Marie Randau

Transcription

Marie Randau

Auditiv
Bearbetningsstörning
(APD), ur ett pedagogiskt
perspektiv.
Marie Randau
Hörselpedagog
Barn-och utbildningsförvaltningen
Silviaskolan
förvaltning/avdelning/enhet
Hur kan APD yttra sig?
•
•
•
•
•
•
Uppfattas som hörselskadad trots normalt audiogram
Svårt förstå talat språk vid bullrig bakgrund
Behov av upprepningar
Tar längre tid på sig att svara i muntlig konversation
Svårt hålla uppmärksamheten uppe
Svårt lära sånger och ramsor
Hur APD kan yttra sig fortsättning
•
•
•
•
•
•
•
Svag musikalitet och sångförmåga
Missförstånd
Dåligt minne
Lättdistraherad
Svårt följa långa muntliga instruktioner
Svårt lokalisera ljud
Svårt att förstå sarkasmer, intonationer/tonfall,
affekt/känslostämning
Närliggande diagnoser
•
•
•
•
•
ADHD
Autismspektrum
Språkstörning
Dyslexi
Inlärningssvårigheter
Schematisk bild
Dyslexi
Inlärningsstörning
ADHD
APD
Asperger
Språkstörning
Autism
Hur vanligt är APD?
• 10-20 % av äldre normalbefolkning (Cooper & Gates,
1991, Ear Hear)
• Hos barn ca 2-3 %, två gånger vanligare bland pojkar än
flickor (Chermak & Musiek, 1997)
Bakomliggande orsaker
• Bakomliggande orsaken ofta oklar
• 70 % områden med polymikrogyri (missbildning under
fosterlivet), vänster hjärnhalva eller i corpus callosum
• 25 % försenad mognad
• 5 % neurologisk sjukdom
Vem kan utredas?
• Skolbarn (över sju år, eller ännu hellre från årskurs 2 och
uppåt)
• Få vuxna utreds i nuläget
Underlag för utredning
•
•
•
•
Audiogram
Beskrivning av den upplevda hörselsituationen
Tal i brus
Gärna psykologbedömning, både begåvningsprofil och
gällande koncentrationssvårigheter
• Gärna språk- och/eller läs- och skrivutredning
• Arbetsminne
Allmänt om APD-testerna
• Finns normalvärden, men inte så omfattande som skulle
behövas
• Språklig komponent i auditiva bearbetningstest –
språkstörning?
• Observationsformulär
• Testerna kompletteras med språktest, läs- och skrivtest
och arbetsminnestest
Centrala auditiva processer
som testas
• Tidsprocessande, uppfatta pauser
• Försvårat tal, förmågan att kunna fylla i det som saknas
• Auditiv diskrimination, att skilja mellan auditiv stimuli
Centrala auditiva processer
som testas
•
Temporal ordning/sekvenstest, förmågan att diskriminera mellan
sekvenser av auditiva stimuli
•
Binaural interaktion, lokalisation, hur öronen arbetar tillsammans
•
Dikotiskt lyssnande,
Binaural integration: Förmåga att ta till sig två olika signaler
som presenteras samtidigt, en till varje öra
Binaural Separation: Förmåga att ta in signal som presenteras
till ena örat och ignorera samtidig signal till andra örat
Olika förklaringsmodeller
1. Buffalomodellen
2. Bellis-Ferre-modellen
•
•
•
•
Förklarar svårigheter utifrån helhetsperspektiv
Teoretiska, bygger på omfattande litteratur
Finns kritik
Jämförelse med afatiska problem som vid stroke
Åtgärder/ bemötande
Tre angreppssätt
Miljöpåverkan
Kompensatoriska
strategier
Auditiv
träning
Auditiv träning
• Neural plasticitet = träning ger förändrad neural arkitektur,
reorganisation
• Träna diskriminationsförmåga gällande bl.a. intensitet,
duration, språkljud, ljudmönster, pauser i brus
• Forskningsstudier, mest barn som tränas. Datoriserade
program som ökar i svårighetsgrad
Kompensatoriska strategier
• Genom att stärka högre förmågor som språk, minne och
uppmärksamhet så kan detta hjälpa till att uppväga för
bristande auditiv bearbetningsförmåga.
• Ge förkunskaper inför lektion
Påverka omgivningen
•
•
•
•
•
Ljudomgivning (buller, akustik, FM-system)
Visuellt stöd
Talhastighet, pauser, mängden information
Kunskap hos omgivningen
Anteckningar
Tre kategorier av
konsekvenser av utredning
• Defekt avkodning
• Prosodisk defekt
• Integrationsbrist
Defekt auditiv avkodning
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Pojke 10 år
Normal hörselstatus
Uttrycker att han inte hör
Oroliga föräldrar, trötta föräldrar
Når ej målen i skolan
Koncentrationssvårigheter
Mycket trött
Uppfattas som nonchalant gentemot omgivningen
Remiss Hörselenheten
Psykologkontakt
Utredningar inom samtliga områden
Hörseltekniska hjälpmedel
Remiss till audiologiska avdelningen
Diagnos APD
Bellis-Ferre-modellen
Defekt auditiv avkodning
• Dysfunktion i vänster hjärnhalva, sannolikt i primära auditiva
kortex
• Dåliga testresultat gällande tal i brus, nonordsdiskrimination,
Gap Detection in Noise (GIN), höger öra sämre vid testning av
dikotiskt tal
• Sämre på verbal del av WISC-test (IQ)
Defekt auditiv avkodningfortsättning
•
•
•
•
•
”Verkar ha hörselnedsättning trots normalt audiogram”
Svårt med fonologisk avkodning (ljudande) vid läsning
Dålig vokabulär, svårt lära nytt språk
Bättre med multimodal kommunikation
Nytta av förbättrat signal-brus-förhållande (FM)
Miljö och kompensatoriska
åtgärder som utfördes.
