SKOGENS NYA ANSIKTE

FORUM
SVEASKOG
#4
2015
WWW.SVEASKOG.SE
SKOGENS
NYA ANSIKTE
Hejdå till gamla normer. Skogen är en arbetsplats för alla.
OMVÄRLD Nordafrika sid. 10 INNOVATION GMO sid. 20 PROFILEN Ibrahim Baylan sid. 26
Per-Olof Wedin, vd Sveaskog
Självklart bidra
till integration
2
FORUM SVEASKOG
FOTO: VIKTOR FREMLING
M
änniskor kommer nu till Sverige i en omfattning som vi
inte sett på decennier. Många
organisationer och privatpersoner frågar sig vad de kan
göra för att hjälpa till.
Under hösten har även vi på Sveaskog
ställt oss denna fråga, eftersom vi vill vara en
resurs för integration.
Som ett första steg har vi genomfört tre
seminarier under november månad: i Ljusdal,
Ludvika och Växjö. Vid seminarierna har vi
gått igenom våra behov och möjligheter att
erbjuda jobb och praktikplatser. Vi bjöd även
in entreprenörer, kommuner och myndigheter
för att arbeta tillsammans med frågan. Den
input vi fick vid seminarierna ligger till grund
för beslut om hur vi ska bidra.
Varför gör vi då detta? Är det på uppdrag
av regeringen? Nej, Initiativet kommer från
oss själva. Vi ser det som en investering i vår
affärsverksamhet.
Sveaskog är ett nationellt företag men en
lokal aktör. Vi äger mark och bedriver skogsbruk i 200 av landets 290 kommuner. Vad
som är viktigt för samhället är viktigt för oss.
För att vi ska kunna utvecklas som företag är
vi beroende av livskraftiga samhällen i glesbygden där människor kan och vill bo kvar
och där det finns en mångfald av kompetens.
Finns det ingen att anställa som kan köra
skogsmaskin, plantera eller skicka fakturor
– ja, då blir det svårt att bedriva skogsbruk.
Frågan engagerar Sveaskogs medarbetare.
Det syns på startfältet till vår årliga tävling
Årets förbättring, vars syfte är att lyfta och
dela genomförda förbättringar i verksamheten i kategorierna kundfokus, innovation,
enkelhet och öppenhet.
Där finns bidrag som handlar om integrationsinsatser, bland annat en skogsdag för
nysvenskar och säsongsarbete inom plantering för nyanlända flyktingar.
I dagarna utses vinnarna, och det blir spännande att se vilka av alla förträffliga bidrag
som tar hem segern. Som vd är jag oavsett
utgången stolt över vad vi har åstadkommit
tillsammans under det gångna året. Det ger
hopp inför framtiden.
Innehåll
Nummer 4, 2015
6
10
Nytt liv spirar
I augusti nästa år väntas Sveaskogs mark
som eldhärjades i Västmanland bli ekopark.
14
På besök i Kairo
Egypten har de senaste åren varit en viktig exportmarknad för svenska furuprodukter.
16
17
26
27
Farväl machokultur
"Förr var det ett tungt jobb. Men så är det inte
längre”, säger maskinföraren Maja Henriksson.
28
Livet leker som en lax
42
Energiminister Ibrahim Baylan
”Jag tycker att vi ska se den stora potential som finns i
biomassa”, säger Ibrahim Baylan.
Mörrum har blivit en internationell turistort.
REDAKTIONEN
Chefredaktör: Pernilla Widén, [email protected] Ansvarig utgivare: Linda Andersson, [email protected]
Art director: Tom Sörhuus Redaktör: Johan Persson Bildredaktör: Christer Jansson Projektledare: Helena Kämpfe Fredén
Produktion: Spoon Omslagsbild: Jesper Molin Tryck: Lenanders Grafiska AB ISSN: 1653-9192. Forum Sveaskog ges ut fyra gånger per år.
Vill du PRENUMERERA, mejla till [email protected], eller ring Sveaskogs kundcenter på tel. 0771-78 71 00
Har du SYNPUNKTER på Forum Sveaskog? Mejla till redaktionen, [email protected]
Vill du ANNONSERA i Forum Sveaskog, kontakta Adviser AB, tel. 08-55 15 14 80, [email protected], www.adviser.se
Forest Stewardship
Council®, FSC®
– en symbol för ett
ansvarsfullt skogsbruk.
Märket finns på bland
annat byggmaterial,
möbler och grillkol.
FORUM SVEASKOG
3
LindströmRömbo 2015
ALLT ÄR
NYTT
INGET HAR FÖRÄNDRATS
I snart hundra år har det tillverkas kvalitetskedjor
och kätting i den lilla bruksorten Gunnebo i Småland.
Våra kedjor har ett suveränt grepp, lång livslängd,
hög slitstyrka, och bästa passformen. Det tänker vi
inte ändra på. Däremot så ändrar vi vårt namn, från
Gunnebo Industrier till NordChain. Namnet är det
enda vi ändrar, för det andra behöver inte ändras.
Vi tänker fortsätta att tillverka och leverera våra
välkända kedjor. Välkommen till NordChain.
NORDIC TRACTION AB – Kvalitetskedjor från Gunnebo sedan 1930
N. Bruket 590 93 Gunnebo | 0490-280 90 | www.nordchain.com
www.logmax.se
HEADS ABOVE THE COMPETITION
ACTIVE FRICTION CONTROL - FLERTRÄDSHANTERING - HÖG VIRKESKVALITET
MARKNADENS DRIFTSÄKRASTE
SKÖRDARAGGREGAT
Ett slangbyte var tusende timme, marknadens bästa diametermätning och ett
unikt världspatent som ger bästa möjliga kvistning och lägsta möjliga friktion.
Dessa är bara några av anledningarna till att fler och fler väljer Log Max, världen över.
Vi på Log Max jobbar ständigt med att utveckla och förfina våra produkter för att du
som kund skall kunna känna dig trygg och veta att våra skördaraggregat inte sviker
dig i de tuffaste situationer.
Ring oss så berättar vi mer om alla fördelar med Log Max.
www.eco-tracks.com
Lars Strömsund
Norra Sverige, 070-347 65 74
Mikael Solèn
Södra Sverige, 070-591 18 89
Gunnar Bäck
Södra Sverige, 070-391 97 50
KOVAX ™
Ett helt nytt band i ECO-Track familjen.
KovaX är ett allround band som passar
de flesta maskiner och markförhållanden.
Bandet ger bra grepp och bärighet. KovaX
är skonsam mot grusvägar och risbäddar.
KovaX finns även som Soft-modell med
längre tvärjärn som har rundade kanter
för skonsam svängning med maskinen.
ECO-TRACK™
EVO-M™
MAX™
PRO™
Make your own way
www.olofsfors.com
Aktuellt
Högre trähus?
Ja, tack
FOTO: LINN MALMÉN
I dagsläget klarar svenska
träbaserade byggsystem att bygga
flervåningshus med upp till åtta
våningar. Men marknaden efterfrågar betydligt högre trähus. Därför
deltar Sveaskog tillsammans med
bland andra Luleå tekniska universitet, Tyréns, Cowi och Martinsons
i en studie kring möjligheterna att
bygga upp till 22 våningar.
– Det här är ett väldigt intressant
projekt kring hur högt det går att
bygga ett trähus. Det är en enkel
fråga som har ett betydligt svårare
svar, säger Greger Lindgren, projektledare på Martinsons.
Från brand till ekopark
N
ytt liv spirar i den skogsmark
som 2014 eldhärjades i den
stora skogsbranden i Västmanland. En helt ny skog – och ekopark –
håller på att växa fram i området.
Skogsbranden i Västmanland
2014 var den största som inträffat i
modern tid, och gav upphov till att
stora ekonomiska värden gick till
spillo. Men skogsbrand av det här
slaget är också en unik händelse ur
naturvårdssynpunkt.
– I den skog som brunnit spirar
idag nytt liv. Svedjenäva växte och
blommade i området i somras,
vilket är sällsynt. Även flera fynd av
brandnäva gjordes. En skogsbrand
av det här slaget gynnar eller är direkt nödvändig för hundratals arter
av insekter, svampar, lavar och örter, säger Stefan Toterud, miljö- och
naturvårdsspecialist på Sveaskog.
Därför har Sveaskog sedan förra
sommaren därför planerat att göra
en ekopark av de omkring 1 300
6
FORUM SVEASKOG
hektar skogsmark mellan Sala och
Virsbo som eldhärjades. Sveaskog
kommer att finansiera ekoparken
där man tecknar ett så kallat ekoparksavtal i samråd med Skogsstyrelsen att ge området ett formellt
långsiktigt naturskydd.
– Beslut om att göra området till
ekopark är fattat, men det återstår
en hel del arbete innan invigning
kan ske. Under vintern ska vi bland
annat tolka flygbilder och ta fram
en ekoparksplan. Invigningen är
tänkt att äga rum i slutet av augusti
2016, säger Stefan Toterud.
Den tidigare talldominerade skogen kommer att bli lövdominerad
med björk, asp och sälg.
– Det är en helt ny skog som
håller på att växa fram. Dominansen av lövträd kommer att bestå de
närmaste 70–80 åren. Det lär dröja
mer än ett sekel innan skogen blir
vad den var innan branden, säger
Stefan Toterud.
