycket enkla anledningen
att när en mikrofon sträcks
fram betyder det: tala nu.
Det är liksom så det går till.
På samma sätt som när du
för en sked mot ett spädbarns mun så denna öppnar
sig magiskt.
Att smyga upp musik i
sändningar höll jag mig ifrån
i början meeeen det varade
inte speciellt länge. Man har
kanske exempelvis inte gjort
sin läxa och kollat hur låten
börjar. Kanske har man ingen
koll på om det kommer ett
lite somrigt intro man kan
prata på eller om låten örfilar
upp en redan i första takten.
Och när jag hör en reporter
inleda med frasen »ja nu står
jag här på östermalms IP och
det regnar« så känner jag
mig trygg. För det där som
radiojournalister gjort i all
evighet beror kanske till viss
del på harvande i upptrampade stigar men också på
grund av att det är mycket
enklare och skönare att gå
där. Man skall inte underskatta det, jag är en stark
förespråkare av enkla stigar.
Ja, det är samma sak som att
vara lat.
Dock skall det sägas att
när jag hör intervjuer där
ordsvansar försvinner tänker
alltid på att man borde hållit
mikrofonen stilla i bröstvårtehöjd. Just saying. ■
Linnea Wikblad.
LINNÉA WIKBLAD ÄR
PROGRAMLEDARE I P3.
Lyssna på henne i
programmet PP3.
MICKE GRÖNBERG
»I
JUKEBOXEN I P4
Med Jerry Williams, Nanne Grönvall, Joacim Cans, Janne Schaffer,
Robert Wells, Gladys de Pilar och Anne-Lie Rydé. Lördagar kl 19.00 i P4
eller när du vill i vår app Sveriges Radio Play.
sverigesradio.se/p4
STIL
Alla bär vi kläder, och alla gör vi varje dag ett val – vad ska vi sätta på oss? Men vad ligger
bakom valen av våra kläder och accessoarer? Om det handlar programmet STIL.
sverigesradio.se/p1

VINJETTER - Sveriges Radio

Transcription

Similar documents

Bostäder för unga klara om ett år

Ingen bildrubrik - Segeltorps Kulturförening

Magasinet

Radiotidningen 1, 2015

Jaktmarker & Fiskevatten 2008/7

(RSL 1, RSL 6), Fredrik Romare, Håkan Klarin (pdf, nytt fönster