A. Polis/åklagare, socialtjänst samt hälso

Comments

Transcription

A. Polis/åklagare, socialtjänst samt hälso
1
A. Polis/åklagare, socialtjänst samt hälso- och
sjukvården?
Generell samverkan
Samverkan inom olika berörda områden skall ske utifrån konkreta metoder såsom
checklistor och utformade konkreta rutiner./HSV
Generell samverkan/Ledning och utveckling
Samverkan ska fungera långsiktigt och hållbart och inte vara personberoende./Polisen
Utveckla långsiktig samverkan och handlingsplan för hanterings i det långsiktiga arbetet men
även akuta skedet./polisen
Utvecklar man kunskap och strukturer så kommer det alla grupper till godo. Dessutom
omfattas samma barn och vuxna ofta av flera områden.
Jag tänker att samverkan mellan polis/åklagare och socialtjänst är helt avgörande för en
gynnsam utveckling för de kvinnor och barn som är drabbade av våld i nära relation, men att
hälso- och sjukvården skulle kunna ha en mycket större och mer självklar roll inte minst
genom barn – och ungdomspsykiatrin och öppenvårdspsykiatrin.
Generell samverkan kring barn/Ledning och utveckling
Utveckla samverkan både vad det gäller det kortsiktiga - och långsiktiga stödet till barn som
utsatt för olika former av övergrepp samt uppföljning.
När ett barn misstänks ha utsatts för ett brott och en polisanmälan är gjord finns det en
oklarhet om vem som gör vad och när görs det. Tydliggöra respektive myndighets ansvar och
i vilket syfte de samtalar med barn och när i utredningsprocessen kan t ex socialtjänsten
prata och ge stöd till barnet. Hur samverkar/samarbetar berörda myndigheter med
varandra? Stöd och behandling gäller främst mellan Socialtjänst och BUP/soc
Barnahus/Ledning och utveckling
tydliga brister på detta område inom Barnhussamverkan, dvs. tolkningen av nuvarande avtal
görs olika av olika parter./Polisen
2
Likartade strukturer för barnskyddsarbetet i VGR. Det ser i dagsläget olika ut beroende på
vilket barnhus ett ärende hamnar vid./HSV
Vid ärenden där barn misstänks vara utsatta för brott måste det finnas en tydlig
kommunikation/samverkan mellan socialtjänst och Polis/åklagare. När informerar socialtjänsten
vårdnadshavare om anmälan? Barnet skall förhöras av polis snarast? Stöd till barnet? Stöd till
förälder? En önskan om att utveckla detta samverkansarbete inom Barnahusen så att alla
brottsutsatta barn inkl. barn som bevittnat/upplevt våld skall få stöd och hjälp inom
Barnahusen./HSV
Sekretess/utbildning/Ledning och utveckling
Utbyte av information med hänsyn till sekretess högst relevant att förtydliga och strukturera
så att alla parter känner sig trygga. /socialtjänsten
Vi gemensamt behöver utveckla en större förståelse för de olika verksamheternas
sekretesslagstiftning och särskilt vilka regler som gäller vid samverkan mellan olika
myndigheter (polis, åklagare, socialtjänst, sjukvård m.fl.)./åklagarna
De samverkande myndigheterna måste vara väl förtrogna med sin egen sekretesslagstiftning
och rutiner för vem som i varje enskilt fall är den som ansvarar för sekretessprövningen samt
respektera den ansvariges bedömning. Samtliga samverkande måste även vara klara över
vilka sekretessbrytande bestämmelser som finns./åklagarna
Fysisk samverkan/Ledning och utveckling
Mer personlig kontakt mellan myndigheter vid pågående utredning. Journaler och intyg är
bra, men samtliga parter kan få en djupare förståelse av det händelsen vid en diskussion där
t.ex. läkaren får möjlighet att berätta mer om den medicinska utredningen. I aktuella
ärenden behöver man många gånger stämma av per telefon alternativt via möten. Många
gånger begärs journaler in, men det kan oftast vara bättre att be läkaren att skriva ett
utlåtande där man tydligt beskriver fynd som är viktiga för socialtjänst/polis/åklagare. Hela
journalen är oftast inte adekvat för utredningen./HSV
Angeläget att medicinsk och psykologisk kompetens, samt journal, finns tillgängligt vid
samrådsmöten gällande barn som far illa.
