Belönade av Hitler

Comments

Transcription

Belönade av Hitler
Belönade av Hitler
Svenska mottagare av Tyska örnens orden 1937‒1945
Av Simon Olsson
Version 1.06
Innehållsförteckning
1. Inledning
2
2. Bakrund
2.1. Ursprunglig ordenstatut
2.2. Nya regler 1939 2.3. Ordern revideras 1943
2.4. Utformning 1939‒1943
2.5. Utformning 1943‒1945
3
3
4
6
6
8
3. Svenska mottagare
3.1. Källor och problem
3.2. Vad vi vet om mottagarna
3.3. Storkorset av tyska örnens orden
3.4. Storofficer av tyska örnens orden
11
11
11
12
14
4. Biografier över svenska mottagare 1937‒1945
16
5. Frågetecken
57
6. Förkortningar
58
7. Källförteckning
59
8. Tack
59
2
1. Inledning
Sverige intog vid krigsutbrottet 1939 officiellt en neutral hållning till konflikten i Europa. Sverige skulle
enligt denna neutralitet inte ta ställning för någon av de krigförande parterna och genom ett härefter
skickligt säkerhets- och utrikespolitiskt spel undslapp vi svenskar – men likväl även alla som tagit tillflykt
till vårt land – världskrigets fasor. Per Albin Hanssons samlingsregering är värd allt beröm för denna bedrift där partipolitiken tillfälligt lades åt sidan för landets och befolkningens bästa. Att denna politiska
balansgång många gånger tänjde på neutraliteten är välkänt – tyska tåg- och fartygstransiteringar, tveksamma kullageraffärer, utbildning av norska och danska soldater samt allierade baser på svensk mark
är bara några exempel på vad som försiggick inom Sveriges gränser. Allt detta skedde med regeringens
goda minne – allt för Sveriges bästa. Den svenska säkerhets- och utrikespolitiken under beredskapsåren
utgjordes av ett nödvändigt – men inte alltid vackert – spel.
Sverige var trots kriget ingen isolerad ö i norra Europa – varken vid krigsutbrottet 1939 eller vid freden
1945. Handel bedrevs före och under kriget med både axelmakternas och de allierades nationer. Viktiga varor importerades och den svenska exporten gick i alla riktningar. Kontakterna med Tyskland var
av naturliga orsaker särskilt omfattande. Den geografiska närheten och de historiska banden förenade
länderna. Handelsförbindelserna gick långt tillbaka i tiden och samma sak gällde det kulturella utbytet.
Att detta fortsatte efter Hitlers maktövertagande 1933 och likaså efter krigsutbrottet 1939 var med samtidens ögon inte svårt att förstå. Kontakterna med de allierade nationerna försvårades samtidigt efter den
tyska ockupationen av Danmark och Norge. Sverige fick härefter så gott som uteslutande förlita sig på
import av viktiga varor från Tyskland som likaså förblev den viktigaste exportnationen. Behovet av stenkol, koks, gödningsämnen, kemikalier och en rad industriella produkter gick inte att bortse från. Efter det
tyska anfallet på Sovjetunionen 1941 var Sverige så gott som omringat av tyska trupper – ett faktum som
skulle bestå nära på ända till krigsslutet 1945. Situationen innebar oundvikliga svensk-tyska kontakter på
en rad fronter. De diplomatiska kontakterna länderna emellan var naturligtvis av oerhörd vikt för Sveriges
balansgång och innebar i förlängningen kontakter på lägre nivå. Till exempel efter beslutet 1940 om tysk
tågtransitering genom Sverige engagerades tjänstemän vid Statens Järnvägar på alla nivåer – från generaldirektören och flera av hans byrådirektörer till enskilda trafik- och stationsinspektörer. Likaså engagerades en rad andra myndighetspersoner i transiteringen – tullkontrollörer, stadsfiskaler, ångfärjebefälhavare och en rad andra tjänstemän. På samma sätt kom flera svenskar att engageras i samband med
fartygstransiteringen genom svenska vatten – marinofficerare, hamnchefer, lotsar med flera. På andra
områden skedde kontakter och utbyten mellan militärer, kulturpersonligheter, affärsmän, akademiker,
idrottare med flera.
I kontakter som dessa var ordensväsendet ett internationellt gångbart och beprövat smörjmedel. I Sveriges fall gavs i regel kungliga nordstjärneorden som uppmuntran till utländska medborgare som verkade
för Sveriges intressen. Denna orden kan i Europa jämföras med brittiska imperieorden eller franska hederslegionen som i många fall delades ut till svenska medborgare som på olika sätt verkat för brittiska respektive franska intressen. Motsvarigheten i Hitlers Tyskland var från 1937 Tyska örnens orden som även
denna hittade svenska mottagare. I denna sammanställning ges en kortare bakgrund om just denna tyska
orden. Vilka klasser fanns, hur såg den ut och hur förändrades ordenstatuten 1937‒1945? Dessa frågor
har tidigare fått sitt svar om än möjligen inte på svenska språket. Något som däremot är föga utforskat är
de svenska mottagarna. Vilka var de och varför förlänades de denna orden? Detta är två frågor som jag
vill hitta svar på vilket är grunden till denna sammanställning. Syftet är att med hjälp av dig som läsare
korrigera och komplettera den information som här ges och få fram ytterligare information. Skicka gärna
ett mail om du vill kommentera något.
Stockholm, november 2015
Simon Olsson
[email protected]
3
2. Bakgrund
2.1. Ursprunglig ordensstatut
Någon nationell förtjänstorden hade inte existerat i Tyskland sedan nederlaget i första världskriget 1918
då Adolf Hitler den 1 maj 1937 instiftade Tyska örnens orden. Samtliga ordnar i Preussen och i de övriga
kunga- och furstendömena hade helt och hållet avskaffats som ett resultat av det militära nederlaget i
november 1918. Tysklands många kungar och furstar blev med freden avsatta och landet omformades
till en republik. Weimarrepubliken var helt ”ordenslös” men behovet av en förtjänstorden gjorde sig med
tiden allt mer kännbart. Det var med andra ord en inte helt oviktig smörjolja i det diplomatiska navet som
tillfördes i samband med instiftandet av Tyska örnens orden 1937. Inspiration till den nya ordens utformning kan härledas till de avskaffade preussiska Svarta örns orden (Orden des schwarzen Adlers) och Röda
örns orden (Roter Adlerorden).
Orden var förbehållen utländska representanter och delades ut för diplomatiska, politiska, handelsmässiga och sociala förtjänster för Tyska riket. Det skulle dock inte allt för snart att ske undantag i denna regel ‒ ett antal tyska medborgare återfinns bland mottagarna. De klasser som instiftades den 1 maj 1937
var:
– Grosskreuz des Ordens vom Deutschenadler (Grand Cross of the Order of the German Eagle,
Storkors): En åttauddig stjärna, 80 mm, buren på vänster bröst samt 100 mm rött ordensband
med 60 mm kors.
– Verdienstkreutz mit Stern des Ordens vom Deutschen Adler (Order of the German Eagle with
Star, Förtjänstkors med stjärna ‒ kommendör av första klass): En sexuddig stjärna, 75 mm, buren
på väster bröst, samt 45 mm nackband med 50 mm kors.
– Verdienstkreuz des Ordens vom Deutschen Adler Erster Stufe (Order of the German Eagle 1st
Class, Förtjänstkors av första klass – kommendör): 45 mm nackband med 50 mm kors.
– Verdienstkreuz des Ordens vom Deutschen Adler Zweiter Stufe (Order of the German Eagle 2nd
Class, Förtjänstkors av andra klass ‒ riddare av första klass): 50 mm bröstkors, buren på vänster
bröst.
– Verdienstkreuz des Ordens vom Deutschen Adler Dritter Stufe (Order of the German Eagle 3rd
Class, Förtjänstkors av tredje klass – riddare): 45 mm kors med 40 mm band.
– Deutschen Verdienstmedaille (German Medal of Merit, Förtjänstmedalj): Medalj med rött band
och gotisk text.
Flera utländska, däribland ett flertal svenska, representanter inom olika områden skulle snart få motta ordens olika klasser. Under första året fanns till exempel president för den internationella handelskammaren, Thomas J. Watson och den tyska industriledaren Emil Kirdorf bland mottagarna. Redan här hade alltså
en tysk medborgare fått motta orden, detta då Kirdorf den 8 april fyllde 90 år, alltså nästan en månad
innan själva orden instiftades. Följande år mottog bland andra Henry Ford, Charles Lindbergh, James D.
Mooney vid General Moters och den svenske utrikesministern Christian Günther samma orden.
Första året kom även en specialversion av Tyska örnens orden att tillverkas för den italienska diktatorn
Benito Mussolini. Detta “Grosskreuz des Deutschen Adlerordens in Gold und Brillanten“ (Storkors i guld
och briljanter) tilldelades Mussolini den 25 september 1937 och var en engångshändelse som inte skulle
upprepas. Detta unika exemplar förvaras idag på den italienska centralbanken, Banca d’Italia, i Rom.
2.2. Nya regler 1939
Införandet 1937 av Tyska örnens orden i fem ordensklasser samt en medalj hade inte varit utan problem
när det gäller matchningen av respektive klass till respektive mottagares tjänsteställning. Även lägre tjänstemän med långvarig tjänst mottog orden av kommendör- eller riddarklass. Officerare mottog bröstkors,
högre officerare nackband och generaler nackband och bröstkors. När det kom till statsöverhuvud, fält4
Italiens utrikesminister Galeazzo Ciano Conte di Cortelazzo mot- Japans ambassadör i Tyskland, Hiroshi Oshima, mottar
tar Storkorset i guld av Adolf Hitler 1939.
Storkorset i guld av Adolf Hitler 1941.
marskalkar och andra representanter i det högsta styrelseskicket fanns dock ingen högre orden. Behovet
löstes den 20 april 1939 med ”Goldenes Grosskreuz des Deutschen Adlerordens” (Storkors i guld) vilket
ända tills krigsslutet kom att förbli ordens högsta klass. Storkorset i guld skulle högst vara tilldelad sexton personer på en gång och totalt kom åtta att delas ut följande år. Tysklands tidigare utrikesminister,
Constantin von Neurath, tilldelades omgående en specialversion (Sonderstufe) av Storkorset i guld för
sina förtjänster 1933‒1938 och strax därefter kom hans efterträdare, Joachim von Ribbentrop, att motta
samma orden. Denna specialversion var dock till utseendet identisk med Storkorset i guld.
– Constantin Freiherr von Neurath (1873‒1956), Utrikesminister Tyskland. Mottog utmärkelsen 20
april 1939.
– Joachim von Ribbentrop (1893‒1946), Utrikesminister Tyskland. Mottog utmärkelsen 20 april
1939. Förvaras idag troligen i en privat samling i USA.
– Ion Antonescu (1882‒1946) – Stabschef Rumänska armén. Förläning 11 februari 1942.
– Kung Boris III av Bulgarien (1894‒1943). Förläning 16 april 1942 (eller 14 april 1942).
– Galeazzo Ciano Conte di Cortelazzo (1903‒1944) – Utrikesminister Italien. Förläning 22 maj
1939.
– Francisco Franco (1892‒1975) – President Spanien. Förläning 18 juli 1940.
– Miklós Horthy (1868‒1957) – Ungern. Förläning 12 april 1942.
– Carl Gustav Emil Mannerheim (1867‒1951) – Överbefälhavare Finland. Förläning 4 juni 1942.
Förvaras idag på Mannerheim Muséet i Helsingfors.
– Hiroshi Oshima (1886‒1975) – Japanska ambassadör i Tyskland. Förläning 13 december 1941.
– Risto Ryti (1889‒1956) – President Finland. Förläning 20 april 1942 (eller 19 april 1942).
– Jozef Tiso (1887‒1947) – President Slovakien. Förläning 1939 och 1942. Förläning 14 mars 1943.
– Wilhelm Frick (1876‒1946) – Inrikesminister Tyskland.
– Heinrich Himmler (1900‒1945) – Reichsführer-SS.
Detta var emellertid inte den ända förändringen i ordensstatuterna, samtidigt som det infördes ett undantag för Tysklands utrikesminister i regeln om att orden endast fick förlänas utländska medborgare,
infördes även en variant med svärd för militär personal i samtliga klasser. Även vissa förändringar i Storkorsets utförande kom att ske. Detta utfördes nu i förgyllt silver istället för silver, storleken ökade från 80
till 91 mm och korset på ordensbandet ökade från 60 till 66 mm.
Orden utdelades de första åren frikostigt och i slutet av 1939 hade 4 177 civila och 5 718 militära personer mottagit densamma.1
1. Politisches Archiv des Auswärtigen Amtes Berlin (PAAA), R 119091 “Gründung eines neuen Reichsordens Verdienstorden vom Deutschen Adler.”
5
2.3. Orden revideras 1943
De största förändringarna av Tyska örnens ordens ordensstatut kom mitt under brinnande krig 1943.
Det var även just kriget som kom att påverka den nya utformningen, både gällande ordens material och
klasser. Det militära läget innebar att ordensklasserna behövde revideras för att anpassas till den allt
större gruppen av utländska militära mottagare. Revideringen gällde från den 27 december 1943 och innebar för Storkorset i guld och Storkorset inga förändringar i ordensstatuten, vilket det dock gjorde för
samtliga övriga klasser. Istället för tre ordensklasser existerade nu fem och förtjänstmedaljen, nu med
latinsk text istället för gotisk, delades i en silver- och en bronsklass, allt anpassat efter de olika militära
tjänsteklasserna.
– Goldenes Grosskreuz des Deutschen Adlerordens (Grand Cross of the Order of the German
Eagle in Gold, Storkors i guld):
– Grosskreuz des Deutschen Adlerordens (Grand Cross of the Order of the German Eagle, Storkors):
– Deutscher Adlerorden, Erste Klasse (Order of the German Eagle 1st Class, Förtjänstkors av första
klass ‒ storofficer): Generals tjänsteklass.
– Deutscher Adlerorden, Zweite Klasse (Order of the German Eagle 2nd Class, Förtjänstkors av
andra klass – kommendör av första klass): Överstes tjänsteklass.
– Deutscher Adlerorden, Dritte Klasse (Order of the German Eagle 3rd Class, Förtjänstkors av
tredje klass ‒ kommendör): Stabsofficers tjänsteklass.
– Deutscher Adlerorden, Vierte Klasse (Order of the German Eagle 4th Class, Förtjänstkors av
fjärde klass – riddare av första klass): Kaptens tjänsteklass.
– Deutscher Adlerorden, Fünfte Klasse (Order of the German Eagle 5th Class, Förtjänstkors av
femte klass – riddare): Fänriks tjänsteklass.
– Silberne Verdienstmedaille (Silver Medal of Merit, Förtjänstmedalj i silver): Underofficers tjänsteklass.
– Bronzene Verdienstmedaille (Bronze Medal of Merit, Förtjänstmedalj i brons): Manskaps tjänsteklass.
2.4. Utformning 1939‒1943
Grosskreuz des Ordens vom Deutsche Adler
(Storkors av Tyska örnens orden)
Kraschan till Storkors av Tyska örnens orden
6
Höger och nedan: Verdienstkreuz mit Stern des Ordens
vom Deutschen Adler (Kommendörskors av första klass till
Tyska örnens orden)
Verdienstkreuz des Ordens vom Deutschen Adler Erste stufe
(Kommendör av Tyska örnens orden)
Verdienstkreuz des Ordens vom Deutschen Adler Dritter stufe
(Riddare av Tyska örnens orden)
7
Verdienstkreuz des Ordens vom Deutschen Adler
Zweiter stufe
(Riddare av första klass av Tyska örnens orden)
Deutschen Verdienstmedaille
(Förtjänstemedalj av Tyska örnens orden)
2.5. Utformning 1943‒1945
Grosskreuz des Deutschen Adlerordens (Storkors av Tyska örnens orden) samt Stern (Kraschan)
Deutscher Adlerorden, Erste Klasse (Förtjänstkors av första klass ‒ storofficer) samt Stern (Kraschan)
8
Deutscher Adlerorden, Dritte Klasse
(Förtjänstkors av tredje klass ‒ kommendör)
Deutscher Adlerorden, Zweite Klasse
(Förtjänstkors av andra klass – kommendör av första klass)
Deutscher Adlerorden, Vierte Klasse
(Förtjänstkors av fjärde klass – riddare av första klass)
Deutscher Adlerorden, Fünfte Klasse
(Förtjänstkors av femte klass – riddare)
9
Silberne Verdienstmedaille (Förtjänstmedalj i silver) med text i gotisk stil (mitten), respektive latinsk stil (höger)
Bronzene Verdienstmedaille (Förtjänstmedalj i brons) med svärd
10
3. Svenska mottagare
3.1. Källor och problem
Tysk statistik gör gällande att 340 svenskar mottog Tyska örnens orden 1937‒1943. Detta i form av sex
storkors, 31 förtjänstekors med kraschan, 97 av första klass, 63 av andra klass, 102 av tredje klass samt
41 medaljer. Någon komplett förteckning över dessa svenska mottagare är idag inte känd men med hjälp
av olika svenska källor kan dessa till viss del identifieras. Svenska officers- och underofficersrullor innehåller i regel uppgifter om de utmärkelser som svenska militärer mottagit och i dessa kan ett större antal
mottagare hittas. Dessa rullor innehåller emellertid endast uppgifter om mottagare inom den svenska
försvarsmakten. Svenska biografiska lexikon kan till viss del användas för att hitta civila mottagare, detta
såvida utmärkelser finns noterade. Dock innehåller dessa biografiska lexikon endast personer av intresse
för läsarna och med all sannolikhet är mörkertalet stort.
I både militära rullor och biografiska lexikon används svenska beteckningar på de olika graderna av
Tyska örnens orden. Dessa beteckningar varierar och gör att det ibland är svårt att identifiera vilken grad
av Tyska örnens orden som mottagaren egentligen fick. Bland dessa förekommer:
– Storkorset (StkTyskÖO)
– Storofficer (StOffTyskÖO)
– Kommendör (KTyskÖO)
– Kommendör av 2 klassen (KTyskÖO2kl)
– Officer (OffTyskÖO)
– Riddare (RTyskÖO)
– Riddare av 1 klassen (RTyskÖO1kl)
– Riddare av 3 klassen (RTyskÖO3kl)
– Riddarförtjänstekorset (Rftjk till TyskÖO)
– 3 klassen (TyskÖO3kl)
Genom att jämföra med gradsystemet för andra ordenstecken kan man sortera dessa beteckningar i stigande grad: riddare – officer – kommendör – storofficer – storkors. Detta ger fem grader vilket stämmer
bra överens med ordensstatuten från 1937. Emellertid är detta, utöver storkorset i guld från 1939, utökat
till sex grader i ordensstatuten från 1943.
Totalt frånvarande i källorna är mottagarna av Tyska örnens ordens förtjänstmedalj. Det är troligt att
den tyska uppgiften om att 41 sådana medlajer delades ut stämmer och bland mottagarna bör det finnas
järnvägstjänstemän, sjömän, poliser, militära underbefäl och soldater. Frånvaron av dokumentation gör
det emellertid mycket svårt att identifiera dessa.
3.2. Vad vi vet om mottagarna
Hittills har 248 svenska mottagare identifierats av vilka samtliga är män födda mellan 1865 och 1914.
Medelpersonen är född 1888/1889 och var alltså strax över 50 år i början av 1940-talet.
Strax under hälften (113 personer) är officerare inom den svenska krigsmakten (Armén: 54 personer, Marinen: 34 personer, Flygvapnet: 25 personer). Ett stort antal av övriga mottagare tillhör myndigheter såsom järnvägsstaten (28 personer) och Utrikesdepartementet (23 personer). Att majoriteten
av mottagarna inom järnvägsstaten med all sannolikhet kommit i kontakt med tyska kollegor rörande
transiteringsfrågor framgår av deras tjänster. Nitton mottagare tillhör en rad andra myndigheter såsom
Domänstyrelsen, Tullverket och Kommerskollegium. Här ingår även lokala tjänstemän såsom poliser och
hamnkaptener. Tolv mottagare var verksamma inom kultur eller idrott och fem inom utbildning eller forskning. Här återfinns kända namn såsom Sigurd Edström och professor Hans von Euler-Chelpin.
Tjugo mottagare är konsuler. Majoriteten av dessa för Tyskland, men även för länder såsom Rumänien, Spanien och Lettland. Sju mottagare var verksamma inom bank eller försäkring – bland dessa Jacob
Wallenberg. Elva var verksamma inom svenskt näringsliv. Tio mottagare har inte gått att knyta till någon
specifik bransch.
Fem av mottagarna har enligt svenska källor mottagit Storkorset av Tyska örnens orden (StkTyskÖO)
medan 33 mottagit korset för Storofficer av Tyska örnens orden (StOffTyskÖO). Den största gruppen mottagare (90 personer) har förlänats Kommendörskorset av Tyska örnens orden (KTyskÖO). 39 mottagare
11
har förlänats Officerskorset av Tyska örnens orden (OffTyskÖO) och 73 Riddarkorset av Tyska örnens
orden (RTyskÖO). Åtta mottagare uppges i svenska källor ha mottagit mer svårdefinierade klasser (StkTyskÖO2kl, KTyskÖO1kl, KTyskÖO2kl, RTyskÖO2kl, Rftjk till TyskÖO, TyskÖO).
3.3. Storkorset av tyska örnens orden
Storkorset var den högsta graden av Tyska örnens orden som en svensk mottog. Totalt är fem svenska
mottagare av denna grad identifierade. Axel Granholm, generaldirektör för Statens Järnvägar 1914‒1937,
mottog storkorset i december 1937, troligen i samband med att den tyska transportministern Julius Dorpmüller (1869‒1945) besökte Sverige. Torsten Friis, chef för det svenska flygvapnet 1934‒1942, mottog
storkorset 1938 men det är okänt i vilket sammanhang detta skedde. Att Sven Hedin mottog storkorset
då han den 19 februari 1940 fyllde 85 år är känt; likaså att Olof Thörnell, svensk överbefälhavare, mottog
samma ordensklass den 7 oktober 1940. Det kan förmodas att generallöjtnant Henri de Champs i augusti
1939 mottog storkorset i egenskap av att han sedan 1934 var ordförande för Svensk-Tyska Föreningen.
Den sjätte mottagaren av storkorset är än så länge anonym.
1. Henri de Champs (1869‒1948), ordförande Svensk-Tyska Föreningen (President Swedish-German Association). Förläning 9 augusti 1939.
2. Torsten Friis (1882‒1967), generallöjtnant och chef för Flygvapnet (Lieutenant-General and
head of the Swedish Air Force). Förläning 1938.
3. Axel Granholm (1872‒1951), generaldirektör SJ (Director SJ). Förläning december 1937. Förvaras sedan 1952 på Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle.
4. Sven Hedin (1865‒1952), upptäcktsresande och författare (Explorer and author). Förläning 19
februari 1940. Förvaras på Livrustkammaren i Stockholm.
5. Olof Thörnell (1877‒1977), general och överbefälhavare (General and Supreme Commander).
Förläning 7 oktober 1940. Förvaras sedan 1977 på Armémuseum i Stockholm.
Sven Hedins Storkors av Tyska örnens orden.
Foto: Livrustkammaren
Förläningsdokument till Olof Thörnells Storkors av Tyska
örnens orden.
12
Olof Thörnells Storkors av Tyska örnens orden.
Foto: Armémuseum
13
3.4. Storofficer av tyska örnens orden
Även om den tyska statistiken visar på 31 förläningar av Tyska örnens orden av storofficers klass 1937‒1943
visar de svenska källorna på 33 svenskar som mottagit densamma.
1. Christian Barnekow (1876‒1953), utrikesråd.
2. Hans Beck-Friis (1893‒1982), envoyé.
3. Lennart Bernadotte af Wisborg (1909‒2004), greve.
4. Isak Collijn (1875‒1949), riksbibliotekarie.
5. Gustaf Dahlbeck (1883‒1953), generaldirektör SJ.
6. Knut Dahlberg (1877‒1949), direktör Bankföreningen.
7. Ivan Danielsson (1880‒1963), envoyé.
8. Sigfrid Edström (1870‒1964), direktör ASEA.
9. Gösta Engzell (1897‒1997), utrikesråd.
10. Axel Gauffin (1877‒1964), fil.dr.
11. Göran Gyllenstierna (1876‒1968), generalmajor. Förläning efter 1939.
12. Christian Günther (1886‒1966), utrikesminister. Förläning 1938.
13. Hugo von Heidenstam (1884‒1966), överstelöjtnant. Förläning efter 1939.
14. Erik von Heidenstam (1903‒1975), civilingenjör.
15. Helge Jung (1886‒1978), general och chef för generalstabskåren. Förläning efter 1939.
16. Ernst af Klercker (1881‒1955), generallöjtnant.
17. Börje Knös (1883‒1970), statssekreterare.
18. Gösta Kuylenstierna (1876‒1961), generaldirektör Domänstyrelsen.
19. David Lindsjö (1887‒1952), t.f. generalfältläkare.
20. Einar Modig (1883‒1960), envoyé.
21. Henry Peyron (1883‒1972), generalmajor. Förläning efter 1939.
22. Harald Pousette (1886‒1975), envoyé.
23. Björn Prytz (1887‒1976), envoyé i London.
24. Gustaf Wilhelm Ramel (1887‒1980), friherre och sekreterare vid UD. Förläning 1939.
25. Axel Rappe (1884‒1945), generalmajor. Förläning efter 1939.
26. Stig Sahlin (1899‒1963), envoyé och generaldirektör Kommerskollegiet.
27. Yngve Schoerner (1879‒1963), marinöverdirektör. Förläning efter 1939.
28. Hans Simonsson (1880‒1965), konteramiral. Förläning efter 1939.
29. Helge Söderbom (1881‒1975), generallöjtnant. Förläning efter 1939.
30. Fabian Tamm (1879‒1955), viceamiral. Förläning före 1939.
31. Erik Testrup (1878‒1972), generallöjtnant. Förläning efter 1939.
32. Jacob Wallenberg (1892‒1980), bankdirektör.
33. Arthur Örnberg (1883‒1967), generalmajor. Förläning någon gång 1937‒1939.
Till vänster, ovan och på följande sida: Halskors och kraschan för Storofficer av Tyska örnens orden från före 1943
tilldelad Henry Peyron under andra världskriget. Idag i
privat samling.
14
15
4. Biografier över svenska mottagare 1937‒1945
Adlercreutz, Axel Fredrik Carlos (1890‒1963), överste. Född 26 januari 1890 i Stockholm (Svea livgarde
församling). Underlöjtnant vid Svea livgarde (I 1) 1910. Löjtnant 1915. Juris kandidatexamen 1916. Krigshögskolan 1918‒1920. Franska krigshögskolan 1920‒1922. Kurs vid franska flygvapnet 1922. Aspirant
vid Generalstaben 1923‒1925. Kapten 1925. Skjutskolan 1925. Generalstaben 1925‒1926. Sakkunnig för
utarbetande av fältutrustningslistor 1926‒1929. Biträde vid Nationernas Förbunds nedrustningskommission 1929‒1931. Generalstaben 1931. Militärattaché i Helsingfors 1932‒1935. Major i Generalstaben
1933. Major vid Älvsborgs regemente (I 15) 1935. Avdelningschef för Generalstabens utrikesavdelning
1936‒1937. Avdelningschef för Försvarsstabens underrättelseavdelning 1937‒1944. Överste 1939. Militärattaché i Helsingfors 1942‒1944. Ur aktiv tjänst 1945. Ut generalstabskårens reserv 1960. Avliden 7
oktober 1963 i Enköpings-Näs (Uppland).
Utmärkelser: KSO, RNO, RVO, LandstSM, RLSFftjG, KDDO2gr, KFinlVRO, KLettSO, KNedONO m sv,
KNS:tOO2kl, KPolRest2kl, KTyskÖO, KUftjO, OffFrHL, FFrK1o2kl m sv, FSftjk, FBskftjMlkl m sp.
Ahlberg, Nils Johan (1875‒1946), byrådirektör. Född 4 november 1875. Byrådirektör Järnvägsstyrelsen.
Avliden 4 februari 1946 i Stockholm.
Utmärkelser: TyskÖO (januari 1938).
Dagens Nyheter 15 januari 1938: ”Dekorerade. Byråcheferna i järnvägsstyrelsen N. J. Ahlberg, K. E. Olofsson, A. C. A.
Stjerna och I. A. Öfverholm samt distriktschefen i Malmö E. O. von Friesen ha tilldelats den tyska utmärkelsen Das Verdienstkreutz des Ordens vom Deutschen Adler, första klassen. Med samma utmärkelse, andra klassen, ha dekorerats
maskiningenjör S. J. G. Gislander, trafikinspektör A. F. Bomgren, kaptenen på “Drottning Victoria” C. E. J. Ericson, kaptenen på “Gustaf V” E. H. Arvedson, förste trafikinspektören N. O. Söderberg samt chefen för statens järnvägars resebyrå
C. A. Ekstam.”
Ahlgren, Per Arvid Christian (1897‒1965), överste. Född 20 november 1897. Fänrik vid Göta livgarde
(I 2) 1919. Löjtnant 1922. Aspirant vid Generalstaben 1930‒1932. Kapten 1934. Major vid Södra skånska infanteriregementet (I 7) 1940. Stabschef vid Arméinspektionens pansaravdelning 1942‒1946. Överstelöjtnant 1943. Överste 1948. Chef Skaraborgs pansarregemente (P 4) 1949‒1954. Ur aktiv tjänst 1954.
