Redovisning av uppdraget att ta fram en

Comments

Transcription

Redovisning av uppdraget att ta fram en
Datum
Vår beteckning
2015-05-26
2015/007002
Enheten för statistik och analys
Peter Green
[email protected]
Redovisning av uppdraget att ta fram en
lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet
Postadress: 112 79 Stockholm
Telefon: 010-730 90 00 • Telefax: 08-730 19 67
E-post: [email protected] • Webbplats: www.av.se
Organisationsnummer: 202100-2148
Sid
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
Innehållsförteckning
Inledning – regeringsuppdrag att ta fram en lägesbeskrivning på
arbetsmiljöområdet....................................................................................................... 4
Uppdraget ............................................................................... 4
Bakgrund................................................................................. 4
Rapportens underlag ............................................................. 4
Kapitel 1. Arbetslivets omvandling - Strukturella sammanhang ........................ 5
Arbetsmarknadens nya former – jobbstrukturen har
ändrats ..................................................................................... 5
Ökad tjänstesektor – förändrad arbetsorganisation.......... 6
Fler äldre i arbetslivet – en demografisk utmaning .......... 6
Andelen tillfälligt anställda ökar ......................................... 7
Ökad migration – ökad segregering ................................... 8
Ökade krav på information och kommunikation på
intressenternas villkor ........................................................... 9
Kapitel 2. Arbetslivet och ohälsan kopplad till arbetet ....................................... 10
Arbetsmiljöverkets tre officiella statistikrapporter ......... 10
Flest dödsolyckor per sysselsatta inom jord och skog.... 11
Utvecklingen av arbetsskador - vilken roll har
samhällsekonomin? ............................................................. 12
Kvinnor och män råkar ut för olika typer av
arbetsolyckor .................................................................... 14
Arbetssjukdomar kopplade till psykisk ohälsa ökar .. 15
Allvarliga olyckor och tillbud- hot och våld ökar ........... 17
Könsskillnader i ersättningsgrad för arbetsskada........... 18
Kapitel 3. Arbetslivet och ohälsans utveckling – lägesbeskrivningar hämtade
ur Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställningar........................................... 20
Exponering............................................................................ 20
Kemiska faktorer, medicinska och mikrobiologiska
risker.................................................................................. 20
Personlig skyddsutrustning ........................................... 23
Fysikaliska faktorer ......................................................... 24
Psykosociala och kognitiva arbetsmiljöer ........................ 25
Hot och våld ..................................................................... 26
Organisatoriska, sociala och psykologiska frågor........... 26
Hyresarbetskraft/osäkra
anställningar/flexibilitet/personalreduktioner .......... 26
Ett längre arbetsliv .......................................................... 28
Sid
2 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
Ökad migration................................................................ 29
Det systematiska arbetsmiljöarbetet och
säkerhetskulturens betydelse ........................................ 30
Arbetsmiljöbrottens struktur.............................................. 31
Genusaspekter på arbetsmiljöarbetet................................ 32
Kapitel 4. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet ................................................... 34
Intressenterna behöver kunna få svar på sina frågor ..... 34
Regelförnyelse syftar till att göra reglerna tydligare och
mer tillgängliga .................................................................... 35
Anmälningar om arbetsmiljöbrott ökar ............................ 35
Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) i svenskt
arbetsliv behöver ökas......................................................... 36
Fler grå företag agerar för att få konkurrensfördelar ..... 37
Anmälningarna till Arbetsmiljöverkets
utstationeringsregister ökar ............................................... 38
Förändringar på arbetsplatserna kräver nya
inspektionsmetoder ............................................................. 38
Sid
3 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
Inledning – regeringsuppdrag att ta fram en
lägesbeskrivning på arbetsmiljöområdet
Uppdraget
Regeringen gav 2015-02-05 Arbetsmiljöverket i uppdrag att ta fram en
kortfattad lägesbeskrivning av utvecklingen inom arbetsmiljöområdet de
senaste fem åren. Uppdraget redovisas i och med färdigställandet och
överlämnandet av denna rapport. Enligt uppdraget ska lägesbeskrivningen i
huvudsak baseras på Arbetsmiljöverkets officiella statistik, samt myndighetens
kunskapssammanställningar. Övrig kunskap om arbetsmiljöns utveckling kan
även användas, och ett genusperspektiv ska genomsyra framställningen.
Bakgrund
Regeringen arbetar med att ta fram en ny nationell strategi för
arbetsmiljöpolitiken. Strategin ska utgå från det moderna arbetslivets
utmaningar och möjligheter, och målet är att under 2015 ta fram en ny
arbetsmiljöstrategi. Denna strategi arbetas fram i nära samråd med
arbetsmarknadens parter, bygger på relevant forskning och omfattar bland
annat en nollvision för dödsolyckor i arbetslivet1.
Den lägesbeskrivning som Arbetsmiljöverket härmed överlämnar ska användas
som underlag i framtagandet av strategin, och innehålla en beskrivning av
arbetsmiljöns utveckling sedan 2010, enligt regeringens skrivelse ”En förnyad
arbetsmiljöpolitik med en nationell handlingsplan, 2010-2015”2.
Rapportens underlag
Enligt uppdraget baseras lägesbeskrivningen på Arbetsmiljöverkets officiella
statistik och myndighetens kunskapssammanställningar. Övrig kunskap om
arbetsmiljöns utveckling har vi hämtat från myndighetens årliga
omvärldsanalyser och från andra informationskällor inom myndigheten.
Rapportens disposition
Rapporten består av en inledning och därefter fyra kapitel. En summering av
strukturella förändringar presenteras i arbetslivets omvandling (kapitel 1).
Därefter kommer ett första större block som ger en lägesbeskrivning av
tillståndet i arbetsmiljön utifrån den officiella statistiken (kapitel 2). Det andra
större blocket ger en lägesbeskrivning utifrån Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställningar (kapitel 3). I det sista kapitlet beskrivs iakttagelser från det
förebyggande arbetsmiljöarbetet (kapitel 4).
1
2
Regeringens hemsida, 2015. http://www.regeringen.se/sb/d/20039/a/255119
2009/10:248
Sid
4 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
Kapitel 1. Arbetslivets omvandling - Strukturella
sammanhang
En god arbetsmiljö medför vinster för företagen, samhället och individen. De
stora samhällsförändringarna idag (exempelvis migration och demografisk
utveckling) påverkar alla länder på något sätt – både positivt och negativt. Vad
gäller arbetsmiljön riskerar det dock alltför ofta vara i negativ bemärkelse. Detta
särskilt om man tar i beaktande aspekter såsom arbetsmarknadens uppsplittring
med otydliga ansvarsförhållanden och ett ökat användande av
underentreprenörer inom ett flertal branscher. Lägg därtill ett ökat tryck på
arbetstagarna att acceptera osäkra och otrygga anställningsförhållanden. Detta
sammantaget ökar risken för en sämre arbetsmiljö – både fysiskt och psykiskt.
Det som nu sker i ett antal medlemsstater inom Europeiska unionen, där
generella lättnader i regelverken inom arbetsmiljöområdet diskuteras, kan ha en
negativ inverkan på arbetstagare och välfärd.
Ett antal utvecklingstendenser på makronivå har således stor betydelse för
arbetsmiljöområdet och har varit särskilt viktiga för arbetsmarknadens parter
och för berörda myndigheter de senaste fem åren3.
Arbetsmarknadens nya former – jobbstrukturen har ändrats
Utveckling och förändring inom olika samhällssektorer har fått konsekvenser
för arbetsmiljöarbetet på många olika sätt. Jobbstrukturen i Sverige har
polariserats sedan millennieskiftet, både låg- och höglönejobb har vuxit relativt
mer än jobb i lönenivåerna däremellan. Detta kan förklaras av välkända faktorer
som ny teknik och globalisering, men också av den förda politiken under 2000talet. Andelen tjänsteproducerande företag har ökat som ett resultat av trenden
att fler verksamheter inom såväl privat som offentlig sektor lagts ut till
entreprenörer. Många av dessa verksamheter ställer relativt låga krav på
utbildning och tidigare erfarenhet och blir därför ofta ingångsyrken på
arbetsmarknaden (telemarketing, städning, service).
Samtidigt växer också verksamheter som ställer mycket höga krav på såväl
formell som informell kompetens och utbildning (konsultverksamhet,
utbildning, vård). Dessa arbeten nischas och specialiseras i allt högre grad.
Anställningsförhållandena blir mer ”flexibla”, med ökad rörlighet, korta
kontrakt och oklara anställningsförhållanden. Samhällets mångfald ökar, och de
Denna genomgång av strukturella förhållanden inom arbetslivet över tid utgår från Arbetsmiljöverkets 12
omvärldsanalysrapporter som tagits fram med början 2009. De förhållanden som nämns i detta kapitel utgör
en summering av de trender och förhållanden som identifierats i så gott som samtliga av verkets
omvärldsrapporter från 2009 till 2014.
3
Sid
5 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
förändrade reglerna för arbetskraftsinvandring har inneburit ökad invandring
med temporära tillstånd.
Ökad tjänstesektor – förändrad arbetsorganisation
Under perioden 2010 till 2015 har den accelererande övergången till mer av ett
tjänstesamhälle medfört stora förändringar både i arbetslivet och
arbetsmarknaden, och medfört en tyngdpunktsförskjutning mot psykosociala
ohälsofaktorer inom arbetsmiljöområdets ohälsopanorama.
I Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsorsakade besvär 2014 framgår att nästan var
fjärde sysselsatt någon gång under det senaste året upplevt att de har fysiska
eller psykiska besvär som orsakats av deras arbete. Jämfört med motsvarande
studie år 2012 innebär detta en betydande ökning - framförallt när det gäller
besvär orsakade av stress och andra psykiska påfrestningar. Dessförinnan har
andelen kvinnor och män som uppger att de har besvär till följd av sitt arbete
minskat trendmässigt sedan år 2006.
I november 2014 skrev Försäkringskassan upp prognosen för
sjukskrivningstalen. Mest ökade sjukskrivningarna orsakade av just psykisk
ohälsa vilka nu utgör den största diagnosgruppen för nybeviljad sjukersättning
för både män och kvinnor. Dessa sjukskrivingar tenderar också att bli längre än
en genomsnittlig sjukskrivning, varför de också är mer kostsamma.
Fler äldre i arbetslivet – en demografisk utmaning
Mot bakgrund av den demografiska utvecklingen som Sverige står inför är
frågan om de äldres deltagande i arbetslivet en central strukturell utmaning i
svenskt arbetsliv och i dagens arbetsmiljöpolitiska utmaningar.
Ett exempel på hur arbetsmiljön tar plats i den politiska diskussionen är
Pensionsåldersutredningens slutbetänkande4. Utredningens slutsats är att
värnandet av den goda arbetsmiljön utgör huvudspåret för att kunna bibehålla
den svenska välfärden. Det handlar dock inte bara om att få människor att
kunna jobba längre, att förlänga sitt arbetsliv, utan om ett ”hela-livet
perspektiv”. Ungdomar ska tidigare kunna få tillträde till arbetsmarknaden,
erhålla säkra arbetsplatser och allteftersom arbetslivet fortlöper kunna balansera
sitt privatliv med ett säkert och utvecklande arbetsliv. Det här är frågor som är
allomfattande och som samtliga länder i Europa har att hantera.
Anledningen är att problemet med den demografiska övergången från en
relativt jämn demografisk fördelning till en överrepresentation av äldre
individer i befolkningen blir påtagligare för varje år som går.
4
Regeringen, 2013. Åtgärder för ett längre arbetsliv. SOU 2013:25.
Sid
6 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
I en kunskapssammanställning5 från Arbetsmiljöverket görs en
överslagsberäkning på den samhällsekonomiska kostnaden av ett förkortat
arbetsliv. Enligt beräkningarna är det produktionsvärde som en individ bidrar
med under ett år ca 400 000 kronor, lågt räknat. Om exempelvis 1 000 personer
lämnar arbetslivet ett år i förtid på grund av en dålig arbetsmiljö motsvarar
detta en samhällsekonomisk produktionsförlust på 400 miljoner kronor.
Mot denna bakgrund är det viktigt att analysera om det går att förlänga tiden
som en person befinner sig i arbetslivet samt vilka hinder som finns för detta.
