ÄTA FÖR ATT LEVA

Transcription

ÄTA FÖR ATT LEVA

ÄTA FÖR ATT LEVA
ÄLDRES UPPLEVELSER AV APTIT OCH
MÅLTIDSSITUATION- EN LITTERATURSTUDIE
FRIDA ANDERSSON ERICSDOTTER
SALMA NASERI SAFI
Examensarbete i Omvårdnad
61-90 hp
Sjuksköterskeprogrammet
Juni 2015
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
ÄTA FÖR ATT LEVA
ÄLDRES UPPLEVELSER AV APTIT OCH
MÅLTIDSSITUATION- EN LITTERATURSTUDIE
Andersson Ericsdotter, F & Naseri Safi, S. Äta för att leva. Äldres upplevelser av
aptit och måltidssituation- en litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15
högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen
för Vårdvetenskap. 2015.
Bakgrund: Ungefär 1,6 miljoner människor i Sverige är 65 år eller äldre. Ca 2530 % av dem lider av undernäring, vilket till stor del beror på dålig aptit i
samband med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Undernäring kan leda
till allvarliga sjukdomstillstånd och även för tidig död. Det är ett tillstånd som,
precis som andra sjukdomar, kräver diagnostik, behandling och uppföljning.
Syfte: Att belysa äldres upplevelse av aptit och måltidssituation.
Metod: En litteraturstudie baserad på empiriska studier. Resultatet
sammanställdes med hjälp av en innehållsanalys.
Resultat: Ett flertal faktorer påverkade de äldres aptit och måltidssituation. En
trevlig miljö samt lugn och ro var viktigt kring måltiden, likaså den sociala
aspekten. Att äta ensam minskade aptiten drastiskt. Även fysiska faktorer
påverkade eftersom åldrandet innebar nedsättning av sinnen. Humör och känslor
var en annan aspekt som påverkade aptiten. Flertalet av deltagarna upplevde ett
tvång att äta, för att överleva eller bibehålla hälsa. Att få möjligheten att välja vad,
hur och med vem de skulle äta var en viktig aspekt som påverkade deras aptit.
Konklusion: Faktorer som påverkade de äldres aptit och måltidssituation var
åldrande, sociala faktorer och fysiska problem.
Nyckelord: Aptit, Erfarenhet, Måltidssituation, Nutrition, Undernäring,
Upplevelse, Äldre.
EAT TO LIVE
OLDER PEOPLES EXPERIENCE OF APPETITE
AND MEALTIME SITUATION - A LITERATURE
REVIEW
Andersson Ericsdotter, F & Naseri Safi, S. Eat to live. Older peoples experience
of appetite and mealtime situation - A literature review. Degree Project in nursing
15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of
Care Science, 2015.
Background: In Sweden, approximately 1.6 million people are 65 years or older
and roughly 25-30% of them suffer from malnutrition. This is mostly due to poor
appetite associated with chronic diseases or disabilities. Malnutrition can lead to
serious illness and even premature death. It is a condition that, like other diseases,
requiring diagnosis, treatment and follow-up.
Aim: To illustrate older peoples experience of appetite and mealtime situation.
Method: A literature study based on empirical studies. The results were compiled
using a content analysis.
Result: Older peoples appetite and mealtime situation were influenced by several
factors. During mealtime, a pleasant environment and peace and quiet was
important, as well as the social aspect. Appetite decreased drastically when dining
alone. Physical factors were also affecting the appetite negatively due to a
reduction of the senses. Another aspect that influenced the appetite were mood
and emotion. The majority of the participants felt a compulsion to eat in order to
survive or maintain health. Having the opportunity to choose what, how and with
whom they would dine with was another important aspect that affected older
peoples appetite.
Conclusion: Factors that affected older peoples appetite and mealtime situation
were ageing, social factors and physical problems.
Keywords: Aged, Appetite, Elderly, Experience, Malnutrition, Nutrition, Older
people.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING……………………………………………………………… 4
BAKGRUND ……………………………………………………………... 4
Riskfaktorer…………………………………………………………4
Riskbedömning och diagnostik…………………………………….. 5
Konsekvenser……………………………………………………… 5
Måltidssituation…………………………………………………… 6
Vårdpersonalens roll………………………………………………. 6
Problemformulering……………………………………………….. 7
Syfte……………………………………………………………….. 7
Definitioner………………………………………………………… 7
METOD…………………………………………………………………… 8
Precisera problemet för utvärderingen…………………………….. 8
Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier ………….. 8
Formulera en plan för litteratursökningen ………………………… 8
Genomför litteratursökningen och samla in de studier som möter
inklusionskriterierna……………………………………………….. 9
Tolka och sammanställa bevisen från de individuella studierna….. 11
RESULTAT……………………………………………………………….. 12
Måltidsmiljö och måltidsrutiner………………………………….. 12
Sociala faktorer…………………………………………………… 13
Hälsomedvetenhet………………………………………………….. 13
Sinnesförlust och fysiska funktionsnedsättningar…………………..13
Sinnestillstånd och motstridiga känslor…………………………… 14
Begränsade valmöjligheter………………………………………….14
DISKUSSION…………………………………………………………….. 15
Metoddiskussion………………………………………………….. 15
Resultatdiskussion……………………………………………….. 16
KONKLUTION…………………………………………………………… 19
KUNSKAPSUTVECKLING OCG FÖRBÄTTRINGSARBETE……….. 20
REFERENSLISTA.……………………………………………………….. 21
BILAGA 1 - Litteratursökning……………………………………………. 24
BILAGA 2 - Artikelmatris………………………………………………… 28
4
INLEDNING
Intresse för ämnet väcktes redan under författarnas första verksamhetsförlagda
utbildning som gjordes inom geriatriken. Författarna förstod då att äldres aptit och
nutritionsstatus var ett stort problem. Ofta hade de äldre patienterna dålig eller
ingen aptit alls och detta skapade allvarliga konsekvenser hos dem.
BAKGRUND
Drygt 17 % av Sverige befolkning, det vill säga cirka 1,6 miljoner människor, är
65 år eller äldre (Socialstyrelsen, 2009). Befolkningen i Sverige kommer att öka
varje år mellan perioden 2014- 2060, vilket även innebär personer som är 65 år
och äldre. Idag finns det cirka en halv miljon människor som är över 80 år och
antalet kommer att ha fördubblats i slutet av 2040 (Statistiska Central Byrån,
2014).
Medicinska undersökningar visar att cirka 25- 30 % av alla äldre lider av
undernäring. Förekomsten av undernäring beror på dålig aptit i samband med
kroniska sjukdomar och funktionsnedsättning. Undernäring och viktminskning
kan förhindras med rätt kost (Cederholm, 2001). I utvecklingsländer beräknas
nästan 44 % av äldre, som bor på vårdhem, vara i riskzonen för undernäring
(Visvanathan, 2003).
I en studie av Chia- Hui Chen et al (2001) är undernäring en ofta förekommande
och ett allvarligt problem hos äldre. Man har beräknat att 40 % av äldre patienter
på vårdhem och 50 % på sjukhus är undernärda. Jämfört med USA är
prevalenstalet något lägre i Europa och Asien. Prevalensen av undernäring hos
äldre varierar från 10 % till 85 % i USA (a a).
Riskfaktorer
Undernäring kan uppstå när födointaget inte innehåller tillräcklig energi eller när
det är obalans i intaget av protein. Två viktiga faktorer kan leda till undernäring.
Den ena är minskat födointag av mat som innehåller viktiga näringsämnen och
den andra är otillräckligt födointag på grund av sjukdom eller medicinsk
behandling. Den sistnämnda kan vara när näringsämnen inte kan sväljas,
absorberas eller metaboliseras. Forskare har definierat undernäring som födointag
under 75 % av det rekommenderade intaget (Chia-Hui Chen et al, 2001).
Det har konstaterats att med stigande ålder upplever äldre en minskad aptit och ett
mindre intag av mat. Bristande energi och näringsintag på grund av ålder innebär
att de äldre löper större risk för att bli kraftig undernärda samt att sjukdomar kan
utvecklas (Chia- Hui Chen et ak, 2001).
Det finns stora skillnader i åldrandet bland äldre människor, både i
förutsättningarna och hur det faktiskt ser ut. Många människor över 65 år
fortsätter att arbeta och de flesta är till åtminstone 80-årsåldern fortfarande
oberoende och klarar sig bra på egen hand (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Helt
friska äldre kan uppleva fysiologiska förändringar och dessa kan påverka aptiten
och leda till förändringar i kosten och därmed energiintaget. De vanligaste
kostrelaterade problemen hos äldre är undernäring, brist på näringsämnen,
5
uttorkning och förstoppning (Shatenstien, 2008). Ungefär en dryg tredjedel av alla
i åldern 65-74 år och cirka hälften i åldern 75-84 år har någon typ av
funktionsnedsättning inom ett eller flera områden. Andra faktorer som påverkar
hälsostatusen är personens ekonomiska förutsättningar, tidigare hälsoproblem,
sociala nätverk, födelseland och kön (Statens folkhälsoinstitut, 2010).
Med åldrande följer att olika sinnesintryck påverkas vilket kan leda till att äldre
tappar förmågan att känna lukt, förlorar smakupplevelsen av maten samt att
törsten stiger. En anledning är att det krävs större koncentration för samma
smakupplevelse som yngre känner (Westergren, 2003). Dessa åldersrelaterade
rubbningar i aptit, törst och smakupplevelser medverkar till försämrad aptit och
ofullständig näringstillförsel hos den äldre individen vilket kan leda till
malnutrition. Mellan 70 och 80 års ålder förlorar friska personer upp till 5-10% av
sin kroppsvikt på grund av att längden minskar och då förändras BMI
(Cederholm, 2001). Folkhälsoinstitutet menar att social gemenskap,
meningsfullhet, fysisk aktivitet och bra matvanor är fyra grundläggande faktorer
för ett gott åldrande (Statens Folkhälsoinstitut, 2010).
Riskbedömning och diagnostik
Precis som andra sjukdomar är malnutrition ett tillstånd som kräver utredning,
diagnostik, adekvat behandling samt uppföljande åtgärder. Bra kostvanor och
näringsrik mat förebygger malnutrition och är viktigt för den äldre individen
(Socialstyrelsen, 2011a). Det finns en uppfattning om att läkarkåren inte
uppmärksammar malnutrition hos äldre patienter som ett sjukdomstillstånd utan
överlämnar ansvaret till sjuksköterska eller dietist (Cederholm, 2001).
Det är väldigt viktig att patienter inom sjukvården och äldreomsorg riskbedöms
redan vid inskrivning eftersom riskbedömningen är ett snabbt och enkelt sätt att
upptäcka undernäring hos äldre. Annan benämning för riskbedömning är
nutritionsscreening. Detta kan utföras av olika yrkesgrupper så som sjuksköterska,
läkare eller dietist (Socialstyrelsen, 2011a).