Avliden 27 mars 1965 i Stockholm.
Utmärkelser: KSO1kl, RVO, FMCKGM, Skarab bfbGM, Stockh fmflGM, SvFMSM, RDDO, RNS:tOO1kl, RPolRest, RTyskÖO, HVII:sFrK.
Allard, Sven (1896‒1975), ambassadör. Född 6 juli 1896 i Tjällmo (Östergötland). Filosofie kandidat 1918.
Juris kandidatexamen 1920. Attaché vid Utrikesdepartementet 1921. Andre legationssekreterare i Bryssel och Haag 1925. Andre sekreterare vid Utrikesdepartementet 1927. Förste vicekonsul i London 1930.
Förste legationssekreterare i Warszawa 1932, Rom 1933, Paris 1934. Handelsråd i Paris 1934. Legationsråd
och chargé d´affaires i Aten 1938, Ankara 1939‒1940, Sofia 1941. Envoyé i Kina 1943. Handelsfördragsförhandlare vid Utrikesdepartementet 1947‒1949. Envoyé i Bukarest, Budapest och Sofie 1949‒1951,
Prag och Budapest 1951‒1954. Envoyé i Wien 1954‒1956, ambassadör i Wien 1956‒1964. Avliden 17
augusti 1975.
Utmärkelser: KmstkNO, StkÖFO, StkGrFenO, StkKinGStjO, StOffNedONO, ItSolSO1kl, KTyskÖO, OffBKrO,
OffFrHl, OffLettSO, RFinlVRO.
Almén, Karl Gustaf (1878‒1961), vicekonsul. Född 26 december 1878 i Hallsberg (Närke). Disponenr
och försäljningschef AB Skand Glödlampfabrikiken i Nyköping 1907‒1910, verkställande direktör och
styrelseledamot 1910. Tysk vicekonsul i Nyköping 1927‒1945. Östergötlands och Södermanlands handelskammare 1929. Avliden 30 mars 1961 i Nyköping (Södermanland).
Utmärkelser: RVO, PatrstGM, RTyskÖO.
16
Aminoff, Feodor (1881‒1961), byråchef. Född 24 augusti 1881 i Stockholm. Avgångsexamen från Skogsinstitutet 1903. Revirassistent i Umeå distrikt, assistent vid Statens skogsförsöksanstalt och revirassistent
och biträdande jägmästare i mellersta Norrlands distrikt 1904‒1912. Skogstaxerare och överassistent vid
Skogshögskolan 1912‒1916. Tillförordnad byråchef vid Domänstyrelsen 1916, byråchef 1925, tillförordnad överdirektör 1939‒1942. Avliden 6 juni 1961 i Stockholm.
Utmärkelser: KVO2kl, RNO, KDDO2gr, KFinlVRO, KTyskÖO, OffFrdeMagr, RÖFrJO.
Anderson, Carl Helge Leonard (1894‒1966), byrådirektör. Född 29 februari 1894. Notarie vid Järnvägsstyrelsens personaltrafikbyrå 1938, sekreterare 1942. Byrådirektör Järnvägsstyrelsens trafikbyrå 1952.
Avliden 13 januari 1966 i Stockholm.
Utmärkelser: RVO, RTyskÖO, FFrK4kl, RFinlLO1kl.
Andersson, Olof (1884‒1958), direktör. Född 27 september 1884 i Lövestad (Skåne). Kontorschef vid AB
Atlas-Diesel 1906‒1919. Kassadirektör vid Svensk filmindustri 1920, verkställande direktör 1928‒1942.
Ordförande Svenska filmkammaren från 1929. Ordförande Sveriges biografägareförbund från 1938. Vicepresident Internationella filmkammaren i Paris från 1935. Medlem av Kulturrådet från 1937. Avliden
24 november 1958 i Stockholm.
Utmärkelser: RVO, KFinlVRO, KItKrO, KTyskÖO, OffFrHL, OffUngFO, RBKrO, OffFrdel’Ip.
André, Harald (1879‒1975), operachef. Född 14 juni 1879 i Motala (Östergötland). Studentexamen 1897.
Studier i Uppsala 1898‒1899. Elev vid konservatoriet i Leipzig 1900‒1903 och vid Sternska konservatoriet i Berlin 1904‒1905. Pianist och repetitör i Berlin 1905‒1907. Musikkritiker i Svenska dagbladet
1907 och i Stockholms dagblad 1908‒1910. Förste regissör vid Kungliga teatern 1907‒1908, 1910‒1924
och 1932‒1936. Gästregissör vid Teatro Alla Scala i Milano 1922 och 1930 och vid Royal Opera Covent
Garden i London 1937. Huvudredaktör för Stockholms dagblad 1926‒1928 och för Nya dagligt allehanda
1936‒1938. Chef för Kungliga teatern 1939‒1949. Avliden 18 september 1975 i Stockholm.
Utmärkelser: KVO1kl, RNO, KDDO1gr, KFinlLO1kl, KBLeopII:sO, KBrasSKO, KNedONO, KTjslVLO, KTyskÖO,
OffFrdl’Ip.
André, Karl Richard (1896‒1965), vicekonsul. Född 1 januari 1896 i Oskarshamn (Småland). Tysk vicekonsul i Oskarshamn 1926‒1945. Avliden 11 augusti 1965 i Hägersten (Södermanland).
Utmärkelser: RTyskÖO.
Arnell, Fred Josef (1892‒1985), kapten och direktör. Född 30 juli 1892 i Göteborg (Bohuslän). Underlöjtnant vid Skaraborgs regemente (I 9) 1913. Löjtnant 1917. Kapten 1928. Överförd till Älvsborgs regemente
(I 15). Medlem i Riksföreningen Sverige-Tyskland. Avliden 19 maj 1985 i Stockholm.
Utmärkelser: RVO, SvRKftjt, SvRoffHt, RDDO, RFinlVRO1kl, RTyskÖO, RNS:tOO, HVII:sFrK, FMM, FHMM,
FRoffHtG, NVOffGHt.
Arvedson, Erik H. (1878‒1938), kapten. Född 1878 i Kristinehamn (Värmland). Sjökaptensexamen 1902.
Reservofficer i flottan 1903. Andrestyrman på postångaren Nordstjärnan. Reservbefälhavare på ångfartygen Prinsessan Margareta och Prins Gustaf Adolf. Anställd vid Statens Järnvägar 1909. Befälhavare på
ångfärjan Konung Gustav V. Avliden 15 april 1938 i Trelleborg (Skåne).
Utmärkelser: RTyskÖO (januari 1938).
Dagens Nyheter 15 januari 1938: ”Dekorerade. Byråcheferna i järnvägsstyrelsen N. J. Ahlberg, K. E. Olofsson, A. C. A.
Stjerna och I. A. Öfverholm samt distriktschefen i Malmö E. O. von Friesen ha tilldelats den tyska utmärkelsen Das Verdienstkreutz des Ordens vom Deutschen Adler, första klassen. Med samma utmärkelse, andra klassen, ha dekorerats
maskiningenjör S. J. G. Gislander, trafikinspektör A. F. Bolmgren, kaptenen på “Drottning Victoria” C. E. J. Ericson, kaptenen på “Gustaf V” E. H. Arvedson, förste trafikinspektören N. O. Söderberg samt chefen för statens järnvägars resebyrå
C. A. Ekstam.”
17
Atterberg, Kurt Magnus (1887‒1974), civilingenjör och tonsättare. Född 12 december 1887 i Göteborg
(Bohuslän). Anställd vid Patent- och registreringsverket 1912, byrådirektör 1937‒1940. Anställd vid
Dramatiska teatern 1916‒1922. Musikkritiker i Stockholms-Tidningen 1919‒1957. Ordförande föreningen Svenska tonsättare 1924‒1947. Ordförande Svenska tonsättares internationella musikbyrå (Stim)
1924‒1943. Medlem i Kulturrådet 1934. Ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien 1926, dess sekreterare 1940‒1953. Medlem i Riksföreningen Sverige-Tyskland. Avliden 15 februari 1974 i Stockholm.
Utmärkelser: RNO, KFinlLO, KTyskÖO, KÖFO2kl, RDDO, RFinlVRO1kl, RFrHL, RNS:tOO1kl.
Axelson, Stig Gillis Algot (1911‒1999), kapten. Född 30 juli 1911. Fänrik vid Stockholms örlogsstation
1936. Löjtnant 1938. Kapten 1944. Vid operativa detaljen inom Marinstabens operationsavdelning 1946.
Avliden 20 juni 1999 i Frankrike.
Utmärkelser: SkytteM, RNS:tOO1kl, RTyskÖO, ChX:sFrM, FHMM.
Backlund, Gustav Ivar (1892‒1969), generallöjtnant. Född 14 februari 1892. Underlöjtnant vid Göta livgarde (I 2) 1912. Löjtnant 1916. Kapten 1926. Major 1934. Överstelöjtnant 1937. Souchef Lantförsvarets
kommandoexpedition 1937‒1939. Chef Dalregementet (I 13) 1940‒1944. Kommendant Bodens fästning
och tillförordnad ställföreträdande militärbefälhavare för IV militärområdet 1944‒1946. Generalmajor 1946. Militärbefälhavare för VII militärområdet 1946. Chef Gotlands marindistrikt 1948. Chef Försvarshögskolan 1955‒1956. Generallöjtnant 1957. Avliden 7 juli 1969 i Stockholm.
Utmärkelser: KSO1kl, RNO, RVO, LingJubM, CFBGM, LandstSM, SvFMSM, SvIsGM, SvmifbGM, Stockh
fmflGM, Dalarnes bfbGM, Dalarnes sfbGM, SvPistsfbSM, Stockh lfbSM, SkytteM, KFinlVRO, KFinlLO,
KTyskÖO, RBLeopO, PRKHt, FHMM.
Barkman, Nils Gustaf (1889‒1978), kapten. Född 28 oktober 1889 i Östersund (Jämtland). Underlöjtnant
vid Jämtlands fältjägarregemente (I 5) 1910. Löjtnant 1913. Ur aktiv tjänst 1917. Kapten 1925. Honorärattaché i Helsingfors 1919. Sekreterare Stockholms handelskammare 1928‒1956. Näringslivets opinionsnämnd 1938‒1953. Avliden 2 mars 1978 i Stockholm.
Utmärkelser: RVO, KBLeopIIO, OffBLeopO, OffBKrO, RTyskÖO.
Barnekow, Christian Otto Carl (1876‒1953), utrikesråd. Född 28 januari 1876 i Vinslöv (Skåne). Attaché
vid Utrikesdepartementet 1904, i Sankt Petersburg 1904. Andre sekreterare vid Utrikesdepartementet
1906. Tillförordnat legationsråd i Sankt Petersburg 1910. Förste arkivarie vid Utrikesdepartementet 1910.
Förste legationssekreterare 1919. Byråchef 1919‒1941. Legationsråd 1921, Kammarherre 1921. Avliden
8 november 1953 i Stockholm.
Utmärkelser: GV:sJmt, KNO2kl, f.d. Härold v. KMO, RVO, StOffBKrO, StOff Bras SKO, KFinlVRO1kl, StOffLettTSO, StOffLitGed-O, KPolRest1kl, StOffPKO, KTjslVLO1kl, TMO2kl, StOffTyskÖO, UngFO2kl m kr, KBLeopO, KDDO2gr, KFrHL, KNedOHO o. ONO, KNS:tOO, KÖHT2kl, RBadZLOlkl m. el, KPrKrO2kl, RRS:tAO3kl o.
S:tStO3kl, RSpCIII:sO, OffFrdel’Ip.
Beck-Friis, Hans Gustaf (1893‒1982), ambassadör. Född 31 december 1893 i Jäder (Södermanland).
Filosofie kandidat vid Lunds universitet 1914. Juris kandidatexamen vid Lunds universitet 1918. Attaché
vid Utrikesdepartementet 1919. Attaché i Wien 1920‒1921. Tillförordnad vicekonsul i Antwerpen 1922.
Andre legationssekreterare i Bryssel och Haag 1923. Byråsekreterare vid Utrikesdepartementet 1924,
förste legationssekreterare 1926, byråchef 1930. Utrikesråd och chef för Utrikesdepartementets politiska
avdelning 1931. Envoyé i Bern och ständigt ombud vid Nationernas Förbund 1939. Envoyé i Rom 1940
och i Helsingfors 1942. Kabinettsekreterare 1947. Ambassadör i Köpenhamn 1949. Avliden 23 april 1982
i Bjärred (Skåne).
Utmärkelser: KmstkNO, StkBKrO, StkDDO, StkFinlVRO, StkItRomÖrnO, StkMexÖO2kl, StkNedONO, StkUNGRFO, StOffPKO, StOffTyskÖO, KPolRest, OffLettSO, RBLeopO, RSpCIII:sO, FMpbh.
18
Bengtsson, Bengt Folke (1897‒1977), överste. Född 30 september 1897 i Tåssjö (Skåne). Studentexamen
i Kristianstad 1916. Fänrik vid Wendes artilleriregemente (A 3) 1918. Löjtnant vid artilleristaben 1930.
Kapten 1932. Vid Smålands artilleriregemente (A 6) 1936. Lärare i artillerimättjänst vid Artilleri- och ingenjörshögskolan 1936. Major 1939. Luftvärnet 1939. Generalstabskåren 1940. Överstelöjtnant 1941.
Överste 1944. Chef för Göteborgs luftvärnskår (Lv 6) 1943‒1946. Platschef Karlsborg 1946‒1953. Inspektör för luftvärnet 1953‒1957. Avliden den 10 oktober 1977 i Stockholm.
Utmärkelser: KSO1kl, RVO, Skarab bfbGM, SLKSM, Örebro bfbSM, RLSFftjG, FFrK3kl m sv, KTyskÖO, FMM,
FBskftjM1kl.
Bennedich, Carol (1905‒1994), överste. Född 5 november 1905 i Stockholm. Studentexamen 1924. Underlöjtnant vid Dalregementet (I 13) 1928. Adjutant hos chefen för Försvarsdepartementet 1936. Kapten
1937. Lärare vid Artilleri- och ingenjörshögskolan 1938. Major vid Generalstaben 1944. Militärattaché i
Moskva 1944‒1948. Överstelöjtnant vid Norra skånska infanteriregementet (I 6) 1949. Dalregementet (I
13) 1950. Överste 1952. Chef för Västerbottens regemente (I 20) 1952‒1958. Ställföreträdande militärbefälhavare för III militärområdet 1959. Överste av 1 graden 1959. Avliden 7 oktober 1994 i Åkersberga
(Uppland).
Utmärkelser: KSO1kl, RVO, RFinlVRO1kl, FFrK4klmsv, RPolRest, RTyskÖO, HvGM, Västerb bfbGM, CFBGM,
SvmifbGM, Skarab bfbSM, SLKSM
Berggren, Gustaf (1884‒1978), överste. Född 12 februari 1884 i Halmstad (Halland). Underlöjtnant vid
Hallands regemente (I 16) 1904. Löjtnant 1909. Kapten 1918. Stabsadjutant vid Generalstaben 1924.
Major 1926. Överstelöjtnant 1930. Överadjutant vid Generalstaben 1930. Överste 1935. Chef Södermanlands regemente (I 10) 1935‒1942. Avliden 5 oktober 1978 i Lund (Skåne).
Utmärkelser: KSO1kl, RVO, LandstSM, Södermanl lfbGM, Södermanl sfbGM, Hallands nv Skånes lfbSM,
FFrK2kl m sv, KDDO2gr, KTyskÖO, OffFrHL.
Bergman, Bill (1904‒1981), överste. Född 2 november 1904 i Stockholm. Studentexamen 1924. Fänrik
vid Flottan 1927. Flygskolan 1930. Löjtnant vid Flygvapnet 1935. Kapten 1938. Pressofficer vid Flygvapnet
1941‒1944. Major 1942. Överstelöjtnant 1945. Chef Skånska flygflottiljen (F 10) 1946‒1956. Överste
1948. Ställföreträdande chef Tredje flygeskadern (E 3) 1956. Avliden 20 mars 1981 i Ängelholm (Skåne).
Utmärkelser: KSO1kl, RVO, RTyskÖO, CFBSM, FMCKSM, SLKSM, NSkånska bfbSM, SCFftjG.
Bergman, Harald Carl Fredrik (1896‒1981), kapten. Född 19 september 1896 i Djursholm. Fänrik vid
Kustartilleriet 1918. Underlöjtnant 1920. Löjtnant 1922. Anställd vid A-B Åkerman & Dahl i Norrköping
1923, verkställande direktör. Kapten 1935. Vice flottiljchef Östergötlands frivilliga motorbåtsflottilj. Avliden 22 januari 1981 i Kolmården (Östergötland).
Utmärkelser: SvFMSM, RTyskÖO.
Bernadotte af Wisborg, Gustaf Lennart Nicolaus Paul (1909‒2004), greve. Född 8 maj 1909 i Stockholm. Studentexamen 1927. Vid kavalleriet 1927‒1930. Reservofficersexamen 1930. Lantbruksstudier
1929‒1931. Övertog 1932 skötseln av fadern gods Mainau i Tyskland. Ordförande i sångsällskapet De
svenske 1937‒1951. Ordförande i Samfundet Nordiska muséets vänner 1949‒1953. Chef Sveriges scoutförbund 1949‒1951. Avliden 21 december 2004 i Mainau, Tyskland.
Utmärkelser: GV:sJmtII, GV:sJmt, KmstkNO, RVO, StOffTyskÖO, FFrK3kl.
Bjuggren, Björn Gustaf Eriksson (1904‒1968), överste. Född 29 januari 1904. Fänrik vid Fortifikationen
1924. Löjtnant 1928. Kapten 1937. Major 1941. Chef Flygstabens operationsavdelning 1941‒1942. Överste 1946. Inspektör för flygsäkerhetstjänsten 1949. Avliden 4 april 1968 i Stockholm.
Utmärkelser: RSO, RNO, RVO, VGM, 2SkytteM, SvmifbSM, KItKrO, RFinlVRO1kl m sv, RTyskÖO, FFrK4kl m
sv, ChX:sFrM, FMM, FLstrm, FrLstrm, ItLstrm, PolLstrm.
19
Björnberg, Jonas Emil Magnus (1885‒1964), överste. Född 20 juli 1885 i Linköping (Östergötland). Underlöjtnant vid Södermanlands regemente (I 10) 1906. Flygplansförarexamen 1913. Krigshögskolan 1915.
Studier vid österrikisk-ungerska krigsmakten 1917. Kapten vid Generalstaben 1920. Lärare vid Krigshögskolan 1924‒1926. Major vid Flygvapnet 1926. Fältflygare 1928. Chef Tredje flygkåren 1926‒1932. Överstelöjtnant 1932. Överste 1937. Souschef Sjöförsvarets kommandoexpedition 1932‒1936. Chef för Flygförvaltningens materielavdelning 1936‒1937. Avliden 24 juni 1964 i Lilla Malma (Södermanland).
Utmärkelser: RSO, RVO, KFinlVRO, KLitGedO2kl, KPolRest2kl, KTyskÖO, OffFrHL, RRS:tStO3kl, UMM,
ÖMM, PolLstrm.
Björnstjerna, Carl Johan Magnus (1886‒1982), överste. Född 7 april 1886 i Stockholm (Livgardet till hästs
församling). Löjtnant vid Livregementets dragoner 1909. Ryttmästare 1921. Stabsadjutant och kapten vid
Generalstaben 1921. Överadjutant och major vid Generalstaben 1928. Chef Generalstabens utrikesavdelning 1930. Överstelöjtnant och militärattaché i London, Paris och Bryssel 1933‒1935. Överste och chef
för Norrlands dragonregemente 1935. Ur aktiv tjänst 1941. Avliden 20 februari 1982 i Stockholm.
Utmärkelser: GV:sJmt, KSO1kl, RVO, RJohO, GV:sOlM, Västerb sfbGM, KEÖK, KFinlVRO, KLettSO, KTyskÖO,
OffFrHL, OffLitGedO, OffNedONO m sv, OffPolRest, RBLeopO, RDDO, RItKrO, RNS:tOO1kl, StbJmt, FSftjk.
Björnström, Georg Johan Fredrik (1872‒1957), överste. Född 1 juni 1872 i Uppsala (Uppland). Krigshögskolan 1894‒1896. Ordonnansofficer i V. arméfördelningens stab 1898‒1901. Kompaniofficer och lärare
i taktik vid Krigsskolan 1902‒1904. Regementskvartermästare 1905‒1909. Generalstaben 1910‒1911.
Major 1915. Överstelöjtnant 1918. Överste och chef för Södra skånska infanteriregementet 1923‒1932.
Medlem i Riksföreningen Sverige-Tyskland. Avliden 4 november 1957 i Lund (Skåne).
Utmärkelser: KSO1kl, RNO, RVO, KDDO2gr, KTyskÖO, LandstSM, SvRKSM, Södra skånska lfbGM.
Bolle, Edvard Albert (1893‒1978), direktör. Född 13 december 1893 i Berlin, Tyskland. Studentexamen
1910. Avdelningschef vid A V Holm AB 1923‒1932. Verkställande direktör AB Elektroholm 1932‒1956.
Tyska sällskapet av år 1862 i Stockholm från 1938. Medlem i Riksföreningen Sverige-Tyskland. Avliden 5
juni 1978 på Lidingö.
Utmärkelser: OffTyskRFO, RTyskÖO.
Bolmgren, Axel F. (1880‒1940), trafikinspektör. Född 1880 i Östra Torsås (Småland). Studentexamen i
Växjö. Anställd vid Statens Järnvägar 1900. Telegrafist vid SJ i Helsingborg. Tillförordnad trafikinspektör i
Kiruna 1924‒1927. Första trafikinspektör i Malmö 1928. Avliden 5 maj 1940.
Utmärkelser: RTyskÖO (januari 1938).
Dagens Nyheter 15 januari 1938: ”Dekorerade. Byråcheferna i järnvägsstyrelsen N. J. Ahlberg, K. E. Olofsson, A. C. A.
Stjerna och I. A. Öfverholm samt distriktschefen i Malmö E. O. von Friesen ha tilldelats den tyska utmärkelsen Das Verdienstkreutz des Ordens vom Deutschen Adler, första klassen. Med samma utmärkelse, andra klassen, ha dekorerats
maskiningenjör S. J. G. Gislander, trafikinspektör A. F. Bolmgren, kaptenen på “Drottning Victoria” C. E. J. Ericson, kaptenen på “Gustaf V” E. H. Arvedson, förste trafikinspektören N. O. Söderberg samt chefen för statens järnvägars resebyrå
C. A. Ekstam.”
Broberg, Bengt Otto Sven (1882‒1963), trafikinspektör. Född 10 december 1882 i Jönköping (Småland).
Förste trafikinspektör vid Statens Järnvägar (SJ) i Malmö 1938‒1948. Avliden den 17 juli 1963 i Malmö
(Skåne).
Utmärkelser: RVO, SvRKSM, RDDO, ChrX:sFrM, OffTyskÖO.
20
Brunsson, Nils Rudolf Alexander (1887‒1974), överste. Född 26 mars 1887 i Stoby (Skåne). Underlöjtnant
1908. Löjtnant vid Skånska dragonregementet (K 6) 1911. Ryttmästare i armén 1923. Adjutant vid Ridskolan 1924. Överstelöjtnant 1937. Överste 1941. Avliden 30 mars 1974 i Mellerud (Dalsland).
Utmärkelser: RSO, RNO, RVO, KBulgS:tAlexO, KEÖK, KFinlVRO, KLettSO, KLitGedO, KRumSO, KTyskÖO,
FHMM.
Bågenholm, Ture Valentin K:son (1901‒1958), polismästare. Född 29 april 1901 i Brålanda (Dalsland).
Studentexamen i Östersund 1922. Juris kandidatexamen i Stockholm 1930. Reservofficersexamen 1928.
Landsfogdekurs 1936. Tjänstgöring i Nordals, Sundals och Valbos samt i Norra Hälsinglands domsaga
1931‒1932. Tjänstgöring vid Stockholms rådhusrätt 1933 och 1935. Tillförordnad stadsfiskal i Vaxholm
och Sigtuna. Stadsfogde i Vaxholm 1934. Länsnotarie i Stockholms län 1933‒1936. Landsfogdeassistent
i Stockholms län och Värmland. Polisintendent i Helsingborg 1939, tillförordnad polismästare 1940, ordinarie polismästare 1941. Krigsfiskal och vice krigsfiskal vid Vaxholms kustartilleriregemente, Svea ingenjörkårs kustingenjörkompani, Värmlands regemente, Skånska kavalleriregementet, Krigsflygskolan
och Skånska pansarregementet från 1933. Kapten i reserven vid Upplands regemente 1945. Avliden 1
december 1958 i Helsingborg (Skåne).
Utmärkelser: RLSF ftjGt, Sv. polis. idr:förb. ftjSM, Hälsingb. luftsk:fören.ftjM, RDDO, ChrX:sFrM, RTyskÖO,
Mil. skytteSM, Civ. skytteSM, SkidlBM.
Bång, Erik Magnus (1893‒1980), överste. Född 5 september 1893 i Jönköping (Småland). Fänrik vid
Hallands regemente (I 16) 1916. Löjtnant 1918. Utbildad till flygförare och flygspanare. Flygkompaniet
1920‒1925. Flygvapnet 1926. Kapten 1929. Överstelöjtnant 1940. Chef Göta flygflottilj (F 9) 1940‒1948.
Överste 1942. Avliden 11 april 1980 i Göteborg.
Utmärkelser: KSO2kl, RTyskÖO, ChX:sFrM.
Champs, Henri Leopold de (1869‒1948), generallöjtnant. Född 21 juni 1869 i Stockholm. Underlöjtnant
vid Fortifikationen 1890. Artilleri- och ingenjörshögskolan 1892‒1895. Löjtnant 1895. Generalstaben
1900. Kapten 1903. Lärare vid Krigshögskolan 1905‒1911. Överadjutant och major vid Generalstaben
1910. Avdelningschef för Generalstabens tekniska avdelning 1912‒1914. Överstelöjtnant 1933. Chef för
Bodens ingenjörkår 1914‒1916. Överadjutant och överste vid Generalstaben, Avdelningschef för Generalstabens topografiska avdelning och chef för rikets allmänna kartverk 1916. Chef för Fortifikationsstaben 1920. Generalmajor och chef för Fortifikationen 1923‒1934. Generallöjtnant 1930. Medlem i Riksföreningen Sverige-Tyskland. Avliden 19 juli 1948 i Stockholm.
Utmärkelser: GV:sJmt, KmstkSO, RNO, EÖK1kl, StkTyskÖO (9 augusti 1939), KFinlVRO1kl, KNS:tOO m kr,
ChilAM2kl, OffFrdel´Ip, SvRKGM, BulgrHKO1kl, PolRKförtjt1kl, PrRKM2 o. 3kl, TyskRKHt2kl, ÖRKHt1kl.
Dagens Nyheter 10 augusti 1939: ”Ordföranden i Svensk-tyska föreningen i Stockholm, general de Champs, har förlänats
storkorset av tyska örnens orden. Utmärkelsen, som är den högsta som en utlänning kan erhålla, överlämnades på onsdagen av tyske ministern, prinsen av Wied.”
Collijn, Isak Gustaf Alfred (1875‒1949), riksbibliotekarie. Född 17 juli 1875 i Halmstad (Halland). Filosofie
kandidat i Uppsala 1896. Filosofie licentiat 1901. Filosofie doktor 1902. Filosofie hedersdoktor i Berlin
1923. Juris hedersdoktor i Freiburg 1923. Hederssenator vid universitetet i Greifswald 1923. Teologie
hedersdoktor vid universitetet i Prag 1939. Amanuens vid universitetsbiblioteket i Lund 1905. Amanuens
vid universitetsbiblioteket i Uppsala 1905. Förste bibliotekarie 1910. Riksbibliotekarie 1916‒1940. Avliden 28 mars 1949 i Stockholm.
Utmärkelser: KMO, KmstkNO, KDDO1gr, KIFO1kl, StOffltKrO, KPolRest1kl, StOffRumKrO, StOffSpRO, KTjslVLO1kl, StOffTyskÖO, KNS:tOO, KFinlVRO, RPrKrO2kl, KPåvlPO2kl, KÖHT, OffFrHL, RöJkrO3kl, OffFrdel’Ip.
21
Croneborg, Rutger Otto (1898‒1994), kommendör. Född 3 september 1898 i Stockholm. Fänrik vid Stockholms örlogsstation 1920. Löjtnant 1922. Kapten 1935. Kommendörkapten av 2 graden 1941. Lärare i
sjökrigskonst vid Flygkrigshögskolan 1941. Kommendörkapten av 1 graden 1943. Marinattaché i Washington 1947. Kommendör 1949. Avliden 15 april 1994 i Lund (Skåne).
Utmärkelser: RSO, RVO, KDDO2gr, OffTyskÖO, RFinlVRO1kl, ChX:sFrM.
Dahlbeck, Gustaf Otto Vilhelm (1883‒1953), generaldirektör. Född 5 juni 1883 i Östersund (Jämtland).