Arkitekturpris till
höghus i trä
Ett åtta våningar högt hus
helt byggt i trä i
finska Jyväskylä
är årets vinnare
av arkitekturpriset Arkitekturfinlandia. Bostadshuset Puukuokka
ligger i Jyväskylä
och är ritat av Anssi Lassila. Priset
som kan gå till byggnader över
hela världen är instiftat av Finlands
arkitektförbund.
Dags att beställa
vårens plantor
Det är hög tid för skogsägare
att beställa skogsplantor till nästa
säsong. Annars riskerar de att bli
utan de plantor som har högt förädlingsvärde.
– De stora kunderna ligger alltid
tidigt i sin planering och beställer
sina plantor före årsskiftet. De små
kunderna brukar däremot komma
igång senare och beställer oftast
inte förrän efter årsskiftet. Då finns
risken att utbudet inte är lika stort,
säger Hans Thyr, marknadsspecialist på Svenska skogsplantor.
Svenska Skogsplantor säljer omkring 120 miljoner plantor varje år.
I huvudsortimentet är omkring 65
procent granplantor och 35 procent
tallplantor.
Aktuellt
Uppsving för
bygghandeln
U
nder årets första sju månader var bygghandelns försäljning
nära tio procent bättre jämfört med 2014. Men det är inte
enbart det dåliga sommarvädret som bidragit till att lyfta
bygghandelns försäljningssiffror, menar Ulf S. Gustafsson, vd för
branschorganisationen Bygg- och Järnhandlarna. Han nämner även den aviserade sänkningen av ROT-avdraget och låga
räntor som faktorer bakom uppsvinget.
– Det har varit rekordnivåer för bygghandeln. Mer pengar
i plånboken skapar helt enkelt köpkraft, säger han.
I de 38 byggbutiker som ingår i AB Karl Hedin Bygghandel
märks en tydlig skillnad mellan fjolårets försäljning och siffrorna för innevarande år.
– Det har varit uppåt hela året, med starkare siffror än väntat, säger Lars Lindgren, vd på Karl Hedin Bygghandel.
Bygg- och Järnhandlarna tror inte heller att viljan att bygga
om, renovera och se om hus och hem kommer att upphöra.
– Möjligtvis kommer en viss avmattning efter årsskiftet
då ROT-avdraget sänks, men vi ser ändå ljust på framtiden,
säger Ulf S. Gustafsson.
—
”AVVÄGNINGEN MELLAN
SKOGENS OLIKA VÄRDEN
ÄR LIKA SVÅR SOM DEN
ÄR VIKTIG.”
16
Sveaskogs skogschef Herman
Sundqvist på sin blogg.
Följ bloggen på sveaskog.se
miljarder
människor i
världen lever
i och av skogen.
Nöjda medarbetare
på Sveaskog
Sveaskog presenterade i oktober en medarbetarundersökning
där resultatet är genomgående
bättre än i den undersökning som
gjordes 2013. Samtliga index har
förbättrats på övergripande nivå,
bland annat upplevs arbetssituationen och möjligheten till
utveckling vara bättre
liksaom graden av
motivation.
Källa: FN:s mat- och jordbruksorganisation FAO.
FORUM SVEASKOG
7
Aktuellt
440
miljoner kronor. Med så mycket
höjer regeringen skyddet av skog
i sin höstbudget.
Sveaskog inför
visselblåsarfunktion
LÄS MER
Mer om fakturering
och EFA hittar du på
sveaskog.se
Smidigare fakturering
S
veaskogs avverkningsentreprenörer fakturerar numera
digitalt via webben. Det nya
entreprenörsfaktureringssystemet
EFA förenklar fakturahanteringen
och minimerar risken för fel.
– Dessutom ger systemet betydande tidsbesparingar. Tidigare lade jag
nästan en arbetsdag i månaden på
att kontera fakturor, vilket sker helt
automatiskt nu, säger Mikael Grahn,
avverkningsledare på Sveaskog.
Avverkningsledaren Ingrid Sandström håller med.
– En annan sak som snabbar upp
hela processen är att vi som avverkningsledare kan kolla fakturorna
direkt i telefonen. Det gör att vi
kan godkänna fakturor löpande allt
eftersom de kommer in.
Det nya entreprenörsfaktureringssystemet samlar in uppgifter
från flera olika system, bland annat
VALS och Prolog som är Sveaskogs
systemstöd för avverkning och logistik. Som grund finns avtalen med
varje enskild entreprenör.
– Eftersom nästan alla uppgifter hämtas automatiskt från våra
8
FORUM SVEASKOG
andra system kan man inte göra fel.
Och i och med att det inte går att
rapportera något som inte är inlagt
i Prolog får vi dessutom säkrare
lagersaldo vid bilväg och mer exakt
kontroll över vad vi kan leverera
vidare till våra kunder, säger Mikael
Grahn.
En liten del av alla fakturor behöver fortfarande skickas manuellt.
I första hand gäller det fakturor som
innehåller en kombination av flera
olika typer av uppdrag, till exempel
både föryngringsavverkning och
gallring.
– Där har vi fått den positiva
följdeffekten att de som fakturerar
i EFA har börjat ställa upp pappersfakturorna på samma sätt, vilket gör
att även de går fortare att hantera
nu, säger Ingrid Sandström.
Även för entreprenörerna innebär systemet i många fall en enklare
och snabbare hantering.
– Jag tjänar in mycket faktureringstid på det här. En annan fördel
är att det går att fakturera löpande,
säger Tommy Isaksson, ägare av
Isakssons Terrängtransport.
Under slutet av 2015 kommer
Sveaskog att lansera en extern
så kallad visselblåsarfunktion där
medarbetare både kan anmäla
överträdelser mot vår uppförandekod och upplevd kränkande
eller negativ särbehandling. Informationen hanteras och utreds av en
extern part.
Hallå där ...
Andreas Jansson, virkesköpare
i Sveaskogs nya köpområde i
Södra Bergslagen.
– Det är en nysatsning i ett område som ligger i gränslandet mellan
Skaraborg, Värmland och Närke.
Varför har ni inte funnits i området tidigare?
– Vi är redan starkt förankrade i
bygden eftersom vi har mycket
egen skog här, och vi har tidigare
haft en central leverantör i området. Han närmar sig pension och
har nu bestämt sig för att sluta helt
med virkesköp.
Vad kan Sveaskog att erbjuda
skogsägare i köpområdet?
– Trygghet och flexibilitet. Vi är
industrins största virkesleverantör
och erbjuder våra markägare att
ta del av våra storleksfördelar. Jag
vågar också påstå att vi är ledande
i arbetet med att minimera miljöpåverkan kring avverkningar.
Möt fler nya virkesköpare på
sveaskog.se
Fo t o : U N H C R / A n d r e w M c C o n n e l l
Hjälp människor
på flykt!
Just nu är 60 miljoner människor på flykt undan krig och
förföljelse i världen. Din hjälp behövs.
SMS:a FLYKT150 till 72980 och ge 150 kronor
Eller Swisha valfritt belopp: 123 90 01 645
Tack!
Namnlöst-5 1
2015-11-04 11:14
MED SMAK FÖR
FURA
Politiska oroligheter har avlöst varandra i Nordafrika
de senaste åren. Men efterfrågan på svenskt furu
har oftast varit god, och väntas bli det även på sikt.
Johan Persson & Elisa Grusell
10
FORUM SVEASKOG
David Degner
FORUM SVEASKOG
11
Omvärld
I
december 2010 tände en ung grönsakshandlare i Tunisien eld på sig själv
i protest mot makthavarna och samhällsutvecklingen. Hans tragiska
dödsfall blev starten på det uppror
som spred sig till Egypten, Algeriet,
Libyen, Marocko och senare till Syrien
och Bahrain, och som kom att kallas
den arabiska våren. Även Sverige och svensk
ekonomi påverkades.
– Nordafrika och i synnerhet Egypten blev
en räddningsplanka för svensk virkesexport
när övriga världen drabbades av finanskrisen
2008 och 2009. Volymerna dit mångdubblades. Men när revolutionen i Nordafrika var ett
faktum stannade allting plötsligt upp, säger
Magnus Niklasson, marknadsanalytiker på
Skogsindustrierna.
Libyen och Syrien är idag obefintliga
exportmarknader på grund av fortsatta oroligheter och krig. Men resten av Nordafrika
och Egypten har de senaste åren varit viktiga
exportmarknader för svenska furuprodukter
trots en del fortsatta politiska oroligheter i
kölvattnet av revolutionerna. 2015 har varit
ett turbulent år, men i fjol exporterades rekordvolymer på 1 550 000 kubikmeter sågade
och hyvlade trävaror från Sverige till Egypten,
och 1 146 800 till Algeriet, Marocko och Tunisien. Och över tid lär marknaden komma igen.
– De svenska sågverken ökade sin export
kraftigt till Nordafrika förra året, det var re-
12
FORUM SVEASKOG
kordvolymer. Totalt gick cirka 23 procent av
den svenska trävaruexporten till Nordafrika år
2014, jämfört med nio procent innan finanskrisen, säger Magnus Niklasson.
Vardagen har till viss del återvänt till Nordafrika. Livet pågår parallellt med oroligheterna.
I Egypten bor drygt 80 miljoner människor,
i Kairo över 20 miljoner. I hela Nordafrika
finns en explosionsartad tillväxt av unga
medborgare – var tredje invånare är under 15
år, den genomsnittlige invånaren är 25 år. De
flesta bär på samma dröm, den om ett eget
hem. Till den gruppen hör Maii och Mohamed
Abulkheir, ett nygift ungt par bosatta i stadsdelen Heliopolis i Kairo.