Instrument för nutritionsdiagnostik är bland annat beräkning av Body Mass Index
(BMI), bedömning av viktnedgång och eventuellt äthinder som aptitlöshet. Det
finns olika diagnostiska metoder som bygger på anamnestiska uppgifter och
subjektiva bedömningar. Två av dessa metoder är instrumenten Mini Nutrition
Assessment (MNA) och Subjective Global Assessment (SGA). MNA-formuläret
är anpassat för den äldre individen och mäter uppgifter som antropometri
(kroppsmätning), global bedömning och kostbedömning. SGA-verktyget baseras
på anmnestiska uppgifter gällande viktförändring, kostvana, gastrointestinala
symtom och funktionsförmåga (Cederholm, 2001).
Konsekvenser
Undernäring kan leda till komplikationer och de vanligaste är ökad infektionsrisk,
fördröjd sårläkning, reducerad läkemedelsmetabolism och både fysisk och
kognitiv funktionsnedsättning. Tidigare experimentella studier har visat att kraftig
undernäring hos äldre är mycket svårare att korrigera än hos andra vuxna
individer (Chia-Hui Chen et al, 2001).
Med stigande ålder och sjukdomar försämras organfunktionen i kroppen och av
den anledningen är det viktigt att de äldre äter näringsrik mat. Konsekvenserna av
6
malnutrition kan resultera i allvarliga sjukdomstillstånd och negativa
samhällsekonomiska faktorer (Socialstyrelsen, 2011a). Enligt Ennis et al (2002)
påverkar undernäring hälsan negativt vilket kan leda till att allvarliga följder och
problem uppstår, bland annat svaghet, förvirring och fallolyckor. Hos äldre kan
dessa konsekvenser i sin tur ge ytterligare funktionsnedsättning, försämrad
livskvalitet och för tidig död (a a). Hos en äldre individ med malnutrition
försämras immunförsvaret och läkningsprocessen samt känsligheten för
infektioner och trycksår ökar. Faktorer som social isolering, depression och
nedstämdhet kan leda till aptitlöshet vilket i sin tur bidrar till malnutrition
(Cederholm, 2001).
Skelettmuskulatur utgör 30 % av kroppsmassan och förtvinar snabbt om
födointaget av energi och protein inte är tillräckligt. Nästan halva kroppsvikten
består av muskulatur. Om individen inte får i sig tillräckligt med näringsrik kost
bryts muskelproteinerna ned och muskelmassan minskar, vilket så småningom
kan leda till att musklerna förtvinas. Med rätt energirik kost kan man bromsa
muskelförtviningen (Chia- Hui Chen et al, 2001).
Måltidssituationen
Både måltidsmiljön och vårdpersonalens attityder kan påverka de äldres aptit
(Socialstyrelsen 2001; Socialstyrelsen 2011b). Måltiden får inte endast ses som ett
intag av näringsämnen utan även något som ger upphov till glädje, gemenskap
och välbefinnande (Socialstyrelsen, 2011b). Att maten serveras på ett trevligt sätt
på tallriken kan innebära bättre aptit hos de äldre (Larsson et al, 2006). Maten kan
också vara en del av en medicinsk behandling (Socialstyrelsen, 2011b) För många
äldre kan det viktigaste som händer under dagen vara måltiderna. Små saker som
kan anses som självklara är att få veta vad som serveras, bli tillfrågad om
portionsstorleken mm. är viktiga. Även bordsplaceringen är något som bör tänkas
över. De äldre som vill och kan bör kunna ta mat, tillbehör och kryddor själva
(Westerberg & Estling, 2006). Hos dem som behöver hjälp i samband med måltid,
är frekvensen av undernäring högre jämfört med dem som äter självständigt
(Christensson et al, 2003).
Vårdpersonalens roll
Vägran att äta hos äldre personer orsakar ett brett spektrum av problem för deras
vårdgivare. Det har visat sig att en omvårdnadsplan om patientens näring som
bygger på individuella behov, problem och resurser har förbättrat
nutritionsstatusen hos undernärda äldre personer. Det är sjuksköterskans
skyldighet att planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärder på ett
ändamålsenligt sätt (Socialstyrelsen, 2005). Sjuksköterskans omvårdnadsansvar
när det gäller patientens näring innebär att identifiera problem med mat och
vätskeintag som uppstår och vid behov kontakta övrig vårdpersonal som kan
hjälpa till att hitta en lösning. Det kan vara en dietist, läkare och omsorgspersonal.
Det övergripande ansvaret för patientens nutrition har den ansvarige läkaren och
hen tar ställning till lämplig nutritionsbehandling, i samråd med övrig
vårdpersonal. Sjuksköterskan ansvarar tillsammans med övrig personal att maten
serveras på ett aptitligt sätt och att de patienter som behöver assistans vid måltid
får detta. Omsorgspersonalens ansvar är att upptäcka och informera ansvarig
sjuksköterska då någon patient uppvisar bristande aptit, problem vid måltid eller
behöver hjälpmedel. De ansvarar även för att ordinerade åtgärder blir utförda
(Dobloug-Frost, 2009).
7
Vårdgivarna bör ge nutritionshjälp till dem som mest behöver det. Strategin som
används kan variera mellan olika instanser och bör specificeras för varje enskild
individ. Till att börja med bör det som inte är fysiska problem för patienten hittas
och förbättras. Detta innebär alla yttre faktorer som påverkar patientens aptit, till
exempel måltidsmiljön. När en strategi har överförts till praktik bör utvärdering
göras för att säkerställa att näringsstatus har förbättrats. Studier har visat att
näringsrik kost ökar vikt, intag av näringsämnen och minskar fallolyckor samt
förbättrar MNA poäng bland äldre personer som bor på vårdboende (Visvanathan,
2003).
Lagar och författningar
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763 (HSL) är det sjuksköterskans ansvar
att se till att patienten känner sig trygg och får vård av god kvalitet. Verksamheten
och god vård ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet
(HSL; Socialtjänstlagen (SOL), 2010:427). En värdegrund är att äldre personer
ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. De ska också ha en aktiv och
meningsfull tillvaro tillsammans med andra (SOL). Det är sjuksköterskans uppgift
att dokumentera omvårdnaden (Ehnfors et al, 2005). När det gäller nutritionsvård
bör dokumentationen innefatta riskbedömning, eventuella behandlingar av
undernäring samt uppföljning (Socialstyrelsen, 2011b)
Problemformulering
Förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa är ett gott
näringstillstånd (Socialstyrelsen, 2001). Malnutrition är vanligt förekommande
hos äldre och kan leda till många negativa konsekvenser (Socialstyrelsen, 2011a).
Enligt Chia- Hui Chen et al (2001) är ca 40 % av alla äldre på vårdboende
undernärda. Undernäring kan leda till svaghet, förvirring, fallolyckor och även
död (Ennis et al, 2002).
Avsikten med denna litteraturstudie är att öka kunskapen och förståelsen om
aptitlöshet hos äldre och att lyfta ett allvarligt problem som behöver belysas för att
minska förekomsten av malnutrition. För att kunna förbättra måltidssituatiionen
för de äldre är det av största vikt att undersöka de äldres perspektiv på situationen.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att belysa äldres upplevelse av aptit och
måltidssituation.
Definitioner
Äldre
Med äldre menas i denna studie personer som är 60 år och uppåt.
Malnutrition
Definition av malnutrition är undernäring orsakat av rubbat näringsupptag eller
felaktig diet (Lindskog, 2001).
Aptit
Definitionen av aptit är en önskan att intaga föda (Lindskog, 2014). Synonymer
till aptit är matlust, lust att äta, känsla av hunger, smak för något, begär.
8
Måltidssituation
Måltidssituation innebär de tillfällen när personen intar mat (Socialstyrelsen,
2011a).
METOD
Författarna har valt att göra en litteraturstudie. Enligt Forsberg & Wengström
(2013) innebär det att sammanställa tidigare genomförd empirisk forskning, för att
besvara en frågeställning med målet att utforska en kunskapslucka. I denna
litteraturstudie har författarna följt sex av de sju steg, som Goodman har utformat
på engelska åt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och som
Willman et al (2011) gjort en översättning på. Steg fem och sex har författarna
valt att skriva under samma rubrik eftersom tolka och sammanställa bevisen ligger
så nära varandra. Sista steget anser författarna att de inte kan göra eftersom denna
litteraturstudie inte är systematisk. Studien är inte tillräckligt omfattande för att
uppnå kraven för en systematisk litteraturstudie och därmed kan inga
rekommendationer ges. Willman et al (2011) menar att rekommendationer sällan
utfärdas från kvalitativa studier, vilket denna studie enbart använder sig av i
resultatet.
Precisera problemet för utvärderingen
Under alla livets faser har maten stor betydelse för hälsa och livsglädje. Det är
näring från maten som är kroppens bränsle och som ger energi. Hos äldre är
kroppens funktioner nedsatta både av åldrandet och eventuella sjukdomar. Av den
anledningen är det viktigt med ett optimalt näringsintag (Socialstyrelsen, 2001).
Trots detta är cirka 25-30 % av alla äldre undernärda (Cederholm, 2001).
Författarna vill därför ta reda på hur äldre personer upplever sin aptit och
måltidssituation.
Precisera studiernas inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna var kvalitativa studier baserade på intervjuer, skrivna på
engelska och som hade abstract samt överensstämde med syftet. Deltagarna i
studierna skulle vara 60 år eller äldre och bo hemma eller på ett vårdboende.
Studier som inte fanns tillgängliga gratis exkluderades. Ytterligare
inklutionskriterier var att artiklarna skulle vara publicerade i vetenskapliga
tidskrifter och följa IMRAD-modellen. IMRAD innebär introduktion, metod,
resultat och (and) diskussion (Olsson & Sörensen, 2011).
Formulera en plan för litteratursökningen
Författarna började med att formulera några sökord, vilket utgör grunden inför
litteratursökning (Forsberg & Wengström, 2013). Preliminära sökningar gjordes
för att få en överblick av tillgänglig litteratur inom området (Willman et al, 2011).
Dessa sökningar gjordes i de olika databaserna Cinahl, Pubmed och Psykinfo
eftersom dessa samlar vetenskapliga studier inom medicin och omvårdnad
(Forsberg & Wengström, 2013), vilket är relevant för denna litteraturstudies syfte.
Ämnesordlistorna det vill säga Pubmeds MesH-termer och Cinahl headings
lokaliserades och de booleska sökoperatorerna AND och OR användes (a a).
Sökorden ”aged”, ”appetite”, ”qualitative”, ”malnutrition”, ”nutrition”, ”elderly”
användes både som ämnesordlista i respektive databas och som fritextsökning.
Från denna preliminära sökning var det fyra studier som gick vidare till
kvalitetsgranskning. För resultat av preliminära sökningar se bilaga 1 tabell 5.
9
Genomför litteratursökningen och samla in de studier som möter
inklusionskriterierna
Sökningarna, gjordes som planerats, i databaserna Cinahl, Pubmed och Psykinfo
eftersom dessa uppvisade intressanta resultat i de preliminära sökningarna. Redan
använda sökord och andra liknande begrepp användes i den slutliga sökningen.