I den officiella statistikrapporten Arbetsmiljön 2013 framkommer att ungefär 14
procent av de svarande individerna, i åldern 50-64 år, inte tror sig, eller är
osäkra på om de kommer, kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder inom
sitt nuvarande yrke. För kvinnor är detta vanligast bland lågutbildade lärare,
grund- och gymnasielärare samt lågutbildad servicepersonal. För män är det
istället gruv-, bygg- och anläggningsarbetare och hantverkare som oftare svarat
att de inte tror sig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder tillsammans
med lågutbildad servicepersonal. Faktorer i arbetsmiljön som har en bevisat
negativ effekt på hälsan och ett starkt samband med sjuk- och
förtidspensionering är bland annat en fysiskt tung arbetsmiljö med påfrestande
rörelser för rygg och nacke, repetitiva arbetsuppgifter, stående arbetsposition,
höga ljud, obekväm arbetsposition och hukande.6 En mängd forskning visar
också att låg kontroll i kombination med höga krav har negativ inverkan på
tidpunkten som en individ väljer, eller tvingas, att ta ut sin pension.7
Andelen tillfälligt anställda ökar 8
Andelen anställda som har tillfälliga anställningar har endast ökat marginellt
mellan år 2005 och 2014. I ett längre perspektiv, sedan 1987, har dock andelen
ökat från nivåer på i genomsnitt cirka 11 procent under 1990-talets första hälft
till 16,7 procent av de anställda 2014. Särskilt kvinnor och unga har en högre
andel tillfälliga anställningar. Under 2010- talet var i genomsnitt cirka 56
procent av de tidsbegränsat anställda kvinnor. År 2014 hade 19 procent av de
anställda kvinnorna en tidsbegränsad anställning, medan motsvarande siffra
bland männen var 15 procent.
Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften, Rapport 2014:8
Ibid, s. 20
7 Ibid, s. 18
8 SCB (2014) definierar ”tidsbegränsat anställda” som: Sysselsatta personer som varken är fast anställda, företagare
eller medhjälpande hushållsmedlemmar räknas i AKU som tidsbegränsat anställda. Dessa anställda omfattar personer
med exempelvis vikariat, säsongsarbete, provanställning eller objekts/projektanställning. Personer som har en
tidsbegränsad anställning men en fast anställning i botten räknas inte till tidsbegränsat anställda då de inte har samma
lösa anknytning till arbetsmarknaden som övriga tidsbegränsat anställda har. De tidsbegränsat anställda kan delas in
efter typ av tidsbegränsad anställning.
5
6
Sid
7 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
Bland utrikesfödda var andelen tidsbegränsat anställda högre under hela
perioden. Andelen ökar också över tid, från 21 procent 2005 till 24 procent 2014.
Bemanningsföretagens andel av de sysselsatta är relativt låg jämfört med andra
europeiska länder. Däremot har branschen sysselsättningsmässigt utvecklats
snabbt sedan avregleringen i början av 1990-talet. Idag uppgår den till cirka 46
000 årsanställda personer, vilket kan jämföras med nivåerna runt 5-7 000 vid
mitten av 1990-talet. Trots den stora ökningen de senaste åren är andelen
sysselsatta i bemanningsbranschen, relativt det totala antalet sysselsatta i
ekonomin, fortfarande lägre än genomsnittet i Europa. År 2010 var
sysselsättningsandelen för bemanningsbranschen i Sverige 1,2 procent.
Motsvarande siffra för Europa var 1,6 procent, med länder som Storbritannien
och Nederländerna i toppen. I USA var andelen 1,8 procent.
Ökad migration – ökad segregering
Arbetskraften blir allt rörligare i Europa och världen. Olika faktorer samspelar
vilket innebär ökade incitament för individer att flytta på sig då deras
möjligheter att försörja sig gynnas av det. Under de senaste åren har det skett en
ökad arbetskraftsinvandring till Sverige.
En bidragande faktor till detta är en ökad efterfrågan på arbetskraft till de
sektorer där den inhemska arbetskraften inte räcker till eller kan matchas mot
behoven av en viss kompetens. Migrerande arbetskraft återfinns ofta i
verksamheter med dålig arbetsmiljö och sämre villkor än för den reguljära
arbetskraften.
Sverige har idag en etniskt segregerad arbetsmarknad, med en hög andel
utrikesfödda inom låglöneyrken, så som städbranschen, textil- och
fordonsindustri, hotell- och restaurangnäring, trädgård och jordbruk samt inom
vård och omsorg. Många av de sysselsatta inom dessa branscher har icketypiska anställningskontrakt och korttidsanställningar oftare än infödda
svenskar. Detta beror ofta på en dålig matchning mellan utbildning och arbete.
Den alltmer globaliserade arbetsmarknaden innebär en ökning av
underentreprenörer från andra länder. Detta kan leda till oklara
ansvarsförhållanden och att språkförbistring på vissa arbetsplatser äventyrar
säkerheten. I en europeisk företagsundersökning om nya och framväxande hot,
ESENER, har det kartlagts hur arbetsmiljöfrågorna hanteras i praktiken på
europeiska arbetsplatser. Resultaten visade bland annat att en stor andel av de
tillfrågade arbetsgivarna upplevde att vissa anställda har svårt att förstå det
språk som talas på arbetsplatsen.
Sid
8 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
Ökade krav på information och kommunikation på intressenternas villkor
Den stora generationsväxlingen och den ökade rörligheten i ett alltmer
globaliserat arbetsliv innebär nya förutsättningar för kunskapsinhämtning och
kommunikation. Internets stora betydelse och den ökade mobilanvändningen är
en utveckling som möjliggör, och kräver, nya sätt att kommunicera.
Intressenterna är i ökad utsträckning också mer heterogena än tidigare, med
mer varierande förkunskaper, utbildning och språkliga förutsättningar. Unga
och unga vuxna är vana vid användningen av IT och de kommunicerar mycket
och snabbt genom flera medier. Samtidigt har migranter, utländsk arbetskraft
och underentreprenörer från andra länder andra förutsättningar vad gäller
språk och förkunskap om svenska krav på arbetsmiljö och attityder till
arbetsmiljöarbete i stort.
Behoven i dessa målgrupper är olika och det är viktigt att kunna
målgruppsanpassa både innehåll, form och kanal för att kunna leverera service
och information som tillgodoser intressenternas behov. Detta ställer krav på
förändrade arbetssätt och nya metoder för att fånga vilka behoven är. I detta
kommunikationsarbete är den långsiktiga relationen och dialogen central. När
innehållet är konkret, ger ett mervärde samt presenteras på ett inspirerande sätt,
ökar chanserna till spridning av innehållet.
Många intressenter vill göra rätt och efterfrågar direkta råd och svar på olika
frågor. Det krävs ett långsiktigt kommunikationsarbete där relationen mellan
arbetsgivare och myndigheter vårdas och möjlighet ges till fortsatt dialog. För
företag och organisationer som har lägre kunskap om arbetsmiljöarbete är det
viktigt att skapa motivation och intresse för arbetsmiljöaspekter som ligger nära
den egna verksamheten. Tidigare kommunikationsinsatser visar att arbetsgivare
som blivit varskodda om planerade inspektionsinsatser inom den egna
branschen blivit starkt motiverade att ta till sig budskap från Arbetsmiljöverket.
Sid
9 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
Kapitel 2. Arbetslivet och ohälsan kopplad till arbetet
I Sverige har under åren 2010 – 2014 totalt 230 arbetstagare och egenföretagare i
den svenska officiella arbetsskadestatistiken avlidit till följd av olyckor på
arbetet. Antalet anmälda arbetsskador har under dessa år varierat mellan drygt
104 000 som lägst år 2010 och cirka 116 000 som högst år 2013. Vid frågor
angående arbetsorsakade besvär år 2014 uppger 24 procent av de sysselsatta, att
de upplever besvär som orsakats av arbetet.
I Sverige råkar män ut för fler olyckor än kvinnor. Kvinnor står emellertid för
merparten av de anmälda arbetsskadorna och har ett högre ohälsotal än män.
De blir både sjuka och slits ut under en längre tid, vilket i vissa fall leder till
tidigarelagt utträde ur arbetsmarknaden.
Arbetsmiljöverkets tre officiella statistikrapporter
Arbetsmiljöverket har regeringens uppdrag att samla in och sammanställa
arbetsmiljö- och arbetsskadestatistik. Statistiken presenteras i tre officiella
statistikrapporter:



Arbetsskador – ställs samman varje år
Arbetsmiljön – ställs samman vartannat år
Arbetsorsakade besvär – ställs samman vart annat år
Arbetsskaderapporten handlar huvudsakligen om att presentera hur
anmälningar av arbetsskador ser ut föregående år. Det är emellertid ett faktum
att alla arbetsskador inte anmäls vilket gör det nödvändigt att försöka fånga in
signaler om arbetsmiljön i svenskt arbetsliv från fler källor än från
arbetsskadeanmälningarna. Rapporterna Arbetsmiljön och Arbetsorsakade
besvär bygger på enkätundersökningar som syftar till att ringa in dessa signaler.
I figuren nedan framgår hur de tre officiella statistikrapporterna förhåller sig till
varandra.
Sid
10 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
Flest dödsolyckor per sysselsatta inom jord och skog
Under perioden 2005-2014 har dödsolyckor i arbetet i den svenska
förvärvsarbetande befolkningen minskat med 40 procent, från 68 till 41
dödsolyckor. År 2009 sjönk antalet dödsolyckor i arbetet, under den pågående
lågkonjunkturen, men steg återigen året efter. 2012 och 2013 minskade
dödsolyckorna jämfört med åren innan, men ökade återigen något 2014.
År 2014 inträffade 41 arbetsolyckor med dödlig utgång bland arbetstagare och
egenföretagare som ingår i den svenska officiella arbetsskadestatistiken. Utöver
dessa har det inträffat 11 dödsolyckor där den drabbade personen inte är
förvärvsarbetande, men omfattas av arbetsskadeförsäkringen, eller är en
utländsk arbetskraft.
När det gäller dödsolyckor som drabbar utländsk arbetskraft i Sverige finns
ingen tillgång till person- eller företagsuppgifter, varför dessa endast redovisas
bland ”övriga”. Från 2010 till 2014 drabbade 33 dödsolyckor i Sverige utländsk
arbetskraft.
Figur 1. Antal dödsolyckor, år 2005-2014.
Källa: Arbetsmiljöverket/ISA
Det är framförallt fyra branschgrupper som dominerat dödsolyckorna i arbetet
2005-2014. Det handlar om byggverksamhet, jord och skog, tillverkning samt
transport och magasinering, där jord och skog står för överlägset flest dödsolyckor
i förhållande till antal sysselsatta. När dödsolyckorna i arbete minskade 2012
och 2013 var det i dessa fyra branschgrupper som dödsolyckorna minskade. År
Sid
11 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
2014 ökade återigen dödsolyckorna i tre av dessa branscher. Undantaget var
tillverkningsindustrin där minskningen fortsatte.
Utvecklingen av arbetsskador - vilken roll har samhällsekonomin?
Under de finansiella krisåren 2008-2009 nådde anmälningarna av arbetsskador
sin lägsta nivå på många år, för att återigen vända uppåt år 2010. Detta väckte
diskussionen om ekonomiska fluktuationers inverkan på risken för att råka ut
för, och benägenheten att anmäla, en arbetsskada. Arbetsmiljöverket genomförde därför en analys9 för att undersöka hur arbetsskadeutvecklingen sett ut i
relation till utvecklingen i samhällsekonomin mellan år 2003 till 2010. I
rapporten belyses utvecklingen av anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och
arbetssjukdomar.
Vid bedömning av om antalet arbetsskador, arbetsolyckor med sjukfrånvaro
och arbetssjukdomar, ökat eller minskat under en period är det viktigt att sätta
antalet anmälningar i förhållande till antalet sysselsatta. Detta eftersom en
kraftig minskning av anmälningar av arbetsskador skulle kunna bero på att
färre har ett arbete att åka till. Antalet sysselsatta i ekonomin ökade totalt sett
mellan 2003 och 2010, med undantag för år 2009, alltså året efter att finanskrisen
brutit ut i USA. Under denna period minskade också andelen anmälda
arbetsskador per sysselsatt trots att medelantalet sysselsatta per år ökade.
