Storskalig utrymning - en fråga om samverkan och

Storskalig utrymning - en fråga
om samverkan och flexibilitet
Vilka uppfattningar finns om ett genomförande på lokal och regional nivå
i närheten av kärnkraftverket i Ringhals
Large scale evacuation - a question of collaboration and
flexibility
What are the perceptions about an implementation in local and regional level close to
the nuclear power plant in Ringhals?
Magnus Eriksson
Institutionen för miljö- och livsvetenskaper
Samhällelig Riskhantering
Magisteruppsats 15 h p
Handledare: M a g n u s J o h a n s s o n
Examinator: Finn Nilson
Datum: 2 0 1 5 - 0 6 - 0 5
Sammanfattning
M å n g a s v e n s k a o r g a n i s a t i o n e r h a r i d a g e n bristfällig f ö r m å g a a t t p l a n e r a o c h f ö r b e r e d a e n
s t o r s k a l i g u t r y m n i n g . Enligt MSB:s v ä g l e d n i n g o m u t r y m n i n g 2 0 1 4 a n s e s d a g e n s p l a n e r i n g
o f t a v a r a f ö r l e g a d o c h å t e r f ö r i n g a v e r f a r e n h e t e r s k e r godtyckligt. V i d a r e v a r i e r a r t o l k n i n g
o c h t i l l ä m p n i n g a v g ä l l a n d e lagstiftning. D e n n a u p p l e v s g e n e r e l l t s o m otydlig o c h
a n s v a r s f ö r h å l l a n d e t m e l l a n olika o r g a n i s a t i o n e r b e h ö v e r tydliggöras.
Syftet m e d studien ä r a t t utifrån e r f a r e n h e t e r från internationella e x e m p e l och allmänna
principer f ö r storskalig u t r y m n i n g j ä m f ö r a d e t m e d s v e n s k kontext. H y p o t e s e n ä r a t t
avsaknaden a v e r f a r e n h e t e r från a t t faktiskt g e n o m f ö r a utrymning i större omfattning
s a n n o l i k t p å v e r k a r h u r s a m h ä l l e t s b e r e d s k a p s e r u t i d a g . Vald m e t o d ä r s e m i s t r u k t u r e r a d e
i n t e r v j u e r s o m g e n o m f ö r d e s m e d p e r s o n e r i n y c k e l f u n k t i o n e r vid olika m y n d i g h e t e r p å lokal
o c h r e g i o n a l nivå i H a l m s t a d , Halland. M a t e r i a l e t b e h a n d l a d e s m e d kvalitativ
innehållsanalys. Studien b e s t å r också a v e n fallstudie d ä r Halmstads k o m m u n utgör e n
a v g r ä n s n i n g o c h e t t fall a t t s t u d e r a . R e s u l t a t e t p å v i s a r a t t k u n s k a p o c h f ö r m å g a a t t
g e n o m f ö r a s t o r s k a l i g u t r y m n i n g ä r bristfällig e l l e r s a k n a s . Samtliga o r g a n i s a t i o n e r s o m
deltog i studien s a k n a r praktisk e r f a r e n h e t f r å n storskaliga utrymningar o c h s e r
g e n o m f ö r a n d e t s o m e n s t o r utmaning. Behov finns f ö r åtgärder, dels planering i e g e n
organisation dels g e m e n s a m p l a n e r i n g m e d b e r ö r d a organisationer. Det a n s e s också a t t d e t
finns k o m p e t e n s i n o m o r g a n i s a t i o n e r n a d ä r e x e m p e l v i s Varbergs o c h Kungsbackas
k o m m u n e r tillsammans m e d Polismyndigheten Väst h a r mångårig e r f a r e n h e t a v
u t r y m n i n g s p l a n e r i n g o c h ö v n i n g a r r ö r a n d e k ä r n t e k n i s k olycka. En g e m e n s a m
utbildningsinsats, utifrån a l l m ä n n a principer, m e d målsättning a t t skapa e n g e m e n s a m
inriktning o c h h a n d l i n g s s t r u k t u r f ö r storskalig u t r y m n i n g r e k o m m e n d e r a s .
N y c k e l o r d : U t r y m n i n g , v ä g l e d n i n g , s a m v e r k a n , risk, k r i s b e r e d s k a p
Äbstract
Today m a n y Swedish organizations have w e a k capacity t o plan and prepare for a large-scale
evacuation. According t o MSB:s guide o n e v a c u a t i o n 2 0 1 4 t o d a y s planning is o f t e n considered
o u t d a t e d a n d f e e d b a c k o f experience is d o n e arbitrarily. Furthermore, interpretation a n d application
of existing legislation is varying. The legislation is generally perceived as unclear a n d responsibilities
b e t w e e n different organizations n e e d t o b e clarified.
The p u r p o s e of t h e s t u d y is, b a s e d o n t h e e x p e r i e n c e o f international examples a n d g e n e r a l
principles f o r large-scale evacuation c o m p a r e it w i t h Swedish context. The hypothesis is t h a t t h e lack
of experience actually implementing t h e e v a c u a t i o n o n a large scale is likely affecting h o w society's
p r e p a r e d n e s s looks t o d a y . Semi-structured interviews w e r e conducted with people in key positions
at various agencies o n local a n d regional level in Halmstad, Halland. A qualitative c o n t e n t analysis
was used. The s t u d y also consists o f a c a s e s t u d y w h e r e Halmstad Municipality a n d its proximity t o
t h e n u c l e a r p o w e r plant in Ringhals r e p r e s e n t delimitation a n d a case study. The result d e m o n s t r a t e s
t h a t knowledge a n d ability t o carry o u t large-scale e v a c u a t i o n is incomplete o r missing. All
organizations miss practical experience o f large-scale e v a c u a t i o n s and envision t h e implementation
as a m a j o r challenge. T h e r e is a n e e d f o r planning, in o w n organization and joint with interested
organizations. It is also considered t o b e e x p e r t i s e within t h e organizations, as e x a m p l e Varbergs and
Kungsbackas municipalities t o g e t h e r with Police Authority W e s t has many years o f experience in
e m e r g e n c y planning a n d exercises related t o n u c l e a r accidents. A joint training program, from
general principles, w i t h t h e aim o f creating a c o m m o n f o c u s a n d action structure f o r large-scale
e v a c u a t i o n is r e c o m m e n d e d .
Key w o r d s : Evacuation, guidelines, collaboration, risk, crisis preparedness
Innehåll
Innehåll
1.
Introduktion
1.2 Syfte
2
1.3 Frågeställningar
2
2. Bakgrund
3.
1
3
2.1 Styrdokument
3
2.2 Samhällets krisberedskap
4
2.2.1 Kommunens a n s v a r
4
2.2.2 Sjukvårdshuvudman
5
2.2.3 Polis
6
2.2.4 Länsstyrelsens a n s v a r
6
2.2.5 Regeringens a n s v a r
6
2.3 Vägledning f ö r utrymning
6
2.3.2 ISO 22315 Mass Evacuation
7
2.3.3 Att planera och f ö r b e r e d a e n storskalig utrymning, MSB
7
2.3.4 Länsstyrelsen Halland
7
2.4 Fallstudie
7
2.5 Begrepp och b e t y d e l s e r
9
Metod
10
3.1 Urval
10
3.2 Datainsamling
10
3.3 Databearbetning
10
3.4 Etiska överväganden
11
3.5 Den kvalitativa s t u d i e n s validitet
11
3.6 Fallstudie
12
4. Resultat
13
4.1 Riskidentifiering och planläggning för relevanta å t g ä r d e r
14
4.2 En g e m e n s a m inriktning f ö r utrymning
17
4.3 M e d v e t a n d e g ö r a g e n o m a t t utveckla e n g e m e n s a m handlingsstruktur
18
4 . 4 Innehållsanalysens t e m a
19
4.5 Sammanfattning av innehållsanalysen
19
5. Diskussion
22
5.1 Resultatdiskussion
22
5.2 Metoddiskussion
24
6. Konklusion och Implikation
6.1 Implikation
Referenser
26
26
27
Bilaga 1 - Intervjuguide
1
Bilaga 2 - Informationsbrev
2
Bilaga 3 - Samtycke till deltagande
3
Figur- och tabellförteckning
Tabell 1. T e r m e r och b e g r e p p
Tabell 2. Exempel från kvalitativ innehållsanalys
Tabell 3. Jämförelse MSB vägledning m e d k o d e r f r å n d e n kvalitativa innehållsanalysen
Figur 1. Halmstads k o m m u n s krisledningsorganisation
Figur 2. T e m a och kategorier f r å n d e n kvalitativa innehållsanalysen
9
13
21
8
20
iv
1, i n t r o d u k t i o n
Människa, samhälle och miljö o m g ä r d a s a v h o t av olika slag s o m beroende av skala kan utvecklas till
incidenter, olyckor eller katastrofer. Lärandet och erfarenhetsåterföringen e f t e r olyckor är e n
g r u n d s t e n i samhällets förebyggande a r b e t e , m e n för d e allra allvarligaste och största riskerna saknas
i regel inträffade h ä n d e l s e r a t t s t u d e r a . D a m m b r o t t och kärnkraftsolyckor tillhör risker so m
samhället a n s e r vara o a c c e p t a b e l t höga och a t t d e inte f å r hända. Följaktligen bygger
s ä k e r h e t s a r b e t e t kring s å d a n a risker i s t o r t på scenarier (Rasmussen, 1997). Naturkatastrofer
inträffar å t e r k o m m a n d e runt o m i världen m e d allt s t ö r r e och allvarligare konsekvenser (IPCC, 2012).
Även a n d r a händelser i form av olyckor m e d farliga ä m n e n , tekniska haverier, epidemier eller
terroristhandlingar utgör e t t ständigt n ä r v a r a n d e hot. I e t t förändrat klimat kan dessutom redan
e x i s t e r a n d e risker få helt a n d r a f ö r v ä r r a d e konsekvenser m e d påverkan på bebyggelse, infrastruktur
och samhällsviktig v e r k s a m h e t (MSB, 2013). En g e m e n s a m n ä m n a r e vid m å n g a inträffade katastrofer
ä r påverkan på människor och samhällen i form av dödsfall, personskador, utrymning av d r a b b a d e
och s k a d o r på infrastruktur och miljö. Exempel på h ä n d e l s e r d ä r många människor utrymts hittar vi i
m o d e r n tid i princip utanför Sveriges gränser. Då o r k a n e n Katrina drog in över New Orleans,
Louisiana i USA i augusti 2005 (Broz e t al, 2009) tvingades m e r ä n 800 000 människor i regionen runt
Gulfkusten a t t utrymma till följd av f ö r ö d a n d e vindar och påföljande översvämning.
Evakueringscenter e t a b l e r a d e s i närliggande d e l s t a t e r och cirka 250 000 människor fick hjälp i Texas.
Totalt v a r 45 d e l s t a t e r m e d a t t e r b j u d a hjälp till människor s o m tvingats u t r y m m a (Broz e t al, 2009).
Sydöstra Tyskland och Tjeckien d r a b b a d e s h ö s t e n 2002 av o m f a t t a n d e översvämningar
(Socialstyrelsen, 2006). Översvämningen, s o m orsakades av häftiga regn, fick e n o r m a konsekvenser. I
Prag tvingades cirka 48 0 0 0 m ä n n i s k o r u t r y m m a s och i tyska Dresden tvingades f e m stora sjukhus
m e d m e r ä n 5000 p a t i e n t e r a t t u t r y m m a (ibid.). I m a r s 2011 drabbades d e n nordöstra delen av Japan
av e n kraftig jordbävning, s o m i sin t u r utlöste e n tsunami. En följd av t s u n a m i n var a t t
kärnkraftverket Dai-ichi i Fukushima s k a d a d e s så allvarligt a t t e n kärnteknisk olycka inträffade.
Olyckan l e d d e till a t t myndigheterna b e o r d r a d e utrymning enligt befintliga planer (MSB, 2012). Totalt
u t r y m d e s cirka 3 9 0 000 människor inom e n 2 0 kilometersradie från kärnkraftverket Dai-ichi (Malesic,
Prezelj, Juvan, Polic & Uhan, 2015).
Det finns dock också e r f a r e n h e t e r av olyckor i Sverige d ä r s t ö r r e utrymning genomförts. Den 22 april
1996 s p å r a d e e t t godståg lastat m e d kemikalier u r mellan Kävlinge och Furulund i Skåne
(Räddningsverket, 1999). Inga p e r s o n e r s k a d a d e s i s a m b a n d m e d olyckan. Två av vagnarna lastade
m e d t o t a l t 9 0 t o n a m m o n i a k klarade sig helt från skador, m e n hade lagt sig på sidan bredvid spåret.
Räddningsledaren b e d ö m d e a t t v a g n a r n a utgjorde e n risk och beslutade a t t e t t o m r å d e på 2 km från
olycksplatsen skulle utrymmas. Det ä r d e n s t ö r s t a utrymningen i fredstid i Sveriges historia. 9 0 0 0
p e r s o n e r u t r y m d e s u n d e r n ä s t a n e t t helt dygn (ibid.). Även i Borlänge, Dalarna, har utrymning skett
till följd av e n olycka vid järnvägen (Norling, u.å.). I april 2 0 0 0 spårade e t t godståg, lastat m e d farligt
gods, u r i centrala Borlänge. Fem av v a g n a r n a lade sig på sidan men inget läckage uppstod. I s a m b a n d
m e d röjningsarbetet b e d ö m d e räddningsledaren d e t f a n n s e n risk inom e t t specifikt o m r å d e och
b e s l u t a d e o m utrymning vilket o m f a t t a d e cirka 700 p e r s o n e r (ibid).
En utrym ning kan vara av m e r eller m i n d r e a k u t karaktär. Behov av utrymning kan uppstå akut e f t e r
e n plötsligt u p p k o m m e n h ä n d e l s e u t a n någon s o m helst förvarning. Andra händelser utvecklas u n d e r
e n längre tidsperiod, vilket kan g e e n tidig varning och m e r tid till förberedelser. Förvarningstiden
inför e n f ö r e s t å e n d e h ä n d e l s e ä r av s t o r betydelse f ö r hur framgångsrik e n utrymning kan bli (MSB,
2014). O m e n utrymning kan påbörjas f ö r e e n händelse inträffar kan liv räddas och antalet skadade
r e d u c e r a s (Malesic, Prezelj, Juvan, Polic & Uhan, 2015). Utrymning kan genomföras antingen g e n o m
a t t d e n ä r b e o r d r a d a v e n m y n d i g h e t m e d m a n d a t , r e k o m m e n d e r a d av någon myndighet eller
s p o n t a n g e n o m individuella initiativ. O a v s e t t t y p av utrymning så utgör t i d e n e n viktig roll. En a n n a n
betydelsefull faktor s o m u t g ö r e n u t m a n i n g i s a m b a n d m e d storskalig utrymning är hur individen
uppfattar risken och b e t e r sig (Stein, Duenas-Osorio & Subramanian, 2010). Individens b e t e e n d e och
följsamhet av utrymningsdirektiv b e s t å r av e t t antal sociala och demografiska f a k t o r e r s o m
exempelvis ålder, etnicitet, inkomst o c h o m d e t finns b a r n eller äldre i hushållet (ibid.).
I Sverige finns lagstiftning, t e x lag o m skydd m o t olyckor (2003:778), som g e r vissa befattnings­
havare möjlighet till a t t u t r y m m a b y g g n a d e r och o m r å d e n vid e n olycka eller fara f ö r e n olycka. I
andra länder, d ä r k a t a s t r o f e r s o m kräver evakuering inträffar m e r frekvent, h a r m å n g a l ä r d o m a r o m
regelverk gjorts. En nationell granskning g e n o m f ö r d e s i USA d ä r planer och policys för utrymning i
s a m b a n d m e d o r k a n e r j ä m f ö r d e s (Urbina & Wolshon, 2003). Studien visar generella likheter och
skillnader i tillämpning och g e r förslag p å a n v ä n d b a r a tillämpningar från olika delstater. En s t u d i e
j ä m f ö r d e f ö r b e r e d e l s e r N e d e r l ä n d e r n a o c h Tyskland h a r f ö r extrema översvämningar (Kolen,
Kutschera & Helsoot, 2009). Studien h a d e speciellt fokus p å tidig varning och utrymningsstrategier.
R e k o m m e n d a t i o n e r s o m gavs v a r a t t planering b ö r ske utifrån flera olika scenarier och
utrymningsstrategier.
Det finns f r a m t a g n a allmänna principer i f o r m a v vägledning f ö r storskalig utrymning. Ett EU
finansierat projekt, "Evacuation Responsiveness by G o v e r m e n t Organisations"(ERGO) ä r u t f o r m a t för
a t t identifiera och överföra g o d a e x e m p e l av s t o r a u t r y m n i n g a r (Shaw et al, 2011a). MSB har också
tagit fram e n vägledning, A t t planera o c h f ö r b e r e d a f ö r e n storskalig utrymning, s o m publicerades
2014. Vägledningen, s o m u t g å r från ERGO o c h ISO s t a n d a r d (ISO 22315:2014) för utrymning, ä r
avsedd s o m e t t s t e g i a t t u p p n å e n g e m e n s a m syn och e t t enhetligt underlag f ö r organisationer på
lokal, regional och nationell nivå.
