Sveriges första yrkesskola

Transcription

Sveriges första yrkesskola
FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB – NR 1 # JANUARI 2015
125 ÅR
AV ENGAGEMANG,
NYTÄNKANDE OCH ANSVAR.
LKAB 1890-2015.
04
09
16
18
LKAB:s egen saxsop
Kostnadsbesparingar i fokus
Flickor – tänk om!
60-års fritid
Sveriges första
yrkesskola
Pojkarna blev gruvarbetare,
flickorna hushållerskor
2
1
B
KA
Sid 5
L
r
å
5
ro
Aa
ric
E
VECKOBLADET
# 1 2015 1
s
Lar sid 2
LEDARE
OpEx
REPORTAGE
ARBETSMILJÖ
SAMTALET
SÄKERHET
HÄLSA & FRITID
Vart befinner sig LKAB om ytterligare 125 år?
ÅRET VAR 1976 när jag som 20-åring tog klivet in i LKAB och började arbeta som
lastare i Kirunagruvan. Jag fortsatte sedan arbeta med olika yrken under jord på
somrarna under mina studier till bergsingenjör. Idag arbetar jag som vd för ett
av världens, i mina ögon, häftigaste företag.
SVARAR
Vi firar 125 år
Ingela Olsson,
varumärkeschef, Luleå:
Aud Ljunggren,
administratör, Narvik:
Göran Heikkilä,
risk manager, Kiruna:
– Framtiden handlar
om att anpassa oss
till förändringar och
motivera våra medarbetare oavsett vilka produkter
vi erbjuder.
– LKAB er verdens
ledende gruve- og
stålprodusent.
Produktene pumpes
i rør til Narvik.
– Ökade brytningsdjup och lönsamheten gör att LKAB
övergår till att utvinna sällsynta jordartsmetaller
ur gruvavfallet.
F
ör mig var LKAB, precis som för
många andra, en språngbräda in i
yrkeslivet. En väg till spännande utmaningar och en chans att se världen.
Något som jag tycker har varit utmärkande för vår koncern ända sedan starten 1890 är utvecklingsmöjligheterna.
I år firar vårt företag 125 år. Vi har
under åren genomgått både goda och
mindre goda tider. Vår förmåga till nytänkande och geologin har alltid gjort
oss starka. Vi har rika, rena och mäktiga magnetitförekomster med otroliga
egenskaper som både sparar miljön och
effektiviserar våra kunders processer.
Nytänkandet och engagemanget har
varit utmärkande för de människor
som arbetat på LKAB genom åren och
utvecklat allt från brytning och logistik
till förädling och säkerhetsfrågor.
Det är tack vare er, våra medarbetare,
som vi har tagit oss hit där vi är idag.
Ni är vår motor som gör att företaget rullar på. Jag är väldigt stolt över
den drivkraft jag ser när jag besöker
verksamheterna, över ert engagemang
TUMMEN UPP
…...för LKAB:s första kvinnliga gruvarbetare Ing-Marie Lundmark. Strongt jobbat!
för bolaget och den kunskap ni alla
besitter. Därför vill jag rikta ett stort
tack till alla er som har varit med och
bidragit till 125 fina LKAB-år.
Nu ska vi fira. Vi inleder året med en
jubileumsbilaga av Veckobladet. I detta
nummer har vi samlat gamla artiklar
från våra tidigare personaltidningar
SKIP, Malm och LKAB-tidningen. Vi kan
konstatera att utvecklingen har gått
framåt, men att vi alltid har arbetat
mot samma mål vad gäller såväl Säkerheten först som en god arbetsmiljö och
störningsfri produktion. Vid jubileer är
det alltid kul att titta bakåt och minnas,
för av det kan vi lära oss framåt.
Det är vårt gemensamma arbete som
lägger grunden för framtiden, så länge
vi fortsätter att lyssna på våra kunder
och deras syn på oss och nyttjar det till
att fortsätta utveckla oss. Jag ser fram
emot att dela denna resa tillsammans
med er. Det är vi som är LKAB.
Nytt administrasjonsbygg
for LKAB i Narvik
Saxat ur LKAB-tidningen 1957 nummer 1:
Lastaren Osvald Olausson
Foto: Fredrik Björkenvall
Rejäla kollegor
under jord
KIRUNA. Osvald Olausson blir intervjuad i
personaltidningen Skip i september 1974.
Med god teamanda, "rejäla kollegor" lågt en
lön på 4 150 kronor per månad med underjordstillägg om en krona per timme sa han:
"Jag kan inte tänka mig att arbeta ovan jord".
Olausson hade en månadsinkomst på cirka
20 procent över rikssnittet enligt gammal
SCB-statistik.
FREDRIK BJÖRKENWALL
CITATET
Vår förmåga till nytänkande och geologin
har alltid gjort oss starka.
LARS-ERIC AARO, VD, LKAB
02 VECKOBLADET # 1 2015
”Kostnadskontrollen inom ett företag får inte
uppfattas såsom en slags ekonomisk polisfunktion, som användes att spåra upp syndare och
anställda räfst.”
Foto: Lars-Eric Aaros inpasseringskort på LKAB, 1982
OMSLAG: Eleven B. Häggroth på svets- och smidesavdelningen. Foto: Lennart Nilsson
ARNE S.LUNDBERG, VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR PÅ LKAB, 1958
NARVIK. Våren 1956 ble det nye kontorbygg
påbegynt og beregnes å bli ferdig engang i löpet
av sommaren 1958. Det er da meningen at det
meste av det kontorarbeid som nu foregår ute på
forskjellige steder ved anlegget, skal overföres
till kontoret. Bygget som föres opp i 5 etasjer
med kjeller, har en grunnflate på ca. 600 m2.
Säkrare 66 – säkert 67
KIRUNA. Det mål som ställdes upp av främst
Kiruna-förvaltningen när skyddskampanjåret
startade den 1 april 1966, att olycksfallen skulle
sänkas med 15 procent, överträffades med bred
mariginal.
Antalet olycksfall, med
mer än tre dagars frånvaro, minskade från
651 året före till 462
under kampanjåret.
Kampanjen Säkrare
66 – säkert 67 innehöll
förmansträffar, riktade
skyddsinsatser, propaganda och premiesystem vars mål var att
göra gruvarbetet ännu
säkrare. Affischens
slogan löd: ”Det blev
säkrare 66, det blir
säkert 67 också”.
