Ladda ner - Bygdeband

Transcription

Ladda ner - Bygdeband
Stugorna vid byvägen Ekeboda - Bråna
Med start från Ekeboda följer vi
vägen mot Bråna. Första huset vid
vägkorsningen mot Viggsjö var
Österås eller ”Luntan”, därefter
Lunden, Fållalund, Skogslund,
Sandliden och Killeberg.
Genom forskning, samtal med ättlingar till de boende, och även med
några som själva vuxit upp i området får vi kunskap om personerna.
Lunden - ”Ekorns”
Lunden byggdes upp på Prästnäs mark, här
levde förre soldaten Petter Eriksson Ekorn
(1791-1864). Denne var soldat i Ryssby på
soldattorpet Grönadal under Tranhult. Han
gifte sig 1812 med Greta Nicklasdotter
(1787-1858), paret fick sju barn. När Petter
Ekorn erhöll avsked 1849 flyttade familjen
till Ekeboda i Agunnaryd. Här bodde de i
åtta år tills hustrun Greta dog, då började
Petter Ekorn bygga Lunden och flyttade
året efter in där med sin familj. Några av
Ekorns barn blev väl kända i bygden.
f. 1858, från backstugan Christiansborg.
Chatarina hade tidigare fyra barn, varav
de minsta, Britta f.
1885 och Karl Johan
f. 1890 följde med
modern till Lunden.
Johannes Andersson dog i februari
1902 och månaden
efter föddes deras
gemensamma dotter,
Ester Maria, som dog
samma år.
Lunden eller ”Ekorns”, byggt 1858
År 1905 fann Chatarina en ny make,
Carl Gustaf Petersson f. 1856 från Södra
Ljunga. Denne var son till Peter Månsson
och Johanna Fredrika Malmros från ”Stugan” under Myrarås.
Catharina Wickberg dog på Lunden 1927,
69 år gammal och maken Carl Gustaf flyttade åter till Södra Ljunga 1929.
En av sönerna var soldaten Jonas Gustaf
Tuné i Tuna, som senare blev släkten Tunés anfader. En dotterson var gevärshantverkaren Johan Petter Rydén i Fagerhult.
En av Petters döttrar Maria Pettersdotter
f. 1821 gifte sig med drängen Johannes
Andersson f. 1840, som var inneboende
på Lunden. De fick 31 år tillsammans som
äkta makar innan Maria dog 1899.
Johannes som nu var ensam gifte om sig
med Chatarina Kris-tiansdotter Wickberg
Catharinas son Karl Johan Johansson blev
näste ägare av Lunden. Han hade 1919 gift
sig med Olga Charlotta Olofsson f. 1896
från Pjätteryd.
Deras son Ture föddes i Pjätteryd, medan
de båda yngre barnen Asta och Tage föddes
på Lunden. Här bodde sedan familjen kvar
till 1947, då de flyttade vidare till Holmen.
Lunden revs omkring 1950.
Catharina Kristiansdotter Wickberg 18581927
Ur en gammal bibel
Denna bibel, har ursprungligen ägts
av Petter Ekorn som var född den
17 juli 1791 och död den 18 april
1864. Han ingick äktenskap den 7
september 1813 med Greta Nicklasdotter, född den 7 oktober 1787.
Hon avled den 8 mars 1858. Båda
makarna är begravda på Agunnaryds kyrkogård.
I bibeln har Petter Ekorn skrivit:
- Denna bibel har jag köpt år 1819 för tre
riksdaler och lät binda ånyo i Carlshamn
för två riksdaler år 1829.
Bibeln innehåller 3 173 verser, 773 692 ord
och 3 566 480 bokstäver, namnet Jehova
förekommer i bibeln 6 855 gånger och
ordet och förekommer 46 227 gånger.
Karl Fransson med en gammal bibel vilken
tillhört hans morsmors farfar Petter Ekorn,
(1791-1864) vilken byggde huset Lunden
10
Det mest lästa kapitlet i bibeln är den
114:de psalmen och den mest lästa versen
är 8:e av den 101:a psalmen.
Senare har sonen Carl Pettersson skrivit:
Denna bibel har jag köpt efter mina föräldrar och betalt med fyra riksdaler och
den ägs nu av mig, Carl Pettersson, som
är född den 13 februari 1824 i Ryssby
församling.