Enligt MSB (2014) lider m å n g a svenska o r g a n i s a t i o n e r idag brist på förmågan a t t planera och
f ö r b e r e d a e n utrymning i s t ö r r e skala. Befintlig planering ä r m å n g a gånger föråldrad, tolkning o c h
tillämpning a v lagstiftning ä r olika och e rfa re n h e t s å t e rfö ri ng s k e r godtyckligt (ibid.). Även o m d e t
finns b r i s t e r i s a m h ä l l e t a v s e e n d e utrymning fallerar inte beredskapen helt. Ett flertal svenska
organisationer a r b e t a r m e d utrymning, f r ä m s t kärnkraftslänen Halland, Kalmar och Uppsala. I dessa
län ska respektive länsstyrelse enligt LSO ö v e r t a a n s v a r e t i f o r m av statlig räddningstjänst vid e n
kärnteknisk olycka. Planering a v s e e n d e utrymning ä r d ä r m e d e n av ansvarsuppgifterna.
I d e n h ä r s t u d i e n intervjuas f e m p e r s o n e r i l e d a n d e b e f a t t n i n g a r inom kommun, polis, region och
länsstyrelse o m d e r a s kunskaper, k ä n n e d o m och riskuppfattning kring storskalig evakuering.
1.2 Syfte
Syftet m e d s t u d i e n ä r utifrån h y p o t e s e n a t t a v s a k n a d e n a v e r f a r e n h e t e r från a t t faktiskt g e n o m f ö r a
utrymning i s t ö r r e o m f a t t n i n g sannolikt påverkar h u r s a m h ä l l e t s beredskap s e r ut idag i Sverige.
Halmstads k o m m u n , i Hallands län, o c h d e s s n ä r h e t till kärnkraftverket i Ringhals u t g ö r e n
avgränsning och e t t fall a t t s t u d e r a . E r f a r e n h e t e r f r å n internationella exempel och allmänna principer
f ö r storskalig u t r y m n i n g a n v ä n d s i u p p s a t s e n f ö r j ä m f ö r e l s e m e d svensk kontext.
1.3 Frågeställningar
o
Hur u p p l e v e r d e olika organisationerna a t t d e kan h a n t e r a e n storskalig utrymning?
®
Hur väl k ä n n e r p e r s o n e r i l e d a n d e befa t t n i n g a r till olika organisationers ansvar och skyldigheter
s o m u p p s t å r i e n utrymningssituation?
o
Vilka u t m a n i n g a r u p p l e v e r d e olika o r g a n i s a t i o n e r n a inför e n situation m e d storskalig utrymning?
2
2. Bakgrund
2.1 Styrdokument
Vid p l a n e r i n g s a r b e t e t inför e n f r a m t i d a s i t u a t i o n d ä r u t r y m n i n g kan bli aktuell b ö r b e r ö r d a
a k t ö r e r u t r e d a v e m s o m g ö r v a d , n ä r , h u r o c h v a r f ö r (MSB, 2014). Berörda a k t ö r e r i n n e f a t t a r
såväl o r g a n i s a t i o n e r s o m enskilda individer. G e m e n s a m t ä r a t t samtliga b e h ö v e r v e t a vilket
a n s v a r d e har. Det gäller a t t få k u n s k a p o m g r ä n s y t o r o c h skapa e n g o d s a m v e r k a n mellan
a k t ö r e r n a (Ibid.). I dagsläget finns d e t inte någon svensk lag s o m är specifik inriktad på utrymning.
Däremot finns d e t flera lagar s o m innehåller avsnitt o m utrymning. Av d e n n a anledning ä r d e t viktigt
a t t berörda aktörer skaffar sig kunskap o m vad lagstiftningen kräver av d e m vid e n utrymning.
Nedan följer e t t urval a v lagar d ä r koppling till utrymning finns.
Lag (2003:778) o m skydd m o t olyckor. I d e n n a lag regleras bland annat den enskildes, k o m m u n e r n a s
och s t a t e n s skyldigheter vilket inkluderar räddningstjänst u n d e r höjd beredskap.
6 kap. Särskilda skyldigheter f ö renskilda, k o m m u n e r och statliga myndigheter
Ingrepp i annans r ä t t
2 § Om fara för liv, hälsa eller e g e n d o m eller f ö r s k a d a i miljön inte lämpligen kan hindras på
n å g o t a n n a t sätt, f å r räddningsledaren vid e n räddningsinsats bereda sig och medverkande
personal tillträde till a n n a n s fastighet, avspärra eller u t r y m m a områden, använda, föra bort eller
förstöra e g e n d o m s a m t göra a n d r a ingrepp i a n n a n s rätt, i den mån ingreppet är försvarligt m e d
hänsyn till farans beskaffenhet, d e n skada s o m vållas g e n o m ingreppet och omständigheterna i
övrigt. Vid sanering e f t e r utsläpp a v radioaktiva ä m n e n får, under d e förutsättningar som anges i
första stycket eller o m d e t ä r nödvändigt f ö r a t t göra d e t möjligt a t t å t e r använda d e n f ö r o r e n a d e
e g e n d o m e n , d e n m y n d i g h e t s o m a n s v a r a r f ö r saneringen göra sådana ingrepp i annans rätt so m
a n g e s i första stycket.
3 § Polismyndigheten skall l ä m n a d e n hjälp s o m b e h ö v s vid ingrepp enligt 2 §.
4 § Den s o m m e d s t ö d a v 2 § h a r beslu t a t o m avspärrning eller utrymning, skall i skälig
omfattning hjälpa till m e d a t t o r d n a uppehälle f ö r d e m s o m till följd av åtgärden är i behov av
det.
Polislag (1984:387) vilken g e r polismän r ä t t a t t u t r y m m a hus, rum eller a n n a t ställe i syfte a t t avvärja
eller skydda m o t e t t b r o t t s o m i n n e b ä r allvarlig fara för liv, hälsa eller o m f a t t a n d e förstörelse av
e g e n d o m . Enligt lagen ska polisen ä v e n vara e n s t ö d j a n d e funktion till andra myndigheter.
Vissa b e f o g e n h e t e r f ö r p o l i s m ä n n e n
Användning a v våld
10 § En polisman får, i d e n m å n a n d r a medel ä r otillräckliga och det m e d hänsyn till
o m s t ä n d i g h e t e r n a ä r försvarligt, a n v ä n d a våld f ö r a t t genomföra e n tjänsteåtgärd, o m
-
polismannen m e d laga s t ö d skall avvisa eller avlägsna någon från e t t visst o m r å d e eller
u t r y m m e eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller a n n a n
liknande åtgärd, vid beslag eller a n n a t o m h ä n d e r t a g a n d e av e g e n d o m eller vid sådan
husrannsakan s o m avses i rättegångsbalken,
-
polismannen a n n a r s m e d laga s t ö d h a r a t t b e r e d a sig tillträde till, avspärra, tillstänga eller
u t r y m m a byggnad, r u m eller o m r å d e , biträda n å g o n i myndighetsutövning med en sådan eller
någon liknande å t g ä r d eller vid exekutiv förrättning enligt vad som är föreskrivet d ä r o m .
3
Särskilda b e f o g e n h e t e r i d e n s k y d d a n d e och f ö r e b y g g a n d e verksamheten
23 § Kan d e t av särskilda skäl a n s e s finnas e n risk a t t n å g o t brott, som i n n e b ä r allvarlig fara för liv
eller hälsa eller f ö r o m f a t t a n d e förstörelse a v e g e n d o m , kommer a t t förövas p å e n viss plats, får
e n polisman i syfte a t t avvärja b r o t t e t eller b e r e d a skydd m o t detta, i anslutning till d e n n a plats,
-
b e r e d a sig tillträde till e t t hus, r u m eller a n n a t ställe f ö r a t t söka e f t e r sprängmedel, vapen eller
n å g o t a n n a t farligt föremål,
-
avstänga, u t r y m m a eller förbjuda tillträde till e t t hus, rum eller a n n a t ställe, m e d d e l a förbud
m o t flyttande av visst föremål eller m o t trafik m e d visst kommunikationsmedel eller vidta
n å g o n a n n a n s å d a n åtgärd.
24 § I s a m b a n d m e d allvarliga s t ö r n i n g a r av d e n allmänna ordningen eller s ä k e r h e t e n f å r
Polismyndigheten, o m d e t ä r nödvändigt f ö r a t t o r d n i n g e n eller säkerheten ska kunna
upprätthållas, förbjuda tillträde till e t t visst o m r å d e eller utrymme. D e t s a m m a gäller o m d e t finns
risk f ö r s å d a n a störningar. U n d e r s a m m a f ö r u t s ä t t n i n g a r s o m anges i första stycket f å r
Polismyndigheten anvisa d e l t a g a r e i e n folksamling a t t följa e n viss väg. O m d e t ä r så brådskande
a t t Polismyndighetens beslut inte kan avvaktas, f å r e n polisman, i avvaktan på myndighetens
beslut, m e d d e l a s å d a n a f ö r b u d och anvisningar s o m avses i första och a n d r a styckena.
Lag (2006:544) o m k o m m u n e r s och landstings å t g ä r d e r inför och vid extraordinära händelser i
fredstid och höjd b e r e d s k a p s a m t förordning (2006:942) o m krisberedskap och höjd beredskap som
reglerar k o m m u n e r s o c h landstings f ö r b e r e d e l s e r f ö r v e r k s a m h e t under kriser, samordningsansvar
och informationsskyldighet.
Socialtjänstlag (2001:453). Varje k o m m u n a n s v a r a r f ö r socialtjänsten inom sitt o m r å d e . Det innebär
skyldigheter a t t främja människornas e k o n o m i s k a och sociala trygghet vilket inkluderar rätten till
bistånd, b o e n d e och individanpassade å t g ä r d e r .
2.2 Samhällets krisberedskap
Det s v e n s k a krishanteringssystemet bygger på t r e olika nivåer. Kommunal nivå (lokal), länsstyrelse
nivå (regional) och nationell nivå (central) (proposition, 2001/02:158). Inom varje nivå finns e t t
geografiskt o m r å d e s a n s v a r . Det svenska s y s t e m e t f ö r krisberedskap har t r e grundprinciper
(proposition, 2001/02:158).
-
Ansvarsprincipen i n n e b ä r a t t k o m m u n e n s o m h a r a n s v a r f ö r en verksamhet u n d e r normala
f ö r h å l l a n d e n också ska ha d e t i e n krissituation. På d e t s ä t t e t tas k o m p e t e n s e n inom kommunen
till v a r a och a n s v a r o c h u t r y m m e g e s a t t a g e r a ä v e n i e n krissituation.
-
Likhetsprincipen b e t y d e r a t t v e r k s a m h e t e n , u n d e r e n kris, ska fungera p å liknande s ä t t som vid
n o r m a l a förhållanden, så långt d e t ä r möjligt.
-
Närhetsprincipen i n n e b ä r a t t e n kris ska h a n t e r a s d ä r d e n inträffar och av d e m s o m ä r närmast
b e r ö r d a och ansvariga. Det ä r s å l e d e s i första h a n d d e n drabbade k o m m u n e n s o m h a r ansvar för
i n s a t s e n (ibid.).
Enligt MSB (2014) i n n e b ä r d e t geografiska o m r å d e s a n s v a r e t a t t ansvaret f ö r planering av utrymning
vilar p å nationell, regional och lokal nivå. Övergripande kravställning t a s f r a m på nationell nivå för a t t
på r e g i o n a l nivå u t f o r m a s till strategier. Utifrån s t r a t e g i e r utformas detaljerade utrymningsplaner på
lokal nivå (ibid.).
2.2.1 K o m m u n e n s ansvar
K o m m u n e n a n s v a r a r f ö r och leder sin e g e n v e r k s a m h e t och h a r en central roll vid hanteringen av
samhällsstörningar. V e r k s a m h e t e n regleras f r ä m s t i kommunallag (1991:900), i lag (2003:778) om
skydd m o t olyckor (LSO), i lag (2006:544) o m k o m m u n e r s och landstings å t g ä r d e r inför och vid
e x t r a o r d i n ä r a h ä n d e l s e r och höjd b e r e d s k a p (LEH) o c h i socialtjänstlag (2001:453). Kommunen är
4
geografiskt områdesansvarig, i vilket d e t ingår a t t s a m o r d n a d e n lokala krishanteringen och t a ansvar
för samtliga människor som bor, verkar eller vistas inom d e t geografiska o m r å d e t (2006:544).
Kommunerna är även skyldiga a t t medverka i planering och g e n o m f ö r a n d e t av räddningstjänsten och
saneringen efter e n kärnteknisk olycka (2003:778).
Varje svensk k o m m u n ska enligt lag (2006:544) o m k o m m u n e r s och landstings åtgärder inför och vid
extraordinära h ä n d e l s e i fredstid och höjd b e r e d s k a p (LEH), ha e n god förmåga a t t inom sitt
geografiska o m r å d e h a n t e r a krissituationer i fred. I d e t t a s a m m a n h a n g avses e n extraordinär
händelse vara e n h ä n d e l s e s o m avviker från d e t normala. Händelsen innebär e n allvarlig störning
eller ö v e r h ä n g a n d e risk för e n allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma
insatser av k o m m u n e n (2006:544). Vidare ska k o m m u n e n verka för a t t samverkan och samordning
uppnås m e d a n d r a a k t ö r e r i planerings- och f ö r b e r e d e l s e a r b e t e t för extraordinära händelser i
fredstid inom d e t geografiska o m r å d e t . U n d e r e n e x t r a o r d i n ä r händelse ska k o m m u n e n s a m o r d n a
å t g ä r d e r s o m vidtas av olika a k t ö r e r och information till allmänheten (2006:544). Kommunen skall
också analysera vilka extraordinära händelse r i fredstid, s o m kan inträffa inom d e t geografiska
o m r å d e t och vilken påverkan h ä n d e l s e r n a kan ha p å d e n e g n a verksamheten. Resultatet skall
värderas och sammanställas i e n risk- och s å r b a r h e t sa n a l y s (20 06:544).
Kommunen h a r e t t ansvar i s a m b a n d m e d e n situation d ä r utrymning kan bli aktuell (MSB, 2014). De
främsta å t g ä r d e r n a ä r a t t inom d e t geografiska o m r å d e t informera och kommunicera m e d
allmänheten, utrymning av vårdtagare, mottagning och inkvartering av utrymda. I e t t s e n a r e s k e d e
och återflyttning a v v å r d t a g a r e (ibid.)
Kommunen ska enligt Lagen o m skydd m o t olyckor (2003:778) (LSO) ansvara för räddningstjänst.
Enligt 1 kap. 2 § LSO ä r räddningstjänst e t t s a m l i n g s b e g r e p p f ö r "de räddningsinsatser s o m s t a t e n
eller k o m m u n e n ska svara f ö r vid olyckor eller ö v e r h ä n g a n d e fara för olyckor för a t t hindra och
begränsa skador p å människor, e g e n d o m eller miljö". Bestämmelserna i LSO syftar till a t t i hela
landet b e r e d a människors liv och hälsa s a m t e g e n d o m och miljö ett m e d hänsyn till d e lokala
förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd m o t olyckor. Lagen behandlar räddningsinsatser i
fredstid och vid höjd b e r e d s k a p s o m k o m m u n e r n a och d e statliga myndigheterna ansvarar f ö r m e d
stöd a v länsstyrelserna. Enskildas, k o m m u n e n s och s t a t e n s skyldigheter regleras. Enligt LSO kan
räddningsledaren b e o r d r a utrymning av e t t o m r å d e , liksom beslutet kan fattas av e n kommunal
n ä m n d m e d ansvar f ö r k o m m u n a l räddningstjänst, e n m y n d i g h e t med ansvar vid statlig
räddningstjänst eller e n länsstyrelse alternativt a n n a n m y n d i g h e t som har tagit över kommunal
räddningstjänst (ibid.).
Räddningstjänstens ansvar i s a m b a n d m e d e n situation d ä r utrymning kan bli aktuell ä r a t t h a n t e r a
räddningsinsatser o c h besluta o m utrymning (MSB, 2014). I s a m r å d m e d kommunen informera och
kommunicera m e d a l l m ä n h e t e n och i e t t s e n a r e s k e d e besluta o m återflyttning (ibid.).
2.2.2 S j u k v å r d s h u v u d m a n
Sjukvårdens v e r k s a m h e t b e s t ä m s f r ä m s t i hälso- och sjukvårdslag (1982:763) (HSL). I sjukvårdens
å t a g a n d e n ingår a t t verka f ö r e n god hälsa hos samtliga i n v å n a r e (MSB, 2014). I händelse av e n
utrymning ä r sjukvårdens å t a g a n d e n f r ä m s t h a n t e r i n g av vårdinsatser, upprätthållande av
katastrofmedicinsk beredskap, vårdtransport, a m b u l a n s v e r k s a m h e t och transportmedel för
v å r d t a g a r e m e d olika behov. Sjukvården a n s v a r a r också f ö r beslut om utrymning av vårdtagare,
inkvartering och återflyttning a v vårdtagare. U n d e r hela processen har sjukvården ansvar för
information till och kommunikation m e d v å r d t a g a r e (MSB, 2014).