JOHANNA FOGMAN
VECKOBLADET # 1 2015 03
LEDARE
OpEx
REPORTAGE
ARBETSMILJÖ
SAMTALET
SÄKERHET
HÄLSA & FRITID
Pulverspridarna
är förmodligen
de enda i landet
och sparar utan
tvekan stora
summor för LKAB
Foto: Personaltidningen Skip, 1967
LKAB:s egen saxsop, ett exempel på rationalisering av städningsarbetet i
manskapshusen. Sopen uppmärksammades även utanför företaget.
Billigare städning
LKAB. Traditionen att tänka
nytt och utveckla är lång
inom LKAB. Det finns otaliga
exempel från bolagets historia
på både små och stora knep för
att effektivisera servicen inom
en mängd olika områden.
Under 1960-talet infördes flera
olika metoder på vardagsrationalisering i städarbetet. En av
dessa var innovationen av den
så kallade saxsopen. Den effektivare och billigare städningen
fick även uppmärksamhet utanför LKAB. Tidskriften Modern
Städteknik skrev: ”Rationaliseringen och uppfinnandet av nya
redskap har givit ett hundra-
2
procentigt resultat”. Under åren
1958 – 1965 minskade kostnaderna för städningen med 21
procent, uppger personaltidningen Skip från 1967.
Effektiviseringen infördes i
flera olika steg. Det började med
städscheman som följdes av maskinskurning av golven i manskapshusen i Kiruna. Maskinens
originalskurborste höll bara en
vecka och kostade på den tiden
140 kronor. Där utveckades en
rondell av gummi för att fungera på grovporiga cementgolv
som slet på de skurborstar som
fanns på marknaden. Olika
skurmedel testades för att hitta
det som vara effektivast. Tidiga-
januari 1903 tog lastningen af malm i fartyg
sin början på den av trä uppförda provisoriska
malmkajen i Narvik.
04 VECKOBLADET # 1 2015
re användes såpa och det starka
lutpulvret. För att minska mängden skurmedel konstruerades
en spridare av skurpulvret.
”Pulverspridarna är förmodligen
de enda i landet och sparar utan
tvekan stora summor för LKAB”,
skriver personaltidningen Skip.
LKAB utvecklade egna produkter som var så effektiva och hållbara att de också fick gensvar
i andra delar av landet. Enligt
Skip började en del tillverkare
producera dessa LKAB-redskap.
Populärast blev saxsopen och en
speciell vattenraka.
8:32
MARITHA MOSSBERG
kronor per dag var
medelförtjänsten för
ortdrifvare år 1908.
P.O. Lindmark sysslar med elsvetsning.
Instruktör Nore Gustavsson instruerar
Folke Ylipää (vid maskin), Lars Åhling
och Eimer Pallari.
Foto: LKAB
Gruvlära - lika viktigt nu som då
LKAB. Året är 1910 och 20 pojkar
påbörjar sin gruvutbildning
på praktiska ungdomsskolan
i Kiruna. Ämnena är gruvkunskap, matematik och fysik.
Samtidigt börjar 20 flickor i
samma skola men utbildas till
hushållerskor. Idag finns LKAB
gymnasiet för både tjejer och
killar, på lika villkor.
Gruvskolan i Kiruna var Sveriges
första yrkesskola och inrättades
år 1905 av disponent Hjalmar
Lundbohm. Skolan hade blygsamma två elever de första året
men ökade snabbt i popularitet.
Bakgrunden till initiativet
var att han ansåg att ungdomar
hade vettig sysselsättning efter
avslutad skolgång. I personaltidningen Malm år 1953, hänvisar dåvarande rektor Bengt
Stensland till en skrivelse som
skickats till Kirunas skolnämnd
där Lundbohm framhåller att
”inget torde vara mer ägnat att
avhjälpa denna olägenhet än en
skola, i vilken gossar undervisas i praktiska läroämnen
och flickor i matlagning och
kvinnlig slöjd”.
Gruvskolan tog fart på allvar
i samband med högmekaniseringen av gruvindustrin och
behovet av duktiga gruvarbetare växte. Den tvåårige gruvskolan riktade sig till pojkar och
innehöll 593 timmar teori och
21 månader praktik.
Idag är utbildning ett prioriterat område inom LKAB, och
ett könsneutralt sådant. 300
elever från grundskola till universitetsnivå praktiserar årligen
i olika delar av verksamheten,
LKAB anordnar sommarskola
för barn mellan 11-13 år, lärare
och elever får besöka gruvorna
utan kostnad och vi sponsrar
LTU:s studentföreningar. Det
finns även möjlighet att söka
ekonomiskt stöd via LKAB
Akademi, som bildat en stiftelse med 75 miljoner i kassan
tillägnat utbildning.
– Skillnaden mellan dåtidens
gruvskola och dagens ”LKAB
gymnasium” är att eleverna
idag inte lär sig de klassiska
gruvmomenten som att ladda,
spränga och borra. Idag läser
de svets, maskin, hydraulik och
ellära. Efter utbilningen kan
de söka sig till vilket företag de
vill, säger Lars Gavelin, ansvarig för skolkontakter på LKAB.
Totalt 78 stycken elever läser
idag en gymnasielinje med
inriktning mot gruvindustri i
Kiruna och Malmberget.
ERIKA LINDBLAD
VECKOBLADET # 1 2015 05
LEDARE
OpEx
REPORTAGE
ARBETSMILJÖ
SAMTALET
SÄKERHET
HÄLSA & FRITID
Maritha Mossberg:
Jubileumsår
Underjordsbrytningen steg för steg
V
Bolaget LKAB har brutit järnmalm i underjordsgruvorna
i Kiruna och Malmberget sedan början av 1900-talet. Idag är gruvan
i Kiruna världens största och modernaste underjordsgruva, medan
Malmberget har den näst största. Så här presenterades underjordsbrytningen i personaltidningen Malm, nummer 3, 1952.
1962, 28 augusti, Malmberget: Upplandslaven
invigs, premiär för intern gruvradio. Intervjuare
redaktör Göran Littke, Malmberget.
Foto: Gunnar Eriksson
Historisk gruvradio
för LKAB-anställda
FOTO: LENNART NILSSON
LKAB. Vikten av god internkommunikation har alltid varit i fokus för LKAB.
Införandet av gruvradion i Malmberget 1961 är ett perfekt exempel på
detta.
