Lärarlöner i Finland

Comments

Transcription

Lärarlöner i Finland
25/89
SKÜI.V'iKLDI \
17
Lärarnas arbetstider
— äneiigång
• • Det tycks v a r a helt omöjligt för
människor som inte är lärare att sätta sig
in i hur vårt arbete fungerar. N u senast
var det L a r s Ahlvarsson från K o m m u n förbundet s o m vill framstå s o m alla lärares bäste vän o c h uttalar sig på ett m y c k et försåtligt sätt på D N - d e b a t t 30/9 1989.
En mycket vanlig missuppfattning är
att lärararbetet är likartat oavsett ämne
och stadium. E n grundläggande s k i l l nad är t ex, att ämneslärare inte h a r
bara e n klass utan många, vilket totalt
ändrar arbetets karaktär. J a g tänker
här inskränka m i g till att tala o m m i n
verklighet som språklärare m e d b l a
engelska på gymnasiet.
debatten
Med 21 veckotimmars u n d e r v i s n i n g
har jag sju klasser, eftersom språken
har tre v e c k o t i m m a r per klass 7 X 25—32
elever är alltså minst 175 elever s o m h a r
två repetitionsprov p e r t e r m i n . V a r j e
prov tar minst 30 minuter/elev att rätta.
Bara dessa prov tar följaktligen 175 t i m mar att rätta, vilket gör nästan nio t i m mar i v e c k a n . Förutom p r o v e n förekommer läxförhör (gloskontroll m m) o c h i n lämningsuppgifter i form av resuméer,
skrivna frågor el d y l . D e t b l i r h e l g e r n a
som måste utnyttjas för rättningsarbetet,
Även betygsättning t a r t i d . Dessa
175- 220 elever måste känna att just
han/hon h a r fått ett rättvist betyg. D e t
kräver t i d o c h omsorg o c h m y c k e t
grubblerier, s o m låg- o c h mellanstadielärare helt slipper.
I våra skyldigheter ingår också att
v a r a klassföreståndare för e n klass. F ö r
det h a r v i ingen ersättning s o m g r u n d skolans lärare h a r . Detta trots att även
gymnasieelever h a r p r o b l e m s o m kräver tid o c h engagemang.
Jagar från klass till klass
L e k t i o n e r måste förberedas även o m
man h a r varit lärare i över 20 år. Givetvis krävs m e r avancerat m a t e r i e l (tidningstexter m m) på gymnasienivån än i
grundskolan. E n gymnasieklass på t ex
N-linjen h a r m y c k e t stora pretentioner
på materielet som erbjuds. Många av
eleverna h a r m y c k e t goda k u n s k a p e r i
engelska efter flera utlandsvistelser —
k a n s k e fler än läraren. A r b e t s f o r m e r n a
ska dessutom v a r a roande och meningsfulla.
Efter e n arbetsdag där m a n jagat från
klass till klass på e n 10-minutersrast o c h
dessutom skiftar m e l l a n o l i k a u n d e r v i s ningsspråk u p p till 6—7 gånger, är m a n
helt tom o c h utschasad. D e t är då helt
omöjligt att sätta sig o c h utföra något
konstruktivt tankearbete — särskilt i
skolans helt otillfredsställande arbetsmiljö. Oftast blir det frampå kvällen efter A k t u e l l t s o m j a g o r k a r tänka på att
förbereda morgondagens lektioner.
Behöver meningsfull fortbildning
F o r t b i l d n i n g e n slutligen: J a g håller
fullkomligt m e d L a r s A h l v a r s s o n o m att
lärare behöver fortbilda sig. S o m språklärare känner m a n ett ständigt behov av
att m e d jämna m e l l a n r u m åka till något
av de länder där undervisningsspråken
talas för att hålla sig å j o u r m e d språkutv e c k l i n g e n och för att upprätthålla s i n
Skynda långsamt
• • Många lärare s o m n u u n d e r v i s a r på
högstadium o c h g y m n a s i u m sökte sig e n
gång till ett lärarkall m e d helt a n d r a v i l l kor än dagens. D e t s v e n s k a läroverket,
en urvalsskola, h a r s o m v i vet förvandlats till ett obligatoriskt högstadium o c h
ett i p r a k t i k e n obligatoriskt g y m n a s i u m .
Det är endast tack vare e n stabil, välutbildad och lojal lärarkår s o m e n sådan
reform k u n n a t genomföras.
De förändringar s o m n u föreslås är
administrativa m e n så g e n o m g r i p a n d e
att man beskrivit d e m s o m "århundradets största s k o l r e f o r m " . O m staten a n ser, att förändringarna är nödvändiga,
borde de i varje fall inte behöva gälla de
nuvarande lärarna på gymnasiet o c h
knappast heller på högstadiet.
S k y n d a långsamt! D e t vore både r e a listiskt o c h hederligt: K o m m u n e r n a
skulle h i n n a o r d n a m e d arbetsplatser
för de n y a lärarna, o c h dessa s k u l l e från
början v a r a införstådda m e d sina a r betsvillkor.
Högstadiet o c h gymnasiet behöver a r betsro. K o m inte o c h lägg på s k o l a n så
kontroversiella nyheter s o m n u föreslagits! V i är i färd m e d att förverkliga " e n
gymnasieskola för a l l a " . D e t är e n tillräcklig uppgift för både lärare o c h elever.
GERTRUD EKEBJÖRNS
adjunkt,
gymnasiet i Ludvika