5
2 . 2 . 3 Polis
Reglering a v polisens v e r k s a m h e t s k e r f r ä m s t i polislag (1984:387). I polisens å t a g a n d e n ingår a t t
förebygga brott, upprätthålla allmän ordning, hindra störningar, vidta å t g ä r d e r vid behov, bedriva
utredningar och i övrigt tillförsäkra a l l m ä n h e t e n skydd och a n n a n hjälp (1984:387). I s a m b a n d m e d
h o t eller brott kan polisen b e s l u t a o m utrymning. I övriga situationer d ä r e n utrymning kan bli aktuell
kan polisens uppgifter exempelvis v a r a h a n t e r i n g av polisiära insatser, registrering av p e r s o n e r s o m
utrymt, trafikdirigering, verkställande a v utrymning och avspärrningar av o m r å d e n och vägar (ibid.).
2 . 2 . 4 Länsstyrelsens a n s v a r
Länsstyrelserna har d e t geografiska o m r å d e s a n s v a r e t i l ä n e t enligt 52 § förordningen (2007:825) m e d
instruktion för länsstyrelsen. Enligt 7 § förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd
b e r e d s k a p har länsstyrelsen s o m uppgift a t t vid e n krissituation, i egenskap av geografiskt
områdesansvarig, fungera s o m e n s a m m a n h å l l a n d e länk mellan lokala och nationella aktörer.
Länsstyrelsens geografiska o m r å d e s a n s v a r i n n e b ä r e t t a n s v a r f ö r att samverkan och samordning sker
f ö r e och u n d e r e n kris s a m t f ö r a t t u t v ä r d e r a d e gjorda insatserna efter e n krissituation.
O m r å d e s a n s v a r e t innebär också a t t Länsstyrelsen skall k u n n a hålla sig u n d e r r ä t t a d o m
händelseutveckling u n d e r e n kris o c h k u n n a informera Regeringen (Länsstyrelsen Hallands län, 2015).
En h ä n d e l s e i e n kärnteknisk anläggning, exempelvis kärnkraftverket Ringhals som innebär utsläpp av
radioaktiva ä m n e n eller h o t o m s å d a n t u t s l ä p p innebär statlig räddningstjänst. Samordning av
b e r e d s k a p s å t g ä r d e r n a vid d e n n a t y p a v h ä n d e l s e s k e r a v Länsstyrelsen. Detta gäller också o m e n
kärnkraftsolycka skulle inträffa u t o m l a n d s och e t t radioaktivt utsläpp skulle drabba Hallands län
(ibid.). Utformning b e t r ä f f a n d e r ä d d n i n g s t j ä n s t e n vid utsläpp a v radioaktiva ä m n e n och sanering
regleras i LSO (2003:778) och Förordningen o m skydd m o t olyckor (2003:789)
2 . 2 . 5 Regeringens a n s v a r
Regeringen ä r ansvarig f ö r krishanteringen p å nationell nivå vilket i första h a n d gäller strategiska
f r å g o r (Regeringen, 2015). A n s v a r e t f ö r ledning och s a m o r d n i n g av det r e n t praktiska a r b e t e t ligger
på b e r ö r d a myndigheter. Regeringen a n s v a r a r övergripande f ö r att krishanteringen ä r effektiv och a t t
kriskommunikationen ä r trovärdig. Regeringen ansvarar ä v e n förvissa kontakter m e d internationella
aktörer. Inom Regeringskansliet, liksom i övriga d e l a r av samhället, ligger ansvarsprincipen till grund
f ö r a r b e t e t vid kriser. Det i n n e b ä r a t t d e t d e p a r t e m e n t s o m ansvarar f ö r e n viss sakfråga u n d e r
n o r m a l a förhållanden h a n t e r a r d e n frågan ä v e n vid e n kris. Kansliet f ö r krishantering bevakar dygnet
r u n t h o t - och riskutvecklingen b å d e inom landet och internationellt och ä r e n central kontaktpunkt i
Regeringskansliet. Kansliet h a r också e n viktig uppgift i a t t s t ö d j a d e p a r t e m e n t e n i deras a r b e t e m e d
a t t utveckla sin krishantering o c h kriskommunikation (Ibid.).
2.3 Vägledning för utrymning
I d e t t a avsnitt beskrivs e t t a n t a l f r a m t a g n a vägledningar s o m organisationer kan använda för a t t
u t f o r m a planer för utrymning.
2 . 3 . 1 Evacuation R e s p o n s i v e n e s s b y G o v e r n m e n t Organisations (ERGO)
Projektet (ERGO) g e n o m f ö r d e s mellan 2008-2010 o c h s y f t a d e till att identifiera och överföra goda
e x e m p e l a v s e e n d e planering, koordinering och g e n o m f ö r a n d e a v stors ka liga utrymningar (Shaw e t al,
2011a). För a t t u p p n å d e t t a d e l t o g e x p e r t e r från tio l ä n d e r (Belgien, Bulgarien, Danmark, England,
Tyskland, Island, Polen, Spanien, Sverige och Japan) s o m s t u d e r a d e m e t o d e r s o m har använts av olika
m y n d i g h e t e r för a t t f ö r b e r e d a b å d e e g n a organisationer o c h allmänheten f ö r utrymning. Under
a r b e t e t m e d ERGO d e l a d e s p l a n e r i n g s a r b e t e t m e d storskalig utrymning in i sex olika delar. Den första
d e l e n t a r u p p h u r a l l m ä n h e t e n ska f ö r b e r e d a s f ö r e n utrymning. Del t v å lyfter vikten av a t t förstå
utrymningszonen, till e x e m p e l vilken ä r omgivningen, h u r m å n g a bor d e t i o m r å d e t . Del t r e
b e h a n d l a r processen a t t f a t t a b e s l u t o m utrymning. Del fyra handlar o m a t t utforma
v a r n i n g s m e d d e l a n d e n o c h sprida d e t t a vidare. Den f e m t e d e l e n hanterar själva utrymningsfasen och
6
förberedelser för e t t effektivt g e n o m f ö r a n d e . Den s j ä t t e d e l e n handlar o m b e h o v e t av inkvartering
för u t r y m m a n d e människor. Som e t t resultat av ERGO projektet togs e n guide fram "Evacuation
Preparedness Assessment Workbook" (EPAW) (Shaw e t al, 2011b). Guiden g e r e n struktur och kan
a n v ä n d a s i a r b e t e t m e d a t t t a fram planer f ö r storskalig utrymning.
2 . 3 . 2 ISO 2 2 3 1 5 M a s s E v a c u a t i o n
ISO 22315 ä r riktlinjer inför planering av massevakueringen s o m innehåller e t t u t a r b e t a t ramverk för
olika åtgärder. Organisationer kan m e d hjälp av riktlinjerna utveckla planer som ä r evidensbaserad
och s o m kan utvärderas m e d a v s e e n d e på effektivitet. Riktlinjerna är avsedda f ö r organisationer med
ansvar för eller delaktighet i planering f ö r storskalig utrymning (ISO 22315:2014).
2 . 3 . 3 A t t p l a n e r a o c h f ö r b e r e d a e n s t o r s k a l i g u t r y m n i n g , MSB
MSB:s vägledning för storskalig utrymning (MSB, 2014) ä r framtagen på initiativ a v
S a m v e r k a n s o m r å d e skydd, undsättning och vård (SOSUV) tillsammans m e d samhällsaktörer på
samtliga nivåer. Avsikten ä r a t t g e läsaren praktiska tips och e n fördjupad förståelse kring processen
runt storskalig utrymning. Vägledningen, s o m ä r a v s t ä m d m o t d e t svenska krisberedskapssystemet
h a r bland a n n a t h ä m t a t kunskap och e r f a r e n h e t e r från internationella a k t ö r e r m e d erfarenhet av
utrymningar i s a m b a n d m e d naturkatastrofer. Den följer nationell lagstiftning och internationellt
standardiseringsarbete och innehåller råd och r e k o m m e n d a t i o n e r till organisationer m e d ansvar för
planering och förberedelse f ö r e n utrymning i s t o r skala. Vägledningen ä r indelad i t r e delar som
b e h a n d l a r utrymning; å t g ä r d e r före, u n d e r och e f t e r e n utrymning (ibid.).
2.3.4 Länsstyrelsen Halland
Som e t t led i sitt krisberedskapshöjande a r b e t e h a r Länsstyrelsen i Hallands län, m e d start 2013,
g e n o m f ö r t e t t projekt inom o m r å d e t utrymning. Syftet m e d projektet var a t t förbättra kunskapen i
länet kring problematik a v s e e n d e utrymning. Ett resultat av projektet är f r a m t a g a n d e t av
g e m e n s a m m a riktlinjer s o m kan utgöra e t t s t ö d vid planering f ö r eller g e n o m f ö r a n d e av utrymning
(Länsstyrelsen i Halland län, 2014b).
2 . 4 Fallstudie
U n d e r d e t t a avsnitt ges e n bild av Halmstads k o m m u n s krishanteringsarbete. Övriga organisationer
s o m d e l t a r i d e n n a studie u t ö v e r Halmstads k o m m u n ä r Polismyndigheten Väst, Region Halland och
Länsstyrelsen Halland. Det finns idag e n e t a b l e r a d s a m v e r k a n mellan polis, länsstyrelse, region och
k o m m u n e r i Halland. Exempel på s a m v e r k a n s f o r u m ä r d e t Regionala r å d e t för samhällsskydd och
b e r e d s k a p i Hallands län (Länsstyrelsen i Hallands län, 2013). Rådet består a v cirka 6 0 olika offentliga
och privata aktörer, vars syfte ä r a t t öka krishanteringsförmågan och minska riskerna och sårbarheter
i länet. Vidare ä r r å d e t t ä n k t a t t vara e t t f o r u m f ö r utveckling av samverkan och samordning av
v e r k s a m h e t s o m kan involveras före, u n d e r och e f t e r e n kris i Hallands län (ibid.). I egenskap av län
d ä r kärnkraft finns, ställs d e t krav på f ö r b e r e d e l s e r från exempelvis polis, länsstyrelse och vissa
k o m m u n e r i länet (MSB, u.å.). Länsstyrelsen ska h a e t t program upprättat för räddningstjänst vid
kärnteknisk olycka och sanering d ä r bland a n d r a Kungsbacka och Varbergs k o m m u n ingår (2003:789).
Hallands län b e s t å r av sex k o m m u n e r (Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Hylte, Halmstad och
Laholm) o c h h a r cirka 300 0 0 0 invånare. I länet finns e n välutvecklad infrastruktur, vilket medför a t t
s t o r a m ä n g d e r farliga ä m n e n t r a n s p o r t e r a s g e n o m länet. Halland har en god utveckling och
b e t y d a n d e turism, vilket i n n e b ä r a t t folkmängden växer avsevärt i Halland u n d e r s o m m a r e n
(Länsstyrelsen Halland, 2014).
Halmstad k o m m u n h a r e n befolkning på drygt 9 5 0 0 0 invånare och är belägen på västkusten cirka 14
mil s ö d e r o m G ö t e b o r g och 13 mil n o r r o m Malmö. Många turister besöker k o m m u n e n sommartid,
vilket i n n e b ä r a t t a n t a l e t p e r s o n e r s o m vistas inom k o m m u n e n s geografiska o m r å d e ökar två till t r e
gånger. Flygplatsen ligger två km från c e n t r u m och ä r länets e n d a flygplats m e d reguljär linjetrafik
och dagliga förbindelser till Stockholm. H a m n e n i Halmstad, s o m ägs av k o m m u n e n , fungerar som e n
7
viktig omlastningsterminal f ö r g o d s s o m fraktas till sjöss, p å väg och på järnväg. Halmstads k o m m u n
h a r e n komplex riskbild m e d m å n g a olika risker (Länsstyrelsen Halland, 2014) s å s o m a t t d e t dagligen
passerar e t t stort antal t r a n s p o r t e r a v farliga ä m n e n g e n o m kommunen via vägar, järnväg s a m t
sjöfart. Samtliga n ä m n d a t r a n s p o r t e r utgör, tillsammans m e d e t t kärnkraftverk i Ringhals strax norr
o m Varberg, alla potentiella risker f ö r k o m m u n e n . Kraftiga väderstörningar, s å s o m västliga och
sydvästliga vindar m e d stormstyrka, å s k v ä d e r o c h s n ö o v ä d e r , drabbar länet och Halmstads k o m m u n
årligen m e d varierande konsekvenser. N ä r h e t e n till kusten o c h många reglerade v a t t e n d r a g innebär
e n i n n e b o e n d e fara f ö r ö v e r s v ä m n i n g a r och d a m m b r o t t . Dessa risker kan var och e n f ö r sig framkalla
e n situation d ä r stors ka Iig utrymning kan bli aktuell.
Halmstads kommun h a r e t t krisledningssystem, vilket g e r information o m strukturer, rutiner och
arbetsuppgifter för d e n k o m m u n a l a krisorganisationen (Halmstads kommun, 2015). Samverkan inom
och mellan kommunala förvaltningar och bolag a n s e s f u n g e r a väl. Genom ändamålsenliga lokaler för
s t a b och ledning och personal utbildad i s t a b s m e t o d i k ges g o d a förutsättningar f ö r
krisorganisationen. G e n o m Regionala r å d e t finns e n väl uppbyggd relation och samverkan även m e d
e x t e r n a organisationer (Länsstyrelsen i Hallands län, 2013). Kommunens krisledningsorganisation har
t e s t a t s vid e t t flertal tillfällen, till e x e m p e l vid s t o r m a r och översvämningar. I s e p t e m b e r 2012
u p p s t o d e n brand i e t t kemikalielager i h a m n e n i Halmstad d ä r rökutveckligen var o m f a t t a n d e och
stundtals var risken ö v e r h ä n g a n d e a t t giftig b r a n d r ö k skulle svepa in över t ä t o r t e n m e d stora
konsekvenser för m ä n n i s k o r s o m vistades där. Stora o m r å d e n i centrala staden v a r avspärrade och
vid e t t tillfälle diskuterades alternativet a t t u t r y m m a d e l a r a v t ä t o r t e n (Räddningstjänsten Halmstad,
2013).
Figur 1. H a l m s t a d s k o m m u n s k r i s l e d n i n g s o r g a n i s a t i o n ( H a l m s t a d s k o m m u n , 2 0 1 5 )
8
2 , 5 Begrepp och betydelser
I d e t t a avsnitt p r e s e n t e r a s betydelser av relevanta b e g r e p p s o m används inom allmänna principer för
storskalig utrymning.
Tabell 1. T e r m e r och b e g r e p p
Begrepp
Inrymning
Kris
Betydelse
Att få människor a t t s t a n n a inomhus. Oftast m e d uppmaning o m
s t ä n g d a fönster, d ö r r a r o c h ventilation (MSB, 2014).
Händelse s o m avviker från d e t normala, i n n e b ä r e n allvarlig störning eller
ö v e r h ä n g a n d e risk f ö r e n allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och
kräver s k y n d s a m m a insatser (MSB, 2014).
Utrymning
Beordrad utrymning
Förflyttning av m ä n n i s k o r u t u r e t t riskområde för a t t skydda och rädda liv
och hälsa. (MSB, 2014).
När räddningsledare eller a n n a n beslutsfattare beordrar utrymning
i n n e b ä r d e t a t t m y n d i g h e t e r och kommun p å t a r sig e t t o m f a t t a n d e ansvar
f ö r hela utrymningsprocessen (Länsstyrelsen Stockholms län, 2013).
Rekommenderad
När räddningsledare eller a n n a n beslutsfattare r e k o m m e n d e r a r utrymning
utrymning
i n n e b ä r d e t e t t a n s v a r s o m b å d e o m f a t t a r d e som följer och d e som inte
följer r e k o m m e n d a t i o n e n . Utrymningen stöds bland a n n a t m e d
information och å t g ä r d e r f ö r a t t g e ökad framkomlighet (Länsstyrelsen
Stockholms län, 2013).
Spontanutrymning
Enskilda p e r s o n e n delges information eller uppfattar informationen so m
s å d a n a t t h e n l ä m n a r b o s t a d e n g e n o m eget beslut. Räddningsledare eller
a n n a n b e s l u t s f a t t a r e a n s v a r a r f ö r informationen m e n inte för d e n
enskildes beslut a t t lämna b o s t a d e n . Omfattande spontanutrymning kan
stödjas a v m y n d i g h e t e r och a k t ö r e r till exempel genom å t g ä r d e r för a t t g e
ö k a d framkomlighet (Länsstyrelsen Stockholms län, 2013).
Storskalig utrymning
En storskalig utrymning ä r e n utrymning som o m f a t t a r stad, stadsdel eller
kvarter s n a r a r e ä n enskilt b o s t a d s h u s . Den storskaliga utrymningen kan
d ä r m e d o m f a t t a samhällsviktiga funktioner s o m vårdinrättningar,
ä l d r e b o e n d e n , skolor och förskolor s a m t kommersiella och industriella
funktioner. Varje s å d a n v e r k s a m h e t ska ha sin egen utrymningsplan för a t t
å s t a d k o m m a e n s ä k e r utrymning ut ur byggnaden (MSB, 2014).
Samhällsviktig
V e r k s a m h e t s o m ä r viktig f ö r samhällets funktionalitet (MSB, 2014).
verksamhet
9
3. M e t o d
Vald studie är e n intervjustudie m e d e n beskrivande kvalitativ design m e d induktiv ansats (Granskär
& Höglund- Nielsen, 2012). Induktiv a n s a t s innebär a t t d e t görs e n förutsättningslös analys av t e x t e r
som exempelvis kan vara b a s e r a d e på människors skildringar o m sina e r f a r e n h e t e r och upplevelser.
