Kommunallag i praktiken - Övningar med facit

Transcription

Kommunallag i praktiken - Övningar med facit
Kommunallag i praktiken – övningar med facit
Övning 1
Barn- och ungdomsnämnden (BUN) har fått uppmaning från
frivilligorganisation om att bidra med 7 500 kr för
läkemedelspaket till utsatta flickor i Nigera. Media ringer i ett för
att höra hur du som ledamot kommer att göra för att ta ditt
ansvar.
Kan BUN skänka medel och vad grundar du ditt svar på?
Barn- och ungdomsnämnden väljer att istället stötta utsatta flickor
och pojkar som ensamkommande flyktingbarn till kommunen. En
ersättare i nämnden yrkar avslag till förslaget med hänvisning till
att det är UAINs ansvar.
Har ersättaren rätt och hur ser du på yrkandet?
”Facit” till övning 1
Nej, kommunens allmänna befogenheter ger att
beslut/skattekronor ska ha anknytning till geografiskt område eller
dess medlemmar samt inte handhas av någon annan i det här
fallet är bistånd en statlig fråga. (2 kap 1 §)
Det är Socialnämndens ansvar. Vem som har ansvar för vad
framgår av de reglementen som KF utfärdat för kommunens
nämnder och styrelse. Men många frågor har beröringspunkter i
andra nämnder så det är möjligt att BUN gör rätt – det beror på
vad beslutet handlar om. Men en ersättare har inte rätt att yrka,
det kan bara ledamöter eller tjänstgörande ersättare göra (kap 4
§ 19)
Övning 2
Åke är förskollärare och ledamot i Socialnämnden. Han har
många gånger orosanmält att ett barn far illa och nu ligger
ärendet på socialutskottets bord där Åke också sitter. Han är glad
över att barnet får komma till ett tryggare boende men känner sig
inte bekväm med att fatta beslutet och anmäler jäv. Ordföranden
godkänner inte Åkes jäv men föreslår att Åke avstår från att delta
i beslutet.
Gör ordföranden rätt bedömning av jävsgrunden?
Vad säger du om att Åke inte deltar i beslutet?
Vid samma sammanträde anser ersättaren Gertrud att
beslutsunderlaget är bristfälligt och reserverar sig mot beslutet.
Hur bör ordföranden göra med reservationen?
”Facit” övning 2
Om det inte finns andra skäl än att det känns obevämt för Åke så
har ordföranden gjort rätt bedömning (kap 6 § 25 )
Det är en påhittig ordföranden men det är röstplikt vid
myndighetsutövning (kap 2 § 21) om det inte föreligger faktiskt
jäv.
Den som deltagit i ett beslut får reservera sig (kap 4 § 22) så
ordföranden får inte tillåta reservationen.
Övning 3
Det är dags för kommunfullmäktige och ordföranden inleder med
att informera om att det finns ett nytt ärende på bordet; en
fastighetsförsäljning som brådskar.
Vilka krav ställs för att KF ska få ta upp ärendet?
Senare på kvällen behandlas ett ärende om detaljplan.
Ledamoten Haji anser att det i planen saknas tillgång till en
skola/förskola och yrkar att detaljplanen kompletteras med detta.
Ordföranden vägrar ställa proposition.
Varför gör ordföranden det och får han det?
”Facit” övning 3
Sammanträdets ärenden ska kungöras en vecka före
sammanträdesdagen och vid samma tid vara ledamöter/ersättare
tillhanda. I akuta fall kan det kungöras senast vardagen närmast
före sammanträdesdagen (dvs måndagar hos oss). (5 kap §§
8-11) Berörda nämnder ska alltid medgetts möjlighet att yttra sig
över beslutet och KS ska alltid ha gjort det om det inte avser
val.(5 kap § 26-28) I det här fallet måste KF enhälligt godkänna
att ärendet tas upp (kap 5 § 40). Det framgår inte om KS berett
ärendet; om KS inte gjort det så får ärendet bara behandlas om
samtliga ledamöter är eniga om beslutet i sig – alltså inte bara att
ta upp det utan i sak (5 kap § 32)
Ordföranden bedömer sannolikt att det är en så stor förändring i
ärendet som också tarvar stora investeringar att med ett sådant
tillägg är ärendet inte berett och kan därför vägra ställa
proposition (kap 5 § 45)
Övning 4
UAIN har gjort en översyn av hur betygsnivån ser ut i åk 1
(gymnasiet) och kommit fram till att det är betydligt sämre
genomsnittliga resultat i 3 utpekade stadsdelar. Med anledning
av detta beslutar nämnden att elever boende i dessa tre
stadsdelar erbjuds särskild sommarskola för att ges möjlighet att
gå ut med fullständiga betyg. När beslutet fattas avstår 1 ledamot
från att delta och 1 ledamot reserverar sig mot beslutet maa det
är för kostsamt. Beslutet överklagas och upphävs.
• Vad grundar länsrätten sannolikt upphävandet på?
• Vilket ansvar har det båda nämnda ledamöterna för beslutet?
”Facit” övning 4
Upphävandet grundas på åsidosättande av likställighetsprincipen
(2 kap 2 §) som kräver att kommunen behandlar sina
medlemmar lika. Sannolikt behöver inte alla inom de 3
stadsdelarna sommarskola och lika sannolikt behöver elever från
andra stadsdelar sommarskola. Beslutet borde omfattat samtliga
elever i kommunal gymnasium.