Några arbetsmoment i underjordsbrytning
1. Magasinbrytning, t. v. ortdrivare
K. G. Marklund som
undersöker takets
hållfasthet. T.h.
borrare V. Johansson, Kiruna.
2-3. Laddning och
tändning. Skjutare
A. Eriksson, Malmberget.
4. Tappning från
magasin. Tappare
K. A. Fransson,
Malmberget
5. Provtagning
från järnvägsvagn
av provtagarna B.
Strömberg och N.
Salmi, Kiruna
1
LKAB har under en period haft egen
gruvradio. I början av 1960-talet fanns
LKAB:s personaltidning Malmaren, en
tidning för att informera de anställda
om företagets händelser, som delades
ut i Malmberget och Luleå. Tidningen
ansågs inte komma ut nog ofta för
att ge aktuell information tillräckligt
snabbt varpå radioprogrammet ”Nytt
och Aktuellt” startades. I början sändes
programmet från LKAB:s egna lokaler
i Uplands manskapshus till högtalare
i Vitåfors restaurang och Barons manskapshus. Senare installerades även
högtalare i gruvstugor under jord.
– Redan från början visade det sig att
programmet mottogs med intresse av
dem som hade möjligheter att lyssna
på det. Men det visade sig också, för
att intresset skulle kunna bibehållas, att det krävdes att inslagen i de
olika programmen verkligen hade
aktualitet, att de var opartiska och
inte färgades av företags propaganda,
sa redaktör Göran Littke i en gammal
LKAB-publikation.
Gruvradion startade i Svappavaara i
mars 1971 och i Kiruna i maj 1972.
arje år, varje dag är det
någon eller något som
högtidlighålls någonstans
i världen. Det får mig att tänka
på mina egna årsdagar av olika händelser i livet. Några minns jag med
ett leende, andra med sorg och en
del kanske jag inte alls vill komma
ihåg. I år firar jag fem år hos LKAB.
När jag anställdes så fyllde LKAB
120 år. Nu blir det 125 år. I år, den
3 mars, är det 127 år sedan hennes
snälla mormor lastade malmtåget
avgick från Malmberget mot Luleå
hamn. En milstolpe för gruvindustrin men också för Sveriges
industrialisering som fick järnväg
till platser norr om polcirkeln.
Keramikföretaget Höganäs grundades 1797 och är LKAB:s allra äldsta
kund. Sveriges äldsta gruva som
fortfarande är i drift, Garpenbergsgruvan, startade på 1200-talet. Tänk
– vilka jubileum de har haft.
Utan
rötter får
vi svårare
att växa
Till hösten kan jag fira att det är 27
år sedan jag blev jagad av militärpolis på Prags gator. Sveriges Radio
fyller 90 år. Där hann jag vara med
och fira mitt 20-årsjubileum och
lite till. En högtidsdag är lite som
att göra bokslut över den tid som
gått. Att minnas är också att reflektera och se vad som har varit bra
eller vad som kan göras bättre. Vi
har alla en historia och den behövs
för att blicka in i framtiden. Historielös blir annars det samma som
rotlös. Och utan rötter får vi svårare
att växa. Den svarta magnetiska
stenen djupt ner i marken, ger
genljud över hela världen. Det är
anledningen till att LKAB jubilerar.
HOLLY NELSON
3
06 VECKOBLADET # 1 2015
4
ANSVAR
5
2
Nu kan du lyssna på den allra första
sändningen av ”Nytt och Aktuellt” på
LKAB.com.
VECKOBLADET # 1 2015 07
LEDARE
OpEx
REPORTAGE
ARBETSMILJÖ
SAMTALET
SÄKERHET
HÄLSA & FRITID
Kurt Rosander, gruvmätare.
Foto: Gunnar Eriksson
Med hjälp av en koordinatograf gör gruvmätaren Roland Holmgren en grafisk ihopläggning av en ort.
Foto: Gunnar Eriksson
På millimetern med gruvmätarna
LKAB. Vem styr ortdrivningen
till de rätta koordinaterna?
Gruvmätarna är ett yrke som
radikalt förändrats de senaste
40 åren. Fortfarande finns dock
paralleller att dra mellan dåoch nutid.
Vi är nog många som minns
vårt första möte med underjorden bakom ratten. Euforisk
var kanske också känslan över
att på något lustigt vis hitta
rätt trots den egna desorienteringen? Den mänskliga hjärnan
har fantastiska förmågor men
mycket att tacka är självklart
logiken i systemet. I en artikel
i Veckobladets föregångare
LKAB-Tidningen från år 1966
beskrivs hur det gamla och
högskattade gruvmätaryrket
regleras; ”För gruvmätaren
gäller det inte att veta på ett
hum. För honom gäller det millimetern”.
Kurt Rosander intervjuades
om hans arbete i underjordsgruvan i Kiruna och beskrev
08 VECKOBLADET # NR 1 2015
jobbet som ”fritt och intressant” men kunde samtidigt
kontrollera att ”det ska bli
skönt när snedbanorna är färdiga och man kan förflytta sig
med motorfordon”. År 1966, endast fyra år efter produktionen
i Kiirunavaara gick helt under
jord, var snedbanorna inte färdiga och gruvmätarna förflyttade sig kilometervis per dag
till fots med utrustningen över
axeln. Mätningen började med
att man gjorde fyra tvåmetershål i ortgångarna, slog in styrrör i väggen för att senare mäta
riktning och avstånd utefter
redan fixerade punkter. Datan
gick vidare till Gruvkartekontoret i Stockholm för behandling
och leverans av utstakningsdata
och de exakta koordinaterna.
Jobbet var av allt att döma både
precisionsartat och mödosamt
innan pucken passades vidare
till ortdrivningen.
Idag har arbetet kvar en
stor del av utmaningarna men
gruvkartan görs digitalt med
moderna mätinstrument. Johan
Gustafsson, produktionschef
och gruvmätare, säger att teodoliten är ett minne blott.
–Den är sedan länge ersatt
med en totalstation och en
fältdator vart alla punkter finns
inprogrammerade. Man får
fram samma information med
några knapptryckningar fast
principen med mätpunkter är
densamma.
Vad är egentligen den största
skillnaden mot förr?
–Mätningen är betydligt
effektivare idag, vi är fem
stycken som mäter under jord.
Backar vi bandet till 1970-talet
var det omkring tio gånger
fler gruvmätare, säger Johan
Gustafsson.