– Livet har gått vidare sedan revolutionen
och vi har återupptagit de dagliga rutinerna.
Vi är unga och måste leva fullt ut, säger Mohamed Abulkheir.
För en månad fick han och Maii en dotter.
Nu är fokus att skaffa en bostad till den lilla
familjen, och de har en klar vision om hur de
vill att hemmet ska se ut.
– Huset ska vara i trä, säger Mohamed
Abulkehir. Två, tre sovrum. En trätrappa. En
öppen spis. Vi vill också ha ett kontor med
skrivbord och tillhörande bokhyllor i trä i
biblioteket, säger han.
I stadsdelen Heliopolis ligger också Prima
Interiors, ett familjeägt företag som tillverkat
trämöbler sedan 1981. Idag är det 43-årige
OROLIG MARKNAD
Första halvåret 2015
exporterades 634 600
kubikmeter sågade och
hyvlade trävaror från
Sverige till Algeriet,
Marocko och Tunisien,
en ökning med drygt
16 procent jämfört med
samma period året
innan. Men försäljningen
från Sverige till Egypten
minskade däremot med
elva procent.
– När den kinesiska
ekonomin har bromsat in
ökar ryssarna i Egypten.
Det tillsammans med
att den ryska rubeln är
svag har pressat ned
virkespriserna kraftigt.
Dessutom har det gjorts
en valutareform i Egypten som begränsar uttaget av dollar, vilket har
försvårat importleden,
säger Magnus Niklasson
på Skogsindustrierna.
Omvärld
SKOGSNÄRINGEN
I SIFFROR:
5
EXPORT
Procent ökade
den totala svenska
exporten av sågade
och hyvlade trävaror
med under det
första halvåret 2015
jämfört med samma
period året innan.
Källa: Skogsindustrierna
18
AVVERKNING
—
Hany Marias driver idag
den möbelfabrik som
hans pappa grundade
1981 i Kairo.
Hany Maria som driver fabriken. Han berättar
att företaget från början främst fokuserade på
ergonomiska kontorsmöbler, men har utvecklats mot inredningar till sovrum, matsalar och
kök samt moderna trämöbler. Med hjälp av
sina anställda skapar Hany Maria träprodukter för hemmet, med ambitionen att så många
som möjligt ska kunna ha råd med den. Flera
av hans kunder tar med egna designförslag.
– Svenskt timmer är det viktigaste i produktionen, säger han. Vi använder det i upp
till 70 procent av tillverkningen. Furu är naturligt och väldigt vackert. Jag använder furu
till den inre strukturen på produkterna för att
ge möblerna hög hållbarhet.
Hany Maria berättar att den arabiska våren
påverkade möbelfabrikens verksamhet negativt, men att den relativt fort återhämtade sig.
Framtiden ser ljus ut, menar han.
– Efterfrågan på trä kommer aldrig att ta
slut, säger han.
Det svenska träindustriföretaget Setra
Group har exporterat trävirke till Nordafrika
och i synnerhet Egypten sedan mitten av
1980-talet.
Under 2014 exporterade företaget mer furu
än någonsin tidigare till Nordafrika, 345 000
kubikmeter sågade och hyvlade trävaror,
varav 118 000 kubikmeter till Egypten.
– Det är råvara av jämförelsevis enklare
kvalitet, men fortfarande god sådan, som används till allt tänkbart: möbler, dörrar, fönster,
byggkonstruktioner, golv och pergolas, säger
Hans-Joachim Neuhaus.
Befolkningstillväxten i Nordafrika var den
främsta orsaken till den ökade exporten till området under 2014, och tron på marknaden finns
där även om den just nu befinner sig i en svacka.
– Att de nordafrikanska länderna växer så
att det knakar väntas få behovet av möbler
och byggvaror att växa, säger han.
Procent minskade
antalet anmälda avverkningsarealer med
i september jämfört
med motsvarande
månad 2014. Antalet
hektar var 27 478.
Källa: Skogsstyrelsen
2
PAPPER
Procent sjönk
pappersproduktionen i Sverige med
under de första sex
månaderna 2015
jämfört med 2014.
Produktionen ligger
därmed på samma
nivå som i början av
år 2000.
Källa: Skogsindustrierna
FORUM SVEASKOG
13
14
FORUM SVEASKOG
GRÖNA VÅGEN
Det kommunala energibolaget Falu energi och vatten
bygger världens första klimatpositiva datacenter. Elen
till datacentret, som ska stå färdigt nästa år, kommer
från förnyelsebar energi och biobränsle.
Katrin Hellström
E
na kortsidan av fjärrvärmechefen
Bengt Östlings kontor hos Falu
energi och vatten, FEV, på Ingarvet
i Falun består av flera stora fönster.
Härifrån kan han följa bygget av det
världsunika datacentret EcoDataCenter som pågår precis utanför, och som ger
den redan miljöprisade kommunen ytterligare
uppmärksamhet för sitt klimatarbete.
Än så länge visar vyn ett omfattande markarbete, grävmaskiner och glesa skogspartier.
Men inom ett och ett halvt år förväntas den
första av tre exklusiva datahallar stå klar. De
ska rymma cirka 2 100 serverplatser var och
hyras ut till företag, organisationer och myndigheter. Tillsammans kommer de att utgöra
en yta på 23 250 kvadratmeter, ha en effekt
på 18 Megawatt och en upptid på 100 procent,
vilket betyder att servern är i kontinuerlig
drift utan omstart.
Dessutom når centret upp till säkerhetsklassificering Tier IV, vilket gör det till ett av
världens säkraste. Själva byggnaden skyddas
av tjocka betongväggar och avancerade larm, kontroll- och övervakningssystem.
Men det är centrets negativa koldioxidutsläpp som är det unika. Genom att det kopplas
in i Faluns energisystem, som 2013 utsågs till
världens bästa, kommer all överskottsvärme
från servrar och IT-utrustning att tas tillvara.
Värmen används sedan till Faluns fastigheter via kommunens fjärrvärmenät med lägre
klimatbelastning och sänkta kostnader för
kunderna som resultat.
– Under sommaren används spillvärme från
kraftvärmeverket för att driva maskinerna
som kyler datacentret. Det fungerar ungefär
som ett gasolkylskåp, förklarar Bengt Östling.
Detta sker samtidigt som ett ”vanligt”
datacenter drar mer el än en medelstor stad
– och en stor del av energin släpps rakt ut i
atmosfären.
FEV:s tankar om ett datacenter väcktes
redan för fem år sedan, då Sverige, med sin
tillgång till mark och vatten samt finansiella
stabilitet, började marknadsföras som en ut-
FORUM SVEASKOG
15
Affärer
märkt plats att placera datahallar. Sedan dess
har industrin växt stadigt. Bland annat har
det globala internetföretaget Facebook valt att
placera sitt datacenter i Luleå.
– Vi tyckte det var passande. Vi har ju
mycket mark, utan att veta vad den ska
användas till, säger Bengt Östling och
nickar mot den fönsterbeklädda
kortsidan av sitt kontor.
Att datacentret skulle ha en klimatsmart inriktning och återvinna
värme var man tydlig med redan från
början.
– Man brukar säga att en mobiltelefon idag
drar lika mycket energi som ett kylskåp, säger
Fredrik Engström, råvaruchef på FEV. Det
ger en tydlig bild av hur viktiga datacentren,
och klimatkompensation för dem, är. Men
det handlar om en konservativ bransch och
hittills har miljöfrågor inte varit prioriterade.
Så vi möttes faktiskt av viss skepticism.
Men misstron har omvänts till hyllningar och innan markarbetet ens påbörjades
uppmärksammades EcoDataCenter med
nomineringar och priser. Bland annat placerar
tidsskriften Computerworld UK centret på en
tredjeplats på listan över världens renaste datahallsprojekt och i juni tilldelades de ett pris för
sitt nytänkande under datamässan i Monaco.
– Visst blir man stolt över uppmärksamheten. Men det faktum att vi gör en konkret gärning för miljön och förhoppningsvis förändrar
branschen är större än utmärkelser, säger
Bengt Östling.
Och även skogsindustrin gynnas av datacentret, menar han.
– I en tid då det pratas om papperstidningens död, kan man säga att Sveaskog
med sin leverans av biobränsle till
datacentret följer med in i de digitala
mediernas utveckling.
Men Sveaskog, som sedan förra sommaren
levererar cirka 40 procent av FEV:s biobränslebehov, kan samtidigt förvänta sig nya
utmaningar och ökade krav.
– Det är viktigt för oss att arbeta med
kunder som har ambitioner och satsar. Det
utvecklar oss som företag och hjälper oss att
bli mer kundfokuserade. Det är också bra
att samarbeta med en kommun som
expanderar och har ett miljötänk
i framkant, säger Mats Tegmyr,
kundansvarig på Sveaskog.
Han tillägger:
– Men deras utveckling ställer
också krav på oss. Vi måste
fortsätta leverera, oavsett väder och
årstid. Det får aldrig fattas biobränsle.
—
All värme som alstras
i datacentret (gröna
byggnader) ska kunna
tas tillvara, och kylningen av servrarna ska
kunna ske med hjälp av
överskottsenergin från
kraftvärmeverket (röda
byggnader).