Studentexamen i Umeå 1901. KTH 1906. Reservofficersexamen 1906. Biträdande ingenjör vid Väg- och
vattenbyggnadsdistrikt 1906‒1909. Ingenjör vid järnvägsbygge 1909‒1926. Löjtnant vid Väg- och vattenbyggnadskåren 1913. Distriktschef vid Statens Järnvägar (SJ) i Luleå och Göteborg 1927‒1937. Överstelöjtnant 1932. Generaldirektör och chef för Statens Järnvägar 1938‒1949. Avliden 10 april 1953 i Norra
Hestra (Småland).
Utmärkelser: KNO1kl, RVO, StOffTyskÖO, KDDO1gr, KFinlVRO1kl, RNS:tOO1kl.
Dahlberg, Knut (1877‒1949), direktör. Född 23 maj 1877 i Malmö (Skåne). Juris kandidatexamen 1900.
Polisnotarie i Malmö 1906, stadsnotarie 1908. Ombudsman hos Drätselkammaren 1907‒1917, rådman
1913. Statsråd och chef för Jordbruksdepartementet 1917. Konsulativt statsråd 1920‒1921. Häradshövding i Sollentuna och Färentuna häradsdomstol 1921‒1922. Verkställande direktör AB Svenska Handelsbanken 1922‒1928. Verkställande direktör i Svenska bankföreningen 1928‒1942. Avliden 10 februari
1949 i Stockholm.
Utmärkelser: KmstkNO, KVO1kl, FFrK1kl, KFinlVRO1kl, KNS:tOOmkr, StOffTyskÖO.
Dahlquist, Erik Gunnar (1876‒1958), vicekonsul. Född 16 september 1876 i Söderhamn (Hälsingland).
Tysk vicekonsul i Hudiksvall 1910‒1945. Medlem i Riksföreningen Sverige-Tyskland. Avliden 15 juni 1958
i Hudiksvall (Hälsingland).
Utmärkelser: RVO, RTyskÖO, PatrftjM.
Dahlqvist, Erik Viking (1894‒1969), tullförvaltare. Född 22 mars 1894 i Stockholm. Studentexamen i Kristianstad 1913. Kammarskrivarexamen 1914. Extra ordinarie kammarskrivare 1914. Skeppsmäterikompaniet 1918. Kammarskrivare 1928. Förordnad landstormsofficer 1932. Tullförvaltare och gränsdistriktschef i Kiruna 1939. Tullförvaltare i Sölvesborg 1941. Tullförvaltare och gränsdistriktschef i Strömstad
1942. Tullförvaltare i Gävle. Övertullförvaltare i Helsingborg 1953‒1960. Pensionerad 1960. Avliden 11
maj 1969 i Helsingborg (Skåne).
Utmärkelser: RNO, RNS:tOO1kl, FFrK4kl, RTyskÖO.
Danielsson, Carl Ivan (1880‒1963), envoyé. Född 13 augusti 1880. Chargé d´affaries i Warszawa
1919‒1920. Envoyé i Madrid och Lissabon 1921‒1924. Ackriditerad i Wien och Budapest 1922‒1924.
Minister i Madrid och Lissabon 1925‒1937. Envoyé i Kairo 1937‒1942. Envoyé och chef svenska delegationen i Budapest 1942‒1945. Avliden 1963.
Utmärkelser: GV:sJmt, KmstkNO, StkEgyptNilO, StkGrFenO, StkNedONO, StkPKO, StkSpMerNavO, StkSpICO, StkUngFO, StkÖHT, KPolRestlkl, StOffTyskÖO, KDDO, RBadZLO1kl, RBKrO, RFrHL, RMonS:tCO,
RRS:tA03kl, RSpCIII:sO.
Decker, Heinrich Otto (1890‒1952), direktör. Född 24 februari 1890 i Tyskland. Lärling vid firman Wilhelm
Jak Loch i Oberstein 1904‒1907, firma August Schmelzer & Sohn 1907‒1910, resande för exportavdelningen vid firman F & A Klein 1910‒1912. Firma Decker & Co 1912‒1920. Soldat unde första världskriget
1914‒1918. Guldvaruhuset AB från 1920. Verkställande direktör C G Hallbergs Guldsmeds AB i Stockholm från 1932. Medlem i Kungliga Automobilklubben (KAK), Kungliga Svenska Segelsällskapet (KSSS),
Deutsche Gesellschaft och Riksföreningen Sverige-Tyskland. Avliden 25 juni 1952 på Lidingö.
Utmärkelser: TyskKrigsO, Rftjk till TyskÖO, ProPGM.
22
Dickson, James Iwan Axel (1899‒1980), kammarherre. Född 18 mars 1899 i Göteborg. Studentexamen vid
Lundsbergs skola 1917. Internationellt flygcertifikat 1917. Arméflyget 1920. Agronomexamen vid Alnarp
1923. Landstormskapten 1938. Kapten i finländsk tjänst 1939‒1940. Frivillig i Norge 1940. Värnpliktig
kapten 1944. Kammarjunkare 1928. Kammarherre 1940. Ledamot av riksdagens andra kammare 1941.
Medlem i Götiska förbundet 1932 och Riksföreningen Sverige-Tyskland. Avliden 6 mars 1980 i Alingsås
(Västergötland).
Utmärkelser: RFinslLO1kl, RTyskÖO, FFrK4kl m sv, FMM m sp, Dansk FrM, FSftjt, CFBSM, Älvsb lfbSM,
SvRKftjt.
Donnér, Harry Wilhelm Herman (1883‒1954), konsul. Född 3 september 1883 i Ystad (Skåne). Tysk
vicekonsul i Åhus 1909‒1945. Avliden 29 mars 1954 i Åhus (Skåne).
Utmärkelser: RTyskÖO.
Douglas, Oscar Wilhelm (1896‒1991), överstelöjtnant. Född 25 december 1896 i Stockholm. Studentexamen vid Lundsberg 1916. Officersaspirant vid Svea livgarde (I 1) 1916. Elev vid Krigsskolan 1917.
Vicekorpral 1917. Furir 1917. Fanjunkare 1918. Fänrik vid Svea livgarde (I 1) 1918. Student vid Uppsala
universitet 1919. Underlöjtnant 1920. Löjtnant 1923. Andra livgrenadjärregementet 1924. Kapten vid
Livgrenadjärregementet 1933. Kapten vid Gotlands infanteriregemente 1939. Major vid Jönköpings-Kalmar regemente (I 12) 1943. Överstelöjtnant vid Livgrenadjärregementet (I 4) 1948. Medlem i Riksföreningen Sverige-Tyskland. Avliden 29 maj 1991 på Stjärntorp (Östergötland).
Utmärkelser: SkytteM, RTyskÖO.
Dreijer (Dreier), Nils Fredrik (1886‒1952), vicekonsul. Född 29 januari 1886 i Göteborg. Tysk vicekonsul i
Uddevalla 1929‒1945. Avliden 26 maj 1952 i Uddevalla (Bohuslän).
Utmärkelser: RVO, RTyskÖO.
Dyrssen, Gustaf Peder W:son (1891‒1981), generallöjtnant. Född 24 november 1891 i Skeppsholm (Stockholm). Underlöjtnant vid Svea artilleriregemente (A 1) 1912. Artilleri- och ingenjörhögskolan 1914‒1915.
Löjtnant 1915. Krigshögskolan 1917‒1919 Generalstabsaspirant 1920‒1922. Kapten 1924. Statens Järnvägar 1924‒1926. Lärare vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1926‒1932. Generalstaben 1932. Byråchef
i Järnvägsstyrelsen 1932‒1937. Major 1934. Överstelöjtnant 1937. Avdelningschef för Försvarsstabens
kommunikationsavdelning 1937‒1939. Chef Gotlands artillerikår (A 7) 1939. Överste 1940. Chef Svea
artilleriregemente 1941‒1942. Kommendant i Boden och ställföreträdande militärbefälhavare i VI. militärområdet 1942‒1945. Generalmajor 1944. Militärbefälhavare i IV. Militärområdet och överkommendant i Stockholm 1945‒1957. Generallöjtnant i reserven 1957. Avliden 13 maj 1981 i Kungsängen.
Utmärkelser: GV:sJmtII, KmstkSO, RNO, RVO, SvFMGM, SvmifbGM, SvmifbGM m krans, SvrifbGM, SvrifbJubM, CFBSM, HvGM, StKNS:tOO, StOffChilAMO, KDDO1gr, KNedONO m sv, KTyskÖO, FHMM, FinlOlftjk1kl, Frdel´EPh.
Edgardh, Hans Lorentz (1883‒1955), major. Född 28 oktober 1883. Underlöjtnant vid Gotlands infanteriregemente 1906. Löjtnant 1910. Kapten 1921. Major 1941. Avliden 24 november 1955 i Stockholm.
Utmärkelser: KVO2kl, RSO, RNO, LingJubM, SvgifrfbGM, SkytteM, KBKrO, KDDO2gr, KTyskÖO1kl, KRumKrO, FFrK4klmsv, TyskOlHt, FMM.
Edman, Edward Hilmar (1875‒1948), konsul. Född 7 september 1875 i Lycke (Bohuslän). Tysk konsul i
Marstrand 1922‒1929, vicekonsul 1929‒1945. Avliden 12 april 1948 i Marstrand (Bohuslän).
Utmärkelser: RTyskÖO.
23
Edström, Johannes Sigfrid (1870‒1964), direktör. Född 21 november 1970 i Molanda (Bohuslän). Student
vid Chalmers 1891. Tekniska högskolan i Zürich 1893. Anställd vid olika elektronikfabriker och kraftstationer
i USA 1893‒1897. Spårvägsingenjör i Zürich 1897‒1900. Direktör för Göteborgs spårvägar 1900‒1903.
Verkställandedirektör för ASEA i Västerås 1903‒1933, styrelseordförande 1934. Medlem i Internationella
Olympiska Kommittén 1920‒1952, ordförande 1946‒1952. Avliden 18 mars 1964 i Stockholm.
Utmärkelser: KmstkSO, KmstkVO, StkBKrO, StkFinlVRO, StOffNEdONO, StOffTyskÖO, KDDO1gr, KFrHL,
KNS:tOO, RRS:tStO2kl, RGrFrO.
Ehrengranat, Gösta Bernhard Axel Rudolf (1900‒1987), kapten. Född 27 december 1900 i Umeå. Löjtnant vid Livregementets grenadjärer 1929. Kapten 1939. Expeditionsofficer Försvarsstabens kommunikationsavdelning 1951. Avliden 7 april 1987 i Stocksund.
Utmärkelser: RSO, RTyskÖO.
Ekberg, Yngve Theodor (1885‒1973), tågfärjebefälhavare. Född 29 augusti 1885 i Malmö (Skåne). Befälhavare av klass 1 på tågfärjelinjen Trelleborg‒Sassnitz 1941. Avliden 19 november 1973 i Trelleborg
(Skåne).
Utmärkelser: RSO, RTyskÖO.
Ekenberg, Otto Johan (1882‒1977), kammarrättsråd. Född 4 oktober 1882 i Södertälje. Studentexamen i
Stockholm 1900. Juris kandidatexamen i Uppsala 1904. Tingstjänstgöring 1906‒1909. Svea hovrätt 1910.
Tjänsteförrättande fiskal 1913. Kammarrättsråd 1920‒1949. Avliden 5 februari 1977 i Vallentuna (Uppland).
Utmärkelser: KNO1kl, KFinlVRO, KTyskÖO, KUngFO, OffFrHL.
Ekman, Carl Emil (1868‒1954), konsul. Född 13 september 1868 i Visby (Gotland). Tysk konsul i Visby
1901‒1945. Avliden 20 januari 1954 i Visby (Gotland).
Utmärkelser: KVO1kl, RNO, KTyskÖO, RNedONO, ROldHFO1kl, RPrKrO3kl, RÖO4kl.
Ekstam, Carl Axel Fritiof (1890‒1949), resebyråföreståndare. Född 16 oktober 1890 i Stockholm. Realexamen 1907. Utbildning vid Statens Järnvägar (SJ) 1908. Stationsskrivare 1913. Järnvägsstyrelsen 1916.
Chef för SJ:s resebyrå i Köpenhamn 1918, i London 1922. Cooks resebyrå i London 1919. Ordförande i
Svenska resebyråföreningen 1939. President i Nordiska resebyråförbundet 1939. Avliden 8 december
1949 i Stockholm.
Utmärkelser: RVO, KItKrO, OffTyskÖO (januari 1938), KFinlVRO1kl, FFrK4kl, RSpCfO, SvTraf-förb-ftjtS, Sv
Turistfören SM, FskdlGM.
Dagens Nyheter 15 januari 1938: ”Dekorerade. Byråcheferna i järnvägsstyrelsen N. J. Ahlberg, K. E. Olofsson, A. C. A.
Stjerna och I. A. Öfverholm samt distriktschefen i Malmö E. O. von Friesen ha tilldelats den tyska utmärkelsen Das Verdienstkreutz des Ordens vom Deutschen Adler, första klassen. Med samma utmärkelse, andra klassen, ha dekorerats
maskiningenjör S. J. G. Gislander, trafikinspektör A. F. Bolmgren, kaptenen på “Drottning Victoria” C. E. J. Ericson, kaptenen på “Gustaf V” E. H. Arvedson, förste trafikinspektören N. O. Söderberg samt chefen för statens järnvägars resebyrå
C. A. Ekstam.”
Ekstrand, Rolf Engelbert Alexis (1908‒1978), tandläkare. Född 31 augusti 1908 i Stoby (Skåne). Studentexamen i Lund 1928. Kandidat i Greifswald 1930. Tysk tandläkare i Kiel 1932. Svensk tandläkare 1934.
Praktik i Hässleholm 1935‒1938, i Stockholm från 1939. Avliden 19 juni 1978 i Stockholm.
Utmärkelser: KTyskÖO.
24
Ekstrand, Sven Yngve (1888‒1951), konteramiral. Född 22 februari 1888 i Uppsala (Uppland). Sjökadett
1902. Sjöofficersexamen och underlöjtnant vid flottan 1908. Löjtnant 1910. Kadettofficer vid Sjökrigsskolan 1915‒1918. Kapten 1917. Lärare vid Sjökrigsskolan 1918‒1920. Kårchefsadjutant i Karlskrona 1923.
1. flaggadjutant i chefen för Kustflottans stab 1926‒1930. Adjutant hus kungen 1929. Lärare vid Sjökrigshögskolan 1929‒1935. Lärare vid finska Sjökrigshögskolan 1929. Kommendörkapten av 2. graden 1930.
Lärare vid Krigshögskolan i Stockholm 1930‒1934. Avdelningschef för Marinstabens kommunikationsavdelning 1931. Avdelningschef för Marinstabens operationsavdelning 1932‒1936. Kommendörkapten
av 1. graden 1936. Överadjutant hos kungen 1937. Kommendör 1937. Chef för Marinstaben 1939. Konteramiral 1942. Chef för Kustflottan 1942‒1945. Chef för Ostkustens marindistrikt 1945‒1951. Avliden 30
mars 1951 i Stockholm.
Utmärkelser: KSO1kl, RNO, RVO, Sjöv:kårens GM, KDDO2gr, KFinlVRO, FFrK2klmsv, KTyskÖO, OffLettSO,
RFrHL, RRS:tSt03kl, RSpMerNavO, SkytteGM, StbKM.
Elmquist, Carl Oscar (1885‒1954), tullkontrollör. Född 17 juli 1885 i Älmeboda (Småland). Tullkontrollör
i Malmö 1937‒1945. Avliden 4 april 1954 i Malmö (Skåne).
Utmärkelser: RVO, KLettSO, RTyskÖO.
Emanuelsson, Bror Emil Julius (1890‒1958), stationsinspektör. Född 8 april 1890 i Halmstad (Halland). Realexamen i Vänersborg 1907. Anställd vid Statens Järnvägar (SJ) 1907. Extra stationsskrivare 1910, extra
ordinarie 1912, ordinarie 1914. Förste stationsskrivare 1930. Landstormskapten 1934‒1941. Sekreterare
i Landstormsföreningen Sexorna i Stockholm 1935‒1939. Stationsinspektör i Storlien 1939, i Charlottenberg 1944, i Älvsjö 1945. Överinspektör i Helsingborg 1948. Avliden 12 april 1958 i Helsingborg (Skåne).
Utmärkelser: GMnr, CfbSM, Lst i Sthlm SM, RTyskÖO, NFrM.
Emers, Tor Emanuelsson (1883‒1957), överdirektör. Född 13 juli 1883 i Håbol (Dalsland). Studentexamen
1902. Tågledare 1910‒1919, tågkontrollör 1911‒1913. Högre trafikbefälskurs 1918‒1919. Statens Järnvägar 1903. Byråassistent 1919. Förste trafikinspektör 1930. Överinspektör 1932. Byråchef 1938. Ställföreträdande generaldirektör för Statens Järnvägar 1940. Avliden 12 maj 1957 i Stockholm.
Utmärkelser: RNO, KDDO, FFrK3kl, KFinlVRO, KNS:tOO, KTyskÖO, OffPolRest, NFrK.
Enckell, Georg (1904‒1984), disponent. Född 10 juni 1904 i Vilna. Studentexamen 1923. Juris kandidat
i Helsingfors 1931. Vice häradshövding 1931. Advokat i Helsingfors 1933‒1939. Avdelningschef Finska
pappersbruksföreningen i Helsingfors 1939‒1940. A Johnson & Co AB i Stockholm 1945‒1949. Verkställande direktör C A Sueco-Venezolana i Stockholm och Caracas 1949‒1950. Disponent AB A K Fernströms
granitind Karlshamn 1950. Avliden 1 januari 1984 i Karlshamn (Blekinge).
Utmärkelser: RVO, FFrK3o4klmsv, OffRumKrOmsv, OffTyskÖO.
Enderlein, Olof Feodor (1899‒1967), major. Född 8 juni 1899 i Stockholm. Flygcertifikat 1918. Fänrik i
Flottans reserv 1921. Flygutbildning i Storbritannien 1922. Löjtnant 1926. Till Flygvapnet 1928. Kapten
1936. Kontrollofficer i Tyskland och Storbritannien 1937‒1939. Major 1940. Chef Flygvapnets försökscentral 1940‒1945. Avliden 30 mars 1967 i Limhamn (Skåne).
Utmärkelser: RSO, RVO, FFrK4klmsv, RTyskÖO.
Enell, Harald Gustaf Henrikson (1888‒1966), överste. Född 8 januari 1888 i Alingsås (Västergötland). Sjökadett 1902. Underlöjtnant vid Flottan 1908. Löjtnant 1912. Kapten 1918. Sjökrigshögskolan 1919‒1921.
Marinstaben 1919‒1928. Lärare vid Sjökrigshögskolan 1924‒1929. Flaggadjutant 1919‒1924. Adjutant
vid Sjökrigshögskolan 1922. Flygtjänst 1925. Flygspanare 1926. Tillförordnad chef 2. flygkåren 1928.
Kapten vid Flygvapnet 1928. Kommendörkapten 1929. Flygvapnets stab 1926‒1928. Chef 1. flygkåren
1929. Chef 2. flygkåren 1934. Överstelöjtnant 1935. Överste 1938. Flygattaché i Berlin 1937‒1941. Generalsekreterare för Kungliga Svenska Aeroklubben 1941‒1954. Avliden 3 februari 1966 i Stockholm.
Utmärkelser: KSO2kl, RNO, RVO, KFinlVRO, KLettTSO, KTyskÖO, OffTunNl, RDDO.
25
Englund, Otto Albin (1875‒1953), vicekonsul. Född 11 januari 1875 i Roasjö (Västergötland). Tysk vicekonsul i Varberg 1929‒1945. Avliden 6 september 1953 i Varberg (Halland).
Utmärkelser: RTyskÖO.
Engström, Hugo Otto Teodor (1887‒1975), förste sekreterare. Född 2 april 1887 i Västra Skrävlinge
(Skåne). Kontorsskrivare vid Järnvägsstyrelsens trafikbyrå 1913. Bokhållare vid Järnvägsstyrelsens utrikes
taxebyrå 1915. Förste sekreterare vid Järnvägsstyrelsens godstaxebyrå 1942. Avliden 12 september 1975
i Kalmar (Småland).
Utmärkelser: OffTyskÖO.
Engström, Karl Harry Anders (1909‒2002), kapten. Född 22 augusti 1909 i Vassända-Naglum (Västergötland). Underlöjtnant vid Flottan 1933. Löjtnant 1935. Kapten 1941. Vid marinavdelningen i Försvarsstaben 1943. Marinattaché i Moskva 1949. Kommendörkapten 2. graden 1949. Avliden 11 augusti 2002 i
Lidingö (Uppland).
Utmärkelser: RDDO, RTyskÖO, ChX:sFrM.
Engzell, Gösta (1897‒1997), utrikesråd. Född 14 februari 1897 i Halmstad (Halland). Juris kandidat 1919.
Assessor vid Göta hovrätt 1926. Fiskal 1929. Tillförordnad revisorsekreterare 1931. Hovrättsråd 1933.
Revisionssekreterare 1936. Tillförordnad expeditionschef vid Handelsdepartementet 1932, vid Finansdepartementet 1936. Utrikesråd 1938. Avliden 7 mars 1997 i Danderyd.
Utmärkelser: KNO2kl, KBKrO, KFinlVRO1kl, StOffTyskÖO.
Erdtel, Ehrhardt Frohwald (1894‒1967), konsertmästare. Född 21 januari 1894. Kammarmusiker. Avliden
23 november 1967 i Stockholm.
Utmärkelser: RTyskÖO.
Ericson, Carl Eric John (1874‒1966), tågfärjebefälhavare. Född 20 augusti 1874. Befälhavare av klass 1 på
ångfärjerouten Trelleborg‒Sassnitz 1919. Avliden 7 februari 1966 i Stockholm.
Utmärkelser: RVO, OffBKrO, OffNedONO, OffTyskÖO/RTyskÖO (januari 1938), RLettSO.
Ericson, Stig H:son (1897‒1985), amiral. Född 12 juli 1897 i Stockholm. Sjöofficersexamen 1918. Löjtnant
1920. Marinstaben 1926‒1932. Kapten 1931. Marinstaben 1936‒1939. Kommendörkapten av 2. graden
1938. Kommendör av 1. graden 1941. Konteramiral 1945. Chef för Kustflottan 1950‒1953. Viceamiral
1953. Chef för Marinen 1953‒1961. Amiral 1961. Hovmarskalk 1962. Riksmarskalk 1966‒1976. Avliden 8
januari 1985 i Stockholm.
Utmärkelser: RSO, RNO, RVO, KTyskÖO, FFrK3klmsv, OffPolRest, RDDO, RNS:tOO1kl, RSpMerNavO.
Dagens Nyheter 15 januari 1938: ”Dekorerade. Byråcheferna i järnvägsstyrelsen N. J. Ahlberg, K. E. Olofsson, A. C. A.
Stjerna och I. A. Öfverholm samt distriktschefen i Malmö E. O. von Friesen ha tilldelats den tyska utmärkelsen Das Verdienstkreutz des Ordens vom Deutschen Adler, första klassen. Med samma utmärkelse, andra klassen, ha dekorerats
maskiningenjör S. J. G. Gislander, trafikinspektör A. F. Bolmgren, kaptenen på “Drottning Victoria” C. E. J. Ericson, kaptenen på “Gustaf V” E. H. Arvedson, förste trafikinspektören N. O. Söderberg samt chefen för statens järnvägars resebyrå
C. A. Ekstam.”
26
Euler-Chelpin, Hans Karl August Simon von (1873‒1964), professor. Född 15 februari 1873 i Augsburg
(Tyskland). Filosofie doktor Berlin 1895, i Zürich 1933, i Aten 1937. Medicine doktor i Kiel 1928, i Bern
1934. Docent i fysikalisk kemi vid Stockholms högskola 1899, laborator i kemi 1906, professor i allmän
och organisk kemi 1906‒1941. Officer vid 1. Fältartilleriregementet vid Somme 1914‒1915. Flygspanare
vid Cambrai 1915. Spanare vid 6:e stridseskadern vid Verdun 1916, vid 4:e armén i Flanders 1917. Turkiet 1916‒1917. Chef för flygavdelning vid Douai 1917‒1918. Befälhavare för bombeskader i Lothringen
1918. Medlem i Svensk-tyska föreningen och Riksföreningen Sverige-Tyskland. Avliden 6 november 1964
i Stockholm.
Utmärkelser: KNO1kl, StOffSpRO, KFinlLO1kl, KTyskÖO, PrJrk1o2kl, RBayMfO, TurkMChM.
Falkman, Carl Fredrik (1894‒1945), kommendörkapten. Född 8 februari 1894 i Stockholm. Underlöjtnant
vid Flottan 1914. Löjtnant 1917. Kapten 1926. Instruktionsofficer vid Underofficersskolan 1931. Avliden
13 maj 1945 i Stockholm.
Utmärkelser: RSO, KTyskÖO, RFinlVRO1kl, RItKrO, RSM
Fevrell, Emil Fredrik Theodor (1884‒1959), överstelöjtnant. Född 30 mars 1884 i Stockholm. Underlöjtnant 1905. Löjtnant 1907. Artilleri- och ingenjörhögskolan 1907‒1908 och 1908‒1910. Regementskvartermästare vid Svea ingenjörkår 1910‒1912. Kapten 1917. Sekreterare i Svensk-Tyska föreningen 1919.
Fortifikationsstabsofficer 1920. Biträdande militärattaché i Berlin 1921. Lärare vid Krigsskolan 1921‒1926.
Fortifikationsofficer vid IV. arméfördelningen 1926. Major 1929. Fortifikationsbefälhavare vid Vaxholms
fästning 1929‒1938. Överstelöjtnant 1932. Tillförordnad fortifikationsbefälhavare i Boden 1941. Medlem
i Riksföreningen Sverige-Tyskland. Avliden 28 juni 1959 i Stockholm.
Utmärkelser: GV:sJmt, RSO, RNO, RVO, SvRKSM, KFinlVRO, KTyskÖO, ÖHt, TyskRKHtfjk, ÖRKOffHt, AIHShk.
Florman, Gustaf Fredrik Carl (1886‒1963), kapten. Född 12 juli 1886 i Stockholm. Underlöjtnant vid Svea
artilleriregemente 1908. Löjtnant 1914. Vid flygväsendet 1914‒1918. Flygattaché i London 1922‒1923.
Kapten 1923. Verkställande direktör AB Aerotransport 1924‒1929. Medlem i Riksföreningen SverigeTyskland. Avliden 22 mars 1963 i Stockholm.
Utmärkelser: KVO, RSO, KNO, EVSO2kl, KFinlLO1kl, KFinlVRO, KItKrO, KLettSO, KTyskÖO, RDDO, FFrK3klmsv, OffFrHL, OffNedONO, RNS:tOO1kl, OffTunNI.
Flygare, Jan Henrik Eugen (1883‒1979), ryttmästare. Född 19 maj 1883 i Bösarp (Skåne). Underlöjtnant
vid Skånska dragonregementet 1907. Löjtnant 1909. Ryttmästare 1922. Chef Försäkrings AB Skandias
generalagentur i Malmö 1939‒1955. Avliden 24 juni 1979 i Lund (Skåne).
Utmärkelser: RSO, RNO, RVO, RDDO, RFinlVRO1kl, RTyskÖO.
Fogman, Ernst Jacob (1880‒1961), överste. Född 31 december 1880 i Stockholm. Underlöjtnant 1901.
Löjtnant vid Svea ingenjörkår 1904. Kapten 1911. Major 1922. Byråchef militärbyrån vid Flygstyrelsen
1926. Överste 1929. Avliden 2 juli 1961 i Stockholm.
Utmärkelser: KSO1kl, RVO, KTyskÖO, RFrHL, RumJM, UMM, ÖMM.
Forshell, Sten Anders (1895‒1964), kommendör. Född 11 mars 1895 i Göteborg. Studentexamen 1914. Fänrik vid Flottan 1917. Löjtnant 1919. Marinförvaltningen 1929‒1935. Kapten 1930. Lärare vid Sjökrigsskolan
1932‒1935. Marinattaché i Berlin 1938‒1942. Kommendörkapten av 2. graden 1939. Kommendörkapten
av 2. graden 1942. Chef pansarskeppet Drottning Victoria 1943‒1945. Chef sjökrigsskoleavdelningen 1948.
Kommendör 1945. Inspektör minväsendet 1945‒1950. Vapenchef vid Marinförvaltningen 1950‒1955.
Avliden 22 juni 1964 i Täby.
Utmärkelser: KSO1kl, RNO, RVO, KDDO2gr, KTyskÖO, RFinlVRO, ChX:sFrM, GrMM, SVKGM.
27
Friberg, Karl Göte (1908‒1902), polismästare. Född 8 oktober 1908 i Asarum (Blekinge). Juris kandidat i
Lund 1932. Polisintendent i Helsingborg 1941. Polismästare i Helsingborg 1959‒1974. Avliden 28 november 1992 i Kvistofta (Skåne).
Utmärkelser: RDDO, RFrHL, RTyskÖO, NFrK, PolFK.
Friesen, Erik Ossian von (1875‒1946), civilingenjör. Född 13 januari 1875 i Forsmark (Uppland). Examen
vid Tekniska högskolan 1897. Anställd vid Statens järnvägar såsom elev 1897. Byråingenjör 1908. Byråingenjör vid maskinbyrån 1912. Byråchef 1915. Distriktschef 1921‒1929 och 1936‒1940. Avliden 3 oktober
1946 i Danderyd (Uppland).
Utmärkelser: KVO2kl, RNO, KDDO2gr, KTyskÖO (januari 1938), RPrKrO3kl.
