docRättsligt ställningstagande angående säkerhetsläget i
download 
Report Transcription
Rättsligt ställningstagande angående säkerhetsläget i
Rättsavdelningen 2015-06-10 SR 24/2015 Rättsligt ställningstagande angående säkerhetsläget i Afghanistan 1. Bakgrund Säkerhetsläget i Afghanistan bedömdes i ett rättsligt ställningstagande den 17 januari 2014. EU-domstolen har i dom den 30 januari 2014 i mål C-285/12 (Diakité) förtydligat skyddsgrundsdirektivets tillämpning av begreppet ”väpnad konflikt”. Under 2014 har det allmänna säkerhetsläget i Afghanistan försämrats. Av dessa skäl finns det ett behov av ett nytt rättsligt ställningstagande som särskilt berör säkerhetsläget, frågan om myndighetsskydd och internflykt. 2. Sammanfattning Adm162101027 Migrationsverket ska först pröva om sökande är flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) vid en individuell bedömning. Det bör vid en sådan bedömning beaktas om personen tillhör en särskilt utsatt grupp i Afghanistan samt att effektivt myndighetsskydd ofta helt saknas. Vid en prövning ska även beaktas att Afghanistan kan vara riskabelt att färdas genom. Migrationsverket Rättsavdelningen Besöksadress Agnesfridsvägen 111 Postadress, 200 22 MALMÖ Telefon 0771-235 235 Telefax 010 – 485 57 07 E-post [email protected] Hemsida www.migrationsverket.se Organisationsnr 202100-2163 2 Våldet är för närvarande inte av den omfattningen i någon del av Afghanistan att alla och envar som återvänder riskerar att skadas. Kriterierna för alternativt skyddsbehov enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 p. första ledet utlänningslagen är därför inte uppfyllda. Säkerhetsläget i Afghanistan utom i provinserna Kabul, Panjshir, Bamyan, Daikundi, Takhar, Balkh och Samangan når upp till kravet för inre väpnad konflikt enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 p. andra ledet utlänningslagen. Säkerhetsläget varierar dock mycket, både inom och mellan de provinser där det råder inre väpnad konflikt. En individuell prövning av den sökandes utsatthet måste göras, i enlighet med Elgafajidomens kriterier. Detta innebär att när säkerhetsläget är allvarligt utifrån aktuell landinformation behöver den individuella risken inte vara så hög. Den som vid en individuell prövning bedöms vara skyddsbehövande på grund av säkerhetsläget faller därför in under artikel 15 c i skyddsgrundsdirektivet och 4 kap. 2 § första stycket 1 p. andra ledet utlänningslagen. Det råder andra svåra motsättningar i enlighet med 4 kap. 2 a § första stycket 1 p. andra ledet utlänningslagen i provinserna Kabul, Panjshir, Bamyan, Daikundi, Takhar, Balkh och Samangan. Rättsskyddet i Afghanistan innehåller sådana brister att det i normalfallet inte går att hänvisa någon till myndighetsskydd. Internflykt kan vara relevant och rimligt till Kabul och andra större provinshuvudstäder för vuxna män samt par och familjer, där en vuxen man ingår, om det inte finns allvarliga funktionshinder eller medicinska hinder inom familjen. Frågan om eventuellt uteslutande från att anses som flykting, alternativt skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 b och 2 c §§ utlänningslagen ska beaktas i de enskilda ärendena. 3 3. Rättslig bedömning Frågan om flyktingskap ska alltid prövas först. Flera grunder kan förekomma samtidigt. Vid prövning av flyktingskap ska beaktas om personen tillhör en särskilt utsatt grupp. En grupptillhörighet kan få betydelse vid prövningen på så sätt att om den sökande tillhör en särskilt utsatt grupp behöver inte de individuella skälen vara lika starka som annars för att sökanden ska anses ha gjort sannolikt att han eller hon är i behov av skydd, se rättsliga ställningstagandet angående flykting- och skyddsbehovsbedömningar rörande sökande som tillhör särskilt utsatta grupper (RCI 11/2009). Särskilt utsatta grupper beskrivs i avsnitt 3.2. 3.1 Säkerhetsläget i landet Under 2014 ökade talibanernas aktivitet och antalet säkerhetsrelaterade incidenter i Afghanistan. Beväpnade sammanstötningar utgjorde en större del av säkerhetsincidenterna. Samtidigt ökade antalet självmordsattacker under 2014. Neddragningen av de internationella militära styrkorna, särskilt minskningen av flygattacker, har gett taliban och andra militanta grupper större möjligheter att genomföra storskaliga markoperationer i vissa områden. Under perioden januari till oktober 2014 skedde två tredjedelar av alla säkerhetsrelaterade incidenter i de södra, sydöstra och östra delarna av landet. Markstriderna har medfört att många civila dödats och skadats. Den främsta målgruppen för de väpnade upprorsmakarnas verksamhet är de afghanska säkerhetsstyrkorna. Situationen för civilbefolkningen, särskilt för kvinnor och barn, har försämrats under 2014 jämfört med 2013. Antalet döda har ökat med 22 % till 3 699 personer och antalet skadade med 28 % till 6 849. Allt fler civila drabbas i regelrätta strider och i korseld mellan militanta grupper och regeringsvänliga styrkor. Många civila faller även offer för hemmagjorda bomber. En typ av våld som minskade något under 2014 är riktade mord mot civila för att på nytt öka i slutet av 2014 och i början av 2015. Måltavlor för de riktade morden är ofta stamäldste, mullor, regeringstjänstemän och tjänstemän inom rättsväsendet. Antalet internflyktingar synes ha ökat till följd av det försämrade säkerhetsläget i landet. 4 I Kabul har attacker ofta haft afghanska och internationella institutioner som mål. De primära måltavlorna är regeringsanställda, säkerhetspersonal och deras fordon. Civila förefaller inte vara primära måltavlor för regeringsfientliga grupper utan drabbas indirekt. Även om Kabul har ett högt antal dödade och skadade i säkerhetsrelaterade incidenter jämfört med andra distrikt och provinser är den procentuella risken per person att drabbas relativt låg beroende på det höga antalet invånare i Kabul. Institute for the Study of War (ISW) hävdar att talibans senaste strider visar att de har förmåga och rörelsefrihet i sina operationer. ISW menar att de militanta grupperna förblir kapabla, organiserade och kommer fortsätta att utgöra ett hot. Migrationsverkets bedömning av säkerhetsläget i Afghanistan Vid bedömning av skyddsbehov ska särskilt beaktas tillhörighet till en eventuell riskgrupp, samt att kvinnor, barn och internflyktingar är särskilt utsatta för våld. En kvinna som saknar ett manligt nätverk eller på annat sätt är utsatt kan riskera förföljelse på grund av kön. Av European Asylum Support Office, EASO Country of Origin Information Report – Afghanistan – Security Situation, januari 2015, framgår att samtliga provinser i Afghanistan utom provinserna Kabul, Panjshir, Bamyan, Daikundi, Takhar, Balkh och Samangan är drabbade av väpnade strider. Det förekommer strider i huvudsak mellan afghanska styrkor och väpnade grupper men också mellan olika väpnade grupper. Situationen är sådan att urskillningslöst våld förekommer. Även om antalet säkerhetsincidenter har ökat med många civila offer som följd är våldet för närvarande inte av den omfattningen i någon del av Afghanistan att alla och envar som återvänder till områdena löper en individuell risk att utsättas för sådan behandling som anges i artikel 3 Europakonventionen och artikel 15 b skyddsgrundsdirektivet. Kriterierna för alternativt skyddsbehov enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 p. första ledet utlänningslagen är därför inte uppfyllda. Migrationsverket gör bedömningen att säkerhetsläget, utom i de uppräknade provinserna ovan, når upp till kravet för inre väpnad konflikt enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 p. andra ledet utlänningslagen. 5 Eftersom säkerhetsläget och våldsnivån varierar mycket både inom och mellan de provinser där det råder inre väpnad konflikt, måste en individuell prövning av den sökandes utsatthet göras mot sökandens hemort i enlighet med Elgafaji-domens kriterier. Detta innebär att när säkerhetsläget är allvarligt utifrån aktuell landinformation behöver den individuella risken inte vara så hög. För att kunna göra en bedömning av risken att utsättas för allvarlig skada måste intensiteten och nivån av våldet bedömas. Av intresse är då antalet säkerhetsrelaterade incidenter och karaktären av dessa på den ort sökanden ska prövas mot. Vidare kan uppgifter om antalet civila skadade och döda och hur många som har tvingats till flykt eller internflykt vara av intresse. För mer detaljerad information om säkerhetsläget på provins- och distriktsnivå i Afghanistan hänvisas till EASO:s Country of Origin Information Report – Afghanistan – Security Situation, januari 2015, som kommer att uppdateras regelbundet. I Lifos Landanalys Afghanistan, den 23 april 2015, liksom i EASO:s rapport finns ett antal kartor som på ett överskådligt och detaljerat sätt beskriver antalet civila offer och antalet incidenter, säkerhetsrelaterade incidenter per provins samt säkerhetsrelaterade incidenter per provins jämfört med population. Aktuell landinformation kan även hämtas från andra rapporter. Den som vid en individuell prövning bedöms vara skyddsbehövande på grund av säkerhetsläget i de provinser där väpnad konflikt råder faller därför in under artikel 15 c i skyddsgrundsdirektivet och 4 kap. 2 § första stycket 1 p. andra ledet i utlänningslagen. Även om det förekommer våldsdåd i provinserna Kabul, Panjshir, Bamyan, Daikundi, Takhar, Balkh och Samangan, har det under den senaste tiden inte förekommit några regelrätta strider. Säkerhetsläget i provinserna får dock på grund av oroligheter och våldsinslag, anses vara av sådan karaktär att det ska betecknas som andra svåra motsättningar i enlighet med 4 kap. 2 a § första stycket 1 p. andra ledet utlänningslagen. Vid den individuella prövningen av sökandes skyddsskäl är det nödvändigt att beakta att även svåra motsättningar kan vara av olika grad, vilket kräver en individuell prövning med beaktande av aktuell och relevant landinformation. 6 3.2 Särskilt utsatta grupper Situationen för minoriteterna i Afghanistan har förbättrats något sedan USA:s intervention i landet 2001. För närvarande kan ingen etnisk grupp anses utgöra en särskild riskprofil i sig. Det finns dock ett antal särskilda riskprofiler som pekas ut i tillgänglig landinformation och som särskilt ska beaktas till vid den individuella prövningen av skyddsbehov. Dessa är: Konvertiter som övergått från islam till annan religion och andra religiösa minoriteter. Kvinnor/flickor utan manligt nätverk, änkor samt kvinnor i den officiella sfären. Barn som är utsatta för barnarbete, tvångsäktenskap, prostitution, sexuellt utnyttjande och rekrytering till väpnade grupper. Statliga tjänstemän och personer som stödjer eller uppfattas stödja regeringen i Afghanistan och det internationella samfundet. I denna grupp ingår t.ex. poliser, militärer, distriktsguvernörer, domare, åklagare, rådsmedlemmar, parlamentariker, tolkar och andra som samarbetar med de internationella styrkorna, MR-aktivister och biståndsarbetare, valarbetare, klanledare, religiösa ledare och lärare. Även familjemedlemmar till ovan nämna personer kan riskera att utsättas för våld. Journalister och andra personer som arbetar inom media. Personer som öppet motsätter sig talibans tolkningar av islam. Hbtq-personer Tidsbegränsat uppehållstillstånd kan tillämpas om ett skyddsbehov bedöms ha förutsättningar för att vara kortvarigt. Ett exempel på en sådan situation är när en gift kvinnas enda asylskäl är att hon saknar manligt nätverk i Afghanistan eftersom hon kommit från maken, som hon alltjämt önskar sammanleva med. Om sammanlevnaden återupptas återfår kvinnan tillgång till manligt nätverk och makarna kan därmed återvända till Afghanistan tillsammans, under förutsättning att mannen inte har egna skäl som medför rätt till uppehållstillstånd. 7 3.3 Rätts- och säkerhetssektorn Afghanistans rättssektor brottas med stora kapacitetsproblem och låga utbildningsnivåer. Vidare är rättssystemet svagt och dess oberoende ifrågasatt. Korruptionen är mycket omfattande. Domare och åklagare är en målgrupp för riktade mord från väpnade grupper. Vidare saknas formella domstolar i vissa distrikt i landet. Det stora misstroendet bland befolkningen mot det formella rättssystemet, har fått till följd att många medborgare vänder sig till informella domstolar som bygger på stamrättsskipning och sharialagstiftning, vilket drabbar kvinnor hårt. Från och med den 31 december 2014 har de afghanska säkerhetsstyrkorna det fulla ansvaret för säkerheten i landet. Merparten av ISAF:s (International Security Assistance Force) styrkor har dragits tillbaka. ANSF:s (Afghanistan National Security Forces) kontroll och kapacitet är emellertid begränsad till större städer, framförallt Kabul, Herat, Mazar-e-Sharif och Kandahar och övriga provinshuvudstäder. Detta får till följd att regeringen saknar kapacitet att skydda befolkningen och garantera respekten för de mänskliga rättigheterna i andra delar av landet. Migrationsverkets bedömning av rätts- och säkerhetssektorn För att det ska kunna bli aktuellt att hänvisa till myndighetsskydd måste det erbjudna myndighetsskyddet vara godtagbart. Begreppet ”godtagbart” myndighetsskydd innebär att det måste finnas en juridisk process som med nödvändiga rättssäkerhetsgarantier medger att en polisanmälan om brott kan leda fram till en fällande dom, se Rättsligt ställningstagande angående vad som utgör ett godtagbart myndighetsskydd och förutsättningar för avvisning med omedelbar verkställighet med hänvisning till befintligt myndighetsskydd (SR 01/2015). Rättssystemet i Afghanistan får anses innehålla sådana brister vad gäller kapacitet och rättssäkerhet att det inte är möjligt att hänvisa en person till att söka myndighetsskydd. De afghanska säkerhetsstyrkorna får för närvarande anses ha kontroll över samtliga provinshuvudstäder och får anses ha kapacitet att skydda befolkningen där. Säkerhetsläget är dock föränderligt varför aktuell landinformation alltid måste inhämtas vid bedömning av skyddsbehov. 8 3.4 Internflykt m.m. Antalet internflyktingar i Afghanistan har ökat under 2014. Det totala antalet internflyktingar beräknas till över 800 000. Många internflyktingar bo-sätter sig ofta i urbana områden efter etniska- eller familjeband. En stor andel av internflyktingarna bor i och runt städerna Kabul, Herat, Mazar-e-Sharif, Jalalabad och Kandahar. I de södra delarna av landet bor internflyktingarna oftare med familj och vänner. I Afghanistan finns inte längre officiella flyktingläger utan de har omvandlats till sk. ”informal settlements”. Många internflyktingar i städerna bor i dessa. De största problemen för internflyktingar är bristen på arbete. Utbildningsnivån påverkar möjligheten att få jobb. De första åren som internflykting är ofta svårast. De ekonomiska villkoren blir vanligtvis bättre över tiden. Bäst chans att livnära sig i internflykt har ensamma män i Kabul och andra större städer. Ensamma kvinnor är särskilt utsatta för våld och har generellt också svårt att klara en internflyktssituation ekonomiskt. Barn i internflykt är också utsatta och har ofta sämre tillgång till utbildning än andra barn. I Kabul, Herat och Mazar-e-Sharif har taliban och andra väpnade grupper svårare att nå personer. Personer med lägre profil har generellt sett låg risk att bli måltavlor för de väpnade grupperna i dessa städer. Högprofilspersoner såsom t.ex. statstjänstemän i aktiv tjänst, officerare i polis och militär riskerar däremot att vara måltavlor för de väpnade grupperna överallt i landet. Migrationsverkets bedömning av internflykt För att ett internt flyktalternativ ska kunna anses föreligga måste det dels vara fråga om ett relevant alternativ, dvs. att den enskilde måste på annan ort eller annat område ha tillgång till ett effektivt skydd, dels vara rimligt att utlänningen begagnar sig av ett sådant alternativ, dvs. att personen inte möts av alltför svåra humanitära förhållanden på den nya orten. Det ankommer på Migrationsverket att identifiera det område som skulle kunna utgöra ett internt flyktalternativ. Vid en sådan bedömning måste aktuell landinformation beaktas. Säkerhetssituationen varierar i olika delar av Afghanistan och en hotbild mot en person kan beroende på omständigheterna ha en lokalt begränsad räckvidd. Myndigheterna i Afghanistan klarar normalt sett inte av att skydda en enskild från individuellt riktade hot. 9 Vid bedömningen av om ett internt flyktalternativ är relevant ska en prövning göras av om hotet från icke-statliga aktörer kan avvärjas. I bedömningen av hotets räckvidd är det viktigt att analysera från vem hotet härrör. Om hotet kommer från det ledande skiktet i någon beväpnad grupp kan möjligheten att hänvisa till ett internt flyktalternativ vara förhållandevis begränsat. Om hotet istället härrör från enskilda aktörer på låg nivå i lokalsamhället eller beväpnad grupp kan hotets räckvidd vara begränsat. Det har även betydelse om den hotade personen har hög profil och status. Personer med hög profil som t.ex. statstjänstemän i aktiv tjänst, officerare i polis och militär riskerar att vara intressanta för väpnande grupper och måltavla för dessa i hela landet. Personer med låg profil som slutat sin statliga tjänst eller slutat arbeta för de internationella styrkorna och sedan bosatt sig i de större städerna kan vara av mindre intresse för taliban och andra grupper. En individuell bedömning måste göras i varje enskilt ärende. Internflykt inom Afghanistan ska bedömas utifrån att det förekommer militärt våld som är av sådan karaktär att det råder inre väpnad konflikt i ett stort antal provinser. Som Migrationsverket tidigare påpekat varierar dock säkerhetsläget och våldsnivån mycket både inom och mellan de provinserna. Ett internt flyktalternativ kan t.ex. aldrig anses vara relevant till platser som står under kontroll av beväpnade oppositionsgrupper. Det är nödvändigt att inhämta aktuell och relevant landinformation om målet för internflykten för att kontrollera säkerhetsläget där och göra en individuell bedömning i ärendet. Eftersom det endast får anses rimligt att internflykt sker till urbana miljöer som har nödvändig infrastruktur, arbetstillfällen och basal service bedöms internflykt huvudsakligen kunna ske till större provinshuvudstäder. Om internflykt bedöms vara relevant ska staden för internflykten utses. För att ett internt flyktalternativ ska anses vara rimligt behöver det inte finnas ett nätverk i form av familj eller vänner. De flesta etniciteter är representerade i de flesta städer i Afghanistan. Även om etnicitet inte är avgörande för valet av internflyktsort bör etnicitet beaktas för att underlätta anpassningen för den enskilde. Vidare ska bedömning göras om det är rimligt att kräva att den aktuella personen utnyttjar denna möjlighet. 