16
FORUM SVEASKOG
HEJDÅ
MACHO
Den typiska skogsarbetaren är för många en vit, heterosexuell man.
Men normen behöver förändras – för skogsnäringens eget bästa.
Det menar forskaren Maria Johansson.
Ulrika Vallgårda Anna Tribbler
FORUM SVEASKOG
17
Jämställdhet
Hedvig Jägeberg
skoglig fältassistent på
Sveaskog i Karlskoga
A
tt skogsbranschen är mansdominerad är ingen nyhet.
Nästan 85 procent av de som
arbetar i branschen är män.
Frågan är vad det beror på
och vad man kan göra åt det.
Det har en grupp forskare vid Luleå tekniska
universitet undersökt under de senaste två
åren. Flera skogsrelaterade bolag deltar av
eget intresse i studien, däribland Sveaskog.
Maria Johansson har dubbla kandidatexamen – en i genusvetenskap och en i beteendevetenskap, plus en mastersexamen i ledarskap
och organisation. När projektgruppen för
studien sökte en doktorand som skulle arbeta
med genus- och jämställdhetsfrågor i skogsnäringen blev hon direkt intresserad.
Inte minst för att skogsbranschen själv
visade intresse för att bli mer jämställd.
– Det jag försöker titta på är vad det är
18
FORUM SVEASKOG
FOTO: ANDREAS VARRO
”Jag arbetade tidigare inom hemtjänsten, men kände mig färdigutvecklad och ville prova på något
nytt. Så jag läste ett basår på
Jällaskolan i Uppsala. Innan visste
jag inte mycket om skogsbruk, jag
har ingen sådan bakgrund, men
upptäckte att det finns många
olika yrken inom området. Jag
känner att jag har större utvecklingsmöjligheter här än jag hade
som undersköterska.
Det finns ingenting i mitt arbete som jag inte klarar av på grund
av mitt kön. Jobbet kräver uthållighet och är väldigt kreativt. Det
krävde mer styrka att jobba inom
äldreomsorgen, att lyfta en vuxen
människa utan styrsel är tyngre än
allt jag gör idag. Något som är lite
trist som kvinna i detta yrke är att
så ofta uppmärksammas för sitt
kön istället för sin funktion.”
man vill förändra inom branschen. Hur vill
man jobba med jämställdhet, vad är det man
vill ska hända och vilka konsekvenser får det,
säger Maria Johansson.
Samtidigt försöker hon och de andra forskarna bidra till att det konkreta arbetet med
jämställdhet ska gå framåt genom att leda
workshops och delta i jämställdhetsgrupper.
– Vi fungerar som en sorts stödhjul, men
mer kan vi inte göra. Det är organisationerna
själva som måste göra jobbet.
En vanlig inställning till mansdominansen
inom skogsbruket är att det beror på hur det
ser ut i övriga samhället. Att det grundar sig
i roller och attityder redan i skolan eller i
högskolan. Eller i samhället i stort.
– För att förändra något måste gå man till
sig själv. Vad kan vi göra i vår organisation,
i den dagliga verksamheten, för att uppnå
jämställdhet?
Jämställdhet
Maja Henriksson
maskinförare på
Sveaskog i Överkalix
FOTO: HANS-OLOF UTSI
”Jag tror att kulturen sitter kvar
från förr då det faktiskt bara var
män som arbetade i skogen. På
den tiden var det ett tungt jobb
som utfördes för hand. Men idag
är det inte längre det, i stort sett
allt utförs av maskiner. Jag lägger
stora träd i fina högar med hjälp
av spakar. Sedan går jag ut och
märker upp träden så att lastaren
tar rätt hög. Det klarar alla med lite
övning. Fast det är trots allt inte
särskilt många tjejer ute i skogen
som kör skogsmaskin, och jag tror
att det beror på att de tror att de
inte kan sådant. Men man lär sig.
Jag har alltid gillat att vara ute
i skogen, så det var självklart att
jag skulle jobba med skog. När jag
började naturbruksgymnasiet var
min tanke att bli naturguide, men
när vi provade maskiner blev jag
fast så fort jag satte mig i en.”
Maria Johansson tycker att det på senare tid har börjat finnas en förståelse för det
och känner att hon som genusexpert möts
av intresse och nyfikenhet när hon är ute på
arbetsplatserna.
Enligt de studier som hittills är gjorda finns
de flesta kvinnorna i skogsnäringen i olika
stödjande funktioner i organisationen eller
inom naturvård. På högre poster, liksom i
skogsmaskinerna ute på fältet, är mansdominansen nästan total.
– Enkelt uttryckt så är det mannen som är
normen. Det är mannen som jobbar i skogsbruket och det är för mannen som skogen är
en möjlig karriärväg, säger Maria Johansson.
För skogsföretagen gäller det att försöka
vända trenden och förändra den inställningen. Både i den egna organisationen och i de
signaler man sänder ut.
– Istället för att fråga sig varför kvinnor och
andra eller fler typer av män inte vill jobba i
branschen, borde man tänka: Vad kan vi göra
för att tilltala dem?
Det kan handla om vem företagen visar
upp utåt i broschyrer och bildmaterial, vilka
de skickar ut för att representera företaget på
utbildningsmässor, men också vilka utbildningsmässor företaget väljer att delta i.
Ett enkelt exempel på något som går att
göra i det inre arbetet är ta med jämställdhetsperspektivet när arbetsplatsen väljer
deltagare till en projekt- eller arbetsgrupp.
– Ofta tillfrågas de som alltid brukar vara
med. Fundera istället på om det finns andra
än de vanliga som kan bidra till gruppen och
försök se till att både kvinnor och män är representerade, säger Maria Johansson.
En annan konkret åtgärd som forskningslaget rekommenderar är att se över hur
32
Personer inom Sveaskog
upplever att de blivit
utsatta för mobbning,
sexuella trakasserier
och/eller trakasserier
på grund av kön under
det senaste året, visar
en ny medarbetarundersökning. Det motsvarar
fem procent av de som
svarat på enkäten. Snittet i Sverige ligger på tio
procent.
FORUM SVEASKOG
19
20
FORUM SVEASKOG
FOTO: JESPER MOLIN
Jämställdhet
Minna Jacklin
skoglig fältassistent på
Sveaskog i Osby
”Jag arbetade i 30 år med marknadsföring innan jag omskolade
mig till skogsmaskinförare vid 52 års ålder. Jag kunde snabbt
konstatera att det finns en viss machokultur inom skogsbruket.
Att det handlar om stora skogsmaskiner som förväntas tilltala killar. En hel del av de attityderna bidrar samhället med, exempelvis
genom att Arbetsförmedlingen enbart skickar killar på praktik för
jobb inom skogsbruk, inga tjejer blir anvisade därifrån. De tycks
ha en inställning att skogsbruk enbart är något för män. Samhället frågar sig inte: ”Hur är det att jobba i skogen idag?”
Sveaskog kan göra allmänheten mer medveten om vad dagens
skogsbruk faktiskt innebär. Att arbeta inom skogen kan handla
om att köra maskin, men det handlar också om att göra beräkningar för gallring och att träffa och ha dialog med skogsägare.
Det handlar heller inte bara om att tilltala fler kvinnor, även
män med en annan bakgrund behövs för att tillföra nya erfarenheter. Alldeles för få inom skogsbruket har utländsk bakgrund.”
skogsmaskinerna är byggda, så att de
rent ergonomiskt passar för alla att
jobba i och med. Arbetskläder ska
självklart finnas i alla storlekar och
även för gravida. Och en möjlighet
att kunna sköta sin hygien när man
är ute och jobbar, även under menstruation.
En annan viktig sak att jobba med
är jargongen.
– Precis som på andra mansdominerade arbetsplatser finns det så klart
risk för att det blir en viss jargong. En
jargong som kan vara exkluderande
och som får sociala konsekvenser,
förklarar Maria Johansson.
Något hon hört berättas flera gånger och som också visas i en enkätundersökning som hon har tagit del av,
är att kvinnor ofta upplever att deras
kompetens misstänkliggörs.
– De måste hela tiden bevisa vad
de kan och prestera dubbelt så bra
som sina manliga kollegor. Att männen är kompetenta tar alla för givet.
En vanlig föreställning hon också
har träffat på är att vissa kvinnor och
män tror att kvinnor blir könskvoterade till högre poster.
– Kvotering är olagligt och före-
kommer så vitt jag vet inte i skogsbranschen. Att hävda det är bara ett
sätt att förminska kvinnorna. Att
säga att deras kompetens inte duger,
menar Maria Johansson.
Att låta kvinnorna ta större plats i
organisationerna är inte helt smärtfritt, konstaterar hon.
– Det är en process. Men alla –
både män och kvinnor – skulle vinna
på det. För männen mår ju inte heller
bra av att behöva leva upp till en stereotyp som de kanske inte alls känner
sig hemma i.
Hur har intresset från Sveaskog
varit för studien?
– Det har varit superspännande att
jobba med en så stor och mångfacetterad organisation. Det finns flera eldsjälar i Sveaskog som gärna vill jobba
med jämställdhet, men det gäller att
det inte stannar där.
Faktum är att det redan nu finns
en stor mångfald av människor i
Sveaskog, menar hon.
– För Sveaskogs del handlar det
nog mycket om att synliggöra alla de
sorters människor som redan jobbar
i företaget, säger Maria Johansson.