Följande är avskrivit av Karl Fransson som
numera äger denna bibel, som jag i min tur
ärvt efter mina föräldrar.
Min mor Selma Elvira var född 1893, min
mormor Ida Mathilda var född 1854 och
dotter till Carl Pettersson Ekorn och Stina
Magnidotter född 1830.
Frågan som jag ställer mig är?
- Hur kunde man i ett litet soldattorp i
Ryssby socken, med endast en fotogenlampas svaga ljus, så grundligt dissekera
hela denna skrift? Dessutom är det ingen
lättläst sak, bibeln är 11 cm tjock och på
gammalsvenska.
Lunden mitt barndomshem
Far var med och arbetade med denna och
det gav ju inkomster. Han var så kallad
5-öresbas, vilket innebar han hade fem
öre mer i timmen, mot att han höll reda på
och räknade ihop arbetad tid för samtliga.
Efterson far inte var så benägen att vare
sig skriva eller räkna blev det mor, som var
mer händig för sådant som fick göra detta
och ibland blev det långt fram på natten
innan allt gick ihop.
Far och mor Carl Johan och Olga Johansson
När min farmor Catarina dog 1927,
övertog min far, Carl Johan Johansson, torpet Lunden och flyttade med
familj in där strax före jul 1927. Att
de valde ett litet torp i skogen i stället för ett samhälle som Älmhult,
var kanske beroende av rådande
arbetslöshet.
I skogen fanns en del arbete. Vid ett tillfälle var Carl Johan och Oskar Almén på
Ekeboda ihop om ett jobb, men det var
dåligt betalt. När de väntade skogvaktaren,
kom de överens om att ta på sig det sämsta i klädväg, som de kunde hitta, för att
beveka skogvaktaren om bättre betalt. Om
ackordet blev bättre är inte känt.
En fördel med ett torp var att det gick att
hålla två kor och gris och de kunde också
ha rätt många höns. Det blev dock inte
tillräckligt med mjölk så det lönade sig
att lämna till mejeriet, som var möjligt för
gårdarna i trakten att göra när ”Nyeväjen”
hade iordningställts.
Mor kärnade smör, vilket tillsammans med
ägg såldes till affären, för att kunna köpa
andra varor. Det hände sig att kärnan, en
sådan där gammaldags med stake att dra
upp och ned blev otät, då fick hon cykla
till Ljubgby för att köpa en ny. Eftersom
det var höstmarknad inköptes en sådan
där, en modernare som gick att veva runt
och med den på bakpakethållaren och mig
där fram i barnsadeln, gick färden cirka
1,5 mil tillbaka. Det passade också på att
bli ett ordentligt ösregn under färden. Väl
hemkomna, frusna och våta, var det för
mor att byta kläder och se om ladugården
till natten.
I de små torpen var det oftast kvinnorna
som fick sköta om göromålen hemma,
medan mannen förhoppningsvis hade
arbete någon annan stans. Min mor var ju
också en av dessa tappra, som förtjänar att
bli ihågkomna.
Ser jag till farmor Catarina, blev hon gift
och fick eget hem först vid 41 år, efter att
ha fött fyra barn dessförinnan. Hon blev
gift en gång till som kompensation och
man kan se på de sträva anletsdragen på
fotot vad hon varit med om.
Jag själv, Tage, utanför mitt hem, Lunden
svart, som satt där ensam och allvarlig och
för om möjligt förstärka undergångsstämningen, tog hon fram bibeln och läste högt
ur gamla testamentet, medan blixtarna skar
som gula streck mellan granarna utanför.
År 1947, när jag var 14 år, flyttade vi till
Holmen. Där var det mera ”öppet” landskap, men det bästa av allt var att Helgeån
rann vid sidan av trädgården. Det var ju inte
pojkböckernas Mississippi precis, men det
gick att både ro och fiska i den.
Tage Wikbrand Älmhult
född och uppväxt på Lunden
Det var väl inte så konstigt att kvinnorna
kände sig ensamma i de oftast ensligt
belägna stugorna i skogen. Min mor Olga
kände Jenny på granntorpet Killeberg. Hon
var rädd varje gång det blev åska. Jag tror
att det var sommaren 1937, som det åskade
nästan varje dag. Jenny vädjade då till mor:
- Du kan väl ta heren med dig och cykla
bort till mig, så vi får sällskap.
