Vårdnadsutredningar och upplysningar enligt FB 6:19 och 6:20

Transcription

Vårdnadsutredningar och upplysningar enligt FB 6:19 och 6:20
Uppdragsutbildningsenheten
anordnar uppdragsutbildning i
Vårdnadsutredningar
och upplysningar enligt
FB 6:19 och 6:20
15 högskolepoäng – avancerad nivå
Ht 2015 - Vt 2016
Stockholm
Vårdnadsutredningar och upplysningar enligt FB 6:19 och 6:20,
15 högskolepoäng – avancerad nivå
Inledning
Innan domstolen fattar beslut i frågor rörande vårdnad, boende och/eller umgänge (VBU) skall
den se till att dessa frågor är tillräckligt väl utredda. Domstolen har därför möjlighet att begära in
upplysningar enligt FB 6:20 respektive utredningar enligt FB 6:19 i dessa frågor från
socialnämnden.
Syftet med såväl upplysningar som utredningar är att ge domstolen ett beslutsunderlag i tvister
om vårdnad, boende och umgänge. I upplysningarna enligt FB 6:20 är syftet att ge domstolen ett
grundläggande faktaunderlag, medan VBU-utredningarna enligt FB 6:19 skall ge ett bredare
underlag samt belysa olika alternativ utifrån barnets perspektiv och bästa, vilket skall utmynna i
såväl riskbedömningar, helhetsbedömningar som konkreta förslag.
Att verkställa sådana upplysningar och framför allt utredningar är mycket kvalificerade
arbetsuppgifter, vilket enligt både lagens förarbeten och Socialstyrelsens handbok från 2012
kräver såväl lämplig utbildning som erfarenhet av socialt arbete. Det kräver självklart också
kunskap och kompetens vad gäller lagstiftning och praxis, kunskap kring barn, vuxna och deras
relationer, särskilt vad gäller kriser och konflikter i samband med separationer, liksom kunskap
och erfarenhet av samtal med barn, kunskap om makt och våld i nära relationer, missbruk,
psykisk ohälsa, m.m. Det behövs dessutom kunskap om utredning och dokumentation,
samtalsmetodik, samverkan, regler, och rättsutveckling, liksom förhandling och konflikthantering.
Socialstyrelsen skriver i sin handbok att förutom grundutbildning såsom exempelvis
socionomexamen och minst ett års erfarenhet av socialt arbete så behöver handläggarna
fortbildning och vidareutbildning i syfte att upprätthålla och utveckla den kompetensnivå som
krävs; ”Personalen bör genom vidareutbildning på magisternivå successivt och planerat fördjupa
sina kunskaper inom området, till exempel samtal med barn, barns och ungas utveckling och
systematiska analys- och bedömningsinstrument.”
Sverige har hittills saknat en sådan vidareutbildning inom detta ämnesområde. Mot bakgrund av
att antalet mål rörande vårdnad, boende och/eller umgänge i svenska domstolar sedan 2006 ökat
med drygt 60% framstår behovet som ännu mera påtagligt. Dessutom har det under de senare
åren på många familjerättsenheter skett ett generationsskifte bland handläggarna, vilket gjort att
mycket kunskap och erfarenhet försvunnit, detta har skapat behov av en mer djupgående
utbildning.
Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal Högskola erbjuder därför nu i samråd med
Familjerättssocionomernas Riksförening (FSR) en sådan utbildning på magisternivå/avancerad
nivå.
Målgrupp/Förkunskapsnivå
Utbildningen riktar sig till främst socionomer verksamma inom kommunal familjerätt eller
jämförlig verksamhet.
Lämplig förkunskapsnivå är högskoleexamen om minst 180 högskolepoäng (120 poäng enligt
tidigare poängsystem) inom socialt arbete, hälsa, vård, omsorg, juridik eller motsvarande.
Deltagare bör även ha minst två års arbetslivserfarenhet efter examen och vara yrkesverksam.