Gemensamt framtagen utbildning/Ledning och utveckling
Mer kunskap om varandras arbetssätt och ansvarsområden för att få en bättre dialog och en
ökad förståelse för varandra. Det kan t.ex. vara av värde att andra myndigheter har viss
3
kunskap om medicinska och psykologiska utredningar och dess betydelse vid utredningar av
barn som far illa. Hälso- och sjukvården har i sin tur behov av viss kunskap om övriga
myndigheters utredningsförfarande. Detta bör främja samarbetet.
men VEM håller samman? Samverkans forum? /HSV
Kunskap om våld och trauma måste utvecklas och förbättras inom hälso- och
sjukvården./SKL
Hälso- och sjukvården t.ex. bör veta hur man både bemöter och hanterar någon som är
våldtagen, även så att man säkerställer bevis./SKL
Akuta samverkansinsatser/Ledning och utveckling
Att utveckla samverkan mellan polis och socialtjänst då man åker på utryckning till hem där
det pågår våld. Tilltalas även av arbetet med tydligare och ”tajtare” uppföljningar i de hem
där det förekommit våld./SKL
Vid akuta ärenden då polis åker ut till familjer där våld förekommit och det finns barn skall
socialtjänsten alltid närvara och samtala med barnen och se till deras behov av skydd och
stöd. Socialtjänsten skall inom 24 timmar kontakta Hälso- och sjukvården (BUP, Vuxenpsyk.,
jour och akutverksamheter vid behov) för att få en medicinsk bedömning om barnet och den
våldsutsattas (med samtycke) behov av stöd och behandling./HSV
B. Socialtjänst och hälso- och sjukvården?
Generell samverkan
Hur kan vi upprätta bra kanaler från o till socialtjänst och hälso- och sjukvård? Vad
behövs?/Soc
Socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver utveckla mer tydliga och självklara
samarbetsformer då det har förekommit våld. Polis och åklagar är inte alltid inblandade.
Samverkansmöten och överenskommelser omkring de förväntningar man kan ha och som är
möjliga att ha på varandra är bra. Enskilda medarbetare ska inte behöva ”jobba in” sitt case
varje gång. Det ska finnas en struktur för mottagande. T.ex. när socialtjänsten ringer till
hälso- och sjukvården om någon som är våldsutsatt – så bör det finnas en förförståelse att
socionomerna är tillräckligt utbildade för att avgöra att ”detta” troligtvis är ”något” för t.ex.
BUP./SKL
Utvecklingsområden i samverkan med sjukvården kan vara i samband med längre helger då
vi handlägger ärende över två till tre dagar – då kan vi behöva initiera även kontakt med
4
sjukvård, dels utifrån akut sjukvårdsbehov behov men även påbörja samarbetet i det
enskilda ärendet, med sikte på en längre perspektiv ./soc
Generell samverkan kring barn/Ledning och utveckling
Jag vill utveckla samverkan både vad det gäller det kortsiktiga - och långsiktiga stödet till
barn som utsatt för olika former av övergrepp samt uppföljning. Stöd och behandling gäller
främst mellan Socialtjänst och BUP./Soc
Gemensamt framtagen utbildning/Ledning och utveckling
Hälso- och sjukvården arbetar mkt med att utbilda sin personal i anmälningsskyldighet.
Tyvärr verkar det fortfarande finnas en kultur där man tänker på frågor som ”hjälper en
anmälan?” och ”det händer ändå ingenting”. Detta ska ju inte spela någon roll eftersom
hälso- och sjukvården har anmälningsplikt, men i praktiken så förefaller det som att dessa
tankar utgör ett hinder för anmälan. Vi skulle gärna se att vi kan göra gemensamma
utbildningsprogram med socialtjänsten, där hälso- och sjukvårdspersonal får möjlighet att
ställa frågor till socialtjänsten. /HSV
Bra med möjlighet till återkoppling från socialtjänsten i de fall det finns lagstöd för det.