Särskilt tydlig var minskningen för anmälningar av arbetssjukdom. De varuproducerande branscherna, som framförallt representeras av tillverkning,
drabbades hårt av den ekonomiska krisen i form av kraftigt minskad
arbetsproduktivitet och sysselsättning under de värsta krisåren 2008-2009.
Under denna period minskade arbetsskadeanmälningarna mer inom
varuproduktion än inom tjänsteproduktion (se figur 2). Det var dock inte inom
alla sektorer som arbetsskadorna minskade. Inom offentligt finansierad
verksamhet, där vård, omsorg, skola och offentlig förvaltning ingår, minskade
anmälningarna inte alls. År 2010 stod offentligt finansierad verksamhet för den
största andelen anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar.
Arbetsmiljöstatistisk rapport Arbetsmiljöverket. Nedåtgående trend av anmälda arbetsskador- Tillfälligt avbrott?
Rapport 2011:3
9
Sid
12 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
Figur 2. Antal anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar fördelat efter tre
branschgrupper. År 2005-2014.
14000
12000
Offentliga tjänsterArbetsolycka
10000
Privata tjänsteproducerande
branscher - Arbetsolycka
8000
Varuproducerande
branscher - arbetsolycka
6000
Offentliga tjänsterArbetssjukdom
4000
Varuproducerande
branscher - arbetssjukdom
2000
Privata tjänsteproducerande
branscher - arbetssjukdom
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Källa: Arbetsmiljöverket/ISA
Slutsatserna i denna trendstudie är att samhällsekonomin till viss del verkar ha
haft inflytande över antal anmälda arbetsskador; både när det gäller omfattning
samt vilka delar och grupper på arbetsmarknaden som påverkats. Detta
eftersom antalet arbetsskadeanmälningar under krisåren minskade inom de
branscher som finanskrisen drabbat hårdast i form av produktivitet och
sysselsättning. Under 2010 syns emellertid inte en ökning enligt samma princip;
antalet arbetsskadeanmälningar ökar inte mest i de branscher där
arbetsproduktiviteten ökar mest, utan ökar lika mycket i samtliga branscher.
Detta indikerar att andra faktorer, än de som tagits med i analysen, troligen
svarar för en del av förändringen av anmälda arbetsskador.
En pågående studie10 bekräftar de tidigare slutsatserna, det vill säga att
bakomliggande långsiktiga strukturförändringar påverkar antalet anmälda
arbetsolyckor med sjukfrånvaro i svenskt arbetsliv. De strukturfaktorer som
ingår i de pågående analyserna är valda efter resultaten i en första riskanalys
gjord av Arbetsmiljöverket 2014. Den redan publicerade studien11 visar att
risken för att råka ut för en arbetsolycka med sjukfrånvaro är större i vissa
yrken och branscher samt varierar med arbetsställets storlek. Risken visade sig
även vara större för personer med låg utbildningsnivå.
Arbetsmiljöverkets projekt Utveckling av statistisk analys, och i dess tema Arbetsmiljörisk. Rapporten
planeras publiceras under år 2015. Arbetsnamn: Strukturomvandling och arbetsolyckor med sjukfrånvaro under tre
decennier.
11 Arbetsmiljöverkets analysrapporter 2014:2. Riskfaktorer för arbetsolycka ˗ bakomliggande faktorers inverkan på
individens olycksrisk.
10
Sid
13 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
Efter den stora nedgången av arbetsskadeanmälningar år 2009 ökade
arbetsskadorna fram till år 2013. Arbetsolyckor utan sjukfrånvaro utgör den
största andelen anmälda arbetsskador relaterat till antalet sysselsatta. Hittills
har Arbetsmiljöverkets resurser allokerats till att föra fullständig statistik över
arbetsolyckor med sjukfrånvaro och arbetssjukdomar, varför fullständig
statistik inte finns att tillgå kring de övriga skadetyperna. När det gäller
anmälningar av arbetsolyckor med sjukfrånvaro berör dessa oftare män än
kvinnor. För arbetssjukdomar, arbetsolyckor utan sjukfrånvaro och
färdolycksfall är förhållandet det omvända; anmälningarna är fler bland
kvinnor än bland män.
Kvinnor och män råkar ut för olika typer av arbetsolyckor
I den senaste officiella statistikrapporten Arbetsorsakade besvär 2014 uppgav
5,3 procent av kvinnorna och 5,8 procent av männen att de under de senaste 12
månaderna haft besvär som orsakats av en arbetsolycka. Uppskattningsvis
skulle det i absoluta tal röra sig om ungefär 117 000 kvinnor och 140 000 män. 38
procent av de med besvär uppgav att de varit sjukskrivna på grund av dessa
besvär, vilket skulle innebära ungefär 97 000 personer räknat på hela den
sysselsatta befolkningen. Detta är mer än dubbelt så mycket som antalet
anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro som legat runt knappt 30 000
anmälningar under de senaste åren. I samma undersökning framgår att endast
13 procent, av de som uppgett att de har arbetsrelaterade besvär av något slag,
anmält sina besvär till Försäkringskassan.
När de anmälningar som kommit in till Försäkringskassan studeras är det några
branschgrupper som de senaste fem åren utmärkt sig när det gäller flest
anmälningar per 1 000 sysselsatta för både kvinnor och män. Dessa är
vattenförsörjning, utvinning av mineral, tillverkning och transport och magasinering.
De näringsgrenar som står för det största antalet anmälningar är istället
tillverkning för män och vård och omsorg när olyckorna gäller kvinnor.
År 2013 var de mest drabbade yrkesgrupperna per 1 000 förvärvsarbetande för
kvinnor transport och maskinförararbeten samt process- och maskinoperatörsarbeten.
För män var det processoperatörer inom trä- och pappersindustri samt övriga
montörer som anmälde flest arbetsolyckor med sjukfrånvaro i förhållande till
antalet sysselsatta.
Sid
14 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
Figur 3. Orsak till anmäld arbetsolycka med sjukfrånvaro fördelat på kvinnor och män. År 20102014. Procent.
Källa: Arbetsmiljöverket/ISA
Figurerna ovan visar de vanligaste orsakerna till anmäld arbetsolycka med
sjukfrånvaro uppdelat på kvinnor och män för de senaste fem åren. För kvinnor
är fall av person den vanligaste orsaken till olyckan medan förlorad kontroll, då
oftast över transportutrustning eller handverktyg, är vanligast för män. Hot och
våld är en betydligt vanligare orsak till anmälan för kvinnor än för män, medan
bristning, ras och glidning av föremål är betydligt vanligare för män än för
kvinnor.
Arbetssjukdomar kopplade till psykisk ohälsa ökar
Antalet anmälda arbetssjukdomar är för kvinnor flest inom vård och omsorg och
när det gäller män är de flest inom tillverkning.
I Arbetsorsakade besvär 201412 framgår att nästan var fjärde sysselsatt person i
Sverige upplever besvär till följd av arbetet. Kvinnor uppger generellt att de har
mer besvär som kan kopplas till arbetet än män. Omkring 27 procent av de
sysselsatta kvinnorna och 20 procent av de sysselsatta männen hade kroppsliga
och/eller andra typer av arbetsorsakade besvär år 2014. Jämfört med 2012
innebär detta en betydande ökning, framför allt bland kvinnor. Det är då främst
andra besvär än kroppsliga, som exempelvis beror på arbetets innehåll, dåliga
relationer till chefer och arbetskamrater, hot och våld etc., som ökat mellan år
2013 och 2014, för både män och kvinnor. Mellan dessa år ökade stress och
andra psykiska påfrestningar med nästan 40 procent. För kvinnor är detta den
högsta nivån som påträffats för denna, eller motsvarande, variabel sedan
mätningarna startade år 1991. Dessförinnan, mellan år 2008-2012 låg andelen
kvinnor och män som upplevt besvär på grund av stress och andra psykiska
påfrestningar på en relativt jämn nivå. Fysisk belastning har också ökat under
de senaste två åren för både kvinnor och män, även om ökningen är mycket
liten för män.
12
Arbetsmiljöverket och SCB. Arbetsorsakade besvär 2014. Rapport 2014:4
Sid
15 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
Arbetsmiljöundersökningen från år 201313 visar, i linje med resultaten i
Arbetsorsakade besvär, bland annat att andelen kvinnor som har svårt att sova
på grund av tankar på jobbet har ökat kraftigt mellan år 2011 och 2013 och
ligger nu på den högsta nivån sedan undersökningens start. Samma
undersökning visar också att andelen personer som har svårt att påverka sin
arbetstakt har ökat med 5 procentenheter sedan 2003. Det är då en betydligt
större andel kvinnor än män som har svårt att påverka sin arbetstakt där siffran
är 61 procent för kvinnor jämfört med 45 procent för män. Arbetstakten upplevs
vara särskilt svår att styra inom kvinnodominerade yrken där arbetsuppgifterna
i hög grad styrs av kontakten med andra människor, såsom patienter, kunder
eller elever. Samtidigt visar Arbetsmiljöundersökningen att andelen kvinnor
och män som lyfter 15 kg flera gånger per dag minskat sedan 1995.
I november 2014 skrev Försäkringskassan upp prognosen för
sjukskrivningstalen. Mest ökade sjukskrivningarna orsakade av psykisk ohälsa
vilka nu utgör den största diagnosgruppen för nybeviljad sjukersättning för
både män och kvinnor. Dessa sjukskrivingar tenderar också att bli längre än en
genomsnittlig sjukskrivning, varför de också är mer kostsamma.
Precis som de ovanstående signalerna indikerar har också arbetssjukdomarna
kopplade till psykisk ohälsa samtidigt ökat med drygt 40 procent sedan år 2010.
För kvinnor var sociala och organisatoriska orsaker den vanligaste orsaken till
anmäld arbetssjukdom under 2014. Detta betyder att kroppsliga
belastningsfaktorer inte längre är den vanligaste orsaken till anmäld
arbetssjukdom för kvinnor. Anmälda arbetssjukdomar kopplade till psykisk
ohälsa är vanligast förekommande inom offentlig sektor, dvs. inom vård, skola
och omsorg, vilket också är en kvinnodominerad bransch. För män är emellertid
belastningsfaktorer fortfarande den vanligaste orsaken till anmäld
arbetssjukdom.
Figur 4. Orsak till anmäld arbetssjukdom fördelat på kvinnor och män. År 2010-2014. Procent.
Källa: Arbetsmiljöverket/ISA
13
Arbetsmiljöverket och SCB. Arbetsmiljön 2013. Rapport 2014:03
Sid
16 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
I diagrammen ovan presenteras de vanligaste orsakerna till anmäld
arbetssjukdom för de senaste fem åren sammanslaget. Siffrorna skiljer sig då
från hur det ser ut år 2014 då den vanligaste orsaken till arbetssjukdom för
kvinnor ur ett längre perspektiv är belastningsfaktorer. När det gäller
belastningsfaktorer är dessa för kvinnor vanligast inom vård och omsorg samt
tillverkning medan de för män är vanligast inom byggverksamhet och
tillverkning.
Allvarliga olyckor och tillbud- hot och våld ökar
Allvarliga arbetsplatsolyckor och tillbud ska enligt 3 kap 3 a § Arbetsmiljölagen
anmälas till Arbetsmiljöverket. Eftersom registret för dessa anmälningar inte
uppfyller kraven för ett statistikregister ingår dessa siffror inte i den officiella
statistiken. Dessa utgör emellertid en viktig signal om arbetsmiljön i svenskt
arbetsliv varför statistiken trots detta redovisas i detta avsnitt.
Mellan 2010 och 2014 ökade anmälningarna enligt 3 kap 3 a § Arbetsmiljölagen
med 12 procent, från 12 191 till 13 635 anmälningar. Anmälningarna ökade med
10 procent 2014 jämfört med 2013 och mellan 2012 och 2013 var ökningen 11
procent. Ökningen är något större bland de anmälda allvarliga olyckorna (+ 13
%) än bland de allvarliga tillbuden (+ 7 %). Det bör poängteras att
anmälningarna totalt minskade med 15 procent mellan 2011 och 2012, efter
införandet av den gemensamma webbportalen för anmälan av arbetsskada
enligt arbetsskadeförsäkringen och anmälan enligt 3 kap 3 a § Arbetsmiljölagen.