Samarbete i kostnadssänkande syfte
FREDRIK BJÖRKENWALL
Faktaruta Teodolit
Teodoliten började användas i
stor skala på 1780-talet. Det är ett
precisionsinstrument för att mäta
horisontala och vertikala vinklar.
”Låga kostnader förutsätter teknisk rationalitet och god hushållning med arbetskraft
och materiel. Den så kallade kostnadskontrollen inom ett företag får inte uppfattas såsom en
slags ekonomisk polisfunktion, som användes att spåra upp syndare och anställa räfst.”
Så sammanfattade Arne S. Lundberg, verkställande direktör på LKAB, bolagets
kostnadsläge i en ledare i nummer 2 av LKAB-tidningen 1958.
VECKOBLADET # NR1 2015 09
LEDARE
OpEx
REPORTAGE
ARBETSMILJÖ
SAMTALET
SÄKERHET
HÄLSA & FRITID
Historien går igen...
Produktionsarbete i Kirunagruvan.
D
å, precis som nu, möttes LKAB av en snabb
expansion av malmprodukter och en stark efterfrågan
på järnmalm. Genom att sänka
kostnaderna skulle LKAB komma att bli starkare i konjunkturväxlingar och vid hårdnande
konkurrens på marknaden.
Arne S. Lundberg skrev:
”Ekonomisk disciplin är väl
nödvändig, men ledningens
viktigaste uppgift i kostnadssammanhanget är att söka ta
vara på de anställdas kostnadsmedvetande och ge dem sådant
siffermaterial, att de kan mäta
kostnader, göra jämförelser
och finna de svaga punkterna.
Målet är samarbete i kostnadssänkande syfte”
Utvecklingen må ha gått
framåt sedan Arne S. Lundbergs
tid, men fokus på kostnader är
idag av lika hög prioritet. Ett av
de viktigaste målen inför 2015
handlar om just kostnadsbesparingar.
– Vi ska sänka vår kostnader
10 VECKOBLADET # 1 2015
Gustav Björklund, skrotare under jord i Kirunagruvan.
med cirka sjuhundra miljoner
kronor mot produktionsåret
2014. Det blir en stor utmaning. Det finns alltid en risk för
bakslag i ivern att spara pengar.
Vi ska inte spara pengar på
bekostnad av säkerheten, säger
Markus Petäjäniemi, produktionsdirektör på LKAB.
digt innebär det alltid en del
inkörningsproblem när en ny
huvudnivå tas i drift. Det gäller även Malmbergets senaste
huvudnivå på nivå 1250 meter,
där man drillats med en del
schaktproblem, säger Markus
Petäjäniemi.
Produktionsåret 2014 känne-
rå över. I somras vaknade åskguden Tor till liv och skapade
problem i produktionen. LKAB
förlorade allt som allt 280 000
ton färdiga produkter.
Till det positiva händelserna
hör minskade produktionsstörningar i Grate-kiln processen i
Kiruna/Svappavaara, följt av en
ökad stabilitet i processerna.
– Vi har investerat i förädlingsverken och byggt om en
del tekniska bekymmer, infört
rutiner och arbetat med mjuka
åtgärder. Vi har blivit noggrannare med att sköta underhåll
i verken, vilket lett till bättre
resultat, säger Markus Petäjäniemi.
Fjärde kvartalet blev lite av
tecknas som ett år fyllt av både
med- och motgångar.
– Vi fick en bra start under
första kvartalet, gick in i en
jobbig och tung period under
andra och tredje kvartalet och
avslutade med ett riktigt lyckat
fjärde kvartal. Flaskhalsen var
våra underjordsgruvor som
begränsade LKAB:s produktion,
säger Markus Petäjäniemi.
I Kirunagruvan pågår arbetet
med att avsänka etagespel från
den gamla huvudnivån 1045
meter under jord till den nya
på nivå 1365 meter.
– Det gör oss väldigt sårbara
under den period vi producerar
från två huvudnivåer. Samti-
Externa störningar är svåra att
Skrotning pågår.
en solskenshistoria i vintermörkret. LKAB producerade
årets bästa månad i december
och klarade 2,36 miljoner ton
färdiga produkter.
– Vi spurtade på slutet.
LKAB:s totala leveransmål för
året var 26,5 miljoner ton. Vi
nådde inte hela vägen fram,
men klarade 26,0 miljoner ton
innan årets slut, säger Markus
Petäjäniemi.
En inte fullt lika glad solskens-
historia är olycksfallsstatistiken
och den höga kostnadsnivån.
– Vi klarade produktionsbudgeten med dryga 200 miljoner
kronor vilket i sig är bra, men
kostnadsläget är fortfarande för
högt i förhållande till de stora
konkurrenterna och rådande
prisnivåer. Minst nöjd är jag
dock med olycksfallsutvecklingen i produktionen, säger
Markus Petäjäniemi.
LKAB visade en positiv trend
där olycksfallskurvan gick
nedåt, men lyckades inte bibehålla trenden under 2014.
Ett ’’typiskt’’ kvinnligt yrke.
– Det handlar om säkerhet i
vardagen, att inte gena i kurvorna och utföra säkerhetsanalyser före påbörjat jobb, säger
Markus Petäjäniemi.
I LKAB:s befintliga produktionsapparat har ombyggnation av
verken påbörjats för att höja
kapaciteten att kunna ta emot
malm från de nya dagbrottsgruvorna.
– Under 2015 hoppas jag på
en olycksfri störningsfri produktion och lägre produktionskostnader. Vi har en utmaning i
att gå tillbaka till en nedåtgående olycksfallstrend. Samtidigt
har vi inlett arbetet med OpEx
steg två, att långsiktigt bygga
en resurseffektiv kultur som
stärker vår konkurrenskraft,
säger Markus Petäjäniemi.
Nu skrivs 2014 års produktionssiffror in i LKAB:s 125-åriga
arkiv. Det är dags att blicka
framåt och lägga fokus på produktionsåret 2015.
Foto: LKAB
Markus Petäjäniemi
Produktionsåret 2014
i siffror
Kvalitetsvärde leveranser:
93 procent i kvalitetsvärde mot
målvärdet som var 96 procent.
Produktkostnad:
488 kronor per ton mot målet
som var 474 kr per ton.
Under fjärde kvartalet
producerade LKAB sammanlagt 6,7 miljoner ton mot
planen 6,3 miljoner ton.
