Ladda ner - Bygdeband

Rältlindor
RIKSINTRESSE
Leksands socken (Härads fjärding)
Beskrivning
Historik
Bybebyggelse bestående av två klungor
på var sida om Rältåns utlopp ur
Kvarntjärn. Den västra på liten kulle med svag sydostsluttning och öppen kontakt med ängs- och åkermarker
norr om och på nordvästra delen av
Sjöbotten. Den östra byklungan, en
räcka gårdar i svag västsluttning
mot skogskant, vetter mot Kvarntjärnen och landsvägen från 1930-talet,
som här omges av några mindre inägor.
Till skillnad mot de andra Rältabyarna saknas kända lämningar från
forntiden, förutom en kvadratisk
fångstgrop sydväst om byn. Något
äldre skriftligt belägg för byn har
ej heller påträffats. Det äldsta är
från 1539 då en "Nils ij Lijndom"
nämns i den äldsta skattelängden.
Samma skattebonde återkommer även
1541 resp 1 5 4 9 . För åren 1551 och
1552 finns han under "Reertte", således tillsammans med de andra inbyggarna i Rälta. I skattelängden
1558 upptas 2 nominati. Ett namn
Jöns Persson dyker upp 1571 i både
"årliga räntan", " 1 0 : e t " och "Älvsborgs hjälpskatteregister" under
Rälta. I den senare förteckningen
framstår han som den mest välbärgade i Rälta-byarna och är den enda
som kan identifieras bo i Rältlindor .
Byn ligger i en flack nordväst-sydostlig dalgång med odlingsbar mark
förutom åt nordväst, framför allt åt
sydost och på Sjöbotten.
I söder nedanför en fördämning ligger
f d Lindors bruk av vilket återstår
smedja, sliperi, herrgårdsbyggnad och
några ekonomibyggnader. Nedanför ytterligare en fördämning en välbevarad
kvarn med rosettfönster i gaveln.
Uppefter Rältån nedanför Molnbyggen
resp. Kvarntjärn finns dammhus för
reglering av vattenflödet på sin tid
till bruket. Gårdarna är väl bibehållna med månghussystem och kringbyggdhet. En hel del manbyggnader, enkelstugor, parstugor och sekelskifteshus har ännu kvar sin identitet utan
förödande ombyggnader. Bl a finns ett
välbevarat loft av typisk 1600-talsstil.
Bygatorna är på flera håll trånga med
fin gatumiljö mellan uthuslängor. Vid
bäcken finns förutom dammhuset, klappbryggor och bykgryta och vid bruksmiljön ett mindre elkraftverk. Mitt
emellan de båda byklasarna vid landsvägskorsningen är majstångsplatsen
och en bystuga. Strax söder härom
ett transformatorhus s k dalkulla.
Åkermarken är i hävd med betesdjur.
Speciellt mot norr har en del av odlingslandskapet förbuskats. Bebyggelse av avvikande utseende är fåtalig, några stugor av fritids- och
villakaraktär i byns östra del mot
söder.
I 1 6 6 3 - 6 4 års inventering av bl a
kvarnar uppges "Uthi Lindhåen [Rältån] 6 st:n BäckieQvarnar, som Almogen i Lindha [Rältlindor] . Rältta,
Wästtan- och Östtannorskarlarne,
Item Smedzarfz och Hagekarlarne
brucka".
Inte heller 1668 finns Rältlindor
upptagen under egen rubrik i mantalslängden, utan räknas in under
Rälta. Där anges 12 nominati och
Holstenssons karta uppvisar 7 gårdstecken för Rälta och 4 gårdstecken
för Lindor.
På "jaktplatskartan" 1697 (se under
Norr och Sör Rälta) är "Linden" markerad med hela 7 glest spridda gårdstecken, förutom 6 kvarnar i ån. Dessutom finns 3 gårdstecken längre sö
derut där Korpholen nu ligger.
Uppdelning på byarna Norr Rälta,
Sör Rälta och Rältlindor sker konsekvent först från 1700-talets mitt.
