Otillåten påverkan Presentation värdegrundsforum 14 sept 2015

Värdegrundsforum 14 september
2015 - seminarium
Otillåten påverkan av insider –
korruption i Myndighetssverige
Medverkande:
Lars Korsell, enhetschef vid
Brottsförebyggande rådet
Finansdepartementet
Otillåten påverkan mot insider
Enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet
Lars Korsell
Otillåten påverkan
• Hot, trakasserier, våld och skadegörelse
• Men också korruption
• Som syftar till att påverka tjänsteutövningen
• För att skydda den kriminella verksamheten (Op inte
det vanligaste alternativet)
• Men också för att vinna status
• Självcensur
Rolluppsättning
• Myndigheternas “operativa” verksamhet
Insiderns motiv
Ekonomiska (grova fall)
Social status
Självhävdelse
Spänning
Lojalitet
Hämnd
Missriktad lojalitet (om myndighetens mål)
Insiderns kapacitet
• Tillgång till information
Personal med tillgång till exklusiv information, handläggare, administratörer,
städare
• Mandat att fatta beslut (även underlåtenhet)
Tillståndsgivare, handläggare med beslutsbefogenheter, utredare, fu-ledare
• Lösa akuta problem
Operativ personal på fältet, inspektörer
• Skapar kontaktytor mot kriminella
Riskindikatorer: insidern
•
•
•
•
•
•
Tidigare misskötsamhet (ibland även brott)
Narkotika-, alkohol-, spelproblem
Luxuös livsstil i förhållande till inkomst
Dominanta och grandiosa personlighetsdrag
Aldrig sjuk, aldrig semester
Duktiga, resultatstyrda
Påverkarnas behov
• Kontakter, kontakter, kontakter (båda, särskilt etablerade)
• Vinna status (ovanligt, org.br.)
• Möjliggöra/underlätta brottslighet (båda, särskilt nya i
eko. Oftare privat sektor än myndigheter)
• Genomföra brott (ovanligt, i så fall eko)
• Undgå upptäckt (vanligt, båda, särskilt org.br.)
• Undgå eller reducera sanktioner (båda, advokater)
• Hämnd (ovanligt, org.br)
Relationen
• Träffas oftast i yrket. Annars äldre kompisrelationer.
Relationen närmare än vid ”vanlig” korruption
• Vänskap, gemensamma intressen (brott), familj/släkt,
kärlek, affärsrelation, tidigare kollegor?
• Själva påverkansförsöket kan komma år efter första
mötet. Kortare intervaller på anstalt
• Ömsesidiga, jämbördiga relationer. Påverkaren styr
(utvecklas vanligen ditåt), insidern styr (ovanligast)
När blir det farligt?
• Påverkaren finns ofta där. Ser nyttan. Några är mer drivna
än andra, rimligen kända för det. Arbetar för tillfället
• Relationer byggs enkelt. Kräver stor integritet hos
riskfunktioner att inte dras med.
• Tillåtande kultur
• Motiverad insider. Katalysator
• Varningsfraser, skämt om mutor
• Pengar som extra smörjmedel. Tydligare om det är
”uppenbart fel”
Konsekvenser
• För individen:
– Relationen kan bli tvingande, nära utpressningsläge – stor stress
och press. Upptäckt = frihet
– Otrygghet och rädsla, för säkerheten, förlora försörjning, tappa
ansiktet
– Men, vissa menar att relationen inte var otillbörlig
• För arbetsgruppen:
– Otrygghet och misstro mot kollegor (vad vet P om mig?)
– Självcensur, kollegor påverkas, i synnerhet när påverkansförsök
inte hanteras på ett bra sätt.
– Relationer – att man själv misstänkliggörs
– Kan öka risken för trakasserier
Konsekvenser
• För myndigheten
–
–
–
–
–
–
Förtroendet skadas
Ekonomiska skador
Försvårad myndighetssamverkan
Minskad info från allmänheten
Utmanad rättssäkerhet
Förbättrat säkerhetsarbete?
Några slutsatser
• Ovanligt, men allvarligt
• Inte bara enskilda insider som gjort fel, de finns i ett större
sammanhang
• De allvarligaste fallen upptäcks. Likaså “rutinärendena”. Men
däremellan? Kan ni hjälpa varandra?
• Lär av varandra! Kriminalvården – relationer, Polisen – tradition
av att utreda egen personals felaktigheter, Försäkringskassan –
lärt sig av allvarliga fall, åklagarna – integritetstanke levande i
kulturen
• Större fokus på förebyggande, nu tämligen reaktivt