Dessa sökbegrepp uppstod genom att granska de studier som redan hittats och
med hjälp av en bibliotekarie. I Pubmed och Cinahl användes blocksökningar med
Mesh-termer respektive Cinahl headings samt sökningar i fritext (Se tabell 1 och
2). I Psykinfo användes blocksökning med fritext (Se tabell 3). Vissa sökord
kompletterades med trunkering. Manuella sökningar genom befintliga
referenslistor (Forsberg & Wengström, 2013) användes för att hitta den sista
studien. Avgränsningar genom årtal, ålder, tillgängligt abstrakt (abstract available)
och endast engelska användes. Flera studier förekom i mer än en databas men
redovisas endast där de påträffades först. En studie återfanns i alla databaser vid
alla sökningar inklusive de preliminära sökningarna. Nedan presenteras
sökningarna i stora drag med respektive block. Mer detaljerad presentation
återfinns i bilaga 1.
Tabell 1 Sökblock i Cinahl
Sökblock
Sökord: Cinahl headings
Sökord: Fritext
Äldre
Aged
Elderly
Older
Aptit och nutrition
Malnutrition
Nutrition
Appetite
Experience
Upplevelser
Sökningen i Cinahl resulterade i 596 träffar utan begränsning. Här användes
endast “abstract available” som begränsning och resulterade då i 352 träffar.
Dessa titlar lästes igenom och 43 abstrakt granskades. Av dessa var det femton
studier som lästes i full text och nio stycken som gick vidare till
kvalitetsgranskning.
10
Tabell 2 Sökblock i Pubmed
Sökblock
Sökord: Mesh-termer
Sökord: Fritext
Äldre
Aged
Aged/physiology
Aged, 80 and over
Elderly
Older people
Aptit och nutrition
Nutritional Status
Malnutrition
Food Habits
Appetite
Eating habits
Upplevelser
Quality of Life
Life Style
Life Change Events
Experienc*
Kvalitativt
Interview
Qualitative Research
Interview
Qualitative
* Trunkering
Sökningen i Pubmed resulterade i 317 träffar. Begränsningar som abstrakt,
engelska och ålder: 65+ användes och sänkte antalet träffar till 174. Samtliga titlar
lästes. På de titlar som verkade stämma överens med syftet granskades abstraktet.
Om sedan abstraktet var relevant lästes studien i full text. Totalt 22 abstrakt och
fem studier lästes i full text. Tre av dessa gick vidare till kvalitetsgranskningen.
De andra exkluderades på grund av fel studiedesign, åldersgrupp eller att de inte
motsvarade syftet.
Tabell 3 Sökblock i Psykinfo
Sökblock
Fritext
Äldre
Aged
Elderly
Aptit och nutrition
Malnutrition
Nutrition
Appetite
Upplevelser
Ecperience
Kvalitativt
Qualitative
Interview
I Psykinfo angavs begränsningen “peer reviewed” från början och då resulterade
sökningen i 178 träffar. Med begränsningarna “65 yrs & older” och “interview”
blev träfflistan 98 resultat. Alla titlar lästes och arton abstrakt var intressanta. Av
dessa var det fem som lästes i full text och två kvalitetsgranskades.
Kvalitetsgranskning
Eftersom syftet var att belysa äldres upplevelser av aptit och måltidssituation
valdes endast kvalitativa studier ut där äldre personer intervjuats om aptit och
måltid. SBUs mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ
forskningsmetodik – patientupplevelser (SBU, 2014) har används för att jämföra
kvaliteten och trovärdigheten av studierna. Enligt Willman et al (2011) används
11
oftast inte ordet validitet när kvalitativa studier diskuteras utan ord som trovärdig
och tillförlitlig används istället. Kvalitetsgranskningen skedde var och en för sig
för att minska risken för subjektivitet (Willman et al, 2011) Resultatet från
granskningen diskuterades och de vetenskapliga studierna, som inkluderades i
studien, valdes ut. Studierna granskades en i taget för att ha den lästa studien
färskt i minnet vid diskussion. Författarna har valt att följa den klassificeringen av
studier som Willman et al (2011) beskriver. Den går ut på att varje positivt svar på
frågorna i granskningsprotokollet ger ett poäng och oklart eller negativt svar ger
noll poäng. Bedömningen ger en poängsumma som räknas om till procent.
Willman et al (2011) menar att genom att använda procentberäkning ger det
forskaren en möjlighet att väga och jämföra olika studier. Procentsatserna
presenteras i tabell 4.
Tabell 4 Procent för granskningsmall och antal artiklar.
Kvalitet
Procent
Antal
Hög
80-100%
5
Medel
60-79%
5
Låg
0-59%
0
Totalt arton studier kvalitetsgranskades och nio av dem exkluderades på grund av
att det inte var intervjustudie, fel ålderskategori på deltagarna samt för låg
kvalitet. Endast de studier som fick bedömningen hög och medel blev
inkluderade. Fem studier bedömdes till hög kvalitet och fyra till medel. Eftersom
målet, enligt Malmö högskolas riktlinjer för detta arbete, är att minst tio studier
med så hög kvalitet som möjligt ska ingå i studien saknade författarna en studie.
Genom manuell sökning via befintliga referenslistor hittades en till som
kvalitetgranskades. Den fick medel som betyg. De slutliga tio studierna som
inkluderades presenteras i Artikelmatrisen i bilaga 2.
Tolka och sammanställa bevisen från de individuella studierna
De vetenskapliga studierna analyserades och sammanställdes till ett resultat
genom de fem stegen som Forsberg & Wengström (2013) beskriver. Författarna
började med att läsa varje studie flera gånger för att bli bekant med texten och
hitta utsagor som svarade på litteraturstudiens syfte. Under tiden alla studier lästes
igenom så tog olika kategorier form. När alla utsagor var placerade i rätt kategori
så diskuterade författarna resultatet av analysen och kom fram till sex olika teman.
Dessa teman lästes igenom och sammanfattades var och en för sig. Liknande
utsagor inom varje tema plockades ut och en text formulerades. Utifrån den
färdiga texten identifierades olika nyckelord som ledde fram till varje temas
rubrik. Dessa är Måltidsmiljö och måltidsrutiner, Sociala faktorer,
Hälsomedvetenhet, Sinnesförluster och fysiska funktionsnedsättningar,
Sinnestillstånd och motstridiga känslor samt Begränsade valmöjligheter.
12
RESULTAT
Resultatet presenteras utifrån de sex olika teman som framkom under analysen.
Måltidsmiljö och måltidsrutiner
Deltagare från tre studier tog upp vikten av en trevlig miljö i samband med
måltid. Det innebar ett fint dukat bord med blommor, ljus, trevligt porslin och fina
servetter (Gustafsson & Sidenvall, 2002; Mahadevan et al, 2013; Wikby &
Fägerskiöld, 2004). Aptiten ökade om miljön var ren och fräsch med trevliga
möbler, färger och gardiner. Det var även viktigt med lugn och ro kring måltiden.
Om andra boende hostade och hade andra handikapp som gjorde situationen
stimmig så påverkade det aptiten negativt (Wikby & Fägerskiöld, 2004). Flera av
deltagarna från olika studier beskrev hur storleken på portionen och uppläggingen
av maten hade stor inverkan på deras aptit (Mahadevan et al, 2013; Wikby &
Fägerskiöld, 2004; Wham & Bowden, 2011). Mat som inte infriade deras
förväntningar påverkade deras matlust negativt. Det kunde vara ny mat eller fel
konsistens. När de visste att deras favoriträtt skulle serveras ökade deras aptit
(Wikby & Fägerskiöld, 2004). En kvinna berättade att när hon fyllde 95 år så
vägrade hon låta familjen laga hennes favoriträtter eftersom den skulle bli för
svårt att återgå till maten som hemtjänsten kom med (Mahler & Sarvimäki, 2012).
Deltagare från sju studier beskrev hur olika typer av rutiner påverkade deras aptit
(Gustafsson & Sidevall, 2002; Johansson et al, 2001; Mahler & Sarvimäki, 2012;
Palacios-Ceña et al, 2012; Porter, 2007; Wham & Bowden, 2011; Wikby &
Fägerskiöld, 2004). De flesta män i studien av Wham & Bowden (2011) upplevde
struktur som positivt. De förberedde allt runt måltiden och åt maten vid samma
klockslag varje dag. De män som inte hade några rutiner, utan åt vad som än fanns
i närheten upplevde detta som negativt (a a).
Boende från ett vårdhem ansåg att rutiner kring måltiden var viktigt för deras
aptit. De ville äta samma tid och ha samma sällskap varje dag (Wikby &
Fägerskiöld, 2004). Dessa rutiner strukturerade upp deras dag. De visste precis
vad som skulle hända mellan måltiderna och gav dem en trygghet (Palacios-Ceña
et al, 2012). De dementa deltagarna utvecklade nya rutiner och vanor kring
måltiderna. En kvinna, som bodde ensam, beskrev att hon använde en klocka för
att påminna henne om att hon skulle äta. Flera av deltagarna berättade att när de
blev ensamma så bröts deras gamla rutiner vilket påverkade aptiten negativt, men
när de skapade nya strukturer så ökade matlusten (Johansson et al, 2001).
Fika och efterrätt var två andra rutiner som användes för att öka aptiten
(Johansson et al, 2001; Mahler & Sarvimäki, 2012). En kvinna pratade om vikten
av efterrätten, hon menade på att det inte kunde kallas middag om hon inte fick
sin efterrätt (Johansson et al, 2001). Kaffe med kakor och bullar eller öl under
dagen var också viktigt för deltagarna (Gustafsson & Sidenvall, 2002; Mahler &
Sarvimäki, 2012). En kvinna hade en veckorutin som påverkade hennes aptit
under hela veckan. På lördag morgon lagade hon middagen hon skulle ha nästa
dag, det blev dessutom matlådor till ett par dagar. På söndagen gick hon till
kyrkan och när hon kom hem värmde hon maten. När hon ätit klart tittade hon på
en basketmatch (Porter, 2007).
13
Sociala faktorer
I fem av tio studier så tog deltagarna upp vikten av den sociala faktorn, aptiten
ökade när de åt tillsammans med familj och vänner (Gustafsson & Sidenvall,
2002; Johansson et al, 2001; Mahadevan et al, 2013; Medin et al, 2010; Wikby &
Fägerskiöld, 2004). En god relation med vänner och anhöriga gjorde att de kände
sig älskade och trygga vilket ledde till att de kunde njuta av maten (Wikby &
Fägerskiöld, 2004). Mahadevan et al (2013) beskriver hur deltagarna upplevde det
som negativt att besökande inte fick delta vid måltiden på boendet. De menar på
att de hade ätit mer och med större aptit om besökande familjemedlemmar och
vänner hade fått äta tillsammans med dem. En annan deltagare berättar att hen
hade uppskattat om alla från boendet hade ätit samtidigt (a a).
Några kvinnor som bodde hemma berättade att när deras barn kom på besök så åt
de mer och bättre mat (Gustafsson & Sidenvall, 2002; Porter, 2007). Majoriteten
av de ensamstående kvinnorna berättade att sen de blivit ensamma så hade lusten
att laga mat minskat kraftigt och det ledde till att de åt mindre (Gustafsson &
Sidenvall, 2002). När de ensamstående deltagarna fick besök gjordes dessa till en
större tillställning med finporslin, blommor och vin till maten (Johansson et al,
2001). De boende i studien av Wikby & Fägerskiöld (2004) berättade att även
saker som besök, brev, telefonsamtal och promenad utomhus ökade deras aptit.