Från 2012, då den nya webbportalen startade, har det anmälts antalsmässigt
flest allvarliga arbetsplatsolyckor och tillbud från branschgruppen transport och
magasinering med drygt 6 000 anmälningar 2012-2014. Därefter följer tillverkning,
utbildning och vård och omsorg med cirka 5 000 anmälningar vardera.
Anmälningarna från alla dessa grupper har ökat mellan 2012 och 2014.
När det gäller branschgrupper som gjort flest anmälningar i förhållande till
antal sysselsatta är det också transport och magasinering som ligger i topp.
Därefter följer de två branschgrupperna vattenförsörjning; avfallsrening,
avloppshantering och sanering samt utvinning av mineral.
När det handlar om orsakerna till anmälningar av allvarliga olycka är det hot
och våld som ökat mest antalsmässigt mellan 2012 och 2014.
Sid
17 (39)
Datum
Vår beteckning
2015-05-26
2015/007002
Figur 5. Antal anmälningar av allvarliga olyckor respektive tillbud. År 2010 – 2014.
Allvarligt tillbud
Allvarlig olycka
16000
14000
12000
10000
8000
6980
7103
5148
4627
5840
6000
4000
2000
6244
6582
7277
7795
5211
2010
2011
2012
2013
2014
0
Källa: Arbetsmiljöverket/SARA 2010-2011, E-skada 2012-2014
Könsskillnader i ersättningsgrad för arbetsskada
Alla arbetsskador ska enligt Socialförsäkringsbalken anmälas till
Försäkringskassan. Då finns det möjlighet att få ersättning från
arbetsskadeförsäkringen. I regel görs arbetsskadeanmälan först till
Försäkringskassan varefter en kompletterande anmälan kan göras till AFAförsäkring för de som omfattas av trygghetsförsäkringen. Trygghetsförsäkring
vid arbetsskada, TFA, omfattar samtliga anställda inom avtalsområdena
Svenskt Näringsliv/LO/PTK och kooperationen. AFA Försäkring har också
uppdraget att administrera och reglera arbetsskador i enlighet med det statliga
personskadeavtalet (PSA), och har därför information om i stort sett alla
anmälda arbetsskador i Sverige. I detta register saknas emellertid information
om egenföretagare som inte omfattas av försäkringen. Det finns därför
svårigheter att jämföra de olika statistikkällorna med varandra eftersom de
innehåller olika typer av anmälningar från olika grupper i arbetslivet. Därför
presenteras källorna i detta avsnitt i huvudsak separerade från varandra.
Figur 6. Andel godkända arbetsskador enligt AFA Försäkrings arbetsskadeförsäkring per totalt
antal inkomna ansökningar. Arbetsolyckor med sjukfrånvaro, färdolyckor och arbetssjukdomar.
År 2005-2012. Procent.
Kvinnor
Män
80
60
40
20
0
2005
2006
Källa: AFA Försäkring
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Sid
18 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
Figuren ovan visar andelen godkända arbetsskador per anmälda arbetsskador
till AFA-försäkring. Det framgår då att andelen godkända arbetsskador är större
för män än för kvinnor. Detta skulle, åtminstone delvis, kunna bero på att
andelen arbetsskador som klassas som en allvarlig olycka är nästan dubbelt så
många för män som för kvinnor.
Samma mönster präglar Försäkringskassans statistik över godkända
egenlivräntor, där män oftare får godkänt på sin ansökan än kvinnor, både när
det gäller arbetssjukdomar och arbetsolyckor med sjukfrånvaro. Denna
problematik är väl känd och utredningar har gjorts, bland annat av
inspektionen för socialförsäkringen (ISF)14, för att utreda beslut om arbetsskada
ur ett jämställdhetsperspektiv. I denna studie framkommer att medicinsk
vetenskaplig bevisning är avgörande för om en arbetsskada ska godkännas för
livränta eller inte. ISFs utredning pekar på att män i större utsträckning än
kvinnor är sysselsatta i yrken där exponeringen har större vetenskapligt stöd för
att ha skadlig inverkan, vilket således påverkar möjligheterna att få ersättning.
14
Beslut om arbetsskada ur ett jämställdhetsperspektiv, ISF, Rapport 2011:15
Sid
19 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
Kapitel 3. Arbetslivet och ohälsans utveckling –
lägesbeskrivningar hämtade ur Arbetsmiljöverkets
kunskapssammanställningar
Exponering
Kemiska faktorer, medicinska och mikrobiologiska risker
Lägesbild: Det tycks finnas goda kunskaper om risker att utsättas för enskilda
cancerframkallande ämnen och om hur yrkesrelaterad cancer uppkommer på
människa. Utifrån en sammantagen bild av den epidemiologiska litteraturen
har exempelvis en rapport visat att kvarts är carcinogent för människa och Cmärkts i gränsvärdeslistan.15 Man har också intresserat sig för olika kemikaliers
samverkanseffekter.16 Detta område är dock komplext. I alla yrkesmiljöer
exponeras man för fler än ett ämne, och vid jobbyte kan ytterligare ämnen
tillkomma. Eftersom cancer tar 10-40 år att utveckla hinner människor utsättas
för många olika typer av exponeringar i sitt yrkesliv, och det kan givetvis vara
svårt att identifiera vilka exponeringar som bidragit (mest) till canceruppkomst.
En slutsats är att det vetenskapliga underlaget är alltför magert vad gäller
generell kunskap om carcinogen samverkan och även samverkan mellan de 42
kemikalier som är märkta som cancerframkallande på myndighetens
gränsvärdeslista. Dock bör det påpekas att vissa kombinationer av
cancerframkallande ämnen med gränsvärde kan ge ökad risk, men storleken på
effekten kan inte anges kvantitativt. Den vanligaste samverkan som studerats är
asbest och tobaksrök och där epidemiologiska studier visar att de båda ämnena
ökar varandras enskilda effekter.17
Vid svetsning bildas mycket gaser och små partiklar som vid inandning
påverkar människors hälsa. Lägesbilden ger vid handen att många olika
effekter och sjukdomar kan uppstå vid svetsning; olika svetsmetoder ger
upphov till olika exponeringar vilka beskrivs i denna
kunskapssammanställning.18 Svetsning har associerats med flera olika
sjukdomar såsom kronisk bronkit, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL),
lunginflammation, sideros och hjärt-kärlsjukdom. Inandning av metaller
(aluminium, bly, mangan) kan påverka centrala nervsystemet. Därtill kan
svetsning av stål ge upphov till cancer, astma och påverka reproduktionen.
Relativt många arbetstagare berörs. Även om antalet svetsare i Sverige uppgår
till omkring 20-25 000 personer räknar man med att omkring 250 000 personer
Kvarts och dess cancerframkallande förmåga, Rapport 2011:5.
Carcinogena kemikalier i gränsvärdeslistan – samverkanseffekter, Rapport 2014:10.
17 Ibid s. 31.
18 Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning, Rapport 2013:5.
15
16
Sid
20 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
svetsar i sitt yrke utan att kalla sig för svetsare (som bilmekaniker). Gravida ska
skyddas från svetsrök, svetsare bör använda andningsskydd och punktutsug
bör alltid användas i lokalen där arbetet utförs för att förhindra att partiklar och
gaser sprids. De viktigaste förebyggande åtgärderna är utbildning och
ventilation, andra åtgärder som föreslås i rapporten är hälsokontroller och
vaccination mot pneumokocker (särskilt för rökare och äldre svetsare). Även
utvidgad biologisk provtagning föreslås i rapporten.19
Det finns dock inte tillräcklig kunskap om hälsoeffekterna eller
exponeringsnivåerna vid hantering av kolnanorör. Det visar en lägesbild från
2011.20 Forskningssammanställningen rekommenderar att
försiktighetsprincipen bör gälla vid tillverkning, hantering och användning av
kolnanorör och vid bearbetning av material som innehåller kolnanorör. Det är
också svårt att bedöma kolnanorörens toxicitet. Relevanta studier på människa
saknas. Flera studier har uppvisat effekter på försöksdjur vid ganska låga
koncentrationer, samtidigt som andra studier inte påvisar några effekter eller
effekter först vid höga doser.21 Eftersom asbest och kolnanorör uppvisar fysiska
likheter finns misstankar om att de skulle vara skadliga för människan på
samma sätt, d v s orsaka fibros i lungor och luftvägar samt lungcancer och
mesoteliom. Det finns dock inte tillräckligt många långtidsstudier gjorda med
upprepad exponering för att sådana slutsatser med säkerhet ska kunna dras.22
För att få en lägesbild av vilka risker som finns inom elavfallsbranschen och
vilka exponeringar som människor utsätts för vid insamling och hantering av
avfallet, gjordes en genomgång av (det mycket magra) forskningsläget på
området samt kompletterades med mätrapporter och intervjuer med olika
aktörer inom branschen.23 Elavfall är miljöfarligt om inte avfallet hanteras
korrekt. Det innehåller flera skadliga ämnen som exempelvis bromerade
flamskyddsmedel, bly, kvicksilver och kadmium. Elavfallsbranschen har funnits
i ett decennium i Sverige, men inga uppgifter finns samlade om hur många
anställda som arbetar inom branschen.24 Däremot tillhör renhållnings- och
avfallsarbetare (där de som arbetar med återvinning av elavfall delvis ingår) de
yrkesgrupper som har allra högst förekomst av anmälda olycksfall och
arbetssjukdomar. Majoriteten av de anställda är lågutbildade, en relativt stor
andel är inhyrda från bemanningsföretag och särskilt inom kommunala
verksamheter kan det (förutom den egna personalen) finnas personer som
Ibid s. 22-26.
Kolnanorör – exponering, toxikologi och skyddsåtgärder, Rapport 2011:1.
21 Ibid s. 9.
22 Ibid s. 9.
23 Kemisk exponering och hälsorisker vid hantering av elavfall, Rapport 2012:17.
24 Ibid s. 5.
19
20
Sid
21 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
arbetstränar eller på annat sätt har en anpassad arbetssituation. 25 Det är en
lönsam bransch: produkterna har en kort livslängd och det lönar sig att
återvinna värdefulla metaller. I Sverige har branschen växt kraftigt och den
beräknas öka.26 De vetenskapliga studier av arbetsmiljön som har genomförts
har fokuserat på förbehandling av elavfall, men inga studier har gjorts på den
personal som arbetar på insamlingsplatser eller med elavfallstransporter.
Lägesbilden uppvisar en komplex exponeringssituation, och den omfattar flera
olika toxiska metaller som bromerade flamskyddsmedel samt en fysiskt tung,
bullrande och dammig arbetsmiljö.27 Det saknas studier av hälsoeffekter.
Erfarenheter från undersökningar på yrkes- och miljömedicinska kliniker samt
från branschen visar på patientbesvär från ögon, andningsvägar och hud.
Rekommendationen är att fortsätta studera förekomsten av besvär på
gruppnivå, samt luftprovtagningar för att kontrollera att de hygieniska
gränsvärdena inte överskrids vid de arbetsmoment där man vet att risk för
exponering finns.28
Kunskap har tagits fram avseende risker vid förvaring och transport av
träpellets, träflis och timmer i slutna utrymmen.29 De väsentligaste riskerna
beskrivs, hur de uppstår och hur de kan undvikas. Lägesbilden ger vid handen
att risker i samband med transport och lagring av träpellets, flis och timmer kan
delas in i tre typer: gaser, syrebrist; damm och brandrisker (på fartyg, i
pelletsförråd, i planlager med pellets). 2011 saknades det formella riktlinjer om
hur pelletsförråd ska konstrueras.30 Vid förvaring och transport av träpellets,
flis och timmer förbrukas syret och det bildas giftiga gaser kolmonoxid och
koldioxid som tillsammans ger farliga nivåer. Även damm är ett vanligt
problem som kan ge besvär på hud, i ögon och luftvägar. Förebyggande
åtgärder för att minska riskerna: utbildning, ventilation, skyddsvakt som
kommunicerar med den som går in i utrymmena, mätutrustning för gaser i
förråden, varningsskyltar, skyddsutrustning för öga och mun mot damm,
överlämning av säkerhetsdatablad i anslutning till leveranser.31
Jordbruks-/lantbrukssektorn står inte bara för en stor andel olyckor. I
lantbruket förekommer olika typer av föroreningar som bl. a. organiskt damm,
mögel, endotoxiner och allergener samt gaser som ammoniak och svavelväte.
