Våld i Nära Relationer

Transcription

Dnr 2015/249. 750
Id 22377
Socialförvaltningen
Våld i Nära Relationer
Riktlinjer för Socialförvaltningen i Vimmerby
kommun
Dnr 2015/249. 750
Id 22377
Socialförvaltningen Vimmerby kommun
Handlingsplan och Riktlinjer Våld i Nära Relationer
INLEDNING – Socialnämndens ansvar ..................................................... 4
Socialnämndens arbete mot våld i nära relationer .................................. 5
Socialnämndens organisering av arbetet ....................................................................... 5
Socialnämndens övergripande mål i arbetet mot våld i nära relationer .......................... 6
Följa upp och utvärdera............................................................................. 9
Samverkan ................................................................................................ 10
Hantering av skyddade personuppgifter ................................................ 10
Kompetens ............................................................................................... 11
Våld i nära relationer ................................................................................ 13
Definition av våld .......................................................................................................... 13
Olika former av våld ..................................................................................................... 13
Konsekvenser av våldet ............................................................................................... 14
Varför går den som utsätts för våld i sin nära relation, inte? ........................................ 15
Normaliseringsprocessen ....................................................................... 16
Särskilt utsatta grupper ........................................................................... 17
Kvinnor med missbruksproblem ................................................................................... 17
Vuxna med någon form av funktionshinder .................................................................. 17
Äldre............................................................................................................................. 18
Kvinnor med utländsk bakgrund ................................................................................... 18
Hedersrelaterat våld och förtryck ................................................................................. 18
Unga kvinnor ................................................................................................................ 19
Barn och unga som lever/har levt i en våldsmiljö ......................................................... 19
Anmälningsskyldigheten, barn ............................................................... 20
Vägledning och riktlinjer ......................................................................... 21
Bra bemötande – våga fråga ........................................................................................ 21
Hur gör du när du identifierat en våldsutsatt vuxen och/eller ett barn som du
misstänker har bevittnat eller upplevt våld ................................................................... 22
Barn som lever i familj där det förekommer, eller du misstänker att det förekommer,
någon form av våld ...................................................................................................... 22
Vuxen kvinna eller man som är utsatt för någon form av våld i familjen/relationen. .... 23
Utredning av en vuxen ................................................................................................. 24
Utredning av ett barn.................................................................................................... 24
Polisanmälan ............................................................................................................... 24
3
Insatser ..................................................................................................... 25
Aktuell lagstiftning ................................................................................... 26
Brottsbalken ................................................................................................................... 26
Jämställdhetslagen ......................................................................................................... 26
Socialtjänstlagen ............................................................................................................ 26
Lagen om Offentlighet och Sekretess................................................................................. 26
Brottsskadelagen ............................................................................................................ 26
Lagen om besöksförbud ................................................................................................... 26
Hälso- och sjukvårdslagen............................................................................................... 26
Folkbokföringsmyndighetens ........................................................................................... 26
Rättegångsbalken ........................................................................................................... 26
Länklista ................................................................................................... 27
Telefonlista ............................................................................................... 29
INLEDNING – Socialnämndens ansvar
Enligt 5 kap. 11 § andra och tredje stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att
vuxna som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov
av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn
som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan
vara i behov av stöd och hjälp.
Av 3 kap. 3 § socialtjänstlagen framgår det att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet
samt att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras.
Socialnämnden bör i sin verksamhet som rör våldsutsatta vuxna och barn som bevittnat våld se till
att de metoder som används för att ge den vuxne/barnet stöd och hjälp är utformade utifrån den
bästa tillgängliga kunskapen om vuxnas och barns behov och vad som ger bäst resultat.
Socialnämnden bör också se till att den personal som arbetar med dessa frågor har rätt kompetens
för uppdragen.
Nämnden bör vidare i verksamheten beakta både gruppers och enskildas behov av stöd och hjälp,
inklusive särskilda behov på grund av t.ex. ålder, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning
eller missbruk och beroende.
Ofta nämns kvinnan som den utsatta, men läsaren får tänka att det också gäller män som blir
utsatta. Dock är kvinnor och barn i majoritet av de personer som årligen blir utsatta för någon
form av våld i sin nära relation.
4
Socialnämnden vill särskilt beakta barnperspektivet när det gäller ”våld i nära relationer” och
hänvisar bland annat till FN:s barnkonvention. Barnkonventionen slår bl.a. fast att alla barn har
samma rättigheter att växa upp under trygga förhållanden, att utvecklas och att skyddas mot
övergrepp och utnyttjande. Barnkonventionen bygger på fyra principer:
Barnet ska skyddas mot alla former av diskriminering (artikel 2).
Barnets bästa ska beaktas i alla beslut (artikel 3).
Barn har rätt till liv och utveckling (artikel 6).
Barnet ska ha rätt att säga sin mening och få den respekterad (artikel 12).
Våld i nära relationer är ingen ovanlig företeelse. Om den som utsätts för brott inte får hjälp att
undkomma våldet finns risk för fortsatt misshandel med bestående skador både psykiskt och
fysiskt. Våld i nära relationer förekommer i alla åldrar, sociala sammanhang och kulturer. För
flertalet våldsutsatta personer är det mycket svårt att söka hjälp. De vet inte heller alltid vart de
kan vända sig. De befinner sig dessutom ofta i en hotfull situation. Barn som växer upp i familjer
där det förekommer våld, utsätts för psykiskt våld genom att de tvingas bevittna våldshandlingar.
Som vuxna riskerar dessa barn att själva utsättas för misshandel och våld eller andra övergrepp.
Det kan också resultera i att de som vuxna utövar våld mot andra. Många utsatta kan även leva i
en sådan situation som gör att de kan vara i behov av särskilt stöd. Många kan ha annan
problematik ex. funktionshinder, psykisk sjukdom, etnicitet, social bakgrund, missbruk och ålder.
Det är vanligt förekommande att, om man varit i ett förhållande där man varit utsatt för hot, våld
och/eller kränkningar, hamnar i ett liknande förhållande igen.
Socialnämndens arbete mot våld i nära relationer
Socialnämndens organisering av arbetet
Ansvaret för handläggning, utredningar, beslut om insatser samt uppföljningar, för vuxna personer
(fr.o.m. 18 år) är förlagt till enheten för Arbete och försörjning, försörjningsgruppen.
Ansvaret för handläggning, utredning, beslut om insatser samt uppföljningar för barn (0- tom 17
år) är förlagt till Barn- och familjeenhetens utredningsgrupp.
Ansvaret för insatser i form av samtalsstöd, för kvinnor och barn, är förlagt till Barn och
familjeenhetens öppenvård, Familjeteamet. Kvinnor har också möjlighet att få delta i
gruppverksamhet via Råd och Stöd i Linköping, enligt avtal.
Ansvaret för stöd och hjälp till våldsutövande män, är enligt avtal förlagt till Råd och Stöd/
mansgruppen, i Linköping. Insatsen initieras via försörjningsgruppen.
En jourlägenhet finns i kommunen, ingår i utbytesnätverket med de andra kommunerna i länet.
5
Rutiner för arbetet med våld i nära relationer ska finnas upprättade för vardera
verksamhetens/enhetsområde inom socialförvaltningen. En särskild riktlinje/rutin upprättas för
hedersrelaterat våld och förtryck.
Oavsett var inom socialnämndens verksamhetsområden en kvinna, ett barn eller en man upptäcks
vara utsatt för någon form av våld från någon som står dem nära skall personalen veta vem de
skall vända sig till för att personen skall få tillgång till stöd och hjälp. Personal skall veta var de
kan ringa för konsultation (inga namn på klient/brukaren nämns) om de känner sig osäkra.
En styrgrupp med representanter från nämndens olika verksamhetsområden finns inrättad för
ledning och utveckling av arbetet inom området. IFO-chefen leder gruppens arbete. En
samordnare för arbetet med VNR, inom förvaltningen, finns utsedd.
IFO-chefen är delgat för verksamhetens polisanmälningar, för barn och i vissa vuxenärenden. Vill
en vuxen anmäla det hon/han är/har varit utsatt för gör hon/han det och personal kan vara
behjälplig i kontakten med polisen.
IFO-chefen är delegat för att sekretessmarkera uppgifter i handläggning av ärenden.
Handlingsplan/riktlinjer och rutiner skall ingå i introduktionsprogrammet till varje nyanställd
personal.
Socialnämndens övergripande mål i arbetet mot våld i nära relationer
Identifiera fler barn och vuxna som lever i eller har levt i relationer med våld.
Alla som är eller har varit våldsutsatta, oavsett om man är vuxen eller barn, är funktionshindrad,
pensionär med demenssjukdom, missbrukare, utsatt för hedersrelaterat våld eller lever i
samkönad relation mm ska få stöd och hjälp och insatser efter de behoven var och en har.
Via samverkan med andra verksamhetsområden såsom polis, hälso- och sjukvård m fl. ska
insatser samordnas för att utsatta vuxna och barn skall få bästa möjliga stöd och hjälp.
Mätbara mål:


Identifiera fler våldsutsatta, barn och vuxna jämfört med 2014. Mätetal i statistik.
De utsatta, barn och vuxna, skall få stöd och hjälp utifrån sina behov. Svar via enkät.
Socialnämnden ska arbeta utifrån målsättningen genom att:


Verka för att nå/upptäcka flera vuxna som är utsatta för våld i nära relationer.
Verka för att nå/upptäcka fler antal barn som bevittnat/upplevt våld i nära relationer.
6






Verka för att en större andel våldsutsatta vuxna får det stöd och den hjälp de behöver
oavsett ålder, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller missbruk och
beroende.
Verka för att en större andel barn som bevittnat våld får det stöd och den hjälp som de
behöver.
Erbjuda insatser som tillgodoser de våldsutsatta vuxnas och barnens behov av stöd och
hjälp.
Verka för att en större andel personer som utövar våld söker och får det stöd och den hjälp
som de behöver.
Tydliggöra olika myndigheters/verksamheters ansvar.
Personalen, oavsett var de arbetar, är observanta och kan identifiera trolig våldsutsatthet
och ställa relevanta frågor till den de möter.
För att uppnå dessa mål krävs:





En medvetenhet hos aktuella personalgrupper om våld för att kunna identifiera
våldsutsatta, kunna fråga, lotsa rätt och stötta.
Kunskap om nämndens och verksamheternas ansvarsområden, vilka stödinsatser som finns
att tillgå, var de finns samt på vilket sätt en våldsutsatt får tillgång till dem.
En god samverkan, internt och externt för att ur ett helhetsperspektiv kunna ge det stöd och
den hjälp som en våldsutsatt kan tänkas behöva.
Sprida kunskap, information till arbetsgrupper och allmänhet.
Hålla kompetenser inom området uppdaterade via deltagande vid temadagar, föreläsningar
och andra utbildningar.
Aktiviteter för att nå målen:












Öka kunskapen om Våld i Nära Relationer (VNR) hos personalen inom nämndens
verksamhetsområden.
Konstruera ny styrgrupp och nya arbetsgrupper internt.
Aktivt ställa frågan om våld till vuxna och barn.
Aktivt erbjuda vuxna och barn stöd och hjälp.
Fortlöpande utbildning, uppdatering av kompetens hos aktuell personal.
Genomföra uppföljningar av de övergripande målen och de mätbara målen.
Skriftliga rutiner för vartdera verksamhetsområdet skall vara upprättade innan 2015 års
utgång.
En rutin för Hantering av skyddade personuppgifter skall upprättas innan 2015 års utgång.
En rutin för att ge stöd och hjälp till barn vars förälder avlidit till följd av våldet skall
upprättas tillsammans med BUP.
Riktlinjer och rutin för Hedersrelaterat våld och förtryck skall upprättas innan 2015 års
utgång.
En samverkansgrupp, Familjevåldsgrupp, med representanter från polis, primärvård,
kvinnojouren, BUP, skolan m fl. skall återinrättas under 2015. Rutiner byggas upp.
Deltagande i länets, länsstyrelsens nätverksgrupp samt delta vid länsstyrelsens
föreläsningar och temadagar.
7
Sprida information och kunskap
Vimmerby kommuns hemsida skall hållas uppdaterad med information beskriven på ett enkelt
sätt, förståeligt även för barn. Länkar skall finnas till andra viktiga informationskanaler, var man
kan få mer information, om vad och var man kan vända sig samt information via länk på annat
språk. Om möjligt bör det finnas en ”akutknapp” och tillgång till muntlig information (för blinda
eller synnedsatta).
En folder med kort information om var man kan vända sig om man utsätts för hot, våld eller
kränkningar, har tagits fram. Den innehåller även lite ”bra-att-veta-information” och viktiga
telefonnummer. Foldern kommer att finnas tillgänglig på några olika språk och finnas utplacerad
på ställen där den är tillgänglig för många. Affischer med information på många språk kommer att
sättas upp på strategiska ställen för att nå så många som möjligt. Bland annat kommer kontakt att
tas med olika hyresvärdar för att få sätta upp den i tvättstugor. Tanken är att många kvinnor får gå
till tvättstugan själva och har då möjlighet att se affischen och fundera över sin situation och om
behovet finns ta kontakt med socialförvaltningen eller polisen. Foldrar och affischer kommer även
att finnas tillgängliga hos samverkanspartners.
För att sprida kunskapen internt, samt upprätthålla kompetens, i området Våld i Nära Relationer
(VNR), deltar personal/arbetsgrupper i adekvata utbildningar, vid Länsstyrelsens i Kalmar län
temadagar, nyckelpersoner deltar vid en årlig studiecirkel ledd av personal från Linköpings
verksamhet för VNR. Personal från förvaltningen deltar vid olika temadagar/projekt tillsammans
med Folkhälsan som har VNR som ett av sina folkhälsomål.
Genom samverkansgrupper med olika aktörer så som socialtjänst, hälsovården, landstinget,
polisen och skolan ska frågan hållas levande. Syftet är även att förbättra samarbetet för att ge den
våldsutsatta bästa möjliga hjälp och stöd.
Denna riktlinje, med tillkommande rutiner, ska vara ett levande dokument som uppdateras årligen.
Den ska spridas inom nämndens verksamhetsområden, personalen ska få ta del av den och
uppmanas att använda den som ett stöd. Ansvaret för uppdatering av riktlinjer/rutiner ligger på
samordnaren för Våld i Nära Relationer.
Kartlägga
Socialnämnden skall årligen sammanställa statistik om föregående års aktualiseringar,
ansökningar, anmälningar samt antalet utredningar, för vuxna och barn som varit utsatta för eller
bevittnat våld, från respektive myndighetsdel. Till sammanställningen skall statistik från
Familjeteamet också inhämtas avseende antal genomförda och pågående biståndsinsatser per
vuxen och barn. Från Råd och Stöd i Linköping hämtas statistik om antal män som deltagit i
gruppverksamheten eller som fått enskilda samtal. Familjerätten bör föra statistik på antal ärenden
där VNR förekommit/förekommer, per ärendetyp.
Antalet råd och stödsamtal per telefon, angående VNR, skall kunna gå att få fram via datastödet,
likaså antal konsultationssamtal från personal internt eller externt.
8
Lokala kartläggningar skall ske i samverkan med andra myndigheter eller organisationer. Där
handlar det om att samla in statistik från Kvinnojouren, polisen, primärvårdens
verksamhetsområden, öppenvårdspsykiatrin både för vuxen och för barn(BUP), samt tandvården.
I redovisningen av den årliga sammanställningen bör rikstäckande statistik ingå, t ex. inhämtas
från Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
Följa upp och utvärdera
Ansvarig handläggare ska under tiden för varje enskild pågående utredning och pågående insatser
genomföra uppföljningar om de beviljade insatserna uppfyller behoven eller om önskemål om
annan insats finns. I samband med avslutning av ärendet ska handläggaren motivera den enskilde
till att besvara en utvärderingsenkät med fokus på delaktighet, nöjdhet med stöd och hjälp mm. I
utvärderingsenkäten finns också en fråga om förslag på förbättringar. Om möjligt kan enkäten
lämnas ut, tillsammans med ett svarspostkuvert med adressat, innan det avslutande samtalet.
Annars lämna enkäten vid det avslutande samtalet, med ett kuvert, och be att den enskilde
besvarar den och lägger enkäten i brevlådan i receptionen.
Resultatet av enkätsvaren redovisas vid årliga sammanställningar.
Uppföljningar av arbetet med VNR sker också vid styrgruppens möten. Representanterna tar upp
identifierade förbättringsområden, behov av förändring av arbetet eller nya insatser, hinder mm.
Styrgruppen ansvarar gemensamt för utvecklingen av arbete och för att hitta lösningar till de
förbättringar eller förändringar som behöver genomföras.
Samordnaren i VNR har i uppgift att hålla sig uppdaterad om rapporter, forskningsarbeten mm
inom området för att kunna bibringa ny kunskap till styrgruppen.
Uppföljning och kontroll av verksamheter med uppdrag utanför
socialnämnden
För en del beviljade insatser kommer verksamheter utanför socialnämndens ansvarsområde att
användas som utförare, det kan till exempel vara kvinnojourer med avtal eller skyddade boenden.
Socialnämnden har ansvar för att kontrollera och följa upp att verksamheterna uppfyller de krav
som ställs för respektive verksamhet. I verkställigheten av beslut om skyddat boende används i
första hand boenden som använts tidigare, med uppfyllda krav, och där erfarenhet finns att de
fungerat bra. Dock skall handläggaren ha som vana att stämma av med referenter som tidigare
använt samma boende.
Under pågående insatser via extern verksamhet finns ansvaret kvar att göra regelbundna
uppföljningar i ärendet. När det gäller mor/barn placeringar skall barnens skolgång beaktas. Det
skall framgå av uppföljningar att/om skolgång har inletts.
9
Socialnämnden har tecknat avtal med Råd och stöd, inom Linköpings kommun, om tillgång till
deras mansgruppsverksamhet för männen som är förövare. Kvinnor har möjlighet att delta i
särskilda kvinnogrupper. IFO-chefen ingår i styrgruppen för den verksamheten och har därmed
tillgång till aktuella uppföljningar och utvärderingar.
Samverkan
Internt finns en styrgrupp för arbetet med VNR med deltagare från de olika verksamheterna inom
socialförvaltningen. Styrgruppen ansvarar för utveckling av arbetet inom området VNR.
Deltagarna har ansvar för att information kommer ut till aktuella arbetsgrupper, syna och fånga
upp behov av förbättringar, identifiera hinder och lyfta in till styrgruppens gemensamma arbete.
Gruppen ansvarar för att information om temadagar och utbildningar kommer ut till berörd
personal, vid större utbildningar lägger gruppen förslag om deltagande till respektive chef.
I riktlinjer och kommande rutiner för arbetet med VNR för de olika verksamheterna finns
beskrivet flöden för hur det interna samarbetet skall fungera, och med vilken personalgrupp, när
ett ärende upptäcks/blir aktuellt.
En samverkansgrupp, Familjevåldsgrupp, med representanter från polis, primärvård,
kvinnojouren, BUP, skolan m fl. skall åter inrättas. VNR samordnaren är ansvarig för att arbetet
med detta kommer igång.
Representanter från den interna styrgruppen och från vissa verksamheter ingår i länets VNR
nätverk, där även representanter från landstinget, kvinnojourer m fl. ingår. Länsstyrelsens
handläggare för VNR-frågor är sammankallande. En arbetsgrupp finns till hjälp att planera och
genomföra t ex temadagar utifrån behov och önskemål.
IFO-chefen deltar i styrgruppen för VNR i Linköping, enligt avtal mellan kommunerna.
Utredande socialsekreterare har ansvar för samordning av insatser i resp ärende.
Hantering av skyddade personuppgifter
26 kap. 1 § Offentlighets- och sekretesslag (OSL): ”Sekretess gäller inom socialtjänsten för
uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller någon närstående till denne lider men”.
De personer som är aktuella inom individ- och familjeomsorgen och som har skyddade
personuppgifter ska inte behöva vara oroliga för eller riskera att få sina uppgifter röjda. I
datasystemet ska det vara registrerat att personen har skyddade personuppgifter. Det ligger på
varje handläggares ansvar att se till att den uppgiften läggs in i systemet om det inte görs
automatiskt. Det kan även uppstå behov av att ha en separat akt för den vuxne om hon/han är
utsatt för VNR. Allt i datasystemet loggas, på så sätt kan man se om någon varit inne i någon akt
10
där man inte skall vara. När det gäller personer med skyddade personuppgifter är viktigt att endast
de som behöver ha information eller detaljerad information i ärendet har det. Om handläggaren
behöver diskutera ärendet ska känsliga uppgifter inte avslöjas.
Sekretesskyddade personuppgifter ska förvaras och markeras på ett enhetligt och tydligt sätt för att
minimera risken för eventuella misstag. Markeringar om skyddade personuppgifter skall synas vid
alla sökningar i register och de ska markeras tydligt. Alla handlingar ska markeras med ”skyddade
personuppgifter”. Respektive arbetsledare skall vara behjälplig i att sekretessmarkering sker.
I de fall då någon ringer från en annan myndighet och efterfrågar information ska man motringa
för att säkerställa vem man pratar med. Alla ska veta vilka uppgifter som får delges till vem, eller
var man kan få den informationen.
När en utredning inleds på ett barn är grundregeln att båda föräldrarna, om de är vårdnadshavare,
har rätt att ta del av uppgifter som finns i barnets akt. Om barnet kan antas lida betydande men om
uppgiften lämnas ut ska en prövning om att sekretessbelägga uppgiften göras enl 12 kap 3 § OSL.
(IFO-chefen är delegat). När ett barn vårdas med stöd av Lagen om särskilda bestämmelser om
vård av unga (LVU) kan beslut om att hemlighålla barnets vistelseort för förälder/vårdnadshavare
tas enligt 14 § andra stycket LVU.
I de situationer där en våldsutsatt tar med sig barn och flyttar till hemlig ort eller adress gör denne
det på eget ansvar även om socialkontoret beviljat bistånd till insatsen. Beslutet dokumenteras
således endast i den vuxnes journal. Om barnets andra förälder vänder sig till socialkontoret och
vill veta var barnet finns görs först en kontroll om denne är vårdnadshavare. Om så är fallet
upplyser vi denne om att socialkontoret inte placerat barnet, samt tar ställning till om de uppgifter
som finns om barnet, efter en sekretessprövning enl 12 kap 3 § OSL, kan lämnas till
vårdnadshavaren.
IFO-chefen är delegat i sekretessprövning.
Mer ingående handläggningsförfarande kommer att finnas beskrivet i särskild Rutin för hantering
av personuppgifter.
Kompetens
Enligt 3 kap 3 § andra stycket socialtjänstlagen ska det för utförande av uppgifter inom
socialtjänsten finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Enligt SOSFS 2014:4
förtydligas kompetenskravet i 3 kap 3 § andra stycket socialtjänstlagen, i allmänna råd, till att
personal ”bör ha kunskap om våld och andra övergrepp av eller mot närstående samt ha förmågan
att omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet”. Det skrivs också att när ärendet gäller
”våldsutsatta vuxna bör personalen dessutom ha socionomexamen”.
All personal, inom socialförvaltningens verksamhet Individ- och familjeomsorgen (IFO), som
arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden enligt socialtjänstlagen bör ha teoretiska
kunskaper inom området våld eller andra övergrepp av eller mot närstående samt förmågan att
11
praktiskt tillämpa dessa kunskaper. Den personal som arbetar med handläggning och uppföljning
av ärenden som avser våldsutsatta barn och vuxna bör dessutom ha socionomexamen.
All personal som genomför insatser enligt socialtjänstlagen bör regelbundet få
kompetensutveckling och handledning inom området våld och andra övergrepp av eller mot
närstående.
12
Våld i nära relationer
I de allra flesta fall av våld i nära relationer är det mannen som utövar våld mot kvinnan. Det visar
statistik från olika källor. Hot och våld finns för par i samkönade relationer, inom familjer i form
av hedersrelaterat hot och våld, inom anhörigvård och vårdarsystem och inte endast i man/kvinna relationer.
Definition av våld
Det finns många olika definitioner av våld, här beskrivs några.
FN:s definition av våld mot kvinnor:
”Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller
lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare
sig det sker i det offentliga eller privata livet,”
(Deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor, 1993)
”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar,
smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att
göra något som den vill” (Per Isdal, Alternativ Till Våld).
”Våld mot kvinnor i nära relationer är ett hinder för kvinnors och barns åtnjutande av mänskliga
rättigheter och grundläggande friheter” (Socialstyrelsens Handbok 2011).
Olika former av våld
Psykiskt våld
Psykiskt våld är all användning av ord, röst, agerande eller brist på agerande som kontrollerar,
skadar eller kränker partner och barn. Detta inkluderar utskällning, direkta eller indirekta hot,
sårande kritik, ignorerande, nedsättande och förödmjukande beteende, falska anklagelser, förhör,
isolering. Utövaren kan exempelvis hota att skada partnern, barnen, husdjur mm. Utövaren kan
också använda hot som omfattar att skada eller ta livet av sig själv. Det kan finnas relationer och
familjeförhållande där det finns psykiskt våld utan att det förekommer fysiskt våld. Däremot finns
det alltid psykiskt våld då det förekommer fysiskt våld.
Sexuellt våld
Inom begreppet sexuellt våld förekommer våldtäkt och andra sexuella övergrepp. Övergrepp i
form av att tvinga kvinnan att se t ex pornografi, tvinga henne att utföra sexuella handlingar som
upplevs kränkande och obehagliga eller tvingar kvinnan till sexuella handlingar inför andra. En
13
kvinna som utsätts för sexuella övergrepp av liknande slag, av den partner hon lever med eller har
levt med, upplevs som det mest kränkande hon kan vara med om.
Materiellt våld
Med detta menas våld som går ut över döda ting. Till exempel att kasta saker, kasta saker på
någon, förstöra och slå sönder saker. Inte sällan är dessa saker utvalda för att de har en speciell
betydelse för den som är utsatt för våldet.
Fysiskt våld
Fysiskt våld är varje form av fysisk handling som skadar eller kontrollerar en annan människa.
Detta inkluderar t ex: slag, sparkar, angrepp med olika föremål, luggning, att bitas, att använda
vapen eller kniv, strypförsök.
Latent våld
Det latenta våldet är ständigt närvarande i kraft av sin möjlighet. Den som utsätts för våld i en nära
relation lever i ständig beredskap och risken för nytt våld skapar ett strategiskt och anpassat
beteende hos den utsatte för att undvika våld.
Ekonomiskt våld
Det ekonomiska våldet betyder att den ena parten helt eller delvis kontrollerar den andra partens
och/eller den gemensamma ekonomin. Detta leder till att den ena parten blir helt beroende av den
andra och förvägras självständighet och oberoende. Det kan resultera i att den utsatte vuxna
försätts i situationer där medel saknas till exempelvis matvaror, kläder till barnen m.m.
Försummelse
Ett aktivt försvårande av vardagen för t ex. personer med funktionsnedsättning, äldre samt äldre
personer med demenssjukdom, genom t ex medvetet felaktig medicinering, bristande hjälp med
saker man är beroende av att få hjälp med.
Konsekvenser av våldet
Barn och vuxna som är utsatt för någon form av våld kan få ett flertal olika fysiska eller psykiska
besvär/skador. De som är lättast att upptäcka är skador orsakade av fysiskt våld men även om en
vuxen har blåmärken, rispor t.o.m. brutna ben så är det inte ovanligt att hon/han förnekar att
hon/han blivit slagen. Det kan vara svårt att erkänna, även för sig själv, att hon/han är utsatt för
misshandel och ofta lägger den utsatte skulden på sig själv ”om jag inte hade gjort eller sagt si
eller så” så skulle det inte ha hänt. Depressioner, ångeststörningar, avtrubbning, minnesluckor,
14
sömnproblem och mardrömmar, koncentrationssvårigheter, posttraumatisk stress (PTSD) är
vanligt förekommande problem. Självmordstankar och drogmissbruk förekommer också.
En vuxen som levt länge i ett förhållande med våldsinslag kan till sist uppleva våldet som något
normalt. Våld kan också vara svårdefinierat, det kan tolkas olika från person till person. Någon
kan tycka att våld innebär slag/fysisk misshandel med skador som följd någon annan tolkar att
kränkningar också är ett slags våld. Därför är det viktigt att vi – den socialsekreteraren eller annan
personal – som möter den utsatte frågar vad hon/han varit utsatt för, frågar och frågar vidare för att
så småningom också kunna förklara att det finns flera saker som betraktas som våld eller
övergrepp, en del är åtalbara – en brottslig handling.
De kvinnor som lämnar det destruktiva förhållandet har enligt studier visat sig gå igenom tre
aktiva faser i sin uppbrottsprocess (Holmberg, C. & Enander, V. 2005 samt Hydén, M. 1999).