Eventuellt kan ökad kunskap om andra myndigheters ansvarsområden och insatser bidra till
en bättre benägenhet att anmäla.
Fysisk samverkan/Ledning och utveckling
Måste finnas enkla kommunikationsvägar mellan Hälso- och sjukvården och socialtjänsten,
framförallt vid anmälningsärenden om barn som far illa/misstänks fara illa. Fysiska möten 1-2 ggr om
året ska ske och kontaktlistor skall finnas./HSV
C. Polis/åklagare och hälso- och sjukvården?
Fysisk samverkan/Ledning och utveckling
Vad gäller handläggningen av de akut våldtagna finner jag att, för bästa rättliga process för
den inblandade, utveckling med kontinuerlig feedback ang. fall, kommer leda till ett bättre
5
omhändertagande/rättslig process. Detta med en samsyn, att göra det bästa för
den utsatta, med de olika professionernas sammanvävda synsätt./HSV
Jag ser regelbundna möten (1-2ggr/år) med polis/åklagare/sjukvård.
Sjukvården kan få till sig var som varit bra/brustit i bevisföring. Vad som varit avgörande i en
fällande/friande dom.
Polis/åklagare kan få feedback på hur kvinnan mår efter processen, om något i deras
agerande har påverkat måendet i pos eller negativ riktning. Förutom ovanstående kan
kunskapsutbyte om resp. organisation, samt utveckling av riktlinjer dem emellan, göras vid
dessa möten./HSV
Generell samverkan
En namngiven och känd kontaktperson skall finnas vid resp. organisation, för snabb
återkoppling vid ev. frågor i det kontinuerliga, dagliga arbetet!/HSV
Att synliggöra unga som är utsatta för partnervåld och förbättra stödet för denna grupp/soc
Nästa utmaning är att tänka polis/åklagare, socialtjänst samt hälso- och sjukvård i
förhållande till förövaren./soc
Gemensamt framtagen utbildning/Ledning och utveckling
Vi vill också utveckla samverkan med hälso- och sjukvården genom att vi gemensamt höjer
och säkerställer kvaliteten på de skadedokumentationer och spårsäkringar som genomförs
inom de olika vårdverksamheterna och att vi tillsammans utvecklar en snabbare
handläggning. Det vi särskilt efterlyser är en större förståelse för de bevismässiga
konsekvenserna av en undersökning av målsäganden och vilken betydelse dokumentationen
får i en kommande domstolsprocess. Vi ser därtill en utvecklingspotential i hanteringen av
rättsintyg där polis/åklagare kan bli tydligare i sina frågeställningar och oftare ställa upp
alternativa hypoteser. Även utformningen av rättsintygen kan förbättras och bli mer
pedagogiska, vilket en djupare samverkan mellan åklagare/polis och rättsmedicinalverket
bör kunna bidra till./Åklagare
Utveckla samverkan vid polisanmälan så att vi säkrar hur skadorna dokumenteras av
rättsläkare vid barnärenden./Åklagare
utveckla samverkan vid polisanmälan så att vi säkrar hur skador dokumenteras av läkare
(helst rättsläkare) vid vuxenärenden/Åklagare
Alla verksamheter måste bli bättre på att utföra riskbedömningar. Detta internt inom sin
verksamhet med även i samverkan/kommunikationskanaler med övriga. Kombinera
utbildning med att arbeta med ett konkret riskbedömningsinstrument?/HSV
6
Sekretess/utbildning/Ledning och utveckling
Sekretesslagen gör det svårt för hälso- och sjukvården att kontakta polisen i ett tidigt skede.
Särskilt inom psykiatrin ser vi många fall där vi tänker att grövre brott kan komma att begås.