Intervjuer analyseras m e d kvalitativ manifest innehållsanalys. Manifest innehållsanalys i n n e b ä r a t t
d e t u p p e n b a r a och synliga s o m f r a m k o m m e r i r e s u l t a t e t analyseras och tolkas (ibid.).
3.1 Urval
Studien ä r g e n o m f ö r d m e d e t t avsiktligt urval av p e r s o n e r s o m intervjuas. Dessa p e r s o n e r ä r
b e n ä m n d a informanter (Yin, 2013). En beskrivning a v s t u d i e n o c h förfrågan o m d e l t a g a n d e i
d e n s a m m a skickades till p e r s o n e r i nyckelfunktioner vid olika myndigheter i Halmstad och Halland.
Urvalet gjordes m e d u t g å n g s p u n k t f r å n befattningar i b e r ö r d a organisationer för a t t få e t t så fylligt
material s o m möjligt. B e r o e n d e p å b e g r ä n s a d e r e s u r s e r i f o r m a v tid avgränsades urvalet till a t t
o m f a t t a f e m intervjuer (Rahm, 2 0 1 4 ) .
Inklusionkriterier ä r nyckelfunktioner inom organisationer s o m ä r delaktiga i såväl planering för s o m
g e n o m f ö r a n d e av utrymning. P e r s o n e r n a i funktionerna ska dessutom ha e n beslutsfattande
position. Dessutom ska samtliga f u n k t i o n e r vara v e r k s a m m a i e n organisation inom Halmstad
k o m m u n s geografiska o m r å d e s a n s v a r .
3.2 Datainsamling
Insamling av d a t a h a r skett g e n o m s e m i s t r u k t u r e r a d e kvalitativa intervjuer. En intervjuguide i
enlighet m e d Kvale & Brinkmann (2014) h a r använts. Guiden innehöll e t t antal direkta frågor till vilka
d e t f a n n s ytterligare f r å g o r a v k a r a k t ä r e n uppföljning o c h sondering. Intervjuguiden u t f o r m a d e s
utifrån studiens syfte.
En personlig kontakt t o g s m e d v a r j e informant. Vid d e t t a tillfälle diskuterades tid och plats f ö r
intervjun, vilket b e s t ä m d e s a v i n f o r m a n t e n m e d syfte a t t få e n lugn och avslappnad miljö.
I n f o r m a n t e n erhöll skriftlig o c h muntlig information o m s t u d i e n samt a t t deltagandet var helt frivilligt
och k u n d e avbrytas n ä r s o m helst. Inform a n t e r n a fyllde i e n samtyckesblankett innan intervjuerna
p å b ö r j a d e s . Intervjuerna s p e l a d e s in p å e n digital b a n d s p e l a r e . Intervjuerna genomfördes i enlighet
m e d Kvale & Brinkmann (2014) d ä r i n f o r m a n t e r n a u p p m u n t r a s till a t t delge sina e r f a r e n h e t e r och
upplevelser. Intervjuaren a n v ä n d e intervjuguiden f ö r a t t hålla fokus samtidigt som informanten gavs
u t r y m m e för a t t b e r ä t t a o m sina upplevelser, vilket l e d d e till e t t dynamiskt samtal (ibid.).
3.3 Databearbetning
Efter avslutad intervju t r a n s k r i b e r a d e s intervjumaterialet ordagrant. I s a m b a n d m e d transkriberingen
inleddes analysen g e n o m a t t intervjuaren b a r m e d sig intryck, sociala och emotionella, från d e n
g e n o m f ö r d a intervjun (Kvale & Brinkman, 2014). Analysen a v intervjuerna följde Graneheim &
L u n d m a n (2004) beskrivning o c h d e s s olika s t e g i kvalitativ innehållsanalys. Inledningsvis lästes varje
t r a n s k r i b e r a d t e x t e t t antal tillfällen f ö r a t t få e n bild av h e l h e t e n . Därefter följde e n fortsatt analys av
t e x t e n d ä r m e n i n g s b ä r a n d e e n h e t e r identifierades och p l o c k a d e s ut. Detta följdes av a t t
m e n i n g s b ä r a n d e e n h e t e r k o n d e n s e r a d e s , d e t vill säga a t t t e x t e n förkortades m e n kärnan av t e x t e n
b e v a r a d e s (Graneheim & L u n d m a n 2004). Ytterligare genomläsningar genomfördes d ä r
k o n d e n s e r a d e m e n i n g s e n h e t e r kodades. Därefter s o r t e r a d e s koder m e d liknande innehåll in i olika
k a t e g o r i e r (Graneheim & Lundman, 2004). På d e t t a s ä t t f o r m a d e s m e d utgångspunkt från
intervjumaterialet menings b ä r a n d e e n h e t e r , k o d e r och kategorier.
Exempel på a r b e t e t m e d a t t s a m m a n s t ä l l a koderna i k a t e g o r i e r visas i tabell 2 sidan 20. Efter
a v s l u t a d analys av kategorierna identifierades e t t t e m a , å s t a d k o m m a g e m e n s a m m a förutsättningar.
I e n l i g h e t m e d kvalitativ innehållsanalys G r a n e h e i m & L u n d m a n (2004) ä r resultatet u t f o r m a t m e d
10
utgångspunkt från d e kategorier s o m fram k o m i intervjufrågorna. Respektive kategori stärkta med
citat från resultatet.
3.4 Etiska överväganden
Studien ä r genomförd enligt Vetenskaps rådets forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning och d e fyra huvudkraven: informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjande kravet ä r b e a k t a t (Vetenskapsrådet, u.å.). För a t t tillgodose
kravet p å information ä r informanterna skriftligt och muntligt informerade o m syftet m e d studien
s a m t vad som gäller för d e r a s d e l t a g a n d e . Informanternas deltagande var helt frivilligt och
d e l t a g a n d e t k u n d e avbrytas n ä r s o m helst u t a n a t t informanterna behövde g e någon anledning till
d e t t a (Kvale & Brinkman, 2014; Vetenskapsrådet, u.å.). Enligt kravet o m samtycke h a r informanten
rätt a t t själv b e s t ä m m a a n g å e n d e sitt d e l t a g a n d e . Av d e n anledningen u p p m a n a d e s informanten a t t
fylla i e t t samtyckes formulär innan m e d v e r k a n i studien (ibid.) Konfidentialitet säkrades g e n o m a t t
inspelningar och allt material från intervjuerna kodades m e d bokstäver och av d e n anledningen kan
d e t inte spåras till någon enskild informant. Allt material m e d inspelningar av intervjuer förvarades i
e t t låst skåp. Efter a t t studien ä r avslutad och godkänd k o m m e r allt material a t t förstöras (Granskär
& Höglund- Nielsen, 2012; V e t e n s k a p s r å d e t , u.å.). För a t t t a hänsyn till nyttjande kravet används
intervjumaterialet e n d a s t f ö r aktuell studie.
3.5 Den kvalitativa studiens vaiiditet
Enligt Granskär & Höglund- Nielsen (2012) syftar all forskning till att finna nya kunskaper som ska
kunna a n v ä n d a s och spridas inom a n d r a kontexter. Ofta ä r d e t så att d e t inte bara finns e n tolkning
utan m å n g a olika s ä t t a t t tolka e t t resultat på. Av d e n anledningen behöver forskaren genomföra e t t
antal å t g ä r d e r för a t t kunna påvisa r e s u l t a t e n s trovärdighet (Granskär & Höglund- Nielsen, 2012).
När d e t gäller kvalitativ forskning h a r M a l t e r u d (2001) d e l a t in begreppet vaiiditet i två olika delar. En
inre vaiiditet s o m behandlar t r o v ä r d i g h e t e n av d e n aktuella studien d ä r forskaren bland a n n a t
beskriver sin förförståelse, datainsamling, urvalsprocess och analysprocess. En yttre vaiiditet,
överförbarhet/tillämpning, s o m b e h a n d l a r i vilken kontext resultatet a v studien kan användas
(Malterud, 2001). Enligt Granskär & Höglund- Nielsen (2012) behöver forskaren utöver
sanningshalten i resultatet också visa t r o v ä r d i g h e t g e n o m a t t visa på h u r forskarens förförståelse och
tidigare e r f a r e n h e t e r h a r präglat analysen. Själva a n a l y s a r b e t e t och överförbarheten behöver
beskrivas noggrant för a t t stärka r e s u l t a t e t s tillförlitlighet (ibid.). I denna studie bygger den inre
validiteten, trovärdigheten på följande beskrivning: Författaren h a r e n brandingenjörsutbildning från
Lunds Universitet och mångårig e r f a r e n h e t inom räddningstjänsten som utgångspunkt. Ambitionen
var a t t vara m e d v e t e n o m d e n n a förförståelse s a m t a t t vara transparent och ö p p e n m e d vad d e t är
inom f ö r f a t t a r e n s o m kan påverka r e s u l t a t e t p å n å g o t s ä t t u n d e r processen. Studiens datainsamling
h a r g e n o m f ö r t s m e d e t t urval av i n f o r m a n t e r från olika b e r ö r d a organisationer för a t t få e n så stor
variation s o m möjligt i r e s u l t a t e t .
Insamling av d a t a har skett g e n o m s e m i s t r u k t u r e r a d e intervjuer. En intervjuguide i enlighet m e d
Kvale & Brinkmann (2014) h a r använts. Intervjuerna s p e l a d e s in på en digital bandspelare.
Intervjuerna g e n o m f ö r d e s i enlighet m e d Kvale & Brinkmann (2014) d ä r informanten u p p m u n t r a d e s
till a t t d e l g e sina e r f a r e n h e t e r och upplevelser. Intervjuaren använde intervjuguiden för a t t hålla
fokus samtidigt s o m informanten gavs u t r y m m e vilket ledde till e t t dynamiskt samtal (ibid.).
Efter avslutad intervju t r a n s k r i b e r a d e s intervjumaterialet ordagrant. Analysen av intervjuerna följde
G r a n e h e i m & Lundman (2004) beskrivning och d e s s olika s t e g i kvalitativ innehållsanalys. Studien
följde Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig
forskning och d e fyra huvudkraven: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
n y t t j a n d e kravet (Vetenskapsrådet, u.å.). När d e t gäller studiens yttre vaiiditet,
överförbarhet/tillämpning, kan r e s u l t a t e t av delgiven kunskap och erfarenhet inom o m r å d e t stor
skälig utrymning g e incitament till e n ö k a d satsning för a t t åstadkomma g e m e n s a m m a
f ö r u t s ä t t n i n g a r i samhället. Detta tillvägagångssätt h a r förutsättningar a t t g e stora vinster för såväl
individ s o m samhälle. G e n o m a t t tillhandahålla e t t t r a n s p a r e n t tillvägagångssätt i insamling och
11
bearbetning av m a t e r i a l e t blir d e t ä v e n möjligt f ö r läsaren a t t själv värdera tillämpbarheten i sin
specifika kontext.
3.6 Fallstudie
För a t t få e n jämförelse mellan internationell och svensk kontext har e n fallstudie m e d inspiration av
Merriam (1994) g e n o m f ö r t s . Merriam (1994) m e n a r a t t e n fallstudie kan liknas vid e n studie av e t t
avgränsat system s o m på något s ä t t kan vara p r e s e n t a b e l t f ö r e n större helhet. Denna studie ä r
geografiskt inriktad på Hallands län d ä r Halmstads k o m m u n , d e s s krishanteringsarbete s a m t
b e r e d s k a p och f ö r m å g a f ö r storskalig utrym n i n g r e p r e s e n t e r a r d e t avgränsade s y s t e m e t . Halmstads
k o m m u n h a r e n komplex riskbild m e d m å n g a olika risker och hot, vilket g ö r k o m m u n e n till e t t
betydelsefullt och i n t r e s s a n t exempel. Enligt Bryman (2011) ä r e n sådan exemplifiering lämplig n ä r
e t t specifikt fall kan v a r a representativt f ö r e n kategori a v fall eller kan utgöra e n representativ
kontext f ö r d e forskningsfrågor s o m ska besvaras. De u t m a n i n g a r n a Halmstad s t å r inför ä r inte unika
för k o m m u n e n u t a n kan sägas gälla f ö r e t t flertal k o m m u n e r såväl i Sverige s o m i övriga världen. På
så s ä t t blir fallet Halmstads k o m m u n i n t r e s s a n t s o m förståelsegrund även i e t t vidare perspektiv.
Källor i studien utgörs av intervjuer och olika d o k u m e n t f r å n Halmstads k o m m u n och Länsstyrelsen i
Halland.
12
4. Resultat
Nedan presenteras r e s u l t a t e t från d e n kvalitativa innehållsanalysen strukturerad utifrån f r a m t a g n a
kategorier. Intervjufrågorna återfinns i bilaga 1, F ö r e k o m m a n d e citat har delvis anpassats till
skriftspråk i enlighet m e d Kvale & Brinkman (2014).
Tabell 2. Exempel från kvalitativ innehållsanalys
Meningsenhet
K
Kategorier
°"de;se,iad
"Vi h a r t å g t r a n s p o r t e r
Risker m e d
m e d stora mängder av
kemikalier p å
kemikalier g e n o m här,
järnväg och i
vilket skulle k u n n a
i n d u s t r i e r . Kan l e d a
p å v e r k a o s s . Vi h a r n å g r a
till u t s l ä p p o c h
större industrier m e d
utrymning,
kemikalier s o m också
inrymning
Tema
Riskhantering
skulle m e d f ö r a risk f ö r
Genom
stort utsläpp, och d ä r m e d
riskidentifiering
o c k s å risk f ö r a t t vi
p l a n e r a för
b e h ö v e r u t r y m m a eller
relevanta åtgärder
inrymma."
"Sen ä r ju frågan o m vad
V a d ä r skäligt i t i d
ä r skäligt i t i d , alltså alla
för att utrymma
Åstadkomma
Tidsaspekt
gemensamma
förutsättningar
d e här faktorerna s o m
k o m m e r in f ö r a t t k u n n a
utrymma."
Planering
Utveckla e n
" M e n d e t allra b ä s t a h a d e
G e m e n s a m plan för
v a r i t a t t s ä t t a sig n e r o c h
h u r e n utrymnings­
gemensam
göra e n g e m e n s a m plan
situation hanteras
inriktning f ö r
utrymning
f ö r h u r s k a vi h a n t e r a e n
utrymningssituation."
"Den största utmaningen
Samverkan ä r
tror jag är samverkan,
största utmaningen
m e d d e t m e n a r jag d e n
s o m hela tiden
m å s t e vi h e l a t i d e n
m å s t e utvecklas.
Samverkan
u t v e c k l a o c h vi s k a k u n n a
g e n o m f ö r a e n storskalig
utrymning."
"Det största problemet ä r
Problem att nå u t
kommunikation och h u r
m e d budskapet
Information
Medvetandegöra
och utveckla e n
gemensam
n å r vi u t m e d b u d s k a p e t . "
handlingsstruktur
" A t t vi h a r e t a b l e r a d e
Att rutiner för
rutiner för samverkan o c h
samverkan och
för delegering och för
olika
uppgifter s o m liksom
ansvarsområden är
olika a n s v a r s o m r å d e n
utklarade
Ansvarsområden
utklarade."
13
4.1 Riskidentifiering och planläggning för relevanta åtgärder
U n d e r d e n n a kategori p r e s e n t e r a s i n f o r m a n t e r n a s e r f a r e n h e t e r och upplevelser a v s e e n d e
utrymning, riskhantering, tidsaspekt, g e n o m f ö r a n d e p r o c e s s och e r f a r e n h e t .
Samtliga f e m informanter v a r s a m s t ä m m i g a o m a t t utrymning ä r en process som kräver b å d e
planering och resurser av m e d v e r k a n d e aktörer. För a t t e n storskalig evakuering ska fungera
praktiskt efterlyses e n b ä t t r e s a m v e r k a n m e d a n d r a ansvariga organisationer. Två av informanterna
m e n a d e a t t deras organisationer h a r personella och materiella förutsättningar för a t t genomföra e n
o r g a n i s e r a d utrymning, o m förvarningstiden inför e n h ä n d e l s e ä r tillräcklig. En av informanterna var
av uppfattningen a t t inrymning eller partiell utrymning, exempelvis del a v e t t b o s t a d s o m r å d e är d e t
m e s t relevanta. Det fanns e n u p p f a t t n i n g o m a t t m å n g a h ä n d e l s e r troligen skulle leda till a t t
m ä n n i s k o r u t r y m m e r s p o n t a n t , vilket kan leda till problem i trafiken m e d trafikstockning. En
i n f o r m a n t m e n a d e a t t s p o n t a n u t r y m n i n g sannolikt också k o m m e r att ställa krav på samhällets
resurser, varför d e t också m å s t e b e a k t a s .
"... m e n d e t allra b ä s t a h a d e varit a t t s ä t t a sig n e r och g ö r a e n g e m e n s a m plan f ö r hur
s k a vi hantera e n utrymningssituation."
"... m e n j a g tror f o r t f a r a n d e inrymning är d e t m e s t relevanta i d e t läget."