Att bryta upp handlar om vändpunkten, när kvinnan bestämt sig att bryta upp.
Att bli fri då den våldsutsatta kvinnan genomgår fasen med att befria sig från de starka
emotionella banden till våldsutövaren – mannen.
Att förstå innebär att kvinnan kommit dithän att hon uppfattar sig som en misshandlad
kvinna, att hon varit utsatt för våld.
När personal inom socialtjänsten möter en vuxen som befinner sig i en uppbrottsprocess är det
viktigt att kunna särskilja i vilken fas hon/han befinner sig eftersom behovet av stöd och hjälp är
olika beroende på var i processen hon/han befinner sig. Det blir också viktigt att, från tid till
annan, kunna bedöma vilka krav som går att ställa längs vägen t.ex. kan vägen vara lång till att
den utsatta klarar att fungera helt normalt i arbetslivet mm.
Varför går den som utsätts för våld i sin nära relation, inte?












Viktigt att minnas i arbetet med en våldsutsatt vuxen är att hon/han inte sällan går tillbaka
till den som utövat våldet 4-5 gånger. Så varför går hon/han inte och varför går hon/han
tillbaka?
För att förhållandet en gång började med kärlek, som vilket förhållande som helst.
För att de har barn ihop.
För att hon/han är beroende av partnern, ekonomiskt.
Hon/han är rädd att förlora vårdnaden om barnen.
För att någon som använder våld i relation växlar mellan våld och värme.
För att en partner som misshandlar först har plockat bort det sociala skyddsnätet. Utövaren
av våldet har isolerat henne/honom, fått bort henne/honom från släkt, vänner och
arbetskamrater.
För att en misshandlad vuxen inte tror att någon kan eller vill hjälpa henne/honom.
För att en misshandlad vuxen är rädd att förlora sina barn.
För att kunna skydda sina barn gentemot att lämnas skyddslösa hos den andra
vårdnadshavaren.
För att en misshandlad vuxen är rädd att inte bli trodd.
För att en misshandlad vuxen är rädd att bli dödad om hon/han lämnar relationen.
15