Hon var en liten äldre dam, oftast klädd i
Syskonen på Lunden,
Tage, Asta och Ture
Carl Johan och Olga i beteshagen hos korna
11
Fållalund
Nästa hus på vägsträckan mot Bråna var
Fållalund, under Klockaregården. Huset
låg på vänster sida av vägen och ladugården till höger. Bredvid ladugården gick
en stig mot Christiansborg och vidare mot
Ryaledet.
Fållalund som Anna-Lisa minns morföräldrarnas hem i slutet av 1920-talet. Huset revs
Anna-Lisa Andersson, dotterdotter till Carl och
Eva Svensson på Fållalund
Anna-Lisa Andersson, född och uppvuxen
på Ryaledet, minns med värme sin morfar
Carl Svensson, minnet av mormodern Eva
är mera vagt, då Anna-Lisa blott var tre år
vid Evas bortgång.
Carl Svensson var f. 1851 på Udden under
Marsholm och Eva Johannesdotter var f.
1856 på Sundratorp under Rönnäs. De gifte
sig nyårsafton 1883 och bodde de första
åren i Prästnäs.
Familjen flyttade 1887 till Fållalund. Av
deras åtta barn dog två av dem 1894, i
scharlakansfeber, en allvarlig sjukdom
Orgeltrampare Carl Svensson
på den tiden. Anna-Lisas mor, Hanna,
näst yngst i barnskaran, gifte sig 1921
med Oskar Aronsson från Liljenäs under
Marsholm. De byggde nytt hus och bosatte
sig på Ryaledet.
- På så sätt hade vi
nära till Fållalund
och besökte ofta mina
morföräldrar, säger
Anna-Lisa. Min morfar var alltid glad och
kunde fängsla barnens intresse. Han
berättade många historier och var glad för
musik och spelade
ofta dragspel. Han
lärde mig läsa, så när
jag gått ut första klass
fick jag hoppa direkt
till tredje.
Anna-Lisa hade trots
Fållalunds gamla ladugård bevarades genom att hembygdsföreningen i
Pjätteryd köpte den 1981, och byggde upp den i sin hembygdsgård.
12
Eva Johannesdotter
att hon var liten ett starkt minne av sin
mormor, vilken dog 1928.
- Jag minns henne i dörröppningen, vilket
illustreras i målningen ovan, visar AnnaLisa.
Det fanns på 1930-talet även en grind som
stängde av byvägen vid Fållalund. Precis
före och till vänster om muren låg en källare, som ännu 2007 är intakt, den tillhörde
Lunden på Prästnäs ägor.
Carl Svensson var orgeltrampare och vid
sidan om detta arbete för kyrkan dagsverkade han på Klockaregården. År 1928 fick
han ett hedersomnämnande, genom att han
tilldelades Kungliga Partriotiska Sällskapets silvermedalj för lång och trogen tjänst
för kyrkan, vid en högtidlig ceremoni.
- Detta var han mycket stolt över och nu
äger min dotterson den fina medaljen efter
Carl Svensson. De sista åren bodde morfar
hos oss på Ryaledet, tills han dog 1932,
berättar Anna-Lisa.
Gunvor K
Sandliden
För att täcka in samtliga bostäder
på vägsträckan Ekeboda - Killeberg,
bör nämnas Torp Sandliden. Det
var före 1890 soldattorp nummer
75, senare flyttat till Sälleberg eller
Häråsen.
Sandliden var på 1880-talet bebott av soldatfamiljen Peter Magnus Olofsson Stjerna
f. 1839 från Haganäs under Nockarp och
Cajsa Jonadotter f. 1834, från Kullen under
Elmtåsa Norregård. Cajsa var faster till
Jenny Lundgren på Killeberg.
Familjen Stjärna hade fyra barn, varav två
dog i scharlakansfeber 1883. Soldat Stjärna
dog 1886 av lungsot och när Cajsa blev
ensam flyttade hon med de kvarvarande
barnen Ida f. 1864 och Martina f. 1876,
till Backstuga Österås. Ida reste 1892
till Danmark. Martina gifte sig 1900 med
Carl Gustaf Kristiansson Wickberg f. 1860
och flyttade till backstugan Christiansborg
under Stockhult. Carl Gustaf var bror
till Catharina Kristiansdotter Wickberg
på Lunden. Cajsa Jonasd. - Stjärna dog
1916.