JOHANNA FOGMAN
VECKOBLADET # 1 2015 11
LEDARE
OpEx
REPORTAGE
ARBETSMILJÖ
SAMTALET
SÄKERHET
HÄLSA & FRITID
FÖRSTA KVINNAN
UNDER JORD
ING-MARIE BLEV LITE TUFFARE AV YRKET
KIRUNA. LKAB och borrningen fanns inom familjen sedan många år.
Ing-Marie Lundmark tog som första kvinna i LKAB chansen att gå i sin fars och
farfars fotspår när det 1978 blev tillåtet för kvinnor att utföra bergarbete.
1Jag började redan 1957 som 14-åring på 5
När började du arbeta
inom LKAB?
Hur påverkade det dig att vara
först som kvinna att jobba inom
bergarbete?
Jag kanske blev lite tuffare. Jag fick
kopieringen. Där fick jag hjälpa till att
lära mig att fatta egna beslut efterrita och utbildade mig även till ritare.
som jag inte kunde springa och fråga
1978 blev det tillåtet för kvinnor att
någon. Vilken glädje jag har haft
jobba med bergarbete. Jag funderaatt få lära mig att använda
de på det där med borrningen
verktyg.
och gick en utbildning. Det
var lika spännande som
Hur tror du att det
jag hade trott. Både min
påverkade
pappa och farfar har jobLKAB att du började?
LKAB
har
alltid
varit
bat med borrning så det
Jag tror att LKAB började
vänligt mot mig och
blev som att gå i deras
tänka annorlunda. Det
fotspår. Farfar började
företaget ligger mig
var en fördel för företaredan 1903.
varmt om hjärtat
get. Nu är det ju många
Hur reagerade
kvinnor som jobbar under
omgivningen
jord. Men det där med att jag
på ditt beslut?
skulle ha visat vägen – så långt
Jag kommer ihåg första dagen på
tänkte inte jag. Jag gjorde bara det
utbildningen. De höll på att ramla
jag själv tyckte lät spännande och jag
av stolarna. De trodde att det jobb
trivdes.
jag verkligen inte skulle klara av var
LKAB har ledorden engagerad,
borrningen. Men det visade sig vara
nytänkande och ansvar. Känner du
fördomar. Jag jobbade på borrningen
igen det från den tiden du jobbade
i åtta år.
6
2
Namn: Ing-Marie
Lundmark
Ålder: 72 år
Jobbar: Pensionär
Familj: En dotter
och ett barnbarn.
Bor: Skellefteå.
Intressen:
Går och tittar
ishockey. Målar
i akvarell. Släktforskning.
Bästa egenskaper: Positiv,
pratglad som
vågar prova på
nya saker.
Sämsta egenskaper: Dålig på
att motionera.
LKAB mellan
år: 1957 och
2001.
7
3Jag tyckte om att jobba därnere. StämVad var det bästa
med ditt jobb?
ningen var bra, jag var i en bra grupp.
När vi träffades i reporten var det en
sammanhållning som kändes ganska
speciell. Alla var i samma båt.
inom företaget?
Ansvar har man nog alltid känt. Man
har LKAB i modersmjölken och i
många familjer har det gått i tradition.
Det var LKAB eller SJ. Det var många
som var engagerade i LKAB, jag har
mött lastare som varit nitiska och
skulle göra sitt jobb till varje pris.
8
4
Det var ganska jobbigt. Det var tungt,
Vilka utmaningar
hade du i ditt jobb?
rejält tungt. I fyra år hade vi de gamla
aggregaten vilket innebar många
tunga lyft. Mitt gäng fick testa de nya
och utvecklade aggregaten. Då slapp vi
lyfta i samma omfattning.
12 VECKOBLADET # 1 2015
LKAB firar 125 år i år. Hur tror du att
de kommande 125 åren kommer att
se ut för företaget?
Eftersom det finns malm och tiderna
går upp och ner hela tiden så tror jag
att LKAB finns kvar. Sådana här tuffa
år har funnits då och då under hela
LKAB:s historia.
KAJSA LINDMARK
ENGAGERAD
VECKOBLADET # 1 2015 13
LEDARE
OpEx
REPORTAGE
ARBETSMILJÖ
SAMTALET
SÄKERHET
HÄLSA & FRITID
T
ack vare en framgångsrik
satsning på arbetsskydd
kunde LKAB tidigt jämställas med tung industriverksamhet snarare än gruvindustrin i fråga om olycksfall. Stora
kampanjer sjösattes liksom
utställningar och utbildningar
i arbetsskyddets tecken. Men
det var ändå det som kallades
propaganda, det vi idag kallar
riktade kommunikationsinsatser, som utgjorde basen för det
arbetsmiljörelaterade arbetet.
Målande och beskrivande texter
lockade läsarna till eftertanke
och reflektion. Till exempel det
här utdraget, en dåtidens
Ordning & reda-upplysning.
”Om var och en skulle kunna
göra sig kvitt den vaneföreställningen att det skulle ligga
något mindervärdigt att städa
omkring sig, skulle inte bara en
hel del av olycksfallen kunna
undvikas, utan man säger också
arbeta lättare och fortare. Att ta
sig fram över en byggnadsplats
skulle inte behöva vara som att
vandra genom en djungel med
spikbräden som giftigt huggande reptiler och slangar som
snärjande lianer, och en titt
ned i en förvaringslåda för dynamit skulle inte behöva vara
som en illustration till sprängämnesinspektörens mardröm”.
Säkerheten lika
viktig nu som då
LKAB. Arbetsskydd lönar sig. Det konstaterade man tidigt på LKAB. Genom
åren har den ena innovativa idén avlöst den andra för att upplysa medarbetarna om vikten av en god arbetsmiljö och säkra arbetsplatser.
”Arbetsskydd lönar sig”
Så lät det när 1954 års säkerhetskampanj skulle ”propageras” ut till LKAB:s samtliga enheter. De stora antalet
olyckor var fortfarande, under
1900-talets mitt, kopplade till
tekniska brister och farliga ar-
betsmoment. I personaltidningen Malm från 1954 redogjordes
det för höstens kampanj, en
storsatsning för att få bukt med
olyckorna. Nu skulle tyngdpunkten läggas på propaganda
och utbildning. Stort fokus
lades på att göra samtliga anställda medvetna om vikten av
enskilda insatser i strävan mot
att skapa ökad sundhet och
säkerhet. Material och metoder
skulle utvecklas så att de kunde
beskrivas som ”idiotsäkra”. Och
vägarna för att nå personalen
var minst sagt innovativa.