Medarbetare
utbildas i
jämställdhet
Under hösten och vintern
genomgår alla medarbetare på
Sveaskog en utbildning i jämställdhet, med fokus på genus,
normer och jargong.
2013 satte Sveaskog upp ett mål:
fram till år 2020 ska andelen kvinnor
i företaget öka från 20 till 30 procent.
– Vi vill kunna rekrytera de bästa
kompetenserna från hela arbetsmarknaden, inte bara välja bland
hälften av befolkningen, säger Karin
Ericsson, HR-chef på Sveaskog. Vår
vision är att vara det ledande skogsföretaget. För att nå dit behöver vi
engagerade medarbetare med olika
kompetenser och bakgrunder
Efter att Luleå tekniska universitet
hösten 2013 gjorde en kartläggning
av jämställdheten på Sveaskog
fungerade forskarna under en period
som stöd i företagets jämställdhetsarbete. De föreslog också en rad
åtgärder. En av dem var att de såg ett
behov av att höja kompetensen när
det gäller jämställdhet. Därför pågår
idag en webbaserad utbildningssatsning inom hela Sveaskog.
– Utbildningen är ett led i strävan
efter att bli en attraktivare arbetsgivare – för både män och kvinnor
– och fokuserar på genus, normer,
jargong och hur man skapar en
inkluderande arbetsplats, säger
HR-specialist Lisa Liljenstrand.
Hon menar att jämställdhetsarbetet på Sveaskog har en stark koppling till företagets värdegrund.
– För att förankra våra värderingar
tog vi för några år sedan fram ett
värdegrundsspel, som består av diskussionsfrågor inom olika områden,
bland annat jämställdhet.
Hur jämställt är Sveaskog idag
enligt dig?
– Glädjande nog verkar det gå i
rätt riktning. När vi jämför svaren i
vår medarbetarundersökning från i år
med svaren från 2013 på frågan om
kvinnor och män behandlas lika inom
Sveaskog, har andelen som anser
det ökat från 53 till 68 procent bland
kvinnorna och från 81 till 83 procent
bland männen.
FORUM SVEASKOG
21
GMO
GMO
HOT ELLER
MÖJLIGHET?
Forskningen kring genetiskt modifierade träd går framåt.
Men är Europa och Sverige redo att ompröva den lagstiftning
som hindrar en kommersiell utveckling?
Markus Wilhelmson
22
FORUM SVEASKOG
FOTO: MAGNUS BERGSTRÖM
Innovation
—
Ove Nilsson, professor
i skoglig genetik och
växtfysiologi, har
genom sin forskning
gett världen ny
kunskap om växter och
träds blomning och
knoppsättning.
I
nom jordbruket började genetiskt
modifierade grödor, GMO, att användas
kommersiellt 1995. Idag är tio procent
av världens jordbruksmark täckt med
genmodifierade grödor. Två decenniers
samlade erfarenheter av GMO är av
intresse också för skogsbruket.
– Utvecklingen globalt inom skogsindustrin
följer den inom jordbruket. Ju mer erfarenhet
vi får därifrån, desto mindre osäkerhet om riskerna med GMO, säger Ove Nilsson, professor
vid SLU-delen av Umeå Plant Science Center
som är en av de starkaste forskningsmiljöerna
i världen inom skogsbioteknik.
På Umeå Plant Science Center arbetar 40
olika forskargrupper och närmare 200 personer från 45 olika länder, bland annat med genteknik. Forskningen bedrivs i nära samarbete
med industriella parter som Sveaskog.
– Vi vill förstå basala mekanismer hos de
gener som kontrollerar olika egenskaper hos
växter, inklusive träd, och använda kunskapen till att ta fram nya metoder och verktyg
för skogsindustrin, säger Ove Nilsson.
Forskningen i Umeå bedrivs kring ett
antal huvudspår: trädets tillväxt, vedfibrernas
längd, styrka och vedkemiska egenskaper, och
trädets anpassningsförmåga till årstider, vilket
kan vara betydelsefullt för att möta klimatförändringar.
Vad skiljer då genetisk modifiering och
klassisk förädling?
– I klassisk förädling korsar man olika
träd med varandra och skapar tusentals nya
genkombinationer i organismen, säger Ove
Nilsson. Man har egentligen ingen aning om
vad man gör, utan är bara intresserad av vilka
egenskaper avkomman får. Med GMO inriktar
vi oss på enskilda gener och förändrar aktivitet och funktion i de här generna. I min värld
är genetisk modifiering bara en mer kontrollerad variant av växtförädling.
Ändå skiljer sig lagstiftningen åt mellan de
två teknikerna.
Ove Nilsson menar att det inte finns någonting i tekniken kring genmodifiering som är
farlig. Den är bara ett verktyg. Det intressanta
är vilka egenskaper växten får, och därför
borde lagstiftningen vara fokuserad på det.
– Forskarsamhället har så gott som enhälligt pekat på att den lagstiftning som finns i
Europa idag är fullständigt ologisk och inte
baserad på vetenskap. Vi kan forska fram ett
träd med exakt samma egenskaper genom
konventionell växtförädling som med genetisk
förädling. I det ena fallet finns ingen reglering,
men i det i andra fallet behöver man gå igenom en oerhört kostsam regulatorisk process,
säger Ove Nilsson.
Umeå
FORUM SVEASKOG
23
Innovation
Inom EU har det
hittills gjorts ett 70-tal
fältförsök med GMOträd som popplar,
fruktträd, björk, gran
och tall.
I delstaten North Carolina
i USA har man även ansökt
om tillstånd för att få
introducera en genetisk
eukalyptushybrid som är
resistent mot frost.
På Hawaii i USA har
virusresistenta papayaträd
planterats. Problemen
med det så kallade PRSVviruset har varit så stora att
produktionen av papaya
har mer än halverats sedan
1992. Utan dessa genetiskt
modifierade träd skulle
papayaodlingen ha slagits
ut helt.
Ove Nilsson och hans kollegor får ofta
frågan varför de forskar kring GMO när
resultatet ändå inte går att kommersialisera.
Kommer forskningen någonsin till praktisk
användning? Hans bedömning är att när kunskapen om genetisk modifiering ökar, liksom
insikten om vilka möjligheter den kan föra
med sig, kommer också opinionen att svänga.
– Men naturligtvis krävs långsiktiga fältförsök för att säkerställa att genmodifierade träd
inte för med sig några negativa konsekvenser,
precis på samma sätt som i den klassiska
förädlingen, säger Ove Nilsson.
De risker som kritikerna lyfter fram är dels
att nya träd skulle börja sprida sig i en ny
ekologisk nisch och att utvecklingen är svår
att förutse, men också att en för ensidig användning skulle äventyra genetisk variation.
Förespråkarna pekar, å sin sida, bland annat
på möjligheten att skapa träd med bättre
motståndskraft mot exempelvis rotröta och
snytbagge samt att träden kan producera mer
biomassa på kortare tid.
– På sikt kan vi ta fram träd som behöver
mindre mängd näring eller vatten för att få
samma tillväxt. I ett framtida klimatscenario
kan det bli betydelsefullt, säger Ove Nilsson.
Debatten kring genmodifiering har hittills
främst kretsat kring jordbruk. Ibland har de-
24
FORUM SVEASKOG
Brasilien godkände
tidigare i år det första
genetiskt modifierade
eukalyptusträdet för
kommersiell odling.
Trädet har kraftigt ökad
biomassatillväxt under
de första åren.
batten saknat nyanser, menar Olof Johansson,
chef för Skogsskötsel och Miljö på Sveaskog.
– Nu tycks opinionsläget och debatten vara
under förändring. Det finns en större acceptans, åtminstone i Sverige, för att GMO kan få
stor betydelse för försörjning av både livsmedel och förnybara drivmedel i framtiden. I EU
är debatten dock fortfarande ofta svart och
vit, säger han.
De politiska partierna i Sverige är splittrade i frågan. Inför valet till EU-parlamentet
förra året genomförde Sveriges Radio en
enkätundersökning om de politiska partiernas
inställning till GMO. Folkpartiet, Moderaterna
och Sverigedemokraterna var mest GMO-positiva och ansåg att systemet i EU bör göras
mer tillåtande. Kristdemokraterna och Centern uttryckte en försiktigt positiv inställning,
medan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet,
Miljöpartiet och Feministiskt Initiativ var mer
GMO-skeptiska.
Olof Johansson konstaterar att skogsindustrin följer forskningen och den politiska
debatten.
– Huruvida GMO kommer att få stor
betydelse för svensk skogsindustri i framtiden
återstår att se. En fördel med den forskning
som nu bedrivs är att vi får större kunskaper
när det gäller skogsträdsförädling generellt,
säger han.
På en yta av 15 hektar
i nordvästra Kina, mot
Gobiöknen, har man
planterat popplar som ska
bilda ett grönt bälte och
stoppa ökenspridning.
Popplarna har ett inbyggt
insektsgift, vilket gör dem
resistenta mot skadedjur.
Området kallas Green Great
Wall och kommer när det
är färdigt omkring 2050 att
vara 450 mil långt.
Möte med
SKOGLIG
KULTURKROCK
FOTO: KRISTOFER LÖNNÅ
F
MILAN
RUPERTSSON
Ålder: 38 år.
Bor: Stöde
Familj: Maken
Lennart och bonussonen Esteban, 7 år,
barnen Linnéa, 3,
och Ines, 1,5 år.