Ibland vet vi att en patient har vapen t.ex. men eftersom straffsatsen är så pass lågt satt så
möjliggör detta inte undantag från sekretesslagen. Särskilt frustrerande är detta när vi vet
att personen kan vara labil och våldsam – och har partner och barn som kan råka illa ut.
Vi ser att den medicinska och psykologiska utredningen har stor betydelse för att få en bild
av hur grov en misshandel har varit, samt säkerställa att symtomen inte beror på sjukdom.
/HSV
D.Socialtjänst och polis/åklagare?
Sekretess/utbildning/Ledning och utveckling
Hur fungerar lagstiftningen om förundersökningssekretess tillsammans med socialtjänstens
skyldighet att använda de uppgifter som framkommer (i förundersökningsmaterialet) för att
säkerställa ett barns skydd? T.ex. vid ett samrådsmöte i ett tidigt skede av en
förundersökning gällande sexuella övergrepp eller misshandel av barn./HSV
Säkra återkoppling mellan Polis och sociala myndigheter. Utveckla system för att upphäva
sekretess genom samtycke./polis
Generell samverkan kring barn/Ledning och utveckling
Vi ser också ett utvecklingsområde hos socialtjänsten när det gäller situationerna kring
barnförhör. Vi kan se att bedömningarna om det finns förutsättningar för omedelbara
omhändertaganden av barn skiljer sig åt inom de olika stadsdelsnämnderna i Göteborg,
vilket gör att förutsebarheten för samverkande myndigheter, som polis och åklagare,
minskar. T ex kan nämnas att prognosen för lagföring i ett ärende där barnet har
omhändertagits i anslutning till förhöret är betydligt bättre än när så inte har skett. I det här
sammanhanget kan också nämnas att ärenden där barn misstänks ha utsatts för brott är
svåra och komplicerade. De ärendena lämpar sig inte för oerfarna handläggare, varken hos
polis och åklagare eller hos socialtjänst och sjukvård. Vi kan idag t ex se att socialtjänstens
handläggare ibland är mindre erfarna än vad ärendetypen kräver./Åklagarna
7
Akuta samverkansinsatser/Ledning och utveckling
Säkra hur Sociala myndigheter kan komma in i ett tidigt skede i utredningen/familjen, paret
som krisar. Gärna vid alla tider på dygnet./Polisen
Säkra långsiktig samverkan vid hämtning av tillhörigheter i hemmet./Polisen
Soc. tjänst o polis/åklagare: Jag vill utveckla närmare samverkan mellan polis och
Socialtjänst, Kriscentrum för kvinnor vid risk och skyddsbedömning samt säkerhetsplanering
och säkerhetsbesiktning av boendet (för utsatt vid våld i nära relation).
När en utsatt hen(och dess barn) får ett skyddsboende, hur kan vi tillsammans vara
behjälpliga med hämtning av tillhörigheter? /Soc
Vi arbetar alltid i akuta ärenden så för vår del är det viktigaste utvecklingsområdet
samverkan med polisen, i det akuta skedet då det förekommer våld i lägenhet där barn
vistas, då barn själva blir utsatta för någon form av våld eller där barn tar kontakt med oss i
ett senare läge men då berättar vad de har upplevt. Vi önskar att vi kan möta upp bättre –
från båda håll då det förekommer våld./soc
Gemensamt framtagen utbildning/Ledning och utveckling
Jag vill utveckla informationsflödet från polis vid deras "patrullering" på gatan för att ingripa
vid köp av sex. D.v.s. erbjuda KAST insatser vid dessa polisens insatser.
Barnahus/Ledning och utveckling
Vid ärenden där barn misstänks vara utsatta för brott måste det finnas en tydlig
kommunikation/samverkan mellan socialtjänst och Polis/åklagare. När informerar socialtjänsten
vårdnadshavare om anmälan? Barnet skall förhöras av polis snarast? Stöd till barnet? Stöd till
förälder? En önskan om att utveckla detta samverkansarbete inom Barnahusen så att alla
brottsutsatta barn inkl. barn som bevittnat/upplevt våld skall få stöd och hjälp inom Barnahusen.
8