Utrymmen tapetserades med
affischer men medarbetarna
skulle också göras påminda om
skyddsfrågan i duschen. Tvålar
graverades med tänkvärda
satser som ”olyckor sker inte
av en slump- de har alltid en
orsak” eller vad sägs om ”envar
sitt eget skyddsombud”?
Säkerheten först
2006 tog LKAB beslut om att ta
ett riktigt krafttag för att förebygga olyckor och tillbud. Det
resulterade i Säkerheten först,
ett arbetssätt snarare än ett
projekt eftersom det inte finns
ett stoppdatum. Därmed togs
ett tydligt inriktningsbeslut
om att säkerhetsarbetet aldrig
är avslutat utan ständigt måste
prägla verksamheten. Tidigt
sattes målet om noll olycksfall
upp och för att nå dit måste
säkerhetsarbetet innefatta både
hårda och mjuka frågor.
– Det handlar om att jobba
med helheten. Inom ramen för
det ryms så många fler mjuka
värden än hårda, exempelvis
beteenden och värderingar,
berättar Kaisu Nilsson, avdelningschef på företagshälsovården.
LKAB hade redan kommit en
bra bit på vägen i fråga om att
reducera uppenbara risker som
ofta var kopplade till riskfyllda
arbetsmoment. Nu var det dags
för nästa steg.
– Allvarliga olyckor har
minskat radikalt. De vanligaste
olycksfallen vi har finns i kategorierna gällande snedtramp,
snubbling, halkning samt
hantering av föremål. Egentligen är det enkelt att eliminera,
säger Jim Kostet, sektionschef
på Företagshälsovården.
När 125 år av arbetsmiljöoch säkerhetsarbete ska summeras är det lätt att konstatera
följande - vi har kommit en
otroligt lång bit på vägen men
när det handlar om arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet
finns inget slutdatum.
JOSEFINE EJEMALM
Jim Kostet, sektionschef på företagsFoto: Fredric Alm
hälsovården.
Tre ingredienser för lyckat
säkerhetsarbete enligt 1966
års modell:
• Riktade insatser mot objekt och
operationer som tidigare gett
relativt stora utslag i statistiken. Detta arbete är också till
vardags ett naturligt inslag i
skyddsarbetet.
• Påverkan via första ledets
arbetsledare. Träffar med arbetarna, 20-30 minuter långa och
med ett par tre veckors mellanrum, skall ägnas åt angelägna
skyddsspörsmål.
Foto: Lennart Nilsson
14 VECKOBLADET # 1 2015
Frekvensen för antalet olycksfall med frånvaro per miljon arbetade
timmar mellan 1960-2012.
• Skyddspropaganda, i första
hand i personaltidningen och,
vid malmbergsförvaltningen,
gruvradion.
VECKOBLADET # 1 2015 15
LEDARE
OPEX
REPORTAGE
ARBETSMILJÖ
SAMTALET
SÄKERHET
HÄLSA & FRITID
Utdrag ur ”Upplysningar och ordningsregler för
patienter vid Kaptensgårdens sanatorium”:
”Under liggkurerna får samtal förekomma, men icke
sång, hvissling eller oväsen. Under liggkuren omedelbart
efter middagsmåltiden, den s.k. >>sofkuren>>, iakttages
tystnad.”
Foto: LKAB-tidningen, nummer 4, 1974
”Tänk om” allt går igen?
LKAB. Få lokalmedier och ännu
färre branschfolk missade
LKAB:s stora rekryteringsturné under hösten. ”Tänk om”
ledde till över tusen intresseanmälningar för nya tjänster.
Men var konceptet verkligen
helt nytt?
Under förra året arbetade LKAB
fram ett rekryteringskoncept
riktat till framtida bland medarbetare utanför Malmfälten,
konceptet ”Tänk om”. Rekryteringen kickstartade under hösten med besök i fyra norrländ-
16 VECKOBLADET # 1 2015
ska städer – Umeå, Skellefteå,
Sundsvall och Östersund, för
att få ihop så många intresseanmälningar som möjligt för
kommande vakanser i de nya
gruvorna i Svappavaarafälten.
i Kiruna, och gav ett konkret
exempel:
– Jag skickas på jobb jag inte
trivs med. När killarna svetsar
får jag måla.
”Flickor – tänk om!” kompletEn liknande kampanj sjösattes
terades med en särskilt tillsatt
år 1978. Målet var i första
jämställdhetsgrupp som
hand inte att locka
arbetade för kvinnors
människor utanför
utbildning i mansMalmfälten till jobb
dominerade yrken
i gruvorna, utan
inom LKAB. Under
kampanjen var
1974–1975
En kvinna betraktas åren
istället ett
(strax före den
inte som jämbördig globala stålkrisen,
försök att bryta
arbetskraft
den nära nog
reds. anm.) anställ
helt mansdodes 350 människor
ELSE-MAY NILSSON
minerande
i bolaget varav 100 trenden som då
av dessa var kvinnor.
rådde i svensk industri.
Sedan dess har antalet staKvinnor i gruvornas produkdigt gått upp och idag är cirka
tion var lätträknade och
19 procent av personalstyrkan
frustrationen bland de få som
inom koncernen kvinnor med
fanns var mycket påtaglig.
ambition till fortsatt ökning.
LKAB:s ”Flickor – tänk om!”
– Vi har satt ett mål om att 30
annonserades i tidningar och
procent av de vi anställer till de
via Arbetsförmedlingen. Elsenya gruvorna ska vara kvinnor.
May Nilsson blir intervjuad i
Vi behöver mer jämställda arpersonaltidningen Skip under
betsplatser, sade Svappavaaras
försommaren 1978.
platschef Monica Quinteiro i
– Det är en press att ständigt
samband med starten av kambehöva visa att man duger
panjen ”Tänk om” hösten 2014.
till. En kvinna betraktas inte
FREDRIK BJÖRKENWALL
som jämbördig arbetskraft,
sade Else-May Nilsson, tidigare
mekaniker i anrikningsverket
Patienterna på sanatoriet hade tre liggkurer per dag. Till utrustningen hörde bland annat liggstolen i trä, tjocka filtar och
Foto: Kaptensgårdens sanatorium Malmberget, årsberättelse för år 1911
renhudar.