Utmärkande för luftföroreningarna i lantbrukets arbetsmiljö är det förorenade
materialets variabilitet (det har sitt ursprung i levande djur och småskalig
hantering – jfr med industrin). Kunskapsläget som redovisas i en
Ibid s. 20.
Ibid s. 5.
27 Ibid s. 4.
28 Ibid s. 6.
29 Faror och hälsorisker vid förvaring och transport av träpellets, träflis och timmer i slutna utrymmen, Rapport 2011:2.
30 Ibid s. 27.
31 Ibid s. 39-41.
25
26
Sid
22 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
kunskapssammanställning avseende exponering med fokus på förhållanden i
det svenska lantbruket de senaste 20 åren, visar att det finns få uppgifter om
exponering i gränsvärdesbemärkelse (ett tidsvägt medelvärde i
inandningsluften under en arbetsdag).32 Några uppgifter avser exponering vid
en viss typ av arbete eller arbetsmoment. Bedömningar av exponeringar m a p
dammhalter i lokaler är svåra att göra eftersom halterna skiftar beroende på var
i lokalen arbetet utförs, samma arbetsmoment nära dammkällor utförs inte hela
dagen och andningsskydd används i högre grad vid höga dammnivåer.
Alstring och utsläpp av luftburna föroreningar i lantbruket är beroende av
faktorer som lokalers utformning, djurarter, djurens beteende, utfodring, foder
och strö. Arbetsmetoder och utförande har stor betydelse.33 Lägesbilden
avseende sammanställda halter av föroreningar från djurhållning som höns,
svin, nötboskap och hästar samt från spannmål, hö, halm visar att för samtliga
föreligger höga halter av luftburet damm, endotoxiner, sporer och vid
djurhållning ammoniak. Exponeringar, halter och utsläpp av luftföroreningar är
högst från djurhållning bestående av fjäderfä följt av svin. De främsta källorna
uppges vara foder, strö och djuren själva och deras avföring. Höga
exponeringar är även vanliga vid hantering av spannmål samt halm och hö
(damm, endotoxin, svampsporer).34
Personlig skyddsutrustning
Lägesbild: Handeksem är vanligare bland kvinnor och i vissa yrkesgrupper där
skadlig hudexponering förekommer (t ex långvarig upprepad kontakt med,
vatten, rengöringsmedel, livsmedel och andra kemikalier). Kvinnor utsätts för
mer våtarbete än män. Det är ett vanligt arbetsmiljöproblem, det förekommer
hos 10 % av befolkningen.35 Riskyrken är: service, vård- och omsorg, maskinoch motorreparatörer. Atopiskt eksem i barndomen ökar risken för handeksem.
Mellan 15 och 30 % av dagens unga har haft sådant eksem i barndomen.
Kontaktallergi är en vanlig orsak till handeksem, det förekommer hos 15-20 %
av befolkningen. Kontaktallergi mot hårfärgämnen ökar oroande, enligt
forskarrapporten. Allergi mot nickel är också vanligare hos kvinnor än hos
män.36 Det här betyder att lägesbilden vad gäller handeksem är att en mycket
stor del av befolkningen har ökad risk för handeksem i vanliga yrken med
våtarbete. Samhällskostnaderna för vård och produktionsbortfall bedöms som
betydande.37 Det är en kronisk sjukdom som kan kräva sjukhusvård, och
påverkar arbetsförmågan. Det bedöms att arbetsskadestatistiken är missvisande
Organiskt damm i lantbruk, Rapport 2011:4 s. 4.
Se ibid s. 4.
34 Se ibid s. 5.
35 Handeksem – förekomst, risker och förebyggande åtgärder med fokus på våtarbete och vissa allergiframkallande ämnen,
Rapport 2012:8 s. 7.
36 Ibid s. 7.
37 Ibid s. 7.
32
33
Sid
23 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
på grund av ”massiv underrapportering”, vilket också innefattar
hudsjukdomar.38
Fysikaliska faktorer
Lägesbild: En sammanställning av den aktuella forskningen kring arbetsmiljöns
orsaker till hörselskador ger vid handen att olika arbetsmiljöer orsakar olika
typer av buller.39 Det kan handla om branscher med en mer kontinuerlig
ljudnivå, som industrin, eller militären där s.k. impulsbuller (höga ljudtoppar)
är vanligare. Rapporten beskriver nya metoder som säkrare kan mäta och
värdera risken för hörselskador vid denna typ av buller. Dock är det så att
andra faktorer, som individens egna förutsättningar eller andra omständigheter
i arbetsmiljön, kan påverka följderna av bullerexponering och detta bör också
beaktas i skaderiskbedömningar. Fortfarande domineras
arbetsskaderapporteringen och skadebilden av branscher med höga
bullernivåer, som industrin, och i de här fallen är det i huvudsak män som
drabbas.40 Samtidigt som bullernivån har kunnat sänkas på arbetsplatser som
haft höga nivåer, har nya bullerproblem uppstått på arbetsplatser som tidigare
inte varit drabbade som inom kontor, undervisning/skola och vård- och
omsorgssektorn.41 Forskning visar att hörselskador kan uppstå även om det inte
ger utslag i ett s.k. tonaudiogram (som mäter påverkan på hörtrösklarna). Det
kan vara i form av till exempel tinnitus, överkänslighet för starka ljud,
förvrängd ljudupplevelse, försämrad förmåga att uppfatta tal i svåra
lyssningsmiljöer. Konsekvenser av bullerexponering kan också ge upphov till
sänkt arbetsförmåga, ökad arbetsansträngning, stress, trötthet och den ohälsa
som direkt eller indirekt följer av detta.42 Inom pedagogisk verksamhet, som
skola och förskola, har forskning på senare år visat bullrets effekter på minne
och inlärning och kring förskolan finns kunskap om bullrets effekter avseende
ljudtrötthet, stress, slitenhet och utbrändhet.43 Utifrån de riskbedömningar som
innefattas i gällande regelverk är rekommendationen från de båda
forskarrapporterna om arbetsmiljöbuller och hörselskador, att det framtida
regelverket från myndigheten bör innehålla även den ohälsa som direkt eller
indirekt kan kopplas till bullerstörning. En av kunskapssammanställningarna
lyfter fram att arbetsorganisatoriska insatser är viktiga, som att vilorum finns
tillgängligt, möjlighet till återhämtning och arbetsrotation.44
Faktorer som buller och stress påverkar även rösten och till exempel hur mycket
och hur starkt man behöver tala. Forskning visar att det kan ge upphov till
Ibid s. 7.
Hörsel och hörselskador i arbetslivet, Rapport 2013:2.
40 Ibid s. 5-6.
41 Ibid s. 6, jfr Störande buller i arbetslivet, Rapport 2013:3 s. 7.
42 Ibid samt Hörsel och hörselskador i arbetslivet, Rapport 2013:2.
43 Störande buller i arbetslivet, Rapport 2013:3 s. 36.
44 Ibid s. 38.
38
39
Sid
24 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
störningar på rösten och stämbanden, särskilt hos de yrkesgrupper där rösten är
ett arbetsinstrument som lärare, musiker, personer på kundkontaktcenter,
artister. Ungefär 1/3 av den yrkesverksamma befolkningen uppskattas ha ett
arbete där rösten är ett viktigt/nödvändigt arbetsverktyg.45 Lägesbilden vad
gäller yrkesrelaterade störningar på rösten är dock att det saknas uppgifter om
kostnader för sådana arbetsskador i Sverige.46 Arbetsmiljölagen behöver följas
bättre på arbetsplatserna och bedömning av röstergonomi bör ingå i det
systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatser där en fungerande röst är
viktigt.47 Arbetsmetoder och rutiner behöver utvecklas, utbildning behövs för
arbetsmiljöansvariga som inspektörer, arbetsgivare, skyddsombud, men även
arbetstagare för att förebygga problem med rösten. Ökad kunskap om
röstproblem och kriterier för bedömning om en störning på rösten är en
arbetssjukdom behöver utvecklas. Sedan länge finns bullernormer för att
undvika hörselskador, men något liknande finns inte för röstanvändning.48
Psykosociala och kognitiva arbetsmiljöer
Lägesbild: Kognitiva funktionsnedsättningar i arbetslivet är ett mycket vanligt
problem. Cirka 700 000 personer lever med en sjukdom eller
funktionsnedsättning vilket ökar risken för kognitiv påverkan och de flesta är
yrkesverksamma.49 I kunskapssammanställningen Den hjärnvänliga arbetsplatsen
– kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö står att läsa: ”Högt
räknat har 55 procent av befolkningen - kroniskt, återkommande eller vid något
tillfälle utsträckt över längre tid än några månader – en sjukdom som kan föra
med sig kognitiva problem. Detta understryker vikten av att förstå
arbetsmiljöaspekter av kognitiva funktionsnedsättningar”.50 I takt med ett
arbetsliv som ställer allt högre krav på ”kognitiv prestation” blir detta dessutom
en vanligare fråga, och i ljuset av ökande krav på ett längre arbetsliv högre upp
i åldrarna.51 Kognitiv funktionsnivå handlar inte enbart om den enskilde
individens egna begränsningar till följd av en sjukdom och/eller en
funktionsnedsättning, utan även om arbetsmiljön och kraven på individen. De
flesta arbetstagare kommer att hamna i situationer där faktorer kopplade till
arbetsmiljön eller arbetsuppgiften gör att våra kognitiva förmågor belastas.
Problemen - och lösningarna - är därför viktiga och de gäller för alla i
arbetslivet.52 För arbetsgivaren är det bättre att göra något än inget alls och
lyhördhet lyfts fram som viktigt i forskningssammanställningen. En
Yrkesrelaterade röststörningar och röstergonomi, Rapport 2011:6.
Ibid s. 4
47 Ibid s. 4.
48 Se ibid s. 56-58.
49 Den hjärnvänliga arbetsplatsen – kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö, Rapport 2014:2 s. 70.
50 Ibid s. 26, kursiv i original.
51 Ibid s. 69.
52 Ibid s. 5.
45
46
Sid
25 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
arbetsgivare som försöker skapa en ”hjärnvänlig” arbetsplats kan förbättra
arbetssituationen för alla.53
Hot och våld
Lägesbild: Det arbetsrelaterade våldet är ett växande problem, både nationellt
och internationellt, och det drabbar främst yrkeskategorier där många kvinnor
arbetar. I Sverige har ökningen av det fysiska våldet varit större för kvinnor än
män under de senaste decennierna.54 En förklaring som angetts till kvinnors
utsatthet för våld är den könssegregerade arbetsmarknaden. Otrygga
anställningar och oreglerade arbetsvillkor ökar också utsatthet för våld, hot och
trakasserier.55 Likaså hög arbetsbelastning kan påverka förekomsten av hot och
våld i arbetslivet.56 Personalens bristande tid för omvårdnad av patienterna
inom vård och omsorg innebär att risker för hot och våld ökar.57 En slutsats som
dras är att det är de mest sårbara grupperna på arbetsmarknaden som löper
större risk att utsättas för våld. Här samspelar klass, etnicitet, ålder och kön.58
Det saknas dock en enhetlig definition på (arbetsrelaterat) våld och vilka
handlingar som ingår däri. Det feministiska perspektivet på våld skulle kunna
bidra med en helhetsförståelse av våld där olika typer av våldshandlingar ryms
och som annars skulle osynliggöras, som objektifiering, förminskning,
trakasserier.59 De yrkesområden som är särskilt utsatta för hot och våld är vård,
omsorg, socialtjänst, skola/utbildning, polis och säkerhetspersonal. En
enkätstudie som gjorts bland lärare och elever visar att åtminstone en tiondel av
både lärare och elever tycks ha blivit utsatta för en omfattande mängd
incidenter och kränkande beteenden. Här används en bred ansats på våld, och
man frågade efter fysiskt, verbalt, relationellt, cyber- och sexuellt våld. När det
gäller fysiskt våld och cybervåld var elever mer utsatta än lärare, pojkar i högre
grad för fysiskt våld än flickor. En högre andel flickor än pojkar och en högre
andel kvinnliga lärare än manliga upplevde sig vara utsatta för verbalt våld.60
Organisatoriska, sociala och psykologiska frågor
Hyresarbetskraft/osäkra anställningar/flexibilitet/personalreduktioner
Lägesbild: Vad gäller forskningsläget om fysisk och psykisk arbetsmiljö för
hyresarbetskraft kan konstateras att forskningsunderlaget är litet –
kunskapssammanställningen Arbetsmiljö för hyresarbetskraft – Inhyrdas fysiska och
Ibid s. 66.