• Logoped audiologiska avdelningen, hörselpedagog och
• hörselenheten i samarbete
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Psykologinsatser till skola och föräldrar
Information till personal och anhöriga
Allmän hörselinformation och strategier
Akustiska åtgärder
FM-system
Förberedande information inför nya aktiviteter.
Utformning av personligt schema
Fokus på basämnena
Strukturkompensation
Auditiva insatser åtgärder
som utfördes
• Diskriminationsträning i samarbete med (ISPEC,
stödenhet som inriktar sig mot diagnostiserat
neuropsykiatriskt funktionshinder)
• Minnesträning (ISPEC)
• Ljudexponering (buller)
Prosodisk defekt
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Pojke 12 år
Föräldrar kontaktar själv audiologiska avdelningen efter att ha hittat
information på Internet om APD.
Säger att han hör men inte alltid förstår vad som sägs.
Oroliga, uppgivna föräldrar – misstankar om annan diagnos
Misstolkar ofta omgivningen
Upplevs som väldigt avvaktande av omgivningen
Ofta ledsen och känner sig utanför
Når inte alla målen i skolan
Har svårt att förstå tvära kast.
Mycket ljudkänslig
Använder gärna någonting som skyddar mot huvudet, mössa eller
hätta.
Ofta mycket trött
Diagnos APD
Prosodisk defekt
• Dysfunktion i höger hjärnhalva
• Dåliga testresultat gällande sekvenstest (duration
och/eller frekvens) både vid benämning och nynnande,
vänster öra sämre vid dikotiskt tal.
• Normalt resultat gällande tal i brus,
nonordsdiskrimination, Gap Detection in Noise (GIN)
Prosodisk defektfortsättning
• Lägre resultat gällande icke-verbal del av WISC-test (IQ)
• Svårt processa prosodiska element i talet vilket kan leda
till svårigheter förstå sarkasmer, intonation/tonfall,
affekt/känslostämning. Svårt sjunga, läser monotont.
Social kommunikation påverkad.
• Lässvårigheter gällande ortografisk läsning
(helordsläsning)
åtgärder som utfördes.
• Logoped audiologiska avdelningen, hörselpedagog och
• hörselenheten i samarbete
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Individuellt schema med luft för korta pauser
Fokus på basämnena
Repetitioner vid information
Visuell information, bilder och teckenspråk/TSS
Socialträning och förståelse för omgivningen
Strategier kring ljudkänslighet
Strukturkompensation
Auditiva insatser som
utfördes
• Prosodi- och sångövningar
• Tal- och språkträning (nyckelord), pragmatisk och
socialträning.
• språkljudsövningar
Integrationsbrist
•
Flicka 11 år
•
•
Långvariga specialpedagogiska insatser
Specialpedagog upplever att flickan har svårt att uppfatta instruktioner
och säger ofta va.
Föräldrar kontaktar audiologiskaavdelningen
Föräldrarna ledsna oroliga, finns det fler diagnoser? (resultat,
gränsland ADHD)
Minnessvårigheter
Stavningssvårigheter (dyslexi)
Upplevs av omgivningen som mycket glad och okoncentrerad.
Orolig
Upplever ibland röster som ”Kalle Ankaspråk”.
Trött, ledsen (enligt barn och förälder)
Svårt att följa med i sociala situationer
Svårt att följa verbala instruktioner
Svart att följa med i längre dialoger
Kordinationssvårigheter (skriva)
Diagnos APD
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Integrationsbrist
•
Dysfunktion corpus callosum, hjärnbalken, nervfibrer
•
Dåliga testresultat gällande tal i brus och sekvenstest, men
endast vid benämning (nynnande fungerar). Vänster öra sämre
på dikotiskt tal
Integrationsbrist –
fortsättning
• Dålig kommunikation mellan hjärnhalvorna. Svårt följa
rörlig ljudkälla. Stavningssvårigheter (svårt koppla grafem
till språkljud). Dålig bimanuell koordination
• Kan prestera sämre vid multimodal kommunikation, för
mycket information
åtgärder som utfördes
•
•
Logoped audiologiska avdelningen, hörselpedagog och
hörselenheten i samarbete
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Individuellt schema med luft för korta pauser
Minnesträning (datorprogram, skolans)
Strukturschema i detalj
Egen kalender till allmänna saker
Läs- och språkträning, (specialpedagog skola)
Koordinationsövningar
FM-system
Visuellt stöd i undervisningen, bilder och text
Appar
•
Strukturappar, finns olika modeller att välja mellan.
”Crazy Copy”
• Auditiv förmåga, minnesträning, intensitet, duration, språkljud,
ljudmönster, pauser i brus
Nätbaserad
• Simon
Lästips
• Parthasarathy TK (2005) An introduction to APD in Children,
Lawrence Erlbaum Associates Inc.
• Moore DR, Auditory processing disorder (APD): Definition,
Diagnosis, Neural Basis, and Intervention. Audiological
Medicine. 2006; 4: 4-11
• American Speech-Language-Hearing Association. (2005).
(Central) Auditory Processing Disorders [Technical Report].
Tillgänglig via www.asha.org/policy.
Tack för mig!

Marie Randau

Transcription

Similar documents

Pedagogisk utredning ITPA

Åhörarkopior - pedagogisk psykologi

Annika Flenningers presentation