Även andra sökande med adekvat utbildning och/ eller yrkeserfarenhet är välkomna att söka
utbildningen. Behörighet att söka har den som utses och finansieras av sin arbetsgivare.
Kursinnehåll
Utbildningen syftar till att:
- öka deltagarnas förmåga att arbeta med utredningar och upplysningar rörande vårdnad,
boende och/eller umgänge på ett kompetent och korrekt sätt, för barnets/barnens bästa,
- ge deltagarna specifik teoretisk kunskap, förståelse och praktisk färdighet i att genomföra
och skriva utredningar och upplysningar,
- utveckla deltagarnas analys- och bedömningsförmåga i utredningsarbetet,
- öka deltagarnas förmåga att reflektera över och analysera sin egen roll, sitt eget
förhållningssätt och agerande under utredningsprocessen.
Kursen omfattar tre delar, som innehåller föreläsningar av specialister för varje respektive del,
liksom praktiska övningar, grupparbeten, diskussioner, träning/rollspel, skrivövningar, m m:
 Juridiken och rättsprocessen
 Psykologin; barnperspektiv och vuxenperspektiv
 Praktiken; utredningsprocessen; hur utreder man och hur skriver man?
Del 1: Juridiken och rättsprocessen
-
Vad säger lagen? Föräldrabalken, Socialtjänstlagen, Sekretesslagen, osv.
Vad säger Socialstyrelsen i den nya handboken?
Lagar, förarbeten, regler, prejudikat, praxis och anvisningar; vad sägs om syfte, innehåll
och tillvägagångssätt? Vad skall och behöver göras och hur ska det göras? Vad gäller
ifråga om sekretess, dokumentation, etc. Skillnader mellan FB 6:19 och 6:20.
Rättsprocessen; Ett ärendes gång – familjerätt, advokat och domstol – vad kan hända, hur
kan det bli, och hur vill man ha det? En domare, en advokat och en familjerättare
berättar.
Hur ser domare och advokater på en VBU-utredning? Läser de överhuvudtaget
utredningen? Och hur använder de den i processen?
Att bli inkallad som vittne – vad bör man tänka på?
Vad är konflikt och försoning?
Del 2: Psykologin; Barnperspektiv och vuxenperspektiv
-
-
Barnpsykologi; aktuell forskning kring anknytning, barns behov och utveckling,
separation och kris, barn i konflikter, barn med diagnoser, synsätt på umgänge och
växelvis boende vid olika åldrar, etc.
Vuxenpsykologi; reaktioner vid separation, kris och konflikt, anknytningens betydelse för
vuxna, psykisk ohälsa och missbruk, omsorgsförmåga, osv.
Vad säger forskningen i övrigt om t ex vårdnadstvister och dess påverkan på barn och
vuxna?
Samtal med barn; hur gör man? Olika modeller.
Samtal med vuxna; hur gör man? Olika modeller.
Barnperspektiv; vad innebär det rent konkret i våra utredningar? Olika sorters
barnperspektiv; barnrättsperspektiv, FN:s barnkonvention, barnets egna perspektiv, osv
Föräldraförmåga; hur utreder och bedömer vi den?
Kulturkompetens; vad behöver vi veta? Hur ska man se på kulturkonflikter? Olika syn på
familj, äktenskap, skilsmässor/separationer, barn, barnuppfostran och hur ska vi se på
detta i utredningssammanhang?
Våld; våld, hedersvåld, hot, övergrepp och makobalans, etc. Hur utreder och bedömer
man detta?
Vilka värderingar har vi? Syn på familjen, barn- och föräldraroller, könsroller,
jämställdhet, HBTQ, m.m. Reflektion – diskussion.
Min syn på mig själv i rollen som utredare – vad är min uppgift, mitt mål och mina
bevekelsegrunder? Reflektion – diskussion.
Den Eviga Frågan; Vad är barnets bästa? Barnperspektiv på kort och lång sikt.
Del 3: Praktiken; utredningsprocessen; hur utreder man och hur skriver man?
-
Hur gör man en vårdnadsutredning?
Vilka uppgifter skall inhämtas och hur inhämtar man dem?