Företag: Driver Ifab
AB, ett skogsföretag
som tar sig an skogsavverkning, röjning
och gallring.
rån Kongo och den glamorösa modebranschen till Västernorrland och
skogsbranschen. På bara tre år har
Milan Rupertsson, 38 år, lyckats med konststycket att starta eget företag inom skogsbranschen och lära sig flytande svenska.
Vad hade du för erfarenhet av skogen
innan du flyttade till Sverige?
– Absolut ingen alls. Jag hade knappt varit ute i skogen innan jag flyttade hit. I Kongo
är man inte ute i någon skog på samma sätt
som man är i Sverige. Så, när jag kom hit och
flyttade ihop med min man, hade jag tänkt
fortsätta att jobba i modebranschen.
Men så blev det inte.
– Det var hårdare konkurrens än vad jag
trott inom modebranschen här i Sverige.
Och jag är rastlös och vill inte leva på bidrag,
så jag började fundera på att göra något
annat. Men när min make Lennart istället
föreslog att skulle börja i skogsbranschen
ville jag inte alls till en början.
Vad fick dig att ändra dig?
– Dels insåg jag ganska snabbt att vi
behövde två inkomster, dels började jag följa
med Lennart ut i skogen och insåg att det
inte alls var så dumt. Men det var inte lätt
till en början. Jag fick mina svensklärare att
hjälpa mig att översätta dokumenten från
Bolagsverket och andra juridiska dokument.
Sedan gick allt fort. Jag startade företaget
och köpte en begagnad skördare.
Hur har det gått sedan du startade
företaget, du har bland annat fått pris som
Årets nybyggare 2013?
– Vi har numera två anställda och flera
säsongsanställda. För prispengarna som
företaget fick investerade vi i nya maskiner
och vid det senaste bokslutet omsatte vi
drygt 2,2 miljoner kronor.
Hur ser en arbetsdag ut för dig?
– Vi har två små barn som båda är prematurer. Därför har jag bott långa perioder
på sjukhuset med dem. Men, som egenföretagare finns det ingen ledighet, så jag har
jobbat från sjukhuset.
FORUM SVEASKOG
25
Profilen
”Vi kan inte bli fossilfria
utan biomassa”
Sveriges energiminister Ibrahim Baylan menar att vi står
inför större energipolitiska utmaningar än många tror.
Lösningen kan heta biomassa.
Johan Persson
H
ur menar du?
– Det är svårt att se att någon skulle vilja
investera i ny kärnkraft med tanke på de
kostnader det är förknippat med, och med
de villkor som riksdagen har satt upp: inga
subventioner, inga garantier. Hur ska då
lösningen se ut? I det sammanhanget lyfter jag fram skogsbranschen. Redan idag använder vi mer biomassa än vad
folk tror. Vi producerar nästan lika mycket el ur biomassa
som ur vindkraften. Jag tror att vattenkraften kommer
att förbli vår energimässiga ryggrad. Och vi får mer och
mer energi ur vindkraft och solenergi. Men det som kallas
effekten är den stora utmaningen, att vi har energi året runt.
Och där tycker jag att vi ska se den stora potentialen som
finns i biomassa.
Forskare menar att dubbelt så mycket energi kan
genereras från biomassa utan några ingrepp i vårt hållbara
skogsbruk. Vad krävs från ditt politiska håll respektive
näringslivets håll för att få ut biomassans fulla potential?
– Energipolitikens största utmaning är inte det man
skulle kunna tro just nu: ja eller nej till kärnkraft. Utan jag
tror att vår största utmaning är att ny elproduktion har i
princip noll i marginalvinst. Hur ska man då investera?
Ingen vill investera för att sedan betala för sin produktion.
Det är energipolitikens största utmaning. Ska man betala
bara för elmängd eller ska det finnas fler parametrar? Jag
har gett Energikommissionen i uppdrag att arbeta så öppet
och dialogorienterat som möjligt. Jag skulle därför gärna
se en dialog med skogsbruket kring hur de själva ser på sin
potential. Vi har redan idag enormt mycket restprodukter
från skogen som går in i systemet, men vilka initiativ förespråkar de för att vi ska kunna ta nästa steg?
Du är idel öra för Sveaskogs och skogsbrukets förslag
och tankar?
26
FORUM SVEASKOG
Emil Nordin
– Ja, jag skulle välkomna ett samtal med dem kring
hur de ser på saken. Jag har bett Energikommissionen att
arbeta faktabaserat, till skillnad från debatten kring kärnkraften som handlat mycket om känslor. Kommissionens
arbete är inriktat på att skaffa sig nya kunskaper, och ha
dialog med miljöorganisationer och olika branscher.
Statsminister Stefan Löfven talade i sin regeringsförklaring hösten 2015 om målet att Sverige ska bli fossilfritt. Är satsningar på biomassa ett verktyg för att nå dit?
– I allra högsta grad. Vi har med hjälp av biomassa
bidragit till att i princip byta ut nästan alla fossila källor
inom uppvärmningssektorn. Dagens stora energiutmaning
som vårt samhälle står inför är kring transporterna. Här
tror jag att biomassa och bioenergi kan spela en avgörande
roll, inom såväl persontransport som för tunga transporter.
Jag tror inte att vi kan bli fossilfria utan biomassa i det korta och medellånga perspektivet.
Dessa frågor berör inte bara Sverige, de är globala.
Vilken uppfattning har dina politikerkollegor inom EU
kring biomassa som energilösning?
– Tyvärr har jag fått uppfattningen att det finns en
misstänksamhet och en skepsis kring det här, såväl inom
myndighetssfären som hos miljöorganisationer. Det grundar
sig i en bristande kunskap kring hur vi och Finland arbetar
kring biomassa. Nej, det går inte att förneka att det funnits
exempel på skogsskövling, men det vi håller på med är
så långt från skogsskövling man kan komma. Sverige har
ett hållbart skogsbruk med nettotillväxt samtidigt som vi
använder mer råvara från skogen än någonsin tidigare. Sverige har idag 80 procent mer skog än för hundra år sedan.
Vår utmaning är därför att visa dem att det är fullt möjligt
att kombinera hållbart skogsbruk med utnyttjande av biomassa, annars riskerar vi att vi får samma bekymmer med
beskattning av biomassa som vi fått med biodrivmedel.
—
Ibrahim Baylan har bjudit
EU-kommissionärerna Maros
Sefcovic och Miguel Arias
Canete till Sverige för att visa
upp svenskt skogsbruk.
FORUM SVEASKOG
27
28
MÖR
FORUM SVEASKOG
Mörrum hade kunnat vara en av
alla slumrande orter på landsbygden. Men istället är det en blomstrande, internationell turistort.
Tacka laxen för det.
Janna Li Holmberg
Lina Alriksson
RUM
UNDERVERKET I
FORUM SVEASKOG
29
Dokument
P
å Parkgatan som löper längs med
Mörrumsåns virvlande vatten ligger
Bringséns sportfiske. När makarna
Berne och Lena Bringsén startade
butiken i Mörrum för 25 år sedan var
det den första fiskebutiken på orten.
– Sedan dess har mycket hänt, säger Berne
Bringsén. Under lågsäsong tycker vi om att
resa ut i världen. När vi berättar varifrån vi
kommer, känner alla till Mörrum. Orten har
utvecklats till en välkänd fiskeort.
Idag har blekingska Mörrum flera renodlade fiskebutiker. På orten finns restauranger,
hotell, kafé och bageri, pizzerior och två mataffärer. Ovanligt stort utbud för en ort med
3 700 invånare.
Inne på den lokala ICA-butiken i ena
änden av Parkvägen packar Erik Gerhardsson upp varor. Han driver butiken som ligger
mittemot konkurrenten Coop.
– I vanliga fall hade det inte funkat med två
dagligvaruhandlare på en sådan här liten ort.
Men vi har strålande siffror år efter år, säger
Erik Gerhardsson.
30
FORUM SVEASKOG
Från maj till september varje år nästintill
invaderas lilla Mörrum av fler internationella turister än svenskar. I år var de omkring
250 000 stycken, mestadels från Österrike,
Danmark, Tyskland och Schweiz. En av dem
är Claudia Lidenback från Hamburg.
– I år är det fjärde gången som jag kör hit.
Det är fisket och friluftslivet i Mörrum som får
mig att återvända. Igår fick jag min första lax,
på tio kilo, säger hon.
Nere vid Mörrumsåns livliga vatten skymtar
fiskare och turistande flanörer. Den nästan 18
mil långa ån som mynnar ut i Pukaviksbukten
är Sveriges mest berömda lax- och havsöringälv. Fisket i Mörrum omsätter omkring 50
miljoner kronor om året och skapar uppemot
50 arbetstillfällen, uppger Ola Söderdahl. Han
är platschef på Mörrums Kronlaxfiske, ortens
stora sportfiskedestination sedan 1941.
– Om inte allt så åtminstone oerhört mycket kretsar kring turism. Det är en gammal
bruksort som under många år brottats med
nedlagd eller flyttad tillverkning.
Dokument
Idag sysselsätter turismen och kringservice
istället väldigt många, och man är oerhört
stolt över och mån om fisket i byn, säger Ola
Söderdahl.
Årets säsong är den bästa på många år
med 15 000 sålda fiskedagar. Förklaringen
är att det finns mer av varorna som lockar
långväga turister och fiskare till Mörrum: lax
och öring.