Personerna med demens beskrev att diverse hjälp från andra gjorde att de
påmindes om att de skulle ta hand om sig själva, vilket innebar att äta ordentligt
(Johansson et al, 2001).
Hälsomedvetenhet
God hälsa tycktes gynna aptiten hos deltagarna. Flera av dem hävdade att de
sällan var sjuka eller haft fysiska problem men att sjukdom påverkade aptiten
negativt. De menade att även tillfälliga och milda sjukdomar, såsom vanlig
förkylning, kunde påverka aptiten på ett negativt sätt. De upplevde att de alltid
haft och fortfarande hade god aptit. En önskan att behålla sin hälsa och kunskap
om vad som var hälsosamt för dem gav dem motivation att äta även när de inte
kände aptit. Flera av dem beskrev hur viktigt det var att vara hungrig för att känna
aptit. De förklarade hur viktigt det var att vara fysiskt aktiv för öka aptiten och att
kunna njuta av att äta (Wikby & Fägerskiöld, 2004). Även deltagarna från studien
av Mahadevan et al (2013) ansåg att hälsan påverkade deras aptit. Att ha kunskap
om vilken mat som var hälsosamt att äta vid olika sjukdomar påverkade också.
Den informationskällan som ansågs mest trovärdig var familjeläkaren eller
dietisten (a a). Trots att deltagarna hade kunskapen för att bibehålla sin hälsa så
följde de bara råden till en viss grad (Mahler & Sarvimäki, 2012). Flera män
berättade att matsituationen har blivit väldigt komplicerad för dem sen deras fruar
gått bort. Fruarna hade alltid tagit hand om allt som hade med matlagning att göra.
Eftersom de inte hade någon kunskap alls kring mat minskade deras matlust (a a).
Sinnesförlust och fysiska funktionsnedsättningar
Flera studier beskrev att förluster av olika sinnen påverkade aptiten (Mahadevan
et al, 2013; Mahler & Sarvimäki, 2012; Wikby & Fägerskiöld, 2004). De äldre
upplevde att smaklökarna försämrades med åren och därmed smakade inte maten
lika bra som den gjort förr (Mahadevan et al, 2013; Wikby & Fägerskiöld, 2004).
Några deltagare upplevde inte bara försämring av smak utan även av luktsinnet.
Förr kunde enbart lukten av mat göra dem hungriga. Denna sinnesförlust
minskade deras aptit kraftigt (Mahadevan et al, 2013). Förlust av hörseln
påverkade måltidsituationen när de åt i den stora matsalen eftersom de inte kunde
14
delta i konversationerna. Ljudet från konversationerna blev istället till ett
obehagligt brus, vilket påverkade deras aptit (Wikby & Fägerskiöld, 2004). En
kvinna berättade att synen påverkade hennes matlagning. Hon kunde inte längre
laga egen mat och var därmed tvungen att beställa mat från hemtjänsten. Detta
påverkade hennes aptit eftersom hon inte kunde välja vad hon ville äta (Mahler &
Sarvimäki, 2012). Andra deltagare med synproblem kände att deras aptit blev
påverkad eftersom de inte såg maten de skulle äta (Mahadevan et al, 2013; Wikby
& Fägerskiöld, 2004).
Deltagarna som haft en hjärnblödning upplevde att deras problem med att svälja
och tugga påverkade deras aptit. Andra faktorer var att inte kunna äta ordentligt
och rädslan för att inte ha tillräckligt med energi (Medin et al, 2010). Att ha
förmågan att gå var något som deltagarna i Wikby & Fägerskiöld`s (2004) studie
menade påverkade deras aptit. Även funktionsnedsättningar i händer och armar
samt problem med att tugga var faktorer som påverkade dem (a a). En kvinna
berättade att mat hade varit en njutning hela hennes liv, men nu hade hon ramlat
och därmed blivit svagare (Mahler & Sarvimäki, 2012). Deltagare med demens
beskrev att både minne och andra fysiska problem påverkade deras
måltidssituation. Problemen gjorde att de fick köpa och äta färdigmat (Johansson
et al, 2001).
Sinnestillstånd och motstridiga känslor
Två studier menade att humöret påverkade aptiten (Mahler & Sarvimäki, 2012;
Wikby & Fägerskiöld, 2004). En kvinna beskriver att hennes aptit beror till stor
del på hennes humör, om hon är på gott humör smakar maten bra men om hon är
på dåligt humör så smakar maten inte alls (Wikby & Fägerskiöld, 2004).
Deltagarna menade för att känna ett positivt humör och bra aptit behövde de också
ha en känsla av lugn och trygghet. De kände lugn och lättnad när de inte behöver
oroa sig för något samt när de togs väl hand om. Andra känslor som påverkade
aptiten negativt var ångest, sorg och missnöje med boendesituationen (a a).
Flera deltagare från olika studier beskrev att de inte hade någon aptit utan att
intaget av mat hade blivit ett tvång på grund av ett par olika anledningar
(Gustafsson & Sidenvall, 2002; Mahadevan et al, 2013; Mahler & Sarvimäki,
2012; Medin et al, 2010; Wikby & Fägerskiöld, 2004). Att äta hade reducerats till
intag av föda för att överleva och bibehålla sin styrka (Gustafsson & Sidenvall,
2002; Mahler & Sarvimäki, 2012; Wikby & Fägerskiöld, 2004). En kvinna på 95
år berättar: “I probably have the desire to eat because I don´t wish to starve to
death.” (Wikby & Fägerskiöld, 2004 s. 122) En annan anledning som togs upp var
diabetes, där deltagarna kände sig tvungna att äta på grund av sin sjukdom
(Mahadevan et al, 2013).
Begränsade valmöjligheter
Deltagare som antingen bodde på ett vårdhem eller hemma, som fick mat via
hemtjänsten, upplevde det negativt för aptiten att inte ha möjlighet att bestämma
vad de skulle äta (Mahadevan et al, 2013; Mahler & Sarvimäki, 2012). Förutom
att kunna välja vad de skulle äta så tog ett flertal deltagare också upp vikten av att
få välja hur, när och med vem (Palacios-Ceña et al, 2012). De deltagare som inte
hade möjlighet att välja hittade olika sätt att återta kontrollen ändå. Det kunde
vara genom att inte äta alls av maten, tillsätta egna ingredienser eller belöna sig
själv med något extra efter måltiden (Mahadevan et al, 2013; Mahler &
15
Sarvimäki, 2012). En kvinna berättar att efter en liten eldsvåda hemma så har
hennes biståndshandläggare sagt åt henne att inte laga mat, utan hon får mat via
hemtjänsten istället. Detta påverkar hennes aptit eftersom hon alltid har älskat att
laga mat, men hon har valt att laga små enkla rätter ändå (Porter, 2007).
DISKUSSION
I metoddiskussionen har författarna till litteraturstudien tagit upp styrkor och
svagheter med den valda metoden. Därefter följer en resultatdiskussion i vilken
författarna har diskuterat resultatet av studien samt jämfört med annan litteratur.
Metoddiskussion
Författarna valde att följa Willman`s et al (2011) sju steg eftersom de gav en
tydlig struktur över arbetet. Stegen har följts men på ett förenklat sätt och sista
steget uteslöts eftersom denna studie inte är tillräckligt omfattande och enligt
Willman et al (2011) kan rekommendationer oftast inte utfärdas då enbart
kvalitativa studier sammanställts. För att genomföra alla stegen noggrant och
kunnat utföra sista steget så hade författarna varit tvungna att göra en systematisk
litteraturstudie. Skillnaden på en systematisk och icke-systematisk litteraturstudie
är att i en systematisk måste nio kriterier vara uppfylla (Forsberg och Wengström,
2013). Denna litteraturstudie är därför inte systematisk eftersom den inte uppföljer
alla dessa kriterier. En systematisk litteraturstudie hade inte kunnat genomföras
inom ramen för detta arbete. Författarna hade varken tid eller resurser.
Databassökningarna gjordes i tre olika databaser med olika sökord, både
huvudord och frisökningar. Anledningen till att inte samma ord användes i de
olika databaserna var att antal träffar blev alldeles för många eller för få, därför
lade författarna till eller tog bort vissa ord. I någon databas gav vissa ord även
studier som inte var relevanta för denna litteraturstudies syfte. De olika blocken
arbetades fram med hjälp av en bibliotekarie, vilket anges som en resurs enligt
Willman et al (2011). Alla blocken behövdes inte i alla databaser eftersom de är
olika stora.
Författarna anser att databassökningarna var väldigt grundligt gjorda och att de
viktigaste sökorden identifierades. Sökningarna skedde med en viss systematik
och på flera olika sätt. Ett flertal sökningar utfördes som inte resulterade i något
resultat men ändå gav författarna en visshet i att inte ha missat någon relevant
studie. Detta upplever författarna som en styrka. Däremot är det en svaghet att
studier som kostade att hämta inte är inkluderade. Författarna misstänker att om
studien skulle genomföras igen med identiskt syfte och likadana resurser skulle de
slutliga studierna förmodligen vara de samma.
Författarna valde att enbart använda sig av kvalitativa studier i resultatet eftersom
de ville få reda på de äldres upplevelser. Forsberg och Wengström (2013) skriver
att när syftet är att beskriva upplevelser och erfarenheter är kvalitativ metod den
bästa.
SBUs mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik –
patientupplevelser (SBU, 2014) valdes som granskningmall eftersom den innehöll
mest relevanta frågor. Författarna övervägde även andra mallar men kände då att
dessa hade behövts modifierats, vilket kanske hade sänkt mallens validitet. För att
16
gradera de olika studierna användes det poängsättningssystem som Willman et al
(2011) beskriver, där de olika svaren får antingen ett eller noll poäng och görs
sedan om till procent. Fördelen med att använda ett poängsystem är att det visar
på kvalitetsbrister medan nackdelen är att det inte visar exakt vilka dessa
kvalitetsbrister är. Genom att använda procenträkning istället för absoluta tal ökar
möjligheten för forskarna att jämföra och “vikta” olika studier (a a). Willman et al
(2011) menar att det finns risk för undervärdering eller övervärdering vid
kvalitetsgranskning med poängsystem och att detta bör finnas i forskarens
baktankar. Författarna till denna litteraturstudie anser att valet av detta
poängsystem inte missgynnade denna studie. Att kvalitetsgranskiningen skedde
var och en för sig och att författarna diskuterade granskningens resultat direkt
efter varje studie anser författarna vara en stor styrka. Styrkor och svagheter för
respektive studie tas upp mer detaljerat i artikelmatrisen. Se bilaga 2.
Författarna har valt att inte göra någon skillnad på friska äldre och äldre med
sjukdom eftersom författarna anser att i princip alla äldre har fysiologiska
förändringar, oavsett om det beror på sjukdom eller på naturligt åldrande.