Frisk luft och spottkoppar
skulle bota tuberkulosen
MALMBERGET. 1911 togs de
första patienterna emot på
sanatoriet. Kaptensgården
ägdes av LKAB och var till för
bolagets arbetare och familjer.
Enligt årsberättelsen för 1911
bör Kaptensgården utanför
Malmberget ha varit det nordligaste sanatoriet för lungtuberkulos i Sverige. För familjeförsörjare på LKAB var vistelsen
kostnadsfri. Övriga LKAB-arbetare samt familjemedlemmar
betalade en dagsavgift på 1 kr.
Gustaf Neander, läkare på Kaptensgårdens sanatorium, är författare till årsberättelsen. Han
skriver att sanatoriebehandlingen inriktade sig på ”hvila,
frisk luft och kraftig näring”.
De bästa resultaten skulle nås
genom ”noggrant regleradt
lefnadssätt”. Patienterna hade
därför en fast uppställd dagordning som skulle följas från
morgon till kväll.
I ordningsreglerna för sanatoriet betonades renlighet och att
motarbeta hostretningar: ”Det
är af stor vikt för patienten
att lära sig lämpligaste sätt att
oskadliggöra upphostningarna,
enär dessa anses vara af största
betydelse för smittans spridande.” När den sjuke hostade
upp slem skulle de använda
särskilda spottkoppar som noggrant rengjordes.
Kaptensgårdens sanatorium
lades ner 1950. Den nuvarande
Kaptensgårdens lokaler används av Malmbergets AIF.
Tuberkulos, förkortat tbc, är
en smittsam infektionssjukdom
som främst angriper lungorna.
ÅSA HAAPASAARI
Vid sanatoriet är fastställd följande dagordning
Klockan
7.15temperaturmätning.
7.30 afrifning, uppstigning.
8
1:a frukost.
8.20
morgonbön (frivillig).
8.30
rengöring af spottkoppar, städning av sofrum, hvarvid såväl manliga som
kvinnliga patienter bädda sina sängar.
9.15promenad.
10
2:a frukost.
10.30 – 12 l iggkur.
12mjölk.
12 – 1.15 ledighet.
Förmiddagens fastställda dagordning på sanatoriet. För eftermiddagen fanns
en liknande dagordning som noggrant skulle följas fram till att patienten skulle
gå och lägga sig.
VECKOBLADET # 1 2015 17
LEDARE
OPEX
REPORTAGE
ARBETSMILJÖ
SAMTALET
SÄKERHET
HÄLSA & FRITID
Vilket är ditt bästa minne under dina år på LKAB?
Alf Kungstedt, besökskoordinator, Malmberget:
80-talet.
– När jag var med
och startade upp en
datautbildning för
förrådssystemet på Seija Forsmo, expert Forskning
och Utveckling, Malmberget:
– Dagen då AggloLab invigdes, 7
sept 2011. Hjärtat
bultade av stolthet.
Per-Olov Fjällborg, prospekteringschef, Kiruna:
– Införandet av
stora lastmaskiner,
25 ton, i Kirunagruvan på 90-talet.
SOVRAT
Bidra till Sovrat!
Maila: [email protected] Ring: 0771-76 00 00.
Tack!
På nytt jobb
Lediga jobb
Har så slutat min ”karriär” inom LKAB. Stort
tack till alla för gott samarbete genom åren
och till en fantastisk och oförglömlig avtackning. Önskar er alla en god fortsättning
på det nya året.
Britt-Louise ”Britten” Larsson
Tamara Kero Fjällborg, terminalarbetare,
LKAB Malmtrafik i Svappavaara.
Lediga jobb inom koncernen finns publicerade via följande länk:
http://www.lkab.com/sv/Karriar/
Ett stort tack till arbetskamrater och
arbetsledning för uppvaktningen på min
50-årsdag.
Karin Sundberg
Ett stort tack till arbetskamrater och vår
chef på lokverkstaden i samband med min
pensionering.
Jan-Ola Jakobsson
Ett stort tack till arbetskamrater, vänner
och arbetsledning för uppvaktningen i
samband med min pensionering.
Allan Edeblom
LKAB Fritid erbjudit träning
och samvaro för att främja
ett gott kamratskap. Du som
jobbar på LKAB är automatiskt medlem i föreningen och
kan kostnadsfritt delta i alla
aktiviteter.
Det var först på 1940-50-talet
som fritiden fick en mer framträdande roll i människors liv.
Televisionen hade inte slagit
igenom, anställda fick kortare
arbetstid och lediga lördagar.
Snart började diskussionen om
en meningsfull fritid. Mot denna
bakgrund bildades LuossavaaraKiirunavaara fritidsförening
(LKFF) 1958.
I LKAB:s personaltidning Skip
från 1961 kan man läsa att LKFF
under året lockat över tusen
LKAB-iter i aktiviteter som
fotboll, pistolskytte, skidåkning
och bridge. Då hade LKAB drygt
18 VECKOBLADET # 1 2015
8 000 anställda och LKFF fanns
bara i Kiruna.
Idag har LKFF bytt namn till
LKAB Fritid och finns i Malmberget, Kiruna/Svappavaara,
Narvik och Luleå. Arbetet med
föreningen sköts ideellt av
anställda. Det ideella engagemanget är en förutsättning för
föreningarnas överlevnad.
De aktiviteter som drar
flest besökare varierar mellan
orterna. I Narvik används styrketräningsrummet flitigt och
personalfesten under Vinterfestuka är ett omtyckt inslag.
– Ungefär 70 procent av de
anställda spelade golf, åkte
slalom, använde snickarverkstaden eller deltog i någon av de
andra aktiviteterna som föreningen erbjöd i fjol, säger Terje
Enoksen, styrelseordförande
LKAB Fritid Narvik.
Kirunaborna gillar barnjulfesterna, som anordnas varje år i
Carl-Johan Niia, bergarbetare vid Svappavaara Produktion Dagbrott, LKAB Berg
& Betong.
Joakim Olofsson, mekaniker vid PNU
uppfordring, Kiruna.
Fanny Olsson, fabriksarbetare, LKAB Kimit.
FÖR NÄRVARANDE SÖKER LKAB
BLAND ANNAT:
Produktionschef/Samordnare till byggstaben, Malmberget.
Sprängämnesarbetare, Kiruna.
Sales order process manager, LKAB Minerals, Luleå.
Therese Andersson Junkka, fabriksarbetare,
LKAB Kimit.