"Vi kanske f å r e n s p o n t a n e v a k u e r i n g d ä r vi korkar igen olika leder och vägar och s å
vidare."
Vårdanläggningar ansågs vara s v å r a o c h tidskrävande a t t utrymma. Patienter ä r b e r o e n d e av
medicinskteknisk utrustning vilket g ö r d e t komplext och utrymning sker utifrån patientens behov. En
av i n f o r m a n t e r n a var av u p p f a t t n i n g e n a t t Hallands sjukhus i Halmstad sannolikt t a r flera dagar a t t
u t r y m m a . En informant belyste b e o r d r a d utrymning i d e n meningen a t t d e t är reglerat i lag vem so m
h a r m a n d a t a t t besluta o m utrymning. En a n n a n n ä m n d e kontrollerad utrymning och hänvisade till
e n h ä n d e l s e d ä r e n tågvagn m e d farligt g o d s h a d e vält, m e n läget var stabilt. Inför a t t vagnen skulle
lyftas, samtidigt s o m risken f ö r läckage ö k a d e , b e s l u t a d e räddnings ledaren a t t o m r å d e t inom
riskzonen skulle utrymmas. D e n n a å t g ä r d k u n d e ske i lugn och ro, då d e n var kontrollerad. En
i n f o r m a n t var a v uppfattningen a t t e n utry m n i n g m å s t e klaras av, vi m å s t e bara ha rätt
förutsättningar.
"... vi m å s t e hitta h e l a tiden a r b e t a m e d a t t klara a v en s å d a n här sak, s o m storskalig
utrymning."
"Den blir j u väldigt tydlig p å beordrad, f ö r d e t är j ureglerat, v e m kan ta beslut o m a t t
u t r y m m a visst o m r å d e eller storskaligt s å a t t säga, det är j u reglerat, s å där blir j u
väldigt tydligt och d ä r s k a d e t också vara tydligt, vem s o m är ansvarig f ö r a t t
organisera d e t t a . "
Samtliga f e m informanter a n g a v a t t d e u p p l e v d e e t t ansvar för a t t människor, som utrymts på något
s ä t t , blir o m h ä n d e r t a g n a . Invånarna m å s t e h a n å g o n s t a n s a t t bo, ha tillgång till m a t och vatten för att
d e t i e t t s e n a r e s k e d e ä r aktuellt m e d e n återflytt. Följaktligen ä r det viktigt a t t redan i
planeringsfasen t a kontakt m e d t ä n k t a m o t t a g a r k o m m u n e r . Att den e g n a organisation hela tiden
f ö r h ö r sig m e d liknande o r g a n i s a t i o n e r i intilliggande län och p å så sätt h a r e n beredskap för a t t få
hjälp m e d att t a e m o t u t r y m m a n d e människor. Det f ö r e k o m tankar o m vad d e t egentligen skulle
i n n e b ä r a r e n t praktiskt n ä r e n e v e n t u e l l utrymning krävs f ö r d e 65 000 s o m ä r b o e n d e i t ä t o r t e n eller
95 0 0 0 i hela k o m m u n e n ä r e t t f a k t u m .
14
"... m e n när m a n u t r y m m e r f å r m a n j u också ta ansvar f ö r a t t d e m a n u t r y m m e r har
n å g o n s t a n s a t t ta vägen. Och d ä r ä r k a n s k e e n a v d e stora utmaningarna, a t t hänvisa
d e m till e n plats där d e kan landa och bli omhändertagna s å a t t d e kan leva vidare s å
a t t säga."
"Sen ä r d e t kanske så a t t m a n b e h ö v e r h a kontakter ined k o m m u n e r s o m s å a t t säga
s k a vara m o t t a g a r e a v d e u t r y m d a också."
Samtliga f e m informanter ansåg a t t n ä r h e t e n till kärnkraftverket i Ringhals u t g ö r e n risk och
paralleller drogs m e d händelsen i Fukushima, Japan, d ä r massutrymning genomfördes. Det fanns
i n f o r m a n t e r s o m m e n a d e a t t i d e r a s organisationers uppgift ingår kontinuerligt a t t a r b e t a m e d risker
kring kärnkraftverket i Ringhals. Även t r a n s p o r t e r a v farligt gods på väg och järnväg ansågs utgöra en
risk. Dessutom n ä m n d e s a t t d e t finns industrier, s o m h a n t e r a r kemikalier d ä r e t t utsläpp skulle kunna
få s t o r a konsekvenser för invånarna. En i n f o r m a n t m e n a d e a t t vi inte kan bortse från terrorhot, d e t
k o m m e r n ä r m a r e oss och d e t är definitivt e n risk. I några, m e n inte alla organisationer i d e n n a studie,
n ä m n d e s a t t risk- och sårbarhetsanalyser g e n o m f ö r s m e d syfte att analysera risker och vidta lämpliga
åtgärder. Detta ansågs vara av s t o r betydelse, m e n ä v e n a t t göra en bedömning f ö r hur relevant
risken ä r f ö r a t t d e t ska bli e n utrymningssituation. Det ansågs viktigt a t t u t s a t t a g r u p p e r identifieras
s a m t a t t d e t k o m m e r m e d redan i planeringen, s å s o m a t t exempelvis vid en utrymning g e förtur för
p e r s o n e r s o m ä r äldre, handikappade, sjuka o c h s o m inte klarar sig själva. En av informanterna
m e n a d e också a t t d e t b ö r finnas e n upplysningscentral dit personer i u t s a t t a g r u p p e r kan vända sig
till för a t t få hjälp.
"... j a g tror a t t d e t tar väldigt lång tid, m a n m å s t e göra d e t p å s å d a n t s ä t t a t t m a n
hjälper människor s o m inte klarar sin e g e n vardag i första r u m m e t , och g e d e m förtur
och f ö r s ö k a f å d å s a m h ä l l e t a t t parallellt a t t f ö r s t å detta och a t t inte blockera vägar
och s å vidare innan m a n h a r f å t t u t m ä n n i s k o r f r å n sjukhusen, äldreboenden, skolor
m e d mera."
"Vi h a r tågtransporter m e d s t o r a m ä n g d e r a v kemikalier g e n o m här, vilket skulle
k u n n a påverka oss. Vi h a r n å g r a större industrier m e d kemikalier s o m också skulle
m e d f ö r a risk f ö r s t o r t utsläpp, och d ä r m e d också risk för a t t vi behöver u t r y m m a eller
inrymma, m e n utrymma. Kärnkraftverket i Ringhals kan vi aldrig g l ö m m a , d e t har vi
s o m e n uppgift hela tiden."
Fyra i n f o r m a n t e r h a d e e n g e m e n s a m u p p f a t t n i n g a t t t i d sa sp e k t e n är a v s t o r betydelse för hur
g e n o m f ö r a n d e t blir e m e d a n e n informant uttryckte specifikt a t t tid är en framgångsfaktor. Att
g e n o m f ö r a storskalig utrymning m e d kort förvarningstid a n s e s vara e n o e r h ö r t svår uppgift, eftersom
d e t o m f a t t a r så m å n g a olika delar och f ö r v ä n t a s t a lång tid. En informant lyfte frågan o m vad som är
skälig tid f ö r a t t g e n o m f ö r a e n utrymning, e f t e r s o m d e t ä r e t t flertal delar som m å s t e lösas av olika
organisationer. En informant m e n a d e a t t e n g o d planering kan påverka tidsaspekten på e t t positivt
sätt. O m alla b e r ö r d a organisationer ä r m e d v e t n a o m sitt och andras ansvar kan a r b e t e t komma
igång l ä t t a r e .
"Ja, a t t m a n belyser risken d e n tror j a g är viktig, men jag tror också a t t d e t är såhär
a t t i e t t a k u t läge s å är d e t inrymning s o m ä r d e t enda realistiska, och i e t t icke-akut
läge s å d å har m a n tid p å sig."
"... m e n j a g tror, vi h a d e g e n o m f ö r t detta, s e n är j u frågan o m vad s o m är skäligt i tid,
alltså alla d e h ä r f a k t o r e r n a s o m k o m m e r in f ö r a t t kunna u t r y m m a . "
15
"... s a m t i d i g t s å t ä n k e r j a g storskalig utrymning, j a det är j u inte gjort, d e t ä r j u inte
gjort i e n handvändning, d e t är d e t j u inte, och d å tänker j a g u t ry m m a e t t sjukhus j a
d e t kräver j u n å g r a dagar."
"Jag tror inte a t t m a n h a r f ö r u t s ä t t n i n g a r alls a t t utrymma o m d e t är e n händelse s o m
s k e r s n a b b t , möjligtvis partiella utrymningar a v delar a v e n stad, e t t b o s t a d s o m r å d e
eller så, s o m ligger h o t a t u n d e r giftig rök eller s å där, m e n j a g tror fortfarande
inrym ning ä r d e t m e s t relevanta i d e t läget."
Det r å d d e s a m s t ä m m i g h e t o m a t t e n storskalig utrymning ä r e n process m e d flera delar, s o m alla
m å s t e beaktas. I e n av o r g a n i s a t i o n e r n a v a r e n vägledning framtagen a v s e e n d e g e n o m f ö r a n d e t av
liten, mellan och s t o r utrymning s o m s a m v e r k a n d e o r g a n i s a t i o n e r kan använda i planeringsarbetet.
En informant m e n a d e o m e n storskalig utrymning ska k u n n a genomföras, ä r d e t många
organisationer s o m m å s t e m e d v e r k a . Vidare ä r d e t m å n g a olika delar s o m m å s t e klaffa s å s o m allt
ifrån a t t initiera, g e n o m f ö r a , a t t h a n t e r a hela g e n o m f ö r a n d e p r o c e s s e n m e d nytt b o e n d e till
transportorganisation m e d m e r a . D e s s u t o m ä r d e t e n process a t t återflytta d e m som utrymts.
"... vi inser a t t o m f a t t n i n g e n ä r väldigt s t o r n ä r m a n hanterar utrymningar."
"Utrymning innehåller s å m å n g a delar, m ä n n i s k o r ska f ö r d e t första flyttas, d å krävs
transport. Där h a r d u e n samverkansbit, och d e t m å s t e samordnas s å a t t m a n g ö r d e t
h ä r i rätt, r ä t t i processen. S e n h a r vi a t t f o l k s k a b o någonstans, f o l k ska ha, m å s t e h a
m a t och v a t t e n , f o l k m å s t e k a n s k e h a sjukvård, mediciner alltså d e t är j ä t t e m y c k e t
s a k e r n ä r m a n f l y t t a r m y c k e t m ä n n i s k o r och b a r a d e t j a g n ä m n e r n u är j u massvis a v
a k t ö r e r s o m m å s t e in f ö r a t t d e t h ä r s k a f u n k a . "
Informanterna h a d e s a m l a t e r f a r e n h e t g e n o m m e d i a b e v a k n i n g av händelser inträffade i Sverige d ä r
utrymningar ä r g e n o m f ö r d a . Det f a n n s också e r f a r e n h e t e r av lokala h ä n d e l se r i Halland. En informant
b e r ä t t a d e a t t d e r a s organisation h a r mångårig e r f a r e n h e t a v kärnkraftsberedskap d ä r
utrymingsplanering ä r e n del s a m t a t t d e r e g e l b u n d e t ö v a r m e d olika tänkbara scenarior a v s e e n d e
kärnkraftverket i Ringhals. Organisationen h a r också varit inblandad i skarpa lägen vid e t t flertal
tillfällen d ä r f ö r b e r e d e l s e r f ö r utrymning v a r aktuell, d ä r e m o t aldrig n å g o t s o m kan motsvara
b e g r e p p e t storskalig utrymning. Det f a n n s ytterligare e r f a r e n h e t e r från e n brand i Halmstad, d ä r e n
organisation var n ä r a a t t tvingas a t t g e n o m f ö r a e n utrymning. I samband m e d d e n n a insats
g e n o m f ö r d e s s a m v e r k a n mellan flera olika organisationer. En a v informanterna m e n a d e a t t d e r a s
organisation m å s t e v ä r d e r a s a n n o l i k h e t e n f ö r a t t n å g o t k o m m e r att inträffa, d å b e g r ä n sa d e
personella r e s u r s e r t i l l s a m m a n s m e d e n storskalig u t r y m n i n g sällan förekommer, m e d f ö r a t t d e t blir
nedprioriterat.
"Vi h a r aldrig h a f t eller g e n o m f ö r t n å g o n t i n g s o m vi kan ge, alltså b e g r e p p e t storskalig
utrymning, m e n d ä r e m o t h a r vi p l a n e r a t och ö v a t för d e t mycket."
"Vi h a d e b r a n d e n i h a m n e n m e d e n giftig rökutveckling s o m j u skulle kunna l e t t till, och
vi var väldigt, väldigt nära a t t tvingas göra e n utrymning."
"Erfarenheten visar att, a t t st o ra u t r y m n i n g a r ä r j u inte någonting s o m h ä n d e r väldigt
o f t a och d ä r m e d s å blir d e t j u nedprioriterat p å att-göra-listan."
16
4.2 En gemensam inriktning för utrymning
U n d e r d e n n a kategori p r e s e n t e r a s informanternas e r f a r e n h e t e r och upplevelser avseende planering,
samverkan, g e m e n s a m inriktning o c h vägledning.
Samtliga fem informanter h a d e k o m m e n t a r e r o m planering. Fyra av informanterna var s a m s t ä m d a
a t t planering utgör e n viktig del f ö r a t t möjliggöra e t t g e n o m f ö r a n d e av storskalig utrymning. Ett
lyckat resultat ansågs kräva planering i d e n e g n a organisation m e n också i samverkan m e d a n d r a
organisationer. Det fanns u p p f a t t n i n g a r a t t m e d dagens förutsättningar skulle d e t bli kaos i händelse
av e n storskalig utrymning. Två a v informa n t e r n a m e n a d e a t t deras organisationer har planering för
e n situation m e d utrymning. Det r å d d e dock o s ä k e r h e t hos e n informant huruvida planeringen skulle
f u n g e r a i e t t riktigt läge. Den a n d r a i n f o r m a n t e n m e n a d e a t t deras organisation har planer, som ä r
övade, f ö r e n eventuell utrymning vid e n olycka på kärnkraftverket Ringhals.
"Först och f r ä m s t m å s t e m a n ha, är j a g ö v e r t y g a d om, e n ganska detaljerad grov
planering, låter k o n s t i g t m e n d e n m å s t e vara grov m e n ä n d å p å detaljplan veta vad olika
befattningshavare s k a göra b e r o e n d e p å hur, n ä r och var och vilka delar m a n s k a
utrymma."
"Men j a g s e r d e t j u också s o m e n s t o r f ö r d e l o m m a n hade h a f t en planläggning färdig i
alla fall huvudstruktur p å d e t s å a t t m a n lättare kan k o m m a igång. Och speciellt kanske
o m m a n ska h a n t e r a d e m e r sårbara människorna i samhället."
Samtliga f e m informanter m e n a d e a t t samverkan, precis s o m g e m e n s a m planering, är en
förutsättning för a t t storskalig utrymning ska kunna genomföras. Det gäller samverkan m e d olika
organisationer på olika nivåer, inom flera olika o m r å d e n såväl teori s o m praktiska övningar. En
i n f o r m a n t ansåg specifikt a t t d e t h a n d l a r o m a t t ha u p p a r b e t a d e kontaktvägar till samverkande
organisationer och a t t u p p d a t e r a d e m r e g e l b u n d e t .
"... a t t utveckla f ö r m å g a n f ö r a t t k u n n a h a n t e r a storskalig utrymning. Det absolut
viktigaste d e t är s a m v e r k a n . "
B e h o v e t av e n g e m e n s a m inriktning, n o m e n k l a t u r och t ä n k i e n g e m e n sa m process efterlystes.
Uppfattningen var a t t e t t g e m e n s a m t s p r å k behövs f ö r a t t lyckas. Dock ansåg e n informant d e t s o m
e n s t o r utmaning a t t skapa e n g e m e n s a m inriktning.
"... och där är e n s t o r u t m a n i n g och p r a t a s a m m a språk och f å m e d alla d e här
organisationerna i s a m m a tänk, i s a m m a nomenklatur och s a m m a process."
Två a v informanterna var m e d v e t n a o m a t t d e t finns e n vägledning f r a m t a g e n i länet, vars syfte ä r a t t
s k a p a g e m e n s a m m a f ö r u t s ä t t n i n g a r f ö r utrymning. En i n f o r m a n t b e r ä t t a d e a t t den framtagna
vägledningen ä r tänkt a t t g e s a m m a grundsyn och liknande begrepp vilket underlättar när
s a m v e r k a n d e organisationer b e h ö v e r diskutera utrymning.
"Förutsättning g e n o m a t t b y g g a upp k u n s k a p i l ä n e t om vad s o m krävs. Byggt upp o c h
tagit f r a m e t t underlag s o m kan, tills s t ö d f ö r aktörer."
"... vi har tagit f r a m e n vägledning f ö r liten, mellan och s t o r utrymning s o m har tagits
f r a m i e t t p r o j e k t i länet."
17
4 3 Medvetandegöra g e n o m att utveckla e n g e m e n s a m handlingsstruktur
Under d e n n a kategori p r e s e n t e r a s i n f o r m a n t e r n a s e r f a r e n h e t e r och upplevelser a v s e e n d e
k u n s k a p / k o m p e t e n s / f ö r m å g a , s t y r d o k u m e n t och information.