– Det finns flera skäl till att fiskuppgången är större. De viktigaste skulle jag säga är
minskade kvoter i havet, alltså för yrkesfisket,
vilket möjliggör att fisken istället kan leka i
ån. Men naturligtvis spelar även den ökande
catch & release-kulturen stor roll, säger Ola
Söderdahl.
Han menar att fiskekapaciteten och turismen i Mörrum har möjlighet att växa ännu
mer de närmaste åren i och med den planerade rivningen av kraftverket i Marieberg i
Mörrumsån, som inte varit bra för laxen och
öringen, samt genom att man kan försöka
locka en breddad kundgrupp till byn.
Än mer turister och en mer utvecklad
turistnäring i Mörrum skulle vara välkomnad
av trebarnsfamiljen Svanberg, som arbetar i
Karlshamn men väljer att bo i Mörrum.
– Här har vi nära till dagis och natur. Samtidigt bidrar de utländska turisterna till puls och
—
”MÖRRUM HADE
INTE VARIT NÅGONTING UTAN FISKET.”
till liv och rörelse. Utan dem hade det varit en
betydligt tråkigare ort, säger Lisa Svanberg.
Laxens påverkan på orten är tveklös.
Mörrum hade kunnat vara en av alla slumrande orter på landsbygden. Men istället är det en
blomstrande turistort med en kvarts miljon
besök varje år. De många småföretagarna och
Mörrumsborna har laxen att tacka för det.
Det menar Nina Johansson som driver Ninas Konditori ett stenkast från både Bringséns
sportfiskebutik och den lokala Ica-butiken i
Mörrum. Sedan starten för tio år sedan har
rörelsen expanderat för varje år. Idag har hon
14 anställda från orten.
– Mörrum hade inte varit någonting utan
fisket. Fisket gynnar alla, säger hon.
Mörrum
FORUM SVEASKOG
31
—
Toppfågeljakt pågår
mellan 15 november
och 31 januari.
32
FORUM SVEASKOG
MED
SIKTET PÅ
TOPPFÅGEL
På breda björkskidor och med gevär på ryggen är Anders
Almäng en av de 25 000 svenskar som varje år jagar på
Sveaskogs mark. Forum Sveaskog följde honom till ett
av Sveriges mest rovdjurstäta områden, Orsa Finnmark.
Erik Ardelius
FORUM SVEASKOG
33
Jakt
D
et är morgonljus och termometern visar negativt tvåsiffrigt.
På en myr med meterdjup snö
trycker Anders Almäng kikaren
tätt mot ögonen. Han låter
blicken svepa över snötäcket
med de färska järvspåren innan det runda
kikarögat letar sig upp till de snötunga talltopparna. Det är där de brukar sitta, tjädrarna.
Det har gått 30 år sedan han sköt sin första
tjäder, 30 år sedan 50-åringen blev fast. Förutom några år när barnen var små och familjen
tog mest plats har han jagat på vintrarna. Nu
är han ute ett par, tre gånger i veckan, när
inte jobbet som skogsskötselchef eller vädret
står i vägen.
– Det handlar om hela naturupplevelsen.
Att utan ansträngning ta sig fram i ett orört
vinterlandskap. Det måste upplevas.
Förutom avlägsna hundskall som ekar över
dalgångarna är landskapet tyst. Anders lägger
ner kikaren.
– Det är här vildmarken börjar. Härifrån
och norröver blir landskapet mer norrländskt.
Anders Almäng skidar vidare. Ömsom pulsande, ömsom glidande. Hela tiden går hans
huvud som en pendel över myren. Hela tiden
med spaning på de avbetade trädtopparna där
tjädrarna brukar sitta. Bäst chans att få syn på
dem är under tidig morgon och i skymningen
när de är hungriga. Orrarna och riporna betar
ofta björkris som sticker upp ur snötäcket.
Plötsligt kastar Anders sin vita vinterkeps ner
i snön. Han kupar händerna som två paraboler
bakom öronen och riktar dem mot skogen.
Han väntar. Lyssnar. Sedan hör han de dova
vingslagen när tjädertuppen landar en bit bort.
34
FORUM SVEASKOG
Anders tar upp kikaren igen och blickar
in mot skogspartiet där han såg hur en gren
vajade till vid landningen. Han tar ut den
förmodade flygriktningen och börjar sakta ta
sig in mot skogen, mot tuppen.
– Får jag syn på honom i ett träd återstår
bara att ta sig närmre utan att bli upptäckt,
och sedan skjuta utan att det är grenar i vägen.
Det är sällan man kommer närmre än 150
meter, och är det över 200 meter är det enligt
Anders Almäng en utmaning att träffa. Men
till skillnad från orren kan tjädern sitta kvar
trots att det viner bly i luften. Vid ett tillfälle,
när Anders inte var mer än tjugo år fyllda,
sköt han nio skott innan fågeln föll.
I skogen där han söker vidare är det bara
en lavskrika som flyger mellan träden. Efter
en stunds sökande i skogspartiet där tjädern
landade ger Anders upp. Istället blir det lunch
vid en fäbod där träet har färgats grått.
Under de elva år som Anders Almäng har
jagat i området norr om Orsa har fågelbeståndet pendlat i antal. Under årets jaktsäsong,
sedan snön föll, har han lyckats skjuta två
stycken tjädrar.
– Förra året var nog det sämsta, men nu
tror jag att det är på väg upp. Är det gott om
sork och möss så äter räven mycket sådant.
Då skonas tjädern.
Dagens åtta timmar i skogen bjuder på två
tjädertuppar, en tjäderhöna, ett par fjällripor,
och mycket spår av orre. Men idag rör Anders
Almäng inte geväret.
– För mig är tjusningen mer än själva jakten. Och som tur är har jag ändå två tjädrar
hemma i frysen.
FAKTA
Toppfågeljakt är en
slags smygjakt där
jägaren bär vita kläder och tar sig fram
på skidor. Eftersom
jakten ofta sker under
relativt komplicerade
förhållanden, där
sikten försämras på
grund av snö, vind
och grenar, kräver
den skickliga jägare.
Toppfågeljakten pågår mellan 15 november och 31 januari.
—
”FÖR MIG ÄR TJUSNINGEN MER
ÄN SJÄLVA JAKTEN. OCH SOM
TUR ÄR HAR JAG ÄNDÅ TVÅ
TJÄDRAR HEMMA I FRYSEN.”
Orsa Finnmark
FORUM SVEASKOG
35
Vi på Handelsbanken
pratar gärna skog och
lantbruk med dig.
Välkommen in.
Handelsbanken Skog och lantbruk
Namnlöst-5 1
2015-11-03 13:22
I VÅTT
OCH TORRT
Avverkningar på fuktiga marker är svårplanerade då
de är helt beroende av vädret. Lösningen kan stavas
samarbete mellan flera olika entreprenörer.
Katrin Hellström
SE MER
Fler bilder
hittar du på
sveaskog.se
FORUM SVEASKOG
37
Skogsbruk
K
vistar knastrar och
torr jord dammar kring
fötterna på avverkningsledaren Peter Andersson
när han rör sig i skogen
väster om uppländska
Örbyhus. Efter några veckors uppehåll under en annars regnig sommar
har marken torkat upp ordentligt.
Och torkan kom lägligt. Sedan
maj har Peter Andersson och hans
kollega Johan Alfredsson inväntat rätt
tidpunkt för avverkning, men förhindrats av dålig bärighet.
– Vanligtvis är området extremt
fuktigt. Det har hittills varit omöjligt
att genomföra arbetet, säger Peter
Andersson.
När väderprognosen i slutet av
augusti visade höga temperaturer och
uppehåll tog han och Johan Alfredsson därför tillfället i akt.
– Vi fattade beslutet ena dagen och
satte igång arbetet nästa. Det var en
chansning, helt enkelt.
Arbetet underlättas av moderna,
lätta skördare och skotare. Deras
breda och täta band och en jämn
viktfördelning skonar den mjuka marken. Men förutom de problematiska
markförhållandena utmanas de också
av den knappa tiden. Väderprognosen
spår regn inom tre veckor – innan
dess ska 7 300 kubikmeter avverkas.
Lösningen blev att anlita två
entreprenörer, Kånsab och LT Skog,
som med hjälp av sina respektive
underentreprenörer Öskebohyttan
entreprenad och Bengtsbo skogsentreprenad, samarbetar med totalt två
skördare och tre skotare på plats.
Samarbetet innebär att de kan avverka omkring 700 kubikmeter per dag.
Uppskattningsvis klarar en ensam
entreprenör omkring 300 kubikmeter
per dag.
Båda entreprenörerna arbetar
för Sveaskogs resultatområde Norra
Bergslagen, men vanligtvis på olika
håll. Trots snabba beslut och ovanligt
snäva tidsmarginaler har samarbetet
flutit på utan komplikationer.
Skördeföraren Andreas Nilzon
38
FORUM SVEASKOG
—
”ENTREPRENÖRER MÅR
BRA I SVEASKOG.”
från Kånsab menar att det till stor del
beror på att Sveaskog har byggt upp
goda relationer med entreprenörerna
genom långvarigt samarbete.
– Entreprenörer mår bra i Sveaskog,
eftersom de försörjer industrin med ett
jämnt virkesflöde. Det hade varit mer
komplicerat om man hade samarbetat
på en privatägd mark, säger han.