Bosse Barksäter, verkstadsarbetare/maskinoperatör, LKAB Wassara.
BLI MEDLEM I LKAB:S
KONSTFÖRENING
OCH VINN ETT KONSTVERK
Sebastian Sowa, verkstadsarbetare/maskinoperatör, LKAB Wassara.
Det händer i LKAB
60 år av
meningsfull fritid
LKAB. Under snart 60 år har
Mikael Eliasson, bergarbetare vid
Svappavaara Produktion Dagbrott, LKAB
Berg & Betong.
Medlemsavgiften, 200 kronor per år,
betalas via löneavdrag.
26/2: Höganäs besöker LKAB.
Mer information om föreningarna
finns på Arena/Sitemap/LKAB:s
konstförening.
18/2-1/3: LKAB finns på plats i innovationspaviljongen under den stora skidfesten
i Falun, Skid-VM 2015.
WWW.LKAB.COM
19/2 och 21/2: LKAB erbjuder gratis gruvturer för allmänheten i samband med
LKAB:s 125-års firande.
13-15/3: Res till Levi med Vitåforsklubben.
Mer info på Arena.
mitten av december. Det är också populärt att hyra festlokalen
Petsamo, låna bilverkstaden
och delta på träningspass.
I Malmberget är familjedagarna mest populära. Höstens
familjedag med hoppborgar,
cykelutmaning, tipsrunda
och servering av hamburgare
lockade 600-700 personer.
– Förutom våra större arrangemang vill jag lyfta fram
aktiviteterna som erbjuds
varje vecka. Alla LKAB-anställda
kan träna hockey, väva, spela
musik eller binda flugor, säger
Erik Johansson, LKAB Fritid i
Malmberget.
Luleåkollegorna uppskattade
framför allt prova på kursen
i yoga 2014. Under året som
kommer planeras bland annat
längdåkningskurser i både
skate och klassisk stil.
TINA BENSON
Det hände på LKAB
26-27/1: LKAB medverkar på Framtidens
gruv- och mineral i Stockholm.
17/1: LKAB Fritid i Malmberget ordnar familjedag för alla anställda.
16/1: Kirunagalan firar 10 år och LKAB Akademi medverkar under jubileumsveckan.
1/1: LKAB tar över ägandet av flera kommunala verksamhetslokaler i centrala Kiruna.
1/1: Förslagsverksamheten byter namn till
innovationsbanken.
FERIEARBETE FÖR UNGDOMAR
I ÅLDERN 15 -17ÅR
Har du barn som vill ha feriearbete
till sommaren 2015?
Ansök nu!
Sista ansökningsdag: 15 februari 2015.
Blankett hittar du på Arena.
För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet,
Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan.
WWW.LKAB.COM
Utkommer 13/3
Manusstopp 5/3
Johanna
Fogman
0980 – 714 75
070 – 342 14 75
Maritha
Mossberg
0970 – 766 44
073 – 074 36 45
Fredrik
Björkenwall
0980 – 715 44
072 – 526 15 44
Kajsa
Lindmark
0970 – 767 78
070 – 363 55 70
Holly
Nelson
0970- 737 37
070- 319 09 37
Tina
Benson
0980 – 710 85
070 – 342 10 85
Erika
Lindblad
0980 – 712 41
072 - 524 12 41
Josefine
Ejemalm
0980 – 649 10
070 – 673 49 10
Åsa
Haapasaari
0980 – 714 29
070 – 342 14 29
Anders
Lindberg
0980-783 55
072- 717 83 55
E-post: [email protected] Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Frank Hojem Produktion: YOURS Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk
VECKOBLADET # 1 2015 19
FÖRÄDLING
2014
2013
3 507
3 339
KIRUNA
2013
4 521
4 553
Pelletsverk KK4
5 205
4 840
570
711
3 323
3 350
Anrikningsverk special
26 042
Pelletsverk KK3
18 648
2014
Pelletsverk KK2
27 836
28 184
Period: 1 jan - 31 dec
2013
2014
Leveranser, tusen ton
Period: 1 jan - 31 dec
Förädlingsverk, tusen ton
17 733
Råmalm, tusen ton
Period: 1 jan - 31 dec
HAMNAR
25 495
GRUVOR
SVAPPAVAARA
Pelletsverk BUV bandugnsverk
3 441
3 514
Pelletsverk MK3
3 218
3 522
Anrikningsverk till fines ANR
1 857
1 467
25 642
25 296
Pellets
23 215
23 117
Fines (inkl. KMR)
2 427
2 179
2 049
Norra:
Kiruna
Södra:
Malmberget
2 077
Totalt förädlade produkter
FÄRDIGA PRODUKTER
Dagbrott:
Svappavaara
ARBETSMILJÖ, KONCERN
Antal olycksfall med frånvaro
i hela LKAB-koncernen.
Period: 1 jan - 31 dec
30
25
Norra:
Narvik
35
40
tkr
10
50
5
2014: 19 910 kr
0
KVALITET
PRODUKTION
SÖDRA, TUSEN TON
Råmalm
+ 91,4
Fines (MAF + MAC) + 13,1
+ 13,8
Pelletsverk KK4
- 0,9 ²
- 7,7 ³
Svappavaara
- 15,1
0,0
93,0 %
2013: 27 982 kr
Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och
produktion avser moderbolag och
anslutna dotterbolag.
Råmalm (inkl. Konsul) - 158,4 ¹
Specialprodukter
Uppnått K-värde:
60
ARBETSMILJÖ
NORRA, TUSEN TON
Pelletsverk KK3
55
BERÄKNAD BELÖNING
ackumulerat december
2013
KOMMENTARER
Period: 29 dec - 11 jan
Pelletsverk KK2
Totalt
levererat
UPPNÅDD PRODUKTKVALITET
Produktkvalitet i leveranser.
Period: 1 jan - 31 dec
Kvalitetsmål: 96 %
45
15
20
Södra:
Luleå
59
58
2014
7 761
MALMBERGET
7 394
17 189
16 399
Pelletsverk SK
4
¹) Urspårning, haveri B13, bandhaveri
³) Verkstopp pga. byte grateplattor
samt palletshjul.
mot B14, bergbrist.
²) Verkstopp pga. klimp i kylaren.
4
MPBO BUV
+ 15,5
MPBO MK3
+ 2,6
) Verkstopp pga. reparation avgaspanna,
trasigt relä till kilndrivning.
Grafik: Mediagrafik & illustration