Samtliga f e m informanter återgav e n likartad bild a t t d e på n å g o t sätt saknar kunskap, k o m p e t e n s
eller förmåga. D ä r e m o t f a n n s d e t olikheter mellan i n f o r m a n t e r n a i vad d e t ä r d e olika
organisationerna saknar. Svårigheten i a t t få g r e p p o m själva utrymningsprocessen och allt vad d e t
innebär lyftes upp. En generell höjning a v kunskapsnivån f ö r b å d e strategiska och operativa
personalgrupper efterfrågades för a t t g e f ö r s t å e l s e f ö r p r o c e s s e n och kunskap o m g e n o m f ö r a n d e t .
"En g a n s k a s t o r logistisk övn i n g s o m vi inte h a r någon f ä r d i g h e t i, vi har ingen kunskap
eller k o m p e t e n s ö v e r h u r d e t s k a g e n o m f ö r a s , och antagligen o m d e t ä r e t t skarpt läge
s å blir d e t g a n s k a k a o s a r t a t s o m d e t s e r u t idag."
Det a n s å g s finnas k o m p e t e n s och f ö r m å g a i n o m organisationerna. Exempelvis m e d a t t göra grova
b e d ö m n i n g a r på h u r s t o r a o m r å d e n s o m kan b e h ö v a u t r y m m a s och när d e t gäller f ö r m å g a n a t t
h a n t e r a olika t y p e r av trafiksituationer. Det s o m saknas ä r övningar, b å d e internt m e n också med
s a m v e r k a n d e organisationer, f ö r a t t få f ä r d i g h e t e n a t t h a n t e r a denna typ av händelse. En av
informanterna angav a t t d e r a s organisation h a r e n s t r u k t u r f ö r d e t här arbetet. Det finns
r e p r e s e n t a n t e r p å respektive förvaltning och vi ö v a r och g å r i fiktiva stabslägen. Dock s a d e
i n f o r m a n t e n a t t d e t kan finnas a n d r a b e h o v a v utbildning o c h avsaknad av k o m p e t e n s och förmåga
längre u t i organisationen s o m i n f o r m a n t e n i n t e h a r k ä n n e d o m om. En a n n a n i n f o r m a n t m e n a d e a t t
m e d v e r k a n d e organisationer b ö r påbörja sin e g e n planering o c h utbildning f ö r storskalig utrymning
g e n o m a t t a n v ä n d a d e n vägledning s o m ä r f r a m t a g e n . Samtidigt menade informanten a t t d e t hade
varit b ä t t r e o m d e t h a d e övats i s t ö r r e utsträckning, och a t t d e t under hösten 2015 k o m m e r a t t
g e n o m f ö r a s e n s t ö r r e övning m e d storskalig u t r y m n i n g s o m e n del.
"Vi h a r utrustning och m a t e r i a l f ö r a t t k u n n a iordningställa, delta i och g e n o m f ö r a e n
organiserad utrymning, m e n vi h a r i n t e k u n s k a p e n om hur d e t s k a g å till."
"... s e n m å s t e j u s a m h ä l l e t och m e d b o r g a r e n vara medveten o m a t t d e t f i n n s e n sådan
h ä r planering, a t t m a n s o m m e d b o r g a r e f ö r v ä n t a s göra saker när e n u p p m a n i n g o m
u t r y m n i n g s k a ske."
Samtliga f e m i n f o r m a n t e r v a r m e d v e t n a o m lagar o c h regler s o m reglerar deras e g e n organisation.
Tre i n f o r m a n t e r n ä m n d e lagen o m skydd m o t olyckor och a t t d e t där finns lagrum f ö r e n
räddningsledare a t t b e o r d r a utrymning. Vidare så n ä m n d e s lagen om extra ordinära h ä n d e l s e r och
d e t geografiska o m r å d e s a n s v a r e t . En i n f o r m a n t a n g a v a t t d e n n a lag ger e n krisledningsnämnd
möjlighet till a t t f a t t a beslut o m utrymning. U p p f a t t n i n g e n v a r a t t lagstiftningen idag inte ä r fullt
tydlig u t a n d e t ä r oklart v e m s o m ä r ansvarig f ö r utrymning i olika lägen. Ansvarsförhållandet mellan
olika o r g a n i s a t i o n e r m å s t e vara exakta och d e t t a m å s t e u t r e d a s vidare.
"Lagen o m extraordinära händelser, lagen o m skydd m o t olyckor i kombination och
d e t t a så f i n n s d e t j u m ö j l i g h e t e r a t t krisledningsnämnden kan f a t t a e t t beslut o m a t t
utlösa e n s å d a n h ä r åtgärd."
"... d e t här a t t utreda och k a n s k e j o b b a vidare m e d lite m e r tydlighet v a d d e t gäller
ansvar, ansvarsbitar. V e m ä r ansvarig f ö rutrymning i olika lägen ?"
Fyra a v f e m i n f o r m a n t e r p r a t a d e s a m s t ä m m i g t o m h u r viktigt d e t är m e d att informera allmänheten
o m läget vid e n utrymning. De m e n a d e också a t t b u d s k a p e t m å s t e kommuniceras ut så tidigt so m
18
möjligt vid en h ä n d e l s e s o m kan leda till utrymning. Uppfattningen var a t t tidig och tydlig information
ingjuter lugn hos m e d b o r g a r e n . Två av informanterna m e n a d e också a t t medborgaren m å s t e vara
medveten a t t d e t finns e n planering f ö r utrymning. Utifrån d e n n a kännedom förväntas m e d b o r g a r e n
a t t vidta å t g ä r d e r n ä r e n u p p m a n i n g o m utrymning sker. En av informanterna m e n a d e a t t spridning
av information ä r e n utmaning. Hur ska vi nå u t m e d b u d s k a p e t till alla berörda vid e n situation d ä r
utrymning krävs? Vi h a r ju svårighet a t t nå alla m e d b o r g a r e r e d a n idag, i vardagen. Etermedia
nämndes som e n väg f ö r a t t nå u t m e d information till allmänheten. Information in i egna
verksamheter belystes också s o m e n viktig del.
"Planering, kunskap, k o m p e t e n s och också information och m e d v e t a n d e g ö r a n d e h o s
medborgarna."
"... bara e n s å d a n s a k s o m information till allmänheten, informationsspridning a v
k o m m u n i k a t i o n m e d d e m d e t berör ä r j u e n utmaning, skulle j a g säga, k a n s k e d e n
största u t m a n i n g e n . "
4.4 Innehållsanalysens t e m a
I studien h a r fem i n f o r m a n t e r intervjuats vilket g e r e t t b e g r ä n s a t intervjumaterial, m e n e t t t e m a kan
skönjas: Å s t a d k o m m a g e m e n s a m m a förutsättningar.
Temat speglar d e n r ö d a t r å d e n , s o m finns i r e s u l t a t e t och s o m utgörs av den s a m s t ä m m i g h e t e n a t t
samverkan krävs f ö r a t t kunna g e n o m f ö r a e n väl f u n g e r a n d e storskalig utrymning. Det ä r e n s t o r
utmaning och svår uppgift a t t g e n o m f ö r a , s a m t a t t d e t kräver a t t berörda organisationer h a r e n
g e m e n s a m handlingsstruktur och inriktning. G e m e n s a m planering och utbildningar behövs inom
olika o m r å d e n , d ä r b e r ö r d a organisationer a n v ä n d e r e n o c h s a m m a nomenklatur och a r b e t a r i e n
g e m e n s a m process samtidigt s o m a t t ansvarförhållandet mellan organisationerna m å s t e tydliggöras.
4.5 Sammanfattning av innehållsanalysen
Generella iakttagelser f r å n d e personliga intervjuerna ä r a t t informanterna i många a v s e e n d e var
samstämmiga. Bland a n n a t belyser samtliga i n f o r m a n t e r a t t storskalig utrymning ä r e n process s o m
kräver planering, s a m v e r k a n , e n g e m e n s a m inriktning o c h information till allmänheten. Tidsaspekten
anses vara av s t o r b e t y d e l s e f ö r e t t lyckat g e n o m f ö r a n d e . Frågan om vad som anses vara skälig tid för
en utrymning lyftes upp. Samtliga i n f o r m a n t e r m e n a d e a t t d e t saknas praktisk e r f a r e n h e t från
storskaliga evakueringar och a t t s a m v e r k a n m e d länets a n d r a aktörer är vital i e n situation m e d
storskalig utrymning. N ä r h e t e n till kärnkraftverket i Ringhals och risken d e t utgör, delades av
samtliga informanter, I s a m b a n d m e d b e r e d s k a p f ö r e n kärnteknisk olycka finns d e t organisationer
m e d mångårig e r f a r e n h e t av regelbundna övningar d ä r också utrymningsplanering ingår.
Informanterna å t e r g a v e n liknande bild a t t d e alla a n s e r sig ha bristande kunskap, k o m p e t e n s och
förmåga i olika a v s e e n d e n b e r o e n d e p å vilken organisation d e tillhörde. När d e t gäller frågan o m
lagar och regler v a r samtliga i n f o r m a n t e r m e d v e t n a och kunniga om vad som reglerar d e r a s
verksamhet, d ä r e m o t v a r kunskapen o m a n d r a s a n s v a r och skyldigheter begränsade. Det v a r t r e av
f e m informanter, s o m n ä m n d e LSO och a t t d e t inom r a m e n f ö r den finns utrymme för a t t besluta o m
utrymning. Det f a n n s e n uppfattning o m a t t gällande lagstiftning är otydlig och d e t kan upplevas
svårt a t t definiera v e m s o m ä r ansvarig i olika situationer.
Analysen visar vidare a t t utrymning av vårdanläggningar, d ä r patienternas liv och hälsa ä r högst
centralt, ä r komplicerad och tidskrävande. Även a n d r a g r u p p e r med särskilda behov s å s o m barn,
u n g d o m a r och äldre o m n ä m n s i intervjuerna. I s a m b a n d m e d intervjuerna kom branden i
O c e a n h a m n e n s e p t e m b e r 2012 upp. U n d e r b r a n d e n g j o r d e s förberedelser för möjlig utrymning och
e t t flertal s a m v e r k a n s m ö t e n hölls och d ä r samtliga, i s t u d i e n deltagande, organisationer b e r ö r d e s .
19
Samtliga informanters u t t a l a n d e n finns p å olika s ä t t återgivna i respektive kategori enligt figur 2.
Utifrån innehållsanalysen g e r d e t r e katego r i e r n a e n samlad bild av informanternas e r f a r e n h e t e r o c h
upplevelseruppfattning.
-
Kategorin, g e n o m riskidentifiering p l a n e r a f ö rrelevanta åtgärder, g e r e n bakgrund i form av
identifiera risker, utsatta g r u p p e r , problematik m e d själva utrymningen och tidigare e r f a r e n h e t e r
i n o m området. Flera av i n f o r m a n t e r n a s a d e a t t deras organisationer g e n o m f ö r risk- och
sårbarhetsanalyser, vilka kan v a r a e n hjälp och stöd. Inom denna kategori finns d e t kunskap och
e r f a r e n h e t inom olika o m r å d e n , s o m s a m m a n t a g e t kan användas i d e t vidare a r b e t e t m e d d e t
g e m e n s a m m a framtagandet av planer.
-
Kategorin, utveckla e n g e m e n s a m inriktning f ö r utrymning, påvisar b e h o v av planering för a t t
möjliggöra e n storskalig utrymning. Dels planering i e g e n organisation, m e n också g e m e n s a m
mellan berörda organisationer. De e g n a organisationernas a r b e t e u t g ö r e t t centralt underlag f ö r
f r a m t a g a n d e t av planer och g e m e n s a m inriktning. För a t t uppnå d e n g e m e n s a m m a inriktning
s o m informanterna efterfrågar, b e h ö v s g e m e n s a m t planeringsarbete.
-
Kategorin, m e d v e t a n d e g ö r a o c h u t v e c k l a e n g e m e n s a m handlingsstruktur, påvisar brist på
k u n s k a p / k o m p e t e n s / f ö r m å g a o c h otydlighet vad gäller lagstiftning. Utifrån planering och
g e m e n s a m inriktning identifieras lämpliga utbildningsinsatser, som tydliggör fördelningen av
a n s v a r mellan organisationerna. D e t t a i n n e f a t t a r även information till allmänheten o m
f r a m t a g n a planer f ö r utrymning. För a t t u p p n å d e n g e m e n s a m m a handlingsstruktur, som
i n f o r m a n t e r n a efterfrågar, b e h ö v s g e m e n s a m t planeringsarbete.
Det f a n n s olikheter mellan i n f o r m a n t e r n a och d e r a s organisationer i alla t r e kategorier. En förklaring
kan v a r a a t t några av o r g a n i s a t i o n e r h a r krav enligt lag a t t ha beredskap f ö r e n kärnteknisk olycka,
vilket i n n e b ä r regelbundna övningar. En a n n a n förklaring kan v a r a att n å g o n organisation a r b e t a r
m e d risker och räddningstjänst o c h h a r e r f a r e n h e t a v utrymning i mindre omfattning. Det finns e n
skiftande kompetens och f ö r m å g a h o s i n f o r m a n t e r n a s organisationer, vilket kan ge e n synergieffekt i
s a m b a n d m e d e n utbildningsinsats. Utifrån analysen a n s e s a t t d e båda kategorierna, utveckla e n
g e m e n s a m inriktning f ö r u t r y m n i n g s a m t m e d v e t a n d e g ö r a och utveckla en g e m e n s a m
handlingsstruktur, kan kräva m e r a r b e t e f ö r a t t nå önskat resultat.
Kategorier
Medvetandegöra och
utveckla e n gemensam
handiingsstruktur
Figur 2. T e m a och kategorier f r å n d e n kvalitativa innehållsanalysen
20
MSB:s vägledning f ö r storskalig utrymning (2014) g e r organisationer en inriktning f ö r
planeringsarbetet m e d förberedelser f ö r utrymning. Konkreta planer t a s fram av berörda
organisationer. Vägledningen b e s t å r bland a n n a t a v t r e viktiga faser;
-
Före e n utrymning: Utifrån kartläggning a v e g e n organinsation g e förslag på kunskapshöjande
å t g ä r d e r inom e g e n organisation m e n också i s a m v e r k a n med andra. Informationsspridning
till a l l m ä n h e t e n i syftet a t t höja d e r a s kunskap.
-
Under e n utrymning: Denna fas beskriver själva genomförandet av utrymningsprocessen.
-
Efter e n utrymning: Har fokus på å t g ä r d e r e f t e r e n genomförd utrymning m e d
erfarenhetsåterföring och utvärdering.
Utifrån f r a m t a g n a k o d e r från d e n kvalitativa innehållsanalysen kan d e t konstateras a t t elva av 12
k o d e r k u n d e s o r t e r a s in i strukturen före, u n d e r o c h e f t e r s o m återfinns i vägledningen. Den kod
s o m inte inrymdes i strukturen var j u s t vägledning, vilken flera av informanterna efterfrågade för a t t
förenkla planeringsarbetet.
Tabell 3. Jämförelse MSB:s vägledning m e d k o d e r f r å n kvalitativ innehållsanalys
MSB:s vägledning f ö r storskalig utrymning
Koder från innehållsanalys
Före e n utrymning
Styrdokument, riskhantering, planering,
s a m v e r k a n , gemensam inriktning, kunskap
k o m p e t e n s och förmåga, information,
erfarenhet.
Kartlägga organisationens möjligheter och
begränsningar, kunskapshöjande å t g ä r d e r och
information till a l l m ä n h e t e n .
Under e n utrymning
Utrymning, genomförandeprocess, information,
Samla u t m a n i n g a r från utrymningsprocessens
tidsaspekt.
fyra s k e d e n initiera, u t r y m m a , inkvartera o c h
återflytta.
Efter e n utrymning
Erfarenhet.
Utvärdera och d r a e r f a r e n h e t e r inom och mellan
organisationer.
21
5 . Diskussion
5.1 Resultatdiskussion
Studiens övergripande syfte v a r a t t utifrån internationella exempel och allmänna principer i f o r m av
vägledningar för storskalig utrymning göra e n jämförelse m e d svensk kontext. Halmstads k o m m u n , i
Hallands län, och dess n ä r h e t till kärnkraftverket i Ringhals utgjorde e n avgränsning och e t t fall a t t
studera. Hypotesen v a r a t t a v s a k n a d e n a v e r f a r e n h e t e r f r å n a t t faktiskt genomföra utrymning i s t ö r r e
omfattning sannolikt p å v e r k a r h u r samhällets b e r e d s k a p s e r u t idag i Sverige. Det ä r inte bara i
Sverige s o m d e t saknas e r f a r e n h e t e r a v d e n n a t y p a v h ä n d e l s e r . Det finns forskning s o m visar a t t
även i Nederländerna a n v ä n d e r b e r e d s k a p s p l a n e r a r e småskaliga övningar, forskningsresultat och
utländska e r f a r e n h e t e r f ö r a t t f ö r b ä t t r a sin utrymningsplanering. (Kolen & Helsloot, 2012).