Flera av de som är engagerade i avverkningen i Örbyhus har dessutom
jobbat tillsammans förr.
– Det känns som att tiden då
entreprenörer såg varandra som
konkurrenter är förbi. Idag är det inga
konstigheter att arbeta tillsammans
på det här viset, säger Andreas Nilzon
och får medhåll av skotarföraren
Jörgen Eriksson som är anställd på
Öskebohyttan entreprenad.
– Så länge man har en bra plane-
ring och kommunikation fungerar det
utmärkt, säger han.
För två år sedan introducerade man
en leanprocess inom Sveaskog, kallad
Mitt Tillväxts System (MTS), som ska
effektivisera och leda till ständiga
förbättringar.
– Vi har ännu inte involverat våra entreprenörer i det,
men tanken är att vi ska
göra det. Den här avverkningen är ett
Örbyhus
bra exempel på
att vi har mycket att
vinna på ett effektivt
samarbete, säger
Peter Andersson,
som håller dörren
öppen för liknande
samarbeten framöver.
—
Avverkningsledaren Peter
Andersson har inväntat exakt
rätt tidpunkt för avverkning.
Vi vill göra gott för dig,
för skogen, för Sverige
Som Sveriges största skogsägare känner vi ett ansvar
för att alla vi gör affärer med blir nöjda. Det gäller
våra många lokala kunder, entreprenörer vi anlitar och
alla privata skogsägare som vi samarbetar med runt
om i landet. En bra affär för dig som skogsägare kan
handla om att vi plockar fram största möjliga andel
timmer ur din skog. Att kvaliteten på arbetet vi gör i
skogen är hög. Och att din skog tillsammans med vår
egen bidrar till att lokala kunder får tillgång till den
klimatsmarta råvara de behöver.
Kontakta din virkesköpare på sveaskog.se, eller 0771-78 71 00.
977-3688 Vi vill göra gott_virkesköpare_200x260.indd 1
2015-11-05 10:51
Byggd för hårda tag i skogen.
Mohedas skogsvagnar är konstruerade för hårt arbete i våra nordiska
skogar. Vi har ekipage både för dig som arbetar heltid i skogen och
för dig som ger dig ut några veckor per säsong. Vagnarna tål tuffa tag
och tung last, och de kraftfulla kranarna med sin långa räckvidd gör
arbetet i skogen effektivt och lönsamt.
En skogsvagn från Moheda har högt andrahandsvärde - ett gott betyg
om något.
Se hela modellprogrammet på www.mohedasystem.se
FTG Cranes AB
Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors
Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39
E-mail: [email protected]
www.ftgforest.com
NYTT
BAND
FÖR
ÖKAD
BÄRIGHET
NYTT
BAND
FÖR
ÖKAD
BÄRIGHET
NYTT
BAND
FÖR
ÖKAD
BÄRIGHET
NYTT BAND FÖR ÖKAD BÄRIGHET
Vi har
fram
ett
nytt
Vi tagit
har tagit
fram
ett nytt
Vitagit
har
fram
ett nytt
Vi
har
tagit
fram
ett
nytt
bandband
somband
är
litesom
är bredare,
lite bredare,
som
ärbredare,
lite
band
som är
lite bredare,
har tätare
mellan
länkarna
har tätare
mellan
länkarna
har tätare
mellan
länkarna
har
mellanbättre
länkarna
ochtätare
därmed
bäochendärmed
en bättre
och därmed
en bättre
bä- bäoch
därmed
en bättre
bärighet
på blöta
och mjuka
righet
på blöta
och mjuka
righet
på blöta
och mjuka
righet
på blöta
ochinnebär
mjuka
underlag.
Detta
underlag.
Detta innebär
underlag.
Detta
underlag.
Detta innebärinnebär
en ökad framkomlighet
en ökad framkomlighet
en framkomlighet
ökad framkomlighet
en
ökad
och
mindre
markskador.
och
mindre
markskador.
och mindre
markskador.
och mindre
markskador.
Mobil 070-39 73 654
Mobil
070-39
73 654
Mobil
070-39
Mobil
070-39
73 73
654654
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
www.canada-band.nu
www.canada-band.nu
www.canada-band.nu
www.barrsaterskogs.com
www.canada-band.nu
Mobil. 070-397 36 54
Mobil.
070-397
36
5436 54
Mobil.
070-397
36 54
[email protected]
Mobil.
070-397
[email protected]
[email protected]
www.barrsaterskogs.com
[email protected]
www.barrsaterskogs.com
www.barrsaterskogs.com
Namnlöst-4 1
2015-02-18 09:01
ANPASSAD
EFTER DINA BEHOV
KÖP EN REJÄLT UTRUSTAD
SEXHJULING FRÅN 111 900:- EXKL MOMS
Slyskydd
Lätt terrängvagn 139 875:- inkl moms, EU-traktor 149 875:- inkl moms
SPORTSMAN 800 6X6 FOREST
Vinsch och
vinschfäste
• Drivaxelskydd fram • Drivaxelskydd bak
• Bukskydd • Vinsch bak • Vinschfäste bak
• Åkerströms radiostyrning av vinsch • Slyskydd fram
VÄRDE TILLBEHÖR
21 970:- INKL MOMS
Kampanjen gäller så långt lagret räcker. Kan inte kombineras med andra erbjudanden. Monteringskostnad kan tillkomma.
WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN
Vinschstyrning
Drivaxelskydd
Bukskydd
Drivaxelskydd
Vinsch
Ett samarbete med Santander Consumer Bank
❶
❷
❼
Korsord
➑
❸
NR 5
❹
FORUM
4-2015
KAN MAN
BADRUM
DRAGSPEL
I VERKLIGHETEN SNO MEN ÄR OMKASTAT PÅ
HETTE EN INTE VIRA
TOMATASK
THANT
ÄR SMÅ
BOKSTÄVER
OCH DUMMA
MÄNNISKOR
KVART
BOXNINGSRING
FYLLER
MAN I
HOJ
SES MED
HÖ
TELEFONI
Ä I OSLO
EFTER JUL
PAPPERSFORMAT
FÖRR PÅ
SALABIL
NIOR
KORT FÖR
CIRKA
TROLLKONST
www.
alinea.nu
TÄTT
SYTT
TYG
BRA SNÖ
TILL BOLLAR
MATTE
UTSÄND
KORT
KALIUM
TVÅ I
DJURENS
TALLINN- ANGES I
NORGE OCH
RIKE
BOR
OHM
DANMARK
VAKT
MORS
HAR MAN
SAGT DET
MÅSTE MAN
SÄGA B
HETTE
OCKSÅ
AARON
KVÄVE
BARACK
LIVSKRAFTEN ENL
EGYPTERNA
GNO
OST
RAR
JUSTERA
FOCKEN
E
TUSEN
DEN
HELIGE
KUNGSFISKEN
DÄR BETALAR MAN
MED KIP
VERKSTÄLLANDE
UTSKOTT
MIN GUD
FÅ FRAM
MALM
NISSE
I USA
SYRE
I
UTE
JAPANSK
TEATER
TESLA
I LONDON
S
ERBIUM
ÄR MEDLEMMARNA
I MENSA
SADE
KORT
V
FÖR TILLFÄLLET
DRAMA
FÖRST
KAN VARG
FÅ FÅR
TECKNARE
HON FINNS
MITT I
GRANNBY
KRYSSA MED FORUM
Vad är väl bättre än att krypa upp i soffan och lösa ett korsord?
Om du knäcker korsordet kan du dessutom vinna ett fint pris.
Mejla ordet till [email protected] senast den 30 december.
Du kan även posta ett vykort med rätt svar till:
Korsordstävling, Forum Sveaskog
Sveaskogs kundcenter
Box 315
952 23 Kalix
1:a pris:
Laptopväska som även
fungerar som ryggsäck.
2:a pris:
Boken Ekoparksresan
om våra ekoparker.
3:e pris:
En ståltermos med
isolerande skruvkork.
4–7:e pris:
Värmande Sveaskogmössa för kalla dagar.
Förra numrets vinnare finner du på:
www.sveaskog.se/forumsveaskog
Rätt ord i nummer 2/15:
VÅRIS
42
FORUM SVEASKOG
L
D ALLROUNDSKOTAREN
F13
med extremt liten vändradie
Med den
gnen
styrbara va
keln
ökas styrvin
4
från 43 till 5
grader.
F10B
F13D
F15D
F18D
Vår skotarserie, från smidiga F10B till kraftfulla F18D, fyller alla marknadens behov från
lättare gallring till tuff slutavverkning. Vi erbjuder dig ett skotarprogram, tillverkat i
Sverige, av högsta kvalitet och kompetens samt ett trevligt bemötande.
KONTAKTA DIN ÅTERFÖRSÄLJARE FÖR MER INFORMATION www.rottne.com
FOTO: HANS-OLOF UTSI
P0STTIDNING B
Returadress:
Sveaskogs Kundcenter
Box 315, 952 23 Kalix
GAMMELTALLEN I NAAKAJÄRVI
Åtta mil norr om Pajala i Norrbotten ligger Ekopark Naakajärvi,
Sveriges nordligaste ekopark,
Området består bland annat av
den brandpräglade tallurskogen
Manalainen med sina nästan
500-åriga tallar, vars grövsta träd
är Gammeltallen som mäter nästan 2,5 meter i omkrets.