Dokumentation, journalföring, sekretess
Kontakten med parterna under utredningens gång
Kontakten med domstol och advokater under utredningens gång
Inhämtande av uppgifter från register och andra myndigheter
Samarbete med andra myndigheter, som t ex socialkontor, m.fl.
En eller två handläggare?
Utredningssamtal med vuxna och barn, hembesök, osv; när, var, hur? Enskilda och
gemensamma samtal, m.m.
Referentuppgifter; vilka ska man prata med; skolor, förskolor, läkare, osv.
Personligt sammanträffande, telefon, mail eller brev?
Hur ska man skriva?
Mallar, parternas och barnens uppgifter, uppgifter från referenter, osv
Parternas och referenternas godkännande av sina uppgifter
Riskbedömning och helhetsbedömning, förslag, osv.
Granskning av konkreta exempel och praktiska övningar
Kommunicering/delgivning – hanterande av kommentarer och synpunkter från parterna
Utredningen skickas till domstolen
Kompletterande utredning
Uppföljning; när, var, men framför allt hur?
Del 4: Fördjupningsuppgift och examination
-
Kursen avslutas med att varje kursdeltagare skriver en fördjupningsuppgift som redovisas
inför gruppen.
Undervisningsformer
Undervisningen sker av pedagogiska skäl i grupp om högst 24 deltagare. Undervisningen ges i
form av föreläsningar, seminarier, litteraturstudier, diskussioner och praktiska övningar.
Undervisningen ges under sammanlagt 16 kursdagar, fördelade över två terminer. Seminarierna
syftar till både diskussion och analys av litteratur och erfarenhetsutbyte. Kursen är upplagd så att
deltagarna ska kunna integrera teorier och inläst litteratur med egna praktiska erfarenheter.
Examinationsformer
För att bli godkänd på kursen krävs obligatorisk närvaro vid samtliga föreläsningar, seminarier
och handledningstillfällen, godkänd individuell skriftlig hemtentamen, samt fördjupningsuppgift.
Betygsskalan består av betygen Godkänd eller Underkänd.
Kursstart
Kursen startar i september 2015 och avslutas i maj 2016.
Kursdagar 2015; 22-24 september, 21-22 oktober, 25-26 november
Kursdagar 2016; 26-28 januari, 16-17 mars, 20-21 april och 25-26 maj
Plats
Kursen hålls i Ersta Sköndal högskolas lokaler, Campus Ersta, Stigbergsgatan 30, Stockholm.
För karta se www.esh.se.
Kursansvarig
Bernt Wahlsten, familjerättssocionom, verksam i Göteborgs kommun sedan 1979.
Kostnad
13 750 kr/termin (exkl. moms) Obs! Utbildningen pågår under 2 terminer.
Litteraturkostnader tillkommer.
Utbildningen är en poängberättigad uppdragsutbildning på högskolenivå som skall bekostas av
arbetsgivare eller annan juridisk person.
Information
Information kring utbildningen ges av:
Kursansvarig: Bernt Wahlsten, 070-274 76 20, [email protected]
Studierektor: Jan Pålsson, 08-555 050 13, [email protected]
För information kring anmälan och administration: 08-555 051 19, [email protected]
Hemsida: www.esh.se/uppdragsutbildning
Anmälan
Anmälan (bifogad) sändes till: Ersta Sköndal högskola, Uppdragsutbildningsenheten, Box 441,
128 06 Sköndal eller faxas in på faxnr 08-555 051 65 eller skannas in och mailas till [email protected]
senast 12 juni 2015.
Observera att anmälan behandlas efter inkommet datum, enligt principen ”först till kvarn”. Om du
är angelägen att komma med på utbildningen bör du därför anmäla dig så snart som möjligt.
Anmälan är bindande för arbetsgivaren efter sista anmälningsdagen. Ersta Sköndal högskola
förbinder sig att genomföra kursen under förutsättning att erforderligt deltagarantal uppnås.