Våld och genus i arbetslivet, Rapport 2011:3.
55 Se Hot och våld inom vård och omsorg, Rapport 2011:16 samt Våld och genus i arbetslivet, Rapport 2011:3.
56 Se Hot och våld inom vård och omsorg, Rapport 2011:16.
57 Ibid s. 5.
58 Se ibid samt Våld och genus i arbetslivet, Rapport 2011:3.
59 Våld och genus i arbetslivet, Rapport 2011:3.
60 Hot och våld i skolan – en enkätstudie bland lärare och elever, Rapport 2011:15.
53
54
Sid
26 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
psykosociala arbetsmiljö bygger enbart på 45 artiklar.61 Enligt forskarna var det
svårt att hitta artiklar i de internationella databaserna där de inhyrda särskiljs
från andra typer av anställningsformer.62 Uthyrningsbranschen är en typisk
ungdomsbransch och gruppen födda utanför västvärlden är överrepresenterad i
branschen. Användningen är relativt utbredd i Sverige, både privata och
offentliga sektorn använder denna typ av arbetskraft. Mest utbrett inom
branschen tillverkningsindustrin.63 Rapporten visar att bemanningsanställda
har en sämre psykosocial arbetsmiljö. Denna grupp visar högre risker att
utsättas för psykosocial ohälsa. Rapporten visar att inhyrda upplever låg
anställningstrygghet och upplever därför lägre grad av tillfredsställelse med
arbetet.64 Även i Sverige, som skiljer sig från övriga Europa i det att
bemanningsanställda kan vara visstidsanställda, visar forskningen att de
bemanningsanställda upplever sin anställning som otrygg.65 Studien omfattade
tjänstemän. De bemanningsanställda har i mindre grad möjlighet att medverka i
utformning av sin arbetssituation, även skillnad i autonomi: gruppen är
överrepresenterade i jobb som kan beskrivas som passiva och spända (låg
egenkontroll, höga krav).66 Bemanningsanställda får de jobb som innebär mest
fysisk belastning, med repetitiva och manuella arbetsuppgifter – och det gör att
bemanningsanställda har generellt större risk för arbetsskador.
Forskningssammanställningen visar att inhyrning är mer utbrett inom
verksamheter med en mer riskfylld arbetsmiljö.67 Förklaringar till ökad
arbetsskaderisk diskuteras i rapporten. Bland annat nämns branschens särart
som en sådan förklaring (t ex ekonomisk press), ålder/erfarenhet, delat
arbetsmiljöansvar etc. Men forskningen är av relativt liten omfattning och det är
svårast att hitta forskning om arbetsskador och fysisk arbetsmiljö, det är också
svårt att jämföra mellan länder då arbetsvillkor och mönster för uthyrning
skiljer sig åt.68
Forskning från åren 2006-2010 verkar bekräfta bilden från tidigare studier av ett
samband mellan arbetslöshet och ohälsa bland de som förlorar arbetet, och att
personer som redan från början har sämre hälsa selekteras till arbetslöshet med
en slags ”dubbelriktad verkan” mellan arbetslöshet och ohälsa.69 Det finns ett
visst stöd, men forskningen från Sverige spretar i sina resultat, när det gäller
frågan om personalneddragningar har samband med försämrad psykisk ohälsa
Arbetsmiljö för hyresarbetskraft – Inhyrdas fysiska och psykosociala arbetsmiljö, Rapport 2013:10.
Ibid s. 5.
63 Ibid s. 8.
64 Ibid s. 41.
65 Ibid s. 41.
66 Ibid s. 22.
67 Ibid s. 41.
68 Ibid s. 40, 42.
69 Se Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång,
Rapport 2011:11 s. 5.
61
62
Sid
27 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
bland anställda. Efter den stora konjunkturnedgången under 1990-talet i Sverige
sågs en kraftig ökning av sjukfrånvaron. Forskningsläget visar en ”trendmässig
psykosocial belastningsökning över hela decenniet, särskilt bland kvinnor och i
sektorer på arbetsmarknaden där kvinnor var/är överrepresenterade.”70
Ett längre arbetsliv
Lägesbild: Kunskapssammanställningen Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet
att lämna arbetskraften drar slutsatsen att det finns begränsad forskning om det
direkta sambandet mellan arbetsmiljö och tidpunkten för utträde från
arbetsmarknaden, men den forskning som faktiskt finns visar att kvaliteten på
både den fysiska likväl som den psykiska arbetsmiljön har betydelse för när en
person väljer att lämna yrkeslivet.71 Lågutbildade lämnar arbetslivet tidigare än
högutbildade och kvinnor tidigare än män. Att kvinnor har högre sjukfrånvaro
än män, större hälsoproblem och oftare än män återfinns i s.k. ”kontaktyrken” –
ett riskyrke för att lämna arbetslivet i förtid – är troligen bidragande faktorer.72
Den här bilden får stöd av den sammanställda forskningen om arbetsmiljö och
insjuknande i hjärt-kärlsjukdom. Personer som jobbar inom branscherna vårdoch omsorg och utbildning/forskning är utsatta för en högre risk att drabbas av
insjuknande i arbetsrelaterad hjärt-kärlsjukdom. Personalen inom dessa båda
branscher är utsatta för en hög exponering av job-strain och skiftarbete. Kvinnor
är överrepresenterade inom dessa båda branscher.73
I kunskapssammanställningen Jobba längre – vad vet vi om äldre i arbetslivet drar
forskaren slutsatsen att vi i framtiden står inför två utmaningar: ”att förbättra
för anställda inom en rad riskyrken och branscher så att de orkar fortsätta fram
till pensionsåldern och att underlätta för dem som önskar fortsätta arbeta
bortom pensionsåldern”74. Arbetsgivare måste också vara beredda på att kunna
möta behoven från den äldre arbetskraften som blir kvar. Både arbetet och den
fysiska arbetsmiljön kan behöva anpassas. Som ett exempel visar forskningen
belysningens betydelse för både säkerhet och välbefinnande för äldre.75
Framtidens utmaningar handlar om att omfamna både strukturella och
individuella lösningar: förbättra arbetsmiljön för de mest utsatta grupperna på
arbetsmarknaden, underlätta för dem som vill arbeta vidare, analysera de
bakomliggande faktorerna till kvinnors arbetssjukdomar och arbetsskador inom
riskyrken och öka beredskapen på arbetsplatserna för att locka fler att jobba
längre.76
Ibid s. 6.
Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften, Rapport 2014:8 s. 4.
72 Ibid s. 4.
73 Se Arbetsmiljöns bidrag till hjärt-kärlsjukdom, Rapport 2012:9.
74 Jobba längre – vad vet vi om äldre i arbetslivet? Rapport 2012:10 s. 31.
75 Syn och belysning för äldre i arbetslivet, Rapport 2012:16.
76 Se resonemanget i Jobba längre – vad vet vi om äldre i arbetslivet? Rapport 2012:10 s. 31.
70
71
Sid
28 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
Ökad migration
Lägesbild: Trender inom migrationen:





Migrationens globalisering (vi berörs alla av den)
Den växer
Olika typer av migration (både flykting- och arbetskraftsinvandring)
Feminisering av migrationen (antalet kvinnor ökar)
Politisering (nationell och internationell politik påverkas av den globala
migrationen)77
Svenska förhållanden avseende migration, arbetsmiljö och hälsa är mycket lite
belyst – detsamma är bilden vad gäller hälso- och arbetsförhållanden för
migrerande arbetare inom den gröna näringen (jordbruk, trädgårdsarbete).
Främst har diskussionen i Sverige handlat om social dumpning, men litet
intresse har visats hur migrantarbetarna har det.78 Det påpekas att varken
myndigheter eller parterna har tagit ett samlat grepp, incitamenten att agera
bedöms som svaga för oftast har migranterna redan återvänt hem när
skador/sjukdomar blir kända.79 Trots magert forskningsunderlag på området är
den övergripande slutsatsen ändå att migranter har sämre arbetsrelaterad hälsa
än infödda i Sverige, de har sämre arbetsvillkor och sämre socioekonomiska
livsvillkor.80
Internationell forskning, främst amerikansk, visar att migrerande lantarbetare
löper större risk för arbetsplatsskador, sjukdom och död än inhemska arbetare.81
Inom den gröna näringen finns arbetsmiljörisker av olika slag (olycksfall,
ergonomisk belastning, exponering för kemiska och biologiska
bekämpningsmedel) och det är också den mest olycksdrabbade branschen.82
Även om kunskapen om de svenska förhållandena är bristfällig finns det skäl
att anta att den psykosociala situationen för många migrantarbetare inom den
gröna näringen i Sverige är undermålig avseende bostäder och hygien, att
migranterna har högre risk att utsättas för hot och våld, diskriminering,
trakasserier, att de tvingas till långa arbetstider och låg lön samt lider brist på
sjukvård etc.83 Villkoren ser olika ut för olika migranter: längst ner i botten med
lägst status och störst risk för ohälsa och skador finns de papperslösa, som
oftast hamnar i jordbruket då det är svårare att övervaka och reglera.84 Sverige
Migrantarbete inom den gröna näringen, Rapport 2012:14 s. 12.
Se ibid samt Migration, arbetsmiljö och hälsa, Rapport 2012:4.
79 Migrantarbete inom den gröna näringen, Rapport 2012:14 s. 5, s. 7.
80 Migration, arbetsmiljö och hälsa, Rapport 2012:4 s. 5.
81 Migrantarbete inom den gröna näringen, Rapport 2012:14.
82 Ökad säkerhet inom jordbruket – interventioner och andra strategier, Rapport 2012:15.
83 Se Migrantarbete inom den gröna näringen, Rapport 2012:14 s. 57.
84 Ibid s. 27.
77
78
Sid
29 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
tros dock ha få papperslösa.85 För att förebygga olyckor i jordbruket är
forskarrekommendationer att just utsatta grupper som exempelvis utländsk
arbetskraft/säsongsarbetare behöver prioriteras i arbetet med interventioner
inom de gröna näringarna.86
Det systematiska arbetsmiljöarbetet och säkerhetskulturens betydelse
Lägesbild: Försök att sammanställa forskning om belastningsergonomi och
verksamhetseffekter m a p kvalitet, produktivitet och störningar liknar den
diskussion som förs om SAM och arbetsmiljöarbetets lönsamhet, d v s att
arbetet ofta ses som något som tar resurser från verksamheten snarare än något
som kan få verksamheten att fungera bättre.87 Den vetenskapliga litteraturen av
god kvalitet på området vad gäller belastningsergonomi och
verksamhetseffekter är dock begränsad. Här vill man lyfta fram tanken att ett
gott belastningsergonomiskt arbete påverkar människors prestationsförmåga
och därmed verksamhetens effektivitet. Slutsatsen är att det ”finns starka
samband mellan ergonomi och kvalitet. […] ergonomi och arbetsmiljö har
potential att påtagligt bidra till verksamhetens effektivitet och lönsamhet,
främst inom områdena förbättrad kvalitet och produktivitet och i viss grad på
personalekonomiska vinster genom minskad sjukfrånvaro och
personalomsättning”.88 Hur det här arbetet ska gå till får anpassas efter
företagskultur etc. men några gemensamma förutsättningar för de företag som
lyckas bäst ger vid handen att det är företag som ger personalen tillit,
inflytande, delaktighet och uppskattning, erbjuder en utvecklande kultur med
lärande i arbetet, där arbetsgrupperna samarbetar med varandra och med
företagsledningen samt har ett fungerande partssamarbete – de företagen har
oftast högre produktivitet, högre ekonomiskt överskott samt personal med
bättre hälsa.89 De här aspekterna överensstämmer med vad som i den
vetenskapliga litteraturen ofta tycks känneteckna just en ”god arbetsmiljö”.90
Ett gott säkerhetsklimat påverkar säkerheten på arbetsplatsen i en positiv
riktning visar en kunskapssammanställning om klimat och kultur på
arbetsplatsen.91 Forskningen visar ett en god säkerhetskultur är en ”informerad
kultur”.92 Det förutsätter öppenhet, rättvisa, flexibilitet och lärande i
organisationen.93 Vidare lyfts anställdas involvering, en engagerad ledning,
organisationskulturens betydelse och ett systematiskt och integrerat
Ibid s. 22.