Dagens Nyheter 15 januari 1938: ”Dekorerade. Byråcheferna i järnvägsstyrelsen N. J. Ahlberg, K. E. Olofsson, A. C. A.
Stjerna och I. A. Öfverholm samt distriktschefen i Malmö E. O. von Friesen ha tilldelats den tyska utmärkelsen Das Verdienstkreutz des Ordens vom Deutschen Adler, första klassen. Med samma utmärkelse, andra klassen, ha dekorerats
maskiningenjör S. J. G. Gislander, trafikinspektör A. F. Bomgren, kaptenen på “Drottning Victoria” C. E. J. Ericson, kaptenen på “Gustaf V” E. H. Arvedson, förste trafikinspektören N. O. Söderberg samt chefen för statens järnvägars resebyrå
C. A. Ekstam.”
Friis, Torsten (1882‒1967), generallöjtnant. Född 1 augusti 1882 i Malmö (Skåne). Studentexamen
1900. Underlöjtnant 1902. Löjtnant vid fortifikationen 1907. Examen vid Artilleri- och ingenjörhögskolan
1908. Kapten 1913. Lärare vid Krigshögskolan 1918‒1919. Lärare vid Artilleri- och ingenjörhögskolan
1919‒1921. Adjutant hos kronprinsen 1920‒1932. Kapten vid Generalstaben 1921. Major 1922. Chef
för Fälttelegrafkåren 1928‒1932. Överste 1932. Chef Lantförsvarets kommandoexpedition 1932‒1934.
Generalmajor 1934. Chef för Flygvapnet 1934‒1942. Generallöjtnant 1936. I reserven 1942. Avliden 21
april 1967 i Järfälla.
Utmärkelser: GV:sJmt, GV:sJmtII, KmstkSO, KmstkNO, RVO, StkItKrO, StkTyskÖO (1938), KDDO1gr, KFinlVRO1kl, KFrHL, KLitVytO1kl, KPolRest1kl, KNS:tOOmstj, FLstrm, PolLstrm.
Gahn, Carl Wolter Henrik Colquhoun (1894‒1963), kommendör. Född 2 februari 1894 i Fellingsbro (Närke).
Underlöjtnant vid Flottan 1914. Löjtnant 1917. Tjänstgöring vid italienska flottan 1921‒1922. Sjökrigshögskolan 1922‒1923. Kapten 1924. Marinstaben 1923‒1926. Adjutant vid Karlskrona fästning 1935‒1937.
Försvarsstaben 1937‒1938. Kommendörkapten 2. graden 1939. Chef Marinstabens operationsavdelning 1940‒1941. Kommendörkapten 1. graden 1941. Chef för ubåtsavdelningen 1941‒1942. Stabschef
Gotlands marindistrikt 1942‒1943. Stabschef Ostkustens marindistrikt 1944‒1949. Kommendör 1945.
Reserven 1949‒1963. Marinförvaltningen 1949‒1958. Avliden 14 augusti 1963 i Stockholm.
Utmärkelser: RSO, RVO, KTyskÖO, OffLitVytO, RDDO, RItKrO, RSM.
Gauffin, Axel Wilhelm Reinhold (1877‒1964), filosofie doktor. Född 1 juli 1877 i Kristianstad (Skåne).
Filosofie kandidat vid Lunds universitet 1899. Filosofie licentiat 1908. Filosofie doktor 1909. Berlins universitet 1910. Extra ordinarie amanuens vid Nationalmuseum 1910, amanuens 1913., intendent och
föreståndare för skulptur- och målningssamlingen 1916, överintendent och chef 1925‒1942. Ledamot av
Kulturrådet 1935. Avliden 26 januari 1964 i Bromma (Uppland).
Utmärkelser: KNO1kl, KVO1kl, StOffBKrO, StOffBLeopII:sO, KDDO1gr, KFinlVRO1kl, StOffLettSO,
StOffTyskÖO, KPolRest1kl, KSpCfO1kl, UngFO2klmkr, KFrHL, KNedONO, KPKO, KtjslVLO2kl, OffFrdel’Ip.
28
Geijer, Gustaf Reinhold (1872‒1965), överste. Född 3 oktober 1872 på Bosjö bruk (Värmland). Underlöjtnant vid Värmlands regemente 1894. Löjtnant 1898. Krigshögskolan 1898‒1900. Kompaniofficer vid
Krigsskolan 1906. Kapten 1907. Lärare vid Krigsskolan 1907‒1914. Major vid Upplands infanteriregemente 1916. Överstelöjtnant 1921. Tillförordnad chef Gotlands infanteriregemente 1923. Överste 1926.
Chef Hallands regemente 1926‒1932. Avliden 23 november 1965 i Karlstad (Värmland).
Utmärkelser: GV:sJmtII, GV:sJmt, KSO1kl, RCXIII:sO, RNO, LandstSM, Hallands-nv-SkåneslfbGM, Värml.
sfbGM, KBulgMfO, KDDO2gr, KTyskÖO2kl, TMO3klmsv, RFrHL.
Gewert, Gustaf Ivar Vilhelm (1891‒1971), generallöjtnant. Född 4 augusti 1891 i Hällefors (Västmanland).
Studentexamen 1909. Underlöjtnant vid Värmlands regemente 1911. Löjtnant 1915. Intendenturkåren
1920. Kapten 1920. Regementsintendent vid Dalregementet 1920‒1923. Chef för intendenturtruppernas
studentkompani 1923‒1925. Adjutant hos generalintendenten 1925‒1934. Major 1934. Överstelöjtnant
1936. Chef för utrustningsbyrån vid intendenturdepartementet 1936‒1942. Överste 1939. Inspektör för
underhållstrupperna 1942. Generalmajor 1945. Generalintendent 1946. Generallöjtnant 1947. Avliden
25 februari 1971 i Stockholm.
Utmärkelser: KmstkSO, RNO, RVO, FFrK2klmsv, KTyskÖO, RFinlVRO1kl.
Giron, August Emil Otto (1882‒1951), kommendör. Född 17 april 1882 i Stockholm. Sjöofficersexamen
1903. Löjtnant 1905. Torpedbåtschef 1909, 1910, 1912, 1913. Sjökrigshögskolan 1910‒1911. Marinstaben 1911‒1922. Kapten 1912. Torpedbåtsdivisionchef 1915‒1916. Chef för Stockholms torpedberedskap 1916‒1917. Jagarechef 1918. Lärare vid Sjökrigshögskolan 1918‒1923. Kommendörkapten 2.
graden 1921. Jagaredivisionchef 1923. Marinattaché i Berlin och Köpenhamn 1923‒1927, i Helsingfors
1925‒1927. Chef för sjömanskårens skolor i Karlskrona 1927‒1936. Chef mobiliseringsavdelningen vid
Marinstaben 1936‒1937. Medlem i Riksföreningen Sverige-Tyskland. Avliden 10 mars 1951 i Danderyd
(Uppland).
Utmärkelser: RSO, RVO, KBKrO, KDDO2gr, KFinlVRO, KIFO2kl, KTyskÖO, RRS:tStO3kl.
Giron, Marc Edvard (1885‒1970), konteramiral. Född 7 februari 1885 i Stockholm. Sjökadett 1900.
Underlöjtnant 1906. Löjtnant 1908. Sjökrigshögskolans torpedkurs 1913‒1914. Kapten 1916. Kommendörkapten 2. graden 1927. Kommendörkapten 1. graden 1933. Chef för organisationsavdelningen
vid Marinstaben 1933. Kommendör 1936. Eskaderchef vid vintereskadern 1937‒1938. Chef för sjöförsvarets kommandoexpedition 1938. Konteramiral 1942. Avliden 16 juli 1970 i Saltsjöbaden (Södermanland).
Utmärkelser: KSO1kl, KVO1kl, RNO, SVKGM, FFrK1klmsv, FFrK2klmsv, StOffPolRest, StOffPSBd’AO, RDDO1gr, KNS:tOOmkr, KTyskÖO, RRS:tStO3kl, ChX:sFrM.
Gislander, S. Johan G. (1871‒1942), maskiningenjör. Född 1871. Förste maskiningenjör vid Statens Järnvägar i Malmö 1917. Pensionerad från SJ 1936. Avliden november 1942 i Malmö.
Utmärkelser: RTyskÖO (januari 1938).
Dagens Nyheter 15 januari 1938: ”Dekorerade. Byråcheferna i järnvägsstyrelsen N. J. Ahlberg, K. E. Olofsson, A. C. A.
Stjerna och I. A. Öfverholm samt distriktschefen i Malmö E. O. von Friesen ha tilldelats den tyska utmärkelsen Das Verdienstkreutz des Ordens vom Deutschen Adler, första klassen. Med samma utmärkelse, andra klassen, ha dekorerats
maskiningenjör S. J. G. Gislander, trafikinspektör A. F. Bomgren, kaptenen på “Drottning Victoria” C. E. J. Ericson, kaptenen på “Gustaf V” E. H. Arvedson, förste trafikinspektören N. O. Söderberg samt chefen för statens järnvägars resebyrå
C. A. Ekstam.”
Graaf, Karl Sixten Theofron (1887‒1974), kommendörkapten. Född 26 mars 1887 i Stockholm. Underlöjtnant vid Flottan 1909. Löjtnant 1913. Kapten 1918. Kommendörkapten 2. graden 1936. Kommendörkapten
1. graden 1944. Avliden 9 februari 1974 i Helsingborg (Skåne).
Utmärkelser: RSO, SVKSM, EÖK3kl, KTunNl, KTyskÖO, OffBLeopII:sO, OffJugKrO, RFinlVRO1kl, RFrHL,
KSHS.
29
Grafström, Erik Frans Michael (1872‒1952), överste. Född 26 april 1872 i Stockholm. Underlöjtnant vid
Jönköpings regemente 1892. Gymnastiska centralinstitutet 1893‒1895. Löjtnant 1894. Krigshögskolan
1896‒1898. Generalstaben 1899‒1902 och 1906‒1909. Kapten 1906. Major vid Norrbottens regemente
1915. Överste i finska armén 1918. Major vid Södra skånska infanteriregementet. Överstelöjtnant 1919.
Överste och chef för Norrbottens regemente 1924. Chef för Kronobergs regemente 1928‒1932. Medlem
i Riksföreningen Sverige-Tyskland. Avliden 18 juli 1952 i Falun (Dalarna).
Utmärkelser: KSO1kl, GV:sOlm, LandstGM, KronoblfbGM, NorrblfbGM, SkytteM, KTyskÖO (september
1942), KFinlVRO1kl, FFrK2o3klmsv, ÖRKOffHt, FMM.
Dagens Nyheter 5 september 1942: ”Svenskar tackas med tysk orden. Kalmar, fredag. T.T. Vid en lunch som tyske generalkonsuln i Malmö, Mark Nolda, på fredagen gav i Kalmar överlämnade han till överste E. Grafström officerstecknet
av Tyska örnens förtjänstorden, första klass, samt till överläkaren d:r Sven Wahlgren, d:r G. Odén och konsul E. Lindh officerstecknet av samma orden. Utmärkelsen har sin grund i den hjälp som lämnades och den väljvilja som visades i samband med olyckan utanför Öland i juli förra året och resandet av ett monument över de då omkomna tyska sjömännen.”
Granholm, Axel Magnus (1872‒1951), generaldirektör. Född 19 augusti 1872 i Norrbärke (Dalarna). Examen vid KTH 1894. Statens Järnvägar 1910. Generaldirektör och chef för Statens Järnvägar 1914‒1937.
Styrelseordförande AB Aerotransport 1937‒1943. Avliden 6 juli 1951 i Stockholm.
Utmärkelser: KmstkNO, KmstkVO, StkBLeopII:sO, StkNedONO, StkTyskÖO (december 1937), KDDO1gr,
KFinlVRO1kl, KNS:tOOmkr, FFrK1kl, GV:sPostJubM, GMiqml, SvRKSM, STF:sGM, SkdlJärnM.
Dagens Nyheter 20 december 1937: ”Tyske ministern prinsen av Wied har till generaldirektör Granholm överlämnat
storkorset av Tyska örnens orden.”
Svenska Dagbladet 20 december 1937: ”Tyska örnens storkors till Granholm. Tyske ministern prinsen av Wied har till
generaldirektör Granholm överlämnat storkorset av Tyska örnens orden.”
Grönvall, Lars Olof Ebbe (1891‒1980), stationsinspektör. Född 18 maj 1891 i Lund (Skåne). Förordnad
stationsskrivare i Hässleholm 1939. Stationsinspektör Uppsala central 1949. Avliden 26 juli 1980 i Malmö
(Skåne).
Utmärkelser: RVO, RDDO, RTyskÖO.
Gyllenstierna, Göran (1876‒1868), generalmajor. Född 31 juli 1876 i Gråmanstorp (Skåne). Studentexamen 1893. Underlöjtnant vid Kronprinsens husarregemente 1895, vid Norrlands dragonregemente 1896
och Skånska dragonregementet 1897. Krigshögskolan 1902‒1904. Kapten vid Generalstaben 1908. Major
1916. Skånska dragonregementet 1919. Överstelöjtnant vid Skånska husarregementet 1921. Överste vid
Livregementets dragoner 1921. Livregementet till häst 1928‒1930. Generalmajor och inspektör för kavalleriet 1930‒1940. Medlem i Riksföreningen Sverige-Tyskland. Avliden 14 februari 1968 i Stockholm.
Utmärkelser: GV:sJmt, KmstkSO, StOffEÖK, KFinlVRO1kl, StOffTyskÖO, KSpMfOvk2kl, RRS:tAO3kl.
Günther, Christian (1886‒1966), utrikesminister. Född 5 december 1886 i Stockholm. Studentexamen vid
Nya Elementar i Stockholm 1904. Filosofie kandidat i Lund 1909, Juris kandidat 1916. Lantbruksstyrelsen
1918. Sekreterare i tull- och traktatkommissionen 1920. Tillförordnad förste kanslisekreterare på Handelsdepartementet 1922. Tillförordnad chef vid Utrikesdepartementets speciella handelsavdelning 1925.
Chef för Utrikesdepartementets handelsavdelning 1928. Utrikesråd 1930. Envoyé i Buenos Aires, Santiago de Chile, Montevideo och Asuncion 1931‒1934. Kabinettsekreterare 1934‒1937. Envoyé i Oslo
1937‒1939. Minister för utrikes ärenden 1939‒1945. Avliden 6 mars 1966 i Stockholm.
Utmärkelser: RoK av KMO, StkArgSMO, StkBLeopII:sO, StkBrasSKO, StkChilAM, StkDDO, EVSO1kl, StkLettTSO, StkLitGedO, StkMexÖO1kl, StkNedONO, StkNS:tOO, StkPeruSO, StkPolRest, StkPKO, StkUngRFO, StOffTyskÖO (1938).
30
Gärdin, Erik Georg (1891‒1973), överste. Född 10 oktober 1891 i Hallen (Jämtland). Underlöjtnant vid
Västerbottens regemente (I 20) 1913. Löjtnant 1917. Flygcertifikat och fältflygare 1919. Kapten vid Flygvapnet 1926. Flygstabsofficer 1932‒1934. Major 1934. Chef för Fjärde flygkåren (F 4) 1934‒1937. Överstelöjtnant 1936. Chef för Svea flygflottilj (F 8) 1938‒1941. Överste 1940. Flygattaché i Berlin 1941‒1945.
Chef Östra flygbasområdet 1945‒1952. Till reserven 1952. Avliden 14 december 1973 i Stockholm.
Utmärkelser: GV:sJmtII, GV:sMt, KVO, RSO, RNO, KDDO, KTyskÖO, FFrK3klmsv, RFinlVRO1kl, OffLitGedO,
OffTunNI, RFrHL, RPolRest, SLKSM, FrLastm, PolLstrm.
Göransson, Curt Thure Engelbrecht (1909‒1996), general. Född 15 juli 1909 i Stockholm. Fänrik vid Upplands infanteriregemente (I 8) 1930. Krigshögskolan 1935‒1937. Krigsakademien i Berlin 1938‒1939.
Kapten vid Generalstaben 1940. Lärare vid Krigshögskolan 1942‒1945. Svea livgarde 1945‒1947. Major
vid Generalstaben 1948. Överstelöjtnant 1952. Södra skånska infanteriregementet 1953. Överste 1955.
Chef Hälsinge regemente (I 14) 1955). Tillförordnad chef Försvarsstaben 1957. Generalmajor 1957. Chef
Försvarsstaben 1957‒1960. Militärbefälhavare Första militärområdet 1961‒1963. Generallöjtnant 1963.
Arméchef 1963‒1969. General 1969. Avliden 11 november 1996 i Danderyd (Uppland).
Utmärkelser: KSO1kl, RNO, RVO, RTyskÖO.
Hamilton, Carl-Gustaf David (1882‒1968), överste. Född 8 maj 1882 i Kristianstad (Skåne). Studentexamen 1901. Krigsskolan 1902‒1903. Underlöjtnant vid Svea artilleriregemente 1903. Artilleri- och ingenjörhögskolan 1905‒1906. Löjtnant 1906. Ridskolan 1906‒1907. Krigshögskolan 1910‒1912. Kapten 1915.
Major vid Göta artilleriregemente 1926. Överstelöjtnant vid Bodens artilleriregemente 1931, tillförordnad chef 1933. Chef för Gotlands artillerikår 1934. Överste 1935. Chef för Norrlands artilleriregemente
1939. Avsked 1942. Avliden 29 september 1968 i Åtvidaberg (Östergötland).
Utmärkelser: GV:sJmtII, GV:sJmt, KSO1kl, RVO, GMskidl, KDDO2gr, KGrGI:sO2kl, KStbVO2kl, KTyskÖO,
BMilK2kl, RRS:tStO3kl.
Hamilton, Knut Gustaf (1888‒1973), kommendör. Född 16 juni 1888 i Karlskrona (Blekinge). Underlöjtnant vid Flottan 1908. Löjtnant 1912. Kapten 1918. Kommendörkapten av 2 graden 1933. Kommendör
1940. Flottans reserv 1943. Avliden 29 januari 1973 i Bromma (Uppland).
Utmärkelser: RSO, RVO, KSpMerNavO2kl, KTyskÖO, RNS:tOO1kl, GMbg, KSHS, GCI.
Hammarström, Torsten Ludvig (1896‒1965), ambassadör. Född 20 juni 1896 i Stockholm. Juris kandidat
i Uppsala 1920. Filosofie kandidat 1921. Attaché vid Utrikesdepartementet 1921, i Berlin 1922, Chicago
1935, UD 1925, Helsingfors 1927. Andre sekreterare 1928. Andre legationssekreterare i Bryssel och Haag
1929. Förste sekreterare på Utrikesdepartementet 1931, i Berlin 1935. Chef för Utrikesdepartementets
byrå för arvs- och ersättningsärenden 1936, för handelsavdelningens 1:a byrå 1939. Legationsråd i Rom
1940. Sakkunnig och ombud vid förhandlingarna med Tyskland 1940, Italien 1941‒1944. Envoyé i Prag
1945, i Bangkok och Manila 1947. Ambassadör i Nankin 1947, i Peking 1950. Envoyé i Bern 1951. Avliden
9 maj 1965 i Stockholm.
Utmärkelser: KmstkNO, StOffItKrO, KFinlVRO, KItS:tMLO, KNedONO, KTyskÖO, OffBKrO, OffLetSO, RBLeopO, RSpCfO.
Hedenström, Olof (1890‒1952), kommendörkapten. Född 16 december 1890. Underlöjtnant vid Flottan
1912. Löjtnant 1916. Kapten 1923. Kommendörkapten av 2 graden 1938. Avliden 8 maj 1952 i Norrköping
(Östergötland).
Utmärkelser: RSO, RVO, FFrK3kl, OffTyskÖO, RFinlVRO1kl, RFrHL.
31
Hedin, Sven Anders (1865‒1952), född 19 februari 1865 i Stockholm. Filosofie kandidat i Uppsala 1888.
Filosofie doktor i Halle 1892. Hedersdoktor i Oxford och Cambridge 1909. Svenska akademien 1913. Juris
hedersdoktor i Breslau 1915. Medicine hedersdoktor i Rostock 1919. Filosofie hedersdoktor i Heidelberg,
Uppsala 1935. Avliden 26 november 1952 i Stockholm.
Utmärkelser: KmStkNO, KNO1kl m br, RNO m br, RVO, RJohO, StkBulgCfO, StkFinlVRO, JHSO1kl, KinJO1kl
m br, PersLSO1kl, StkTyskÖO (19 februari 1940), StköFrJO, KDOOlgr, StOffltKrO, RPrKr02kl m kr, KStblndianEmpireO, RRS:tA02kl, TMO4kl, BokharasG2kl, VA:sGM.
Dagens Nyheter 20 februari 1940: “Sven Hedin-gåvor till Finland. Mängder av brev, blommor och telegram strömmade
in under måndagsmorgonen till d:r Sven Hedin som en hyllning på hans 75-årsdag. Huvuddelen av dagens festprogram
var förlagd till eftermiddagen, då d:r Hedin först skulle närvara kl. 14 vid öppnandet av exposén i Etnografiska museet
av hans forskningsmaterial samt därefter mellan kl. 16 och 18 ge mottagning i sitt hem vid Norr Mälarstrand. På aftonen
gav d:r Hedin familjemiddag. Den nya gåvofonden, startade med en mängd Sven Hedin-gåvor, som inströmmade under
hela dagen. Bl. a. överlämnade en mor och dotter 7.000 kr. med villkor att 6.000 kr skulle gå till kvinnornas insamling till
jaktplan. Övriga belopp gå obeskurna till svenska frivilligkåren. Gåvofondens adress n:r 1 överlämnades till d:r Hedin av
överintendent Axel Lagrelius vid öppnandet av Etnografiska museets utställning. Samtidigt blev d:r Hedin hjärtligt hyllad
i ett anförande av professor Gerhard Lindblom, som önskade honom ännu många verksamma år i ett fritt och oberoende
Sverige. D:r Hedin tackade professor Lindblom och museet för hyllningen och uttryckte sin glädje över att se så många av
sina vänner närvarande, komna även långväga ifrån. Bland de närvarande märktes tyske ministern prinsen zu Wied och
från legationen generalmajor von Uthmann, kinesiske ministern jämte medlemmar av legationen, en av d:r Hedins personliga vänner Ministeraldirektor d:r Ziegler, som flugit hit från Tyskland, alla hans medarbetare från den senaste stora
expeditionen, Afrikaforskaren kapten Peter Möller, medlemmar av vetenskapsakademien, Geologiska sällskapet, Östasiatiska samlingarnas föreståndare, professor Karlgren, överintendenterna Lagrelius och friherre Cederström, envoyéerna
Lagercrantz och Lagerberg m. fl. Bland vernisagepubliken såg man dessutom furstinnan Otto von Bismark. Innan den
officiella hyllningen för d:r Hedin började blev han uppvaktad av Sören och Pyret Haslund, som i mongoliska dräkter på
österländskt siden buro fram sina gåvor. På eftermiddagen uppvaktade Svenska akademien genom Per Hallström och
Anders Österling med en blomsteruppsats, och tyske ministern prinsen av Wied överlämnade Tyska örnens orden. D:r
Hedin gav på kvällen middag för den närmaste släkten och sina medarbetare under den sista stora expeditionen. Över
1.000 telegram anlände under dagen, däribland från kung Gustaf och rikskansler Hitler. Konungens telegram lydde:
Jag sänder Dig mina bästa lyckönskningar. Rikskansler Hitlers telegram hade följande lydelse: Zu Ihrem 75 Geburtstage
sende ich Ihnen in herzlichen Gedenken Ihrer dem deutschen Volke stets bezeugten treuen Freundschaft meine besten
Wünsche für Ihr Wohlergehen und weitere erfolgreiche Arbeit. [...]”
Nya Kristianstadsbladet 21 februari 1940: “Om den fina orden, som Sven Hedin fått av Hitler upplyser Dagens Nyheter:
Tyska örnens förtjänstorden stiftades den 1 maj 1937 av rikskansler Hitler. Utmärkelsen omfattar fem klasser och en
medalj och tilldelas endast utlänningar. Ordensbandet är rött med vit-svart-vita kanter.”
Heidenstam, August Werner Hugo von (1884‒1966), överstelöjtnant. Född 29 april 1884 i Karlskrona
(Blekinge). Avgångsexamen från KTH 1905. Reservofficer vid Fortifikationskåren 1905. Vattenbyggnadsbyrån i Stockholm 1905‒1908. Ingenjör i USA 1908‒1909, i Shanghai, Kina 1909‒1910. Löjtnant vid Vägoch vattenbyggnadskåren 1911. Kapten 1918. Major 1928. Överstelöjtnant 1936. Chef för AB Vattenbyggnadsbyrån i London 1926‒1930. Ingenjör vid AB Vattenbyggnadsbyrån i Stockholm 1930‒1936. Avliden
27 juli 1966 i Täby (Uppland).
Utmärkelser: KNO1kl, RJohO, StkDDO, StklranHYO, StOffTyskÖO, KinGSkO3kl, KinRhO1kl.
Heidenstam, Erik Johan von (1903‒1975), civilingenjör. Född 20 april 1903 i Stockholm. Studentexamen
i Stockholm 1921. Avgångsexamen från KTH 1925. Anställd vid AB Vattenbyggnadsbyrån i Stockholm
1925‒1931 och vid AB Stockholms bryggerier från 1931‒1945. Avliden 30 december 1975 i Täby (Uppland).
Utmärkelser: StOffTyskÖO.
32
Henning, Gunnar Ivar Henning (Persson) (1876‒1963), konsul. Född 11 september 1976 i Helsingborg
(Skåne). Studentexamen 1895. Student vid Göteborgs handelsinstitut 1896‒1897. Anställd vid Skånska
superfosfat- och svavelsyrefabriken 1898, verkställande direktör och ordförande 1916. Tysk konsul i Helsingborg 1911‒1945. Nederländsk vicekonsul 1913‒1933. Avliden 3 april 1963 i Helsingborg (Skåne).
Utmärkelser: RNO, RVO, KGrFenO, KOldHFO, KSEO2kl, KTyskÖO, OffUngFo, RNedONO.
Hermelin, Nils Stellan (1892‒1964), friherre. Född 11 oktober 1892 i Karlskrona (Blekinge). Underlöjtnant vid Flottan 1913. Löjtnant 1917. Kapten 1923. Chef på statsisbrytaren Ymer 1938‒1944. Vid Marinstabens operationsavdelning 1945. Kommendörkapten av 2 graden 1945. Kommendörkapten av 1 graden
1947. Avliden 25 juli 1964 i Flen (Södermanland).
Utmärkelser: RSO, RVO, FSvFlSM, FFrK4kl m sv, RFinlVRO1kl, RTyskÖO.
Hill, Anders Oskar Johansson (1882‒1951), vicekonsul. Född 7 september 1882 i Halmstad (Halland). Tysk
vicekonsul i Halmstad 1915‒1945. Avliden 14 november 1951 i Halmstad (Halland).
Utmärkelser: RTyskÖO.
Holmström, Olof Agne Laurentius (1893‒1949), direktör. Född 29 december 1893 i Lund (Skåne). Gymnastikdirektörexamen 1918. Ordinarie gymnastiklärare vid Östra realskolan i Göteborg 1918‒1930.
Sekreterare för Lingförbundet från 1920. Sekreterare Svenska Lekförbundet 1919‒1921, vice ordförande
1922‒1924. Lärare vid Svenska Gymnastikförbundets instruktionskurser 1917 och 1919. Styrelseledamot
Sällskapet för friluftslekar 1919‒1930. Svenska Gymnastikförbundet från 1920. Generalsekreterare för
Sveriges idrottspel 1923. Generalsekreterare Svenska Gymnastikförbundet 1930‒1939, därefter verkställande direktör. Avliden 22 oktober 1949 i Stockholm.
Utmärkelser: RNO, RVO, KRumKrO, OffBKrO, OffTyskÖO, RDDO, RFinlVRO1kl, SvGymn:förb:s ftjGM,
Gymn:främj:s ftjGM, TyskOlHt1gr.
Håkanson, Sture Yngve Olof (1884‒1982), kommendör. Född 21 maj 1884 i Landskrona (Skåne). Sjökrigsskolan 1899‒1905. Underlöjtnant 1905. Löjtnant 1907. Marinstaben 1913‒1914. Kapten 1914. Adjutant
i Sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition 1914‒1915. Lärare vid Sjökrigsskolan 1918‒923.
Flaggadjutant i högste befälhavaren över kustflottans stab 1920‒1922. Chef för mindepån i Stockholm
1925‒1929. Kommendörkapten av 2 graden 1926. Kommendörkapten av 1 graden 1932. Kommendör
1935. Inspektör minsvepningsväsendet 1935‒1938. Eskaderchef 1936‒1937. Chef Stockholms örlogsvarv
1938‒1944. Avliden 24 december 1982 i Lidingö (Uppland).
Utmärkelser: KSO1kl, KVO1kl, KDDO2gr, FFrK2kl m sv, KTyskÖO, RRS:tStO3kl.
Hägglöf, Bo Gunnar Richardson (1904‒1994), utrikesråd. Född 12 december 1904 i Helsingborg (Skåne).
Studentexamen i Stockholm 1922. Juris kandidat i Uppsala 1926. Attaché vid Utrikesdepartementet
1926. Tjänstgöring vid Utrikesdepartementet 1926, i Paris 1927, Madrid 1927, London 1928, Moskva och
Teheran 1930. Tillförordnad 1:e sekreterare 1934. Sekreterare och sakkunnig vid betalningsvaruutbytesförhandlingarna med Tyska riket 1934‒1938. Byråchef 1938. Utrikesråd 1939. Konsulativt statsråd 1939.