10 Internflykt är som utgångspunkt rimligt för en ensam vuxen arbetsför man, som saknar funktionshinder eller medicinska problem. Ett internt flyktalternativ kan även vara rimligt för par eller familjer, som saknar svåra funktionshinder eller medicinska problem, om minst en av de vuxna i familjen är en man. Det bör vid en bedömning om en ett internt flyktalternativ är rimligt för en barnfamilj beaktas att barn kan vara särskilt utsatta i en internflyktssituation. En individuell bedömning måste göras i det enskilda ärendet. Internflykt är dock varken relevant eller rimligt för ensamma kvinnor som saknar manligt nätverk och skydd. 3.5 Exklusion Mot bakgrund av den rådande situationen i Afghanistan och de övergrepp som har skett och alltjämt sker, kan det finnas risk för att asylsökande har gjort sig skyldiga till sådana handlingar som föranleder att de ska uteslutas från att anses som flyktingar, alternativt eller övrig skyddsbehövande med stöd av 4 kap. 2b-2c §§ utlänningslagen. Det har främst rapporterats om övergrepp från grupper fientligt inställda till regeringen som t.ex. taliban, Haqqani-nätverket, Hezb-e Islami Afghanistan, Islamic Movement of Uzbekistan och Al-Qaida. Även andra stridande parter i konflikten såsom ANSF, vilket även inkluderar den afghanska polisen, och andra regeringstrogna styrkor där den lokala polisen ingår, kan ha gjort sig skyldiga till sådana handlingar som föranleder att de ska uteslutas från att anses som flyktingar eller alternativt skyddsbehövande. Frågan om exklusion måste därför beaktas i de enskilda ärendena. För vägledning avseende bedömningar i dessa fall hänvisas till rättschefens rättsliga ställningstagande angående beviskravet för exklusion och individuellt ansvar (RCI 02/2011). 3.6 Återvändande Afghanska medborgare har i stort sett rätt att resa och bosätta sig i alla delar av Afghanistan. Möjligheterna att resa på huvudleder i Afghanistan kan dock begränsas av säkerhetsincidenter. Flygtrafiken är relativt väl utbyggd. Det finns fyra internationella flygplatser i landet; Kabul, Mazar-e-Sharif, Herat och Kandahar. Utöver dessa finns 16 flygplatser för inrikesflyg spridda över landet. 11 Det är dock oklart vilka av dessa inrikes flygplatser som är öppna för trafik, varför aktuell landinformation måste inhämtas när sådan information är viktig för ett ärende. Särskild försiktighet gäller om personen inte kan färdas med flyg till hemorten på grund av de eventuella risker som är kopplade till huvudlederna. 3.7 Ensamkommande barn För ensamkommande barn som saknar individuella skyddsskäl ska normalt efterforskning/återföreningsarbete inledas. Migrationsverket har ett ansvar att utreda och pröva förutsättningarna för ett ordnat mottagande. Säkerhetsförhållandena i Afghanistan, avsaknaden av myndigheter och register över befolkningen, bristen på frivilligorganisationer och avsaknaden av diplomatiska institutioner begränsar dock dessa möjligheter. Det föreligger verkställighetshinder enligt 12 kap. 3 a § utlänningslagen för det fall en familjemedlem, en förmyndare eller en väl lämpad mottagningsenhet inte kan ta emot barnet, se vidare RCI 10/2013 rättsligt ställningstagande angående verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn. Vid bedömningen av om uppehållstillståndet på grund av verkställighetshinder ska vara permanent eller tidsbegränsat är utgångspunkten att tillståndet ska vara permanent om hindret kan bedömas så långvarigt att individen under denna tid får sådan anknytning till det svenska samhället att rekvisiten i 5 kap. 6 § utlänningslagen är uppfyllda. Vid en sådan bedömning ska den unges ålder vägas in. Därvid ska beaktas att det är förhållandevis normalt att ungdomar, som saknar skyddsbehov mot hemlandet, lever och studerar något eller några år utomlands utan rätt till bosättning på studieorten. Vid prövningen av om det är rimligt i det enskilda fallet att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas ska hänsyn tas till personens kön. I denna del är utgångspunkten att unga kvinnor bör beviljas permanent uppehållstillstånd. Undantag från detta kan göras om det bedöms sannolikt att den unga kvinnans manliga nätverk kommer att kunna ta emot henne. Slutligen ska psykisk och fysisk ohälsa samt personliga förhållanden särskilt beaktas. 12 3.8 Ny omständighet Det förändrade säkerhetsläget vilket även kan påverka resvägen är sådana nya omständigheter som kan motivera en ny prövning vid ansökan om verkställighetshinder. Detta rättsliga ställningstagande har beslutats av undertecknad rättschef efter föredragning av verksjuristen Maria Stutzinsky, rättsliga experten Lennart Eriksson och verksjuristen Lolita Eriksson. Ställningstagandet ersätter RCI 08/2014 som härmed upphävs. Fredrik Beijer Rättschef Bilagor: Bilaga 1 - Gällande rätt Bilaga 2 - Lifos landanalys Afghanistan, 23 april 2015 13 Bilaga 1 till SR 24/2015 1. Gällande rätt 1.1 Tillämpliga lagrum 4 kap. 1 § utlänningslagen har följande lydelse. Med flykting avses i denna lag en utlänning som – befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och – inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda. Som flykting ska även anses en utlänning som är statslös och som – av samma skäl som anges i första stycket befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort, och – inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, återvända dit. Av 2 b § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från att anses som flykting. Lag (2009:1542). 4 kap. 2 § utlänningslagen har följande lydelse. Med alternativt skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 § befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att 1. det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och 2. utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i 1 inte vill, begagna sig av hemlandets skydd. 14 Första stycket 1 gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper sådan risk som där avses eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot att utlänningen utsätts för sådan risk genom handlingar från enskilda. Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort. Av 2 c § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. 4 kap. 2 a § utlänningslagen har följande lydelse. Med övrig skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 och 2 §§ befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i därför att han eller hon 1. behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller 2. inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof. Första stycket 1 gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper sådan risk som där avses eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot att utlänningen utsätts för sådan risk genom handlingar från enskilda. Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort. Av 2 c § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från att anses som övrig skyddsbehövande. Enligt artikel 2 e i Skyddsgrundsdirektivet (2 f i det omarbetade direktivet) är en person alternativt skyddsbehövande om det finns grundad anledning att förmoda att personen i hemlandet skulle utsättas för en verklig risk att lida allvarlig skada enligt artikel 15. 15 Artikel 15 i Skyddsgrundsdirektivet definierar allvarlig skada. Med allvarlig skada förstås: a) dödsstraff eller avrättning, eller b) tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning av en sökande i ursprungslandet, eller c) allvarligt och personligt hot mot en civilpersons liv eller lem på grund av urskillningslöst våld i situationer av internationell eller intern väpnad konflikt. 1.2 Relevant internationell praxis I EU-domstolens dom den 17 februari 2009 i mål C-465/07 (Elgafaji) ansåg domstolen att när våldet är så urskillningslöst och så allvarligt att det finns grundad anledning att förmoda att en civilperson genom sin blotta närvaro där skulle löpa en verklig risk att utsättas för det, anses det föreligga ett personligt hot mot sökandens liv, även om det inte föreligger något specifikt hot mot sökanden. Om våldet inte är så generellt urskillningslöst och så allvarligt att en civilperson bara genom att vistas i det berörda området löper en verklig risk att utsättas för våldet ska det enligt Elgafaji-domen göras en mera ingående individuell prövning. Vid denna prövning ska konfliktnivån bedömas på så sätt att ju lägre konfliktnivån är, desto högre krav ställs på den sökandes individuella utsatthet för att vederbörande ska komma i åtnjutande av alternativt skydd. EU-domstolen anger vidare att följande omständigheter kan beaktas vid den individuella bedömningen av en ansökan om alternativt skydd: – Det urskillningslösa våldets geografiska utbredning samt den sökandes verkliga destination om han eller hon återsänds till det aktuella landet. – Huruvida det i förekommande fall finns en allvarlig indikation på att en verklig risk av den typ som avses i artikel 4.4 i direktivet föreligger. Om det föreligger en sådan indikation kan kravet på urskillningslöst våld för att komma i åtnjutande av alternativt skydd sänkas. I Europadomstolens avgörande Sufi och Elmi mot Storbritannien (Europadomstolens dom den 28 juni 2011 i mål 8319/07 och 11449/07) uttalar sig domstolen om frågan om generellt våld och tillämpligheten av artikel 3 i Europakonventionen. Vidare anger domstolen en rad kriterier som är avgörande för att bedöma intensiteten och nivån av våld. 16 Dessa kan tjäna som vägledning vid bedömningen av risken att utsättas för allvarlig skada. Dessa indikatorer är: 1. Tillämpar parterna i konflikten en metod eller taktik som ökar risken för civila offer eller utgör civila en direkt måltavla; 2. Är nämnda metoder eller taktik vanligt förekommande; 3. Är striderna lokala eller utbredda; 4. I vilken omfattning har civila dödats, skadats eller tvingats till flykt eller internflykt. I EU-domstolens dom den 30 januari 2014 i C-285/12 (Diakité) uttalar domstolen att begreppet ”intern väpnad konflikt” i artikel 15 c Skyddsgrundsdirektivet ska definieras som en situation där de reguljära styrkorna i en stat konfronterar en eller flera väpnade grupper eller där två eller flera väpnade grupper drabbar samman. Det ställs inga särskilda krav på intensiteten i konflikten eller varaktigheten av den och heller inga krav på de väpnade gruppernas organisering, utan det räcker att det föreligger urskillningslöst våld. Europadomstolen har i dom den 20 juli 2010 i målet N. mot Sverige, nr 23505/09 funnit att en utvisning av en kvinna, som i Sverige har försökt skilja sig från sin make, till Afghanistan där hon nu saknar socialt nätverk skulle på kumulativa grunder innebära en kränkning av artikel 3. 1.3 Allmänt om prövningen av internationellt skyddsbehov Bedömningen av om det finns ett skyddsbehov ska vara framåtsyftande. Vid en individuell prövning är det viktigt att bland annat beakta aktuell och relevant landinformation som kan indikera att vissa individer eller grupper typiskt sett är särskilt utsatta. Migrationsverket har först att pröva om den sökande är att betrakta som flykting vid en individuell bedömning av de anförda skyddsskälen enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen. Vid en sådan prövning är det viktigt att bland annat beakta aktuell och relevant landinformation som beskriver den rådande situationen i ett land och som kan indikera att vissa individer eller grupper typiskt sett är särskilt utsatta. I anslutning till denna prövning måste det rättsliga ställningstagandet angående flykting- och skyddsbehovsbedömningar rörande sökande som tillhör särskilt utsatta grupper (RCI 11/2009) uppmärksammas. En grupptillhörighet kan också få betydelse vid prövningen på så sätt att om den sökande tillhör en särskilt utsatt grupp behöver inte de individuella skälen vara lika starka som annars för att sökanden ska anses ha gjort sannolikt att han eller hon är i behov av skydd. 17 Den allmänna utsatthet som föreligger på grund av grupptillhörigheten kan alltså göra det lättare för sökanden att uppfylla sin bevisbörda. Migrationsverket har därefter att pröva om sökanden är alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 p. första ledet utlänningslagen, vilken överensstämmer med artikel 3 i Europakonventionen om dem mänskliga fri- och rättigheterna (artikel 15 b skyddsgrundsdirektivet) och artikel 15 a skyddsgrundsdirektivet. I enlighet Europadomstolens uttolkning av artikel 3. är en förutsättning för att bevilja skydd med stöd av 4 kap. 2 § första stycket 1 p. första ledet utlänningslagen att det föreligger ett individuellt skyddsbehov. I enlighet med Europadomstolens praxis kan denna ha sin grund i generellt våld, personliga omständigheter kopplade till sökanden eller en kombination av dessa två förhållanden (avgörandet Sufi och Elmi). Vid prövning av skyddsbehov enligt 4 kap. 2 § första stycket 1 p. andra ledet utlänningslagen ska Migrationsverket pröva om det råder väpnad konflikt enligt Diakité-domen. Det aktuella våldet i konflikten ska vidare vara ”urskillningslöst” för att artikel 15 c och därmed även skyddsbehov enligt 4 kap. 2 § utlänningslagen ska komma ifråga. Urskillningslöst våld innebär att våldet riktas mot människor utan hänsyn till deras situation. Att våldet är urskillningslöst betyder inte att samtliga personer i det berörda området löper risk att drabbas av det enbart genom att vistas där. I avgörandet Sufi och Elmi mot Storbritannien anger domstolen en rad kriterier som är avgörande för att bedöma intensiteten och nivån av våld. I avgörandet Elgafaji uttalade domstolen att ju högre grad och intensitet av urskillningslöst våld, desto lägre krav ställs på de individuella hoten mot sökanden. Därefter har verket att pröva om sökanden är övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a § utlänningslagen. Förarbetena (prop. 2004/05:170 s. 274) ger en viss ledning i avgörandet ifråga om det råder svåra motsättningar utan att det föreligger en väpnad konflikt. Med svåra motsättningar avses bl.a. politisk instabilitet i hemlandet där maktförhållandena är sådana att rättssystemet inte opartiskt värnar befolkningens grundläggande mänskliga rättigheter. 18 Det kan här röra sig om en konflikt mellan olika befolkningsgrupper, mellan en grupp i en del av landet och statsmakten eller mellan å ena sidan staten eller en befolkningsgrupp i landet och å andra sidan en annan stat, men utan att konflikten är väpnad. Andra svåra motsättningar tar till skillnad från väpnad konflikt enligt 4 kap. 2 § första stycket 1p. andra ledet utlänningslagen sikte på en situation där motsättningarna i landet (eller del av detta) tar sig andra uttryck än en väpnad konflikt. Detta utesluter inte att våldshandlingar kan förekomma t.ex. genom begränsade skärmytslingar mellan soldater och företrädare för motståndsgrupper eller vid väpnade attacker mot myndighetsobjekt utan att våldet är urskillningslöst. För närmare vägledningen om vilka rättsliga överväganden som bör göras för skyddsbedömningen vid väpnad konflikt och gränsdragningen mot bestämmelsen om andra svåra motsättningar, se RCI 12/2014. Enligt en sedan länge accepterad princip inom den internationella flyktingrätten anses en person inte vara flykting om han eller hon kan få ett effektivt skydd i någon del av hemlandet och alltså har ett internt flyktalternativ. Frågan om eventuellt uteslutande från att anses som flykting, alternativt eller övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2b och 2c §§ utlänningslagen ska beaktas i de enskilda ärendena. 1.4 Internflykt Enligt en sedan länge accepterad princip inom den internationella flyktingrätten anses en person inte vara flykting om han eller hon kan få ett effektivt skydd i någon del av hemlandet och alltså har ett internt flyktalternativ (jfr artikel 91 i UNHCR:s handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning, artikel 8 i skyddsgrunds direktivet samt UNHCR:s ”2003 Guidelines on International Protection: Internal Flight or Relocation Alternative within the context of Article 1 A(2) of the 1951 Convention and/or 1967 Protection relating to the Status of Refugee”). Principen om internt skydd tillämpas i svensk rätt även vid prövning av frågan om andra skyddsbehövande enligt utlänningslagen. 19 Migrationsöverdomstolen har i dom den 1 juli 2008 (mål nr UM 3854-07), MIG 2008:20 angett att när åberopade skyddsskäl är hänförliga endast till en del av ursprungslandet, skall möjligheten till internflykt beaktas vid bedömning av om ny prövning av frågan om uppehållstillstånd skall beviljas. Migrationsverket och domstolarna har således att pröva om det är rimligt att tillämpa ett internflyktsalternativ. För att ett internflyktsalternativ skall kunna användas krävs t.ex. inte att det finns arbete för alla som återvänder. Däremot skall rätten att skaffa sig ett arbete finnas genom att man kan registrera sig och mottas i landet (jfr MIG 2007:33 II). Skulle den som återvänder mötas av otillbörliga umbäranden ur humanitär synvinkel är det dock inte rimligt att hänvisa till ett internt flyktalternativ. Som tidigare nämnts måste en individuell bedömning av om ett internt flyktalternativ är rimligt göras i varje enskilt fall. Det innebär att inte endast de allmänna förhållandena i ursprungslandet skall beaktas utan även den enskilde utlänningens möjligheter att bosätta sig på en ny ort, där han eller hon helt saknar socialt nätverk. Härvid kan sådana omständigheter som kön, ålder och hälsa vara av betydelse. Migrationsöverdomstolen har i dom den 14 januari 2009 (mål nr UM 4118-07), MIG 2009:4, funnit att för att ett internt flyktalternativ ska kunna anses föreligga måste det dels vara fråga om ett relevant alternativ, dvs. att den enskilde måste på annan ort eller annat område ha tillgång till ett effektivt skydd, dels vara rimligt att utlänningen begagnar sig av ett sådant alternativ. Migrationsverket har bevisbördan för att ett internt flyktalternativ föreligger och det ankommer företrädesvis på Migrationsverket att identifiera det område i hemlandet som skulle kunna utgöra ett internt flyktalternativ i det enskilda fallet. Migrationsöverdomstolen anger i dom den 11 maj 2010 (mål nr UM 6397-09), MIG 2010:10 att vid prövning av en asylsökandes möjlighet till ternflykt ska individens personliga förhållanden och möjligheten att bosätta sig tillsammans med sin familj i det utpekade området väga tungt vid prövningen av om det kan anses rimligt att personen hänvisas till internflykt. Denna prövning ska göras även om övriga familjemedlemmar inte befinner sig i Sverige under förutsättning att familjen avser att återförenas. De familjemedlemmar som ska beaktas vid denna prövning är i vart fall den enskildes make/maka samt minderåriga barn. 20 Europadomstolen har i dom den 13 oktober 2011 i målet Husseini mot Sverige, nr 10611/09 funnit att en ung hazar från Ghazni i Afghanistan, vars uppehållstillstånd i Sverige återkallades sedan han begick brott mot sin hustru, anses ha tillgång till ett internflyktsalternativ i ljuset av UNHCR:s Eligibility Guidelines. Europadomstolens har i dom den 9 april 2013 i målet H och B mot Storbritannien, nr 70073/10 och 44539/11 funnit att det inte finns en generell risk för våld i Afghanistan, som medför att samtliga utvisningar till landet riskerar att utsätta personer för sådan behandling som förbjuds i artikel 3 i konventionen. Även om personer, som arbetat för de utländska styrkorna, är utsatta för förföljelse av taliban på de platser där de har kontroll finns det inget som antyder att taliban skulle utsätta dessa personer för förföljelse i t.ex. Kabul. 