Soldat August Jonasson Blom, kom till
Sandliden 1884. Han gifte sig 1887 med
Ingrid Charlotta Larsdotter från Södra
Ljunga och familjen flyttade till Sälleberg
1890. Sandliden ändrades därefter till torp.
Den sista familjen där var Salomon Andersson f. 1849 med hustru Eva Petersdotter f.
1848. Eva dog 1919 och Salomon gifte om
sig 1920 med Eva Andersdotter f. 1852 från
Vislanda. Hennes förre make Anders Johan
Jonasson från Ryssby hade avlidit 1915.
Salomon Andersson dog 1926. Hustrun
flyttade 1931 till Ryssby där hon hade två
döttrar från föregående äktenskap. Hon dog
blott tre dagar efter flytten.
Killeberg
Historiken om Killeberg har Ingvar
Lundgren bidragit till. Här bodde
hans farföräldrar Gustaf och Jenny
Lundgren.
Gustaf Lundgren var f. 1875 i Stenbrohult,
son till Lovisa Jonsdotter Scheibe. Han
växte upp hos sina morföräldrar i Ryd, Jon
Pehrsson och Charlotta Ulrica Scheibe,
tidigare boende i Granhult.
Gustaf var i sin ungdom rallare vid malmbanan i Norrland omkring 1895. Soldatnamnet Lundgren tog Gustaf i samband
med att han blev knekt. Det fanns en lång
soldattradition inom familjen.
Gustaf Lundgren gifte sig 1897 med pigan
Anna Gustafva Petersdotter f. 1867, från
Ryssby. Familjen bodde först i Lönshult
där barnen Ernst, Hilma och Hanna föddes.
Ett av Hannas barn är Gustaf Lundgren f.
1929, namne med sin morfar och boende
i Bråna.
Gustaf Lundgren blev ägare av Killeberg
1909, genom att ärva eller köpa stället efter
sin moster Eva Jonsdotter, som 1883 hade
friköpt torpet, dels från Bråna Västregård,
dels från Bankaboda, vars ägare då var
hennes kusin J. M. Petersson (fader till
Ernst Johansson).
Utöver att vara soldat och torpare uppehöll
Huset på Killeberg som det såg ut före 1978.
Gustaf Lundgren tjänst som postbärare
mellan Liatorp och Bråna, dessutom övertog han sysslan som orgeltrampare och
kyrkogårdsarbetare efter Carl Svensson
på Fållalund.
Första hustrun dog redan 1913 och Lundgren gifte om sig året efter med Jenny
Gustafsdotter f. 1875 från Stensberg
under Vedåsa Liden.
Jenny hade sin dotter
Signe f. 1903, med till
Killeberg. Signe blev
senare gift med Henrik
Strömgren.
Makarna Gustaf och
Jenny Lundgren fick
tillsammans barnen
Johan f. 1916 och Ester
f. 1922. Ester flyttade
senare till Eskilstuna,
Johan blev kvar i församlingen och gifte sig
med Greta Nilsson.
Jenny och Gustaf Lundgren med barnbarn omkring 1945
Hustrun Jenny Lundgren dog 1952, maken
Gustav bodde kvar, men sålde Killeberg på
våren 1956. Han dog i september samma
år.
Killeberg har senare bytt ägare flera gånger.
Huset brann 1978 och den nuvarande villan
byggdes upp av Arne Bergqvist. Nuvarande ägare av Killeberg är sedan 2006,
Tonnie och Mirjam Linden med familj, från
Holland. (Se Kolbulletinen nr 10, 2006).
Ingvar Lundgren, som lämnat foto och
uppgifter från farföräldrarnas hem, berättar
även om sin familj, föräldrarna Johan och
Greta Lundgren, med barnen Ingvar, Erik
och Kurt. Familjen Johan Lundgren hyrde
på gården Leaboda från 1944 till 1956,
varefter de flyttade till Ryssby. Leaboda
ägdes från 1919 av Karl Oskar Johansson och hustru Nilla Karlsdotter. Dessa
sålde gården 1939 till handlaren Hjalmar
Saming, som alltså hyrde ut Leaboda till
Ingvars föräldrar.
Gunvor K
13