MSB (2014) m e n a r a t t f ö r m å g a n a t t planera och f ö r b e r e d a e n storskalig utrymning saknas i m å n g a
svenska organisationer, vilket d e n n a studie bekräftar. R e s u l t a t e t visar a t t Halmstads k o m m u n idag
saknar beredskap och f ö r m å g a a t t h a n t e r a e n storskalig utrymning. Även andra organisationer so m
deltog i studien u p p l e v e r a t t d e r a s b e r e d s k a p f ö r storskalig utrymning saknas eller b e h ö v e r
förbättras. Det r å d e r s a m s t ä m m i g h e t mellan i n f o r m a n t e r n a a t t just storskalig utrymning ä r e n
process s o m kräver g e m e n s a m t f ö r b e r e d e l s e a r b e t e f ö r a t t s k a p a en f u n g e r a n d e organisation.
Forskning från USA visar också p å b e h o v a v i n f o r m a t i o n s u t b y t e mellan organisationer f ö r a t t stärka
d e n g e m e n s a m m a f ö r m å g a n (Urbina & Wolshon, 2003). Informanterna efterfrågade s a m s t ä m m i g t
kunskapshöjande å t g ä r d e r inom flera olika o m r å d e n , vilket krävs för att upprätthålla e n god
krisberedskap och krishantering. G e n o m exempelvis bra planering, utbildning, roll/ansvarsfördelning
och övning ges f ö r u t s ä t t n i n g a r a t t h a n t e r a e n krissituation d ä r utrymning ingår. Kunskap o m lagar
s o m styr utrymning o c h roll/ansvarsfördelningen u p p l e v d e s v a r a begränsad. Lagstiftningen
upplevdes generellt s o m otydlig. Ansvarsfördelningen b e h ö v e r förtydligas för a t t få e n g e m e n s a m
inriktning och s t r u k t u r inför e n utrymningssituation. N ä r h e t e n till Kärnkraftverket i Ringhals upplevs
g e m e n s a m t som e n s t o r risk. Enligt Slovic, Fischhoff & Lichtenstein (1979) utgör kärnkraft e n okänd
risk m e d e n skräckfaktor vilket kan påverka individens k ä n s l o r och tankar. Det kan i sin t u r bidra till
a t t stärka upplevelsen a v risk (ibid.). Faror framkallar o r o o c h h a r individen som påverkas av risken
otillräcklig kunskap o c h e r f a r e n h e t a t t h a n t e r a risken t o r d e o r o n och osäkerheten öka (Baron,
Hershey & Kunreuther, 2000). Enligt förordning o m skydd m o t olyckor (2003:789) ska exempelvis
Varbergs och Kungsbackas k o m m u n e r bistå Länsstyrelsen Halland med b e r e d sk a p sa r b e t e för e n
kärnteknisk olycka. I d e s s a b å d a organisationer t i l l s a m m a n s m e d Polismyndigheten Väst finns
mångårig e r f a r e n h e t m e d utrymningsplanering och övningar. Denna kunskap och kompetens, s o m
också visar på skillnader mellan o r g a n i s a t i o n e r i b e r e d s k a p o c h kunskap o m storskalig utrymning, kan
bli värdefull i e t t k o m m a n d e g e m e n s a m t planeringsarbete. O m studien h a d e varit m e r o m f a t t a n d e ä r
e n t ä n k b a r teori a t t d e t i nivån polis, region och länsstyrelse sannolikt är mindre skillnader i planering
och kunskap o m m a n j ä m f ö r m e d a n d r a län, f r ä m s t d å Uppsala och Kalmar. Sannolikt ä r d e t betydligt
s t ö r r e skillnader mellan olika k o m m u n e r i m o t s v a r a n d e län eftersom d e själva b e s t ä m m e r h u r d e vill
planera sitt a r b e t e m e d krishantering, såvida k o m m u n e n inte omfattas av d e krav som ställs enligt
förordning o m skydd m o t olyckor (2003:789).
Länsstyrelsen i Hallands län initierade 2013 e t t projekt v a r s syfte var a t t öka kunskapen r ö r a n d e
utrymningsproblematik i l ä n e t (Länsstyrelsen, 2014a). S o m e t t resultat a v d e t projektet h a r
länsstyrelsen i Halland tagit f r a m riktlinjer f ö r h u r exempelvis kommuner kan utforma
utrymningsplaner (Länsstyrelsen, 2014b). Detta ligger h e l t i linje med MSB (2014) d ä r d e t framgår a t t
d e t geografiska o m r å d e s a n s v a r e t f ö r planering av u t r y m n i n g vilar p å nationell, regional och lokal
nivå. Övergripande kravställning t a s f r a m på nationell nivå f ö r a t t p å regional nivå utformas till
strategier. Utifrån s t r a t e g i e r u t f o r m a s d e t a l j e r a d e utrymningsplaner p å lokalnivå (ibid.). I e t t framtida
a r b e t e f ö r Halmstads k o m m u n m e d a t t t a f r a m p l a n e r f ö r storskalig utrymning ges inriktning för
p l a n e r i n g s a r b e t e t g e n o m vägledning f ö r storskalig utrymning (MSB, 2014). Vägledningar ISO 22315
22
(ISO, 22315:2014) och ERGO modellen "Evacuation Preparedness Assessment Workbook" (EPAW)
(Shaw e t al, 2011b) ger a n v ä n d a r e n m e r detaljerade och konkreta förslag på åtgärder. Etablerade
kontakter finns m e d s a m v e r k a n d e organisationer g e n o m d e t regionala r å d e t för samhällsskydd och
beredskap (Länsstyrelsen i Hallands län, 2013), vilket u n d e r l ä t t a r a r b e t e t m e d a t t t a fram
g e m e n s a m m a planer f ö r storskalig utrymning. S a m m a n t a g e t m e d framtagna vägledningar och d e n
samverkan som finns u p p a r b e t a d ä r förutsättningarna g o d a f ö r att ta fram g e m e n s a m m a planer.
I s a m b a n d m e d branden i O c e a n h a m n e n i Halmstad 2012 diskuterades utrymning s o m e n alternativ
åtgärd (Räddningstjänsten Halmstad, 2013). Vid e t t läge u n d e r händelsen kantrade vinden och e t t
moln av giftig rök drev in ö v e r centrala Halmstad. I d e t t a läge fanns inte tid a t t påbörja e n utrymning
u t a n räddningsledaren b e s l u t a d e o m e t t viktigt m e d d e l a n d e till allmänheten d ä r inrymning
u p p m a n a d e s (ibid.). Informanterna lyfte tidsaspekten s o m viktig och i avsaknad av förberedelsetid
f ö r e n utrymning ansågs inrymning s o m e n d a möjlighet. Denna teori n ä m n s i e n vetenskaplig artikel
från Nederländerna (Kolen & Helsloot, 2012). En flexibel organisation m e d flera olika strategier g e r
beslutsfattaren möjlighet till flera olika alternativ för e n utrymning (ibid.). Tidsaspekten ä r av st o r
betydelse vid e n utrymning. Om e n utrymning kan påbörjas före en händelse inträffar kan liv räddas
och a n t a l e t skadade reduceras (Malesic, Prezelj, Juvan, Polic & Uhan, 2015). De båda s t ö r r e
utrymningar som g e n o m f ö r t s i Sverige, 1996 i Kävlinge (Räddningsverket, 1999) och Borlänge 2 0 0 0
(Norling, u.å.) var så kallade kontrollerade utrymningar. Situationen på olycksplatsen var stabil och
tid fanns a t t organisera e n utrymning. En händelse s o m sker plötsligt d ä r exempelvis e n olycksplats
inte ä r stabil g e r helt a n d r a f ö r u t s ä t t n i n g a r a t t b e m ä s t r a .
En intressant reflektion ä r a t t ingen av info r m a n t e r n a n ä m n d e något o m människors reaktioner och
b e t e e n d e i s a m b a n d m e d utrymning. Även o m tid ges till tidig varning och uppmaning ges till
a l l m ä n h e t e n o m utrymning så ä r d e t ingen garanti a t t givna anvisningar följs. I s a m b a n d med
b r a n d e n i O c e a n h a m n e n i Halmstad (Räddningstjänsten Halmstad, 2013) befann sig e t t flertal
individer nära olycksplatsen vilket gav e n illusion av personlig osårbarhet, d ä r olyckan d r a b b a r andra
och inte mig, s o m beskrivs a v Weinstein (Breakwell, sid 82-82). Individernas personlighetsprofil ä r
sannolikt risktagare m e d hög extraversion, spänningssökande och ö p p e n h e t vilket g e r motivation till
r i s k b e t e e n d e t (Nicholson, Soane, Fenton-0 ' Cr e e v y & Willman, 2005). I s a m b a n d med
utrymningsplanering ä r d e t viktigt a t t beakta individens beslut till utrymning, som b e s t å r av flera
olika f a k t o r e r (Malesic, Prezelj, Juvan, Polic & Uhan, 2015; Stein, Duenas-Osorio & Subramanian,
2010 ). Individens b e t e e n d e och f ö l j s a m h e t av utrymningsdirektiv består av e t t antal sociala och
demografiska faktorer s o m exempelvis ålder, etnicitet, inkomst och o m d e t finns barn eller äldre i
hushållet (Stein, Duenas-Osorio & Subramanian, 2010).
Information till allmänheten, m e n ä v e n till e g n a organisationer, anses vara viktigt enligt
informanterna. Desto b ä t t r e i n f o r m e r a d a l l m ä n h e t e n ä r o m e n risk i förväg, d e st o mindre är
sannolikheten a t t panik u p p s t å r n ä r olyckan väl inträffar (Glass, 2001). Saknas adekvat information
u p p s t å r lätt ryktesspridning vilket kan leda till o r o (ibid.) Information m å s t e kommuniceras på e t t s ä t t
s o m g ö r a t t individen a c c e p t e r a r d e t , samtidigt som d e n ska vara förenlig m e d individens kulturella
å t a g a n d e n (Slovic, 2010). Utöver a t t informationen ska v a r sanningsenlig ska den också föras fram på
e t t a c c e p t a b e l t socialt s ä t t (ibid.). Halmstads k o m m u n h a r e n väl uppbyggd krisorganisation där
kommunikationsfunktionen u t g ö r e n viktig roll (Halmstads kommun, 2015). Halmstads kommuns
krisorganisation var aktiverad u n d e r b r a n d e n i O c e a n h a m n e n d ä r kommunikationsfunktionen bland
a n n a t gav a l l m ä n h e t e n u p p d a t e r a d information dygnet r u n t (ibid.)
E r f a r e n h e t e r n a från b r a n d e n i h a m n e n ä r många. Bland a n n a t konstaterades a t t planering för
u t r y m n i n g av Halmstad t ä t o r t saknades. För m y n d i g h e t e r ä r dock lärande från tidigare händelser
relevant. Explicit u p p m ä r k s a m h e t b e h ö v s e f t e r s o m m e d b o r g a r e n förväntar sig att myndigheter vidtar
ansvarsfulla å t g ä r d e r b a s e r a t på tillgänglig information och kunskap vid e n kris (Boin, t'Hart, Stern &
Sundelius, 2005). Enligt MSB (2014) s k e r erfarenhetsåterföring efter e n händelse godtyckligt.
23
I Sverige finns d e t dåligt m e d e g n a e r f a r e n h e t e r från storskalig utrymning. Det finns b e h o v av e n
internationell d a t a b a s f ö r e r f a r e n h e t s å t e r f ö r i n g av h ä n d e l s e r s o m medfört storskalig utrymning.
Kanske MSB kan t a ansvar för a t t s k a p a e n d a t a b a n k d ä r e r f a r e n h e t e r från olika händelser samlas
upp och förs vidare n e r i regional och lokal nivå?
Massevakuering s t u d e r a s och skrivs o m i vetenskaplig litteratur, men a t t hittills h a r ganska lite av
dessa kunskaper stuvats o m i m e r praktiskt rådgivande litteratur från centrala myndigheter.
5.2 Metoddiskussion
Studien ä r e n intervjustudie m e d e n beskrivande kvalitativ design med induktiv ansats. M e t o d valdes
utifrån s t u d i e n s syfte d ä r i n f o r m a n t e r n a s kunskap och e r f a r e n h e t e r beskrevs. Vid bearbetning av
erhållen d a t a tillämpades kvalitativ innehållsanalys, e f t e r s o m d e n fokuserar på tolkning av t e x t e r
(Granskär & Höglund- Nielsen, 2012). Info r m a t i o n sb r e v e t o c h samtyckesformuläret skickades via
e p o s t till informanterna. Det gavs tid a t t läsa i n f o r m a t i o n e n i lugn och ro, allt f ö r a t t informanterna
inte skulle känna någon press a t t b e s t ä m m a sig f ö r e t t t ä n k b a r t deltagande i studien.
I d e n n a s t u d i e intervjuades 5 p e r s o n e r d ä r samtliga v a r i någon form av chefsposition inom
respektive organisation. Kategorier och t e m a a v s e r d e n n a population. Om studien h a d e o m f a t t a t fler
intervjuer inom respektive organisation o c h p å olika nivåer skulle kategorier och t e m a / t e m a n
e v e n t u e l l t s e t t a n n o r l u n d a ut. Samtliga intervjuer g e n o m f ö r d e s med i förväg f o r m u l e r a d e frågor so m
ställdes p å s a m m a s ä t t till alla d e l t a g a r e (Granskär & Höglund- Nielsen, 2012.) Informanterna
b e r ä t t a d e fritt o m sina e r f a r e n h e t e r o c h u p p l e v e l s e r inom r a m e n för intervjufrågorna.
En kvalitativ studie kräver e t t s a m a r b e t e mellan intervjuaren och informanten. Enligt Graneheim och
Lundman (2004) bygger r e s u l t a t e t på d a t a f r å n beskrivningar s o m framkommer i intervjuerna m e d
i n f o r m a n t e r n a . Analys av t e x t e r i n n e b ä r alltid e n viss grad a v tolkning vilket kan påverka
t r o v ä r d i g h e t e n . För a t t styrka d e n s v a g h e t e n i d e n kvalitativa innehållsanalysen används b e g r e p p
s å s o m trovärdighet, pålitlighet och ö v e r f ö r b a r h e t s o m beskriver tillförlitlighet ur olika aspekter.
Trovärdigheten u p p s t å r först vid valet av studie, val a v d e l t a g a r e och hur insamling a v d a t a går till.
För a t t ö k a möjligheten a t t kunna belysa frågeställningen u r flera aspekter bör d e l t a g a r e m e d olika
e r f a r e n h e t e r inkluderas i studien (ibid.). I d e n n a s t u d i e h a d e informanterna olika kunskap och
e r f a r e n h e t av o m r å d e t storskalig utrymning. Någon a v informanterna h a d e ingen tidigare erfarenhet
av storskalig utrymning, m e d a n a n d r a h a d e e r f a r e n h e t och kunskap p å e t t teoretiskt plan och i viss
m å n ä v e n praktisk e r f a r e n h e t . Dessa olika e r f a r e n h e t e r kan h a påverkat utfallet a v resultatet.
Intervjuerna analyserades enligt G r a n e h e i m o c h Lundmans (2004) redogörelse av olika steg i
kvalitativ innehållsanalys. G e n o m d e n n a analysprocess, s o m gav en fördjupad kunskap av
intervjutexterna, stärktes resultatets tillförlitlighet.
Intervjuaren h a r e n bakgrund s o m b r a n d i n g e n j ö r o c h mångårig erfarenhet inom räddningstjänsten.
Detta kan ha p å v e r k a t r e s u l t a t e t a v intervjuerna d å f r å g o r n a möjligen kunde ha formulerats på e t t
a n n o r l u n d a s ä t t u t a n d e n n a förförståelse. Intervjuaren v a r dock medveten o m detta. För a t t hantera
f ö r f ö r s t å e l s e n och undvika p r o b l e m u n d e r intervjuerna gavs mycket u p p m ä r k s a m e t på h u r frågorna
skulle ställas f ö r a t t undvika riktade frågor.
Enligt G r a n e h e i m och Lundman (2004) ä r e t t s ä t t a t t påvisa trovärdigheten i e n studie a t t visa hur väl
k a t e g o r i e r n a t ä c k e r in d e d a t a s o m f r a m k o m m i t i r e su l t a t e t . Av betydelse ä r också tydliggöra hur
likheter o c h skillnader f r a m k o m m i t mellan k a t e g o r i e r n a (ibid.). Samtliga informanters uttalanden
återfinns p å olika s ä t t i respektive kategori. I r e su l t a t a v sn i t t e t h a r flera citat använts f ö r a t t styrka
kategorierna. Dessa citat påvisade s t o r a likheter i kunskap och erfarenhet m e n d e t fanns också
o l i k h e t e r bland informanterna. Resultatet i s t u d i e n visade på stora likheter i kunskap och erfarenhet.
G e n o m a t t utföra t e s t i n t e r v j u e r s t ä r k t e intervjuaren sin intervjuteknik och lärde sig a t t hålla tillbaka
sin förförståelse. Detta s t ä r k e r t r o v ä r d i g h e t e n i r e s u l t a t e t .