Shatenstien (2008) skriver att även friska äldre kan uppleva fysiologiska
förändringar och kognitiv nedsättning, vilket kan påverka deras aptit och
måltidssituation. Vissa av de inkluderade studierna har inte gjort någon skillnad
på friska och sjuka äldre. Några studier har specifika sjukdomar som
inklusionskrieterier men de flesta nämner inte huruvida deltagarna lider av någon
sjukdom eller inte.
Utav de tio vetenskapliga studier som ingick i resultatet var alla från
industriländer vilket är en styrka eftersom dessa länder har en liknande äldrevård.
Sex av studierna var från Sverige. Detta ser författarna som både positivt och
negativt. Eftersom författarna lever och verkar i Sverige så menar de på att de kan
ha nytta av resultatet eftersom så pass stor del av resultatet bygger på studier från
Sverige. Majoriteten av studiens läsare kommer även att vara svenska
sjuksköterskor och studenter och kan därmed ha nytta av att resultatet bygger till
stor del på svenska studier. Däremot, som en vetenskaplig basis, kan det ses som
negativt att 60% av studierna är från ett och samma land. Om författarna hade haft
mer tid och tillgång till de studier som inte var gratis hade de kanske kunnat få
fram enbart svenska studier, vilket hade höjt trovärdigheten på studien. Att
Sidenvall har varit med och författat tre av tio studier kan ses som en svaghet
eftersom detta kan ha vinklat denna litteraturstudie åt ett visst håll. Författarna till
litteraturstudien valde trots detta att inkludera alla tre studierna eftersom Sidenvall
inte var ensam författare eller huvudförfattare till någon av studierna.
Litteraturstudiens författare anser inte att detta borde ha påverkat resultatet.
Analysen gjordes efter de fem steg som Forsberg & Wengström (2013) beskriver.
Dessa steg var tydliga och enkla att följa. Författarna anser att de har fått fram all
den information som svarade på syftet.
Resultatdiskussion
I resultatet framkom att de flesta äldre upplever en minskad aptit med stigande
ålder, vilket Chia-Hui Chen et al (2001) även konstaterat i sin studie. Resultatet
visade även att det var flera olika faktorer som påverkade deras aptit, både yttre
och inre. De yttre kunde vara miljön runt omkring själva måltiden, hur de trivdes
med sin boendesituation och om de hade aktiviteter under dagarna. Inre faktorer
17
handlade om hur personen kände sig, fysiska problem som påverkade måltiden
och känslan av vara självständig.
Måltidsmiljö och måltidsrutiner
I temat om måltiden beskrev deltagarna hur miljön påverkade deras aptit. Aptiten
ökade vid trevlig måltidssituation. I den trevliga miljön ingick inte bara det
visuella utan även lugn och ro. Welch (2008) beskriver ett flertal små detaljer, så
som färgglada dukar och lite lugn bakgrundsmusik, som kan förhöja aptiten hos
de äldre. Förutom en trevlig miljö runt om kring så beskrev deltagarna att
presentationen av maten och storleken på portionen var en viktig faktor.
Westerberg & Estling (2006) skriver i sin rapport att det är viktigt att fråga de
äldre hur mycket mat de vill ha. Presentationen på maten som serveras kan
märkbart påverka de äldre, om maten inte ser aptitretande ut kommer de inte vilja
äta (Jacobsson et al, 2004; Welch, 2008). När de äldre serverades mat som de inte
var vana vid upplevde de detta som negativt för aptiten, vilket även Sidenvall
(2003) skriver. Även om maten var traditionell husmanskost så saknade de den
egna touchen från sin egen matlagning (a a).
För att bidra till en trevlig måltidsmiljö finns det flera småsaker som
sjuksköterskan och omsorgspersonalen kan göra som är relativt enkla. Det kan
vara att använda olika färger på servetter, duka med blommor och ljus, stänga av
radio och TV eller servera på lite finare porslin (Axelsson, 2006). Helt enkelt att
göra små förändringar i dukningen som de boende inte är vana vid. Något som
författarna själva har upplevt, under praktik och arbete som undersköterska, är att
personalen ofta hämtar patientens tallrik och lägger upp maten. Detta gör att
patienten inte har möjlighet att själv bestämma portionsstorlek och dylikt. En
relativt enkel lösning på detta är att maten serveras med hjälp av en vagn som
rullas med runt till patienterna så att de själva kan ta eller åtminstone se på när
maten läggs upp.
Rutiner kring måltiden var något som många deltagare upplevde som positivt och
det skapade en viss struktur som gjorde att de visste vad som skulle hända. För
vissa var rutinen att äta samma tid varje dag medan för andra var det efterrätten
som skapade struktur. Det är viktigt att matvanorna är anpassade till en individs
rutiner och livsstil och att personen följer strukturen för att uppnå bättre aptit
(Jacobsson et al, 2004).
Sociala faktorer
Den sociala miljön kring måltiden kan vara lika viktigt som själva maten som
serveras (Welch, 2008). Att äta anses vara både ett näringsintag och en social
funktion (Welch, 2008; Larsson et al, 2006). I de flesta människors liv är måltiden
en social händelse som delas med andra människor (Welch, 2008). Att få äta i
sällskap var väldigt viktig för deltagarna oavsett om det var med familj, vänner
eller andra boenden. De ansåg att de hade ätit betydligt bättre om deras anhöriga
hade fått delta i måltiden eller om alla personerna på boendet hade ätit samtidigt.
Deltagarna som bodde hemma berättade att de åt bättre när barn och vänner kom
på besök.
Sidenvall (2003) skriver att social isolering är vanligt bland äldre och kan
resultera i att hen förlorar intresset för att förbereda mat eller äta regelbundet,
vilket kan leda till att mängden och kvaliteten på maten påverkas. Detta problem
beskrevs av flertalet kvinnor som blivit ensamma. Förr hade ofta kvinnorna
18
ansvaret för att laga och servera mat, vilket gav dem glädje och självförtroende.
När de blir ensamma försvinner meningen med matlagningen och därmed aptiten
(Andersson & Sidenvall, 2001). Även Statens offentliga utredning (SOU 2000:91)
skriver att matlusten försvinner för många när de tvingas äta ensamma.
Enligt författarnas erfarenheter så brukar anhöriga till vårdboende ombeds att
vänta medan patienten äter. Om de istället skulle bjudas in att sitta med skulle de
äldre förmodligen äta mer. De har visserligen gemenskapen från de andra boende
men det är inte personer de ha valt att äta tillsammans med. På de flesta ställen
har de boende till och med bestämda platser som personalen har beslutat om.
Något att tänka på är att låta de boende vara med och bestämma var och vilka de
vill sitta bredvid. De äldre som bor hemma skulle behöva ställen som de kan gå
till och äta gemensamt. Vårdpersonal som kommer i kontakt med ensamma äldre
bör lyssna på hur de vill ha det och ha kunskapen om olika lösningar på den
sociala aspekten vid måltid.
Hälsomedvetenhet
Att bibehålla eller återfå sin hälsa fungerade som en motivation att äta även om de
inte kände aptit. Andersson & Sidenvall (2001) beskriver att mat kan ses som en
bidragande faktor till att bygga upp kroppsstyrkan. De äldre deltagarna upplevde
att hälsan påverkade deras aptit. När de mådde bra kände de mer aptit, men vid
sjukdomar påverkades aptiten negativt. Kunskap om mat och hälsa påverkade
också aptiten. De som inte hade så stor kunskap inom ämnet upplevde sämre aptit.
Med tanke på att undernäring är ett så pass stort problem för äldre bör
vårdpersonal prata mer med de äldre om deras syn på mat och nutrition. På så sätt
kan vårdpersonalen få mer insyn i patientens vanor samtidigt som patienten kan få
mer kunskap som hjälper dem att få en bättre aptit.
Sinnesförlust och fysiska funktionsnedsättningar
Nedsättning av olika sinnen är en del av åldrandet (Welch, 2008; Westergren,
2003). Det var många av deltagarna som upplevde nedsättningar av sina sinnen
och detta påverkade deras aptit. Welch (2008) skriver att minskad smakupplevelse
och sämre luktsinne kan göra att äldre personer upplever maten som mindre
aptitlig och därmed äter mindre. Med åldrandet försämras smaklökarna och en
studie, som jämfört upplevelse av smak, visar att äldre känner smak betydligt
sämre än yngre (Shatenstein, 2008).
Att inte kunna se maten upplevde vissa deltagare som negativt. Födointag och
aptit kan påverkas av syn-, hörsel- och luktstimuli (Shatenstein, 2008). För att
äldre ska känna samma smakupplevelse som yngre krävs det en större
koncentration (Westergren, 2003). För de patienter som inte ser maten bör
vårdpersonalen inte bara beskriva vad det är för mat utan även hur den ser ut och
hur den är serverad. Maten bör lagas i det gemensamma köket alternativt i
hemmet eftersom lukten av mat är aptitretande och triggar hungern hos de äldre.
De äldre bör även delta i matlagningen så att de kan smaka av maten och
bestämma smak och styrka själva.
Funktionella begränsningar i livsmedelsrelaterade aktiviteter (shopping,
matlagning och att äta) kan ha negativ effekt på energin, val av livsmedel och
näringsintag. Detta kan i sin tur bidra till eller förvärra uppkomsten av andra
sjukdomar (Shatenstein, 2008). Deltagarna som hade fysiska problem upplevde att
deras rörelseförmåga påverkade deras aptit negativt. En person som har svårt att
19
nå måltiden eller har problem att överföra mat till munnen äter ofta mindre mängd
mat (Welch, 2008). Det är viktigt att ta hjälp av andra yrkeskompetenser, så som
arbetsterapeuten, för att hitta den bästa lösningen för patienten (Dobloug-Frost,
2009) så att hen kan ha möjlighet att äta själv så länge som möjligt och därmed
undvika undernäring. Christensson et al (2003) skriver att dem som behöver hjälp
i samband med måltid oftare är undernärda jämfört med dem som äter
självständigt. Det är viktigt att ta vara på patientens egna resurser och att hjälpa
lagom mycket så att hens självkänsla inte störs (Dobloug-Frost, 2009).
Sinnestillstånd och motstridiga känslor
Enligt deltagarna så påverkade humör och känslor deras aptit. Om de kände sig
trygga och var på gott humör så åt de bättre. Därför är ett viktigt att bygga upp ett
förtroende mellan vårdare och patient. Alla behöver någon som de känner
förtroende för och som har tid att lyssna på deras tankar och funderingar, vilket
skapar trygghet (Socialstyrelsen, 2001). En känsla som verkligen beskrevs av
flera deltagare var att de “måste” äta. Äta upplevdes som ett tvång på olika sätt.
Det kunde vara äta för att överleva eller för att bibehålla eller bygga upp hälsan.
Äta hade förlorat sin psykosociala mening och bara blivit ett näringsintag för att
överleva. När patienten känner så här kan vårdpersonal bara försöka underlätta
genom att lyssna och stötta samt servera mat som patienten gillar. Då kan det vara
bra att känna till patientens problem, historia och önskemål (Socialstyrelsen,
2001).