1.5 Exklusion För vägledning avseende bedömningar i dessa fall hänvisas till rättschefens rättsliga ställningstagande angående beviskravet för exklusion och individuellt ansvar (RCI 02/2011). Se även MIG 2011:24 och MIG 2012:14. Ledning för tolkning av bestämmelsen kan vidare hämtas från UNHCR:s handbok p 147-163 och UNHCR:s riktlinjer om uteslutning från flyktingskap. Se även UNHCR:s 2003 ”Guidelines on International Protection: the Internal Flight or Relocation Alternative within the context of Article 1 A(2) of the 1951 Convention and/or 1967 Protocol relating to the States of Refugee”. 2015-04-23 Bilaga 2 till SR 24/2015 Version 1.0 Landanalys Afghanistan Bild: Khaama Press 22 Innehåll Bakgrund .................................................................................. ………24 Säkerhetsläget ...................................................................................... 27 2.1. Konfliktens påverkan på civila .................................................................................. 28 2.2. Lifos analys av det allmänna säkerhetsläget och dess påverkan på civila 29 2.3. Säkerhetsläget i de olika provinserna ........................................................................ 30 2.3.1. Kabul .................................................................................................................. 35 3. Stridande grupperingar ......................................................................... 36 3.1. Regeringstrogna styrkor ............................................................................................ 36 3.1.1. ANSF ................................................................................................................. 36 3.1.2. Afghanska armén ............................................................................................... 36 3.1.3. Afghanska polisen .............................................................................................. 37 3.1.4. Lokala polisen .................................................................................................... 37 3.1.5. IMF..................................................................................................................... 37 3.2. Grupper fientligt inställda till regeringen .................................................................. 37 3.2.1. Taliban................................................................................................................ 38 3.2.2. Haqqani-nätverket .............................................................................................. 38 3.2.3. Hezb-e Islami Afghanistan (HIA) ...................................................................... 38 3.2.4. Islamic Movement of Uzbekistan ...................................................................... 38 3.2.5. Övriga grupper ................................................................................................... 38 4. Rätts- och säkerhetssektorn .................................................................. 39 4.1. Rättssektorn ............................................................................................................... 39 4.2. Säkerhetssektorn ........................................................................................................ 41 5. Etablerings- och resemöjligheter inom landet...................................... 42 6. Utsatta grupper ..................................................................................... 43 6.1. Minoriteter ................................................................................................................. 43 6.1.1. Etniska minoriteter - hazarer .............................................................................. 44 6.1.2. Religiösa minoriteter .......................................................................................... 45 6.2. Kvinnor ...................................................................................................................... 46 6.2.1. Tvångsgifte......................................................................................................... 48 6.2.2. Skilsmässa .......................................................................................................... 48 6.2.3. Situationen för änkor .......................................................................................... 49 6.3. Barn ........................................................................................................................... 49 6.3.1. Barnhem ............................................................................................................. 49 6.4. Statliga tjänstemän och personer som stödjer eller upplevs som stödjande av regeringen och det internationella samfundet ................................................. 50 6.5. Journalister och mediaarbetare .................................................................................. 51 6.6. Personer som motsätter sig talibans tolkningar av islam .......................................... 52 6.7. Hbtq-personer ............................................................................................................ 52 7. Situationen för internflyktingar ............................................................ 53 7.1. Sociala förhållanden för internflyktingar .................................................................. 53 7.2. Nationell policy för internflyktingar ......................................................................... 55 1. 2. 23 Karta över Afghanistans provinser .............................................................. 56 Förkortningar ............................................................................................... 57 Källförteckning ............................................................................................ 58 Om rapporten Denna rapport är skriven i enlighet med EU:s allmänna riktlinjer för framtagande av landinformation (2008). Den är sammanställd utifrån noggrant utvalda och allmänt tillgängliga informationskällor. Alla använda källor refereras. All information som presenteras, med undantag av obestridda/uppenbara fakta, har dubbelkontrollerats om inget annat anges. Informationen har noggrant granskats, utvärderats och bearbetats under en begränsad tid. Sammanställningen gör inte anspråk på att vara uttömmande och bör inte tillmätas exklusivt bevisvärde i samband med avgörandet av ett enskilt ärende. Om en specifik händelse, person eller organisation inte nämns i rapporten innebär inte detta att händelsen inte har ägt rum, eller att personen eller organisationen inte existerar. Informationen i rapporten återspeglar inte nödvändigtvis Migrationsverkets officiella ståndpunkt i en viss fråga och det finns ingen avsikt att genom rapporten göra politiska ställningstaganden. Nedanstående landinformation har beställts av Migrationsverkets rättschef för bedömning vid ett rättsligt ställningstagande. Användaren uppmärksammas på att det kan finnas rapporter kring specifika ämnen, vilka kan erbjuda fördjupning och kompletterande information. Vidare bör användaren alltid söka efter aktuell och relevant landinformation via Migrationsverkets rätts- och landinformationssystem (www.migrationsverket.se/Lifos) 24 1. Bakgrund Inrikes- och säkerhetspolitiskt har 2014 helt dominerats av årets presidentval samt tillbakadragandet av de internationella militära stridande styrkorna. Dessutom präglades 2014 av ökad talibanaktivitet samt en ökning av antalet civila offer. Valets första omgång hölls den 5 april 2014. I valet ställde elva kandidater upp. Ingen kandidat erhöll mer än 50 % av rösterna utan en andra valomgång fick hållas mellan Abdullah Abdullah och Ashraf Ghani Ahmadzai.1 Under valets första omgång höll sig de beväpnade upprorsgrupperna oväntat passiva. Få incidenter och attentat skedde.2 Andra valomgången hölls den 14 juni 2014 där de preliminära resultaten gav Ashraf Ghani segern med 56 % av de ca åtta miljoner röster som avgavs.3 Även under valets andra omgång var aktiviteten från taliban etc. oväntat låg. Dock förekom ett antal attentat och annat våld exempelvis mot personer som röstat i valet. Direkt efter att det preliminära valresultatet tillkännagivits framfördes anklagelser att omfattande valfusk förekommit. Detta ledde till ett politiskt dödläge med allvarliga destabiliserande konsekvenser politiskt, ekonomiskt och säkerhetsmässigt. Efter att USA intervenerat enades Ghani och Abdullah om att dels låta samtliga avgivna röster i valet genomgå en revision (”audit”), dels tillsätta en nationell samlingsregering med Ghani som president och Abdullah till motsvarande premiärminister (”chief executive officer”).4 Ashraf Ghani svors in som president den 29 september.5 Mer än 100 dagar efter att Ghani installerades som president, och efter förhandlingar mellan Ghani och Abdullah, presenterades den 12 januari 2015 förslag till ministerlista. Förslaget omfattade 25 ministerposter samt förslag 1 Independent Election Commission of Afghanistan (IEC), IEC Announces final presidential election result, sets date for run-off, 15 maj 2014, http://www.iec.org.af/mediasection/press-releases/366-final-results (hämtad 2015-01-20) 2 United Nations General Assembly and Security Council, The situation in Afghanistan and its implications for international peace and security, report of the Secretary General, A/68/910–S/2014/420, 18 juni 2014, s.. 1 punkt 3, http://www.un.org/en/ga/search/view_doc.asp?symbol=S/2014/420 (hämtad 2014-10-27) 3 IEC, IEC Announces preliminary results of the 2014 Presidential Election run-off, 7 juli 2014 , http://www.iec.org.af/media-section/press-releases/392-runoff-primary (hämtad 2015-01-21) 4 The Guardian, Afghanistan´s presidential rivals reach agreement after Kerry flies into Kabul, 8 augusti 2014, http://www.theguardian.com/world/2014/aug/08/afghanistanpresidential-kerry-kabul-ghani-abdullah-election-dispute (hämtad 2015-01-21) 5 The New York Times, President Ashraf Ghani of Afghanistan Is Sworn In, Even as He Shares the Stage, 29 september 2014, http://www.nytimes.com/2014/09/30/internationalhome/ashraf-ghani-sworn-in-as-afghan-president.html?_r=0 (hämtad 2015-01-21) 25 till chef för nationella säkerhetstjänsten och chef för afghanska centralbanken.6 De föreslagna namnen ansågs generellt vara relativt unga och oerfarna. Flera etniska grupper var representerade, bland annat var minst tre kandidater hazarer. Tre kvinnor var nominerade (ministerierna för ”Women’s Affairs”, ”Higher Education” och ”Information and Culture”). Samtliga kandidater behövde dock godkännas av Wolesi Jirga, det afghanska underhuset.7 I omröstningen i mars i underhuset godkändes endast nio av 19 föreslagna kandidater.8 I april godkändes alla poster utom försvarsministerposten.9 Under 2014 har de flesta styrkorna ur International Security Assistance Force (ISAF) dragits tillbaka och mandatet för operationen ”Enduring Freedom” gick ut vid årsskiftet. NATO:s operation ”Resolute Support” har ersatt ISAF med huvudsakligt mandat att träna de afghanska nationella säkerhetsstyrkorna (ANSF) under 2015 och 2016.10 Majoriteten av NATO-styrkorna är amerikanska, vilket är följden av det bilaterala säkerhetsavtal (BSA) som Ghani undertecknade efter att han tillträtt som president men som den före detta presidenten Karzai vägrat skriva under. Avtalet innebär bland annat att USA kommer att ha kvar ca 9 800 soldater stationerade i Afghanistan under 2015 och sedan påbörja en neddragning av trupper. I slutet av 2016 ska samtliga amerikanska trupper ha lämnat Afghanistan. Övriga NATO-länder kommer att ha ca 2 000 soldater kvar i landet även under 2017. Mandatet för de kvarvarande amerikanska styrkorna har sedan BSA ingicks utökats av Obama till att omfatta aktiva strider mot upprorsgrupper och även möjligheten för USA att bistå med flygunderstöd till ANSF.11 Efter att NATO avslutade sin stridsförande operation ”Enduring Freedom” utropade taliban seger gentemot NATO och deklarerade att de skulle fort- 6 Pahjwok Afghan News, Council of Ministers named after months of dithering, 12 januari 2015, http://www.pajhwok.com/en/2015/01/12/council-ministers-named-after-monthsdithering (hämtad 2015-01-21) 7 Afghanistan Analysts Network, New Faces Versus Old Structures: Afghanistan´s national unity cabinet, 12 januari 2015, https://www.afghanistan-analysts.org/new-faces-vs-oldstructures-afghanistans-new-cabinet/ (hämtad 2015-01-21) 8 Tolo news, Parliament approves 9 of 19 cabinet nominees, 28 January 2015, http://www.tolonews.com/en/afghanistan/17996-parliament-approves-9-of-19-cabinetnominees (hämtad 2015-03-04) 9 Khaama Press, 16 ministers took oath, 21 april 2015, http://www.khaama.com/16-newministers-took-oath3210?utm_source=feedburner&utm_medium=email&utm_campaign=Feed%3A+khaama+ %28KHAAMA+PRESS+%7C+Afghan+Online+Newspaper+%26+Magazine%29 (hämtad 2015-04-22) 10 NATO Parliamentary Assembly, Defence and security committee, Julio Miranda Calha, General report, Afghanistan 2014: a critical crossroads for NATO and the international community, 22 november 2014, s. 1, tillgänglig via http://www.natopa.int/Default.asp?SHORTCUT=3368 (hämtad 2015-03-30) 11 The Guardian, Barack Obama broadens US Afghanistan mission, 22 november 2014, http://www.theguardian.com/world/2014/nov/22/barack-obama-broadens-us-afghanistanmission (hämtad 2015-01-22) 26 sätta sin kamp mot kvarvarande internationella trupper i landet.12 Inte oväntat har talibanrörelsen i kraftiga ordalag fördömt säkerhetsavtalet som en ondskefull komplott från USA:s sida och utnyttjat undertecknandet av avtalet för sin första propagandaattack mot den nya Ghani-administrationen. Under senare delen av 2014 samt under 2015 har det rapporterats om verksamhet i Afghanistan av den Islamiska Staten (IS eller Daesh enligt den arabiska akronymen). Det finns tecken som tyder på att stödet växer i Afghanistan för IS.13 Den afghanska militären har också bekräftat att det finns ett 70-tal utländska IS-soldater i landet men till vilken grad de lyder under IS centrala ledarskap är oklart.14 Det finns också bekräftat att vissa talibankommendanter svurit trohet mot IS men däremot inga uppgifter om ett utbrett stöd.15 President Ghani har nyligen varnat för det hot IS kan utgöra för Afghanistan samtidigt som andra delar av regeringen mest avfärdar rapporterna om deras utbredning i landet.16 Den 18 april 2015 genomfördes en självmordsattack i Jalalabad som dödade ca 30 personer och sårade upp emot 100. Taliban har dementerat att de var inblandade och president Ghani har anklagat IS för att ligga bakom dådet.17 Det kan också nämnas att FN:s organ för droger och kriminalitet (UNODC) rapporterar i sin ”2014 Afghanistan Opium Survey” att arealen för odlande av opiumvallmo ökat med sju procent jämfört med 2013, från 209 000 hektar till 224 000 hektar. Afghanistan producerar ca 90 % av världens opiater. Helmandprovinsen förblir den främsta producenten. Provinsen står för ca 46 % av landets produktion, följt av Kandahar, Farah och Nangarhar. UNODC uppskattar att årets skörd är värd ca USD 850 miljoner.18 12 Al Arabiya, Taliban claim NATO defeat in 13 year Afghan war, 29 december 2014, http://english.alarabiya.net/en/News/middle-east/2014/12/29/Taliban-claim-NATO-defeatin-13-year-Afghan-war-.html (hämtad 2015-04-01) 13 The New York Times, Taliban Fissures in Afghanistan Are Seen as an Opening for ISIS, 21 januari 2015, http://www.nytimes.com/2015/01/22/world/asia/taliban-fissures-inafghanistan-are-seen-as-an-opening-forisis.html?emc=edit_th_20150122&nl=todaysheadlines&nlid=61614212 (hämtad 2015-0122) 14 Foreign Policy, The looming spectre of Daesh in Afghanistan, 9 februari 2015, http://foreignpolicy.com/2015/02/09/the-looming-spectre-of-daesh-in-afghanistan/ (hämtad 2015-04-02) 15 United Nations General Assembly and Security Council, The situation and its implications for international peace and security, s. 5, 27 februari 2015, http://www.ecoi.net/file_upload/1226_1426069945_n1504851afg.pdf (hämtad 2015-0317) 16 Foreign Policy, 9 februari 2015. 