Envoyé 1943. Hos belgiska och nederländska exilregeringarna i London 1944. Haag 1946. Moskva 1946.
Sveriges ständiga ombud vid FN 1947. Ambassadör i London 1948. Avliden 12 januari 1994 i Stockholm.
Utmärkelser: KmstkNO, RVO, StkBKrO, StkStbVO, KTyskÖO, KDDO1kl, KFrHL.
Hägglöf, Sten Ingemar Richardsson (1912‒1995), ambassadör. Född 20 april 1912. Juris kandidat i Uppsala 1934. Attaché vid Utrikesdepartementet 1934. Tjänstgöring i London, Paris och Berlin 1935‒1941,
vid Utrikesdepartementet 1941‒1943, i Moskva 1943‒1945 och Stockholm 1945‒1949. Beskickningsråd
i Washington 1949. Biträdande chef för Utrikesdepartementets handelsavdelning 1950‒1953. Ambassadör vid OECD-delegationen i Paris 1953‒1963, vid EFTA 1960‒1964, vid Europarådet 1953‒1957, i Helsingfors 1964‒1971 och i Paris 1971‒1978. Avliden 7 november 1995 i Stockholm.
Utmärkelser: OffTyskÖO.
33
Ihre, Nils Edvard (1910‒2000), byråchef. Född 13 januari 1910 i Ekerö. Student i Berlin 1930, i Paris
1932‒1933. Juris kandidat i Uppsala 1932. Attaché vid Utrikesdepartementet 1933, i Berlin 1934, vid
Utrikesdepartementet 1935. 2:e legationssekreterare i Bern 1936, vid Utrikesdepartementet 1938. 1:e
sekreterare 1939. Sakkunnig eller ombud vid handelspolitiska förhandlingar i Ankara 1938, i Berlin 1939,
i Budapest 1940, 1941 och 1942, i Köpenhamn 1940‒1941 och 1942, i Bern 1941 och 1942, i Bratislava
1942. Ledamot av svenska regeringskommissionen för varuutbyte med Tyskland 1941, med Danmark
1942. Legationsråd 1944. Handelsråd 1944 och generalkonsul i London 1945. Direktör Skandinaviska banken 1949. Avliden 2000 i Frankrike.
Utmärkelser: RNO, KItKrO, KTyskÖO, KUngFO.
Isaacsson, Ragnar Leontius (1895‒1964), överste. Född 30 juni 1895 i Sala (Västmanland). Underlöjtnant
vid Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1) 1916. Löjtnant 1918. Kapten 1931. Major 1937. Kommendant
Hemsö fästning 1937. Chef Hemsö kustartilleriförsvar 1942‒1950. Överste 1945. Chef Norrlandskustens
marindistrikt 1947. Avliden 17 oktober 1964 i Stockholm.
Utmärkelser: RSO, RNO, OffTyskÖO, SkytteM, SFMSM.
Jacobsson, Bengt Magnus (1900‒1960), generalmajor. Född 2 augusti 1900 i Kristianstad (Skåne). Fänrik
vid Flottan 1921. Löjtnant 1923. Flygvapnet 1929. Kapten 1936. Major 1939. Överstelöjtnant 1942. Överste 1943. Chef Upplands flygflottilj (F 16) 1943‒1944). Chef Flygförvaltningens materielavdelning 1944.
Generalmajor 1950. Souschef Flygförvaltningen 1950. Avliden 6 juni 1960 i Danderyd (Uppland).
Utmärkelser: RSO, RVO, RVO, VGM, StOffItKrO, KTyskÖO, OffTunNI, RItS:tMLO, FFrK3kl m sv, RFrHL, ItLstrm.
Jarring, Gunnar Valfrid (1907‒2002), ambassadör. Född 12 oktober 1907 i Brunnby (Skåne). Filosofie
licentiat 1931. Filosofie doktor och docent i turkisk språkvetenskap i Lund 1933. Attaché i Ankara 1940.
Chef för avdelning B vid svenska beskickningen i Teheran 1941. Tillförordnad chargé d´affaires i Teheran
och Bagdad 1945. Tillförordnad 1:e legationssekreterare 1945. Tillförordnat legationsråd och tillförordnad chargé d´affaires Addis Abeda 1946. Sändebud i Indien 1948, även Ceylon 1950, i Iran, Irak och Pakistan 1951. Utrikesråd och chef för politiska avdelningen vid Utrikesdepartementet 1952‒1956. Sakkunnig
vid FN:s generalförsamling 1955. Ambassadör vid FN 1956‒1958. Ambassadör i Washington 1958‒1964.
Avliden 28 maj 2002 i Viken (Skåne).
Utmärkelser: OffTyskÖO.
Juhlin-Dannfelt, Curt Hermann (1888‒1968), generalmajor. Född 29 september 1888 i Karlsborg
(Västergötland). Underlöjtnant vid Livregementets grenadjärer (I 3) 1909, vid Skånska husarregementet
(K 5) 1911. Löjtnant 1913. Krigshögskolan 1917‒1919. Generalstaben 1920‒1922. Ryttmästare 1924.
Militärattaché i Riga, Reval och Kovno 1927‒1933. Filosofie kandidat i Uppsala 1929. Major 1933. Försvarsattaché i Berlin 1933‒1945. Överstelöjtnant 1935. Överste 1938. Försvarsstaben 1945. Militärattaché
i Bern 1947, i Moskva och Prag 1948‒1952. Generalmajor 1948. Avliden 3 november 1968 i Danderyd
(Uppland).
Utmärkelser: KSO1kl, KVO1kl, KDDO1gr, KNS:tOOmstj, EÖK3kl, KLettSO, KLitGedO, KTyskÖO, RFinlVRO1kl, OffUngFO.
34
Jung, Helge Victor (1886‒1978), general. Född 23 mars 1886 i Malmö (Skåne). Underlöjtnant vid I 25
1906. Kadettofficer vid Krigsskolan 1919‒1922. Lärare i krigshistoria jämte strategi vid Krigshögskolan
1926. Major vid Generalstaben 1928. Överstelöjtnant 1933. Överste 1936. Chef I 6 1936. Chef lantförsvarets kommandoexpedition 1936‒1937. Sekundchef I 3 1936. Chef Generalstaben och Arméstaben
1937‒1940. Generalmajor 1938. Chef II. arméfördelningen 1940. Militärbefälhavare II militärområdet
1942, IV militärområdet och överkommendant för Stockholms garnison 1943. Generallöjtnant 1944.
General 1944. Överbefälhavare 1944‒1951. Avliden 3 januari 1978 i Stockholm.
Utmärkelser: RoKavKMO, GV:sJmtII, RVO, StkDDO, StkFinlVRO, StkNS:tOO, STOffFrHL, StOffLitGedO,
StOffTyskÖO, KEÖK, KLettSO, KNedONOmsv, KPolRest2kl, KUngFO, RPrKrO4kl, ChX:sFM, SRKGM, CFBGM,
SCFGM, SLKGM, HvGM, SthlmbfbGM, S skånska bfbGM, SvROffHt, DSkGIfHt.
Kaijser, Fritz Richard (1868‒1960), lasarettsläkare. Född 7 februari 1868 i Karlstad (Värmland). Medicine
kandidat i Uppsala 1890. Medicine licentiat vid Karolinska institutet 1894. Medicine doktor 1897. Lasarettsläkare i Härnösand 1898. Avliden 16 februari 1960 i Stockholm.
Utmärkelser: KNO2kl, KVO2kl, GM, KTyskÖO, RFinlVRO1kl.
Kellgren, Per Henry Teodor (1886‒1954), generalmajor. Född 23 augusti 1886 i Ljungarum (Småland). Underlöjtnant vid Andra livgrenadjärregementet 1908. Löjtnant 1913. Krigshögskolan 1917‒1919. Kapten
vid Generalstaben 1922. Adjutant hos chefen för Generalstaben 1924‒1926. Svea livgarde 1926. Generalstaben 1928. Stabschef vid Norra arméfördelningen 1928‒1932. Major 1929. Överstelöjtnant 1934. Hallands regemente 1935. Överste 1936. Chef Norra skånska infanteriregementet 1936. Chef lantförsvarets
kommandoexpedition 1938. Generalmajor 1942. Avliden 19 november 1954 i Stockholm.
Utmärkelser: GV:sJmt, KSO1kl, RVO, FFrK2klmsv, KFinlVRO, KPolRest2kl, KTyskÖO.
Kempff, Curt Sixten Reinhold (1891‒1970), överste. Född 19 november 1891 i Västerås (Västmanland).
Studentexamen vid högre allmänna läroverket i Umeå 1910. Officersvolontär vid Norrlands artilleriregemente 1910. Krigsskolan 1912. Underlöjtnant vid Norrlands artilleriregemente 1912. Artilleri- och
ingenjörhögskolan 1914‒1915. Löjtnant 1915. Krigshögskolan 1919‒1921. Aspirant vid Generalstaben
1922‒1925. Kapten vid Generalstaben 1926. Lantförsvarets kommandoexpedition 1926‒1931. Militärattaché i Riga, Reval och Kovno 1930. Kapten vid Norrlands artilleriregemente 1926. Batterichef vid Svea artilleriregemente 1931‒1933. Lärare i härodningslära vid Krigshögskolan 1932‒1936. Generalstabsofficer
vid Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse 1933‒1934. Major i Generalstaben 1934. Major vid Smålands
artilleriregemente 1936. Militärattaché i Helsingfors 1937‒1940. Överstelöjtnant 1937. Smålands artilleriregemente 1937. Wendes artilleriregemente 1940. Överste 1941. Chef Gotlands artilleriregemente
1941. Överste i Generalstabskåren 1943. Chef Försvarsstabens utrikesavdelning 1943‒1946. Chef för Försvarsstabens tredje sektion och press- och filmavdelningen 1946‒1949. Tillförordnad chef Smålands artilleriregemente 1949. Sakkunnig Försvarsdepartementet 1949‒1959. Avliden 16 maj 1970 i Stockholm.
Utmärkelser: GV:sJmt, KSO1kl, RNO, RVO, FFrK2klmsv, KFinlVRO, KEÖK, KItKrO, KLitGedO, KTyskÖO,
OffLettSO, OffPolRest, RBLeopO, RDDO, RFrHL, RNS:tOO1kl, RSpMfOv1kl, ChX:sFrM, FSftjk, PRKHt1kl,
FMM.
Kempff, Ragnar Sixten Govert (1893‒1947), major. Född 17 september 1893. Underlöjtnant vid Norrlands dragonregemente 1914. Löjtnant 1918. Andre adjutant vid VI. arméfördelningen 1924. Ryttmästare
1928. Förste militärassistent Järnvägsstyrelsen 1937. Major 1939. Avliden 16 oktober 1947 i Stockholm.
Utmärkelser: RSO, RVO, OffTyskÖO.
35
Kjebon, Einar (1903‒1986), överstelöjtnant. Född 2 november 1903 i Stockholm. Studentexamen 1922.
Krigsskolan 1923‒1924. Fänrik vid Smålands artilleriregemente (A 6) 1925. Artilleri- och ingenjörhögskolan 1925‒1927. Ridskolan 1927‒1928. Krigshögskolan 1934‒1936. Kapten vid Generalstaben 1938.
Järnvägsutbildning vid Statens Järnvägar 1938‒1939. Chef Försvarsstabens järnvägsdetalj 1940‒1942.
Major vid Norrbottens artillerikår (A 5) 1942. Divisionschef vid Norrbottens artillerikår (A 5) 1942‒1944.
Byråchef vid Järnvägsstyrelsen 1944‒1950. Generalstaben 1945. Överstelöjtnant 1946. Arméns reserv
1950. Avliden 27 december 1986 i Lidingö (Uppland).
Utmärkelser: RSO, RVO, HvGM, SvRKSM, FFrK4kl m sv, RTyskÖO, ChX:sFrM, HVII:sFrK.
Kjellson, Henry Verner (1891‒1962), flygdirektör. Född 8 augusti 1891. Flygingenjör av 1 graden 1926.
Flygdirektör 1 graden 1939. Chef Flygförvaltningens materielavdelnings militärtekniska byrå 1941. Överstes tjänsteklass 1947. Avliden 1 november 1962 i Stockholm.
Utmärkelser: RNO, RVO, OffStbEmpO, OffTyskÖO.
Klercker, Achates Ernst Wilhelm af (1881‒1955), generallöjtnant. Född 28 december 1881 i Kristianstad
(Skåne). Underlöjtnant vid Andra livgrenadjärregementet 1902. Krigshögskolan 1909‒1911. Kapten vid
Generalstaben 1916. Adjutant hos chefen för Generalstaben 1917‒1921. Lärare i taktik vid Krigshögskolan 1917‒1918 och 1923‒1926. Major 1923. Chef för Generalstabens utrikesavdelning 1926‒1930.
Överstelöjtnant 1928. Chef för Infanteriofficersskolan 1928‒1929. Chef för Krigsskolan 1930‒1933. Överste 1932. Chef för Hälsinge regemente 1933. Chef för Lantförsvarets kommandoexpedition 1934‒1936.
Chef Arméstaben 1936‒1937. Generalmajor 1937. Chef I. arméfördelningen 1937. Militärbefälhavare I.
militärområdet 1942. Avliden 18 maj 1955 i Helsingborg (Skåne).
Utmärkelser: KmstksO, RNO, RVO, LandstSM, StOffTyskÖO, KÖFO1kl, KBKrO, KFrHL, KFinlVRO, KItKrO,
KNedONOmsv, KPolRest2kl, KSpMfOvk2kl, RDDO, RNS:tOO1kl.
Klint, Viktor Håkan G:son af (1904‒1986), kommendör. Född 17 december 1904 i Skeppsholm. Fänrik i flottan 1927. Underlöjtnant 1929. Löjtnant 1929. Marinförvaltningen 1937‒1939, 1941, 1944 och
1951‒1954. Biträdande marinattaché i Paris 1938. Kapten 1939. Lärare Sjökrigsskolan 1939. Kommendörkapten av andra graden 1944. Karlskrona örlogsvarv 1945‒1949. Kommendör av första graden
1949. Kommendör 1954. Chef Göteborgs örlogsvarv 1954‒1965. Avliden 30 maj 1986 i Täby (Uppland).
Utmärkelser: RSO, RTyskÖO, LÖS.
Knös, Börje Anders Olof (1883‒1970), statssekreterare. Född 5 mars 1883 i Uppsala (Uppland). Mogenhetsexamen vid högre allmänna läroverket i Uppsala 1901. Filosofie kandidat 1905. Filosofie licentiat och filosofie doktor 1908. Tillförordnat kansliråd 1919‒1923, kansliråd 1923‒1928. Tillförordnad
statssekreterare 1928‒1930, statssekreterare 1930‒1948. Hedersdoktor i Nancy 1948. Avliden 25 februari 1970 i Stockholm.
Utmärkelser: KNO1kl, StkFrSvSO, KDDO1gr, KFinlVRO1kl, KNS:tOOmstj, StOffPolRest, StOffTjslVLO,
StOffTyskÖO, KFrHL, KUngFO.
Koch, Peter Fredrik Casimir (1886‒1974), flygdirektör. Född 19 maj 1886 i Ljung (Bohuslän). Kapten i Fortifikationen 1919. 1 flygingenjör 1926. Chef militärtekniska byrån i flygförvaltningens materielavdelning
1936‒1941. Byråchef Flygförvaltningen 1942. Verkstadsdirektör Flygvapnet 1943. Avliden 2 januari 1974
i Ängelholm (Skåne).
Utmärkelser: RSO, RVO, OffTyskÖO, RFrHL, RItKrO, RGM.
36
Kock, Jens Edvard (1866‒1955), direktör. Född 16 september 1866 i Köpenhamn, Danmark. Verkställande
direktör vid Malmö biograf AB 1913‒1942, vid AB Lunds biografteater 1911‒1942, vid Fastighets-AB
Nya Malmö 1917‒1936. Hedersledamot i Sveriges biografägares förbund. Avliden 13 juni 1955 i Malmö
(Skåne).
Utmärkelser: RNO, RVO, UngFo3kl, OffLEttSO, OffTyskÖO, RFrHL, OffFrd´A, RSEO1kl, FRKM, PortRKM, LippHausO Ehrencreutz, Med d´Honn de la Ville de Paris, SvRK första ftjplak i silver, Malmö gymn:förb ftjGt,
ÖKrgMGM, UngKrgJM, Djursk fören G-jetong, Sv landstHedG-jetong, LingGM 39, Sv filmsamf äretecken i
B o –plak i G, RLSftjGt.
Kragh, Osvald (1883‒1978), major. Född 11 september 1883 i Bollerup (Skåne). Underlöjtnant 1904. Löjtnant vid Södra skånska infanteriregementet 1908. Kapten 1921. Major 1933. Generalsekreterare i Fed.
Int. De Gymn. Ling från 1939. Avliden 12 april 1978 i Lund (Skåne).
Utmärkelser: RSO, RVO, LingJubM, SvgifrfbGM, SvFfbGM, SkytteM, OffBKrO, OffTyskÖO, ChilAM3kl, RFrSvSO, RItKrO, OffFrd’A.
Kring, Knut Georg Hilding (1899‒1971), generallöjtnant. Född 24 april 1899 i Färila (Hälsingland). Underlöjtnant 1920. Löjtnant vid Svea artilleriregemente 1928. Kapten vid Gotlands artillerikår 1933. Major
1940. Överstelöjtnant vid Generalstaben 1942. Överste 1945. Chef Smålands artilleriregemente 1945.
Chef Krigshögskolan 1946. Chef Smålands artilleriregemente 1949‒1951. Generalmajor 1955. Militärbefälhavare VII. militärområdet 1955. Chef Försvarets intendenturverk 1963. Generallöjtnant i reserven
1964. Avliden 22 september 1971 i Täby (Uppland).
Utmärkelser: RSO, RNO, RVO, SVKGM, FFrK3klmsv, KDDO2gr, OffTyskÖO, ChX:sFrM, HVII:sFrK
Krokstedt, Nils Oscar Jakob (1908‒1985), konteramiral. Född 12 oktober 1908 i Grötlingbo (Gotland).
Fänrik i Flottan 1930. Kommendörkapten 2 graden 1948. Kommendörkapten 1 graden 1953. Fartygschef
Älvsnabben 1953‒1954. Chef Försvarsstabens marinavdelning 1954‒1957. Kommendör 1957. Marinattaché i London och Haag 1957‒1960. Chef Försvarsstabens sektion II 1960‒1961. Konteramiral 1961.
Tillförordnad chef Marinstaben 1961, chef 1962. Chef Försvarshögskolan 1964. Militärbefälhavare Västra
militärområdet 1966. Avliden 13 december 1985 i Stockholm.
Utmärkelser: RSO, RTyskÖO.
Kugelberg, Vilhelm Bertil (1900‒1991), direktör. Född 31 juli 1900 i Stockholm. Filosofie kandidat 1922.
Juris kandidat 1923. Tingstjänstgöring 1923‒1927. Svea hovrätt 1927‒1928. Direktörsassistent SAF:s
allmänna grupp 1928. Verkställande direktör Bankernas förhandlingsorganisation 1937, Försäkringsbolagens förhandlingsorganisation 1942. Ledamot av Svenska Norgehjälpens arbetsutskott 1942‒1946.
Verkställande direktör och styrelseledare SAF 1947. Vice ordförande föreningen Folk och Försvar 1948,
ordförande 1958. Avliden 3 november 1991 i Lund (Skåne).
Utmärkelser: KVO1kl, RNO, StkTyskÖO2kl, KDDO1gr, KFinlLO1kl, KNS:tOOmstj RFinlVRO1kl RFrHL, HvGM,
SRKSM, PionjM.
Kumlin, Ragnar (1897‒1979), diplomat. Född 4 april 1897 i Kärnbo (Södermanland). Filosofie licentiat
i Uppsala. Juris kandidat 1923. Attaché vid Utrikesdepartementet 1923. Attaché i Köpenhamn, Berlin,
London, Bern, Wien, Budapest, Paris, Shanghai, San Francisco 1924‒1930. Andre sekreterare 1931. Chargé d´affaires 1932. Förste sekreterare 1935. Byråchef 1938. Utrikesdepartementets handelsavdelning
1939‒1940. Utrikesdepartementets politiska avdelning 1940. Envoyé Rid de Janeiro 1944. Utrikesdepartementet 1948‒1950. Envoyé i Bonn 1950‒1956. Ambassadör i Paris 1956‒1965. Avliden 22 januari 1979
i Schweiz.
Utmärkelser: KmstkNO, StkBrasSKO, StkTyskRFO, StkUngRFO, KTyskÖO, KFinlVRO, KFrHL, KItKrO,
KJugS:tSO, OffBKrO, RDDO.
37
Kuylenstierna, Carl Wilhelm Ulf (1889‒1984), regeringsråd. Född 14 december 1889 i Växjö (Småland).
Juris kandidat i Lund 1911. Juris licentiat 1916. Juris doktor 1917. Docent i rättshistoria 1918‒1944. Förste
kanslisekreterare vid Finansdepartementet 1920, tillförordnad statssekreterare 1923‒1924. Kammarråd
1929. Regeringsråd 1944‒1956. Avliden 2 december 1984 i Bromma (Uppland).
Utmärkelser: KmstkNO, KVO, KDDO, KFinlVRO, KTyskÖO, KUngFO, OffFrHL.
Kuylenstierna, Gustaf (Gösta) Vilhelm Georg (1876‒1961), generaldirektör. Född 29 mars 1876 i Råda
(Västergötland). Examen från Skogsinstitutet 1898. Jägeristaten i Västerås, Askersunds, Ombergs och
Karlsby revir. Disponent Ramnäs bruks AB 1914‒1928. Disponent Ferna bruks AB 1921‒1928. Generaldirektör Domänstyrelsen 1928‒1942. Avliden 6 oktober 1961 i Farsta (Södermanland).
Utmärkelser: KmstkNO, KVO1kl, KDDO1gr, KFinlVRO KNS:tOOmkr, StOffTyskÖO.
Källström, Nils Arvid (1884‒1955), byrådirektör. Född 24 oktober 1884 i Väddö (Uppland). Notarie Svea
hovrätt 1908. Amanuens i Statskontoret 1911, revisor 1917. Sekreterare i Riksförsäkringsanstalten 1918,
tillförordnad ledare 1921. Byrådirektör och ledare Riksförsäkringsanstalten 1931. Avliden 24 mars 1955
i Stockholm.
Utmärkelser: RNO, RVO, RDDO, RFinlVRO2kl, OffEÖK, OffTyskÖO, ÖRKHt2kl m krgd.
Landquist, Axel Daniel (1891‒1962), kommendör. Född 20 augusti 1891 i Stockholm. Underlöjtnant
vid flottan 1911. Löjtnant 1915. Kapten 1920. Operationsavdelningen vid Marinstaben 1921‒1926 och
1928‒1931. Lärare vid Sjökrigsskolan 1927‒1931. Flaggadjutant vid Kustflottan 1928‒1929. Lärare vid
Sjökrigshögskolan 1931‒1939. Sjöförsvarets kommandoexpedition 1931‒1935. Kommendörkapten
av andra graden 1937. Chef operationsavdelningen vid Marinstaben 1937‒1940. Kommendörkapten
av första graden 1939. Kommendör 1942. Chef sektion II vid Försvarsstaben 1942‒1945. Eskaderchef i
Göteborg 1945‒1946, i Stockholm 1946‒1947. Chef Sjökrigsskolan 1948‒1951. Avliden 7 oktober 1962 i
Stockholm.
Utmärkelser: GV:sJmtII, KSO1kl, RVO, FFrK2klmsv, FFrK3klmsv, KFinlVRO, KStbEmpO, KTyskÖO, OffFrd’A,
OffNedONOmsv, RFrHL, RNS:tOO1kl, ChX:sFrM.
Larsson, Edvard Haqvin (1888‒1971), byrådirektör. Född 22 december 1888 i Stehag (Skåne). Notarie
Järnvägsstyrelsens godstrafikbyrå 1939. Stationsinspektör Sala 1942. Avliden 12 februari 1971 i Ekerö
(Uppland).
Utmärkelser: RVO, RPolRest, RTyskÖO, OffFrd´A.
Lignell, Karl (1893‒1987), överingenjör. Född 23 augusti 1893 i Brunflo (Jämtland). Maskiningenjör
1914. Svensk lufttrafik AB 1919‒1922. Teknisk chef vid AB Aerotransport 1925. Verkställande direktör AB
Aerotransport 1951‒1958. Avliden 19 juli 1987 i Stockholm.
Utmärkelser: RNO, RVO, KFinlLO, RDDO, FFrK3kl, RFinlVRO1kl, RTyskÖO.
Lindblad, Olof Ruben (1887‒1973), trafikinspektör. Född 9 augusti 1887 i Bräcke (Jämtland). Studentexamen i Luleå 1905. Förste trafikinspektör vid SJ i Malmö från 1940. Avliden 12 december 1973 i Luleå
(Norrbotten).
Utmärkelser: RVO, RDDO, FFrK4kl, RTyskÖO, MannerheimM.
Linder, Frans Georg (1892‒1961), ryttmästare. Född 21 mars 1892. Underlöjtnant vid Skånska husarregementet 1914. Smålands husarregemente 1915. Löjtnant 1920. Livregementet till häst (K 1) 1921.
Livregementet till häst 1930. Ryttmästare 1932. Avliden 22 augusti 1961 i Stockholm.
Utmärkelser: RTunNI3kl, GMbg, FMM, RTyskÖO (TyskÖO3kl).
38
Lindgren, Bengt (1885‒1966), kommendör. Född 22 juli 1885 i Gävle (Gästrikland). Underlöjtnant vid flottan 1908. Löjtnant 1910. Kapten 1918. Adjutant Sjöförsvarets kommandoexpedition 1919‒1920. Marinförvaltningen 1932‒1933. Kommendörkapten av andra graden 1933. Chef Skeppsgossekåren i Marstrand
1933‒1937. Kommendörkapten av första graden 1937. Stabschef Ostkustens marindistrikt 1937‒1940.
Kommendör 1940. Chef Stockholmseskadern 1940‒1941. Chef Sjövärnskåren 1941‒1948. Avliden 9 mars
1966 i Mörrum (Blekinge).
Utmärkelser: RSO, KTyskÖO, RRS:tStO3kl, LKÖS, KSHSstabsk.
Lindh, Ernst Hugo (1893‒1970), konsul. Född 29 januari 1893 i Ystad (Skåne). Spansk vicekonsul i Kalmar
1928‒1932. Tysk konsul i Kalmar 1940‒1945. Avliden 12 februari 1970 i Kalmar (Småland).
Utmärkelser: RTyskÖO2kl (september 1942).
Dagens Nyheter 5 september 1942: ”Svenskar tackas med tysk orden. Kalmar, fredag. T.T. Vid en lunch som tyske generalkonsuln i Malmö, Mark Nolda, på fredagen gav i Kalmar överlämnade han till överste E. Grafström officerstecknet
av Tyska örnens förtjänstorden, första klass, samt till överläkaren d:r Sven Wahlgren, d:r G. Odén och konsul E. Lindh officerstecknet av samma orden. Utmärkelsen har sin grund i den hjälp som lämnades och den väljvilja som visades i samband med olyckan utanför Öland i juli förra året och resandet av ett monument över de då omkomna tyska sjömännen.”
Lindner, Karl Gunnar (1901‒1943), flygkapten. Studentexamen i Stockholm 1920. Flygcertifikat 1922. Arméns flygkompani 1922. Furir 1923. Ingenjörsexamen vid KTH 1924. Trafikflygarcertifikat 1925. Anställd
vid AB Aeroreansport (ABA) 1925‒1926. Anställd vid AB Flygindustri i Limhamn 1925‒1929. Fänrik i flygvapnets reserv 1928. Trafikledare vid ABA 1929. Underlöjtnant 1930. Löjtnant 1933. Flygkapten vid ABA
1938. Kapten 1939. Född 30 april 1901 i Oslo, Norge. Avliden 27 augusti 1943 i Bromma.
Utmärkelser: RVO, RRumKrO, RTyskÖO.
Dagens Nyheter 29 augusti 1943: ”[...] Vad som mest bidragit till att göra K. G. Lindners namn som flygare känt över hela
världen är likväl flygningen från Berlin till Tokyo under hösten 1928. Den effektiva flygtiden på den 14.250 kilometer
långa sträckan var 90 timmar. För denna sin flygarbragd erhöll Lindner Aeroklubbens guldplakett, Luftfartsförbundets
förtjänstmedalj, japanska Yokosho- och Asaki chimbun-ordnarna samt Tyska Ordnens förtjänstorden. Vid hemkomsten
utnämndes han även till Aerotransports chefspilot, vilket bland annat innebar att han organiserade flygtjänsten på
nyöppnade linjer. [...]”
Lindquist, Karl Emil Thorwald (1899‒1976), överste. Född 3 december 1899 i Lund (Skåne). Fänrik vid
Livregementets grenadjärer 1921. Löjtnant 1926. Kapten 1936. Major vid Svea livgarde 1942. Överste
1949. Avliden 25 mars 1976 i Markaryd (Småland).
Utmärkelser: RSO, Örebro lfbSM, FFrK3klmsv, RFinlVRO1kl, RTyskÖO.