Begränsade valmöjligheter
Studier visar att även om vårdgivaren frågade om boendes matvanor, vad de gillar
och inte, så påverkades inte maten som serverades av detta. De flesta av de
boende hade inte möjlighet att välja vilken mat som de skulle äta, storlek på
portionen eller kryddning (Welch, 2008). Just att ha möjligheten att välja var
något som togs upp av många deltagare. SOU (2000:91) skriver att när äldre inte
längre kan tillaga sin egen mat så blir de ofta beroende av färdigmat. Detta kan
leda till att matlusten minskar eftersom de inte kan vara med och laga maten
själva (a a).
Det finns många aspekter som påverkar äldres aptit och matsituation. Förutom de
som tidigare nämnts har även kultur, tradition och religion stor inverkan.
Vårdpersonal behöver därför ha goda kunskaper om olika religioner och kulturer,
men samtidigt ha i åtanke att människor från samma kultur ändå har stora
variationer i matvanor (Socialstyrelsen, 2011a). Andra aspekter är
generationsskillnader, genusperspektiv, etiska åsikter osv. Alla dessa aspekter är
något som all vårdpersonal måste ta hänsyn till och hantera när de blir en del av
äldres måltidssituation.
KONKLUSION
Det var många olika faktorer som de äldre upplevde påverkade deras aptit och
måltidssituation. Miljön, så som dukning, ljudnivå och presentationen av maten,
kring måltiden var en viktig faktor. Fasta rutiner och socialt samspel ökade deras
aptit. Det var inte bara i samband med måltiden som det sociala spelade roll utan
även det övriga sociala samspelet, som till exempel brev och telefonsamtal, som
ökade deras aptit. Humöret var en annan faktor som de äldre upplevde påverkade
deras aptit och måltidssituation, om de var glada och kände sig trygga åt de bättre.
20
Flera av dem berättade att de kände sig tvungna att äta för att överleva. Att ha
kunskap om hälsosam mat ökade aptiten. Den ökade även vid god hälsa medan
sjukdomar ledde till att den minskade. Förlust av olika sinnen och
funktionsnedsättningar påverkade måltidssituationen negativt. Den sista faktorn
som de äldre upplevde påverkade aptiten var hur pass delaktiga de fick möjlighet
att vara i samband med måltiden och om de kunde påverka vad som skulle
serveras.
KUNSKAPSUTVECKLING OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE
Det blir fler och fler i Sverige som har sina rötter i andra kulturer (Socialstyrelsen,
2011a). Även de andra aspekterna, som nämnts i slutet på resultatdiskussionen,
kommer att förändra vården och hur vårdpersonal bör agera när det gäller äldres
nutrition. Författarna anser att studier om hur dessa förändringar och aspekter
påverkar både äldres näringsstatus och vårdpersonalens arbete skulle vara
intressant att göra. Det hade också varit intressant att göra ett arbete om hur
vårdpersonal ska kunna hantera alla förändringar som sker och ändå ge varje
individ den bästa vården. Författarna har under arbetets gång inte hittat någon
systematisk litteraturstudie med ett liknande syfte som denna studie, däremot har
ett flertal kvalitativa studier, utöver de som finns med i denna studie, hittats.
Därför anser författarna att en systematisk litteraturstudie skulle vara intressant att
göra och något som vården skulle kunna ha stor nytta av. En sådan studie skulle
kunna lyfta ämnet och göra sjukvårdspersonal medvetna om att undernäring är ett
stort problem och bör anses lika allvarligt som andra sjukdomstillstånd.
Kunskapsutveckling inom hälso- och sjukvården går snabbare vilket bidar till ökat
krav på en motsvarande utveckling av sjuksköterskeutbildning. Därmed är det ett
viktigt kompetensområde för sjuksköterskan ha förmågan för att kunna söka och
utnyttja evidensbaserad kunskap (Socialstyrelsen 2005). Eftersom antalet äldre
kommer att öka (Statistiska Central Byrån, 2014) kommer allmänsjuksköterskan
träffa på fler och fler äldre inom vården. Därför bör hen ha god kunskap om hur
undernäring upptäcks och behandlas.
För att förbättra äldres näringsstatus bör sjuksköterskan regelbundet genomföra
screening för att kunna identifiera äldre patienter som är i riskzonen. För att sedan
förbättra dessa patienters måltidssituation är det viktigt att sjuksköterskan identifierar de faktorer som har gjort att patienten har hamnat i riskzonen. Detta bör göras
genom samtal med patienten och eventuella observationer. Det är viktigt att sjuksköterskan lyssnar på patientens önskemål och åsikter när omvårdnadsåtgärderna
planeras kring patientens nutrition eftersom det finns så många faktorer som påverkar aptiten hos äldre.
Detta arbete har varit väldigt intressant att genomföra och har gjort att författarna
har fått en djupare förståelse för hur stort detta problem faktiskt är och att all vårdpersonal måste hjälpas åt för att minska antalet undernärda äldre.
21
REFERENSLISTA
Andersson I, Sidenvall B, (2001) Case studies of food shopping, cooking and
eating habits in older women with Parkinson´s disease. Issues and innovations in
nursing practice 35 (1), 69-78.
Axelsson C, (2006) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen.
>http://www.jonkoping.se/download/18.32ddebc713a2b2bfd2c20a/13497652432
40/Kost+och+goda+matvanor+inom+äldreomsorgen,+riktlinjer.pdf< (2015-0511).
Cederholm T, (2001) Malnutrition hos äldre- en utmaning för sjukvården.
Läkartidningen, 11, 1228.
Chia-Hui Chen C, Schilling L S, Lyder C H, (2001) A concept analys of
malnutrition in the early. Journal of Advanced Nursing 36 (1), 131-142.
Christensson L, Unosson M, Bachrach-Lindström M, Ek A-C, (2003) Attitudes of
nursing staff towards nutritional nursing care. Scand J Caring Sci 17, 223–231.
Dobloug-Frost B, Karlsson M, Alexandesson B (2009) Handlingsprogram vid
nutrition och nutritionsproblem hos äldre inom Vimmerby kommun.
>http://www.vimmerby.se/Global/Stöd%20och%20omsorg/Omsorg/Styrdokumen
t%20hälso%20och%20sjukvård/Handlingsprogram%20vid%20nutrition%20och%20nutritio
nsproblem%20hos%20äldre%20inom%20Vimmerby%20kommun.pdf< (201505-11).
Ehnfors M, Ehrenberg A, Thorell-Ekstrand I, (2005) VIPS-boken. Stockholm,
Bromma-Tryck AB.
Ennis B, Saffel- Shriel S, Verson H, (2002) Malnutrition in the elderly: What
nurses need to know. Dimens Crit Care Nurse 2002:20 (6), 28- 24.
Forsberg C, Wengström Y, (2013) Att göra systematiska litteraturstudier.
Stockholm, Natur och kultur.
Gustafsson K, Sidenvall B, (2002) Food-related health perceptions and food
habits among older women. Journal of Advanced Nursing 39 (2), 164-173.
Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763.
Jacobsson A, Pihl E, Mårtensson J, Fridlund B, (2004) Emotions, the meaning of
food and heart failure: a grounded theory study. Issues and innovations in nursing
practice 46 (5), 514-522.
Johansson L, Christensson L, Sidenvall B, (2011) Managing mealtime tasks: told
by persons with dementia. Journal of Clinical Nursing, 20, 2552–2562.
Kullberg K, Björklund A, Sidenvall B, Åberg A C (2010) ’I start my day by
thinking about what we're going to have for dinner'- a qualitative study on
22
approaches to food-related activities among elderly men with somatic diseases.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25, 227-234.
Larsson J, Akner G, Bosaeus I, Cederholm T, Essén P, Ljungqvist O, Rothenberg
E, Ödlund Olin A, (2006) Nutritionsbehandling i vård och omsorg
>http://www.swespen.se/documents/Nutritionshandboken.pdf< (2015-02-13).
Lindskog B I, (2001) Medicinsk mini ordbok. Stockholm: Nordiska Bokhandelns
Förlag.
Lindskog B I, (2014) Medicinsk terminologi. Lund: Studentlitteratur.
Mahadevan M, Hartwell H.J, Feldman C.H Ruzilla J.A, Raines E.R, (2013)
Assisted-living elderly and the mealtime experience. Journal of Human Nutrition
and Dietetics, 27, 152-161.
Mahler M, Sarvimäki A, (2012) Appetite and falls: Old age and lived experiences.
Int J Qualitative Stud Health Well-being 7, 1-11.
Medin J, Larson J, Arbin M V, Wredling R, Tham K, (2010) Striving for control
in eating situations after stroke. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24,
772-780.
Olsson H, Sörensen S (2011). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber Ab.
Palacios-Ceña D, Losa-IglesiasM E, Cachón-Pérez J M, Gómez-Pérez D, GómezCalero C, Fernández-de-las-Peñas C, (2013) Is the mealtime experience in nursing
homes understood? A qualitative study. Geriatrics Gerontology International, 13,
482–489.
Porter E J (2007) Problems with preparing food reported by frail older women
living alone at home. Advances in Nursing Science, 30 (2), 159–174.
SBU (2014) Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ
forskningsmetodik – patientupplevelser
>http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pd
f< (2015-02-11).
Shatenstein B, (2008) Impact of Health Conditions on Food Intakes Among Older
Adults. Journal of nutrition for the elderly, 27 (3/4), 333-361.
Sidenvall B, (2003) Äldres måltids vanor. I: Westergren A, (red) Svårighet att äta
(Utgåva 1). Lund: Studentlitteratur, 33-34.
Socialtjänstlagen, 2010:427.
Socialstyrelsen, (2001) Näringsproblem i vård och omsorg.
>http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/11653/2000-311_0003012.pdf< (2015-02-11)
Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
>www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-105-1< (2015-02-13)
23
Socialstyrelsen, (2009) Folkhälsorapport.
>www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-12671/Documents/5_Alders.pdf<(2015-02-11).
Socialstyrelsen, (2011a) Näring för god vård och omsorg.
>www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-9-2< (2015-02-11).
Socialstyrelsen, (2011b) Mat och måltider inom hälso- och sjukvården. Exempel
från sjukvårdsverksamhet.
>http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18472/2011-118.pdf< (2015-02-11).
Statens folkhälsoinstitut (2010). Äldres hälsa Kunskapsunderlag för
folkhälsopolitisk rapport 2010.
>https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12656/R2011-12-Aldreshalsa.pdf< (2015-05-11).
Statens offentliga utredningar, 2000:91, Hälsa på lika villkor. Nationella mål för
folkhälsan.
Statiska Centralbyrån, (2014) Sveriges framtida befolkning 2014- 2060.
>http://www.scb.se/Statistik/BE/BE040/2014I60/BE0401_2014I60_SM_BE18S
M1401.pdf< (2015-02-11).
Visvanathan R (2003) Under-Nutrition in Older People: A Serious and Growing
Global Problem! Journal of Postgraduate Medicine, 49, 352-360.
Welch R, (2008) Considering the factors affecting nutritional status. Nursing &
Residential Care, 10 (10), 481-486.
Westergren A, (2003) Fysiska förändringar och upplevelsemässiga förändringar.
I: Westergren A, (red) Svårighet att äta (Utgåva 1). Lund: Studentlitteratur, 51.