För att en misshandlad vuxen som ständigt utsätts för kränkningar, våld och hot om våld
blir förvirrad och utmattad, otrygg och rädd.
För att en människa som regelbundet blir misshandlad till slut förlorar all sin självkänsla
och all känsla för vad som är rätt och fel. En misshandlad människa tar på sig skulden för
att hon/han blir slagen.
Den utsatta kan stanna hos en partner som slår av rädsla för att bli utsatt för ännu värre
misshandel.
Hon/han är rädd att bli dödad, rädd att bli socialt utstött, rädd för ensamhet.
Den utsatta hoppas och tror på en förändring till det bättre, hoppas och tror att den
andre skall sluta slå.
Är helt beroende av hjälp från partnern, är äldre, sjuk, eller funktionsnedsatt. Kanske är
utan socialt nätverk som kan hjälpa den utsatta ur situationen, kanske inte ens kan göra sig
förstådd.
För att hon/han genomgått vad som kallas normaliseringsprocessen.
Normaliseringsprocessen
Eva Lundgren, professor i sociologi, har myntat begreppet våldets normaliseringsprocess för när
våld blir något normalt. Denna normaliseringsprocess innehåller flera gradvisa steg.
Våldets normaliseringsprocess börjar med ett normalt liv som genom smärre kränkningar i
vardagen mot kvinnan övergår till en total övervakning, som inledningsvis ger sken
av omsorg men slutligen är en total isolering av henne från alla andra än just mannen; i denna fas
börjar mannen slå henne. Från ett kärleksförhållande övergår dessa relationer i en allt
våldsammare relation. Våldet blir ett normalt inslag i kvinnans liv och hon övertar mannens
förklaringar om orsak till varför han slår henne som sina egna, eftersom att hon inte har tillgång
till någon annan att höra med.
Det som ursprungligen är kränkningar av hennes person, blir sanningar om hennes person: hon lär
sig anse att han slår henne för att hon antingen behöver det eller för att hon tvingar honom eller
rentav lurar honom att slå henne; våldet är hennes eget fel. Våldet sägs då vara fullständigt
internaliserat eller "normalt" i relationen.
I detta läge, slutstadiet i våldets normaliseringsprocess har den misshandlande mannen blivit så
stor, så stor och våldets verklighet har blivit den enda verkligheten för kvinnan. Och hon är då i
allmänhet helt utan egen viljekraft, oförmögen att välja, tillintetgjord som person och redo att dö.
Typiska inslag i denna negativa utveckling är mannens växlande mellan ris och ros initialt, vilket i
slutskedet huvudsakligen består av negativ kränkande kritik, övergången från uppvaktning till
övervakning och slutligen isolering, samt mannens ånger förknippad med sorgeuttryck och
ansvarsöverförande på kvinnan som misshandlats kombinerat med löften om en bättre framtid "om
du bara...". Omvärlden kan iaktta ett avvecklingsförlopp hos kvinnan där hon allt oftare avbryter
sociala förbindelser, uteblir från arbetet, minskar sitt psykiska engagemang i andra än maken och
barnen.
16
För barn som misshandlas av sina föräldrar innebär den negativa normaliseringsprocessen att
barnen inte utvecklas i psykosocialt hänseende. Vid misshandel och vanvård kan den fysiska
utvecklingen avstanna hos det misshandlade barnet. Detta kan även hända om det utsätts för
psykiska kränkningar i nedsättande omdömen eller sociala kränkningar, då det är närvarande när
fadern eller moderns sambo slår modern eller när det hör när våldet är igång. Barn är bra på att
tyda tecken och kan ofta ”läsa” när situationen blir farlig för mamman och/eller barnet.
Särskilt utsatta grupper
Kvinnor med missbruksproblem
Sägs vara en av de mest utsatta grupperna eftersom de ofta lever i miljöer där risken att utsättas för
våld tycks vara större. Dessa kvinnor har också svårare att få hjälp jämfört med andra våldsutsatta
kvinnor. De är t ex inte välkomna till de kvinnojourer som finns och det finns få skyddade
boenden för kvinnor i denna grupp. Det finns en uppenbar risk att missbrukande våldsutsatta
kvinnor bemöts av socialtjänsten enbart utifrån sitt missbruk, hon har svårare att få stöd och hjälp
utifrån sin våldsutsatta situation eller hon kanske inte ens definierar att det är våld hon utsätts för.
Våldet kan ha blivit en del av livet, det är så det är.
Vuxna med någon form av funktionshinder
Har under senare år blivit föremål för särskilda studier när det gäller deras utsatthet i
livssituationen (bl a Lewin, B. 2004, Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK), rapport Våld mot
kvinnor med funktionsnedsättning 2013). Ett funktionshinder kan i sig utgöra grunden för att man
utsätts för kränkande och brottslig behandling. Förutom att dessa personer utsätts för samma typer
av våld som andra kan utsättas för, tar övergreppen mot personer med funktionshinder delvis sig
andra uttryck. Det kan handla om medveten felmedicinering eller underlåtenhet att vårda, att
vårdaren drar undan rullstolen, att vårdaren ställer fram andra livsmedel än de förväntade eller
flyttar på saker och möbler som blir till hinder för t ex synskadade personer . Upprättelsen från en
sådan situation kan vara svårare att få för en person med funktionshinder än för andra. Personerna
befinner sig ofta i direkt beroendeställning till den som vårdar dem, antingen det är en närstående
eller en personal. Utöver beroendeställningen finns också en utökad risk för att dessa personer kan
vara mycket isolerade, utan socialt nätverk och att de blir ”omyndigförklarad” av sin vårdare.
Ytterligare försvårande faktor är om personen på grund av sin sjukdom eller sin
funktionsnedsättning dessutom har svårt att kommunicera med andra människor. Funktionshindret
kan i sig vara hindrande för att dessa kvinnor och män kan tas emot av kvinnojourerna (gäller
endast kvinnor) eller få tillgång till andra tillfälliga boenden, inte handikappanpassade lokaler eller
svårighet att ta emot psykiskt sjuka personer.
En särskilt utsatt grupp är unga vuxna med t ex begåvningshandikapp. Enligt studier och rapporter
från arbeten kring denna grupp så framkommer bl. a. i ” Handlingsplan för att stödja unga vuxna
vid misstanke om misshandel och/eller sexuella övergrepp” (M. Westring Nordh, A. Hammerin
17
,Fokus Kalmar län), att det inte är ovanligt att de(ut)nyttjas såväl ekonomiskt som sexuellt av
andra ungdomar eller vuxna. Unga kvinnor, tjejerna, är särkilt utsatta för sexuellt utnyttjande.
Äldre
Både äldre kvinnor och män utsätts för våld och medveten försummelse – i nära relationer, av sin
partner, av anhörigvårdare, av grannar i särskilda boenden, av personal mm. Våldet mot kvinnor är
dock, enl. studier, i högre grad upprepat. Riskfaktorer är egen sjukdom/demens eller andra
handikapp, den starka beroendeställningen, ansträngda vårdrelationer där vårdaren är uttröttad och
kanske vårdar sin partner som i sitt sjukdomstillstånd också är aggressiv, isolering, frånvaro av
nätverk och förmåga att själv kunna skaffa information om var man kan få hjälp. Våld kan också
ha funnits/ha pågått under en livslång relation och inte upphört. Riskfaktorerna är desamma som
för personer med funktionshinder men personer med demenssjukdom löper dubbelt så stor risk att
utsättas för vanvård av personal och anhörigvårdare. Äldre sjuka personer löper också ökad risk
för att utsättas för stöld.
Kvinnor med utländsk bakgrund
Denna grupp är överrepresenterad i kvinnojourernas statistik. Detta behöver inte innebära att det
är fler kvinnor med utländsk bakgrund som blir utsatta för våld av mannen i hemmet. Särskild
riskfaktor är att de inte har tillgång till samma system av nätverk som en kvinna med svensk
bakgrund har. Det kan vara extra problematiskt för en kvinna med utländsk bakgrund att söka
skydd, de kanske inte behärskar det svenska språket, kanske aldrig varit utanför närsamhället och
därmed inte vet hur de kan ta sig till olika platser, kan inte hitta telefonnummer i telefonkatalog
eller vet inte var eller att hjälp finns att tillgå. Kvinnor som kommer hit från ett annat land bär med
sig erfarenheter som kanske skapat trauman i sig, förlust av nätverk, språk och livsmönster. Ofta
befinner de sig i en svår situation av utanförskap inom olika områden i sitt nuvarande liv. En del
kvinnor finns här, tillsammans med sin familj, utan uppehållstillstånd och törs då inte bryta upp
från sin situation.
Hedersrelaterat våld och förtryck
När det gäller kvinnor/flickor, män/pojkar som utsätts för hedersrelaterat våld så kommer särskilda
riktlinjer att utarbetas för hur socialtjänsten ska agera, ”Riktlinjer för hedersrelaterat våld och
förtryck.. Hedersrelaterat våld och förtryck syftar till familjens/släktens/klanens överlevnad och
maktstruktur. Det hedersrelaterade våldet finns i samhällen där det råder ett hierarkiskt, patriarkalt
familjesystem. I starkt patriarkala samhällen står heder och skam som centrala värden. Kollektivet
är överordnat individen och beslutar om regler för uppförande och beteenden. Kollektivet fattar
även beslut om sanktioner då överträdelser sker. I hedersrelaterat våld och förtryck är det hela
kollektivet som utövar press på den utsatte. Förövarna skyddas av kollektivet och våldet, hotet är
oftast planerat. En ung kvinna som utsätts för starka hotfulla påtryckningar från sin far, bröder och
övriga män och kvinnor i familj och släkt lever i en särskilt utsatt farlig situation där behovet av
skydd är än mer angeläget. En ung man kan också utsättas för liknande press när det gäller uttryck
för att mannen eller brodern förväntas vara delaktig i att agera kring den unga kvinnan eller
18
systern. En ung kvinna, ibland bara ett barn och en ung man kan också utsättas för tvångsgiftermål
vilket skapar en mycket svår situation för den det gäller, på alla plan.
Från och med 1 juli 2104 gäller nya straffrättsliga och civilrättsliga bestämmelser som stärker
skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Bestämmelsen om tvångsäktenskap
kompletteras av det nya brottet ” vilseledande till tvångsäktenskapsresa”. Möjligheten att få
dispens att gifta sig, för barn – under 18 år, avskaffas och reglerna för att erkänna utländska
äktenskap skärps. Lagändringarna finns i 4 kap 4 § BrB.
Länsstyrelsen i Östergötland har ett nationellt ansvar för hedersrelaterat våld, utvecklingsarbeten
och mycket kunskap. På deras hemsida finns en hel del material och utbildningsfilmer.
Östergötlands kompetensteam har en stödtelefon bl a för personal inom socialtjänsten där man kan
få råd att hantera en situation man står inför.
Unga kvinnor
Ytterligare en grupp som bör uppmärksammas är unga kvinnor, tonårstjejer, som är ihop med en
kille som slår, trakasserar, hotar eller tvingar henne att utföra sexuella handlingar som hon inte vill
mm. För unga flickor kan skolkurator eller skolsköterskan vara den naturliga samtalskontakten,
som man berättar för, och som kan stötta flickan att ta kontakt med t ex socialtjänsten.
Socialtjänstens personal behöver tänka på att också ställa frågor till de unga kvinnorna/tjejerna vi
har kontakt med.
Barn och unga som lever/har levt i en våldsmiljö
Det finns studier som visar att barn som lever i familjer där våld mot kvinnan/mannen,
mamman/pappan förekommer, själva löper större risk att bli utsatta för våld. Barnet blir indraget i
pågående våldsspiral och kan självt bli utsatt för våldshandlingar från både den föräldern/den
vuxne som utövar våldet och från den föräldern/den vuxne som blir utsatt av den andre. Oavsett
om ett barn upplever våld i sin hemmiljö och/eller själv blir utsatt för våld är barnet att betrakta
som ett brottsoffer. Är barnet själv utsatt för våld handlar det om misshandel av barn. I t ex Rädda
Barnens studier, framkommer att uppskattningsvis mellan 85 000 och 190 000 barn har upplevt
våld i sina nära relationer. Barn som upplevt/upplever våld visar olika slags symptom. Det kan
vara svårt att avgöra vad det kommer sig av att barnet far illa eftersom symptomen är snarlika
också vid annan problematik. Symptom som visar sig är magont, sömnsvårigheter,
koncentrationssvårigheter, aggressivitet, psykiska problem, ångest, rädslor, fobier, hälsoproblem
såsom eksem ätstörningar mm. Barn som lever i en miljö med hot och våld under en längre period
utsätts för stor press som bildar trauman på trauman i själen. Vissa barn utvecklar symptom som
liknar de störningar som tillmäts neuropsykiatriska skador, posttraumatiskt stressyndrom (PSTD).
Resultat av senare årens forskning visar på att hjärnan utvecklar sådana förändringar att
beteendeyttringarna liknar de som tillmäts neuropsykiatriska funktionshinder.
Barn utvecklar olika strategier för att göra världen hanterbar. En del kan bete sig passivt fast inom
barnet pågår en aktiv handling att hantera en svår situation. Vissa barn regredierar, andra skärmar
av sig från de känslor som väcker ångesten och får därmed svårt att hålla ihop sin personlighet.
19
Andra försöker ingripa så aktivt som möjligt för att försöka få förövaren att sluta slå, eller genom
att själva ”ställa till” med något för att avleda det som komma skall.
Det är heller inte ovanligt att barn upplever starka lojalitetskonflikter, de vill skydda den utsatta
föräldern men riskerar att förövarens aggressivitet då riktas mot dem själva. Barnen kan också ta
förövarens parti gentemot den utsatta föräldern.. Det blir svårt att kunna berätta om vad som sker i
familjen, en slags dubbel lojalitetskonflikt där barnet avslöjar förövarens aggressiva beteende
samtidigt som barnet själv blir budbärare till omvärlden eftersom den utsatte föräldern inte själv
förmår att ta hjälp.
Många barn lever i separerade familjer där det kan vara boendeförälderns sambo eller f.d. sambo
som utövar våldet. Situationen är självklart pressande för barnet att leva i, rädslan finns kvar även
om den som utövat våldet flyttat, han/hon kan ju dyka upp när som helst ändå.
Det går inte att precisera vilka slags insatser som passar bäst för barn som upplevt våld. Varje
insats måste anpassas efter barnets specifika behov, en del barn har klarat sin situation till synes
relativt väl medan andra har fått djupa störningar som kan ta lång tid att reparera. Det kan till och
med vara så att barn som utsatts för trauman i barndomen lagrar erfarenheterna och riskerar att i
framtid bli diagnostiserade som barn med neuropsykiatrisk skada (t ex. ADHD) när det i stället är
posttraumatisk stress de lider av. Behandling av PSTD är annorlunda än behandling för annan
neuropsykiatrisk skada, barnet riskerar även att bli bärare av sin diagnos lång tid i livet, så det är
av stor vikt att barn utreds av barnpsykiatrin för att se om problematiken kan härledas till PSTD
eller inte.
Särskilda rutiner skall fastställas, i samverkan med barn och ungdomspsykiatrin, vid situationer då
barnets förälder har avlidit av till följd av våldet.
Anmälningsskyldigheten, barn
All personal inom bl. a socialförvaltningen är skyldig att anmäla - vidarebefordra - uppgifter till
IFO:s Barn- och familjeenhet om man får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Detta
enligt Socialtjänstlagen kap14 1 §. Anmälan – vidarebefordran av uppgifter - görs i första hand till
1:e socialsekreterare eller annan socialsekreterare i Utredningsgruppen inom Barn – och
familjeenheten, IFO. Du, eller du och din arbetsledare, ringer till någon av dem och lämnar
uppgifterna. Kontakt via telefon gäller i första hand men skriftlig anmälan kan lämnas in till IFO:s
reception, undertecknad och med kontaktuppgifter till den som gör anmälan. Informera
receptionisten om att det gäller anmälan barn far illa när den lämnas till dem. Om någon personal
möter en akut situation där det finns barn så ring snarast till 1:e socialsekreterare eller annan
socialsekreterare eller till IFO:s reception som kopplar vidare. Utanför kontorstid finns en
beredskaps/jourtelefon som nås via polisen, 114 14. Vid akuta situationer, kalla på polis vid
behov.
Bestämmelserna om anmälan – vidarebefordring av uppgifter - finns i 14 kap 1 §
socialtjänstlagen. Bestämmelsen gäller barn tom 17 år. Skyldighet omfattar inte personer som har
20
fyllt 18 år och inte heller väntade, ofödda barn. Anmälan kan dock göras för ungdomar, fyllda 18
år men inte 20 år, när det kan bli aktuellt med att tillämpa LVU (Lagen om särskilda bestämmelser
om vård av unga) och då handlar det om situationer där ungdomen utsätter sig själv för fara/skada.
Vägledning och riktlinjer
All personal, i alla arbetsgrupper inom socialförvaltningen och i synnerhet inom socialtjänsten i
Vimmerby kommun, ska ha kännedom och kunskap om rutiner i arbetet i området våld i nära
relationer. All personal inom socialtjänsten skall kunna ta emot och hantera/hjälpa till att lotsa ett
sådant ärende. Det ska inte spela någon roll vem ur personalen en våldsutsatt person vänder sig
till.
Bra bemötande – våga fråga
Tänk alltid på att ge ett bra bemötande, det är en väldigt utsatt person du pratar med som ofta
känner skam. För att kunna ge ett bra bemötande till de utsatta behöver du:










Kunskap – övergripande kunskap om frågor som rör våld samt stödinsatser, kunskap om
den egna verksamhets ansvar och roll.
Förberedelser – att vara beredd på att du i din yrkesroll kan komma att möta våldsutsatta
och att då veta vad du ska göra. Att våga se och våga fråga rutinmässigt.
Våga fråga – om den utsatta, ett barn eller en vuxen, inte berättar om våld men du
misstänker att hon/han varit utsatt är det viktigt att fråga. Gå varligt fram och skapa
förtroende, avsätt tid för att lyssna och ifrågasätt inte. Detta kan vara första gången
hon/han berättar om våldet.
Ta reda på om det finns barn – men var också tydlig med att du/vi har
rapporteringsskyldighet till barn - och familjeenheten.
Vinn den utsattas förtroende - gör klart för henne/honom att det hon/han berättar stannar
hos di och att om du behöver berätta för någon fråga eller informera henne/honom först. Se
till att den som utsätter/våldsutövaren inte får reda på om vad hon/han berättat.
Tolk – använd inte anhöriga eller vänner som tolk. Tillkalla professionell tolk och använd
kvinnlig om en utsatt kvinna så önskar, visa gärna tolkens namn först och fråga om det är
ok. Särskilt att tänka på när det gäller hedersrelaterat våld.
Observera – den som är utsatt befinner sig ofta i kris. Om hon/han ger ett förvirrat intryck
beror det inte på att hon/han inte är trovärdig, snarare att våldet även kan ge långtgående
psykiska konsekvenser.
Kritisera inte utövaren/våldsutövaren – då kan den som är utsatt också känna sig kritiserad
eftersom att hon/han inte lämnat relationen. Kritik kan få motsatt effekt och leda till att den
utsatta försvarar utövaren och tycker synd om honom/henne.
Tala om för den som är utsatt – att det inte är hennes/hans fel. Ingen har rätt att
misshandla/utsätta någon för våld.
Tala INTE om för den utsatta – hur hon/han ska göra, alla beslut ska om möjligt hon/han
själv ta. Informationen om att hon/han inte är ensam om att vara utsatt för våld samt om
hur våldsspiralen ofta ser ut kan dock fungera som en stärkande information.
21

Skuldbelägg INTE – för att hon/han stannat kvar eller går tillbaka, bekräfta i att hon/han
inte är ensam, om det att det är vanligt förekommande. Acceptera valet oavsett hur hon/han
beslutar. Många våldsutsatta går tillbaka, 4-5 gånger.
Hur gör du när du identifierat en våldsutsatt vuxen och/eller
ett barn som du misstänker har bevittnat eller upplevt våld
Alla verksamhetsområden kommer att få särskilda rutiner upprättade för flödet i arbetet under
2015.
Vad finns var?




Alla vuxna, från 18 år, utreds (efter eget samtycke) samt får beslut om insatser av
socialsekreterarna i Försörjningsgruppen i enheten för Arbete och försörjning. De finns vid
socialkontoret, Individ och familjeomsorgen (IFO), i Stadshuset.
Alla barn, under 18 år, utreds av socialsekreterare i Utredningsgruppen i Barn och
familjeenheten. De finns vid socialkontoret, IFO, i Stadshuset.
Utsatta vuxna och barn får stöd och hjälp via beslutad biståndsinsats hos Familjeteamet
inom Barn och familjeenheten. De finns i Per Johansgården, Rönnbärsgatan 12.
Vuxna män, förövare, får hjälp att bearbeta sitt beteende hos Råd och Stöd,
Mansmottagningen i Linköping.
Konsultation
Du har identifierat eller du misstänker att det förekommer någon form av våld i familjen/hos en
brukare och du känner sig osäker eller behöver få prata med någon om vad du har sett eller anar.
Prata direkt med din arbetsledare och/eller ring för konsultation om du känner behov av det.
OBS! när du konsulterar – då skall du INTE nämna namn på den det gäller utan säg ”kvinnan”,
”mannen”, ”barn x år” osv.