17 BBC News, Afghanistan suicide bomb in Jalalabad leaves many dead, 18 april 2015, http://www.bbc.com/news/world-asia-32363749 (hämtad 2015-04-22) 18 UNODC, Afghan opium crop cultivation rises seven per cent in 2014, 12 november 2014, http://www.unodc.org/unodc/en/frontpage/2014/November/afghan-opium-crop-cultivationrises-seven-per-cent-in-2014-while-opium-production-could-climb-by-as-much-as-17-percent.html?ref=fs1 (hämtad 2015-01-22) 27 2. Säkerhetsläget Talibanrörelsen har hittills haft en av sina mest framgångsrika och aktiva stridssäsonger sedan kriget bröt ut 2001. Taliban inledde officiellt den traditionella våroffensiven för 2014, kallad ”Khaibar”, den 12 maj med en rivstart.19 Redan samma dag genomfördes attacker mot mål i Helmand- och Ghazniprovinserna. Även Kabuls internationella flygplats och flygbasen i Bagram norr om Kabul attackerades med raketer denna dag.20 Taliban har ökat personellt med 15 % sedan början av 2013 och gruppen har intensifierat sina attacker.21 Under 2014 genomförde taliban operationer med grupper om flera hundra stridande i försök att ta och hålla större territoriella områden, framförallt i Helmandprovinsen.22 Neddragningen av de internationella militära styrkorna, särskilt minskningen av deras flygattacker, har gett taliban och andra grupper mer möjligheter att genomföra storskaliga markoperationer i vissa områden. Den utdragna politiska krisen efter presidentvalet har dessutom möjliggjort för grupperna att utföra omfattande offensiva operationer i bland annat Helmand i söder, Faryab och Ghor i väst, Nangarhar och Nuristan i öst och Kunduz i nordost. Dessa markstrider innebär betydande förluster i liv och skadade, bland både civila, säkerhetsstyrkorna och upprorsgrupperna.23 Institute for the Study of War (ISW) hävdar att talibans sommaroffensiv 2014 visar på förmåga och rörelsefrihet i deras operationer som varit ovanliga sedan USA:s truppförstärkningar i främst södra Afghanistan under perioden 2009-2011. ISW hävdar att upprorsgrupperna förblir kapabla och organiserade, och kommer att fortsätta att utgöra ett hot. Indikatorer på upprorsgruppernas växande kapacitet inkluderar möjligheterna att mobilisera större styrkor, större möjligheter att manöverera/operera närmare befolkningscentra, möjligheten att erövra och behålla kontroll över distriktscentra, möjlighet att upprepat attackera viktig infrastruktur och därmed begränsa möjligheten för afghanska säkerhetsstyrkor att operera.24 19 Islamic Emirate of Afghanistan, Statement of Leadership Council of Islamic Emirate …”Khaibar”, 8 maj 2014, http://shahamat-english.com/index.php/paighamoona/44468statement-of-leadership-council-of-islamic-emirate-regarding-the-commencement-of-theannual-spring-operation-named-%E2%80%98khaibar%E2%80%99 (hämtad 2015-01-22) 20 The Guardian, Taliban begins annual spring offensive with attacks across Afghanistan, 12 maj 2014, http://www.theguardian.com/world/2014/may/12/taliban-begins-annualspring-offensive-attacks-afghanistan (hämtad 2015-01-22) 21 Acaps, Global Emergency Overview, 25-31 mars 2015, s. 63, http://reliefweb.int/sites/reliefweb.int/files/resources/geo_53.pdf (hämtad 2015-03-30) 22 United Nations Assistance Mission in Afghanistan (UNAMA), Afghanistan: Annual report 2014, protection of civilians in armed conflict, s. 24, januari 2015, http://www.refworld.org/docid/54e44e274.html (hämtad 2015-03-03) 23 UNAMA, 2015, s. 24. 24 Institute for the Study of War, Taliban Summer Offensive Shows Increasing Capability, 29 juli 2014, http://www.understandingwar.org/backgrounder/taliban-summer-offensiveshows-increasing-capability (hämtad 2015-01-22) 28 Under 2014 registrerade FN:s mission i Afghanistan (UNAMA) 22 051 säkerhetsrelaterade incidenter25 i Afghanistan, en ökning med 10 % jämfört med 2013. Detta är det näst högsta antalet säkerhetsincidenter i landet sedan 2001 då man började räkna.26 Beväpnade sammanstötningar stod för 76 % av säkerhetsincidenterna. Självmordsattacker stod för endast 1 % av alla incidenter samtidigt som de 158 självmordsattackerna under 2014 innebar en ökning med 47 % jämfört med år 2013. Av dessa attacker skedde 31 i Kabul, jämfört med 18 stycken under 2013.27 Siffror på säkerhetsincidenter från slutet av november 2014 till mitten av februari 2015 visar en fortsatt ökning av antalet incidenter, en kraftig ökning av självmordsattacker och fortsatt höga nivåer av riktade mord. Nivåerna på incidenter under december 2014 och januari 2015 är de högsta sedan man började räkna år 2001 vilket verkar bero på en relativt mild vinter som möjliggjort för alla stridande att fortsätta sina militära operationer. Dessutom pågår en omfattande militäroffensiv av ANSF i Kunduz och Helmand.28 2.1. Konfliktens påverkan på civila Situationen för civilbefolkning har försämrats under 2014. Enligt statistik från UNAMA har antal civila offer29, både dödade och skadade, ökat under 2014 jämfört med 2013. Antalet dödade har ökat med 25 % till 3 699 personer och antalet skadade med 21 % till 6 849, sammantaget 10 548 personer och en procentuell ökning av totalt 22 %.30 En oroande utveckling är att allt fler civila drabbas i regelrätta markstrider samt i korseld mellan beväpnade upprorsgrupper och regeringsvänliga styrkor. Under 2014 ökade dessa offer med 54 % jämfört med 2013. Markstridsrelaterade offer står för 34 % av samtliga civila offer. Tidigare har en majoritet av de drabbade civila fallit offer för hemmagjorda bomber, så kallade IED:s. Fortfarande står dock IED:s för 28 % av de civila offren vilket innebär en ökning med tre % jämfört med 2013. 31 25 Med incidenter menas bland annat bortföranden, flyganfall, väpnade sammanstötningar, lönnmord, IED-explosioner, minsprängningar, olyckor med oexploderad ammunition och självmordsattacker. 26 United Nations General Assembly and Security Council, 27 februari 2015, s. 4. 27 UN General Assembly and Security Council, 27 februari 2015, s, s. 4-5 28 Ibid. 29 Definitionen av civilt offer är civil person som antingen dödas eller skadas som direkt eller indirekt resultat av konfliktrelaterat våld. 30 UNAMA, 2015, s. 1-2, 31 UN General Assembly and Security Council, The situation in Afghanistan and its implications for international peace and security: report of the Secretary-General, s. 8 punkt 29 december 2014, s 9, http://www.refworld.org/c...vsearch=y&process=y&allwords (hämtad 2014-03-30) 29 De intensifierade markstriderna i tätbebyggda områden under 2014 har slagit hårt mot barn och kvinnor. Under året dödades 714 barn och 1 760 skadades. Det innebär en ökning med 40 % från år 2013. För kvinnor är siffrorna 298 dödade och 611 skadade. Här är ökningen 21 % jämfört med 2013.32 Enligt UNAMA står de väpnade motståndsgrupperna bakom 72 % av samtliga civila offer. Grupper som stödjer regeringen, dvs. både ANSF men också lokala polisen samt lokala miliser står bakom 14 %. I dessa 14 % ingår även de internationella styrkorna som är ansvariga för 2 % av civila offer. Resterande offer kan inte härledas till någon speciell grupp (10 %) eller är resultat av olyckor med odetonerat krigsmateriell (4 %).33 En typ av våld som minskat något under 2014 är riktade mord mot civila som minskat med 5 % sedan 2013. Totalt har 263 civila dödats och 165 skadats på grund av riktade mord (11 % av det totala antalet civila offer).34 Dock visar statistik från november 2014 till februari 2015 en ökning av riktade mord med drygt 25 % jämfört med samma period året innan.35 Måltavlor för de riktade morden är oftast stamäldste, mullor, civila regeringstjänstemän och civila inom rättsväsendet (se mer under utsatta grupper). 36 2.2. Lifos analys av det allmänna säkerhetsläget och dess påverkan på civila Lifos bedömning är att det inte finns några direkta tecken på att situationen för civilbefolkningen kommer att drastiskt förbättras på kort eller medellång sikt. Det är rimligt att tro att stridigheterna mellan regeringstrogna styrkor och beväpnade upprorsgrupper kommer att fortsätta på minst samma nivå som idag. Antalet incidenter under början av 2015 pekar på detta. Även om det finns en förhandlingsvilja hos den nya regimen så verkar det för närvarande inte finnas någon sådan hos taliban. Fortfarande verkar det vara ett absolut grundkrav från taliban innan förhandlingar ens kan inledas att sharialag strikt tillämpas i landet och att all utländsk trupp ska lämna Afghanistan. Eftersom Ghani nyligen skrivit under säkerhetsavtalet med USA, och den NATO-ledda missionen nyss påbörjats med mandat till år 2017 ut, lär några reella förhandlingar dröja och stridigheterna fortsätta med förmodligen stora civila förluster som en konsekvens. Det finns tecken på att IS kan vara på väg att få fotfäste i landet. Rapporter om upprorsgrupperingar som uppger sig vara lojala med IS har dykt upp ibland annat provinserna Ghazni, Sar-i-Pul och Farah, dock inte i någon 32 UNAMA, 2015, s. 3-4. Ibid, s. 3. 34 UNAMA, 2015 s. 55. 35 UN Security Council and General Assembly, 27 februari 2015, s. 5. 36 UNAMA, 2015, s. 55. 33 30 större omfattning ännu. Dessa rapporter har dock fått amerikanerna att reagera och vissa bedömare menar att USA:s beslut att fördröja truppneddragningen också beror på IS. Flera experter anser också att det fortfarande är oklart om IS hade ansvar för Jalabad-attacken i april 2015 och menar att Ghani har starka motiv att överdriva deras kapacitet (pga. att han vill att de internationella styrkorna ska stanna i landet). Den ökade opiumproduktionen och de inkomster den genererar, både för olika upprorsgrupperinger som regimtrogna, ses i högsta grad som destabiliserande för säkerheten. Lifos håller det för troligt att den nuvarande trenden med ökade civila offer och fler säkerhetsincidenter kommer att fortsätta under den närmsta tiden och att den politiska osäkerheten kommer att kvarstå även efter att Ghanis hela regering är på plats. 2.3. Säkerhetsläget i de olika provinserna Uppgifterna nedan är framförallt tagna ur European Asylum Support Office rapport EASO Country of Origin Information Report: Afghanistan – Security Situation, som Lifos medverkat i framtagandet av. För utvecklande resonemang och detaljer hänvisas till rapporten. 37 Säkerhetsutvecklingen för större delen av 2014 illustreras av kartorna nedan. Situationen visas antingen per provins eller per distrikt. Karta 1 visar konfliktrelaterade incidenter per distrikt mellan september 2013 och augusti 2014. Karta 2 visar civila offer per distrikt, också mellan september 2013 och augusti 2014. Karta 3 visar säkerhetsrelaterade incidenter per provins mellan perioden januari och oktober 2014 och täcker således större delen av 2014. Karta 4 visar säkerhetsrelaterade incidenter per provins jämfört med populationen under januari till oktober 2014. På grund av skillnaderna i de tidsperioder kartorna täcker är inte alla kartor jämförbara sinsemellan. De två första kartorna har EASO hämtat från OCHA, de två sista kartorna är EASO:s egenproducerade. 37 European Asylum Support Office, EASO Country of Origin Information Report – Afghanistan – Security Situation, januari 2015, s. 30-34, http://easo.europa.eu/wpcontent/uploads/Afghanistan-security-situation-EN.pdf (hämtad 2015-03-05) 31 Karta 1: Antal konfliktrelaterade incidenter per distrikt september 2013 tillaugusti 2014 Karta 2: Civila offer per distrikt september 2013 till augusti 2014 32 33 Karta 3: Säkerhetsrelaterade incidenter per provins januari tilloktober 2014 Karta 4: Säkerhetsrelaterade incidenter per provins jämfört med population, januari till oktober 201438 38 Tidsperioden står inte angiven i EASO-rapporten men efter e-postkonversation med EASO har det framgått att perioden är densamma som för karta 3, dvs jan-okt 2014. 34 Av karta 3 framgår att mellan januari och oktober 2014 skedde en majoritet av alla säkerhetsrelaterade incidenter i de södra, sydöstra och östra delarna av Afghanistan. Samma regioner var också enligt FN de mest drabbade under 2014 totalt sett då drygt två tredjedelar av alla incidenter skedde i dessa, varav Nangahar var den mest drabbade provinsen.39 Det synes även som att de flesta civila offren krävts främst i södra och sydöstra delarna av landet, speciellt gäller det dödade och skadade på grund av IED:s. Av nästan 1500 dödade och skadade på grund av IED-attentat under 2014, hänförs knappt 800 till de södra och sydöstra delarna. Provinserna Kandahar och Helmand är överlägset de hårdast drabbade av IED:s, följt av Khost, Nangarhar och Ghazni.40 Vid en jämförelse mellan de båda kartorna från OCHA så ser man att incidenter per provins överensstämmer i mycket med vilka provinser och distrikt som är mest drabbade av civila offer i landet. Helmand, Kandahar och Nangahar har dock en högre gradering gällande offer än säkerhetsincidenter medan det för Kabul ser ut att vara det omvända förhållandet. De södra, sydöstra och östra provinserna i landet är mest drabbade av säkerhetsincidenter. Pågående strider under sommaren 2014 i flera distrikt i Helmand har lett till stor säkerhetsmässig osäkerhet, vilket negativt påverkat möjligheterna att bistå personer på flykt och även starkt begränsat möjligheterna att färdas på vägarna i dessa distrikt.41 39 UN Security Council and General Assembly, 27 februari 2015, s. 4. UN Security Council and General Assembly, 9 september 2014. 41 Ibid, s. 12. 40 35 Enligt beräkningar från OCHA var sannolikheten/risken för att drabbas av en säkerhetsrelaterad incident fem gånger större i Kunar än i genomsnittsprovinsen. Motsvarande siffra för provinserna Helmand, Kandahar och Nangarhar var tre gånger större än i genomsnittsprovinsen. I Paktika, Laghman, Khost och Ghazni var siffran två gånger större. Lägst risk var i provinserna Kabul, Samangan och Panjshir där risken var tio gånger mindre än i genomsnittsprovinsen, följts av Bamyan (-9) och Balkh (-8).42 Gällande den relativa risken för civila offer så var enligt OCHA risken högst i Kunar som hade fem gånger större risk än genomsnittsprovinsen, följt av Helmand och Paktika med tre gånger större risk. Nuristan, Faryab, Zabul, Nangahar, Kandahar, Wardak, Farah, Laghman, Khost, Uruzgan och Logar hade två gånger större risk. Lägst var risken för civila offer i Bamyan, där risken var nio gånger mindre än i genomsnittsprovinsen, följt av Samangan och Takhar (-5). Kabul, Daykundi och Balkh hade risken -3.43 Vid en jämförelse av dessa båda riskindikatorer ser man att Kunar ligger högst för både säkerhetsrelaterade incidenter och civila offer och att även Helmand och Paktika ligger mycket högt i båda kategorierna. Gällande de provinser som ligger lägst är det i stort sett motsvarande provinser för båda kategorierna. Dock är det en viss skillnad för Kabul gällande risken för incidenter jämfört med civila offer där risken för civila offer är högre än för incidenter. Detta förklaras rimligen av att det i Kabul sker färre incidenter men som ofta är större och mer spektakulära och orsakar fler civila offer per incident. 2.3.1. Kabul Informationen nedan är hämtad ur ovannämnd EASO-rapport om inget annat anges.44 Staden Kabul är indelad i 17 distrikt. Kabul är en multietnisk stad där nästan alla etniska minoriteter finns representerade. Under perioden januari till och med oktober 2014 rapporterades 246 säkerhetsrelaterade incidenter. Bland annat utfördes 57 IED-attentat och 22 självmordsattacker. FN uppger att det totalt under hela 2014 utfördes 31 självmordattacker i Kabul45. Högprofilade och ofta komplexa attacker har haft afghanska och internationella institutioner som mål så även vad avser självmordsbombare och IED-attentat. Exempel på sådana högprofilsattacker är anfallet i januari mot ISAF:s Camp Eggers, en attack mot inrikesmi42 Informationen är tagen ur EASO:s rapport, European Asylum Support Office, EASO Country of Origin Report–Afghanistan-Security Situation, januari 2015, s. 31 (hämtad 2015-04-14). Originalkällan är OCHA, 2015 Humanitarian Needs Overview Afghanistan, November 2014 (https://docs.unocha.org/sites/dms/Afghanistan/humanitarian-needsoverview.pdf) 43 Ibid 44 EASO 2015, s. 35-38. 45 UN Security Council and General Assembly, 27 februari 2015, s. 4. 36 nisteriet i april, samt en attack mot Abdullahs valkampanjteam i juni. Kabuls internationella flygplats har utsatts för flera angrepp, bl.a. i juli. Den libanesiska restaurangen Taverna de Liban utsattes för ett självmordsattentat i januari. Även ett shiamuslimskt kulturcenter utsattes för ett självmordsanfall i februari. Hotell Serena och ett gästhus tillhörandes en kristen hjälporganisation utsattes för en attack i mars. Den 11 mars 2014 sköts den svenska journalisten Nils Horner till döds på öppen gata. Gärningsmännen är ännu inte gripna. Våldet i Kabul riktar sig ofta mot regeringsanställda. De primära måltavlorna är säkerhetspersonal och deras fordon. Enligt EASO:s källa förefaller det som om civila inte är primära måltavlor för regeringsfientliga grupperna utan drabbas indirekt när attacker och attentat genomförs. De exakta siffrorna för civila offer i Kabul är inte kända. De enda siffrorna som finns tillgängliga har presenterats av OCHA men de avser hela provinsen Kabul. Under perioden september 2013 till och med augusti 2014 dödades 108 civila och 275 skadades i hela provinsen Kabul och innebär en ökning från tidigare perioder. Även om Kabul har ett högt antal offer i relation till andra distrikt och provinser, anser OCHA att risken för civilbefolkningen att drabbas är relativt låg beroende på det höga antalet invånare i Kabul. 3. Stridande grupperingar Informationen nedan är hämtad ur ovannämnd EASO-rapport om inget annat anges.46 3.1. Regeringstrogna styrkor De regeringstrogna styrkorna (Pro-Government Forces, PGF) består av de afghanska nationella säkerhetsstyrkorna (ANSF), regeringstrogna miliser (Pro-Government Militias, PGM där den lokala polisen b.la. ingår) och de internationella militära styrkorna (IMF). 3.1.1. ANSF ANSF består av afghanska armén (Afghan National Army, ANA), afghanska polisen (Afghan National Police, ANP) och säkerhetstjänsten (National Directorate of Security, NDS). 3.1.2. Afghanska armén ANA sorterar under försvarsministeriet och finns stationerade i samtliga 34 provinser. Den afghanska militären bestod per den 1 januari 2015 av 170 369 personer, varav 164 161 personer i armén och 6 208 personer i flygvapnet. Detta är 24 631 personer under målet47. 46 47 EASO 2015, s. 17-22 UN General Assembly and Security Council, 27 februari 2015, s. 18. 37 3.1.3. Afghanska polisen ANP sorterar under inrikesministeriet och består av flera specialavdelningar, exempelvis uniformerad polis (Afghan Uniformed Police, AUP), gränspolis (Afghan National Border Police, ANBP) och narkotikapolis (CounterNarcotics Police of Afghanistan, CNPA). ANP bestod vid samma tidpunkt av 156 751 personer, 246 under målet48. 3.1.4. Lokala polisen I augusti 2010 bildades en lokal polisstyrka (Afghan Local Police, ALP) av inrikesministeriet som ett säkerhetsinitiativ finansierat av USA. Den lokala polisen bestod per den 18 januari av 27 950 man och finns i 157 distrikt och 29 provinser. Det innebär ett underskott på ca 3 500 personer jämfört med målet. ALP finns inte i Bamyan, Khost, Nimroz, Panjshir eller Samangan49. 