Ledamot 1 har ju de facto inte deltagit och har rättsligt inget
ansvar
Ledamot 2 har ansvar som alla andra; det framkommer inte heller
i reservationen att vederbörande tyckt att detta skulle varit olagligt
– tänkbart är att det kunde se annorlunda ut om reservationen var
utformad på annat sätt men jag vet inga prejudicerande fall i detta
Övning 5
Bygg- och tekniknämnden vill jobba mer med estetiskt gestaltning
av staden och tillsätter ett utskott med ledmöter, två
representanter från närings- och kulturliv samt tjänsteman från
Tekniska divisionen. Utskottet har delegation från nämnden att
fatta beslut om gestaltningsinsatser för belopp upp till maximalt
250 000 kr.
Ärendet om utskottet tar lång tid vid BTNs sammanträde och
därför hinner nämnden inte med ett svårt yttrande över en motion
som ska till komunfullmäktige. Nämnden beslutar i all hast att
delegera till ordföranden att fatta beslut om yttrandet.
Vid samma sammanträde beslutar nämnden:
att godkänna yttrande till kommunfullmäktige
att uppdra åt ordföranden att underteckna yttrandet
att uppdra åt nämndansvarig tjänsteman att översända
detsamma till kommunfullmäktige
Hur ser du på dessa tre typer av delegationer?
”Facit” övning 5
BTNs utskott är exempel på oren delegation; det är förbud mot att
förtroendevalda och anställda kollektivt fattar beslut vilket beror
på att det ska vara tydligt för medborgaren vem som kan ställas
till svars för ett beslut. Det går inte heller att delegera till ett
presidium om inte detta är utsett till utskott med tydlig delegation.
Delegationer ges bara till utskott ELLER en ledamot ELLER en
ersättare ELLER en anställd. (kap 6 § 33)
Och då kan man ju tro att de andra är korrekta och det är de men
onödiga. Av nämndens reglemente framgår vem som
undertecknas handlingar och att någon ska posta brevet är ren
verkställighet. Det ligger implicit i nämndens beslut att fullmäktige
ska få yttrandet.
Ärenden som ska till KF får aldrig delegeras ( 6 kap 34 §)
Övning 6
Kommunstyrelsens dagordning skickas ut men helt utan
underliggande handlingar. Med på dagordningen finns ett
kontroversiellt ärende med om försäljning av Stadshuset. Vid
sammanträdet uppstår en hetsig debatt och ledamoten Lena
yrkar avslag med hänvisning till att beslutsunderlag helt
saknades fram till sammanträdet. Ersättaren Sibel lämnar särskilt
yttrande angående att alternativlösningar för fastigheten är
dyrare än förslagets intäkter. Fackliga företrädare deltar vid
sammanträdet och ber samtliga närvarande ledamöter att yrka att
beslutet ska tas av kommunfullmäktige då det är en principiell
fråga. Ordföranden väljer att bordlägga ärendet och fortsätta
arbeta med att förtydliga kalkylerna för ersättningslokaler.
• Hur ser du på Lenas yrkande?
• Hur ser du på Sibels särskilda yttrande?
• Får fackliga förträdare delta vid sammanträde och uttala sig?
• Borde KF fatta beslutet såvitt du kan bedöma?
• Hur ser du på att ordföranden bordlägger ärendet?
”Facit” övning 6
Lena är i sin fulla rätt att yrka som hon gör; men det finns ingen
skyldighet att skicka ut underliggande handlingar.
Kommunallagen reglerar bara dagordningens
utsändande/kungörelse. Däremot finns det en demokratisk
aspekt och sk dukning av ärenden bör undvikas så långt det är
möjligt.
Sibel har rätt att lämna särskilt yttrande; Kommunallagen
överlåter till kommunfullmäktige om denna rätt ska medges och
så har skett i Nyköping (6 kap 11 §). Men det finns tvetydigheter;
protokollet sker på ordförandens ansvar enligt KL och därför bör
det vara rimligt att det är ordföranden som tillåter med vad i vilken
utsträckning som protokollet omfattar särskilda yttranden. Om
ordföranden bedömning ifrågasätts bör det vara KS/nämnden/KF
som fäller det slutliga avgörandet.
• Nej, fackliga företrädare får inte delta på
Fortsättning ”facit” övning 6
Nej, fackliga företrädare får inte delta på kommunstyrelsens
sammanträden (kap 7 § 8). I nämnderna har de vissa rättigheter
att medverka (kap 7 §§ 9-10). De har rätt att uttala sig men får
inte delta i besluten dvs lägga förslag eller få sin mening
antecknad ( kap 7 § 11)
Avyttringen av Stadshuset ligger sannolikt betydligt högra än vad
KS har delegation enligt reglemente att besluta om så jo KF bör
fatta beslutet. Därtill är det för Nyköping starkt symbolvärde.
”Facit” övning 6
Ordföranden kan med en majoritet bordlägga ärendet men
innebörden i en bordläggning är att ärendet ”vilar” dvs det ska
upp igen i oförändrat skick. I annat fall är det en återremiss.
Återremiss kan dock bara göras av fullmäktige (eftersom det
skickas tillbaka till det beredande organet). I styrelse och
nämnder finns inga ”underinstanser” som bereder vilket innebär
att återremiss inte kan göras. Detta löses enklast genom att
”återvisa ärendet för ytterligare beredning” vilket har samma
innebörd (kap 5 § § 36)