24
Trovärdighet inkluderar också b e g r e p p e t ö v e r f ö r b a r h e t s o m visar i vilken omfattning s o m resultatet
kan överföras till a n d r a o m r å d e n och g r u p p e r (Graneheim och Lundman, 2004). I studien framkom
tankar och synpunkter från informanterna g r u n d a d e p å kunskap och e r f a r e n h e t m e n även brist på
d e s a m m a . Enligt Graneheim och Lundman (2004) kan författaren/forskaren g e förslag på
överförbarhet m e n d ä r e f t e r ä r d e t s e n läsarens beslut o m huruvida iakttagelserna ä r genomförbara i
andra kontexter. En klar och tydlig bild av urval, datainsamling och databearbetning s k a p a r
g y n n s a m m a r e förutsättningar för ö v e r f ö r b a r h e t till a n d r a kontexter (ibid.).
Vad a v s e r studiens y t t r e validitet, d e t vill säga ö v e r f ö r b a r h e t och tillämpning, Malterud (2001), ä r
förhoppningen a t t s t u d i e n kan k o m m a till a n v ä n d n i n g s o m incitament f ö r e n g e m e n s a m planering
mellan k o m m u n och a n d r a b e r ö r d a organinsationer. Informanternas e r f a r e n h e t e r som framkom i
studien kan användas f ö r a t t kunna b e m ö t a framtida behov. Dels genom en ökad förståelse av a t t
kunskapsnivån inom ä m n e t b e h ö v e r stärkas m e n också a t t skapa en g e m e n s a m struktur a t t utgå
från. För a t t studiens pålitlighet ska kunna säkerställas b e h ö v s dock e n m e r o m f a t t a n d e studie
utföras m e d fler i n f o r m a n t e r i olika nivåer från respektive organisation.
25
6. Konklusion och Implikation
Studien visar på s a m s t ä m m i g h e t o m a t t storskalig utrymning ä r e n process som kräver e n g e m e n s a m
inriktning, handlingsstruktur o c h informationsinsats f ö r a t t bli framgångsrik. Samtliga organisationer
återgav a t t d e saknar kunskap, k o m p e t e n s och förmåga inom o m r å d e t och s e r g e n o m f ö r a n d e t s o m
en s t o r utmaning. Lagar och regler s o m b e r ö r d e n e g n a organisationen finns d e t kunskap o m .
Däremot upplevs lagstiftningen g e n e r e l l t s o m otydlig och d e t r å d e r oklarhet v e m s o m är
räddningsledare i olika lägen. R e s u l t a t e t t y d e r på a t t kunskapen och f ö r m å g a n a t t genomföra
storskalig utrymning ä r bristfällig. Behov finns f ö r åtgärder, dels planering i e g e n organisation dels
g e m e n s a m planering m e d b e r ö r d a o r g a n i s a t i o n e r d ä r roll och ansvarsfördelning ä r tydlig.
6.1 Implikation
I k o m m u n e n kan a r b e t e t m e d planering f ö r storskalig utrymning påbörjas g e n o m a t t lyfta u p p d e t på
agendan. Genom a t t a n v ä n d a vägledninga r s o m idag finns och utifrån d e m göra e n planering f ö r d e n
egna organisationen. G e n o m s a m v e r k a n s o r g a n s o m r e d a n existerar lyfta upp storskalig utrymning på
a g e n d a n och d ä r diskutera m e d b e r ö r d a organisationer o m lämpliga åtgärder. Ha som g e m e n s a m t
mål a t t skapa e n flexibel organisation s o m kan h a n t e r a olika t y p e r eller g r a d e r av händelser.
Ytterligare forskning behövs i Sverige f ö r a t t utveckla b e r e d s k a p e n inför e n storskalig utrymning.
Det h a d e varit av intresse a t t g ö r a e n s t ö r r e studie, r e n t geografiskt, d ä r även befattningshavare i
olika nivåer från olika o r g a n i s a t i o n e r d e l t a r .
26
Referenser
Baron, J., Hershey, J. C., & Kunreuther, H. (2000). D e t e r m i n a n t s of priority for risk reduction: t h e ro le
of worry. Risk Analysis, 20, 413-27.
Boin, A., ' t Hart, P., Stern, E., & Sundelius, B. (2005). The Politics ofCrisis M a n a g e m e n t : Public
Leadership under Pressure. Cambridge University Press, Cambridge.
Broz, D., Levin, E. C., Mucha, A. P., Pelzei, D., Wong, W., Persky, V. W., & Hershow, R. C. (2009).
Lessons learned from Chicago's e m e r g e n c y r e s p o n s e t o m a s s evacuations c a u se d by hurricane
Katrina. American Journal o f Public Health, 99(8), 1496-1504.
Breakwell, G.M. (2007). The Psychology o f Risk. Cambridge: Cambridge University Press.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga m e t o d e r . (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Glass, T. A. (2001). Understanding public r e s p o n s e t o disasters. Public Health Reports, 116, 69-73.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative c o n t e n t analysis in nursing research: concepts,
p r o c e d u r e s a n d m e a s u r e s t o achieve t r u s t w o r t h i n e s s . Nurse Education Today, 2 4 , 1 0 5 - 1 1 2 .
Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård.
Lund: Studentlitteratur AB.
Halmstads kommun. (2015). Halmstads k o m m u n s krisledningsorganisation. Hämtad 2015-03-21 från:
http://www.halmstad.se/omkommunen/olyckorochkris/foreolyckan/kommunensorganisationvidkris.
2840.html
IPCC. (2012). Managing t h e Risks o f Extreme Events a n d Disasters t o A d v a n c e Climate Change
Adaptation. H ä m t a d 2015-05-12 från: http://ipcc-wg2.gov/SREX/report/full-report/
ISO. (2015). Societal security: Mass evacuation, Guidelines f o r planning.
Kolen, B,. Kutschera, G,. & Helsoot, l.( 2009). A comparison b e t w e e n t h e Netherlands and Germany
of evacuation in c a s e o f e x t r e m e flooding. H ä m t a d 2015-04-15 från:
http://scholar.google.se/scholar?hl=sv&q=a+comparison+between+the+netherlands+and+germany+
of+evacuating+in+case+of+extreme+flooding&btnG=
Kolen, B., & Helsloot, I. (2012). Time n e e d e d t o e v a c u a t e t h e Netherlands in t h e e v e n t of large scale
flooding: strategies a n d c o n s e q u e n c e s . Disasters, 36(4). pp. 700-722.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Länsstyrelsen i Hallands län. (2015). Plan f ö r kärnteknisk olycka. Hämtat 2015-03-22 från
http://www.lansstyrelsen.se/halland/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-ochsamhalle/krisberedskap/karnkraftberedskap/Plan%20för%20olycka%20vid%20kärnteknisk%20anlägg
ning%202015.pdf
Länsstyrelsen i Hallands län. (2014). Regional risk- och sårbarhetsanalys f ö r Hallands län 2 0 1 4 .
H ä m t a d 2015-03- 23 från:
27
http://www.lansstyrelsen.se/halland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/Rapporter/2014/RS
A%202014%20Hallands%20l%c3%a4n.pdf
Länsstyrelsen i Hallands län. (2014a). Utvärderingsrapport: Evakuering inom Hallands län. Hämtad
2015-03-22 från http://www.lansstyrelsen.se/halland/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-ochsamhalle/krisberedskap/Utrymning/Utvärderingsrapport%20%20Evakuering%20i%20Hallands%20län%202014.pdf
Länsstyrelsen i Hallands län. (2014b). Riktlinjer f ö r utrymningsplanering. Hämtad 2015-03-22 från
http://www.lansstvrelsen.se/halland/SiteCollectionDocuments/Sv/manniska-ochsamhalle/krisberedskap/Utrvmning/Riktlinier%20för%20utrvmningsplanering%202014.pdf
Länsstyrelsen i Hallands län. (2013). Regionala r å d e t för samhällsskydd och beredskap. Hämtad 201503-22 från: http://www.lansstyrelsen.se/halland/Sv/nyheter/2013/Pages/tva-dagar-ornsamhallsskydd-och-beredskap.aspx?keyword=regionala+r%c3%a5det+i+ha Iland
Länsstyrelsen i Stockholms län. (2013). Storskalig utrymning, vägledning. Hämtad 2015-03-22 från:
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2013/storskaligutrymning-vagladning-2-uppl.pdf
Malterud, K. (2001). Qualitative research: s t a n d a r d s , challenges, and guidelines. The Lancet, 3 5 8 ,
483-488.
Malesic, M., Prezelj, I., Juvan, J., Polic, M., & Uhan, S. (2015). Evacuation in t h e e v e n t o f a nuclear
disaster: Planned activity o r improvisation. International Journal ofDisaster Risk Reduction, 12(2015),
1 0 2 - 1 1 1 . DOI: 10.1016/j.ijdrr.2014.12.005.
Merriam, B., S. (1994). Fallstudien s o m f o r s k n i n g s m e t o d . Lund: Studentlitteratur.
M y n d i g h e t e n f ö r samhällsskydd och beredskap. (2014). A t t planera och f ö rb e re d a e n storskalig
utrymning. H ä m t a d 2015-04-10 från: https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27507.pdf
M y n d i g h e t e n f ö r samhällsskydd och beredskap. (2013). Forskning för ett säkrare samhälle - N y
k u n s k a p f ö rf r a m t i d e n s utmaningar. MSB:s forskningsstrategi 2014-2018. H ä m t a d 2015-04-10 från
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27246.pdf
M y n d i g h e t e n f ö r samhällsskydd och beredskap. (2012). Analys a v samhällskonsekvenser efter
radioaktiva utsläpp i Japan 2011. H ä m t a d 2015-04-16 från
https://www.msb.se/Upload/Nyheter_press/samh%C3%A4llskonsekvenser%20efter%20radioaktiva
%20utsl%C3%A4pp%20i%20Japan%202011.pdf
Nicholson, N,. Soane, E,. F e n t o n - 0 ' C r e e v y , M., & Willman, P. (2005). Personality and domain-specific
risk taking. Journal o f Risk Research, 8(2), 157-176.
Norling, Anna (u.å.). Olycksplats Borlänge bangård. M e d d e l a n d e 158.
Styrelsen f ö r psykologiskt försvar, Stockholm. H ä m t a d 2015-04-26 från
https://msb.se/Upload/Produkter_tjanster/Publikationer/SPF/Olycksplats%20Borl%C3%A4nge%20ba
ng%C3%A5rd.pdf
Proposition 2001/02:158. Samhällets s ä k e r h e t och b e r e d s k a p . Stockholm: Regeringskansliet.
Rahm, G. (2014). Föreläsning, 2014-11-05.
28
Bilaga 1 - Intervjuguide
Inledning
"
I n t e r v j u a r e n p r e s e n t e r a r sig
•
I n t e r v j u a r e n f ö r k l a r a r s y f t e t m e d i n t e r v j u n , v a d r e s u l t a t e t ska a n v ä n d a s till.
"
Intervjuaren r e d o g ö r f ö r b e g r e p p e n u t r y m n i n g o c h evakuering. B e g r e p p e t u t r y m n i n g
k o m m e r a t t a n v ä n d a s u n d e r intervjun
Intervjun påbörjas
•
Inledningsvis vill jag fråga vilken organisation du tillhör.
•
Kan d u berätta för mig vad du tänker på när jag säger storskalig utrymning?
•
Har du vetskap o m händelser nationellt o c h internationellt, s o m medfört storskalig
utrymning.
•
•
Vilka risker s e r du i samhället s o m skulle kunna leda till en storskalig utrymning.
Vad a n s e r du krävs(specifika b e h o v ) i n o m din organisation för att kunna g e n o m f ö r a e n
storskalig utrymning?
•
Vad a n s e r du vara prioriterat inom er organisation för att komma igång m e d planering
för storskalig utrymning?
•
Anser du a t t d e t är möjligt att g e n o m f ö r a e n storskalig utrymning?
•
Avslutningsvis, är d e t n å g o t s o m du vill tillägga s o m inte nämnts tidigare
D e t k a n o c k s å bli a k t u e l l t m e d f ö l j d f r å g o r s å s o m ;
"kan d u förtydliga..."
" v a d m e n a r d u m e d ..."
"kan d u g e mig e t t exempel..."
Bilaga 2 - I n f o r m a t i o n s b r e v
Magisteruppsats vid Karlstads Universitet
Storskalig utrymning - Vilka förutsättningar har e n medelstor svensk kommun!
Hej,
Mitt n a m n är M a g n u s Eriksson o c h j a g läser e t t Masterprogram i Riskhantering vid
Karlstad universitet (på d i s t a n s ) . Jag b o r o c h arbetar i Halmstad. I mitt a r b e t e vid
räddningstjänsten i H a l m s t a d s k o m m u n m e d v e r k a d e j a g under 2 0 1 3 i e t t länsövergripande
projekt s o m b e h a n d l a d e s t o r s k a l i g utrymning. M e d a n l e d n i n g a v d e t t a har jag valt a t t inrikta
min magisteruppsats i n o m ä m n e t storskalig utrymning. Syftet m e d s t u d i e n är att undersöka
vilka förutsättningar H a l m s t a d s k o m m u n har i d a g s l ä g e t a t t g e n o m f ö r a e n storskalig
utrymning.
Jag k o m m e r att g e n o m f ö r a intervjuer p å cirka 3 0 m i n u t e r med t j ä n s t e m ä n inom Halmstads
k o m m u n , Region Halland, L ä n s s t y r e l s e n i Halland o c h p o l i s m y n d i g h e t e n region Väst. I
e g e n s k a p av t j ä n s t e m a n i e n a v d e u p p r ä k n a d e organisationerna tillfrågas du att delta i
s t u d i e n . Deltagandet är h e l t frivilligt o c h du har m ö j l i g h e t a t t när s o m helst avbryta ditt
d e l t a g a n d e , utan n å g o n förklaring. Intervjun k o m m e r a t t s p e l a s in för att s e d a n ordagrant
skrivas n e r s o m e n text. I n t e r v j u m a t e r i a l e t k o m m e r a t t skiljas ifrån information s o m kan
knyta d e t till dig s o m p e r s o n , vilket i n n e b ä r att d e t i n t e k o m m e r a t t vara möjligt att urskilja
v e m s o m har blivit intervjuad e l l e r s a g t vad. Allt material k o m m e r också a t t låsas in. T e x t e n
k o m m e r att b e a r b e t a s o c h a n a l y s e r a s a v m i g s a m t e v e n t u e l l t att läsas a v min handledare
o c h e x a m i n e r a n d e lärare. D ä r e f t e r k o m m e r d e s a m m a n l a g d a resultaten från samtliga
intervjuer p r e s e n t e r a s o c h a n a l y s e r a s vidare i min m a g i s t e r u p p s a t s . Givetvis har d u
m ö j l i g h e t att ta del a v d e n färdiga u p p s a t s e n .
Är d e t n å g o t du undrar ö v e r , e l l e r o m d u vill m e d v e r k a i m i n studie så ringa ring/maila mig
s n a r a s t så att vi kan avtala e n tid. Du når m i g på t e l e f o n 0 7 0 - 3 7 9 2 3 2 4 eller via mail:
[email protected]
Halmstad 2015-03-10
M e d vänlig hälsning, M a g n u s Eriksson
S t u d e n t vid Karlstad U n i v e r s i t e t
Handledare:
Dr. M a g n u s J o h a n s s o n
U n i v e r s i t e t s l e k t o r Karlstad U n i v e r s i t e t
I n s t i t u t i o n e n för miljö- o c h l i v s v e t e n s k a p e r
T e l e f o n arbete: 0 5 4 - 7 0 0 1 8 8 2
Mail: m a g n u s . j o h a n s s o n @ k a u . s e
2
Bilaga 3 - Samtycke till deltagande
Härmed g e r jag mitt s a m t y c k e till d e l t a g a n d e i s t u d i e n s o m har s y f t e u n d e r s ö k a hur
f ö r b e r e d d e n m e d e l s t o r s v e n s k k o m m u n är inför e n situation m e d storskalig utrymning.
Studien g e n o m f ö r s i n o m ramarna för e n m a g i s t e r u p p s a t s s o m e n del i e t t masterprogram i
Riskhantering vid Karlstad Universitet.
Jag intygar h ä r m e d a t t jag tagit del a v information kring studien och är m e d v e t e n o m
tillvägagångssättet o c h d e n tid d e t tar i anspråk. Intervjun kommer a t t
s p e l a s in o c h s e d a n skrivas ner ordagrant till e n t e x t f ö r vidare bearbetning o c h analys,
vartefter inspelningen k o m m e r att raderas. Jag har f å t t information o m a t t all data förvaras
inlåst, h a n t e r a s konfidentiellt o c h att jag s o m enskild p e r s o n inte kan identifieras. Jag har fått
tillfälle a t t få mina frågor a n g å e n d e s t u d i e n b e s v a r a d e f ö r e den påbörjades o c h v e t v e m jag
ska v ä n d a mig till m e d frågor.
Vidare har jag ä v e n fått information o m a t t d e l t a g a n d e t är frivilligt o c h kan avbrytas när s o m
utan krav på e n förklaring. Jag g e r mitt s a m t y c k e till s t u d e n t e n M a g n u s Eriksson, att förvara
o c h b e a r b e t a d e n information s o m i n s a m l a s u n d e r s t u d i e n .
Ort/Datum
Namnteckning/Namnförtydligande
Telefonnummer
E-post ( o m d u vill h a e n kopia a v d e n färdiga u p p s a t s e n mailad till dig)
3