Personlig assistans ska vara personlig (PDF

Lika villkor. Tanken med assistansreformen är att den assistansberättigade ska vara delaktig och ha inflytande över hur hjälpen ges.
FOTO: HÅKAN SJUNNESSON
Personlig assistans ska vara personlig
Personlig assistans enligt LSS är
till för den med stora och varaktiga
funktionsnedsättningar, som har be­
hov av hjälp med personliga angelä­
genheter. Hjälpen vara personlig och
ges utifrån personliga behov.
T
anken med lagen är att den assis­
tansberättigade ska vara delaktig i,
och ha inflytande över hur hjälpen
ges. Med hjälp av personlig assis­
tans ska du kunna leva ditt liv som
andra. Med det menas som andra i
liknande livssituation och ålder utan en sjukdom
eller skada. Du kan ansöka om personlig assistans
senast dagen före du fyller 65 år.
Ett grundkrav för att beviljas personlig
assistans är att du har behov av hjälp med ett
eller flera av de så kallade grundläggande be­
hoven. Till dessa räknas personlig hygien, av­ och
påklädning, måltider, att kunna kommunice­
ra med sin omgivning eller annan hjälp som för­
utsätter ingående kunskaper om den funktions­
hindrade.
Det sistnämnda kallas ibland för det ”femte
behovet”. Det kan till exempel handla om att be­
höva hjälp med att strukturera, utföra eller av­
sluta olika aktiviteter. Det kan också gälla om du
PÅ RÄTT SIDA
Magnus Andersson
är koordinator för
rättsombuden på
Neuroförbundet
»Du ska
kunna leva
ditt liv som
andra utan
sjukdom
eller skada. «
har en sällsynt allvarlig sjukdom, eller har be­
hov av ständig tillsyn.
EN ANSÖKAN OM assistans kan göras till både
kommunen och Försäkringskassan. För rätt
till personlig assistans från Försäkringskassan,
vilken benämns assistansersättning, fordras
ett behov på minst 20 timmar per vecka med
de grundläggande behoven. Har du mindre
hjälpbehov tidsmässigt är det LSS­handläggare
på kommunen du får vända dig till.
När du gör din ansökan, som bör ske skrift­
ligt, ska du alltså försöka specificera vil­
ka hjälpbehov du har. Det gäller dels med de
grundläggande behoven ovan, men även alla
andra personliga behov, exempelvis hushålls­
arbete, inköp, ledsagning till och från fritids­
aktiviteter, förflyttningar, hjälp vid arbetssitu­
ationen med mera.
Om du beviljas assistans med de grundläg­
gande behoven, ska du också få hjälp med dina
övriga personliga behov. Men grundkravet är
som sagt de grundläggande behoven, och när
dessa utreds uppskattas den tid du behöver
hjälp med dem. Tiden summeras sedan som
ett antal timmar per vecka.
Med din ansökan ska du också bifoga medi­
cinska intyg som beskriver din funktionsned­
sättning, med fokus på hur den påverkar din
förmåga att utföra de grundläggande beho­
ven. Ett intyg att bifoga är ett så kallat ADL­
REFLEX #3 2015
29
›
PÅ RÄTT SIDA
›
intyg där ”ADL” betyder aktiviteter i dag­
liga livet.
För att få ett sådant intyg tar man kon­
takt med en arbetsterapeut, via en vård­
eller hälsocentral eller kommunen.
Arbetsterapeuten gör sedan ett hem­
besök och intervjuar dig kring dina oli­
ka hjälpbehov. Det är också vanligt att
arbetsterapeuten ber dig utföra vissa mo­
ment inför hen. Därefter sammanställer
arbetsterapeuten dina behov i ADL­be­
dömningen.När det gäller intygen är det
bäst att ha intyg som beskriver situatio­
nen just nu. Särskilt viktigt är detta vid
progressiv sjukdom. Har du en sjukdom
vars symtom varierar så bör du utgå från
en sämre, eller genomsnittlig, dag
EFTER ATT DIN ansökan är gjord kommer
en handläggare (från kommunen och/el­
ler Försäkringskassan) hem och intervju­
ar dig kring dina hjälpbehov. Du kan ha
en annan person, till exempel anhörig,
med vid detta samtal.
Något som är viktigt att tänka på är
att det du säger vid denna intervju, när
det gäller till exempel hur lång tid en viss
hjälp tar, kommer att ligga till grund för
den utredning som handläggaren skri­
ver efter besöket. Med andra ord så bör
du tänka efter noggrant kring dina olika
hjälpbehov och inte bara säga något i för­
bifarten.
EN DEL PERSONER med neurologisk sjuk­
dom slutar att använda vissa kläder, eller
äter bara viss mat som är lättare att till­
laga, eller avstår från aktiviteter. Klassis­
ka exempel är att sluta med skjortor, eller
jeans med knappar, när finmotoriken i
händerna är nedsatt.
Här behöver du vid ansökan ”tän­
ka bort” den eventuella begränsning av
din förmåga som har inträtt. Tänk hur
du skulle gjort som ”frisk” när det gäl­
ler dusch, matvanor eller aktiviteter utan­
för hemmet. För personlig assistans ska ju
kunna göra så att du kan leva som andra.
När det gäller ansökan om personlig as­
sistans har Neuroförbundet tagit fram en
hjälpreda där exempel på olika hjälpbehov
listas. Den kan du använda när du förbe­
reder dig inför mötet med kommunen el­
ler Försäkringskassan, eller skicka in som
en bilaga med din ansökan.
Hjälpredan kan medlemmar i Neuro­
förbundet hämta via juridiksidorna på
www.neuroforbundet.se, bakom inlogg­
ning. Nödvändiga inloggningsuppgifter
får du som är medlem. Där finns också
intressanta exempel på ärenden där med­
lemmar fått hjälp av oss med överklagan­
den till domstol. Jag rekommenderar ock­
så att läsa sidan om att ”ansöka om en
insats”. Om du får ett beslut av kommu­
nen eller Försäkringskassan som du inte
är nöjd med kan beslutet överklagas. Neu­
roförbundets rättsombud kan hjälpa till
med detta. 7
LÄS MER:
4 LSS – lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
4 Prop. 1992/93:159 om stöd och service till
vissa funktionshindrade
2015 firar vi
10
•
•
30 REFLEX #3 2015
•
år