3.1.5. IMF Med de internationella militära styrkorna avses primärt ISAF som verkade i Afghanistan mellan 2001 och 2014. ISAF opererade under mandat av FN och stod under befäl av NATO från år 2003. Som mest bestod ISAFstyrkorna av ca 150 000 soldater. ISAF:s mandat gick dock ut vid årsskiftet och har efter 1 januari 2015 ersatts av en NATO-ledd träningsoperation, ”Operation Resolute Support”. Den ska bestå av ca 12 000 soldater från 40 länder varav 30 stycken från Sverige. Den absoluta merparten av dessa soldater är amerikanska.50 3.2. Grupper fientligt inställda till regeringen Dessa grupperingar,”Anti-Government Elements” (AGE), definieras av UNAMA som: all individuals and armed groups involved in armed conflict with or armed opposition against the Government of Afghanistan and/or international military forces. They include those who identify as ‘Taliban’ as well as individuals and non-State organised armed groups taking a direct part in hostilities and assuming a variety of labels including the Haqqani Network, Hezb-e-Islami, Islamic Movement of Uzbekistan, Islamic Jihad Union, Lashkari Tayyiba, Jaysh Muhammed, and other militia and armed groups pursuing political, ideological or economic objectives including armed criminal groups directly engaged in hostile acts on behalf [of] a party to the conflict51. 48 Ibid UNAMA, 2015, s. 79. 50 NATO, Resolute support mission in Afghanistan, http://www.nato.int/cps/de/natohq/topics_8189.htm (hämtad 2015-03-30) samt NATO, Resolute support mission in Afghanistan: key facts and figures, http://www.nato.int/nato_static_fl2014/assets/pdf/pdf_2015_02/20150227_1502-RSMPlacemat.pdf (hämtad 2015-03-30) 51 UNAMA 2015, s. 101. 49 38 3.2.1. Taliban Den mest framträdande av de väpnade grupperna i Afghanistan är taliban. Taliban som grupp erkänner ledarskapet av Mullah Omar och ”Taliban Leadership Council” som finns i Quetta i Pakistan. Talibans inflytande är som starkast i de sydöstra och östra regionerna. Taliban har full territoriell kontroll endast över ett begränsat antal distrikt. Utöver dessa distrikt har taliban varierande territoriell kontroll. Enligt en rapport från FN:s säkerhetsråd finansieras taliban i allt större utsträckning med opium- och heroinhandel, illegal utvinning av ädla metaller, utpressning av företagare, kidnappningar för lösensumma m.m. Dessa finansieringskällor har utvecklats sedan 2001 och bygger på många års interaktion mellan taliban och olika kriminella grupper. I vissa fall har taliban själv agerat och i andra fall har de tagit del av vinsten i samarbete med kriminella nätverk. Detta har tydliga konsekvenser för fred och säkerhet i landet eftersom det genererar ekonomiska drivkrafter att fortsätta kriget, och för de i talibanrörelsen som tjänar mest på denna verksamhet att motsätta sig en fredsprocess.52 3.2.2. Haqqani-nätverket Haqqani-nätverket är en gruppering som främst opererar från sydöstra Afghanistan. Gruppen tros ha sin bas i norra Waziristan i Pakistan. Gruppen leds i praktiken av grundarens son, Serajuddin Haqqani. Gruppen anses i praktiken vara en del av talibanrörelsen. Gruppen är känd för att ha utfört ett flertal högprofilade attacker i Kabul. 3.2.3. Hezb-e Islami Afghanistan (HIA) HIA leds av Gulbuddin Hekmatyar. Gruppen har bland annat genomfört ett antal attacker i Kabul. HIA har till och från samarbetat med taliban. HIA:s främsta fästen är i de östra och sydöstra delarna av landet samt i områdena kring huvudstaden Kabul och provinserna Baghlan och Kunduz. 3.2.4. Islamic Movement of Uzbekistan Gruppen består av medlemmar som flytt från förtryck i Uzbekistan. Gruppen har kopplingar till både taliban och Al-Qaida. Gruppen opererar främst i Faryab, Takhar, Balkh och Kunduz. 3.2.5. Övriga grupper Al-Qaida och affilierade grupper är närvarande i de östra delarna av landet och utför angrepp mot ANSF. 52 UN Security Council, S/2015/79, Report of the Analytical Support and Sanctions Monitoring Team on specific cases of cooperation between organized crime syndicates and individual groups, undertakings and entities eligible for listing under paragraph 1 of Security Council 2160 (2014), 2 februari 2015, http://www.securitycouncilreport.org/atf/cf/%7B65BFCF9B-6D27-4E9C-8CD3CF6E4FF96FF9%7D/s_2015_79.pdf (hämtad 2014-04-01) 39 4. Rätts- och säkerhetssektorn Afghanistan brottas med stora kapacitetsproblem och låga utbildningsnivåer inom statsförvaltningen, inte minst inom de rättsvårdande instanserna. Utöver detta är även integritetsproblemen stora. Korruptionen inom statsapparaten är mycket utbredd. Enligt Transparency International kommer Afghanistan på plats 172 av 174 länder avseende de mest korrupta länder i världen. Endast Nordkorea, Somalia (på delad sista plats) och Sudan ligger efter Afghanistan.53 I princip alla tjänster kräver någon form av muta. Detta gäller inte minst när man söker hjälp av rättsväsendet och polisen när man blivit utsatt för brott eller hot.54 NATO:s generalrapportör i försvars- och säkerhetskommittén uttrycker i en rapport att den ohejdade korruptionen med straffrihet bland regeringstjänstemän över alla regeringsinstitutioner är ett betydande hinder för den afghanska regeringens trovärdighet och kapacitet.55 Nye presidenten Ghani gick till val på bland annat löftet att avskaffa/minska korruptionen i landet. Ghani har rivstartat i det lilla genom att direkt minska på presidentämbetets representation.56 Lifos anser det dock mer tveksamt om han kommer att lyckas minska korruptionen i en vidare utsträckning. Strukturerna är förmodligen förankrade för djupt för att kunna i grunden förändras. Risken är dessutom stor att Ghani skulle alienera allt för många allierade och därigenom kraftigt försvaga sin maktbas. 4.1. Rättssektorn Rättssystemet är generellt svagt och dess oberoende är ifrågasatt. Staffriheten är utbredd, särskilt gällande mäktiga familjer och grupper vilka ofta undkommer åtal eller släpps från fängelser. Dessutom är domare och åklagare målgrupp för riktade mord från de väpnade grupperna, särskilt i vissa delar av landet.57 Det formella rättssystemet är förhållandevis starkt i urbana områden, där den centrala regeringen är starkast, men svagare i rurala områden, där ca 80 % av befolkningen bor. Rättsystemet har inte kapacitet att hantera 53 Transparency International, Corruption Perceptions Index 2014, 2014, http://www.transparency.org/cpi2014/results (hämtad 2015-01-26) 54 Tolo News, Report shows judiciary is most corrupt institution in Afghanistan, 10 juli 2013, http://www.tolonews.com/en/afghanistan/11176-report-shows-judiciary-is-mostcorrupt-institution-in-afghanistan- (hämtad 2015-04-01) 55 NATO Parliamentary Assembly, Defence and security committee, Julio Miranda Calha, General report, Afghanistan 2014: a critical crossroads for NATO and the international community, 22 november 2014, tillgänglig via http://www.natopa.int/Default.asp?SHORTCUT=3368 (hämtad 2015-03-30) 56 The New York Times, Ashraf Ghani Races to Make His Mark on Presidency in Afghanistan, 21 oktober 2014, http://www.nytimes.com/2014/10/22/world/asia/afghanistan-ashrafghani.html?_r=1 (hämtad 2015-01-26) 57 Congressional Research Service, Afghanistan: Politics, elections and government performance, 4 november 2014, s. 12, http://fpc.state.gov/documents/organization/234362.pdf (hämtad 2015-04-01) 40 den stora volym av ny och förändrad lagstiftning som tillkommit, samtidigt som bristen på kvalificerad och utbildad personal hindrar domstolarnas möjlighet att verka. Vissa domstolar på provins- och distriktsnivå har väldigt låg utbildning och baserar sina domar på personliga tolkningar av sharialag.58 Enligt den afghanska MR-kommissionen (AIHRC) saknar drygt 80 distrikt av 400 helt domstolar.59 Detta, tillsammans med misstroendet och korruptionen, innebär att många medborgare i stället vänder sig till informella rättssystem vilka bygger på stamrättsskipning, sharialagstiftning och lokala traditioner såsom traditionell pashtunsk uppförandekod ”pashtunwali”. Dessa informella domstolar, bland andra så kallade jirgor och shuras, anses av många i befolkningen vara mindre korrupta och mer rättvisa men domineras i princip helt av män och drabbar kvinnorna hårt. Till exempel inkluderar de former för kompensation när något fel har begåtts och dispyter gällande skulder kan regleras genom baad, där ofta unga kvinnor gifts bort med inte sällan äldre män från den familj som man står i skuld till (se mer under utsatta grupper: kvinnor). Vissa shuras kontrolleras av taliban och har ofta en extrem tolkning av sharialag. Taliban menar att det finns tre nivåer av domstolar verksamma i landet som domineras av dem: domstolar på distriktsnivå, på provinsnivå och en form av högsta domstol. Alla baseras på sharialag och rättskolan sunni hanafi60. Det finns även en tradition i Afghanistan av informella islamiska domstolar som enligt vissa bedömare är ett bättre alternativ än shuras och jirgas. 61 Afghanistan tillämpar dödsstraff och senast i oktober 2014 hängdes fem män som dömts för våldtäkt, trots det internationella samfundets påtryckningar om att domen ej skulle verkställas samt tveksamheter kring rättssäkerheten.62 UNAMA publicerar kontinuerligt rapporter angående behandlingen av konfliktrelaterade fångar i Afghanistan och har funnit att tortyr och andra former av misshandel förekommer och fortsätter, trots vissa ansträngningar från regeringens sida. Omkring en tredjedel av alla konfliktrelaterade fångar hade upplevt tortyr eller misshandel i fängelset, samtidigt som straffriheten för förövarna var omfattande.63 58 United States Department of State, Country Reports on human rights practices for 2013, Afghanistan, 27 februari 2014, section 1.e., http://www.state.gov/j/drl/rls/hrrpt/humanrightsreport/index.htm?year=2013&dlid=220386 #wrapper (hämtad 2015-04-01) 59 UD, 2014 60 UN Security Council, S/2014/888, Fifth report of the Analytical Support and Sanctions Monitoring Team, submitted pursuant to resolution 2160 (2014) concerning the Taliban and other associated individuals and entities constituting a threat to the peace, stability and security of Afghanistan, 11 december 2014, s. 22, http://www.un.org/en/ga/search/view_doc.asp?symbol=S/2014/888 (hämtad 2015-04-01) 61 Congressional Research Service, 2014, s. 14. 62 UN General Assembly and Security Council, s. 9, 9 december 2014, http://www.refworld.org/c...vsearch=y&process=y&allwords (hämtad 2014-03-30) 63 Ibid. 41 4.2. Säkerhetssektorn Under 2014 drogs merparten av de internationella militära styrkorna tillbaka och från och med den 31 december 2014 har de afghanska säkerhetsstyrkorna fullt ansvar för säkerheten över hela Afghanistan.64 Sedan ISAF överlämnade ansvaret för att upprätthålla säkerheten i landet har antalet skadade och dödade ur de afghanska säkerhetsstyrkorna ökat kraftigt. Dessa är den främsta målgruppen för de väpnade upprorsgruppernas verksamhet samtidigt som markstriderna mellan ANSF och de väpnade grupperna har ökat. Enligt afghanska försvarsdepartementet har minst 6 800 soldater ur ANA dödats sedan 2003. Under 2014 har minst 950 soldater dödats och under 2013 rapporteras minst 1 400 ha dödats.65 Beträffande ANSF:s kapacitet så gör flera källor gällande att dess kontroll är begränsad till större städer, framförallt Kabul, Herat, Mazar-e-Sharif och Kandahar och övriga provinshuvudstäder. Det utgör dock en utmaning för ANSF att kontrollera landet i övrigt. Detta får i sin tur resultatet att regeringen saknar kapaciteten att garantera respekten för de mänskliga rättigheterna, skydda utsatta grupper och åtala förövare i dessa områden. 66 ANSF brottas även med en hel del interna problem, såsom låga utbildningsnivåer, korruption och misstroende från befolkningen (framförallt gällande polisen) samt relativt höga nivåer av desertering.67 Polisen har det huvudsakliga ansvaret för den interna säkerheten i landet och har en aktiv roll i att bekämpa de väpnade grupperna men har inte effektiv kontroll över hela landet. Polisens kapacitet att upprätthålla lag och ordning är begränsad av brist på resurser, dålig träning, otillräcklig och gammal utrustning samt politiska faktorer.68 Polisen har dessutom en etnisk obalans med oproportionerligt många tadjiker från norra Afghanistan i ledande po64 NATO, Resolute support mission, http://www.nato.int/cps/de/natohq/topics_8189.htm (hämtad 2015-03-30) samt NATO, Resolute support mission key facts and figures, http://www.nato.int/nato_static_fl2014/assets/pdf/pdf_2015_02/20150227_1502-RSMPlacemat.pdf (hämtad 2015-03-30) 65 Khaama Press, MoD: 6853 Afghan army soldiers martyred since 2003, 21 oktober 2014, http://www.khaama.com/mod-6853-afghan-army-soldiers-martyred-since-2003-8857 (hämtad 2015-03-04) samt The Guardian, Taliban kill 1,100 members of Afghan Security Forces in six months, 23 January 2013, http://www.theguardian.com/world/2013/jan/23/talibanafghan-security-forces- nato (hämtad 2015-03-04) ) 66 Australian Government, Department of Foreign Affairs and Trade, DFAT Country Report: Afghanistan, 26 March 2014, s. 18. http://www.immi-gvau.net/media/publications/pdf/dfat-cir-afghanistan.pdf (hämtad 2015-03-30) samt UK Parliament, Commons Library Research Paper, Prospects for Afghanistan as ISAF withdrawal approaches, 19 March 2014, http://www.parliament.uk/business/publications/research/briefing-papers/RP1418/prospects-for-afghanistan-as-isaf-withdrawal-approaches (hämtad 2015-03-30) 67 Congressional Research Service, Afghanistan: Post-Taliban Governance, Security, and U.S. Policy, 20 January 2015, s. 31, http://fas.org/sgp/crs/row/RL30588.pdf (hämtad 201504-01) 68 Australian Government, 2014, s. 18. 42 sitioner.69 Dessa olika utmaningar gör att polisen i många fall därför inte har kapacitet nog för att stå emot koordinerade attacker från de väpnade grupperna.70 Flera källor gör också gällande att afghanerna anser att polisen är korrupt och ineffektiv varför det för många inte är ett alternativ att vända sig till dem vid brott eller för att söka skydd, inte ens i Kabul.71 Olika milisgrupper organiserades in i den afghanska lokala polisen (ALP) år 2010 med syfte att skydda byar. Den lokala polisen lyder under delar av polisen och deras medlemmar väljs ut av byäldste eller andra lokala makthavare för att skydda byborna mot framförallt de väpnade grupperna.72 Det finns flertalet rapporter gällande övergrepp mot de mänskliga rättigheterna som den lokala polisen begått och de anses även vara mycket korrupta.73 5. Etablerings- och resemöjligheter inom landet Enligt den afghanska konstitutionen har varje afghansk medborgare rätt att resa och bosätta sig i alla delar av landet utom i områden förbjudna i lag. 74 Konstitutionen ger även personer rätt att lämna landet och att fritt återvända.75 Möjligheterna att fritt resa på vägnätet är i teorin relativt goda. Dock är möjligheterna i praktiken begränsade, dels på grund av frekvent förekommande säkerhetsincidenter, exempelvis från IED:s, dels på grund av vägarnas usla skick med extremt många trafikolyckor som konsekvens. Detta gäller inte minst den så kallade ringvägen, Highway 1, en ca 220 mil lång väg som sammanbinder Kabul, Mazar-i-Sharif, Herat, Farah, Kandahar med anknytningar till bland andra Lashkar Gah och Jalalabad. Även ringvägens underhåll är eftersatt då korruptionen medför att avsatta medel till infrastruktur, såsom vägunderhåll, inte når fram. Ringvägen är också, inte minst i de södra delarna av landet, utsatt för många säkerhetsincidenter.76 Möjligheterna att flyga till och inom landet har ökat men kan i en internationell jämförelse synas något begränsade. Det finns fyra internationella flygplatser i landet, Kabul, Mazar-i-Sharif, Herat och Kandahar. Dessutom 69 NATO, Parliamentary Assembly, 2014, s. 5-6. Australian Government, 2014, s. 18. 71 Home Office, Country Information and Guidance, Afghanistan: persons supporting or perceived to support the government and/or international forces, February 2015, s. 48-50, http://www.refworld.org/docid/54ef00534.html (hämtad 2015-03-30) 72 EASO, 2015, s. 18. 73 B.la. Human Rights Watch, Just don’t call it a militia: impunity, militias and “the Afghan local police”, 2011-09-30 (Lifos 26224). 74 Så vitt kunnat utrönas föreligger inte någon sådan lagstiftning. 75 National Legislative Bodies, The Constitution of Afghanistan, 3 januari 2004, http://www.refworld.org/cgi-bin/texis/vtx/rwmain?page=search&docid= 404d8a594&skip=0&query=constitution&coi=AFG (hämtad 2015-01-23) 76 Afghanistan Analyst Network, Going in circles: The never-ending story…, 16 januari 2015, https://www.afghanistan-analysts.org/going-in-circles-the-never-ending-story-ofafghanistans-unfinished-ring-road/ (hämtad 2015-01-29) 70 43 finns det 16 inrikes flygplatser spridda över landet med varierande storlek och varierande flygtrafik. Ariana Afghan Airlines är det nationella flygbolaget. Utöver det finns ett antal privatägda afghanska bolag.77 Huruvida de mindre flygplatserna är öppna för flygtrafik kan variera. Till exempel öppnades en flygplats för civilflyg i Ghazni i slutet av 2013 men som enligt information från svenska ambassaden i nuläget inte är öppen78. Inflyttningen till städerna från landsbygden har ökat kraftigt, dock från en låg nivå. Drygt 23 % av befolkningen (vilken uppskattas till ca 32 miljoner) bor i städer med en urbaniseringsgrad på ca 4,5 % per år, vilket anses som en hög siffra.79 Huvudstaden Kabul har idag uppskattningsvis en befolkning på mellan 3,1 till 3,5 miljoner invånare men ännu högre siffror nämns av vissa källor.80 En av anledningarna till den kraftigt ökande urbaniseringen är det prekära säkerhetsläget i landet som driver folk mot städerna i förhoppning om bättre skydd. Eftersom bostadssituationen främst i Kabul kännetecknas av bostadsbrist och höga boendepriser så har konsekvensen blivit att slumområden uppstått.81 En annan anledning är att expansionen i städerna har inneburit att arbetstillfällen har varit relativt goda. Exempelvis har byggnadssektorn inneburit goda arbetsmöjligheter. Även den stora internationella närvaron i landet, både civila och militära organisationer, har inneburit många arbetstillfällen. En viss stagnation av den typen av anställningar kan väntas då den internationella militära närvaron minskar. En negativ konsekvens av de kraftiga befolkningsökningarna i städerna är att infrastrukturen inte har hunnit med. Exempelvis har det medfört att stadsplanering och samhällsservice såsom utbildning och sjuk- och hälsovård är mycket underdimensionerade. 6. Utsatta grupper 6.1. 