Ökad säkerhet inom jordbruket – interventioner och andra strategier, Rapport 2012:15 s. 35.
87 Belastningsergonomiska studier utifrån ett produktions- och systemperspektiv – interventioner, verksamhetseffekter
och konsekvenser, Rapport 2012:1 s. 5.
88 Ibid s. 57.
89 Ibid s. 57.
90 Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer, Rapport 2012:7.
91 Bra samspel och samverkan skapar säkerhet – om klimat och kultur på arbetsplatsen, Rapport 2010:1.
92 Ibid s. 7.
93 Ibid s. 7.
85
86
Sid
30 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
säkerhetsarbete fram som bärande element i en god säkerhetskultur. Även
arbetsgrupper som fungerar bra har visat sig vara förenligt med färre olyckor.94
Forskningssammanställningen konstaterar att förändringsarbete av
säkerhetsklimatet kräver långsiktighet och uthållighet, där arbetsledaren har en
central roll.95 För de organisationer som vill arbeta systematiskt med att
förebygga risker i arbetet, och i förlängningen undvika arbetsrelaterad ohälsa
och olyckor, finns det en rad individfaktorer att ta hänsyn till. Det visar en
kunskapssammanställning om riskperception med mer explicit individfokus
och där branscherna bygg, transport och skogsbrukssektorn studerats.96 Några
sådana forskningsfynd om individens förutsättningar och begränsningar att
uppfatta risker lyfts fram i forskningssammanställningen.97
Interventionsmetoder som visat sig framgångsrika på individnivå är exempelvis
vikten av ett systematiskt säkerhetsarbete, ett ”säkerhetsorienterat ledarskap”
och där de anställda är involverade.98 Vidare betonas organisationskulturens
betydelse.99
Det är svårt att synliggöra och föra in kunskap om arbetsmiljöarbetets
lönsamhet i organisationer visar en kunskapssammanställning om systematiskt
arbetsmiljöarbete.100 Det handlar om att cheferna inte riktigt får in vanan att
börja göra kalkyler och få in arbetsmiljöarbetet i balansräkningarna – man
pratar om tröghet i organisationer. Finansmarknaderna är inte heller särskilt
intresserade av arbetsmiljöfrågor – här styrs istället en lönsamhetsideologi som
kolliderar med arbetsmiljöideologin. Kunskap om arbetsmiljö, kompetens och
hållbarhet har dessutom lågt informationsvärde för svenska fondförvaltare
visar svenska studier. En slutsats som dras är att dagens bokslutsmodeller och
styrsystem har sitt ideologiska ursprung i traditionell bokföring, med sitt fokus
på kostnader i termer av materiella resurser, och att detta krockar med
arbetsmiljöarbetets ideologi.101
Arbetsmiljöbrottens struktur
Lägesbild: I en kunskapssammanställning med syfte att analysera
arbetsmiljöbrottens utveckling, omfattning och struktur konstateras att den
registrerade arbetsmiljöbrottsligheten uppvisar ”mycket kraftiga variationer
samt ett tydligt skifte av brottsstrukturen” under de tre senaste decennierna.102
Ibid s. 8-10.
Ibid s. 10.
96 Riskperception och interventionsmetoder – hur vår uppfattning av risker kan påverka uppkomsten av olyckor i
arbetslivet. Rapport 2015:7.
97 Se ibid s. 9-12.
98 Ibid s. 13.
99 Ibid s. 13-14.
100 Systematiskt arbetsmiljöarbete – syfte och inriktning, hinder och möjligheter i verksamhetsstyrningen, Rapport
2013:11.
101 Ibid s. 18-20.
102 Arbetsmiljöbrottens omfattning, struktur och utveckling, Rapport 2013:4 s. 5.
94
95
Sid
31 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
På 1980-talet dominerade brott mot arbetsmiljölagen, idag är det vållande till
kroppskada eller sjukdom.103 Under 2000-talets första decennium har antalet
anmälda brott ökat kraftigt, och 2010-2011 var nivåerna de högsta sedan 1988.104
Med stöd av olika typer av statistikkällor, en enkät till samtliga
polismyndigheter och intervjuer gjorda med nyckelinformanter, är dock
forskarnas analys att ökningen av antalet anmälda brott beror på en
”definitions- och reaktionsförändring” hos polismyndigheterna snarare än att
antalet brott faktiskt har ökat de senaste 10 åren.105 I rapporten presenteras en
rad sådana faktorer som stödjer forskarnas tolkning av sina resultat.106
Genusaspekter på arbetsmiljöarbetet
Lägesbild: Internationell arbetsmiljöforskning saknar i stor utsträckning ett
explicit genusperspektiv. Det visar en bibliometrisk studie.107 Inom den
medicinska, naturvetenskapliga och tekniska forskningen är det i huvudsak
inom stress- och produktivitetsforskningen som genusperspektivet använts.108
Sverige kommer relativt väl ut i en jämförelse mellan länder med tanke på rikets
andel av de totala publiceringarna, åtminstone inom några forskningsområden
(”participatory ergonomics” och ”low-back pain”).109 Forskning om
sjukfrånvaro förekommer men flera andra EU-länder är mer aktiva.110 Den
samhällsvetenskapliga arbetsvetenskapen har i Sverige relativt hög
forskningsaktivitet inom områden som ”utbrändhet” och ”professioner”, men
sammanfattningsvis finns en stor förbättringspotential när det gäller forskning
om genus, arbete och hälsa för att öka kunskapen om arbetsmiljön.111
En slutsats från forskarhåll är att det behövs mer kunskap om vilken betydelse
den könssegregerade arbetsmarknaden har på arbetshälsa; som exempelvis hur
den fysiska arbetsmiljön samspelar med organisatoriska strukturer och
(könsordnande) processer ur ett genuskritiskt perspektiv.112 Ett sådant konkret
exempel är den litteratursammanställning som kan uppvisa att det förekommer
en tydlig könssegregering på den svenska arbetsmarknaden. Den är både
horisontell (män och kvinnor befinner sig inom olika yrken) och vertikal (män
och kvinnor har skilda positioner inom samma yrke).113 En slutsats från
rapporten ger vid handen att den enskilt starkaste förklaringsfaktorn till
kvinnors högre förekomst av belastningsskador står att finna i den interna
Ibid s. 5.
Ibid s. 5.
105 Ibid s. 40.
106 Se vidare ibid s. 40.
107 Under luppen – genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation, Rapport 2013:1.
108 Ibid s. 56.
109 Ibid s. 57.
110 Ibid s. 57.
111 Ibid s. 63.
112 Ibid s. 39.
113 Belastning, genus och hälsa i arbetslivet, Rapport 2013:9 s. 37.
103
104
Sid
32 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
segregeringen inom organisationen. Män och kvinnor utför olika
arbetsuppgifter: medan män lyfter tyngre och sköter maskiner och fordon ägnar
sig kvinnor i högre grad åt mer repetitiva, handintensiva arbetsuppgifter
och/eller i kontakt med människor.114 Den horisontella likväl som den interna
segregeringen kan, skriver forskarna, ”vara starkt bidragande faktorer till att
kvinnor rapporterar mera belastningsbesvär än män i nacke-skuldra-arm,
medan könen är mera lika vad gäller förekomst av besvär i ländryggen”.115
I kunskapssammanställningen Under luppen – genusperspektiv på arbetsmiljö och
arbetsorganisation konstateras utifrån den bibliometriska studien som ingår i
rapporten, att ”det saknas genuskritiska analyser inom forskningsområdet
arbetshälsa”.116 Resultat från ett tidigare forskningsprogram, och som refereras
till i kunskapssammanställningen, visar bl. a. att arbetsgivare och arbetstagare
tenderar att se problemet med mäns och kvinnors olika villkor i arbetslivet som
en icke-fråga, d v s som uttryck för en ”naturlig” eller biologisk ordning snarare
än en ojämn maktbalans mellan könen - ekonomiskt, socialt, hälsomässigt.117
Men en god arbetsmiljö omfattar också jämställdhet. Forskning visar att med en
icke jämställd organisation följer psykosociala aspekter som konflikter,
trakasserier och (hög) personalomsättning. En arbetsplats som är jämställd leder
till en mer kreativ miljö, bättre hälsa och ökad produktivitet.118 En annan
belastningsfaktor som mer sällan tas upp men som givetvis samverkar med
kvinnors belastningsbesvär från det ”offentliga” (yrkes)arbetet, är den skeva
fördelningen mellan könen vad gäller det obetalda omsorgs- och
hushållsarbetet i det privata.119 Trots politiska initiativ på
arbetsmarknadsområdet visar forskning att det alltjämt i huvudsak är kvinnors
(individuella) ansvar att försöka hantera relationen (yrkes)arbete-hem(arbete),
vilket inte bidrar till att utmana traditionella könsnormer.120
Ibid s. 37.
Ibid s. 37.
116 Under luppen – genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation, Rapport 2013:1 s. 40.
117 Se ibid s. 19.
118 Ibid s. 14.
119 Jfr Belastning, genus och hälsa i arbetslivet, Rapport 2013:9.
120 Under luppen – genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation, Rapport 2013:1 s. 13, se också Lisbeth
Bekkengen (2002) Man får välja – om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv. Liber. I en nyligen
publicerad forskarrapport skriven på uppdrag av den pågående Jämställdhetsutredningen (Dir. 2014:55), visas
att det obetalda omsorgs- och hushållsarbetet inte är jämnt fördelat mellan kvinnor och män och att det
fortfarande är kvinnor som utför merparten av detta arbete. Se Stanfors, Maria: Delmål 3: Det obetalda hem- och
omsorgsarbetet. Underlag till Jämställdhetsutredningen U2014:06.
114
115
Sid
33 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
Kapitel 4. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet
Målet för arbetslivspolitiken är en arbetsmiljö som förebygger ohälsa, olycksfall
och motverkar att människor utestängs från arbetet. Den ska ta hänsyn till
människors olika förutsättningar och bidra till utvecklingen av både individer
och verksamhet. Förändringar i anställningsformer, det gränslösa arbetet och
stress, är faktorer som påverkar arbetsmiljön både positivt och negativt. På en
alltmer globaliserad arbetsmarknad ökar användningen av underentreprenörer
från andra länder. Detta kan leda till oklara ansvarsförhållanden och att det
lokala systematiska arbetsmiljöarbetet försvåras och att säkerheten äventyras.
Det finns ett tydligt behov av att göra mer inom arbetsmiljöområdet för att
vända utvecklingen av sjuktal och olyckor relaterade till brister i arbetsmiljön.
Sedan 2002 har EU, i samråd med medlemsländerna och berörda parter, tagit
fram fleråriga arbetsmiljöstrategier. De är ett ramverk för EU:s
arbetsmiljöpolitik och bygger på frivilliga åtgärder. Strategin för 2007-2012 hade
ett mål för alla EU-länder: att minska antalet arbetsolyckor med 25 procent.
Andra mål handlade om att förbättra EU:s arbetsmiljöregler och genomföra
dem bättre, anpassa reglerna till förändringar på arbetsplatserna, ta fram
nationella strategier som anpassas till ländernas specifika förutsättningar,
uppmuntra till beteendeförändringar och främja en förebyggande kultur.
Kännetecknande för ramverket är att framgångsfaktorerna anses vara att sprida
den tillgängliga kunskapen och erfarenheten (”best practice”) mellan
medlemsländerna och därigenom förstärka samarbete samt informations- och
kommunikationsarbete inom arbetsmiljöområdet för samtliga medlemsländer.
Ett flertal initiativ riktas mot den gråa ekonomin eller odeklarerat arbete, som
innehar just detta fokus - mer samarbete och mer av kunskaps- och
informationsutbyte. Kommissionen påpekar att "främjandet av en förebyggande
kultur" är en förutsättning för just det hållbara arbetslivet, men här kommer det
att krävas tydlighet i att identifiera behoven samt val av gemensamma metoder
för detta arbete.
Intressenterna behöver kunna få svar på sina frågor
Arbetsmiljöverket har under de senaste fem åren inrättat och utvecklat en
funktion, Svarstjänsten, för att ta emot allmänhetens allmänna frågor.