Wetsberg K, Esting E, (2006) Lust till mat på äldre da’r
>https://www.nllplus.se/upload/IB/lg/hse/Kvalitet/Genombrott/Vårdprevention/R
apporter/Lust%20till%20mat%20på%20äldre%20dar.pdf< (2015-02-11).
Wham C A, Bowden J A (2011) Eating for health: Perspectives of older men who
live alone. Nutrition & Dietetics, 68, 221–226.
Wikby K, Fägerskiöld A, (2004) The willingness to eat: an investigation of
appetite among elderly people. Nordic College of Caring Sciences, 18, 120-127.
Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C, (2011) Evidensbaserad omvårdnad - En bro
mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund, Studentlitteratur.
24
BILAGA 1
Litteratursökningar i Pubmed, Cinahl och Psykinfo.
Tabell 5 Resultat av förberedande artikelsökningar 2015-02-09
Databas
Sökord
Begränsningar
Antal
träffar
Lästa
titlar
Lästa
abstrakt
Cinahl
appetite AND
elderly AND
qualitative
AND malnutrition
Abstract
availeble
101
101
23
4
4
2
Pubmed
"Aged"[Mesh] Inga
AND
"aged"[All
Fields] AND
"Appetite"[Mesh]
AND "Appetite"[All Fields]
AND qualitative[All Fields]
10
10
2
1
0
0
Psykinfo
appetite AND
elderly OR
aged AND
qualitative
66
66
1
0
0
0
Peer reviewed,
Aged (65
yrs &
older)
Lästa
studier
KvaliAntetsvända
gransk- studier
ning
Använda studier:
• The willingness to eat: an investigation of appetite among elderly people
(Wikby & Fägerskiöld, 2004)
• Striving for control in eating situations after stroke (Medin et al, 2010)
Tabell 6 Sökning i Cinahl 2015-04-08
Sök
nr
Sökord
Antal
träffar
#1
MH "Aged"
341,945
#2
elderly
107,244
#3
older
194,698
#4
#1 OR #2 OR #3
494,123
#5
MH "Malnutrition"
1,999
#6
MH "Nutrition"
14,052
#7
MH "Appetite"
1,182
#8
#5 OR #6 OR #7
16,965
Sökblock Begränsningar
Äldre
Aptit
och nutrition
25
Läst
a titlar
Lästa
abstrakt
Lästa
studier
KvaliAntetsvända
gransk- studier
ning
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
#9
Experience
383,022
#10 #4 AND #8 AND 596
#9
#11 #10
352
Upp-levelser
-
-
-
-
-
-
Äldre &
Aptit
och nutrition &
Upp-levelser
-
-
-
-
-
-
Abstra
ct
available
352
43
15
9
4
Använda studier:
• Assisted-living elderly and the mealtime experience (Mahadevan et al, 2013)
• Eating for health: Perspectives of older men who live alone (Wham & Bowden,
2011)
• ’I start my day by thinking about what we're going to have for dinner'- a qualitative study on approaches to food-related activities among elderly men with somatic diseases (Kullberg et al, 2010)
• Problems with preparing food reported by frail older women living alone at
home (Porter, 2007)
Tabell 7 Sökning i Pubmed. 2015-04-08
Sök
nr
Sökord
Antal
träffar
#1
Aged[MeSH
Terms]
238835
4
#2
"Aged, 80 and
over"[Mesh]
636606
#3
”Aged/physiology”[Mesh]
1557
#4
Elderly
417384
1
#5
"Older people"
17014
#6
#1 OR #2 OR #3
OR #4 OR #5
417647
0
#7
"Appetite"[Mesh]
8168
#8
"Malnutrition"[Mesh]
98937
#9
"Nutritional Status"[Mesh]
23958
-
Läst
a titlar
Lästa
abstrakt
Lästa
studier
Kvalitetsgranskade
Använda
studier
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Äldre
#10 "Food Habits"[Mesh]
22703
#11 "Eating habits"
3357
#12 #7 OR #8 OR #9
OR #10 OR #11
149160
-
Aptit
och nutrition
26
#13 "Quality of
Life"[Mesh]
122629
#14 "Life
Style"[Mesh]
65934
#15 "Life Change
Events"[Mesh]
19507
#16 Experienc*
771282
#17 #13 OR #14 OR
#15 OR #16
931756
#18 "Qualitative Research”[Mesh]
22039
#19 "Interview"
[Publication
Type]
25582
#20 Interview
151009
#21 Qualitative
144084
#22 #18 OR #19 OR
#20 OR #21
277443
#23 #6 AND #12
AND #17 AND
#22
317
#24 #23
315
#25 #24
302
#26 #25
174
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Abstra
ct
-
-
-
-
-
English
-
-
-
-
-
Age
65+
174
22
5
3
1
Upplevelser
Kvalitativt
Äldre &
Aptit
och nutrition &
Upplevelser &
Kvalitativt
Använda studier:
• Is the mealtime experience in nursing homes understood? A qualitative study.
(Palacios-Ceña et al, 2013)
Tabell 8 Sökning i Psykinfo 2015-04-08
Sönin
g
Sökord
Antal
träffar
#1
Aged
395942
#2
Elderly
55112
#3
#1 OR #2
407891
#4
Appetite
9546
#5
Nutrition
25065
#6
Malnutrition
2253
#7
#5 OR #6 OR #7
34949
Äldre
Aptit
och nutrition
Läst
a titlar
Lästa
abstrakt
Lästa
studier
Kvalitetsgranskade
Använda
studier
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Peer
reviewed
Peer
reviewe
d
27
#8
Experience
425953
#9
Interview
314455
#10 Qualitetive
190162
#11 #9 OR #10
408007
#12 #3 AND #7 #8
#11
257
#13 #12
178
#14 #13
98
Upp-levelse
Kvalitativt
Äldre &
Aptit
och nutrition &
Upp-levelse &
Kvalitativt
Peer
reviewed
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Peer
reviewed
-
-
-
-
-
65 yrs
& older
-
-
-
-
-
Interview
98
18
5
2
2
Peer
reviewed
Använda studier:
• Appetite and falls: Old age and lived experiences (Mahler & Sarvimäki, 2012)
• Managing mealtime tasks: told by persons with dementia (Johansson el al,
2001)
Resultat av manuell sökning från befintliga referenslistor.
• Food-related health perceptions and food habits among older women
(Gustafsson & Sidenvall, 2002
28
BILAGA 2
Artikelmatris
29
Författare,
År Land
Titel,
Tidskrift
Syfte
Metod
Gustafsson K,
Sidenvall B,
2002
Sverige
Food-related
health
perceptions
and food
habits
among older
women,
Journal of
Advanced
Nursing
Att undersöka
livsmedelsrelaterade
uppfattningar
om hälsa och
matvanor
bland äldre
kvinnor.
Intervjuer
med öppna
frågor användes och
anteckningar
gjordes.
Intervjuerna
spelades in
och transkriberades.
Johansson L,
Christensson
L, Sidenval B,
2011
Sverige
Managing
mealtime
tasks: told
by persons
with
dementia.
Journal of
Clinical
Nursing
Att fånga vad
personer med
demens
upplever vid
hantering av
mat och
måltider.
Ett flertal
intervjuer
med öppna
frågor
genomfördes
och anteckningar togs.
Intervjuerna
spelades in
Deltagare
Inklusionskrite
rier, Bortfall
18 kvinnor i åldern 65-88 år.
Inkl: 64-88 år,
involverad i inhandlande av
mat och matlagning, klar till
tid, rum och
person. Inget
bortfall presenteras.
Resultat
Kvalite
tsgrans
k-ning
Studiens styrkor och
svagheter
Författarnas kommentarer
Två teman
framkom: En
hälsosam måltid
eller det vanliga
och Mat - ett nöje
eller ett måste.
Medel
Forskarna till studien har inte
diskuterat dess styrkor och
svagheter.
Författarna anser att det är en
stor brist att studiens forskare
inte diskuterar styrkor och
svagheter. Metod och resultatet är tydligt beskrivet vilket
denna litteraturstudies författare ser som en styrka. Även
urvalet är relevant.
15 deltagare i
åldern 69-86 år.
Inkl: Diagnostiserats med demens 6-12 månader innan tillfrågandet och
kunde tala tydligt.
Inget bortfall
presenteras
Minnesförlusten
påverkade inte
dem i så stor
utsträckning.
Gamla vanor och
rutiner, samt
nyutvecklade
strategier, hjälpte
dem att hantera
uppgifter
kopplade till mat
och måltider.
Hög
Forskarna diskuterar inte kring
studiens styrkor och svagheter
men har ett utförligt etiskt
resonemang kring att intervjua
personer med demens. En
svaghet som forskarna tar upp
är att de bara intervjuade
deltagarna en gång.
Författarna anser att det är en
stor styrka att studien har en
så pass utförlig etisk
diskussion men saknar en
tydligare metoddiskussion.
En annan styrka med studien
var sättet de utförde
intervjuerna på. Metod och
resultat är tydligt beskrivet.
30
Kullberg K,
Björklund A,
Sidenvall B,
Åberg A C
2010
Sverige
I start my
day by
thinking
about what
we're going
to have for
dinner'- a
qualitative
study on approaches to
food-related
activities
among elderly men
with somatic
diseases.
Scandinavia
n Journal of
Caring
Sciences
Att ta reda på
hur äldre män
med somatiska
sjukdomar,
som bor i eget
hem, tänker
kring mat och
måltider.
Intervjuer
genomfördes
med
deltagare.
Analysen
gjordes
genom en
teoretisk
ram.
18 män i åldern
64-84 år gamla.
Inkl: Diagnostiserats med
antingen
Parkinson, RA
eller stroke,
civilstratus och
boende i stad
eller på landet.
Inget bortfall
presenteras.
Fyra teman
uppstod:
Matlagning som
ett nöje, Matlagning som ett
behov, Maten är
serverad och
Upprätthålla
kontinuiteten i
matlagningen.
31
Medel
Forskarna till denna studie
anser att den har ett flertal
styrkor. Intervjuerna
genomfördes i deltagarnas
hem, vilket stärker
tillförlitligheten i resultatet.
För att säkerställa djupet i
datainsamlingen, hölls
intervjun i form av
konversation med hjälp av
öppna frågor, dessutom fick
deltagarna mycket tid att
uttrycka sig. Slutsatserna bör
kunna överföras till äldre män
med andra kroniska sjukdomar
och liknande sammanhang.
Författarna håller med om
studiens styrkor men saknar
ett resonemang kring studiens
svagheter. I metoden nämner
studiens författare att alla
intervjuer, utom en, har gjorts
av den första författaren. Det
förklaras inte varför eller om
detta kan ha påverkat
resultatet. Det finns inte
heller någon diskussion om
etik och forskarnas
förförståelse, vilket
författarna ser som svagheter.
Dessa delar kanske finns i
den större studien eftersom
denna specifika studie var en
delstudie.
Mahadevan
M, Hartwell
H.J, Feldman
C.H Ruzilla
J.A, Raines
E.R,
2013
USA
Assisted-living elderly
and the
mealtime experience.
Journal of
Human
Nutrition
and Dietetics
Att kritiskt
granska vad
äldre personer
på äldreboende tycker
om maten.
