Agneta Öjehagen

Äldre och alkoholberoende
Uppsala 2015-01-21
Agneta Öjehagen
Professor, socionom, leg.psykoterapeut
Avdelningen psykiatri
Institutionen kliniska vetenskaper - Lund
Äldre och alkoholberoende
• Riskbruk – beroendeutveckling
• Sent debut alkoholproblem – söker sällan hjälp
• Alkoholberoende - konsekvenser
• Identifikation, intervention och behandling
Identifiera riskbruk alkohol – förhindra
negativa konsekvenser och beroendeutveckling
•
Screening riskkonsumtion
- veckokonsumtion:
män > 15 glas
kvinnor > 10 glas
- binge drinking, glas/tillfälle: män
> 5 glas
kvinnor > 4 glas
1 glas = 12 g alkohol: 1 glas vin, 1 fl. öl, 4 cl starksprit
• Måttlig konsumtion:
män max 2 glas/dag, kvinnor max 1 glas/dag
Positiva effekter: hjärt-kärlsjukdom, typ-2 diabetes,
kognitiva funktioner - fra äldre
kvinnor mindre positiv effekt än män
Ökad känslighet för alkohol bland äldre
• Högre blodalkoholkoncentration per intagen mängd
• Större generell effekt vid samma alkoholmängd
- Äldre känsligare hjärna, hjärta, lever, immunförsvar
• Större negativ påverkan vid samma alk.konc.nivå
- med negativa konsekvenser också funktionellt
• Rekommendation gräns riskkonsumtion äldre:
USA:
män – 65 max 14 glas/v
män
65+ max 7 glas/v
män
65+ max 3 glas/dag NIAAA
England:
män
65+ max 11 units/v el.1,5/dag
i övrigt få gränser äldre i europeiska länder
Riskkonsumtion alkohol 75 –åringar i Göteborg
1976 (n=303) och 2006 (n=753)
Alkoholkonsumtion per vecka högre 2006 jmf 1976 män och kvinnor
- både män och kvinnor drack mer vin
1976
2006
Ingen alkoholkonsumtion
män
kvinnor
17%
17%
7% p=0.002
10% p=0.013
Riskdrickande/vecka:
män
kvinnor
19,3%
0,6%
27,4% p=0.117
10,4% p<0.001
Waern M et al, in Age and Ageing 2013:0:1-6
Svensk befolkningsstudie: 55-84 år, n=21.326
Logistisk regression – riskfylld alkoholkonsumtion
Variabel
Män OR
Kvinnor OR
Eftergymnasial utbildning
2,1
1,7
Röker dagligen
2,5
2,9
Snusar dagligen
2,4
4,6
Fysiskt inaktiv
1,6
1,5
Lågt psykiskt välbefinnande
1,9
1,7
Använt receptbelagda
läkemedel
1,6
1,5
Lindén-Boström M, Persson C, Berglund M, 2009
Faktorer koppling riskkonsumtion,n=1291
Riskfylld alkoholkonsumtion: 7 glas/v 75-85 år
kvinnor 27%
män
49%
a: deltagande i sociala aktiviteter
b: umgänge med vänner med positiva alkoholvanor
c: god relation till partnern
d: god ekonomi
(Moos et al 2011)
Effekt kort intervention
riskkonsumtion bland äldre
Identifierad riskkonsumtion primärvård
Två kontrollerade studier - positiv effekt av
motiverande intervention, kort rådgivning
(samma som yngre patienter).
Resultat efter 1 år:
minskning drinks/dag,
antal konsumtionsdgr,
binge-drinking
Fleming et al 1999, Gordon et al 2003
Alkoholberoende
3 av 6 kriterier senaste året (ICD-10)
•
•
•
•
•
•
Starkt behov, ”sug” (craving) el. tvång att dricka alkohol
Svårigheter att kontrollera alkoholkonsumtionen
Toleransökning
Abstinenssymtom
Tilltagande ointresse av andra saker pga alkohol
Fortsatt konsumtion trots kroppsliga el psykiska skador
Svenska befolkningen ökning beroende 2003 - 2007
män
3,8%
4,7%
kvinnor 2,4%
4,0%
Alkoholberoende ökad risk somatiska, psykiska problem,
negativ påverkan relationer och funktionsnivå
uppmärksamma och behandla
Kvinnor och alkoholberoende
• Kvinnor dricker mer, ändrade alkoholvanor –
mer accepterat, alkoholproblem mer skamfyllt
• Blir snabbare alkoholberoende
• Söker mindre ofta hjälp
• Negativa hälsokonsekvenser tidigare
• Svara minst lika bra som män på behandling
Alkoholberoende äldre - konsekvenser
Uppmärksamma samband beroende
fysisk och psykisk ohälsa:
högt blodtryck, diabetes, fallolyckor,
kognitiva problem, depression, självskada
Uppmärksamma samband beroende
psykosociala faktorer:
förluster, pensionering, ensamhet, hemlöshet
Äldre svara ofta bra på behandling
Royal College of Psychiatrists, 2011
Prediktion suicid äldre
log. regressionsanalyser
Män OR
Depression
Alkoholberoende
Familjekonflikter
Somatisk sjukdom
15.8
8.2
27.2
6.5
Kvinnor OR
40.6
13.3
9.3
Waern et al, 2003
Kännetecken sen debut alkoholproblem
Prospektiv studie – karaktäristika före debut problem
• Inga skillnader social situation,
kroniska eller aktuella stressorer
Sen debut:
• vänner dricker mer
• passiv coping
• ökad konsumtion vid stress tidigare i livet
• drack mer före debut
• röker
Schutte et al 1998
Sent debuterade alkoholproblem
- stabilt förbättrade utan behandling efter 10 år
Förbättrade (30%) jmf ej förbättrade
• Kvinna
• Färre och mindre svåra alkoholproblem
• Lägre konsumtion, drack mindre ofta baseline
• Stöd från nätverk att inte dricka
Shutte et al 2003
Äldre 55+ resultat 5 år efter behandling
i sluten vård jmf. yngre
55+ bättre resultat jmf medelålders, yngre
Prediktorer positivt resultat efter 5 år:
- behandlingsstart svaga samband personlighetsfaktorer
- vid utskrivning positivt samband tilltro till
att hantera risksituationer och att tillämpa strategier
- året efter delta mer i öppenvård året efter
behandling och i självhjälpsgrupper
Lemke & Moos 2003
Behandling beroende – jmf yngre
Psykosocial intervention + naltrexon
Äldre jmf yngre:
• Högre närvaro terapi,
• fullföljde medicinering bättre
• Färre återfall
Oslin et al 2002
Nationella riktlinjer för vård och stöd
vid missbruk och alkoholberoende
Rekommenderad medicinsk behandling:
- akamprosat, antabus, naltrexon, nalmefen
Rekommenderade psykosociala behandlingar:
- MET; kartläggning + 3-4 motiverande samtal
- KBT, återfallsprevention
- 12-stegsbehandling
- CRA, inkl. närsamhället att förstärka förändring
- Social Behaviour Network therapy
- Psykodynamisk terapi inriktning beroendet
Slutversion Nationella riktlinjer publiceras april 2015
Uppmärksamma riskbruk och beroende
konsekvenserna större hos äldre
olika studier visar
positiva svar på kort intervention och behandling