Alkoholen skördar liv i Ukraina Text Thomas Heldmark Högre

Transcription

Alkoholen skördar liv i Ukraina Text Thomas Heldmark Högre
Utblick Ukraina
Alkoholen skördar
liv i Ukraina
Högre skatter på alkohol och rökförbud på krogarna har förbättrat
folkhälsan i Ukraina. Men fortfarande dricker ukrainska män alkohol
motsvarande 100 helflaskor vodka om året. Och öl-lobbyn är stark i
det nyvalda parlamentet.
Text Thomas Heldmark Foto Jens Olof Lasthein
Alkohol & Narkotika Nr 1/2015
Ω
11
”Ukrainarna var vana att dricka men
fullständiga oskulder när det gällde
reklambudskap. På ett decennium
flerdubblades ölförsäljningen … ”
Expediten i den kvällsöppna
alkokiosken heter Nellia.
Nataly Levchuk, demograf och alkoholforskare.
N
umera är det förbjudet
att göra alkoholreklam i
ukrainsk teve, förutom
nattetid. Men det har
fram tills nu inte gällt öl
som inte klassats som alkohol utan
som livsmedel, enligt en lag som det
ukrainska parlamentet antog för
några år sedan. Parlamentet har höjt
alkoholskatterna de senaste åren, vilket har förbättrat folkhälsan. Ölskatten har dock varit svår att höja. Men
nu blåser nya vindar. Den 30 december 2014 antog parlamentet en ny lag
om att öl är alkohol.
Det irriterar öl-lobbyn, menar
alkoholforskaren Konstantin Krasovsky, verksam vid Ukrainas hälsoministerium. Hans bedömning är att av
de 438 ledamöterna som valdes in i
Ukrainas parlament i oktober 2014 är
cirka 100 knutna till ölindustrin, vilket vare sig är fler eller färre än tidigare. Ölproducenterna, de inhemska
och de stora utländska, Carlsberg och
12
Sun Interbrew, har haft inflytande på
ukrainsk alkoholpolitik ända sedan
staten bildades 1991. Då öppnades
en marknad om nästan 30 miljoner
öldrickare.
– Ukrainarna var vana att dricka
men fullständiga oskulder när det
gällde reklambudskap. På ett decennium flerdubblades ölförsäljningen,
säger Konstantin Krasovsky.
Senast i december 2013 förberedde dåvarande regeringen Janukovitj ett förslag om att höja ölskatten med 43 procent. När förslaget
hamnade i parlamentets utskott så
vattnades höjningen ut till 20 procent. Men när förslaget skulle debatteras i kammaren såg talmannen till
att debatten bara fick bli sju minuter
lång och i det förslag som lades fram
hade skattehöjningen försvunnit helt.
Regeringen som föreslagit höjningen
protesterade inte.
– Att det handlade om stora kassar
med kontanter till regeringen Janukovitjs är det nog ingen som tvivlar
på, säger Konstantin Krasovsky, som
inte bara är alkoholforskare utan
även nykterist och medlem i IOGTNTO.
Fortfarande skördar alkoholen flest
liv bland dem i yrkesverksam ålder
i Ukraina, fler än kriget. Här i Kiev
finns alkohol att köpa i vartenda gathörn. De kvällsöppna alko-kioskerna
lyser som facklor i den svaga gatubelysningen. En flaska vodka kostar
några tior, en halv liter inhemsk öl
några kronor. Att välklädda ukrainare
i medelåldern, en tidig vinterkväll
som denna, går omkring med cigarett
och ölflaska ingår i stadsbilden. Då
har ukrainarna ändå minskat sitt
drickande och på krogarna respekteras oftast det generella rökförbudet.
Men alkoholkonsumtionen är
fortfarande bland den högsta i världen – och det är männen som står
för merparten av drickandet. De
ukrainska männen dricker i genomsnitt 30 liter ren alkohol om året,
enligt WHO:s beräkningar från 2014.
Det motsvarar drygt 100 helflaskor
40 procentig vodka. Men statistiken missar den hembrända spriten,
Samogon, som konsumeras på landsbygden.
Följaktligen är dödligheten bland
medelålders ukrainska män sju till
åtta gånger högre än i Sverige.
Det beror i huvudsak på alkoholkon-
sumtionen, enligt Nataly Levchuk,
demograf och alkoholforskare.
– Vid 60-årsåldern minskar skillnaderna i dödlighet och den närmar sig
Västeuropas nivåer. De som klarar sig
till 60-årsåldern dricker förmodligen
Alkohol & Narkotika Nr 1/2015
Utblick Ukraina
I de ukrainska storstäderna lyser alkoholkioskerna som facklor i mörkret.
En flaska vodka kostar några tior och en halvliter öl ett par kronor.
inte så mycket, säger Nataly Levchuk.
Mest dricker de lågutbildade männen. Men även läkare dricker kopiöst,
det vet Nataly Levchuk av egen erfarenhet.
Nataly arbetar på Ukrainas motsvarighet till Statistiska centralbyrån,
en verksamhet som låg i träda under
sovjettiden. Demografi ansågs inte
tjäna statens intressen. Hon sitter
högst upp i ett hus med utsikt över
trafikgyttret på Prospekt Papedi, Segerboulevarden.
Det finns en ukrainsk tradition, berät-
tar hon, att använda alkohol som betalningsmedel, att betala hantverkaren
eller läkaren med en flaska, särskilt
under tider med ont om pengar, som
under 1990-talet. Under sovjettiden
rotade sig också en inställning att staten var ansvarig för hälsan, inte den enskilde medborgaren, menar Levchuk.
Det var på 1990-talet som alkoholkonsumtionen sköt i höjden med
skador och dödlighet som följd, precis
Alkohol & Narkotika Nr 1/2015
som i många länder som bröt sig loss
ur Sovjetunionen. Dessförinnan hade
president Michail Gorbatjov begränsat försäljningstider och höjt skatter
på alkohol, vilket snabbt förbättrat
folkhälsan.
låga. Bara något år efteråt kunde vi
se hur den alkoholrelaterade dödligheten sjönk. Risken är att det är en
tillfällig nedgång, att folk vänjer sig
vid de högre priserna. Vi ser tecken på
det, säger Nataly Levchuk.
Men när ukrainarna slapp den ryska
tvångströjan infördes en mängd liberaliseringar på alkoholområdet.
Under samma tid sjönk medellivslängden för män och även för kvinnor.
Idag förväntas en ukrainsk man leva
till en ålder av 66 år. ukrainska kvinnor lever i genomsnitt tio år längre.
– Det är inget jag forskar om, men
det är uppenbart att samhället förlorar investeringar i utbildning och annat om folk dör i förtid, säger Nataly
Levchuk.
Sedan några år sjunker alkoholdödligheten och Nataly Levchuk ser
ett mönster:
– Alkoholskatterna höjdes 2009.
Även bötesbeloppen för trafikonykterhet har höjts, de var tidigare löjligt
Det är också stora regionala skillna-
der i alkoholdödlighet. Det är de östra
regionerna, framförallt Donbassregionen där kriget nu pågår, som är
värst drabbat. Därifrån kommer just
nu ingen statistik.
– Statistikkontoret där fungerar
inte. Men kriget påverkar all dödlighet.
Vi vet att 4300 personer har ­dödats*.
Vi kan ju utgå från att många lider av
stress, att många barn blir f­ öräldralösa.
Det drabbar hela vårt samhälle på ett
sätt som är svårt att överblicka idag,
säger Nataly Levchuk.
* Enligt den Europeiska säkerhetsorganisationen OSCE var antalet döda i januari över
5 000 personer.
13