Gäller det en vuxen, från 18 år, - ta kontakt med 1:e socialsekreterare i
försörjningsgruppen eller med någon av de andra socialsekreterarna i gruppen och
bolla/fundera tillsammans.
Gäller det ett barn där du misstänker att det far illa men känner dig osäker så kan du
kontakta 1:e socialsekreteraren i utredningsgruppen eller någon av de andra
socialsekreterarna i den gruppen.
Du kan också ringa någon av familjebehandlarna vid Familjeteamet för att rådgöra, de kan
sedan, vid behov, lotsa dig vidare till rätt socialsekreterare.
Barn som lever i familj där det förekommer, eller du misstänker
att det förekommer, någon form av våld
22
All personal är skyldig att anmäla/vidarebefordra uppgifter till IFO:s Barn- och familjeenhet när
man får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa eller riskerar att fara illa.
Bestämmelserna om anmälan finns i 14 kap 1 § socialtjänstlagen. Bestämmelsen gäller barn tom
17 år. Skyldighet omfattar inte personer som har fyllt 18 år och inte heller väntade, ofödda barn.
Anmälan kan dock göras för ungdomar, fyllda 18 år men inte 20 år, när det kan bli aktuellt med att
tillämpa LVU (Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga). Då handlar det om att
ungdomen utsätter sig själv för fara såsom missbruk, kriminalitet eller andra destruktiva
handlingar.
När personal, som arbetar inom socialnämndens verksamhetsområde upptäcker eller misstänker att
ett barn far illa eller riskerar att fara illa rör det sig inte om någon anmälan i formell mening,
eftersom nämnden i princip inte kan anmäla till sig själv. Det förekommer att begreppet används
men egentligen handlar det om att personal inom socialtjänstens/socialförvaltningens
verksamhetsområden i Vimmerby kommun har skyldighet att vidarebefordra uppgifter om barn
som är i behov av stöd eller skydd. Även verksamheter som uteslutande riktar sig till vuxna har
denna skyldighet.
Så här gör du:



Ring, du själv eller tillsammans med din arbetsledare, snarast till 1:e socialsekreterare eller
annan socialsekreterare i Barn – och familjeenhetens Utredningsgruppen och
vidarebefordra dina uppgifter. Du kommer att få begäran att skriva ner dina uppgifter om
situationen och lämna till den du pratat med.
En skriftlig anmälan kan lämnas in direkt till IFO:s reception, undertecknad och med
kontaktuppgifter till den som vidarebefordrar uppgifterna. Informera receptionisten om att
det gäller anmälan barn far illa när den lämnas till dem.
Om någon personal möter en akut situation där det finns barn så ring snarast till 1:e
socialsekreterare eller annan socialsekreterare eller till IFO:s reception som kopplar vidare.
Utanför kontorstid finns en beredskaps/jourtelefon som nås via polisen, 114 14, begär
socialjouren i Vimmerby. Vid akuta situationer, kalla på polis vid behov.
En utredning inleds för alla barn som lever i miljö där man misstänker att det finns någon form av
våld. När det gäller barn krävs inget samtycke från vårdnadshavarna för att inleda utredning.
Vuxen kvinna eller man som är utsatt för någon form av
våld i familjen/relationen.
Du misstänker eller du har identifierat att någon form av våld finns, fråga och ställ mera frågor.
Utgå från det som finns under rubriken ”Bra bemötande..”. Du kanske behöver återkomma med
dina frågor gång efter annan innan kvinnan/mannen vågar säga något. Du kan också behöva
motivera den som är utsatt upprepade gånger innan hon/han vågar ta steget och be om hjälp. Var
behjälplig i kontakt med socialsekreterare i försörjningsgruppen, de eller någon av
familjebehandlarna i Familjeteamet kan hjälpa till att ge information om vad för slags hjälp och
stöd det finns att tillgå. Den som är vuxen, från 18 år, måste själv samtycka till att en utredning
inleds.
23
Är det ett akut behov, måste den utsatta bort från sin miljö snabbast möjligt? – ring direkt till 1:e
socialsekreterare eller annan socialsekreterare i Försörjningsgruppen så möter de upp i det som
behöver ske.
Utredning av en vuxen
En utredning inleds av socialsekreterarna vid försörjningsgruppen. Den vuxne, fr. o m 18 år, måste
lämna sitt samtycke till att en utredning inleds. En riskbedömning, fara för att åter bli utsatt,
utifrån riskbedömningsinstrumentet FREDA genomförs så snart det går. Om läget verkar vara
akut genomförs den direkt. Riskbedömning enl. bedömningsinstrumentet FREDA innehåller två
nivåer, en screening och en fördjupad bedömning. Efter samtycke kan även polisens
riskbedömning inhämtas. Om läget är akut kan den utsatta direkt få insatser i form av flytt till
skyddat boende eller tillfälligt boende. Socialsekreteraren fortsätter utredningen om situationen.
Utredande socialsekreterare skall först av allt fråga om det finns barn i familjen. Finns det, tar
socialsekreteraren omedelbart kontakt med 1:e socialsekreterare eller annan socialsekreterare i
Utredningsgruppen för barn, för vidarebefordring av uppgifter om situationen och samarbete
inleds. Under utredningens gång eller då den avslutas fattas beslut om vilken/vilka insatser som
behövs. Socialsekreteraren finns med och kopplar ihop/lotsar till rätt insatsgivare.
Socialsekreteraren följer sedan upp att insatserna ger resultat, att de blir till hjälp.
Utredning av ett barn
Utredningar av barn, tom 17 år, genomförs av socialsekreterare i Utredningsgruppen inom Barnoch familjeenheten. Vissa utredningar genomförs även för ungdomar, 18-20 år, utifrån att
tvångslagstiftningen LVU kan bli tillämpad (eget beteende).
Det inleds en utredning för alla barn som lever i miljö där man misstänker att det finns någon form
av våld. När det gäller barn krävs inget samtycke från vårdnadshavarna för att inleda utredning.
Utredningen startar med att genomföra en riskbedömning för barnet. När det finns misstanke om
att ett barn har blivit utsatt för ett brott, våld och/eller övergrepp så är det IFO-chefen som fattar
beslut om att polisanmäla.
Om det under en utredning av ett barn, på andra grunder än våld i familjen, kommer fram att det
förekommer någon form av våld i familjen så tar barnets socialsekreterare, efter att ha pratat mer
med den utsatta vårdnadshavaren, och fått samtycke, kontakt med sin kollega i
försörjningsgruppen och ett samarbete inleds.
Polisanmälan
En kvinna, en man eller ett barn som varit utsatt för våld i nära relation klassas i lagen som
brottsoffer. När det gäller en vuxen kvinna eller en man är utgångspunkten att de själva vill
polisanmäla. Hjälp till och motivera till att de polisanmäler vad de varit utsatta för, var behjälplig i
kontakterna med polisen.
24
Insatser
Barn får tillgång till krisbearbetning och Trappan – en strukturerad samtalsmodell som hjälper
barn att bearbeta sina upplevelser, hos familjebehandlarna på Familjeteamet. Via biståndsinsatser
får barnen, förutom Trappan, tillgång till fler former av stöd hos teamet. Om barnet har behov av
hjälp via primärvård eller BUP lotsar barnets socialsekreterare dem till rätt vårdgivare och
insatserna samordnas, använd SIP (Samordnad Individuell Plan) för samordning av insatser med
verksamheter inom landstinget.
Utsatta kvinnor och män får samtalsstöd och hjälp hos familjebehandlarna vid Familjeteamet, efter
beslut om bistånd via socialsekreterare i Försörjningsgruppen. Socialsekreteraren är behjälplig i
kontakter med polisen, primärvården, vuxenpsykiatri mm. De hjälper även till med praktiska
behov som måste lösas, akut och på sikt, såsom kontanter, byte av konto, nytt mobil abonnemang,
akut boende mm. Insatser samordnas för att ge bästa möjliga stöd, använd SIP (Samordnad
Individuell Plan) för samordning av insatser med verksamheter inom landstinget .
Kvinnor kan även, efter biståndsbeslut, få hjälp och stöd via gruppverksamheten som drivs av Råd
och Stöd i Linköping.
Vuxna kvinnor och mammor med barn kan få hjälp med att placeras vid skyddat boende vid akut
behov. Skyddat boende är en form av hem för vård och boende med tillgång till personal dygnet
runt. Är ett skolbarn placerat tillsammans med sin mamma skall de få tillgång till att gå i skolan.
Särskilda föreskrifter finns för sådana skyddade boenden.
Kvinnor kan få hjälp med att komma till en av länets jourlägenheter – tillfälligt boende - efter
beslut via socialsekreterarna i Försörjningsgruppen. Insatsen jourlägenhet/tillfälligt boende är
menat som akutboende under en kortare period fram till att frågan om annat boende är klar. Det
kan också förekomma att en mamma med barn placeras i en jourlägenhet. Då görs en bedömning
av om det blir under så kort period att det blir svårt att lotsa in barn i skolan där eftersom en ny
flytt ska ske så snart det går.
Kvinnor kan också få hjälp med att få kontakt med kvinnojouren för akutboende. En kvinna kan
själv vända sig dit för hjälp och de som arbetar i kvinnojouren är då, vid behov, behjälpliga i
kontakt med socialtjänsten.
Män som utövar våld får hjälp och behandling via Råd och Stöd, Mansmottagningen i Linköping,
efter beslut via socialsekreterarna i försörjningsgruppen.
Det går inte att fastställa hur länge insatser ska pågå. Hjälpen och stödet varierar utifrån personens
behov och utifrån vad som behövs på kort och lång sikt. Behovet av olika former av insatser kan
finnas under mycket lång tid, därför är det viktigt med regelbundna uppföljningar.
25
Aktuell lagstiftning
Brottsbalken, lagar som reglerar olika former av våldsbrott, brott mot frihet och frid samt
sexualbrott. Lagstiftaren har skärpt regler om kränkning av kvinnors integritet samt infört förbud
mot köp av sexuella tjänster och könsstympning. Lagstiftaren har också skärpt reglerna för
tvångsäktenskap, vilseledande till tvångsäktenskapsresa samt slopat möjlighet till dispens för
äktenskap för barn under 18 år.
Jämställdhetslagen reglerar t ex om sexuella trakasserier på arbetsplatsen.
Socialtjänstlagen (SoL) reglerar socialnämndens ansvar för kvinnor och barn som utsätts för våld i
nära relationer samt ansvaret till alla brottsoffer.
Lagen om Offentlighet och Sekretess reglerar bestämmelser om och begränsningar i sekretessen.
Brottsskadelagen har ändrats så att en ny bestämmelse, 4 a §, har införts som gör det möjligt för
barn som bevittnat våld att ansöka om ersättning.
Lagen om besöksförbud reglerar bestämmelser för att stärka skyddet för de som blir utsatta eller
riskerar att utsättas för våld av närstående. Insats beslutas av åklagare.
Hälso- och sjukvårdslagen reglerar sjukvårdens ansvar när det gäller att upptäcka och identifiera
vuxna och barn som utsatts/utsätts för våld samt ansvaret för medicinskt och psykosocialt
omhändertagande i sådana situationer.
Folkbokföringsmyndighetens lagstiftning reglerar kvarskrivning och skyddar registeruppgifter
(spärrmarkering) efter intyg från polis eller socialtjänst.
Rättegångsbalken reglerar polismyndighetens ansvar att inleda utredning när misshandelsbrott
kommer till polisens kännedom. Polisanmälan kan göras av den utsatta eller av annan.
26
Länklista
NCK
Nationellt centrum för kunskap om mäns våld mot kvinnor.
www.nck.uu.se
Kvinnofridsportalen och kvinnofridslinjen
Faktacentrum om mäns våld mot kvinnor. Drivs av 16 statliga myndigheter.
www.kvinnofrid.se
www.kvinnofridslinjen.se
Brottsofferportalen
Faktacentrum för brottsoffer. Drivs av brottsoffermyndigheten.
www.brottsofferportalen.se
Brottsofferjouren
Information om att bli utsatt för brott. Har jourtelefon.
www.boj.se
Hedersfortryck.se
Om hedersrelaterat våld och förtryck. Drivs av Länsstyrelsen i Östergötland.
www.hedersfortryck.se
SKL
Sveriges kommuner och landsting, klicka på Social, omsorg och stöd.
www.skl.se
Socialstyrelsen
Välj rutan ”Jag arbetar med ” och klicka socialtjänst eller sök via deras sökruta.
www.socialstyrelsen.se
Vårdguiden
Har information om att bli utsatt för våld av en partner
www.vardguiden.se
BRÅ
Brottsförebyggande rådet har statistik.
www.bra.se
SKR:s kvinnojour på nätet
Med bland annat mejljour för dig som utsätts för våld. Drivs av Sveriges kvinnojourers
riksförbund.
www.kvinnojour.se
Roks
Fakta om mäns våld mot kvinnor, och kvinnojourer i Sverige.
www.roks.se
27
Terraferm
Om mäns våld mot kvinnor på andra språk än svenska. Terraferm är en ideell organisation som
driver en rikstäckande telefonjour för kvinnor med utländsk härkomst.
www.terraferm.org
Somaya
Om mäns våld mot kvinnor på andra språk än svenska. Somaya är en kvinno- och tjejjour i
Stockholm. Jourkvinnorna har muslimsk bakgrund.
www.somaya.nu
Bris
Information till barn och unga om misshandel och sexuella övergrepp. Har jourtelefon.
www.bris.se
Rikskriscentra för män
www.rikskriscentrumforman.se
RFSL
Information om HBT-frågor. Har en jourtelefon.
www.rfsl.se
Polisen
Information om rättskedjan.
www.polisen.se
28
Telefonlista
Vid akuta situationer ring 112 till SOS för:






Ambulans
Polis
Räddningstjänst
Jourhavande tandläkare
Jourhavande präst
Giftinformation
Polis
Sjukvårdsrådgivningen
Akutmottagningar:
Länssjukhuset i Kalmar
Oskarshamns sjukhus
Västerviks sjukhus
Psykakuten vuxen
Västerviks sjukhus
BUP Akuten, barn
Kvinnojourer:
Hultsfred/Vimmerby
Oskarshamn
Västervik
Råd och Stöd Linköping
Växeln
Råd och Stöd Linköping,
Mikael Nilsson
114 14
11 77
0480-810 00
0491-78 26 60
0490-866 68
0490-864 73
0490-879 75
0495-106 19
0491-78 20 00
0490- 866 06
013-20 60 00
013-20 72 12
Handläggaren vid Länsstyrelsen i
Kalmar län, Camilla Areskog
010-2238454
[email protected]
BRIS
Brottsofferjouren
I Hultsfred
Jourhavande medmänniska
Migrationsverket
Tolkförmedlingen:
Semantix kundnr. 42337
0200-230 230
0200-21 20 19
0495-128 28
070-661 28 29
0771-90 08 00
0491-690 00
0770-450 400
Östergötlands kompetensteam:
Hedersrelaterat våld
010-223 57 60
In med telnr till 1:ar o famteamet o receptionen
29
Våldscirkeln
Våld
Blir grövre och
grövre
Spänning
byggs upp,
relationen känns
inte lika fin
längre
Relationen
Försoningsperiod
Ånger, förtvivlan (utövaren),
förlåtelse (utsatt). Kan vara en
fin tid.
Stor skillnad i hur länge denna
period varar.
”Försoningssex” kan ske för att
inte hamna i ”våld” direkt.
30
Makt- och kontrollhjulet
Tvång
och hot
Ekonomis
kkontroll
Manlig
dominans
Skräck
Sårade
känslor
Makt
och
kontroll
Isolering
Förebrår
Använder
barnen
Förminskar
Förnekar
Olika metoder som våldsutövaren/män/ använder/utnyttjar för att dominera
kvinnan.(ur en Kunskapsöversikt – Mäns våld mot kvinnor i nära relationer, SKL 2006)
Jämställdhetshjulet
Förhandling och
rättvisa
Ekonomisk
delaktighet
Delat
ansvar
Icke
hotfullt
beteende
Respekt
Makt
och
kontroll
Tillit och
stöd
Ansvarsfyllt
föräldraskap
Ärlighet
och
ansvarsskyldighet
Idealen för en jämställd relation. (ur en Kunskapsöversikt – Mäns våld mot
kvinnor i nära relationer, SKL 2006)
31

Våld i Nära Relationer

Transcription

Similar documents

Översiktlig biografi över Astrid Lindgren – viktiga årtal

Hur trivs du på jobbet? - Framtidens Socialtjänst

Personlig handlingsplan BFL

Läs artikeln här

Forward Bygg & Entreprenads arbetsmiljöplan

Om våldet mot kvinnor i nära relationer

Har hjälpt folk i svårigheter” - Västerviks

rutin professionellt bemötande hemtjänst

Eskilstuna – En FriStad för kvinnor