Svarstjänsten underlättar för arbetsgivare och andra intressenter att få kunskap
och information om arbetsmiljöfrågor i samhället. Svarstjänsten är viktig bland
annat för att kunna uppnå en kontinuerlig proaktivitet i de åtgärder vi behöver
vidta i kommunikations-, inspektions- och regelarbetet. För att underlätta för
arbetsgivare och andra intressenter att ta del av verkets samlade kunskap på ett
Sid
34 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
enhetligt sätt har Arbetsmiljöverket också infört ett telefonnummer, en
postadress, en registratur och en e-postadress.
Regelförnyelse syftar till att göra reglerna tydligare och mer tillgängliga
Sedan slutet av 1990-talet har ett omfattande arbete i samarbete med
arbetsmarknadens parter bedrivits i syfte att förenkla regelverket på
arbetsmiljöområdet. Initialt låg fokus på att minska den administrativa bördan
för arbetsgivarna och att flytta fokus från detaljstyrning till inriktning mot krav
på funktionerna. För att komma vidare och göra regelverket mer tillgängligt,
tydligt och relevant för intressenterna behöver samtliga regler ses över och
revideras mer samlat.
Sverige har under de senaste åren verkat för att EU:s regelverk förnyas på ett
ändamålsenligt sätt och att eventuell regelförenkling inte sker på bekostnad av
en bra arbetsmiljö för Europas arbetstagare. De regler som finns ska vara
tydliga, relevanta och effektiva. De ska inte innebära onödig belastning på
företagen, särskilt småföretag. Alla arbetstagare i Europa ska kunna räkna med
att omfattas av samma regelsystem och en likvärdig syn på betydelsen av en
god arbetsmiljö, oavsett storlek på företag.
Utveckling med en flexibel låglönearbetskraft som man kan iaktta i de flesta
europeiska länder utgör en stor utmaning. Inom ramen för kommissionens
regelöversynsprogram (REFIT) pågår en utvärdering av hur de cirka 25
arbetsmiljödirektiven har implementerats i EU:s medlemsländer. Utvärderingen
beräknas bli klar under 2015. Resultatet kan visa på behovet av revideringar av
de befintliga direktiven och det Europeiska ramverket arbetsmiljö som
beslutades 2014.
Flera bestämmelser i Arbetsmiljöverkets föreskrifter har varit straffbelagda.
Efter att en statlig utredning konstaterat att böter inte är det mest effektiva sättet
att se till att arbetsmiljöreglerna följs, beslutade riksdagen därför att göra en
lagändring. Från och med den 1 juli 2014 är därför fler regler kombinerade med
en sanktionsavgift. Polisens och domstolarnas resurser har därmed kunnat
fokusera på svårare arbetsmiljöbrott.
Anmälningar om arbetsmiljöbrott ökar
Anmälningar om arbetsmiljöbrott har ökat de senaste åren. Några orsaker till
detta torde vara inrättandet av en särskild riksenhet för arbetsmiljöbrott inom
åklagarmyndigheten som medfört att denna typ av brott prioriterats mer än
tidigare. Införandet av företagsbot har medfört att utredningsarbetet
underlättats vilket kan ha ökat lagföring. År 2012 hade Arbetsmiljöverket och
landets samlade experter inom polis och åklagare en gemensam konferens där
det diskuterades hur samarbetet rörande arbetsmiljöbrott skulle kunna
Sid
35 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
utvecklas ytterligare. Arbetsmiljöverket, polis och åklagare har numera en
gemensam vägledning för arbetsmiljöbrott. Vikten av att även polisen
organiserar sig och prioriterar på sådant sätt att arbetsmiljöbrotten blir utredda,
har lyfts i remissyttranden om den nya polisorganisationen.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) i svenskt arbetsliv behöver ökas
Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS121 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete,
SAM, trädde i kraft år 2001 och ersatte då föreskrifterna om internkontroll från
1993. År 2013 genomfördes två studier med syfte att kartlägga i vilken
utsträckning ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs och vilka kunskaper som
finns om detta inom svenskt arbetsliv. Den första studien122 skapade ett
sammanvägt index för att kartlägga tillämpningen av SAM. Ett högt värde
representerade ett mer omfattande systematiskt arbetsmiljöarbete, i enlighet
med det index som utvecklats för att studera tillämpningen av
Arbetsmiljöverkets föreskrifter. I studie två123 studerades organisationernas
kunskaper om innebörden av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Arbetsmiljöverkets rapport visade att få organisationer når upp till de högsta
värdena i SAM-index, även om majoriteten av de svarande organisationerna har
ett relativt högt indexvärde. Det är tydligt att ju mindre en organisation är desto
lägre är sannolikheten att de bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Även
bransch har betydelse, generellt sett ligger varuproducerande branscher och
offentligt reglerade verksamheter över medelvärdet. Näringslivets
tjänstebranscher har generellt sett lägre värden. Analyserna visar också att om
det ägt rum ett allvarligt tillbud eller skett en allvarlig olycka medförde detta att
tillämpningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet var högre. Samband
mellan SAM-index och god arbetsmiljö (enligt arbetsmiljölagen kap. 2, 1§) har
också studerats. Resultaten visar att det finns ett samband mellan höga nivåer
av SAM-index och lärande och utvecklande arbetsorganisationer124.
Den andra studien avgränsas till några utvalda frågor som bäst återger
organisationernas egen syn på sina kunskaper om det systematiska
arbetsmiljöarbetet. I enlighet med resultaten från studien om SAM-index svarar
de mindre organisationerna betydligt oftare än de större att de har bristande
kunskap om SAM, och omvänt. Studien belyser också att kunskap om SAM
Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS), består av ett åttiotal föreskrifter.
Arbetsmiljöverkets analysrapport 2013:2. SAM-index. Ett sätt att belysa systematiskt arbetsmiljöarbete i
svenskt arbetsliv - baserad på Arbetsmiljöverkets Nulägesundersökning SAM 2012.
123 Brister i kunskap och tillämpning av systematiskt arbetsmiljöarbete - baserad på Arbetsmiljöverkets
Nulägesundersökning SAM 2012
124 Resultaten ingår i arbetet med en pågående antologi inom ramen för Arbetsmiljöverkets projekt Utveckling
av statistisk analys, och i dess tema Goda arbetsmiljöer. Antologin presenterar resultat från alla genomförda
studier baserade på Arbetsmiljöverkets nulägesundersökning om SAM och arbetsorganisation (NU2012).
Antologin är planerad för publicering under 2015.
121
122
Sid
36 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
påverkar tillämpningen av SAM. Tjänstebranscherna visar då ett lägre resultat
när det gäller kännedom om SAM. Störst är kännedomen inom offentlig
verksamhet.
Fler grå företag agerar för att få konkurrensfördelar
Regeringen har i regleringsbrevet för 2015 uppdragit åt Arbetsmiljöverket att
under perioden 2015 – 2018 stärka sin tillsyn av företag som bryter mot
arbetsmiljöregelverket för att få konkurrensfördelar. Genom att dra ner på
kostnaderna för arbetsmiljön riskerar dessa företag sina anställdas hälsa och de
konkurrerar ut seriösa företag. Begreppet ”grå företag” används för att beteckna
dessa företag som många gånger kan misstänkas bryta mot fler regelområden
än det arbetsmiljörättsliga. En negativ trend rör utvecklingen inom ”den grå
sektorn”, det vill sägs de företag som mer eller mindre medvetet varken vill eller
kan skapa ett bra arbetsliv.125 Arbetsmiljöverket har tagit fram en handlingsplan
för förstärkt tillsyn av företag som bryter mot arbetsmiljöregelverket för att få
konkurrensfördelar.126
Arbetsmiljöverket har utöver uppdraget med en förstärkt tillsyn även i uppdrag
att utgöra kontaktpunkt för den av kommissionen föreslagna plattformen för att
förebygga förekomsten av odeklarerat arbete. Det handlar om erfarenhets- och
informationsutbyte mellan myndigheter och direkta åtgärder såsom exempelvis
samarbeten över gränser i form av gemensamma inspektionsinsatser.
Myndighetens intention är att bygga upp både kunskap och metoder samt
samarbeten nationellt utifrån ovanstående handlingsplan, som därefter kan
användas i den internationella kontexten. Kommissionens initiativ har erhållit
ett positivt gensvar och i det kommande arbetet utgör ett nordiskt samarbete en
viktig del, då det finns goda exempel i Norden på åtgärder för att möta de
utmaningar som finns.
Berörda svenska myndigheter behöver systematisera samverkan när man har
uppgifter och kontaktytor mot verksamheter inom grå företag. Det gäller
Arbetsmiljöverket, Skatteverket, Konkurrensverket, Ekobrottsmyndigheten och
Polisen med flera.127
Under flera decennier har en utveckling skett mot att arbeten som tidigare
utfördes av anställda i stället utförs av underentreprenörer. De saknar i många
fall inflytande över viktiga delar av arbetets planering och förutsättningar för
att arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt. Viktiga förutsättningar bestäms i
stor utsträckning av beställaren. De som utför arbete är ofta egenföretagare med
125 Förstudie om det fortsatta arbetet med utländska företag och arbetstagare, JA 2011/101207
126 Förstärkt tillsyn av företag som bryter mot arbetsmiljöregelverket för att få konkurrensfördelar –
handlingsplan, dnr 2015/014146
127 Arbetsmiljöverkets strategi mot grå företag 2015-2017 planeringsunderlag, dnr 2014/109404
Sid
37 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
F-skattsedel, i många fall med endast tillfällig anställning i Sverige. Detta har
varit tydligt i vissa branscher till exempel bygg-, transport-, städ-, hotell- och
restaurangbranschen samt inom skog och jordbruk. Arbetsmiljöverket föreslår
en lagändring som ger myndigheten möjlighet att efter bedömning i enskilt fall
förbjuda en beställare att anlita entreprenör – direkt eller via mellanhand - till
visst arbete om inte angivna arbetsmiljövillkor är uppfyllda.128
Arbetet med att förstärka marknadskontrollen behöver också fortsätta för att
förhindra att företag konkurrerar med farliga maskiner som inte uppfyller
lagstiftningens krav.
Anmälningarna till Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister ökar
Öppna gränser leder till ökat antal utländska företag och arbetstagare på den
svenska arbetsmarknaden, något som i grunden är positivt och som Sverige
behöver, inte minst på grund av den demografiska utvecklingen.129
Den 1 juli 2013 trädde ändringar i lagen (1999:678) om utstationering av
arbetstagare i kraft. Ändringarna innebär att en utländsk arbetsgivare som
utstationerar arbetstagare i Sverige ska anmäla arbetstagare i ett register som
Arbetsmiljöverket ansvarar för och förvaltar. Arbetsmiljöverket är
kontaktmyndighet i Sverige när det gäller utstationering130.
Förändringar på arbetsplatserna kräver nya inspektionsmetoder
Genom att vara synliga på arbetsplatserna och ställa krav på att arbetsmiljön
förbättras sätts arbetsmiljöfrågorna på agendan. Verkets inspektörer möter dock
ett hårdnande samhällsklimat. Så kallade ”grå företag” som vill uppnå
konkurrensfördelar genom en dålig arbetsmiljö ökar, liksom kopplingar till
kriminell verksamhet. För att möta dessa utmaningar genomförs idag bredare
och mer samordnade insatser i samverkan med andra myndigheter för att på så
sätt få större genomslag i insatserna. Konsekvenserna av ett hårdnande
samhällsklimat ger delvis nya förutsättningar för inspektionsverksamheten, då
risken för hotfulla situationer ökar. För att möta detta kan inspektörer i större
utsträckning än tidigare behöva arbeta två och två, vilket i sin tur kan leda till
att färre arbetsplatser inspekteras.
128 Projektrapport 2014-03-20, dnr 2013/111201: Beställaransvar
129 Förstudie om det fortsatta arbetet med utländska företag och arbetstagare. Dnr 2011/101207
130 Per den 1 maj, 2015 återfanns 7360 registrerade utstationerade arbetstagare i Sverige i Arbetsmiljöverkets
utstationeringsregister. Källa: Månadsstatistik från utstationeringsregistret per den 1 maj 2015.
Sid
38 (39)
Datum
2015-05-26
Vår beteckning
2015/007002
Sid
39 (39)

Similar documents