77 Minoriteter Wikipedia, Transport in Afghanistan, http://en.wikipedia.org/wiki/Transport_in_Afghanistan#Air_transport (hämtad 2015-01-29) 78 E-post konversation med svenska ambassaden i Kabul, 2015-02-05 79 CIA, The World Factbook, (siffror från 2011), https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/af.html (hämtad 201501-23) 80 Landguiden, 16 februari 2016, http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Afghanistan (hämtad 2015-05-08). T.ex. UNHCR, Eligibility Guidelines for Assessing the International Protection Needs of Asylum-Seekers from Afghanistan, 17 december 2010, anger på s. 39 en siffra på drygt 5 miljonet invånare för Kabul. Tyska City Population, http://www.citypopulation.de/Afghanistan.html, anger Kabuls invånarantal till drygt 4 miljoner år 2013. 81 Amnesty International, Afghans fleeing war find misery in urban slums, 23 February 2012, http://www.amnesty.org/en/news/afghans-fleeing-war-find-misery-urban-slums2012-02-23 (hämtad 2015-01-30) 44 6.1.1. Etniska minoriteter - hazarer Afghanistan är ett etniskt blandat land med många etniska grupper. Den största och politiskt dominerande gruppen är pashtunerna vilka även återfinns i större antal i Pakistan. Därutöver finns även tadzjiker, uzbeker, hazarer, turkmener, balocher m.fl.82 Sedan USA:s intervention i Afghanistan 2001 har situationen för många av de 14 erkända etniska minoriteterna förbättrats något. Även om det allmänt ses som nödvändigt med förhandlingar mellan regering och taliban finns det oro vad en eventuell överenskommelse kan komma att innebära för de etniska minoriteterna.83 Hazarerna är en shia-muslimsk etnisk grupp som utgör ca tio % av befolkningen även om vissa siffror gör gällande att de är ännu större. De har historiskt sett varit en mycket utsatt och förföljd grupp, inte minst under talibanstyret 1996-2001 då flera massakrer på hazarer förekom. Deras sociala position i samhället har förbättrats sedan talibanstyret gällande politisk representation, ekonomisk position och utbildningsnivå. Skolgången samt läsoch skrivkunnigheten bland hazarer är förhållandesvis hög oavsett kön i relation till andra grupper. De är dock fortfarande generellt diskriminerade.84 Under presidentvalskampanjen 2014 fanns det tecken på att olika presidentkandidaters kampanjer försökte spela ut olika grupper mot varandra.85 Kidnappningar av hazarer som skett under de senaste månaderna har väckt oro för nytt sekteristiskt våld samt farhågor kring IS roll i AF. Nyligen påträffades en grupp hazarer som kidnappats med huvudena avhuggna.86 Ett återkommande inslag är de i princip årliga konflikterna mellan hazarer och kuchi-nomader. Kuchis är oftast av pashtunsk etnicitet. I samband med att de söker betesmark för sina djur uppstår regelbundet konflikter med markägare, inte sällan hazarer. Dessa konflikter blir ofta våldsamma och resulterar ibland i dödsfall. Regeringen har trots löften inte lyckats finna några lösningar på dessa markkonflikter och frågan har blivit politiserad. 82 Utrikespolitiska institutet, Länder i fickformat: 911 – Afghanistan, s. 4, mars 2015. Minority Rights Group, State of the World´s Minorities and Indigenous Peoples 2014, 3 juli 2014, http://www.refworld.org/cgibin/texis/vtx/rwmain?page=printdoc&docid=53ba8e0214 (hämtad 2015-01-23) 84 Refugee Documentation Centre, Afghanistan: Information on the Hazara, 22 januari 2014 (Lifos 32141) 85 The Guardian, Resurgent Taliban targets Afghan Hazara as Australia sends them back, 16 december 2014, http://www.theguardian.com/australia-news/2014/dec/17/resurgenttaliban-targets-afghan-hazara-as-australia-sends-them-back (hämtad 2015-01-23) 86 NY Times, Talibans are said to target hazaras to try to match Isis brutality, 22 april 2015, http://www.nytimes.com/2015/04/23/world/asia/taliban-are-said-to-target-hazaras-totry-to-match-isis-brutality.html?_r=0 (hämtad 2015-04-23) 83 45 Provinser som berörs av dessa markkonflikter är främst Bamyan, Wardak, Ghazni och Kabul.87 6.1.2. Religiösa minoriteter Enligt konstitutionen råder religionsfrihet i Afghanistan och den tillåter religionsutövning för icke-muslimer inom lagens gränser men islam är, också genom konstitutionen, statsreligionen. 88 Enligt rättskolan sunni hanafi anses konversion som apostasi och är straffbart med döden om inte konvertiten i rätten öppet visar sin ånger. I praktiken har dock endast ett fall tagits upp i rätten sedan talibans fall 2001 men det avskrevs senare.89 Under 2013 pågick två åtal mot hädelse och i det ena fallen blev straffet 10 års fängelse.90 Medlemmar av religiösa minoriteter i Afghanistan är diskriminerade och regeringen gör ofta inget för att skydda dessa minoriteter från trakasserier från samhället. Enligt US Department of State implementerar regeringen restriktioner i lagen gällande religionsfriheten på ett selektivt och diskriminerande sätt. Rätten att ändra sin religion respekteras inte, och muslimer som konverterat från islam riskerar att deras äktenskap annulleras, att familjerna stöter bort dem samt att förlora arbetet.91 UNHCR anger också att män över 18 år och kvinnor över 16 år som konverterar från islam och inte öppet ångrar sin konversion inom tre dagar riskerar att, förutom det ovannämnda, berövas all sin egendom.92 Det finns inga uttalade restriktioner för religiösa minoriteter att etablera platser för tillbedjan men få sådana platser finns.93 Religiösa minoriteter är också föremål för våld från taliban och andra väpnade grupper. Attacken den 7 mars 2015 i Kabul mot en sufi-moské är ett exempel på detta.94 Totalt dödades minst sex personer och fem skadades.95 87 Afghanistan Analysts Network, The Social Wandering of the Afghan Kuchis, 2013, http://www.ecoi.net/file_upload/1226_1385986890_20131125-ffoschini-kuchis.pdf (hämtad 2015-01-23)) 88 US Department of State, International Religious Freedom Report 2013 – Afghanistan, 7 juli 2014, http://www.state.gov/j/drl/rls/irf/religiousfreedom/index.htm?year=2013&dlid=222323 (hämtad 2015-01-23) 89 Norge. Landinfo, Temanotat Afghanistan: Situasjonen for kristne og konvertitter, 2013-09-04, s. 1. Lifos 30812 (hämtat 2015-03-13) 90 US Department of State, 2014-07-28. 91 Ibid 92 UNHCR, Eligibility guidelines for assessing the international protection needs of asylum seekers from Afghanistan, 6 August 2013, s. 46, http://www.unhcr.org/refworld/docid/4d0b55c92.html (hämtad 2015-03-10) 93 US Department of State, 2014-07-28. 94 BBC News, Afghanistan: Probe into rare Kabul mosque shooting, 2015-03-10, http://www.bbc.com/news/world-asia-31822731 (hämtad 2015-03-11) 95 Daily Mail, Gunmen kills six in Kabul Sufi mosque attack, http://www.dailymail.co.uk/wires/afp/article-2984225/Gunmen-kill-five-Kabul-Sufimosque-attack-officials.html (hämtad 2015-03-11) 46 6.1.2.1. Sikher och hinduer Sikher och hinduer är föremål för diskriminering och förföljelse. Även om de bägge grupperna tillåts praktisera sin tro öppet stöter de på problem och trakasserier i samband med exempelvis firandet av större helger, diskriminering på arbetsmarknaden och inom skolsystemet. Det finns dock regeringsfinansierade skolor i Kabul och Nangarhar för sikhiska barn. Enligt US Department of State ska det finnas två aktiva sikhiska helgedomar (gurdwaras) i Kabul och ytterligare nio i andra delar av landet. Det finns fyra kvarvarande hinduiska tempel (mandir), två i Kabul, en i Jalalabad och en i Helmand.96 Många sikher och hinduer har lämnat landet och det finns 685 sikhiska familjer och 30 hinduiska familjer, sammantaget ca 4 500 personer kvar i Afghanistan. Ett större antal har tagit sig till Indien. Enligt UNHCR finns ca 7 500 afghanska sikher och hinduer registrerade i Indien.97 6.1.2.2. Kristna och bahaier Antalet kristna i Afghanistan uppgavs för 2012 vara mellan 500 och 8 000 personer och bahaierna ca 2 000 personer.98 Kristna som anklagas för att sprida sin tro uppges ha häktats och utsätts också för dödshot från taliban. Attityderna till kristna från samhället är negativa och kristna tvingas dölja sin tro och ber i sina hem eller i mindre församlingar.99 Ingen kristen har dock fått dödsstraff och det enda fall som varit uppe i rätten avskrevs. Kristna riskerar framförallt repressalier från sin egen familj och släkt och från samhället i övrigt.100 Dock togs frågan upp av några ledamöter i parlamentet som under 2013 krävde avrättning av kristna konvertiter.101 Platser för tillbedjan eller kyrkor finns varken för konverterade afghanska bahaier eller kristna eftersom praktiserande av deras tro öppet skulle innebära apostasti-anklagelser. De som föds till bahaier kan också åtalas för hädelse i enlighet med en Fatwa-dom från den afghanska högsta domstolen.102 6.2. Kvinnor Situationen för kvinnor i Afghanistan är mycket prekär. Kvinnliga offer för konflikten ökar och under 2014 registrerades det högsta antalet kvinnliga offer sedan 2009.103 Den försämrade säkerhetssituationen i landet har inneburit en tillbakagång gällande kvinnors rättigheter.104 Afghanistan rankas i 96 US Department of State, 2014-07-28. Rapport från svenska ambassaden i New Delhi, Migrationstrender på den indiska subkontinenten, 11 november 2014 98 US Department of State, 2012 99 UNHCR, 2013-08-06, s. 45. 100 Landinfo, 2013-09-04, s. 1. 101 US Department of State, 2014-07-28. 102 Ibid 103 UNAMA, 2015, s. 3. 104 UNHCR, 2013-08-06, s. 48-49. 97 47 UNDP:s ”gender inequality index” år 2013 på plats 149 av 152 länder.105 Av de ca 7,8 miljoner barn som går i skolan är en tredjedel flickor men med låga deltagandesiffror. Endast 32 % av unga kvinnor kan skriva och läsa. Kvinnor utsätts även för omfattande ekonomisk, social och politisk diskriminering på grund av traditionella normer och sedvänjor. Till exempel påverkas kvinnans rörelsefrihet och hon kan endast vistas utanför hemmet i sällskap av en manlig släkting. Kvinnor utan manligt stöd och skydd är särskilt utsatta. De saknar möjlighet till försörjning och är mycket begränsade i sin rörelsefrihet.106 Försök har gjorts från regeringen att förbättra situationen för kvinnor, bland annat genom instiftandet av en lag om avskaffande av våld mot kvinnor (Law on Elimination of Violence against Women, EVAW)107 och genom instiftandet av ett departement för kvinnofrågor (Ministry for Women’s Affairs).108 Omkring 87 % av alla kvinnor i Afghanistan upplever under sin livstid någon form av fysiskt, sexuellt eller psykologiskt våld, eller tvångsgifte.109 Våldet mot kvinnor verkar också öka.110 Detta inkluderar även mord, kidnappning, våldtäkt samt påtvingad abort.111 Många kvinnor upplever rättsväsendet som korrupt och otillräckligt och har inte kunskap om eller vågar inte anmäla våldshandlingar riktade mot dem.112 Kvinnor som anmäler våld i hemmet eller våldtäkt riskerar repressalier från den egna familjen pga. ”förlorad heder”, i värsta fall hedersmord eller att fängslas, vilket gör att få vågar anmäla brotten. Många tvingas också tillbaka till den misshandlande parten.113 105 UNDP, Gender Inequality Index 2013, http://hdr.undp.org/en/content/gender-inequalityindex 106 UNHCR, 201-08-063, s. 55-56. 107 Islamic Republic of Afghanistan, Ministry of Justice, Law on Elimination of Violence against Women, 1 augusti 2009, http://www.refworld.org/cgibin/texis/vtx/rwmain?page=search&docid=5486d1a34&skip=0&query=evaw&coi=AFG (hämtad 2015-01-23) 108 UNAMA, Still a Long Way to Go, december 2012, http://www.refworld.org/cgibin/texis/vtx/rwmain?docid=50c72e0d2 (hämtad 2015-01-23) 109 United Nations Population Fund, Country Programme Action Plan between the Islamic Republic of Afghanistan and UNFPA 2015-2019, 8 February 2015, s. 8, http://reliefweb.int/report/afghanistan/country-programme-action-plan-betweengovernment-islamic-republic-afghanistan-and (hämtad 2013-03-06) 110 Afghanistan Independent Human Rights Commission, Violence Against Women in Afghanistan, http://www.refworld.org/docid/5297436c4.html. 111 UN General Assembly (Human Rights Council), Report of the United Nations High Commissioner for Human Rights on the Human Rights Situation in Afghanistan and Technical Advancements in the Field of Human Rights, A/HCR/19/47, 18 January 2012, paragraph 3, 25. 112 UN News Service, Afghanistan: UN expert calls for sustainable measures to address violence against women, 2014-11-13 113 UNHCR, 2013-08-06, s. 52 samt UN Women, Like a bird with broken wings, Afghan Women Oral History 1978-2008, s. 32-33, december 2013, http://www.refworld.org/docid/52e0d06f4.html (hämtad 2015-03-04) 48 Det är vanligt att förövaren av våldet går fria från rättslig påföljd då rättsväsendet i stor utsträckning delar samma syn på kvinnan.114 Kvinnor riskeras även att dömas för moralbrott enligt sharialag t.ex. om de inte har manligt sällskap vid vistelse utanför hemmet, för att ha vägrat tvångsgifte eller att ha förlupit hemmet (oavsett om detta beror på våld i hemmet).115 Det finns ca 20 härbärgen i Afghanistan som erbjuder ett visst skydd för utsatta kvinnor och vissa kvinnor som kommer dit kan aldrig lämna dem. Härbärgena är dock ständigt ifrågasatta och ses som ett påfund av väst som utmanar de traditionella afghanska värderingarna.116 Kvinnor på högre positioner inom exempelvis politiken, näringslivet, statsförvaltningen och polisen är ofta föremål för hot, trakasserier och faktiskt våld från taliban och andra väpnade grupper, särskilt i områden under deras de facto-kontroll. Det har förekommit ett antal attentat mot kvinnor i höga positioner, inte minst den senaste tiden, varav flera med dödlig utgång.117 6.2.1. Tvångsgifte Tvångsgifte är utbrett och Afghanistan Independent Human Rights Commission uppskattar att 60-80 % av alla äktenskap sker under tvång. Flickor i tidiga och påtvingade äktenskap är särskilt utsatta för våld.118 Tvångsgifte inkluderar situationer där flickan eller kvinnan säljs för pengar eller varor eller för att lösa en skuld som familjen har, tvångsgifte som en form av konfliktlösningsmekanism (baad) där familjen som begått felet erbjuder att gifta bort en dotter med en man i den andra familjen som felats t.ex. som förlikning vid blodshämnd, situationer där två familjer utbyter döttrar i äktenskap för att minska kostnader för bröllopen (baadal) samt situationer där änkor tvingas gifta sig med män från sin döda makes familj.119 6.2.2. Skilsmässa Skilsmässa är väldigt ovanligt i Afghanistan och ses som kvinnans fel och vårdnaden om barnen vid skilsmässa tillfaller i princip alltid männen. Möjligheterna för en skild kvinna att försörja sig eller att gifta om sig är små. Kvinnor som tvärtom stannar kvar i ett äktenskap oavsett våld i hemmet ses som starka och som föredömen.120 114 UNAMA, december 2012. UNHCR, 2013-08-06, s. 55-56. 116 NY Times, A thin line of defense against honor killings, 2 March 2015. http://www.nytimes.com/2015/03/03/world/asia/afghanistan-a-thin-line-of-defense-againsthonor-killings.html?emc=edit_th_20150303&nl=todaysheadlines&nlid=61614212&_r=1 117 Se t.ex The Guardian, Kabul suicide bombing wounds celebrated female MP, 16 november 2014, http://www.theguardian.com/world/2014/nov/16/kabul-bombing-targetsfemale-mp (hämtad 2015-01-26) samt The Guardian, Afghanistan´s top female police officer dies after shooting, 15 september 2013, http://www.theguardian.com/world/2013/sep/15/afghanistan-female-police-officer-shot (hämtad 2015-01-26) 118 UNFPA, 2015, s. 8. 119 UNHCR, 2013-08-06, s. 54-55. 120 Women’s news network, In Afghanistan, divorce is always the woman’s fault, Washington, March 6 2014, http://womennewsnetwork.net/2014/03/06/afghanistan-divorce/ 115 49 6.2.3. Situationen för änkor Änkor har en mycket svår situation och mannens död innebär långtgående sociala- och ekonomiska konsekvenser. Fattigdom driver många änkor till att gifta bort sina döttrar mot pengar, eller ta barnen ur skolan för att de ska arbeta istället. De är också särskilt utsatta för våld från familj och andra.121 Även kvinnor som är internflyktingar är mer utsatta för våld i hemmet.122 6.3. Barn Antalet offer i konflikten som är barn har ökat med hela 40 % under 2014. Det är främst de väpnade grupperna som är ansvariga för civila offer hos barn.123 Alla tre väpnade grupper dödar och skadar barn genom sina våldshandlingar och taliban genomför även attacker på skolor och sjukhus. Barn riskeras även att utsättas för tvångsäktenskap, trafficking, barnarbete, våld i hemmet, prostitution, sexuellt utnyttjande mm.124 Förekomsten av bacha baazi ökar.125 I delar av landet säljs pojkar mellan 10-18 år till mäktiga män och används som tjänare och utnyttjas sexuellt. I vissa fall tränas de i att dansa i kvinnokläder för en manlig publik och sedan utnyttjas sexuellt, i vissa fall i gruppvåldtäkter. 126 Rekrytering av barnsoldater förekommer från de väpnade grupperna som b.la använder barn till att transportera och plantera sprängladdningar eller utföra självmordsbombningar, men även den afghanska polisen inklusive den lokala polisen rekryterar barn.127 Afghanistan antog en lag i februari i år som kriminaliserade rekryteringen av barn under 18 år till ANSF.128 6.3.1. Barnhem Gällande barnhem i Afghanistan finns det väldigt lite information tillgänglig och många källor refererar till samma originalkälla. Därför har informationen nedan inte har kunnat verifieras ordentligt. US Department of State rapporterar att det år 2013 fanns 70 barnhem och 84 sk. ”child protection network centers” i Afghanistan. Av barnhemmen är 40 finansierade av regeringen och 30 privatfinansierade. De senare drivs av icke-statliga organisationer i avtal med regeringen. En stor del av barnen på 121 UNAMA, 2015, s. 3. Forced Migration Review, Displacement and violence against women in Afghanistan, May 2014, http://www.fmreview.org/en/afghanistan/hennion.pdf 123 UNAMA, 2015. 124 UNHCR, 2013-08-06. 125 US Department of State, 2014-02-28. 126 Afghanistan Independent Human Rights Commission, Causes and Consequences of Bacha Bazi in Afghanistan ,2014-08-18, http://www.baag.org.uk/si...0Bazi%20in%20Afghanistan.pdf (hämtad 2015-03-06) 127 Children and Armed Conflict, Monthly Update, March 2015. http://watchlist.org/wordpress/wp-content/uploads/Watchlist-CAC-Monthly-UpdateMarch-2015.pdf (hämtad 2015-03-06) 128 UNAMA, 2015. 