Lindsjö, David Martin (1887‒1952), generalläkare. Född 6 juli 1887 i Mjäldrunga (Västergötland). Mogenhetsexamen i Skara 1906. Medicine kandidat 1913. Medicine licentiat 1920. Bataljonsläkare vid Krigsskolan
1925. Regementsläkare vid Norra skånska infanteriregementet 1928. Fältläkare vid Södra arméfördelningen 1928. Läkare vid Helsingborgs barnsjukhus 1929‒1936. Reserv stat 1936. Överläkare vid Stockholms
folkskola 1936‒1943. Generalfältläkare och tillförordnad chef för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
1939‒1943. Generalläkare och chef för försvarets sjukvårdsförvaltning 1944. Avliden 20 oktober 1952 i
Stockholm.
Utmärkelser: KNO1kl, RVO, StOffTyskÖO, FFrK3klmrk, KFinlVRO1kl, KGrGO, GMsjv.
39
Lindström, Gösta (1888‒1956), kommendör. Född 26 maj 1888 i Skeppsholm. Underlöjtnant vid flottan 1908. Löjtnant 1911. Kapten 1918. Navigationsofficer på pansarkryssaren Fylgia 1922‒1923. Marinstaben 1930‒1936. Kommendörkapten av andra graden 1932. Inspektör för ubåtsvapnet 1936‒1939.
Kommendörkapten av första graden 1937. Chef Göteborgs örlogsdepå och tillförordnad chef Västkustens marindistrikt 1939. Kommendör 1940. Chef Göteborgs örlogsdepå och stationssektion 1942‒1943.
Marinstaben och Marinförvaltningen 1943‒1946. Avliden 2 oktober 1956 i Göteborg (Bohuslän).
Utmärkelser: RSO, RVO, KTyskÖO, OffPersSO.
Lundberg, Gustaf (1882‒1961), professor. Född 29 oktober 1882 i Baldringe (Skåne). Mogenhetsexamen
i Ystad 1901. Utexaminerad vid Skogsinstitutet 1904. Extra jägmästare i östra distriktet 1905. Domänstyrelsen 1906. Extra lärare vid Skogsinstitutet 1908. Föreståndare för Bjurfors skogsskola 1914. Professor
i skogsteknologi vid Skogshögskolan 1916. Rektor Skogshögskolan från 1937. Hedersdoktor vid Forstliche
Hochschule, Eberwalde, 1943. Avliden 12 maj 1961 i Lidingö (Uppland).
Utmärkelser: KVO2kl, RNO, OffTyskÖO.
Lundbom, Max Evert Hakon (1901‒1984), vicekonsul. Född 23 maj 1901 i Lysekil (Bohuslän). Tysk vicekonsul i Lysekil 1934‒1945. Avliden 13 maj 1984 i Lysekil (Bohuslän).
Utmärkelser: RTyskÖO.
Lundborg, Lennart Östen Matheus (1909‒1994), generalkonsul. Född 2 augusti 1909 i Åhus (Skåne). Studentexamen i Kristianstad 1927. Filosofie kandidat i Lund 1929, juris kandidat 1934. Attaché vid Utrikesdepartementet 1934. Andre legationssekreterare i Bern 1939. Andre sekreterare vid Utrikesdepartementet 1940, förste sekreterare 1941. Sekreterare i Utrikesutskottet 1944‒1947. Tillförordnad byråchef
för Utrikesdepartementets politiska avdelning 1945. Legationsråd i London 1947. Byråchef vid Utrikesdepartementet 1951. Försvarshögskolan 1952. Legationsråd och tillförordnad chargé d´affaires i Budapest
1953‒1956. Sändebud i Tel Aviv 1956‒1960. Generalkonsul i Berlin 1960. Ambassadör i Buenos Aires och
Asunción 1964‒1972, i Ankara 1973‒1975. Avliden 1 juli 1994 i Lund (Skåne).
Utmärkelser: RNO, KGrFenO, OffNedONO, OffTyskÖO, SMsjv.
Lundh, Erik Axel Fredrik (1895‒1967), bankdirektör. Född 8 februari 1895 i Näshulta (Södermanland).
Reservofficer 1916. Skogshögskolan 1920. Domänstyrelsen 1920‒1921. Assistent vid Skogshögskolan
1922‒1926. Docent i skogsskötsel vid Skogshögskolan 1927. Landshövding i Kronobergs län 1944‒1946.
Verkställande direktör Skandiabanken Göteborg 1946. Avliden 4 oktober 1967 i Släp (Halland).
Utmärkelser: KNO1kl, KTyskÖO, KFinlVRO1kl, RDDO, RFdeMagr, RNS:tOO1kl, LIVA.
Lundström, Johan Åge (1890‒1975), generalmajor. Född 8 juni 1890 i Stockholm. Officersexamen 1910.
Löjtnant vid Livregementets dragoner 1916. Adjutant och lärare vid Ridskolan Strömsholm 1919‒1921.
Kapten i Generalstaben 1924. Fältflygare 1924. Kapten i flygvapnet 1926. Lärare vid Flygkrigsskolan 1926.
Tillförordnad chef Fjärde flygkåren (F 4) 1931. Major 1932. Chef Flygkrigsskolan (F 5) 1932‒1943. Överstelöjtnant 1936. Överste 1937. Chef Andra flygeskadern (E 2) 1943‒1946. Generalmajor 1945. Pensionerad 1947. Avliden 26 september 1975 i Landskrona (Skåne).
Utmärkelser: RSO, RNO, GMbg, SvmifbGM m krans, KPOlRest3kl, KSEO, KTyskÖO, OffItKrO, RFinlVRO1kl,
RFrHL, BMilK2kl, ItLstrm, PolLstrm.
Löfkvist, Sigfrid (1890‒1956), direktör. Född 6 maj 1890 i Lena (Uppland). Wendes artilleriregemente
1909‒1917. Bokhållare vid fattigvården i Kristianstad 1918‒1919. Försäljningschef vid Svenska-Engelska
Mineralolje A-B 1919‒1921. Bokförare vid AMI 1921‒1922. Egen reklambyrå i Malmö 1922‒1925. Direktör för transportfirma i Malmö 1925‒1945. Landstormskapten 1935. Avliden 17 november 1956 i Malmö
(Skåne).
Utmärkelser: Sskån lstfSM, GustavPetriSM, CFB hed:jetong i guld, CFBlstGM, ovala, PistolskGM, Mil fältidr
GM, Civ gevärs skGM, Ksp-SM, RTyskÖO.
40
Löwenhard, Gustaf Sigurd Natanael (1889‒1978), generalkonsul. Född 13 november 1889 i Nässjö (Småland). Studentexamen 1911. Examen vid Handelshögskolan 1915. Amanuens vid statliga handelskommissionen 1915, sekreterare 1917. Ombud för statens handelskommission i Berlin 1917. Handelsattaché i
Berlin 1918. Handelsråd 1923. Generalkonsul i Calcutta 1935, i Montreal 1939, i Prag 1941‒1945. Avliden
16 oktober 1978 i Kristianstad (Skåne).
Utmärkelser: KNO, RVO, KGrGO, KNedONO, KNS:tOO, KTyskÖO, PrJrk2kl.
Löwenhielm, Gunnar Bertil (1897‒1977), byrådirektör. Född 12 mars 1897 i Folkärna (Dalarna). Bokhållare vid Järnvägsstyrelsens persontrafikbyrå 1939. Extra ordinarie byråsekreterare 1942. Förste byråsekreterare 1947. Trafikinspektör 1949. Byrådirektör vid Järnvägsstyrelsens trafikbyrå 1954. Avliden 5
november 1977 i Bromma (Uppland).
Utmärkelser: RNO, FFrK4kl, RTyskÖO.
Matz, Karl Siegfried (1890‒1960), kommerseråd. Född 25 december 1890 i München, Tyskland. Juris
kandidat vid Stockholms universitet 1914. Amanuens i processkommissionen 1915‒1919. Juris licentiat
vid Uppsala universitet 1919. Juris doktor 1920. Sekreterare statsrådsberedningen 1922, i jordbruksdepartementet 1923‒1924. Andre kanslisekreterare i Justitiedepartementet 1925. Kommerseråd och chef
för kommerskollegiets handels- och administrationsbyrå 1930‒1956. Utredare i stenindustriella exportfrågor vid Handelsdepartementet 1933. Ordförande i förtroenderådet för Svenska granitindustris exportförening 1933‒1942. Ordförande clearingnämnden 1934‒1945. Ledamot av exportkreditnämnden
1938‒1942. Ordförande statens steninköpskommitté 1936. Avliden 25 februari 1960 i Stockholm.
Utmärkelser: KTyskÖO.
Meyerhöffer, Alf Roar Dag (1891‒1962), överste. Född 16 december 1891 i Luleå (Norrbotten). Studentexamen i Luleå 1910. Volontär vid Norrbottens regemente 1911. Underlöjtnant vid Norrbottens regemente 1913. Löjtnant 1917. Regementsadjutant 1919‒1922. Krigshögskolan 1922‒1924. Aspirant vid
Generalstaben 1925‒1927. Kapten 1928. Major vid Jämtlands fältjägarregemente 1936. Överstelöjtnant
1939. Beredskapsofficer vid andra arméfördelningens stab 1939, chef 1941‒1942. Chef fältförbandet I 35
1942. Överste och sekundchef Livregementets grenadjärer 1942. Tillförordnad inspektör för infanteriet
och kavalleriet 1947, ordinarie 1949‒1951. Avliden 29 april 1962 i Stockholm.
Utmärkelser: KSO1kl, RVO, ÖrebrobfbGM, NorrbsfbGM, ÖrebrolänssfbGM, GMskidl, SkytteM, KTyskÖO,
RNS:tOO1kl.
Modig, Einar (1883‒1960), envoyé. Född 28 november 1883 i Stockholm. Filosofie kandidat vid Uppsala
universitet 1903, filosofie licentiat 1905, juris kandidat 1907. Attaché vid Utrikesdepartementet 1907.
Andre sekreterare 1909 i kommerskollegium, tillförordnad sekreterare 1911‒1914. Extra föredragande i
Finansdepartementet 1914‒1915. Vice verkställande direktör Sydsvenska kreditaktiebolaget 1916. Vice
verkställande direktör och styrelseledamot Nordiska kompaniet 1916‒1922. Statssekreterare och expeditionschef Handelsdepartementet 1926‒1930. Sändebud i Lima 1931, i Buenos Aires 1934, i Ankara och
Aten 1939, i Bryssel och Luxemburg 1946‒1948. Avliden 10 mars 1960 i Stockholm.
Utmärkelser: KmstkNO, RVO, StkFinlVRO, StkItKrO, StkPeruSO, KPolRest1kl, StOffTyskÖO, RBadZLO1kl,
RPrKrO4kl.
Muhl, Henning Karl Johan (1886‒1960), kommendör. Född 9 december 1886 i Borås (Västergötland).
Sjöofficersexamen 1908. Underlöjtnant i flottan 1908. Löjtnant 1911. Kapten 1918. Adjutant i Marinstaben 1925‒1928. Kommendörkapten av andra graden 1933. Chef för kustflottans flygavdelning 1933‒1938.
Marinattaché i Berlin 1935‒1938. Kommendörkapten av första graden 1937. Inspektör för minsvepningsväsendet 1938. Kommendör i marinen 1940, i reserven 1942. Avliden 7 februari 1960 i Stockholm.
Utmärkelser: RSO, RVO, RJohO, KTunNI, KTyskÖO, RFrSvSO, RRS:tO3kl, TyskOlHt, ELstrm.
41
Natt och Dag, Knut Axel Svantesson (1892‒1963), kapten. Född 19 juli 1892 i Karlskrona (Blekinge). Underlöjtnant i flottan 1913. Kapten 1933. Avliden 12 oktober 1963 i Helsingborg (Skåne).
Utmärkelser: RTyskÖO.
Nilsson, Sven (1873‒1948), rektor. Född 4 oktober 1873. Filosofie kandidat. Läroverksadjunkt. Rektor
Stockholms borgarskola. Avliden 1 juni 1948 i Stockholm.
Utmärkelser: KVO2kl, RNO, S:tEriksM, KItKrO, OffFrHL, OffTyskÖO, OffFrdel’Ip.
Nordenskiöld, Bengt Gustavsson (1891‒1983), general. Född 6 september 1891 i Sundsvall (Västernorrland). Sjökadett 1907‒1908. Volontär vid Svea livgarde 1910. Underlöjtnant vid Svea livgarde 1912. Löjtnant 1916. Krigshögskolan 1922‒1924. Aspirant vid Generalstaben 1925. Kapten 1927. Generalstaben
1928. Krigsflygskolan 1931. Lärare vid Krigshögskolan 1933. Major vid Generalstaben 1934. Fältflygutbildning 134‒1936. Överstelöjtnant och chef för Flygstaben 1936. Överste 1937. Chef för Första flygeskadern
1938‒1942. Generalmajor 1941. Generallöjtnant 1942. Flygvapenchef 1942‒1954. General 1954. Avliden 28 januari 1983 i Handen (Södermanland).
Utmärkelser: KmstkSO, RNO, RVO, StkDDO, StkEtMenO, StkNedONOmsv, StkNS:tOO, FFrK1klmsvokro2klmsv, StOffFrHL, StOffItKrO, KStbEmpO1kl, KAmLegMer, KFinlVRO, KItS:tMLO, KTyskÖO, RSpMfOvk1kl, RFrSvSO, PolFk, DFrM, SLGM, KSAKftjGM, SvARHt.
Nordin, Ragnar (1889‒1971), tullkontrollant. Född 21 juli 1889 i Göteborg (Bohuslän). Studentexamen i
Skara 1907. Extra ordinarie kammarskrivare vid tullverket i Göteborg 1908. Underlöjtnant i Östgöta trängkårs reserv 1910. Löjtnant 1915. Kapten i trängkårens reserv 1926. Skånska trängkåren 1928. Tullkontrollant i Trelleborg 1936. Förste tullkontrollant 1947 Avliden 12 februari 1971 i Trelleborg (Skåne).
Utmärkelser: RTyskÖO.
Nordlander, Oskar (1884‒1953), generalfältläkare. Född 6 mars 1884 i Gnarp (Hälsingland). Medicine
kandidat i Stockholm 1908. Medicine licentiat 1914. Underläkare vid Gävle lasarett 1914‒1915. Underläkare i Stockholm 1916. Assistent hos förste livmedikus Olin 1916‒1920. Regementsläkare och byråassistent i arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse 1917. Biträdande lärare vid Krigsskolan 1917. Fältläkare i
Fältläkarkåren 1930. Överfältläkare i Fältläkarkåren 1930. Chef Sjukvårdsstyrelsens Hälso- och sjukvårdsbyrå 1930. Ledamot Röda Korsets överstyrelse 1932. Byråöverläkare i Fältläkarkåren 1944. Avliden 12
mars 1953 i Stockholm.
Utmärkelser: KVO1kl, RNO, SvRKGM, KDDO2gr, KFinlVRO, KTyskÖO, RGrFrO, ChX:sFrM, HVII:sFrK, FHMM,
GrMM, NRKHt, PrRKM3kl, TyskRKHt2kl.
Norlin, Per Adolf (1905‒1992), direktör. Född 23 januari 1905 i Stockholm. Anställd vid AB Aerotransport
1924. Direktörsassistent 1927. Verkställande direktör Svensk Interkontinental Lufttrafik AB 1943. Verkställande direktör Scandinavian Airlines 1946. Avliden 11 januari 1992 i Stockholm.
Utmärkelser: KVO1kl, KDDO, KFinlLO, KNedONO, OffBKrO, RFinlVRO1kl, OffFrHL, RNSitOO1kl, RTyskÖO,
RLibanCederO.
Nycander, Curt Gregorson (1897‒1980), vicekonsul. Född 11 juni 1897 i Morlanda (Bohuslän). Tysk
vicekonsul i Strömstad 1937‒1945. Medlem i Riksföreningen Sverige-Tyskland. Avliden 29 maj 1980 i
Lidingö (Uppland).
Utmärkelser: RTyskÖO.
Nydell, Axel Gunnar (1893‒1967), expeditionsföreståndare. Född 8 september 1893. Stationsskrivare
1931. Resebyråchef SJ resebyrå i Berlin 1931‒1943. Stationsinspektör Kattarp 1944, Charlottenberg 1945.
Avliden 20 september 1967 i Järfälla (Uppland).
Utmärkelser: OffTyskÖO.
42
Nylander, Karl Lennart Hjalmar (1901‒1966), ambassadör. Född 4 september 1901 i Edefors (Norrbotten). Studentexamen i Växjö 1920. Juris kandidat vid Uppsala universitet 1925, filosofie kandidat 1928.
Attaché vid Utrikesdepartementet 1928. Förste legationssekreterare i Riga, Reval och Kovno 1936. Förste
sekreterare vid Utrikesdepartementet 1938. Legationsråd i Moskva 1940. Byråchef vid Utrikesdepartementet 1942. Handelsråd i Berlin 1942, legationsråd 1944. Generalkonsul i New York 1945. Envoyé i
Mexiko 1955, ambassadör 1956. Avliden 15 juli 1966 i Hököpinge (Skåne).
Utmärkelser: KNO1kl, KNS:tOOmstj, KLettSO, KLitGedO, KNedONO, KTyskÖO, OffBLeopII:sO, RFinlVRO1kl, EÖK4kl.
Nyqvist, Carl Oskar (1883‒1967), stadsfiskal. Född 16 mars 1883 i Övre Ullerud (Värmland). Stadsfiskal i
Trelleborg 1934. Avliden 9 oktober 1967 i Höör (Skåne).
Utmärkelser: RVO, OffTyskÖO, RBLeopO.
Odén, Carl Gunnar (1908‒1999), överläkare. född 1 mars 1908 i Timrå (Medelpad). Studentexamen i
Sundsvall 1926. Medicine kandidat i Stockholm 1929. Medicine licentiat 1933. Medicine doktor i Uppsala
1947. Lasarettsläkare i Kisa 1951‒1953, i Söderhamn 1954‒1957. Överläkare vid kirurgiska kliniken på
Sandvikens lasarett 1957‒1973. Avliden 11 januari 1999 i Sandviken (Gästrikland).
Utmärkelser: RFinlVRO1kl, OffTyskÖO (september 1942), FFrK2klmrk.
Dagens Nyheter 5 september 1942: ”Svenskar tackas med tysk orden. Kalmar, fredag. T.T. Vid en lunch som tyske generalkonsuln i Malmö, Mark Nolda, på fredagen gav i Kalmar överlämnade han till överste E. Grafström officerstecknet
av Tyska örnens förtjänstorden, första klass, samt till överläkaren d:r Sven Wahlgren, d:r G. Odén och konsul E. Lindh officerstecknet av samma orden. Utmärkelsen har sin grund i den hjälp som lämnades och den väljvilja som visades i samband med olyckan utanför Öland i juli förra året och resandet av ett monument över de då omkomna tyska sjömännen.”
Olofsson, Carl Emanuel (1873‒1950), byråchef. Född 5 december 1873 i Stockholm. Byråassistent vid
Andra trafiksektionen i Järnvägsstyrelsen 1907. Byråchef Andra trafiksektionen i Järnvägsstyrelsen 1918.
Avliden 11 juni 1950 i Stockholm.
Utmärkelser: KVO2kl, RNO, KDDO2gr, KTyskÖO (januari 1938), RNS:tOO1kl.
Dagens Nyheter 15 januari 1938: ”Dekorerade. Byråcheferna i järnvägsstyrelsen N. J. Ahlberg, K. E. Olofsson, A. C. A.
Stjerna och I. A. Öfverholm samt distriktschefen i Malmö E. O. von Friesen ha tilldelats den tyska utmärkelsen Das Verdienstkreutz des Ordens vom Deutschen Adler, första klassen. Med samma utmärkelse, andra klassen, ha dekorerats
maskiningenjör S. J. G. Gislander, trafikinspektör A. F. Bomgren, kaptenen på “Drottning Victoria” C. E. J. Ericson, kaptenen på “Gustaf V” E. H. Arvedson, förste trafikinspektören N. O. Söderberg samt chefen för statens järnvägars resebyrå
C. A. Ekstam.”
Palmi, Karl Harald Kristian (1904‒1987), major. Född 7 juni 1904 i Nyköping (Södermanland). Fänrik 1926.
Löjtnant Dalregementet 1931. Försvarsstabens underrättelseavdelning 1937. Kapten 1940. Major vid
Svea livgardes reserv 1947. Avliden 26 februari 1987 i Kungsholm (Uppland).
Utmärkelser: RFinlVRO1kl, RTyskÖO, GV:sJmtII, RSO.
Paulson, Axel Edvard (1884‒1947), distriktschef. Född 17 april 1884 i Halmstad (Halland). Studentexamen 1903. Elev vid Statens Järnvägar 1904. Extra ordinarie stationsskrivare 1906, ordinarie 1907. Bokhållare 1917. Notarie vid Andra trafikbyrån inom Järnvägsstyrelsen 1918. Tillförordnad förste trafikinspektör
1927, ordinarie 1929. Överinspektör 1932. Distriktschef 1938. Avliden 6 januari 1947 i Malmö (Skåne).
Utmärkelser: RNO, RVO, KTyskÖO.
Petersson, Bror Viktor (1885‒1950), maskiningenjör. Född 17 september 1885 i Gävle (Gävleborg). Förste
maskiningenjör. Avliden 24 augusti 1950 i Malmö (Skåne).
Utmärkelser: RVO, OffTyskÖO.
43
Peyron, Henry Georg Rudolf (1883–1972), generalmajor. Född 14 juni 1883 i Stockholm. Underlöjtnant
vid Livregementets dragoner 1903. Löjtnant 1906. Krigshögskolan 1910–1912. Generalstabsaspirant
1913–1915. Ryttmästare 1917. Generalstaben 1917. Kapten 1918. Överstelöjtnant i finländska armén
1918. Militärattaché i Rom 1919–1921, i Berlin 1924–1926. Skvadronschef 1921–1924. Major 1924. Stabschef vid Kavalleriinspektionen 1926. Överstelöjtnant i Generalstaben 1928, vid Livregementets husarer
1932. Överste 1934. Sekundchef Livregementets husarer 1935, Livregementet till häst 1937. Generalmajor 1940. Inspektör för kavalleriet 1940. Avliden 19 februari 1972 i Stockholm.
Utmärkelser: GV:sJmt, KSO1kl, RVO, StOffTyskÖO, StkFinlVRO.
Porat, Karl Gustaf (Gösta) von (1886–1972), överste. Född 24 augusti 1886 i Norra Sandsjö (Småland).
Mogenhetsexamen i Jönköping 1904. Officersvolontär vid Fortifikationen 1904. Krigsskolan på Karlberg
1904–1906. Underlöjtnant vid Fortifikationen 1906. Löjtnant 1909. Svenskt flygdiplom 1912. Repetitör
vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1912–1914. Flygmaskinsförare Fälttelegrafkåren 1916. Tygofficer vid
Fälttelegrafkårens flygkompani 1916 och 1918–1920, chef 1920–1926. Kapten 1917. Major vid Flygvapnet
1926. Chef Tredje flygkåren 1926 och 1941. Chef Fjärde flygkåren 1926–1934. Biträdande lärare Artillerioch ingenjörhögskolan 1926–1934. Major 1934. Överstelöjtnant 1934. Överste 1941. Chef Flygvapnets
flygfältsavdelning 1941–1942. Chef Norrbottens flygbaskår 1942–1946. Avliden 17 mars 1972 i Sävsjö
(Småland).
Utmärkelser: KSO1kl, KVO1kl, SkytteM, KNS:tOOmkr, OffALegMer, KTyskÖO, RFrHL, FrLstrm.
Pousette, Sven Harald (1886–1975), envoyé. Född 18 juni 1886 i Gävle (Gästrikland). reservofficersexamen 1907. Kansliexamen i Uppsala 1908. Attaché vid Utrikesdepartementet 1908. Tjänstgöring i Washington 1909. Legationssekreterare i Bryssel och Haag 1911. Seketerare hos ministern för utrikes ärenden 1919–1920. Förste legationssekreterare i Tokyo 1921, i Rom 1924. Legationsråd 1928. Byråchef vid
Utrikesdepartementet 1929. Legationsråd i Berlin 1934, i London 1938. Ministre plénipotentiaire 1941.
Tillförordnad chargé d´affaires i Teheran 1941. Envoyé i Teheran 1945–1947. Envoyé i Reykjavik 1947–
1951. Avliden 6 maj 1975 i Stockholm.
Utmärkelser: GV:sJmt, KNO1kl, StkIFO, StkIranHYO, StkUngFO, StOffBulgCfO, StOffItKrO, StOffTyskÖO,
KDDO, KItSrtMLO, JHS03kl, KinGS03kl, PersLS03kl, OffBLeopO, OffBKrO, OffFrHL, OffNedONO.
Prytz, Björn Gustaf (1887–1976), envoyé. Född 2 april 1887 i Göteborg (Bohuslän). Examen vid Dulwich
College i London 1903. Anställd vid AB Separator i Berlin 1903, i Bryssel 1905, i Stockholm 1908–1913.
Reklamchef vid Svenska kullagerfabriken i Göteborg 1913–1914. Chef SKF Administrative Co i New York
1915–1918. Verkställande direktör SKF 1919–1937. Ledamot Volvos styrelse 1919–1926, vice ordförande
1930–1935, ordförande 1949–1957. Ledamot SKF:s styrelse 1920, ordförande 1937–1938. Envoyé i London 1938–1947. Avliden 22 juni 1976 i Marstrand (Bohuslän).
Utmärkelser: StkNO, KVO1kl, StkAES, StkFinlLO, StkBLeopIIO, KFinlVRO1kl, StOffTyskÖO, KFrHL, KItKrO.
44
Ramel, Ove Gustaf Wilhelm (1887–1980), byråchef. Född 6 april 1887 på Maltestorp (Skåne). Mogenhetsexamen i Malmö 1908. Filosofie kandidat vid Lunds universitet 1912. Juris kandidat 1913. Extra ordinarie notarie vid Svea hovrätt 1913. Extra ordinarie amanuens i Kommerskollegium 1913–1915. Attaché vid Utrikesdepartementet 1915, vid beskickningen i Petrograd 1917. Attaché vid generalkonsulatet
i Moskva 1917, tillförordnad generalkonsul 1917. Tillförordnad vicekonsul i Petrograd och Arkangelsk
1917. Tjänstgörande generalkonsul i Moskva 1917. Beskickningen i Petrograd 1917–1918. Tillförordnad andre sekreterare vid Utrikesdepartementet 1918. Tjänstgörande legationssekreterare i Petrograd
1918. Vicekonsul i Antwerpen 1919, tillförordnad byråsekreterare 1919, ordinarie byråsekreterare 1921.
Tillförordnad förste legationssekreterare i Oslo 1922. Tillförordnad förste legationssekreterare i Köpenhamn 1923. Tillförordnad chef för Utrikesdepartementets Cereminobyrå 1938. Avliden 8 december 1980
i Lund (Skåne).
Utmärkelser: KNO2kl, RVO, GV:sPostJubM, StOffChilAM, StOffTyskÖO (1939), UngFO2klmkr, KMexÖO,
KPKO, KPolRest2kl, KSpICO, KIFO2kl, KLettSO, KBrasSKO, KDDO2gr, EgyptNilO3kl, KTjslVLO2kl,
OffBLeopII:sO, OffItKrO, IffÖHT, RFinlVRO1kl, RFrHL, RPrKrO3kl, OffFrdel’Ip, PrRKM, ÖRKHt.
Ramstedt, Carl Eric (1892–1976), kommendörkapten. Född 26 september 1892 i Stockholm. Officersfullmakt 1915. Löjtnant i flottans reserv 1917. Portugisisk vicekonsul i Stockholm 1930. Kapten 1931. Kommendörkapten 1945. Avliden 23 januari 1976 i Stockholm.
Utmärkelser: RVO, KPKO, OffPolRest, RDDO, FFrK4klmsv, RTyskÖO, NFrK.
Ramström, Herman Robert (1868–1949), konsul. Född 22 april 1868 i Gudmundrå (Ångermanland). Tysk
konsul i Härnösand 1923. Finsk vicekonsul i Härnösand 1927. Avliden 6 december 1949 i Härnösand
(Ångermanland).
Utmärkelser: KVO2kl, KFinlVRO, KTyskÖO.
Rappe, Axel Oscar (1884–1945), generalmajor. Född 22 juni 1884 i Stockholm. Underlöjtnant vid Svea
artilleriregemente 1904. Artilleri- och ingenjörhögskolan 1906–1907. Löjtnant 1907. Krigshögskolan
1908–1910. Aspirant vid Generalstaben 1911–1913. Lärare vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1914–
1918. Kapten 1917. Överstelöjtnant vid finska generalstaben och stabschef för östarmén 1918. Kapten
1918. Lärare vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1922–1928. Generalstaben 1927. Major 1928. Stabschef
vid militärbefälhavaren för Övre Norrland 1928–1930. Stabschef Östra arméfördelningen 1930–1931.
Överstelöjtnant 1931. Avdelningschef Generalstabens centralavdelning 1931–1935. Överste vid Generalsteben 1935. Chef Göta artilleriregemente 1936–1938. Generalmajor 1938. Chef Svea artilleriregemente
1938–1940. Ställföreträdande chef Försvarsstaben 1940–1941. Inspektör för artilleriet 1940. Chef för
Artilleristaben 1941. Militärbefälhavare V. militärområdet 1942–1944. Avliden 31 oktober 1945 i Karlstad
(Värmland).