Släpp ut katten!
• • I årets förhandlingar m e l l a n lärarna och S A V h a r det t y d l i g e n k o m m i t i n
en katt b l a n d h e r m e l i n e r n a . V a d s o m
åsyftas är förstås Kommunförbundets
inblandning i förhandlingarna, s o m k a n
liknas vid e n stor o c h k l u m p i g bondkatts
klampande e n söndagsmorgon, dessutom en främmande katt s o m inte h a r
där att göra.
Vem h a r släppt i n Kommunförbundet? Varför får deras i n k o m p e t e n t a r e presentanter v a r a m e d o c h förhandla?
Inför r i s k e n att k o m m u n e r n a s k a " t a
hand" om lärarna (som de n u gör m e d
skolbyggnader o c h skolmaterial) funderar nu massor av lärare på att sluta, de
flesta med b e k l a g a n — eftersom de tycker om sj älva j obbet.
Om Kommunförbundets v i l d a planer
(=skolministerns?) genomförs är det
risk för att e n stor d e l av lärarkåren s l u tar. Roten till detta är faktiskt K o m m u n -
FOTO: SVEN OREDSON
förbundets idiotiska i n k l a m p a n d e i förhandlingarna.
Därför: Ut med Kommunförbundet
ur förhandlingarna! Nej till kommunalisering!
STEFAN ESTBY
lärare och förälder
FOTO: SVEN OREDSON
sig, s o m fått lärare att protestera mot
S A V s avtalsbud m e d tre veckors obligatorisk fortbildning på sommarlovet.
M e n v i kräver att det s k a v a r a e n m e ningsfull o c h frivillig fortbildning.
Besviken, förbannad, förtvivlad
egen pratförmåga. D e t är r e d a n n u e n
e n o r m efterfrågan på u t l a n d s k u r s e r på
sommarlovet. E n d a s t e n bråkdel av de
lärare som söker till sådana k u r s e r får
k o m m a m e d . J a g tillhörde själv d e n
lyckliga s k a r a n i år, då j a g v a r på e n utmärkt 3-veckorskurs i U S A . D e t v a r m i n
första k u r s i ett engelskspråkigt l a n d u n der m i n a 22 år som engelsklärare!
Det är alltså inte e n ovilja att fortbilda
B e s v i k e n , förbannad o c h förtvivlad
gör jag ett sista försök att få litet förståelse för det arbete v i utför. J a g tillhör d e n
allt större s k a r a n av lärare s o m börjar få
nog av alla påhopp. O m S A V s n y a k r a v
på utökad arbetstid o c h n e r s k u r n a sommarlov går igenom — helt eller delvis ger j a g u p p . J a g tänker inte v a r a k v a r
för att u p p l e v a d e n våldtäkt på lärare
som detta innebär. \
MARGARETA REGNSTRÖM
Adjunkt
Stockholm
Lärarlöner
i Finland
• • H u r mycket satsar d e n svenska staten på sina lärare? H u r m y c k e t är v i ,
med vår långa u t b i l d n i n g o c h stora fcyalifikationer, egentligen värda i statériSr.
ögon? L i k n a n d e frågor h a r säkert alla
lärare funderat på, speciellt u n d e r de
senaste åren.
I vår lokalförening på Gränsskolan i
H a p a r a n d a (enda högstadiet i k o m m u nen) h a r v i diskuterat ämnet o c h gjort
jämförelser m e d vårt g r a n n l a n d i öster.
H u r värdesätter d e n finska staten sina
lärare?
H a p a r a n d a är j u s o m bekant d e n
enda stad i Sverige s o m ligger v i d gränsen till F i n l a n d (Torneå). Samarbetet
städerna e m e l l a n blomstrar m e r o c h
mer, även på skolområdet. D e n nyaste
idén, som förverkligats är d e n s k språkskolan, s o m n u i höst börjat i blygsam
skala m e d e n första klass där hälften av
eleverna k o m m e r från Torneå o c h d e n
a n d r a h a l v a n från H a p a r a n d a . T a n k e n
b a k o m försöket är att de helfinska b a r n e n s k a lära sig svenska o c h de h e l svenska förkovra sig i det finska språket.
Närheten till grannlandet o c h det faktum att det på s k o l o r n a finns många i n vandrade finländare, gör att det i diskussionerna ofta b l i r beröringar o c h
jämförelser m e d det finska skolsystemet. Många o k l a r h e t e r uppstår, b l a o m
de finska lärarlönerna o c h u n d e r v i s ningsskyldigheten på de o l i k a stadierna.
Då e n S L - r e p r e s e n t a n t i lärarrummet
påstod, att s v e n s k a klasslärare s o m flyttat till Torneå, inte alls tjänade så b r a i
F i n l a n d , beslöt v i att från skolkontoret i
Torneå inhämta uppgifter o m h u r det
egentligen förhöll sig i v e r k l i g h e t e n . På
köpet fick v i också m y c k e t information
om ämneslärare på både högstadiet och
gymnasiet.
A l l a lärare i F i n l a n d måste h a e n treårig gymnasiekompetens i n n a n de överhuvudtaget k a n söka i n på lärarutbildningarna. D e utbildar sig minst fyra år
på eftergymnasial nivå och tillhör ett gemensamt
akademiskt
förbund,
A K A V A , efter e x a m e n .
Klasslärare
I F i n l a n d finns inget m e l l a n s t a d i u m ,
utan klasserna 1—6 kallas lågstadium.
Den äldre lärarutbildningen v a r minst

Similar documents