Deltagare
från fyra
olika
boenden
valdes ut för
att delta i
diskussionsgrupper.
Data
analyserades
med hjälp av
innehållsannalys.
38 män och
kvinnor deltog.
Inkl: 65 år och
äldre. Inget
bortfall presenteras.
Deltagarna
beskrev sina
upplevelser av
måltider samt de
faktorer som
bidrar till en
övergripande
känsla av
välbefinnande.
Exempel på
faktorer är miljö,
vänner, familjemedlemmar och
god mat.
Hög
Forskarna till denna studie
menar att dess svagheter var
ett relativt litet urval och
användning av
diskussionsgrupper. De anser
att de boende kanske inte sa
vad de verkligen tyckte utan
vad de trodde övriga boende
ville höra. Trots det lilla
urvalet är studien ändå
betydande eftersom det inte
finns så mycket information
inom ämnet. En annan styrka
är att en kvalitativ metod
användes vilket gav en mer
djup förståelse.
Mahler M,
Sarvimäki A,
2012
Sverige
Appetite and
falls: Old
age and
lived
experiences.
Int J Qualitative Stud
Health Wellbeing
Att förstå hur
äldre vuxna,
som har fallit
flera gånger
inom ett år,
beskriver sin
erfarenhet av
aptit som ett
fenomen i
vardagslivet.
Ett flertal
djupa
intervjuer
genomfördes
.
Intervjuerna
spelades in
10 deltagare i
åldern 75-94 år.
Inkl: 75 år och
äldre, fallit två
gånger senaste
året, inte ha demens eller vara
dödligt sjuk.
Inget bortfall
presenteras.
Mat var inte en
simpel vardagsrutin utan krävde
disciplin. Känslor
reflektioner och
osäkerhet var
bundet till brist på
aptit. Deltagarna
såg mat som ett
måste som gav
dem styrka, likt
medicin.
Hög
Forskarna har inte diskuterat
studiens styrkor och
svagheter.
32
Författarna anser att
diskussionsgrupper kan vara
en styrka eftersom det ger
deltagarna möjlighet att
diskutera fram sina
erfarenheter och därmed få
fram all kunskap som
gruppen besitter. Samspelet
mellan deltagarna för
samtalet framåt. I studien
skriver forskarna att ingen
intressekonflikt råder, men
diskuterar inte sin egen
förförståelse, vilket denna
litteraturstudies författare
saknar. För att vara en
kvalitativ studie anser
författarna att urvalet ändå är
ganska bra.
Författarna saknar en
diskussion kring studiens
styrkor och svagheter, men
anser att det är en styrka att
de har ett etiskt resonemang
och nämner sin egen
förförståelse i metoden.
Forskarna har beskrivit sin
metod väldigt utförligt. Även
resultatet är tydligt uppbyggt.
Medin J,
Larson J,
Arbin M V,
Wredling R,
Tham K,
2010
Sverige
Striving for
control in
eating
situations
after stroke.
Scandinavia
n Journal of
Caring
Sciences
Att undersöka
erfarenheten
av ätsvårigheter bland patienter med
stroke,
3 månader
efter debut.
Både observation av
deltagare
och semistrukturerade
intervjuer
med öppna
frågor användes.
Intervjuerna
spelades in,
transkriberad
es och
anteckningar
gjordes.
14 deltagare i
åldern 59-87 år.
Presenteras inte.
3 deltagare dog.
Huvudkategorin
var Strävan efter
kontroll.
Deltagarna
relaterade sin
strävan efter
kontroll genom att
”äta säkert”, ”äta
ordentligt” och
undvika
aktiviteter.
33
Medel
Enligt forskarna i denna studie
bygger datan på en kort
intervju med varje deltagare,
vilket de anser som en
svaghet. Den begränsade
mängden kan ha påverkat
djupet i datan och därmed
påverkat trovärdig-heten på
studien. För att få en
fullständig bild av en persons
förmåga att utföra aktiviteter,
som att äta, är det viktigt att
göra en objektiv bedömning
baseras på observationer.
Detta i kom-bination med en
bedömning utifrån den
subjektiva upp-levelsen av
aktiviteten. Olika metoder för
att samla in data har använts i
studien för att öka djupet av
data, som kan ha stärkt
trovärdigheten av resultaten
Författarna håller med
studiens forskar om dess
styrkor och svagheter. En
annan svaghet är att
inklusionskriterierna inte är
presenterade, vilket
förmodligen beror på att
denna studie är en del av en
större. Författarna har inte
lyckats hitta denna större
studie, men antar att inklusionskriterierna beskrivs där.
Att två olika metoder
användes påverkade inte
denna litteraturstudies resultat
eftersom det var väldigt
tydligt uppdelat vad som var
observation och vad
informanterna upplevde.
Palacios-Ceña
D, LosaIglesias M E,
Cachón-Pérez
J M, GómezPérez D,
GómezCalero C,
Fernández-delas-Peñas C,
2013
Spanien
Is the
mealtime
experience
in nursing
homes
understood?
A qualitative
study.
Geriatrics
Gerontology
International
Att undersöka
betydelsen av
upplevelsen
vid måltider
bland boenden
på vårdhem i
Spanien.
Intervjuer
med ostrukturerade och
semistrukturerade frågor.
Intervjuerna
spelades in
26 boenden i åldern 62-95 år.
Bo på vårdhem i
Madrid, 60 år
och över samt
ingen mental
nedsättning.
Inget bortfall
presenteras.
Måltiderna hjälpte
till att organisera
aktiviteter, gav de
boende rutiner
och maten
upplevdes som ett
privilegium.
Hög
Denna studies forskare anser
att en svaghet var att några
deltagare uttryckte
reservationer för att dela sina
åsikter, eftersom de var rädda
för att deras vård kunde
påverkas. För att undvika detta
problem, informerades
deltagarna om att alla forskare
var externa och oberoende av
det vårdteam som arbetade på
hemmet. Eftersom detta var en
kvalitativ forskning som utförs
i ett specifikt sammanhang,
kan det vara svårt att överföra
resultatet till den allmänna
befolkningen.
Författarna håller med om
studiens svagheter men anser
att forskarna har gjort allt de
kunnat för att undvika att
resultatet påverkades. Att
forskarna har diskuterat sin
studies svagheter är en styrka.
Andra styrkor är ett relativt
stort urval, tydlig metod och
resultat. Författarna anser att
forskarna har rätt i att
resultatet inte kan överföras
till den allmänna
befolkningen men att det kan
överföras till ett liknande
sammanhang.
Porter E J
2007
USA
Problems
with
preparing
food
reported by
frail older
women
living alone
at home.
Advances in
Nursing
Science
Att undersöka
kvinnornas
upplevelse av
hemtjänst och
hur den
förändrats
under tid.
Longitudinell deskriptiv fenomenologisk metod med ett
flertal intervjuer med
varje kvinna.
Intervjuerna
spelades in
18 kvinnor i åldern 81-96.
Inkl: 80 år eller
äldre, bor
hemma och bedömer själva sin
hälsostatus lägre
än utmärkt. Ett
externt bortfall.
Internt var det 6
kvinnor som
blev sjuka eller
dog men deras
första intervjuer
användes ändå.
Problem att
komma på vad de
ska laga mat, hur
de ska tillaga den
och problem med
förflyttning och
att stå under
matlagning.
Medel
Forskaren diskuterar inte
några styrkor och svagheter
med sin studie.
Att studiens forskare inte
diskuterar styrkor och
svagheter anser författarna är
en stor brist. Resultatet är
väldigt tydligt beskrivit och
välarbetat. Eftersom det är en
longitudinell studie med flera
möten mellan intervjuare och
informat har forskaren till
studien byggt upp ett band
mellan sig och deltagarna,
vilket är en styrka. Kvinnorna
öppnar sig förmodligen mer
eftersom ett förtroende
byggts upp.
34
Wham C A,
Bowden J A
2011
Nya Zealand
Eating for
health: Perspectives of
older men
who live
alone.
Nutrition &
Dietetics
Att undersöka
ensamstående
äldre mäns
perspektiv på
hälsosam kost.
Både kvalitativ och
kvantitativ
metod användes. Den
kvantitativa
delen var
screening
och ett
frågeformulär. I den
kvalitativa
delen gjordes semistrukurerade
intervjuer.
En induktiv
analys gjordes.
12 män i åldern
75-89 år.
75 år och äldre,
levt själv i minst
tre månader och
är aktiv vid förberedande av
maten.
Inget bortfall
presenteras.
Faktorer som
påverkade
männens val av
mat var begränsad
ekonomi, brist på
kunskap och
matlagningskunni
ghet.
35
Hög
Forskarna till studien anser att
den har ett flertal svagheter.
Det var en blandad studie med
ett litet urval. Frivillig
rekrytering genom klubbar
och föreningar kan ha lett till
att urvalet inte var
representativt för den
allmänna befolkningen.
Frågeformuläret var utvecklat
för brittisk population och
därmed kan validiteten inte
säkerställas för detta urval.
Trots detta bidrar denna studie
till att beskriva upplevelsen av
aptit och måltidssituation hos
äldre män och är den fösta av
sitt slag.
Författarna anser att eftersom
studiens forskare diskuterat
bristerna så höjer detta
trovärdigheten på studien. Att
studien hade både kvalitativ
och kvantitativ metod anser
författarna inte har påverkat
resultatet eftersom det var
tydlig uppdelning. Forskarna
i studien har tydligt beskrivit
metod och resultat samt har
en etisk diskussion.
Wikby & Fägerskiöld
2004
Sverige
The
willingness
to eat: an
investigation
of appetite
among
elderly
people
Att identifiera
och beskriva
faktorer som
har betydelser
när det gäller
aptit bland
äldre
människor.
Grounded
theory. Deltagarna intervjuades
genom två
öppna frågor. Intervjuerna spelades in och
transkriberades
15 personer i åldern 79-95 år.
Boende på ett
av de fyra boendena. Ingen
mental nedsättning.
Inget bortfall
presenteras.
Viljan att äta
spelar en central
roll vid aptit bland
äldre människor.
36
Medel
Forskarna i denna studie har
inte diskuterat någonting kring
studiens styrkor och
svagheter.
Studien har diskussion kring
metoden och resultatet men
nämner inte någonting om
styrkor, svagheter eller om
resultatet är trovärdigt. Detta
upplever författarna som en
stor brist. En styrka med studien är att den är kvalitativ
med öppna intervjufrågor där
deltagarna har fått prata på
utan att bli störda. En av forskarna till studien hade använt
samma deltagare till en tidigare studie. Detta anser författarna kan vara både en
styrka och en svaghet. Styrkan kan vara att ett förtroende
redan etablerats vilket gör att
deltagarna öppnar sig och berättar mer. Samtidigt kan det
finnas ett band mellan intervjuare och deltagare som påverkar resultatet.

ÄTA FÖR ATT LEVA

Transcription

Similar documents

Bilagor kapitel 6 - Studentlitteratur

Kundkompendium v4_3 - Om Balanserad Kropp

Hur sjuksköterskan kan identifiera och genom

Åhörarkopia av presentationen