Utmärkelser: KSO1kl, RNO, RVO, FFrK1klmsvokrmsv, FFrK2klmsv, KFinlVRO1kl, StOffTyskÖO, TMO4kl.
Reuterswärd, Carl Henrik Edward (1874‒1947), civilingenjör. Född 21 juni 1874 i Örebro (Närke). Examen
vid tekniska elementärskolan i Örebro 1894. Examen i elektroteknik vid KTH 1896. Studier vid Techniche
Hochschule i Berlin 1896‒1897. Verkställande direktör för Elektriska Aktiebolaget (AEG). Avliden 1947.
Utmärkelser: RNO, TyskÖO (augusti 1938).
45
Rinman, Axel Engelbert (1875–1947), assuransdirektör. Född 31 oktober 1875 i Göteborg (Bohuslän).
Vice verkställande direktör Sveriges allmänna sjöförsäkringsaktiebolag 1904, verkställande direktör
1909–1943, styrelseordförande 1921. Styrelseledamot Sveriges förening för räddning av skeppsbruttna
1911–1941. Ordförande i Försäkringssällskapet i Göteborg 1914–1937. Styrelseledamot Sveriges allmänna sjöförsäkringsförening 1923–1939. Vice ordförande Skattebetalarnas förening 1926–1946. Ordförande
Internationaler Transport-Versicherungs-Verband i Berlin 1923–1937. Ordförande överstyrelsen för Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet 1933–1944. Avliden 12 maj 1947 i Göteborg (Bohuslän).
Utmärkelser: KVO2kl, RNO, KFinlVRO, KTyskÖO (september 1937), RDDO, RNS:tOO1kl.
Dagens Nyheter 29 september 1937: ”Tysk hyllning åt svensk försäljningsman. Assuransdirektör Axel Rinman, Göteborg,
som i dagarna efter elva års ordförandeskap i Internationella transportförsäkringsförbundet lämnat presidiet där, blev
vid förbundets kongress i Baden-Baden föremål för storslagna hyllningar. Sålunda valdes han till förbundets hederspresident samt mottog förtjänstkorset av Tyska Örnens orden, första klass. [...]”
Ripa, Olof (1909–1992), attaché. Född 15 januari 1909 i Stockholm. Amanuens vid Svenska institutet för
internationell rätt 1934–1937. Jurisexamen vid Uppsala universitet 1937. Attaché vid Utrikesdepartementet 1937. Tjänstgöring i Helsingfors, London och vid Utrikesdepartementet 1938–1939. Tillförordnad chargé d´affaires i Haag 1940. Utrikesdepartementet 1940. Tillförordnad chargé d´affaires i Teheran
1941. Ankara 1942. Andre sekreterare vid Utrikesdepartementet 1943. Förste legationssekreterare i Tokyo 1945. Diplomerad representant hos de allierades överbefälhavares högkvarter i Japan 1946–1949.
Förste sekreterare vid Utrikesdepartementet 1949. Förste vicekonsul i London 1950–1953. Ställföreträdande medlare vid Neutrala nationernas övervakningskommission i Korea 1953–1954. Förste beskickningssekreterare i Tokyo 1954. Tillförordnad chargé d’affaires i Wellington 1955. Konsul i Montréal 1956.
Tillförordnad chargé d’affaires i Ottawa 1957–1958. Generalkonsul i Montréal 1959. Envoyé i Nya Zeeland
1960. Generalkonsul i Antwerpen 1962. Ambassadör i Liberia, Ghana, Guinea och Sierra Leone 1964. Ambassadör i Elfenbenskusten 1967 och Bulgarien 1969-1974. Avliden 18 januari 1992 i Bromma (Uppland).
Utmärkelser: RNO, OffBKrO, OffGrFenO, OffIranHYO, ItSoISO2kl, OffNedONO, OffTyskÖO, OffUngFO,
RDDO, RFinlVRO.
Rooth, Erik Gustaf Teodor (1889–1986), professor. Född 22 april 1889 i Degerfors (Värmland). Filosofie
kandidat och filosofie magister vid Uppsala universitet 1912. Filosofie licentiat 1918. Filosofie doktor
1919. Lärare i svenska vid högskolan i Hamburg 1915–1916. Lärare vid Uppsala privata gymnasium 1919–
1921. Amanuens vid universitetsbiblioteket i Uppsala 1919–1926. Docent i tyska språket vid Uppsala
universitet 1920–1926, vid Lunds universitet 1926. Professor vid Lunds universitet 1932–1954. Medlem
av Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund 1933 och Kungliga Vitterhetsakademien 1951.
Avliden 14 mars 1986 i Lund (Skåne).
Utmärkelser: RNO, KTyskÖO.
Rosander, Nathan (1882–1964), borgmästare. Född 23 augusti 1882 i Länna (Uppland). Förste rådman i
Härnösand 1919. Borgmästare i Härnösand 1932. Avliden 19 april 1964 i Sorunda (Södermanland).
Utmärkelser: RNO, RVO, OffTyskÖO.
Rosencrantz, Erik Holger Waldemar (1904–1966), kapten. Född 26 maj 1904 i Tryde (Skåne). Studentexamen i Ystad 1924. Underlöjtnant vid Jämtlands fältjägarregemente 1928. Brandbefälsexamen 1930.
Löjtnant 1931. Vice brandchef i Jönköping 1933, i Norrköping 1936. Brandchef i Örebro 1937, i Helsingborg 1938. Avliden 14 mars 1966 i Helsingborg (Skåne).
Utmärkelser: RJohO, RDDO, ChrX:sFrihM, RTyskÖO, SvRKftjt, SvSpsfbSM, RLSFGM, RLSFftjt, Svofrfbftjt,
FBskftjtM1klmsp.
46
Rosenqvist, Orvar Julius (1886–1976), trafikinspektör. Född 16 februari 1886 i Malmö (Skåne). Stationsskrivare vid Sjunde trafiksektionen inom Järnvägsstaten 1908. Filosofie kandidat. Byråassistent vid Elfte
trafiksektionen inom Järnvägsstaten 1926. Förste trafikinspektör vid Andra trafiksektionen inom Järnvägsstaten (1940) 1944. Avliden 4 april 1976 i Malmö (Skåne).
Utmärkelser: RVO, OffTyskÖO.
Rydbeck, Yngve Gladstone Jaen Axel (1890–1957), major. Född 2 oktober 1890 i Värnamo (Småland). Officersfullmakt 1911. Löjtnant vid Andra livgrenadjärregementet 1917. Kapten 1926. Major 1941. Avliden
23 november 1957 i Kungsholm (Uppland).
Utmärkelser: RSO, RVO, LingJubM, OffTyskÖO, TyskRKHt2kl, UMM.
Sahlberg, Adolf Mauritz (1885‒1955), stationsinspektör. Född 10 mars 1885 i Örebro (Närke). Stationsinspektör i Ånge 1938. Stationsinspektör på Norrköpings central 1948. Avliden 9 november 1955 i Stockholm.
Utmärkelser: RVO, RTyskÖO.
Sahlin, Stig Erik Gunnar (1899–1963), envoyé. Född 2 augusti 1899 i västra Sallerup (Skåne). Filosofie
kandidat vid Lunds universitet 1919. Filosofie licentiat 1922. Juris kandidat 1925. Attaché vid Utrikesdepartementet 1925. Tjänstgöring i Berlin, Moskva, Leningrad och Bern 1926–1930. Andre sekreterare vid
Utrikesdepartementet 1931. Förste sekreterare 1933. Tillförordnad avdeningschef vid Utrikesdepartementet 1934. Utrikesråd och chef för Utrikesdepartementets handelsavdelning 1935. Envoyé i Helsingfors 1939. Tillförordnad generaldirektör och chef för Kommerskollegium 1941. Kabinettssekreterare och
envoyé i disponibilitet 1945. Avliden 11 juni 1963 i Köpenhamn, Danmark.
Utmärkelser: KNO1kl, StkFinlVRO, StOffBrasSKO, StOffChilAM, StOffItKrO, StOffJugKrO, StOffNedONO,
KNS:tOOmkr, KPolRest1kl, KTjslVLO1kl, StOffTyskÖO, KÖFO1kl, KBLeopO, OffRumKrO.
Samuelson, Johan Erik (1893–1964), viceamiral. Född 16 april 1893 i Hyringa (Västergötaland). Sjökadett
1912. Fänrik 1915. Underlöjtnant 1917. Löjtnant 1917. Kapten 1928. Chef ubåtsdivisionen 1931–1933.
Operationsavdelningen vid Marinstaben 1934–1937. Marinattaché i Rom 1936–1937. Kommendörkapten
av andra graden 1937. Chef Sjökrigsskolan 1937–1943. Kommendörkapten av första graden 1940. Kommendör 1942. Konteramiral 1945. Chef för Kustflottan 1945–1949. Befälhavande amiral och chef Marindistrikt/Marinkommando Syd 1950–1958. Viceamiral 1958. Avliden 15 december 1964 i Ingarö (Uppland).
Utmärkelser: KmstkSO, RNO, VGM, SVKftjM, SLKGM, KDDO1gr, KItKrO, OffTyskÖO, RFinlVRO1kl.
Sandström, Folke Hjalmar (1896–1969), major. Född 19 maj 1896 i Gävle (Gävleborg). Fänrik vid Göta
artilleriregemente 1920. Löjtnant 1922. Löjtnant i Flygvapnet 1930. Kapten 1934. Major 1941. Avliden 3
augusti 1969 i Nyköping (Södermanland).
Utmärkelser: RSO, RVO, RTyskÖO, FFrK4klmsv.
Schelin, Uno Gustaf (1889–1971), vicekonsul. Född 26 januari 1889 i Idenor (Gävleborg). Tysk vicekonsul
i Örnsköldsvik 1929–1945. Avliden 13 maj 1971 i Örnsköldsvik (Västernorrland).
Utmärkelser: RTyskÖO.
Schoerner, Yngve Theodor (1879–1963), marinöverdirektör. Född 7 september 1879 i Karlskrona (Blekinge). Mariningenjör 1905. Mariningenjör av första graden 1908. Ingenjöravdelningen vid Marinförvaltningen 1910. Karlskrona örlogsvarv 1921. Marindirektör av andra graden 1922. Marinöverdirektör 1929.
Chef ingenjöravdelningen vid Marinförvaltningen och chef Mariningenjörkåren 1929–1942. Avliden 14
januari 1963 i Stockholm.
Utmärkelser: KVO1kl, RNO, FFrK1kl, StOffTyskÖO.
47
Schoultz, Gösta Otto Rudolf Axelsson von (1889–1970), kommendörkapten. Född 2 november 1889 i
Karlskrona (Blekinge). Chef Skeppsgossekåren 1937–1938. Kommendörkapten av första graden 1938. Avliden 21 februari 1970 i Torshälla (Södermanland).
Utmärkelser: RSO, KTyskÖO, RDDO, RMGrO2kl.
Shàrengrad, Fredrik Wilhelm Carl de (1870–1955), konsul. Född 16 november 1870 i Malmö (Skåne).
Examen från Tekniska elementarskolan i Malmö 1889. Studier vid Tekniska högskolan i Berlin 1889–1891.
Chef Skånska Cement AB:s fabrik i Lomma 1896–1916. Verkställande direktör Skandinaviska Eternit AB i
Lomma 1906–1938. Verkställande direktör Svenska Cementförsäljnings AB i Malmö 1916–1940. Lettisk
konsul i Malmö 1927–1929. Italiensk konsul i Malmö 1929–1948. Avliden 21 december 1955 i Lomma
(Skåne).
Utmärkelser: KVO2kl, RNO, KDDO, KItKrO, KTyskÖO, GM, KAK:s GM.
Silfverschiöld, Carl-Otto Nils Henning (1899–1955), ryttmästare. Född 20 november 1899 i Stockholm.
Underlöjtnant vid Livregementets husarer 1923. Löjtnant 1928. Ryttmästare 1941. Avliden 31 december
1955 i Langmansered (Västergötland).
Utmärkelser: RJohO, RTyskÖO.
Simonsson, Hans Viktor (1880–1965), viceamiral. Född 3 augusti 1880 i Holm (Dalsland). Sjökadett 1895.
Underlöjtnant 1901. Löjtnant 1903. Sjökrigshögskolan 1907–1909. Adjutant vid Sjökrigshögskolan 1909–
1913. Kapten 1910. Chef för torpeddepartementet i Karlskrona 1919–1923. Kommendörkapten av andra
graden 1920. Chef för dess torpedavdelning vid Marinförvaltningen 1923–1929. Kommendörkapten av
första graden 1925. Inspektör för ubåtsvapnet 1928. Kommendör 1931. Flaggkapten i chefen för Kustflottans stab 1932‒1933. Chef Sjöförsvarets kommandoexpedition 1933‒1938. Konteramiral 1936. Befälhavande amiral, kommendant Karlskrona fästning och chef Marindistrikt Syd 1938‒1942. Befälhavande
amiral och chef Marindistrikt Ost 1942‒1945. Viceamiral 1945. Avliden 16 juli 1965 i Skeppsholm.
Utmärkelser: KmstkSO, RNO, RVO, StkPolRest, StOffTyskÖO, KDDO2gr, KFinlVRO, RItS:tMLO.
Siöcrona, Hans Thorbiörn (1903–1980), kapten. Född 13 maj 1903 i Helsingborg (Skåne). Underlöjtnant
1923. Löjtnant vid Södermanlands regemente 1931. Kapten 1940. Avliden 6 november 1980 i Kungsholm
(Uppland).
Utmärkelser: SkytteM, RTyskÖO.
Sjögren, Erik Johan (1881–1957), flygdirektör. Född 30 augusti 1881 i Ängelholm (Skåne). Tillförordnad
byråchef Flygstyrelsens tekniska byrå 1931. Flygdirektör av första graden 1932. Avliden 5 september 1957
i Stockholm.
Utmärkelser: RVO, OffFrHL, OffTyskÖO, RNS:tOO1kl.
Smedmark, Karl Gunnar (1907–1996), överste. Född 10 november 1907 i Borås (Västergötland). Fänrik
vid Älvsborgs regemente 1930. Löjtnant 1934. Kapten 1939. Major 1948. Överstelöjtnant vid Västerbottens regemente 1953. Överste 1957. Chef Bohusläns regemente 1957–1963. Ingenjörinspektör och personalkårchef Ingenjörtrupperna 1963. Avliden 2 juli 1996 i Stockholm.
Utmärkelser: KSO, RVO, OffNedONOmsv, RTyskÖO.
48
Stenbeck, Nils Johan Aron (1887–1970), generalmajor. Född 20 juli 1887 i Överselö (Södermanland).
Underlöjtnant vid Södermanlands regemente 1908. Löjtnant 1914. Göta livgarde 1919. Kapten 1922.
Generalstaben 1924. Chefinstruktör i Stockholms landstormsförbund 1928–1931. Major 1930. Stabschef
vid Östra arméfördelningen 1931–1934. Överstelöjtnant 1934. Chef Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet 1934–1937. Överste 1937. Chef Jämtlands fältjägarregemente 1937–1942. Ställföreträdande militärbefälhavare i II. Militärområdet 1942–1945. Försvarsområdesbefälhavare för Stockholms och Norrtälje försvarsområde och kommendant i Stockholm 1945. Generalmajor 1946. Avliden 19 september
1970 i Stockholm.
Utmärkelser: GV:sJmtII, KSO1kl, RNO, RVO, KDDO2gr, KFinlVRO2kl, KNS:tOO, KPolRest2kl, KTyskÖO,
RRS:tStO3kl, RSpMfOvk1kl, LingJubM, LandstGM, SvsfbSM, HvGM, JämtllfbGM, StockhlfbGM, StockhsfbGM, StocklänssfbGM, GMskidl, StockhlfbGM, StockhfkSM, FSftjk.
Stjerna, Arthur Carl Albin (1878–1954), byråchef. Född 28 juni 1878 i Malmö (Skåne). Studentexamen
1897. Extra stationsskrivare vid Statens Järnvägar 1897. Stationsskrivare 1899. Examen till rättegångsverken 1903. Bokhållare vid Statens Järnvägar 1905. Notarie 1910. Sekreterare 1915. Förste sekreterare 1920. Byråchef Tredje trafikbyrån vid Järnvägsstyrelsen 1920. Byråchef Persontrafikbyrån vid Järnvägsstyrelsen. Avliden 1 augusti 1954 i Stockholm.
Utmärkelser: KVO2kl, RNO, KBLeopII:sO, KDDO2gr, KNS:tOO, KSpCfO2kl, KTyskÖO (januari 1938), FFrK3kl, OffFrHL, OffNedONO, RFinlVRO1kl, SMsjv, PostvJubM, PrRKM, ÖRKHt, TRKHt.
Dagens Nyheter 15 januari 1938: ”Dekorerade. Byråcheferna i järnvägsstyrelsen N. J. Ahlberg, K. E. Olofsson, A. C. A.
Stjerna och I. A. Öfverholm samt distriktschefen i Malmö E. O. von Friesen ha tilldelats den tyska utmärkelsen Das Verdienstkreutz des Ordens vom Deutschen Adler, första klassen. Med samma utmärkelse, andra klassen, ha dekorerats
maskiningenjör S. J. G. Gislander, trafikinspektör A. F. Bomgren, kaptenen på “Drottning Victoria” C. E. J. Ericson, kaptenen på “Gustaf V” E. H. Arvedson, förste trafikinspektören N. O. Söderberg samt chefen för statens järnvägars resebyrå
C. A. Ekstam.”
Strömbäck, Helge Hjalmar Immanuel (1889–1960), konteramiral. Född 26 juli 1889 i Delsbo (Gävleborg).
Sjöofficersexamen vid Sjökrigsskolan 1909. Underlöjtnant 1909. Löjtnant 1913. Fartygschef jagaren HMS
Nordenskjöld 1931–1932. Kommendörkapten av andra graden 1933. Fartygschef flygplanskryssaren HMS
Gotland 1936–1937. Kommendörkapten av första graden 1937. Kommendör 1939. Flaggkapten i Kustflottan 1939–1941. Viceamiral 1945. Chef för Marinen 1945–1953. Avliden 20 mars 1960 i Stockholm.
Utmärkelser: GV:sJmtII, KmstkSO, RNO, RVO, StkChilAM, StkDDO, FFrK1klmsvokr, StkNS:tOO, StkPolRest,
StOffBrasMerNavO, StOffFrHL, KMexÖO1kl, StOffVenBO, KFinlVRO, KTyskÖO, OffNedONOmsv, RSpMerNavO.
Sundin, Julius Herman (1894–1989), överste. Född 12 juli 1894 i Fjällsjö (Jämtland). Studentexamen i
Härnösand 1913. Fänrik vid Kustartilleriet 1916. Löjtnant 1918. Adjutand till kommendanten för Hemsö fästning 1918–1921. Sjökrigshögskolan 1921–1923. Marinstaben 1923–1926. Kapten vid Flygvapnet
1926. Adjutant till chefen för Flygvapnet 1926–1931. Lärare i luftkrigskonst vid Sjökrigshögskolan 1926–
1933. Major 1936. Chef Roslagens flygflottilj 1936–1944. Överstelöjtnant 1938. Överste 1943. Flygvapnets reserv 1944. Chef för Norra flygbasområdet 1944–1954. Avliden 26 juli 1989 i Lidingö (Uppland).
Utmärkelser: KSO, SLKSM, KTyskÖO.
Svenow, Sven Oscar Hugo (1904–1988), överste. Född 17 juli 1904 i Östra Vemmerlöv (Skåne). Studentexamen i Ystad 1922. Fänrik vid Kustartilleriet 1924. Löjtnant 1926. Kapten i Flygvapnet 1930. Bombskola
i Tyskland 1936. Kapten 1937. Finlands flygvapen 1938. Lärare vid Flygkrigshögskolan 1938–1939. Major
1941. Överstelöjtnant 1943. Chef Roslagens flygflottilj 1944–1948. Överste 1946. Chef Blekinge flygflottilj 1948–1951. Chef Norrbottens flygbaskår 1951–1957. Chef Flygkrigshögskolan 1957–1961. Avliden 6
september 1988 i Solna (Uppland).
Utmärkelser: SkytteM, RDDO, RTyskÖO, FFrK4klmsv.
49
Svensson, Helge Gustaf (1888–1950), vicekonsul. Född 6 juni 1888 i Norrköping (Östergötland). Estnisk
vicekonsul i Göteborg 1936. Avliden 21 oktober 1950 i Lerum (Västergötland).
Utmärkelser: RVO, RVSO3kl, OffTyskÖO, EVSO3kl.
Söderberg, Nils Oscar (född 1875), trafikinspektör. Född 2 augusti 1875. Trafikinspektör av andra klassen
vid Tredje trafiksektionen inom Järnvägsstaten (1910) 1912.
Utmärkelser: RVO, OffBKrO, OffNedOHO, OffTyskÖO (januari 1938), RFinlVRO1kl, RSpCfO.
Dagens Nyheter 15 januari 1938: ”Dekorerade. Byråcheferna i järnvägsstyrelsen N. J. Ahlberg, K. E. Olofsson, A. C. A.
Stjerna och I. A. Öfverholm samt distriktschefen i Malmö E. O. von Friesen ha tilldelats den tyska utmärkelsen Das Verdienstkreutz des Ordens vom Deutschen Adler, första klassen. Med samma utmärkelse, andra klassen, ha dekorerats
maskiningenjör S. J. G. Gislander, trafikinspektör A. F. Bolmgren, kaptenen på “Drottning Victoria” C. E. J. Ericson, kaptenen på “Gustaf V” E. H. Arvedson, förste trafikinspektören N. O. Söderberg samt chefen för statens järnvägars resebyrå
C. A. Ekstam.”
Söderberg, Nils Otto Fredrik (1897–1988), generalmajor. Född 26 april 1897 i Enköping (Uppland). Fänrik vid Fortifikationen 1917. Fältflygare 1921. Lärare vid Flygskolan 1923–1927. Löjtnant vid Flygvapnet
1926. Chef Flygvapnets flygskola 1929. Kapten 1930. Chef Flygvapnets försökscentral 1935. Major 1936.
Överstelöjtnant 1938. Chef för Flygförvaltningens materielavdelning 1938–1944. Överste 1940. Souschef
för Flygförvaltningen 1944–1950. Generalmajor 1945. Avliden 15 december 1988 i Täby (Uppland).
Utmärkelser: RSO, RNO, RVO, VGM, StOffItKrO, KTyskÖO, FFrK3klmsv, OffItS:tMLO, OffTunNI, RFrHL.
Söderblom, Staffan John (1900–1985), envoyé. Född 14 juli 1900 i Paris, Frankrike. Filosofie kandidat
1918. Juris kandidat 1921. Attaché vid Utrikesdepartementet 1921. Tjänstgöring i Antwerpen, London,
Rotterdam, Oslo, Wien, Bern och Moskva. Andre sekreterare 1929. Förste sekreterare 1933. Byråchef
1936. Utrikesråd och chef för Utrikesdepartementets politiska avdelning 1938. Envoyé 1943. Envoyé i
Moskva 1944–1946. Envoyé i Bern 1946–1951. Ambassadör i Peking 1951–1952. Avliden 11 december
1985 i Uppsala (Uppland).
Utmärkelser: KNO1kl, StkGrFenO, StkMexÖO2kl, KDDO1gr, StOffEtMenO, StOffItS:tMLO, KBLeopII:sO,
KFinlVRO, KFrHL, KTyskÖO, OffPolRest, RSpCfO.
Söderbom, Johan Helge Fritiof (1881–1975), generallöjtnant. Född 21 maj 1881 i Ekeberga (Småland).
Underlöjtnant vid Hälsinge regemente 1902. Intendenturkåren 1908. Kapten 1909. Lärare vid Krigshögskolan 1919–1924. Major 1924. Överstelöjtnant 1926. Överste 1928. Generalmajor 1935 Generalintendent och chef för intendenturkåren 1935. Souschef i Arméförvaltningen 1944. Generallöjtnant 1946.
Avliden 3 januari 1975 i Uppsala (Uppland).
Utmärkelser: KmstkSO, RNO, RVO, SvRKSM, LandstGM, HvGM, StockhlfbGM, StkFinlLO, FFrK1klmsv,
StOffTyskÖO, KDDO2gr, KFinlVRO, FHMM.
Tamm, Claes Fabian (1879–1955), amiral. Född 13 november 1879 i Film (Uppland). Underlöjtnant vid
flottan 1899. Löjtnant 1901. Kapten 1907. Marinattaché i Berlin och Köpenhamn 1914–1917. Kommendörkapten av andra graden 1918. Chef Sjökrigsskolan 1921–1925. Avdelningschef Marinstaben 1926.
Kommendörkapten av första graden 1923. Kommendör 1927. Flaggkapten 1930. Chef Sjöförsvarets kommandoexpedition 1931–1933. Konteramiral 1933. Chef för Kustflottan 1933–1939. Viceamiral 1939. Chef
för Marinen 1939–1945. Amiral i reserven 1947. Avliden 4 oktober 1955 i Stockholm.
Utmärkelser: KmstkSO, RNO, RVO, StkItKrO, StkLettSO, KDDO1gr, KFinlVRO1kl, KNS:tOOmkr, KPolRest1kl,
StOffTyskÖO, KSpMerNavO2kl, OffItS:tMLO, RMGrO1kl, RPrKrO3kl, RRS:tAO3kl.
50
Testrup, Erik Mathias Hjalmar G:son (1878–1972), generallöjtnant. Född 14 september 1878 i Landskrona (Skåne). Underlöjtnant vid Kronobergs regemente 1898. Löjtnant 1902. Krigshögskolan 1904–1906.
Generalstaben 1910. Kapten 1912. Lärare vid Krigshögskolan 1914–1915. Lärare vid Sjökrigshögskolan
1915–1919. Göta livgarde 1917–1919. Major i Generalstaben 1919. Överstelöjtnant 1922. Chef Krigshögskolan 1922–1926. Överste 1926. Chef Norra skånska infanteriregementet 1926–1929. Chef Lantförsvarets kommandoexpedition 1929. Brigadchef vid västra arméfördelningen 1932. Generalmajor 1934. Chef
Östra arméfördelningen och överkommendant för Stockholms garnison 1936. Chef IV. arméfördelningen
1937. Militärbefälhavare IV. militärområdet 1942. Generallöjtnant 1943. Avliden 18 december 1972 i
Stockholm.
Utmärkelser: KmstkSO, KVO1kl, RNO, LingJubM, LandstGM, SvRKGM, SvsfbSM, LandstoffGHt, SkolVGM,
StockhlfbGM, StOffEÖK, KFinlVRO1kl, StOffTyskÖO, KDDO2gr, KNedONOmsv, KNS:tOO, KPolRest2kl, OffFrHL, RItS:tMLO, FSftjk, FHMM, FrRKGM.
Thofelt, Sven Alfred (1904–1993), överste. Född 19 maj 1904 i Stockholm. Fänrik vid Svea artilleriregemente 1924. Studier vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1926–1928 och 1928–1930. Löjtnant 1928.
Kapten vid Fältflygkåren 1937. Göta artilleriregemente 1938. Lärare vid Krigsskolan 1938–1943. Major
vid Karlsborgs luftvärnsregemente 1943. Stockholms luftvärnsregemente 1944. Överstelöjtnant 1949.
Överste 1954. Chef för Luftvärnsskjutskolan 1954–1955. Chef Östgöta luftvärnsregemente 1955–1957.
Luftvärnsinspektör 1957–1964. Avliden 1 februari 1993 i Danderyd (Uppland).
Utmärkelser: GV:sJmtII, GV:sMt, KSO1kl, KChilAM, KPMd´AO, RFinlVRO1kl, RTyskÖO, Frdel’ EPhGM, FinlOlftjk2kl, Sv fäktförb GM, SvmifbGM m krans, SvrifbGM, CFBSM, Sthlms lvförenSM, LingM.
Thorén, Torgil Vilhelm Hildebad (1892–1982), kommendör. Född 30 mars 1892 i Döderhult (Småland).
Underlöjtnant vid flottan 1912. Löjtnant 1916. Sjökrigsskolan 1919–1920. Kapten 1922. Torpedbåts- och
jagarchef 1922–1935. Divisionschef jagardivisionen 1936–1938. Kommendörkapten av andra graden
1937. Försvarsstaben 1938–1942. Kommendörkapten av första graden 1939. Kommendör 1939. Chef
Försvarets radioanstalt 1942–1952, överdirektör och chef 1952–1957. Avliden 11 mars 1982 i Kungsholm
(Uppland).
Utmärkelser: RSO, RVO, FFrK2klmsv, OffLettSO, OffPolRest, OffTyskÖO, RFinlVRO1kl.
Thott, Axel Thorbjörn (1882–1976), major. Född 7 december 1882 i Helsingborg (Skåne). Officersexamen
1900. Löjtnant vid Svea livgarde 1903. Krigshögskolan 1910. Kapten 1916. Trafikinspektör vid Statens
Järnvägar 1918–1919. Trafikchef Helsingborg–Hässleholms järnvägar 1919–1953, verkställande direktör
1922–1953. Major 1932. Avliden 6 mars 1976 i Malaga.
Utmärkelser: RSO, RNO, RVO, OffTyskÖO, RRS:tStO3kl.