Besked om antagning skickas ut till sökanden både via post och e-post ca en – två veckor efter
sista anmälningsdatum.
Litteratur (Listan är preliminär och kan komma att ändras inför kursstart)
Allmänna Barnhuset (2012). Sammanställning av aktuell forskning, kunskap och lagstiftning att användas i
projektet; ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister”. Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
[Elektronisk] Tillgänglig:
http://www.allmannabarnhuset.se/data/files//Projektbeskrivningar/Sammanst_lld_kunskap_i_pro
jektet_Barnets_r_ttigheter_i_v_rdnadstvister.NYdoc.pdf
Broberg, Anders & Granqvist, Pehr & Ivarsson, Tord & Risholm Mothander, Pia (2006).
Anknytningsteori: betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur & Kultur.
Broberg, Anders & Granqvist, Pehr, & Ivarsson, Tord, & Risholm Mothander, Pia (2008).
Anknytning i praktiken: tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur & Kultur.
Edvardsson, Bo. (2003). Kritisk utredningsmetodik: begrepp, principer och felkällor. Stockholm: Liber AB.
Isdal, Per. (2001). Meningen med våld. Stockholm: Gothia förlag.
Kaldal, Anna. (2010). Parallella processer: En rättsvetenskaplig studie av riskbedömningar i vårdnads- och LVUmål. Avhandling. Stockholms universitet. Stockholm: Jure Förlag.
Norrköpings kommun (2012). Barnets röst - om utredande intervjuer med barn och unga. Norrköping:
Norrköpings kommun.
Sjösten, Mats (2014). Vårdnad, boende och umgänge. Stockholm: Norstedts juridik.
Socialstyrelsen (2012). Vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens handbok.
Thorsén, E., Andersson, K., Andersson, L. (2002). Utredningsmetod avseende barn och ungdomar: baserad
på anknytningsteori och sociallagstiftning. Stockholm: Atremi förlag.
Wikan, Unni (2010): En fråga om heder. Stockholm: Ordfront.
Övreeide, H. (2010). Samtal med barn - Metodiska samtal med barn i svåra livssituationer. Lund:
Studentlitteratur.
Referenslitteratur (Listan är preliminär och kan komma att ändras inför kursstart)
Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Med reservation för ändringar. Artiklar kan tillkomma.
ANMÄLAN högskoleutbildning - uppdragsutbildning
Anmälan till utbildning: Vårdnadsutredningar och upplysningar enligt FB 6:19
och 6:20, 15 högskolepoäng
Kursstart: 22-24 september 2015
_________
Sista anmälningsdag: 12
juni 2015
Platser kvar
Kostnad: 13 750 kr/termin (exkl moms). Obs! Utbildningen pågår under
2 terminer. Litteraturkostnader tillkommer.
Anmälan skickas till: Ersta Sköndal högskola, Uppdragsutbildningsenheten, Box 441,
128 06 Sköndal. Faxnr: 08-555 051 65. E-post: [email protected]
Namn:
Arbetsplats:
Adress hem:
Adress arbete:
Postadress hem:
Postadress arbete:
E-post privat:
E-post arbete:
Tel hem och ev. mobil:
Tel arbete:
Personnummer:
Grund- och vidareutbildning:
Yrke:
Huvudsakliga arbetsuppgifter:
Fakturaadress arbetsgivare:
Organisationsnummer:
Till sökande:
Jag anmäler mig till ovanstående utbildning.
…………………………………………………….
Ort/datum
……………………………………………………..
Underskrift sökande
Till arbetsledaren:
Undertecknad har tagit del av kursinnehållet. Kursavgiften
godkänns härmed för samtliga 2 terminer för fakturering till
arbetsgivaren. Anmälan är bindande efter sista anmälningsdagen till vald kursort. Ersta Sköndal högskola förbinder sig att
genomföra kursen under förutsättning att erforderligt
deltagarantal uppnås.
……………………………………………………………………
Ort/datum
……………………………………………………………………
Underskrift ansvarig arbetsledare
………………………………………….………………………...
Namnförtydligande och telnr