122 50 barnhemmen är inte föräldralösa utan barn vars familjer inte kan försörja dem. Levnadsvillkoren för barnen i barnhemmen uppges vara dåliga och många barn utsätts för mentala, fysiska och sexuella övergrepp, i vissa fall faller de offer för trafficking. Barnen har inte heller alltid tillgång till rinnande vatten, värme under vintern, hälsovård eller utbildning.129 En annan källa, ACCORD, rapporterar att de regeringsdrivna barnhemmen i de flesta fall har skolor för barn upp till åttonde klass och som följer utbildningsministeriets läroplan, och att alla barn har tillgång till sovrum, kök, badrum, områden för att sporta, mat etc.130 Ytterligare en källa rapporterar att det finns ca 110 000 föräldralösa barn i Afghanistan men bara 12 % bor på barnhem eftersom många andra barn tar upp platserna. De regeringsdrivna barnhemmen präglas av korruption, och av de pengar som avsätts åt barnhemmen (85 Afghanis, motsvarande 1,50 USD) når bara delar fram (50 Afghanis). I ett av dessa barnhem i Kabul finns ca 500 pojkar i åldrarna 11 till 18 som samsas i ett nedgånget hus med få faciliteter.131 6.4. Statliga tjänstemän och personer som stödjer eller upplevs som stödjande av regeringen och det internationella samfundet I denna grupp ingår poliser, militärer, övriga statsanställda på lokal-, provins- och nationell nivå såsom distriktsguvernörer, domare, åklagare, rådsmedlemmar, parlamentariker, f.d. tolkar och andra som har samarbetat med ISAF-styrkorna, aktivister för mänskliga rättigheter och biståndsarbetare (nationella och internationella), klanledare, religiösa ledare, lärare, kvinnor i publika och/eller ledande positioner m.fl. De är inte bara måltavlor under sin tjänstgöring utan ofta även utanför den och även deras familjer löper risk att utsättas för våld.132 Antalet riktade mord på civila stod för 11 % av det totala antalet civila offren under 2014, motsvarande 753 dödsfall och 361 skadade. Väpnade grupper ansvarade för majoriteten av dessa dåd, 96 %. Taliban tog på sig 203 av de riktade morden på framförallt mullor, byäldste, lärare, valarbetare, vanliga arbetare och personer inom domstolsväsendet. I vissa fall halshögg taliban personerna, även barn, p.ga att de ansåg att dessa hade spionerat för regeringens räkning eller att de stödjer ANSF. Till exempel halshöggs en 129 US Department of State, 2014-02-28. ACCORD - Austrian Centre for Country of Origin and Asylum Research and Documentation: Anfragebeantwortung zu Afghanistan: Stadt Herat: Sicherheitslage; öffentliche Einrichtungen zur Unterstützung alleinstehender Minderjähriger [a-8298], 27 February 2013, http://www.ecoi.net/local_link/239972/349495_en.html (hämtad 2015-03-09) 131 AFP, Business Insider, A decade of aid cash brings little cheer for Afghan orphans, 4 January 2014, http://www.businessinsider.com/afp-a-decade-of-aid-cash-brings-little-cheerfor-afghan-orphans-2015-1?IR=T (hämtad 2015-03-06) 132 UNHCR, 2013-08-06, s. 31-38. 130 51 15-årig pojke p.ga att han var son till en före detta militärofficer i den afghanska armén. Samtidigt stod ANSF och milisgrupper som stödjer regeringen för 37 dödsfall och 28 skadade av de riktade morden.133 Angående talibans och andra väpnade gruppers möjlighet att nå personer i Kabul verkar de flesta källor samstämmiga om att Kabul, Herat och Mazar är säkrare än andra ställen. Källorna gör åtskillnad på om den utsatta personen har låg eller hög profil alternativt rank (om militär eller polis). Lågprofilspersoner generellt har låg risk att bli måltavlor för de väpnade grupperna i dessa städer men det kan finnas specifika och individuella omständigheter som ökar risken för lågprofilspersonerna.134 En källa menar även att slumpen kan avgöra gällande lågprofilspersoner i Kabul. Taliban finns mest i fattiga, pashtundominerade områden (Bagrami, sydöstra, södra samt delar av västra Kabul) och där finns risk att en person som flytt taliban träffar på dem och kan väcka talibans intresse. I provinserna är även personer med lägre rank målgrupp.135 Högprofilspersoner däremot riskerar att vara måltavlor för de väpnade grupperna överallt i landet, inklusive Kabul.136 Taliban inriktar sig främst på statstjänstemän i aktiv tjänst samt personer med riktigt hög profil och status, såsom officerare i polis och militär. De har lättare att hitta personer som bor hos släktingar och arbetar.137 6.5. Journalister och mediaarbetare Media i Afghanistan har vuxit mycket sedan 2001 och Afghanistan har nu hundratals tidningar, TV- och radiostationer samt webbaserad media. Den afghanska konstitutionen garanterar tryckfrihet och åsiktsfrihet men en massmedialag från 2009 innebär restriktioner. Den förbjuder material som går emot islams principer och medierna riskerar också åtal för hädelse. Friheten som stimulerade tillväxten av media verkar alltmer begränsas av hotelser och våld, både från statliga och icke-statliga aktörer. Samtidigt brister skyddet från regeringen och staten utreder och åtalar inte för brott mot mediaarbetare som de borde.138 Antalet journalister som dödades i Afghanistan ökade med 50 % under 2014 jämfört med 2013 och antalet incidenter mot journalister ökade med 133 UNAMA, 2015. European Asylum Support Office. EASO, Afghanistan - Insurgent strategies: intimidation and targeted violence against Afghans, s. 33, 2012-12-03 (Lifos 29047) 135 Landinfo, Dr. Antonio Giustozzi. Afghanistan: Human Rights and the Security Situation, 9 september 2011. 136 EASO, 2012-12-03 137 Landinfo, 2011. 138 Human Rights Watch. Stop Reporting or We'll Kill Your Family: Threats to Media Freedom in Afghanistan, 2015-01-21 (Lifos 33940) 134 52 66 %.139 Även utländska journalister är hotade. Den svenske journalisten Nils Horner sköts till döds i mars 2014 av okända attentatsmän och två tyska journaliser sköts av en polis i april samma år.140 Afghanistan delar andra platsen över högst antal döda journalister per år i världen under 2014 med nio döda.141 6.6. Personer som motsätter sig talibans tolkningar av islam Taliban och andra väpnade grupper har även dödat, attackerat och hotat personer och hela samhällen som de upplever motsäger sig talibans tolkning av islam, framförallt i områden under talibankontroll men även i andra områden. Detta har, förutom andra religiösa grupper, även gällt filmskapare, musiker, skådespelare, kvinnliga och manliga idrottare eller åskådare på sådana event eller deltagare på sociala tillställningar där musik spelas, t.ex. bröllop.142 Som exempel utfördes en större självmordsattack på en volleyboll match i november 2014 som dödade över 50 personer och skadade över 60. Det är fortfarande oklart vilken grupp som låg bakom attacken dock.143 6.7. Hbtq-personer Informationen om situationen för hbtq-personer är knapp givet det sociala tabu och stigma som råder. Den information som finns rör framförallt homosexuella män medan situationen för lesbiska kvinnor, bisexuella, transpersoner till stor del är odokumenterad.144 Sexuella relationer mellan samkönade i Afghanistan är förbjudet och kan ge långa straff. Enligt sharialag kan det ge dödsstraff men inga dödsstraff har getts sedan taliban var vid makten. De sociala fördomarna och tabu kring homosexualitet i Afghanistan är starka och homosexuella diskrimineras och behandlas illa av sina familjer samt är mål för attacker från väpnade grupper.145 Det finns inget rättsligt skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet och det förekommer ingen öppen aktivism för hbtq-personers rättigheter. Det finns få organisationer som hjälper och skyddar hbtq-personer och organisationer kan inte lagligt registreras.146 Hbtq-personer tvingas dölja sin sexuella läggning och den allmänna med139 Amnesty International. Report 2014/15 Afghanistan. https://www.amnesty.org/en/countries/asia-and-the-pacific/afghanistan/report-afghanistan/ (hämtad 2015-03-03) 140 UN General Assembly and Security Council, 18 June 2014, s. 6. 141 DN, Mord, överfall och hot vardag för journalister, 2015-03-07. http://www.dn.se/nyheter/varlden/mord-overfall-och-hot-vardag-for-journalister-1/ (hämtad 2015-03-09) 142 UNHCR, 2013-08-06, s. 47-48. 143 The Guardian, Suicide-bomber kills at least 50 at volleyball match in Afghanistan, 23 November 2014, http://www.theguardian.com/world/2014/nov/23/suicide-bomber-kills-atleast-40-volleyball-match-afghanistan (hämtad 2015-03-04) 144 UNHCR, 2013-08-06, s. 65 145 Ibid, s. 64-65. 146 US Department of State, 2014-02-28. 53 vetandenivån om sexuell orientering och könstillhörighet är mycket låg.147 Hbtq-personer har inte tillgång till hälsovård och kan avskedas från sina jobb pga. deras sexuella läggning. Det finns uppgifter om att trakasserier, hot och arresteringar av hbtq-personer ökade under 2013. 148 7. Situationen för internflyktingar Antalet internflyktingar i Afghanistan har ökat markant under de senaste åren. Samtidigt lyckas inte dagens system, som UNHCR använder, att fånga alla individer, varför antalet med stor sannolikhet är högre än vad som anges.149 Den 31 december 2014 var det totala antalet internflyktingar i Afghanistan beräknat till ca 805 409 personer.150 Under 2014 ökade antalet internflyktingar med 156 000, en ökning med ca 26 % från 2013.151 Den främsta orsaken till internflykt var konflikten och försämrad säkerhet, vilket också var orsakerna till att ett ökat antal afghaner flydde landet eller valde att inte återvända hem.152 Internflyktingar väljer ofta områden att bosätta sig i efter etniska- eller familjeband samt där de tror att deras möjligheter att livnära sig är bättre. Många bosätter sig därför i och urbana områden. Omkring 40 % av internflyktingarna bor i och runt de större städerna Kabul, Herat, Mazar-e-Sharif, Jalalabad och Kandahar. Internflyktingar i södra Afghanistan bor oftare med familj och vänner. 153 7.1. Sociala förhållanden för internflyktingar Det finns inte längre officiella flyktingläger utan de har omvandlats till så kallade ”informal settlements” och många internflyktingar i städerna bor i dessa.154 I Kabul bor ca 70 % av alla internflyktingar i dessa boenden.155 Dessa ”informal settlements” kan utgöra hela bostadsområden eller vara insprängda i rikare delar av staden. Att bo i ”informal settlements” innebär ofta att flyktingen saknar tillstånd för att bo där och kan därför bli vräkt när 147 UD, Mänskliga rättigheter i Afghanistan 2013, 2014-05-01 (Lifos 32508) US Department of State, 2014-02-28. 149 UNHCR, Universal Periodic Review: Afghanistan, June 2013, http://www.refworld.org/pdfid/51b81fa54.pdf (hämtad 2015-03-10) 150 UNAMA, 2015, s. 9. 151 USAID, Complex emergency factsheet #1, fiscal year 2015, 23 January 2015, http://www.cidi.org/wp-content/uploads/01.23.15-USAID-DCHA-Afghanistan-ComplexEmergency-Fact-Sheet-1.pdf (hämtad 2015-03-09) 152 Human Rights Watch, World Report 2015 – Afghanistan, 29 January 2015, http://www.hrw.org/world-report/2015/country-chapters/afghanistan?page=3 (hämtad 2013-03-04) 153 Internal Displacement Monitoring Center (IDMC), Norwegian Refugee Council (NRC), Afghanistan. As humanitarian space shrinks, IDP policy must be implemented, 19 June 2014, http://www.internal-displacement.org/south-and-south-east-asia/afghanistan/2014/ashumanitarian-space-shrinks-idp-policy-must-be-implemented/ (hämtad 2015-03-04) 154 IDMC, NRC 19 June 2014 155 UNHCR/World Bank, Research Study on IDPs in urban settings in Afghanistan, 2011, http://siteresources.worldbank.org/EXTSOCIALDEVELOPMENT/Resources/2443621265299949041/6766328-1265299960363/WB-UNHCR-IDP_Full-Report.pdf (hämtad 2015-03-04) 148 54 som helst. Boendeformen karaktäriseras också ofta av bristande sanitära förhållanden, brist på tillgång till dricksvatten, brist på tillgång till infrastruktur och dess invånare utgör en riskgrupp för naturkatastrofer pga. att byggnaderna ofta är dåligt konstruerade (ofta plåtskjul). Internflyktingar drabbas ofta hårt under vintermånaderna. Mellan 2012 och 2013 dog ca 100 internflyktingar i Kabul, framförallt barn, under vintermånaderna pga. sjukdomar.156 Arbetslöshet eller brist på tillgång till tillräckligt arbete är de främsta problemen för internflyktingar. Efter internflykt byter många afghaner från att ha arbetat i jordbrukssektorn till byggsektorn. Ofta är jobben dagsarbeten och tillhör den informella sektorn.. Dessutom innebär internflykten ofta att man saknar sociala nätverk och släktband på det nya stället vilket innebär stora nackdelar i Afghanistan. Flyttar man till områden där man har sociala nätverk, förbättras chanserna avsevärt för en internflykting att klara sig eftersom man kan få hjälp av släkt och vänner.157 Utbildningsnivåerna för internflyktingar är lägre än hos befolkningen i allmänhet vilket också påverkar deras möjligheter till jobb.158 Inkomstförhållandena förbättras ofta inte heller under tiden, utan de som varit internflyktingar under längre tid verkar ha högre nivå av arbetslöshet än de som kommit mer nyligen.159 Dock verkar de första åren av internflykt vara svårast ur en ekonomisk synvinkel då de oftare saknar inkomster av lån och krediter och dessa hushåll är därför mer sårbara och i behov av extern hjälp medan de ekonomiska villkoren oftast blir bättre över tiden.160 Bland internflyktingarna drabbas kvinnor och barn värst av flykten. Kvinnorna har större risk att bli arbetslösa och saknar oftare tillgång till mat, vatten och husrum. Flickorna riskeras att giftas bort i tidig ålder eller falla offer för prostitution. Det finns också en större andel hushåll med kvinnor och barn utan män, såsom änkor, bland internflyktingar. Dessa kvinnor är extra utsatta då kvinnans ställning i Afghanistan gör henne beroende av att ha ett manligt nätverk (se också utsatta grupper – kvinnor). Kvinnor i internflyktssituation är även särskilt utsatta för våld i hemmet.161 Ensamma män har bättre chans att livnära sig i Kabul och andra större städer än kvinnor som skulle ha det mycket svårt.162 Barn i internflykt har sämre tillgång till utbildning än andra barn och många barn tvingas arbeta istället, för att hjälpa familjen med inkomster. 163 156 IDMC, NRC 19 June 2014 Samuel Hall et al, Challenges of IDP Protection, November 2012, s. 10, http://www.nrc.no/arch/_img/9154086.pdf (hämtad 2015-03-04) 158 UNHCR/World Bank, 2011 159 Samuel Hall et al, 2012, 160 UNHCR/World Bank, 2011 161 Norwegian Refugee Council, Internal Displacement Monitoring Centre, IDMC, Strengthening Displaced Women's Housing, Land and Property Rights in Afghanistan, 2014-12-01, http://www.refworld.org/docid/5486c4684.html (hämtad 2015-03-04) 162 Danish Immigration Service, Afghanistan Country of Origin Information for Use in the Asylum Determination Process, May 2012, 3/2012 ENG: http://www.refworld.org/docid/505af0352.html (hämtad 2015-03-09) 163 IDMC, NRC 19 June 2014. 157 55 7.2. Nationell policy för internflyktingar Afghanistan antog i november 2013 en nationell policy för internflyktingar vilken anger ansvarsområden för olika regeringsministerier, provinsmyndigheter, humanitära aktörer och andra aktörer gällande internflykt. En viktig komponent är erkännandet av regeringens ansvar att förebygga situationer som leder till internflykt, att minimera internflykt där den inte kan undvikas helt och att motverka internflyktens effekter. Implementeringen av policyn kritiseras för att vara bristfällig.164 President Ghani har dock gjort uttalanden som signalerat ett ökat intresse för att implementera den.165 164 Ibid UNHCR, Afghanistan conflict induced internal displacement monthly update 01-31 January 2015, http://www.ecoi.net/file_upload/1930_1424793072_54eaec764.pdf (hämtad 2015-03-03) 165 56 Karta över Afghanistans provinser 57 Förkortningar AGE – Anti Government Elements, de väpnade motståndsgrupperna AIHRC – Afghan Independent Human Rights Commission ALP – Afghan Local Police ANA – Afghan National Army ANP – Afghan National Police, består av Afghan National Border Police (ANBP), Afghan Uniformed Police (AUP) och Counter-Narcotics Police of Afghanistan (CNPA) ANSF – Afghan National Security Forces, afghanska säkerhetsstyrkorna där ANA, ALP och NDS ingår BSA – Bilateral Security Agreement, säkerhetsavtal mellan USA och Afghanistan EASO – European Asylum Support Office EVAW - Law on Elimination of Violence against Women HBT – Homosexuella, bisexuella och transexuella personer HIA - Hezb-e Islami Afghanistan IED – Improvised Explosive Device (sk hemmagjorda bomber) IMF – internationella militära styrkorna IS – islamiska staten, även kallad Daesh på arabiska ISAF – International Security Assistance Force ISW – Institute for the Study of War NDS – National Directorate of Security, underrättelse- och säkerhetstjänsten UNAMA – United Nations Assistance Mission in Afghanistan UNDP – United Nations Development Programme UNODC – United Nations Office on Drugs and Crime OCHA – United Nations Office for the Coordination of Humanitarian Affairs PGF – Pro-Government Forces PGM – Pro-Government Militias 58 Källförteckning Acaps, Global Emergency Overview, 25-31 mars 20115, s 63, http://reliefweb.int/sites/reliefweb.int/files/resources/geo_53.pdf (hämtad 2015-03-30) ACCORD - Austrian Centre for Country of Origin and Asylum Research and Documentation: Anfragebeantwortung zu Afghanistan: Stadt Herat: Sicherheitslage; öffentliche Einrichtungen zur Unterstützung alleinstehender Minderjähriger [a-8298], 27 February 2013, http://www.ecoi.net/local_link/239972/349495_en.html Afghan Analysts Network, Going in Circles: The never-ending story of Afghanistan´s unfinished Ring Road, 16 januari 2015, https://www.afghanistan-analysts.org/going-in-circles-the-never-endingstory-of-afghanistans-unfinished-ring-road/ (hämtad 2015-01-29) Afghanistan Analysts Network, New Faces Versus Old Structures: Afghanistan´s national unity cabinet, 12 januari 2015, https://www.afghanistananalysts.org/new-faces-vs-old-structures-afghanistans-new-cabinet/ (hämtad 2015-01-21) Afghanistan Analysts Network, The Social Wandering of the Afghan Kuchis, 2013, http://www.ecoi.net/file_upload/1226_1385986890_20131125ffoschini-kuchis.pdf (hämtad 2015-01-23) Afghanistan Independent Human Rights Commission, Causes and Consequences of Bacha Bazi in Afghanistan ,2014-08-18, http://www.baag.org.uk/si...0Bazi%20in%20Afghanistan.pdf (hämtad 201503-06) Afghanistan Independent Human Rights Commission, Violence Against Women in Afghanistan, http://www.refworld.org/docid/5297436c4.html AFP, Business Insider, A decade of aid cash brings little cheer for Afghan orphans, 4 January 2014, http://www.businessinsider.com/afp-a-decade-ofaid-cash-brings-little-cheer-for-afghan-orphans-2015-1?IR=T Al Arabiya, Taliban claim NATO defeat in 13 year Afghan war, 29 december 2014, http://english.alarabiya.net/en/News/middleeast/2014/12/29/Taliban-claim-NATO-defeat-in-13-year-Afghan-war-.html (hämtad 2015-04-01) Amnesty International, Afghans fleeing war finds misery in urban slums, 23 februari 2012, http://www.amnesty.org/en/news/afghans-fleeing-war-findmisery-urban-slums-2012-02-23 (hämtad 2015-01-30) 59 Amnesty International. Report 2014/15 Afghanistan. https://www.amnesty.org/en/countries/asia-and-thepacific/afghanistan/report-afghanistan/ Australian Government, Department of Foreign Affairs and Trade, DFAT Country Report: Afghanistan, 26 March 2014 (page 18). http://www.immigv-au.net/media/publications/pdf/dfat-cir-afghanistan.pdf (hämtad 2015-0330) BBC News, Afghanistan suicide bomb in Jalalabad leaves many dead, 18 april 2015, http://www.bbc.com/news/world-asia-32363749 (hämtad 201504-22) BBC News, Afghanistan: Probe into rare Kabul mosque shooting, 2015-0310, http://www.bbc.com/news/world-asia-31822731 (hämtad 2015-03-11) Central Intelligence Agency, The World Factbook, https://www.cia.gov/library/publications/the-worldfactbook/fields/2212.html (hämtad 2015-01-29) Children and Armed Conflict, Monthly Update, March 2015. http://watchlist.org/wordpress/wp-content/uploads/Watchlist-CACMonthly-Update-March-2015.pdf CIA, The World Factbook, https://www.cia.gov/library/publications/theworld-factbook/geos/af.html (hämtad 2015-01-23) Congressional Research Service, Afghanistan: Politics, elections and government performance, 4 november 2014, http://fpc.state.gov/documents/organization/234362.pdf (hämtad 2015-0401) Congressional Research Service, Afghanistan: Post-Taliban Governance, Security, and U.S. Policy, 20 January 2015, http://fas.org/sgp/crs/row/RL30588.pdf (hämtad 2015-04-01) Daily Mail, Gunmen kills six in Kabul Sufi mosque attack, http://www.dailymail.co.uk/wires/afp/article-2984225/Gunmen-kill-fiveKabul-Sufi-mosque-attack-officials.html (hämtad 2015-03-11) Danish Immigration Service, Afghanistan Country of Origin Information for Use in the Asylum Determination Process, May 2012, 3/2012 ENG, http://www.refworld.org/docid/505af0352.html (hämtad 2015-03-09) DN, Mord, överfall och hot vardag för journalister, 2015-03-07. http://www.dn.se/nyheter/varlden/mord-overfall-och-hot-vardag-forjournalister-1/ 60 European Asylum Support Office. EASO, Afghanistan - Insurgent strategies: intimidation and targeted violence against Afghans, s 33, 2012-12-03 (Lifos 29047) European Asylum Support Office, EASO Country of Origin Information Report – Afghanistan – Security Situation, januari 2015, http://easo.europa.eu/wp-content/uploads/Afghanistan-security-situationEN.pdf (hämtad 2014-03-05) Forced Migration Review, Displacement and violence against women in Afghanistan, may 2014, http://www.fmreview.org/en/afghanistan/hennion.pdf Foreign Policy, The looming spectre of Daesh in Afghanistan, 9 februari 2015, http://foreignpolicy.com/2015/02/09/the-looming-spectre-of-daesh-inafghanistan/ (hämtad 2015-04-02) Home Office, Country Information and Guidance, Afghanistan: persons supporting or perceived to support the government and/or international forces, February 2015, http://www.refworld.org/docid/54ef00534.html (hämtad 2015-03-30) Human Rights Watch, Just don’t call it a militia: impunity, militias and “the Afghan local police”, 2011-09-30 (Lifos 26224) Human Rights Watch, World Report 2015 – Afghanistan, 29 January 2015, http://www.hrw.org/world-report/2015/countrychapters/afghanistan?page=3 (hämtad 2013-03-04) Human Rights Watch. Stop Reporting or We'll Kill Your Family: Threats to Media Freedom in Afghanistan, 2015-01-21 (Lifos 33940) iCasualties.org, Operation Enduring Freedom, http://www.icasualties.org/oef/ (hämtad 2015-01-22) Independent Election Commission of Afghanistan (IEC), IEC Announces Final Presidential Election Results, Sets Date for Run-Off, 15 maj 2014, http://www.iec.org.af/media-section/press-releases/366-final-results (hämtad 2015-01-20) IEC, IEC announces preliminary results of the 2014 Presidential Election run-off, 7 juli 2014, http://www.iec.org.af/media-section/press-releases/392runoff-primary (hämtad 2015-01-21) Institute for the Study of War, Taliban Summer Offensive Shows Increasing Capability, 29 juli 2014, http://www.understandingwar.org/backgrounder/taliban-summer-offensiveshows-increasing-capability (hämtad 2015-01-22) 61 Internal Displacement Monitoring Center, Norwegian Refugee Council, Afghanistan. As humanitarian space shrinks, IDP policy must be implemented, 19 June 2014, http://www.internal-displacement.org/south-andsouth-east-asia/afghanistan/2014/as-humanitarian-space-shrinks-idp-policymust-be-implemented/ (hämtad 2015-03-04) Islamic Emirate of Afghanistan, Statement of Leadership Council of Islamic Emirate regarding the commencement of the annual spring operation named “Khaibar”, 8 maj 2014, http://shahamatenglish.com/index.php/paighamoona/44468-statement-of-leadershipcouncil-of-islamic-emirate-regarding-the-commencement-of-the-annualspring-operation-named-%E2%80%98khaibar%E2%80%99 (hämtad 201501-22) Islamic Republic of Afghanistan, Ministry of Justice, Law on Elimination of Violence against Women, 1 augusti 2009, http://www.refworld.org/cgibin/texis/vtx/rwmain?page=search&docid=5486d1a34&skip=0&query=eva w&coi=AFG (hämtad 2015-01-23) Khaama Press, 16 ministers took oath, 21 april 2015, http://www.khaama.com/16-new-ministers-took-oath3210?utm_source=feedburner&utm_medium=email&utm_campaign=Feed %3A+khaama+%28KHAAMA+PRESS+%7C+Afghan+Online+Newspaper +%26+Magazine%29 (hämtad 2015-04-22) Khaama Press, MoD: 6853Afghan army soldiers martyred since 2003, 21 oktober 2014, http://www.khaama.com/mod-6853-afghan-army-soldiersmartyred-since-2003-8857 (hämtad 2015-01-22) Landinfo, Dr. Antonio Giustozzi. Afghanistan: Human Rights and the Security Situation, 9 september 2011. NATO Parliamentary Assembly, Defence and security committee, Julio Miranda Calha, General report, Afghanistan 2014: a critical crossroads for NATO and the international community, 22 november 2014. Tillgänglig via http://www.nato-pa.int/Default.asp?SHORTCUT=3368 (hämtad 2015-0330) Norge. Landinfo, Temanotat Afghanistan: Situasjonen for kristne og konvertitter, 2013-09-04, Lifos 30812 (hämtat 2015-03-13) Minority Rights Group, State of the World´s Minorities and Indigenous Peoples 2014, 3 juli 2014, http://www.refworld.org/cgibin/texis/vtx/rwmain?page=printdoc&docid=53ba8e0214 (hämtad 2015-0123) National Legislative Bodies, The Constitution of Afghanistan, 3 januari 2004, http://www.refworld.org/cgi- 62 bin/texis/vtx/rwmain?page=search&docid=404d8a594&skip=0&query=con stitution&coi=AFG (hämtad 2015-01-23) NATO Parliamentary Assembly, Defence and security committee, Julio Miranda Calha, General report, Afghanistan 2014: a critical crossroads for NATO and the international community, 22 november 2014, tillgänglig via http://www.nato-pa.int/Default.asp?SHORTCUT=3368 (hämtad 2015-0330) New York Times, President Ashraf Ghani of Afghanistan Is Sworn In, Even as He Shares the Stage, 29 september 2014, http://www.nytimes.com/2014/09/30/international-home/ashraf-ghanisworn-in-as-afghan-president.html?_r=0 (hämtad 2015-01-21) New York Times, Ashraf Ghani Races to Make His Mark on Presidency in Afghanistan, 21 oktober 2014, http://www.nytimes.com/2014/10/22/world/asia/afghanistan-ashrafghani.html?_r=1 (hämtad 2015-01-26) New York Times, Taliban Fissures in Afghanistan Are Seen as an Opening for ISIS, 21 januari 2015, http://www.nytimes.com/2015/01/22/world/asia/taliban-fissures-inafghanistan-are-seen-as-an-opening-forisis.html?emc=edit_th_20150122&nl=todaysheadlines&nlid=61614212 (hämtad 2015-01-22) New York Times, A thin line of defense against honor killings, 2 March 2015. http://www.nytimes.com/2015/03/03/world/asia/afghanistan-a-thinline-of-defense-against-honorkillings.html?emc=edit_th_20150303&nl=todaysheadlines&nlid=61614212&_ r=1 New York Times, Talibans are said to target hazaras to try to match Isis brutality, 22 april 2015, http://www.nytimes.com/2015/04/23/world/asia/taliban-are-said-to-targethazaras-to-try-to-match-isis-brutality.html?_r=0 (hämtad 2015-04-23) Norwegian Refugee Council, Internal Displacement Monitoring Centre, IDMC, Strengthening Displaced Women's Housing, Land and Property Rights in Afghanistan, 2014-12-01, http://www.refworld.org/docid/5486c4684.html (hämtad 2015-03-04) Pahjwok Afghan News, Council of Ministers named after months of dithering, 12 januari 2015, http://www.pajhwok.com/en/2015/01/12/councilministers-named-after-months-dithering (hämtad 2015-01-21) Rapport från svenska ambassaden i New Delhi, Migrationstrender på den indiska subkontinenten, 11 november 2014, 63 http://lifosintern.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=3364 4 (hämtad 2015-01-23) Refugee Documentation Centre, Afghanistan: Information on the Hazara, 22 januari 2014 (Lifos 32141) Samuel Hall et al, Challenges of IDP Protection, November 2012, http://www.nrc.no/arch/_img/9154086.pdf (hämtad 2015-03-04) The Guardian, Afghanistan´s presidential rivals reach agreement after Kerry flies into Kabul, 8 augusti 2014, http://www.theguardian.com/world/2014/aug/08/afghanistan-presidentialkerry-kabul-ghani-abdullah-election-dispute (hämtad 2015-01-21 The Guardian, Afghanistan’s top female police officer dies after shooting, 15 september 2013, http://www.theguardian.com/world/2013/sep/15/afghanistan-female-policeofficer-shot (hämtad 2015-01-26) The Guardian, Barack Obama broadens US Afghanistan Mission, 22 november 2014, http://www.theguardian.com/world/2014/nov/22/barackobama-broadens-us-afghanistan-mission (hämtad 2015-01-22) The Guardian, Kabul suicide bombing wounds celebrated female MP, 16 november 2014, http://www.theguardian.com/world/2014/nov/16/kabulbombing-targets-female-mp (hämtad 2015-01-26) The Guardian, Resurgent Taliban targets Afghan Hazara as Australia sends them back, 16 december 014, http://www.theguardian.com/australianews/2014/dec/17/resurgent-taliban-targets-afghan-hazara-as-australiasends-them-back (hämtad 2015-01-23) The Guardian, Suicide bomber kills at least 50 at volleyball match in Afghanistan, 23 November 2014, http://www.theguardian.com/world/2014/nov/23/suicide-bomber-kills-atleast-40-volleyball-match-afghanistan (hämtad 2015-03-04) The Guardian, Taliban begins annual spring offensive with attacks across Afghanistan, 12 maj 2014, http://www.theguardian.com/world/2014/may/12/taliban-begins-annualspring-offensive-attacks-afghanistan (hämtad 2015-01-22) The Guardian, Taliban kill 1,100 members of Afghan Security Forces in six months, 23 January 2013, http://www.theguardian.com/world/2013/jan/23/taliban-afghan-securityforces- nato (hämtad 2015-03-04) 64 Tolo news, Parliament approves 9 of 19 cabinet nominees, 28 January 2015, http://www.tolonews.com/en/afghanistan/17996-parliament-approves9-of-19-cabinet-nominees (hämtad 2015-03-04) Tolo News, Report shows judiciary is most corrupt institution in Afghanistan, 10 juli 2013, http://www.tolonews.com/en/afghanistan/11176-reportshows-judiciary-is-most-corrupt-institution-in-afghanistan- (hämtad 201504-01) Transparency International, Corruption Perceptions Index 2014, 2014, http://www.transparency.org/cpi2014/results (hämtad 2015-01-26) UD, Mänskliga rättigheter i Afghanistan 2013, 2014-05-01 (Lifos 32508) UN News Service, Afghanistan: UN expert calls for sustainable measures to address violence against women, 2014-11-13. UNDOC, Afghan opium crop rises seven per cent in 2014, 12 november 2014, http://www.unodc.org/unodc/en/frontpage/2014/November/afghanopium-crop-cultivation-rises-seven-per-cent-in-2014-while-opiumproduction-could-climb-by-as-much-as-17-per-cent.html?ref=fs1 (hämtad 2015-01-22) UNHCR, Afghanistan conflict induced internal displacement monthly update 01-31 January 2015, http://www.ecoi.net/file_upload/1930_1424793072_54eaec764.pdf (hämtad 2015-03-03) UNHCR, Eligibility Guidelines for Assessing the International Protection Needs of Asylum-Seekers from Afghanistan, 17 december 2010, http://www.refworld.org/cgi-bin/texis/vtx/rwmain?docid=4d0b55c92 (hämtad 2015-05-08) UNHCR, Eligibility guidelines for assessing the international protection needs of asylum seekers from Afghanistan, 6 August 2013, http://www.unhcr.org/refworld/docid/4d0b55c92.html (hämtad 2015-03-10) UNHCR, Universal Periodic Review: Afghanistan, June 2013, http://www.refworld.org/pdfid/51b81fa54.pdf UNHCR/World Bank, Research Study on IDPs in urban settings in Afghanistan, 2011, http://siteresources.worldbank.org/EXTSOCIALDEVELOPMENT/Resourc es/244362-1265299949041/6766328-1265299960363/WB-UNHCRIDP_Full-Report.pdf (hämtad 2015-03-04) OCHA, 2015 Humanitarian Needs Overview Afghanistan, November 2014, https://docs.OCHA.org/sites/dms/Afghanistan/humanitarian-needsoverview.pdf 65 United Kingdom Parliament, Commons Library Research Paper, Prospects for Afghanistan as ISAF withdrawal approaches, 19 March 2014, http://www.parliament.uk/business/publications/research/briefingpapers/RP14-18/prospects-for-afghanistan-as-isaf-withdrawal-approaches (hämtad 2015-03-30) United Nations Assistance Mission in Afghanistan (UNAMA), Afghanistan: Midyear report 2014, protection of civilians in armed conflict, juli 2014, http://www.refworld.org/docid/53bd394f4.html (hämtad 2015-01-22) United Nations Assistance Mission in Afghanistan (UNAMA), Afghanistan: Annual report 2014, protection of civilians in armed conflict, januari 2015, http://www.refworld.org/docid/54e44e274.html (hämtad 2015-03-03) United Nations Assistance Mission in Afghanistan (UNAMA), Still a Long Way to Go, December 2012, http://www.refworld.org/cgibin/texis/vtx/rwmain?docid=50c72e0d2 (hämtad 2015-01-23) United Nations Development Programme (UNDP), Gender Inequality Index 2013, http://hdr.undp.org/en/content/gender-inequality-index United Nations General Assembly (Human Rights Council), Report of the United Nations High Commissioner for Human Rights on the Human Rights Situation in Afghanistan and Technical Advancements in the Field of Human Rights, A/HCR/19/47, 18 January 2012. United Nations General Assembly and Security Council, The situation in Afghanistan and its implications for international peace and security, 18 juni 2014, http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/68/910 (hämtad 2015-01-20) United Nations General Assembly and Security Council, The situation in Afghanistan and its implications for international peace and security, 9 september 2014, http://www.refworld.org/docid/547340b44.html (hämtad 2015-04-14) United Nations General Assembly and Security Council, The situation and its implications for international peace and security, 9 december 2014, http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=S/2014/876 (hämtad 2015-01-23) United Nations General Assembly and Security Council, The situation and its implications for international peace and security, 27 februari 2015, http://www.ecoi.net/file_upload/1226_1426069945_n1504851afg.pdf (hämtad 2015-03-17) United Nations Office on Drugs and Crime (UNODC), Afghan opium crop rises seven per cent in 2014, 12 november 2014, 66 http://www.unodc.org/unodc/en/frontpage/2014/November/afghan-opiumcrop-cultivation-rises-seven-per-cent-in-2014-while-opium-productioncould-climb-by-as-much-as-17-per-cent.html?ref=fs1 (hämtad 2015-01-22) United Nations Population Fund, Country Programme Action Plan between the Islamic Republic of Afghanistan and UNFPA 2015-2019, 8 February 2015, s 8, http://reliefweb.int/report/afghanistan/country-programme-actionplan-between-government-islamic-republic-afghanistan-and (hämtad 201303-06) UN Security Council, S/2014/888, Fifth report of the Analytical Support and Sanctions Monitoring Team, submitted pursuant to resolution 2160 (2014) concerning the Taliban and other associated individuals and entities constituting a threat to the peace, stability and security of Afghanistan, 11 december 2014, http://www.un.org/en/ga/search/view_doc.asp?symbol=S/2014/888 (hämtad 2015-04-01) United Nations Security Council, S/2015/79, Report of the Analytical Support and Sanctions Monitoring Team on specific cases of cooperation between organized crime syndicates and individual groups, undertakings and entities eligible for listing under paragraph 1 of Security Council 2160 (2014), 2 februari 2015, http://www.securitycouncilreport.org/atf/cf/%7B65BFCF9B-6D27-4E9C8CD3-CF6E4FF96FF9%7D/s_2015_79.pdf (hämtad 2014-04-01) United Nations Women, Like a bird with broken wings, Afghan Women Oral History 1978-2008, s 32-33, December 2013, http://www.refworld.org/docid/52e0d06f4.html (hämtad 2015-03-04) United States Department of State, Country Reports on human rights practices for 2013, Afghanistan, 27 februari 2014, http://www.state.gov/j/drl/rls/hrrpt/humanrightsreport/index.htm?year=2013 &dlid=220386#wrapper (hämtad 2015-04-01) United States Department of State, International Religious Freedom Report 2011 – Afghanistan, 30 Juli 2012, http://www.state.gov/j/drl/rls/irf/religiousfreedom/index.htm?dlid=192917 (hämtad 2015-01-23) United States Department of State, 2013 International Religious Freedom Report Afghanistan, 28 juli 2014, http://lifosintern.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=3281 7 (hämtad 2015-01-23) USAID, Complex emergency factsheet #1, fiscal year 2015, 23 January 2015, http://www.cidi.org/wp-content/uploads/01.23.15-USAID-DCHAAfghanistan-Complex-Emergency-Fact-Sheet-1.pdf 67 Utrikesdepartementet, Mänskliga rättigheter i Afghanistan 2014, 1 maj 2014, http://lifosintern.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=3250 8 (hämtad 2015-01-26) Utrikespolitiska institutet, Länder i fickformat: 911 – Afghanistan, mars 2015. Wikipedia, Transport in Afghanistan, http://en.wikipedia.org/wiki/Transport_in_Afghanistan#Air_transport (hämtad 2015-01-29) Women’s news network, In Afghanistan, divorce is always the woman’s fault, Washington, March 6 2014, http://womennewsnetwork.net/2014/03/06/afghanistan-divorce/ Hemsidor: City Population, http://www.citypopulation.de/Afghanistan.html (hämtad 2015-05-08) Utrikespolitiska institutet, Landguiden, http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Afghanistan (hämtad 2015-05-08). NATO, Resolute support mission in Afghanistan, http://www.nato.int/cps/de/natohq/topics_8189.htm (hämtad 2015-03-30) NATO, Resolute support mission in Afghanistan: key facts and figues, http://www.nato.int/nato_static_fl2014/assets/pdf/pdf_2015_02/20150227_1 502-RSM-Placemat.pdf (hämtad 2015-03-30)