Thulin, Josef Gottfrid (1875–1965), major. Född 10 mars 1875 i Välinge (Skåne). Studentexamen i Lund
1892. Officersexamen 1894. GCI 1899. Underlöjtnant vid Södra skånska infanteriregementet 1894. Löjtnant 1897. Ordinarie gymnastiklärare vid Högre allmänna läroverket i Lund 1901–1917. Kapten 1908.
Ordförande Skånes gymnastikförbund 1913–1942. Major på reservstat 1917, i reserven 1935. Folkskolegymnastikinspektör i Sydskåne 1917–1928. Hedersordförande och vice ordförande Svenska gymnastikförbundet 1920–1935. Avliden 5 mars 1965 i Lund (Skåne).
Utmärkelser: KVO2kl, RSO, RNO, , KFinlVRO, KNS:tOO, KPolRest2kl, KRumKrO, KTyskÖO, FFrk3klmsv, FM
Pro Ben Hum, OffNedONOmsv, RDDO, TyskOlHt, MalmöhlsfbGM, GV:sOlM, GV:sLingM39, FIGLHt1kl,
NordgfbHt1kl, SvmifbGM, SvgifrfbGM, SvgfGM, Norges Turn- o GymnfbGM, Reale Federazione Gymn Ital
GM, Rep Franc Educ Phys GM, ProPatrstGM, HemvGplak42.
51
Thörnell, Olof Gerhard (1877–1977), general. Född 19 oktober 1877 i Trönö (Gävleborg). Mogenhetsexamen vid norra latin i Stockholm 1895. Officersexamen 1897. Underlöjtnant vid Upplands regemente
1897. Löjtnant 1900. Examen från Krigshögskolan 1906. Kapten vid Generalstaben 1910. Lärare vid Krigshögskolan 1911–1915. Major 1917. Överstelöjtnant 1921. Upplands infanteriregemente 1924. Tillförordnad chef Gotlands infanteriregemente 1926. Överste 1926. Chef Vaxholms grenadjärregemente 1926.
Militärbefälhavare på Gotland 1928. Inspektör för Trängen 1931. Generalmajor 1933. Inspektör för Infanteriet 1933. Generallöjtnant 1936. Chef för Försvarsstaben 1937. Överbefälhavare 1939–1944. General
1939. Avliden 25 juli 1977 i Uppsala (Uppland).
Utmärkelser: RoKavKMO, GV:sJmtII, RVO, LandstGM, FAKGM, SvFMGM, SLKGM, SvBSGM, RLSFSM, GotlsfbGM, StkDDO, StkFinlVRO, StkTyskÖO (7 oktober 1940), KNedONOmsv, FMM.
Svenska Dagbladet 8 oktober 1940: “Hög tysk utmärkelse till general Thörnell. Rikskansler Hitler har förlänat överbefälhavaren general Thörnell storkorset av Tyska Örnens förtjänstorden. Utmärkelsen överlämnades på måndagen till
Thörnell av tyske ministern i Stockholm, prinsen av Wied.“
Torén, Carl-Axel Oscar (1887–1961), överste. Född 8 mars 1887 i Stockholm. Officersexamen 1910. Underlöjtnant vid Livregementets husarer 1910. Löjtnant 1913. Svea artilleriregemente 1915. Chef III. arméfördelningens velocipedskola 1916. Chef kavalleriets underofficersskola 1919. Generalstabsaspirant
1919–1920 och 1922–1923. Ryttmästare 1925. Kadettofficer Krigsskolan 1925–1929. Major 1933. Norrlands dragonregemente 1934. Major vid Generalstaben 1937. Arméstaben 1937. Överstelöjtnant 1937.
Tidvis militärattaché i Warszawa, Prag och Bukarest 1937–1939. Överste 1939. Försvarsstaben 1939–
1940. Sekundchef Livregementet till häst 1940–1947. Avliden 21 oktober 1961 i Saltsjöbaden (Södermanland).
Utmärkelser: KSO1kl, RVO, KTyskÖO.
Tornberg, Lars Egmont (1891–1951), överstelöjtnant. Född 16 september 1891 i Rytterne (Västmanland).
Underlöjtnant i flottan 1914. Löjtnant 1917. Flygcertifikat 1919. Kapten i Flygvapnet 1926. Chef Första
flygkåren 1934–1937. Chef Jämtlands flygflottilj 1937–1943. Överste 1941. Chef Norrbottens flygbaskår
1946–1951. Avliden 13 augusti 1951 i Luleå (Norrbotten).
Utmärkelser: RSO, RNO, GMbgSpb, KitKrO, KTyskÖO.
Tottie, Carl Henry (1888–1952), generalmajor. Född 14 juni 1888 i Stockholm. Officersexamen 1909. Underlöjtnant vid Bohusläns regemente 1909. Löjtnant 1914. Krigshögskolan 1916–1918. Stabsadjutant och
kapten vid Generalstaben 1921. Hälsinge regemente 1928. Generalstaben 1930. Överadjutant och major
i Generalstaben 1932. Avdelningschef Generalstabens organisationsavdelning 1932–1935. Överstelöjtnant 1935. Souschef Lantförsvarets kommandoexpedition 1935–1937. Överste 1937. Chef Lantförsvarets
kommandoexpedition 1937–1938. Sekundchef Svea livgarde 1938–1942. Chef Arméstaben 1942. Generalmajor 1943. Militärbefälhavare II. militärområdet 1942. Avliden 2 maj 1952 i Stockholm.
Utmärkelser: KSO1kl, RNO, RVO, LingJubM, LandstGM, HvGM, RLSFSM, LandstoffGHt, StockhlfbGM,
KEÖK, KFinlVRO, KPolRest2kl, KTyskÖO, OffFrHL, FSftjk.
Trolle, Carl Ragnar (1883–1953), byråchef. Född 2 juli 1883 i Östersund (Jämtland). Mogenhetsexamen
i Gävle 1902. Statens Järnvägar 1902. Stationssekreterare 1905. Bokhållare 1913. Notarie 1918. Förste
sekreterare 1918. Byråchef vid Järnvägsstyrelsens godstrafikbyrå 1939. Avliden 11 februari 1953 i Stockholm.
Utmärkelser: RNO, RVO, KTyskÖO, FFrK3kl, NFrK.
Trulsson, Frithjof Nils Hans (1896–1983), kapten. Född 15 november 1896 i Tyskland. Underlöjtnant
1918. Löjtnant vid Göta livgarde 1921. Kapten 1933. Avliden 18 maj 1983 i Stockholm.
Utmärkelser: RSO, OffUngFO, RTyskÖO.
52
Tägil, Frans Arvid Sigurd (1902–1991), flygingenjör. Född 6 augusti 1902 i Tjörnarp (Skåne). Flygingenjör
av andra graden 1937. Assistent vid Flygförvaltningens militärtekniska byrå 1938. Materielavdelningen
vid Flygförvaltningen 1940. Flygdirektör av andra graden 1941. Avliden 8 april 1991 i Stockholm.
Utmärkelser: RVO, RTyskÖO.
Ugglas, Gustaf Carl Magnus af (1900–1954), lantbrukare. Född 22 juli 1900 i Stockholm. Lantbrukare.
Avliden 9 juli 1954 i Slimminge (Skåne).
Utmärkelser: RTyskÖO.
Uhr, Paulus Reinhold af (1892–1972), överste. Född 25 januari 1892 i Bondkyrka (Uppland). Studentexamen i Uppsala 1911. Underlöjtnant vid Jämtlands fältjägarregemente 1913. Löjtnant. Kapten vid Flygvapnet 1926. Krigshögskolan 1931–1933. Major 1934. Chef för Flygstabens utbildningsavdelning 1934.,
för operationsavdelningen 1936. Överstelöjtnant 1937. Chef Flygvapnets kommandoexpedition 1937.
Överste 1938. Chef Första flygeskadern 1942. Generalmajor 1946. Avliden 28 april 1972 i Uppsala (Uppland).
Utmärkelser: KVO1kl, KSO2kl, StOffItKrO, FFrK2klmsv, KFinlVRO, KTyskÖO, OffLitGedO, RDDO. Österg l
sfbSM, FLstrm, ItLstrm, PolLstrm.
Ullholm, Knut Albert (1890–1974), vicekonsul. Född 13 januari 1890 i Mellby (Västergötland). Anställd vid
Strömma bomullsspinn AB 1908–1916. Verkställande direktör K. A. Ullholm AB. Tysk vicekonsul i Linköping
1928–1945. Tysk konsul i Linköping 1956. Avliden 1 december 1974 i Linköping (Östergötland).
Utmärkelser: RNO, RVO, RTyskÖO, FFM.
Wahlgren, Sven Malcolm (1889–1964), läkare. Född 20 februari 1889 i Lund (Skåne). Marinläkare av andra graden 1915. Läkare på kirurgavdelningen vid Länslasarettet i Kristianstad 1943. Avliden 30 april 1964
i Malmö (Skåne).
Utmärkelser: RNO, RVO, RTyskÖO (september 1942).
Dagens Nyheter 5 september 1942: ”Svenskar tackas med tysk orden. Kalmar, fredag. T.T. Vid en lunch som tyske generalkonsuln i Malmö, Mark Nolda, på fredagen gav i Kalmar överlämnade han till överste E. Grafström officerstecknet
av Tyska örnens förtjänstorden, första klass, samt till överläkaren d:r Sven Wahlgren, d:r G. Odén och konsul E. Lindh officerstecknet av samma orden. Utmärkelsen har sin grund i den hjälp som lämnades och den väljvilja som visades i samband med olyckan utanför Öland i juli förra året och resandet av ett monument över de då omkomna tyska sjömännen.”
Wahlström, Carl Göran (1883–1954), konteramiral. Född 11 september 1883 i Stockholm. Studentexamen i Stockholm 1903. Underlöjtnant i flottan 1906. Löjtnant 1908. Kapten 1916. Hononärattaché i Washington 1919–1920. Kommendörkapten av andra graden 1928. Chef Marinstabens mobiliseringsavdelning. Kommendörkapten av första graden 1934. Fartygschef pansarskeppet Drottning Victoria 1935–1936.
Flaggkapten i chefen för Kustflottans stab 1936–1937. Kommendör 1937. Chef Gotlands marindistrikt
1937–1938. Chef Stockholms örlogsstation 1938–1943. Konteramiral i amiralitetets reserv 1943. Avliden
5 november 1954 i Skeppsholm.
Utmärkelser: KSO1kl, RNO, RVO, SVKGM, SvmifbGM, KTyskÖO, FFrK2klmsv, RPrKrO4kl, RRS:tStO3kl.
Walentin, Jonas Birger (1879–1964), distriktschef. Född 29 juli 1879. Kontorsskrivare vid Sjunde trafiksektionen vid Järnvägsstaten 1900. Avliden 17 mars 1964 i Stockholm.
Utmärkelser: RNO, RVO, KDDO2gr, KTyskÖO, RFinlVRO1kl, RNedONO.
Wallberg, Carl Erik Ferdinand (1889–1967), bankdirektör. Född 9 juli 1889 i Stockholm. Studentexamen 1908. Tjänsteman Stockholms handelsbank 1912, avdelningschef 1916, kamrer 1922, huvudkamrer
1933. Verkställande direktör för clearingnämnden 1934. Biträdande direktör Svenska handelsbanken
1935. Vice riksbankschef 1937. Vice verkställande direktör Svenska handelsbanken 1944. Avliden 22 september 1967 i Lidingö (Uppland).
Utmärkelser: KNO2kl, RVO, KItKrO, KTyskÖO.
53
Walldén, Albert (1892–1977), generalkonsul. Född 23 januari 1892 i Landskrona (Skåne). Direktör i AB
Albert Walldén. Rumänsk konsul 1932, generalkonsul 1935. Ledamot Tyska handelskammarens svenska
presidium. Vice ordförande Svensk-Rumänska Sällskapet i Stockholm. Vice ordförande Svensk-Spanska
Sällskapet i Skåne. Avliden 11 april 1977 i Malmö (Skåne).
Utmärkelser: RNO, RVO, StOffRumKrO, RumMerCult, KTyskÖO, KLitGedO, KSpCfO, KLettSO, OffPolRest.
Wallenberg, Jacob (1892–1980), bankdirektör. Född 27 september 1892 i Stockholm. Sjöofficersexamen
1912. Ekonomisk examen vid Handelshögskolan i Stockholm 1914. Banktjänsteman i Basel, London och
New York 1915–1918. Direktörsassistent Stockholms Enskilda Bank, vice verkställande direktör 1920,
verkställande direktör 1927. Löjtnant i flottans reserv 1920. Avliden 1 augusti 1980 i Stockholm.
Utmärkelser: KNO1kl, KVO1kl, StOffTyskÖO (1941?), RDDO2gr, KFinlVRO, RFrHL.
Westberg, Karl Gustaf Emil (1878–1949), ångfärjebefälhavare. Född 10 augusti 1878 i Väskinde (Gotland).
Andre styrman för trafikleden Trelleborg-Sassnitz vid Järnvägsstaten 1911. Förste styrman av klass I 1919.
Avliden 6 april 1949 i Trelleborg (Skåne).
Utmärkelser: RVO, GM, RTyskÖO, ÖRK.
Wibom, Sven Ivar (1883–1959), direktör. Född 10 februari 1883 i Härnösand (Ångermanland). Underlöjtnant vid flottan 1902. Löjtnant 1904. Kapten 1911. Kommendörkapten av andra graden 1920. På reservstat 1923. Verkställande direktör Sveriges Radio AB 1921–1944. Avliden 18 juli 1959 i Skeppsholm.
Utmärkelser: RSO, OffTyskÖO, FFrK3kl, RDDO, RItS:tMLO, RRS:tStO3kl, FMM.
Winck, Carl Wilhelm Victor (1873–1967), konsul. Född 1 december 1873 i Alingsås (Västergötaland). Styrmansexamen i Malmö 1892. Sjökaptensexamen 1893. Befälhavare på ångaren Nordkap 1898–1902, på
Oswin 1903–1914. Verkställande direktör rederiet AB Walhall 1914, Wanadis 1917. Rumänsk konsul i
Helsingborg 1929–1948. Avliden 21 januari 1967 i Helsingborg (Skåne).
Utmärkelser: RNO, RVO, PatrEmM, OffTyskÖO.
Winck, Einar Wilhelm Alexander (1878–1945), hamnkapten. Född 10 maj 1878 i Alingsås (Västergötland).
Hamnkapten i Helsingborg 1920. Avliden 13 februari 1945 i Helsingborg (Skåne).
Utmärkelser: RVO, OffTyskÖO.
Vinell, Klas Torsten (1898–1969), handelsråd. Född 4 januari 1898 i Stockholm. Reservofficersexamen
1918. DHS 1919. Kansliexamen 1920. Attaché vid Utrikesdepartementet 1920. Svenska generalkonsulatet
i New York 1920. Beskickningen i Prag 1922. Tillförordnad chargé d´affaires i Prag 1924. Byråsekreterare
vid Utrikesdepartementet 1924–1927. Löjtnant vid Göta livgardes reserv 1925. Vicekonsul i Omaha 1927,
i Valparaiso 1929, i Santiago de Chile 1933, vid generalkonsulatet i London 1934. Tillförordnad chargé
d´affaires i Buenos Aires 1931. Konsul 1934. Handelsråd vid beskickningen i Berlin 1935–1942. Verkställande direktör Sveriges allmänna exportförening 1942. Sändebud i disponation och envoyé extraordinarie 1953. Avliden 28 november 1969 i Stockholm.
Utmärkelser: RVO, KFinlLO, KTyskÖO, OffBLeopII:sO, ChilAM3kl, RTjslVLO.
Winqvist, Carl Robert Ferdinand (1886–1970), direktör. Född 20 januari 1886 i Kroppa (Värmland).
Sekreterare i Huskvarna stadsfullmäktige 1915. Avliden 30 oktober 1970 i Skärstad (Småland).
Utmärkelser: RFinlVRO1kl, RTyskÖO.
54
Wistrand, Tor Hugo Wilhelm (1895–1983), legationsråd. Född 2 april 1895 i Norrköping (Östergötland).
Filosofie kandidat vid Uppsala universitet 1915. Juris kandidat 1918. Andre sekreterare i London 1922.
Förste sekreterare i Berlin 1931, i Utrikesdepartementet 1935, i Tokyo 1936. Legationsråd i Berlin 1940, i
Washington 1941. Biträdande avdelningschef vid Utrikesdepartementet 1948. Utrikesråd 1949. Ambassadör i Peking 1952–1956. Envoyé i Bangkok 1953–1956. Ambassadör i Bryssel och Luxemburg 1956–
1961. Avliden 26 februari 1983.
Utmärkelser: KNO, RVO, KDDO1gr, StOffUngRFO, JHSO3kl, KNedONO, KTyskÖO, OffPolRest.
Wrede, Carl Henrik (1897–1962), överste. Född 16 maj 1897 i Ronneby (Blekinge). Fänrik vid Livgardet
till häst 1917. Underlöjtnant 1919. Löjtnant 1920. Kapten i Generalstaben 1928. Ryttmästare vid Livregementet till häst 1931. Byråchef vid Järnvägsstyrelsen 1937–1942. Överstelöjtnant 1941. Överste 1942.
Tillförordnad sekundschef Livregementets husarer 1943. Överste 1944. Chef Hallands regemente 1944.
Sekundchef Livregementet till häst 1947–1949. Chef Skånska kavalleriregementet 1949–1952. Militärattaché i Bonn 1955–1957. Försvarsstaben 1956. Avliden 24 december 1962 i Ronneby (Blekinge).
Utmärkelser: GV:sJmtII, KSO1kl, RNO, KFinlVRO, KTyskÖO, RDDO.
Åkerhielm, Samuel Lars (1887–1976), generallöjtnant. Född 23 oktober 1887 i Stockholm. Underlöjtnant 1908. Löjtnant vid Svea artilleriregemente 1913. Kapten 1922. Major 1929. Chef Norrbottens artillerikår 1931. Överstelöjtnant 1936. Överste 1936. Chef Krigshögskolan 1937. Ställföreträdande chef II. arméfördelningen 1941. Generalmajor 1942. Generallöjtnant 1953. Avliden 15 januari 1976 i Lund (Skåne).
Utmärkelser: KmstkSO, GV:sOlM, CFBSM, HvGM, Gotl.bfbGM, KFinlVRO, KTyskÖO, OffNedONOmsv.
Öfverholm, Ivan August (1874–1961), civilingenjör. Född 20 juni 1874 i Stockholm. Civilingenjörsexamen
vid KTH 1896. Ingenjör vid ASEA i Västerås 1896–1899 och 1900–1904. Ingenjör vid General Electrics Co i
USA 1899–1900. Statens Järnvägar 1904. Byråingenjör vid Järnvägsstyrelsens elektrotekniska byrå 1908.
Byrådirektör 1909. Byråchef 1915–1939. Avliden 1 maj 1961 i Danderyd (Uppland).
Utmärkelser: KVO1kl, KN02kl, KTyskÖO (januari 1938), RNS:tOO4kl.
Dagens Nyheter 15 januari 1938: ”Dekorerade. Byråcheferna i järnvägsstyrelsen N. J. Ahlberg, K. E. Olofsson, A. C. A.
Stjerna och I. A. Öfverholm samt distriktschefen i Malmö E. O. von Friesen ha tilldelats den tyska utmärkelsen Das Verdienstkreutz des Ordens vom Deutschen Adler, första klassen. Med samma utmärkelse, andra klassen, ha dekorerats
maskiningenjör S. J. G. Gislander, trafikinspektör A. F. Bomgren, kaptenen på “Drottning Victoria” C. E. J. Ericson, kaptenen på “Gustaf V” E. H. Arvedson, förste trafikinspektören N. O. Söderberg samt chefen för statens järnvägars resebyrå
C. A. Ekstam.”
Öhman, Frans Gustaf Adolf (1869–1944), konsul. Född 24 februari 1869 i Stockholm. Handelsskola i
Sundsvall 1885–1886. Anställd vid Béve & Co Kappaffär i Sundsvall 1884. Ägare G Öhman & Co i Jönköping
1898–1902. Verkställande direktör AB Béve & Co Kappfabrik i Sundsvall 1902–1925. Disponent Sundsvall
Kafé AB 1926. Tysk konsul i Sundsvall 1918–1944. Avliden 4 juni 1944 i Sundsvall (Västernorrland).
Utmärkelser: RVO, OffTyskÖO, RBulgHfO, Tysk o Öster RKftjk, Ty o PrRKM, Sv Hantv orgSM.
Örnberg, Arthur (1883–1967), generalmajor. Född 27 mars 1883 i Göteborg (Bohuslän). Sjöofficersexamen 1902. Underlöjtnant 1902. Löjtnant 1904. Sjökrigshögskolan 1906–1908. Artilleri- och ingenjörhögskolan 1908–1910. Kapten 1911. Lärare vid Sjökrigshögskolan 1914–1923. Lärare vid Krigshögskolan
1916–1922. Kommendörkapten av andra graden 1921. Chef för Kustflottans flygstation 1925. Kommendörkapten av första graden 1926. Chef Andra flygkåren 1926–1929. Kommendör 1931. Stabschef vid
chefen för Flygvapnet 1931. Överste 1936. Souschef Flygförvaltningen 1936–1942. Generalmajor 1937.
Avliden 20 februari 1967 i Frustuna-Kattnäs (Södermanland).
Utmärkelser: KSO1kl, RVO, KDDO2gr, KPolRest2kl, StOffTyskÖO, OffFrHL, RItS:tMLO, RRS:tAO3kl,
RRS:tStO3kl, PolLstrm.
55
Östberg, Knut Mauritz ”Moje” (1897–1984), kommendör. Född 9 september 1897 i Stockholm. Fänrik vid
flottan 1919. Lärare vid Krigshögskolan 1938–1940. Kommendörkapten av andra graden 1941. Marinattaché 1942–1944. Kommendörkapten av första graden 1943. Kommendör 1945. Inspektör för sjöartilleriet 1945–1949. Souschef i Försvarsstaben 1949–1951. Marinattaché i Washington 1951–1954. Chef
Marinkommando Väst 1954–1957. Konteramiral 1955. Avliden 13 november 1984 i Stora Råby (skåne).
Utmärkelser: RSO, VGM, FFrK4kl m sv, OffTyskÖO, RPolRest.
Österlind, Bertil Gunnar (1914–2011), löjtnant. Född 25 mars 1914 i Skara (Västergötland). Studentexamen i Lund 1934. Fänrik vid Wendes artilleriregemente 1937. Löjtnant 1939. Kapten 1945. Major 1964.
Avliden 13 augusti 2011.
Utmärkelser: RTyskÖO.
Nya Kristianstadsbladet 2 januari 1940: “Två tyskar strandade. Ett marinfartyg och en trälastad ångare. Vackra räddningsbragder vid Trelleborg och Halmstad. Utanför Gislövsstranden har i lördags ett tyskt marinfartyg strandat. Av besättningen hade åtta man omedelbart vid grundstötningen kastat sig i vattnet. Två spolades över bord och sex kommo i land
men en var då redan död. Inalles voro 37 man ombord. En lotsbåt från Trelleborg gick ut och under de synnerligen svåra
väderleksförhållandena med grov sjö lyckades de plocka en efter en av den tyska besättningen ombord och föra dem
i land. 34 man inlades på Trelleborgs lasarett. Flertalet hade ådragit sig förfrysningsskador. Fartyget hade kommit ur
kursen. [...]”
56
5. Frågetecken
Vad har blivit fel?
Allt blir inte rätt första gången och troligen finns det i denna sammanställning fel både gällande stavning
och fakta. Det är målsättningen att fel ska upptäckas och korrigeras efterhand som de hittas för att förbättra framtida versioner. All hjälp mottas tacksamt.
Vad kan kompletteras?
Vad saknas? Med all sannolikhet finns bilder, biografiska uppgifter, källor och annan information som
med fördel kan tillföras denna sammanställning. All hjälp mottas tacksamt.
Vilka mottagare saknas?
Med all sannolikhet finns ett mycket stort mörkertal bland de svenska mottagarna av Tyska Örnens orden. De som presenteras i denna sammanställning är i regel högre tjänstemän, men det får förmodas att
även ett stort antal lägra tjänstemän förlänades orden. Inte en enda mottagare av Tyska örnens ordens
förtjänstemedalj presenteras i denna sammanställning. Ändå är det troligt att ett stort antal svenska järnvägstjänstemän, sjömän, poliser, militära underbefäl och soldater mottog denna medalj. Kompletterande
information om dessa hade varit önskvärt för att ge en bättre helhetsbild av de svenska mottagarna.
När och varför?
Två frågor som än så länge endast ytligt behandlats i denna sammanställning är när och varför respektive
mottagare förlänades Tyska örnens orden. Här finns anledning till vidare efterforskningar och all hjälp
mottas tacksamt.
57
6. Förkortningar
Utmärkelser: Utländska
Beteckningssätt för ordnar och medaljer
BadZLO
BKrO
BLeopO
BLeopII:sO
BulgHFO
BulgRKO
BulgS:tAO
ChilAM
ChX:sFrM
DDO
EFrK
EVSO
EÖK
FFrK
FFrM
FinlLO
FinlVRO
FMM
Frd´A
Frdel´Ip
FrHL
FrSvSO
FSftjk
ItKrO
ItS:tMLO
LettSO
NS:tOO
PolRest
PrJrk
PrKrO
PrRKM
RS:tAO
RS:tStO
RumKrO
RumSO
SiamKrO
SpCIII:sO
TMO
TunNI
TyskOlHt
TyskÖO
UMM
ÖLeopO
ÖRKHt
Allmänt
FrK
FrM
ftjk
GM
Hk
Ht
Jmt
JubM
K
Krk
L
lfb
M
MM
m br
m ekl
m kr
m sv
Off
R
S
sfb
SM
Stk
StOff
Ut
frihetskors
frihetsmedalj
förtjänstekors
guldmedalj
hederskors
hederstecken
jubileumsminnestecken
jubileumsmedalj
Kommendör av
krigskors
Ledamot av
landstormsförbunds
medalj
minnesmedalj
med briljanter
med eklöv
med kraschan
med svärd
Officer av
Riddare av
silver
skytteförbunds
silvermedalj
Storkorset av
Storofficer av
utmärkelsetecken
Utmärkelser: Svenska
Bfb
CFB
GV:sJmt
GV:sOlM
JohO
LingJubM
NO
SO
SVK
SvM
SvRK
VO
Befälutbildningsförbundets
förtjänstCentralförbundets för befälsutbild
ning förtjänstMinnestecken från Gustav V:s
70-årsdag
Konung Gustav V:s olympiska
minnesmedalj
Johanniterorden
Lingiadens jubileumsmedalj
Nordstjärneorden
Svärdsorden
Sjövärnskårens förtjänstSvärdsmedalj
Svenska röda korsets förtjänstVasaorden
58
Badiska Zähringer Löwenorden
Belgiska kronorden
Belgiska Leopoldsorden med svärd
Belgiska Leopold II:s orden
Bulgariska orden för humanitära
förtjänster
Bulgriska Rödakorsorden
Bulgariska S:t Alexanderorden
Chilenska förtjänstetecknet
Al Mérito
Christian X:s Frihetsmedalj
Danska dannebrogsorden
Estniska frihetskorset
Estniska Vita stjärnans orden
Estniska örnkorset
Finländskt frihetskors
Finländsk frihetsmedalj
Finlands lejonorden
Finlands vita rosorden
Finländsk minnesmedalj
Fransk d´Académie
Franska de I´Instruction publique
Franska hederslegionen
Franska Svarta stjärnorden
Finska skyddskårernas
förtjänstekors
Italienska kronorden
Italienska Sankt Mauritius- och
Lazarusorden
Lettiska orden Tre stjärnor
Norska S:t Olavsorden
Polska orden Polonia Restituta
Preussiska järnkorset
Preussiska kronorden
Preussiska Röda korsets medalj
Ryska Sankt Anna-orden
Ryska Sankt Stanislaus-orden
Rumänska kronorden
Rumänska stjärnorden
Siamesiska kronorden (Thailand)
Spanska Carl III:s orden
Turkiska Meschidie-orden
Tunisiska orden Nichan-Iftikhar
Tyska olympiska hederstecknet
Tyska örnens orden
Ungersk minnesmedalj
Österrikiska Leopoldsorden
Österrikiska Röda korsets
hederstecken
7. Källförteckning
Litteratur
Kjellander, Rune, Svenska flygvapnets högre chefer 1925-2005: chefsbiografier och befattningsöversikter,
Rune Kjellander, Värmdö, 2013.
Kjellander, Rune, Svenska marinens högre chefer 1700-2005: chefsbiografier och befattningsöversikter
samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771-2005, Probus, Stockholm, 2007.
Svenska arméns rulla, olika årgångar.
Svenska flygvapnets rulla, olika årgångar.
Svenska försvarsväsendets rulla, olika årgångar.
Svenska marinens rulla, olika årgångar.
Sveriges statskalender, olika årgångar.
Vem är det? Svensk biografisk handbok, olika årgångar.
Vem är vem?, olika årgångar.
Vem är vem inom handel och industri? 1944-45.
Tidiningar och tidskrifter
Dagens Nyheter, olika nummer.
Kristianstadsbladet, olika nummer.
Orden & Militaria Journal, nr 31, 1979.
Orden & Militaria Journal, nr 32, 1979.
Orden & Militaria Journal, nr 37, 1980.
Svenska Dagbladet, olika nummer.
8. Tack
Antti, Göstring, Kim, Michael, Stefan.
59

Similar documents