Vid denna tid sker en brytning med
Ljura kapellförsamling och Rältlindor börjar räknas till Leksands församling. I mantalslängden 1766 upp-
120
ges för Rältlindor 13 nominati,
1830:15.
Storskifteskartan uppvisar 7 gårdar
i den västra byklungan och 5 gårdar
i den östra, alla på ännu befintliga
gårdsplatser. Dessutom finns 2 gårdar i Korpholen (se sid 158), som
ligger på mark tillhörig Rältlindor.
Av dessa 14 gårdar är 11 fyrkantbyggda och 3 är kringbyggda.
Slåttermarken är i huvudsak belägen
mellan Kvarntjärnen och Molnbyggen.
40 % av byns ängsmarker finns dessutom vid fäbodar. I ån är 4 kvarnar,
en vid vardera nuvarande fördämningar och dessutom två längre söderut.
Åkermarken ligger framförallt söderut
mot Sjöbotten.
121
Vid den översta kvarnplatsen anlades
på 1840-talet en smedja, kallad Lindors bruk. Det var överste Fredrik
Söderhjelm vid Dalregementet som här
fick privilegier 1841 på ett manufakturverk, 1849 stångjärnsverk. En
herrgårdsbyggnad uppfördes år 1 8 5 0 ,
vilken omkring 1890 flyttades bort.
Den stod närmare byn än den nya manbyggnad som på 1860-talet uppfördes
och ännu kvarstår praktiskt taget oförändrad. Det var en grosshandlare
Bergman Nilsson från Stockholm som
1860 hade förvärvat bruket. 1877 ägdes bruket av B H Alstermark och då
fanns en stångjärnshammare med härd
och 4 spikhammare. Huvudprodukten
var spik, som bland andra ställen avyttrades till Stockholm och Norge.
Vid sidan av bedrevs även en kvarnrörelse och ett mindre jordbruk. I
början av 1890-talet återupplivades
liesmedjan från den första tiden av
gubben Brändström, vilken efterföljdes av hans måg Lars Tiger, ursprungligen från Långö liebruk i Älvdalen.
De s k Tigerliarna var berömda och
uppskattade på sin tid. Man drev även
bl a en benstamp.
Från 1917 bildades Aktiebolaget Lindors Bruk och från denna tid med
tyngdpunkt på 1920-talet tillverkades endast liar med moderniserade metoder av 7 smeder och 2 drängpojkar.
I en prislista från 1919 finns alla
olika modeller upptagna nämligen dessa: Norrlands liar (Hernösands modell) , Mellansvenska liar (Hedemora
modell), Sydsvenska liar (Skåne-Malmö modell), Norska liar (Arendals,
Ringeriks och Rundbroms modell),
Danska liar (Nash modell), Finska
liar (Helsingfors modell) samt Ryska
liar (Petrograd och Reval modell).
Fabriks- och inköpskontor uppges ligga i Ljura, Expeditions- och Räkenskapskontor i Häradsbygden. Verksamheten lades ned mot början av 1930-
talet och bruksinventarierna auktionerades bort.
Idag inrymmer byn ett 30-tal fast
boende, ett aktivt mindre jordbruk.
Värdering
En intressant och välbevarad bymiljö
med enhetlig äldre bebyggelse vid
trånga bygator, å med fördämningar
och mindre bruksmiljö,ingen avvikande bebyggelse av nämnvärd omfattning.
En bebyggelsemiljö av mycket stort
kulturhistoriskt och miljömässigt värde, där, ett bevarande är mycket angeläget.
Lindors kvarn med
kvarndammen i början av 1900-talet.
Lägg märke till
det fina rosettfönstrtet. Foto
Hans Per Persson.
Leksands soekenarkiv.
Smedjan med övre
delen av kvarndammen.
122
Rältlindor
Västra byklasen
från söder. Fr v
Lundkvists, f d
Målargården och
Nygårds.
Viktor Linderkers
gård nära ån i
västra by delen,
den enda numera
levande bondgården. T v är fähuset i timmer.
Bygatan i östra
byklasen med bebyggelsen tätt
inpå vägbanan.
T v del av Knutsgården, i fonden
Back Anders
Anderssons gård,
t h uthus vid
Martin Linds gård.
123