. - Kammarkollegiet

Transcription

. - Kammarkollegiet
Kapitalförvaltningens
verksamhetsberättelse
2014
2
Omslag: Kammarkollegiets
475-årsjubileum i Rikssalen på
Kungliga slottet den 9 september 2014.
Foto: Magnus Fond
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
Innehåll
Kammarkollegiets 475-årsjubileum
4
Tid att vara försiktig
6
Vi förvaltar drygt 170 miljarder kronor åt mer än 400 kunder
8
Normalisering för världsekonomin under 2014
9
Avkastnings- och riskanalys 12
Ett bättre år än förväntat
14
Hög avkastning på aktieplaceringar under 2014
16
Ansvarsfulla placeringar
18
Compliance - Utmaningar för funktionen för regelefterlevnad i en dynamisk miljö
19
Våra ekonomitjänster är effektiva och trygga
20
Operations - Skräddarsydda och behovsanpassade tjänster
21
Kundintervju: Avkastning & Risk - en viktig balansakt för Pensionsmyndigheten
22
Fonddelagationen 24
Placeringsrådet
25
Kapitalförvaltningens ledningsgrupp
26
Aktieförvaltningen - Bokslut och kommentarer
28
Ränteförvaltningen - Bokslut och kommentarer
36
Nyckeltal för konsortierna
40
Regler för konsortierna
42
Redovisningsprinciper och granskningsintyg 46
3
4
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
Kammarkollegiets
475-årsjubileum
År 2014 var det 475 år sedan Kammarkollegiet grundades av Gustav Vasa år 1539. Detta firades
högtidligt i Rikssalen på Kungliga slottet den 9 september 2014. Kammarkollegiets medarbetare,
Kung Carl XVI Gustaf och Kronprinsessan Victoria närvarade. Speciellt inbjudna gäster talade om
Kammarkollegiets betydelse genom århundradena. I boken ”Om stolar kunde tala” som togs fram
under 2014 berättas det mer om kollegiets historia. En berättelse från grundandet fram till idag - en
modern myndighet med anor.
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
Foton från Kammarkollegiets
475-årsjubileum i Rikssalen
på Kungliga slottet den
9 september 2014.
5
6
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
Tid att vara
försiktig
D
et gångna året kännetecknas av
mycket god avkastning för samtliga
våra konsortier och diskretionära
updrag, vilket är glädjande och underlättar i
hög grad våra kunders verksamheter. Vi fortsätter att leverera ett mervärde i form av god
avkastning i förhållande till marknaden och
kan därför konstatera att vi är en av de främsta förvaltarna i Sverige. Det kan nämnas att
ränteförvaltningen har överträffat jämförelseindex för 17:e året, av de senaste 20 åren.
Vi befäster därmed vår ställning som ledande
ränteförvaltare i Sverige.
Deflationsrisker har medfört att centralbankerna har sänkt sina styrräntor mot
nollpunkten och därmed fått marknadsräntor
att falla kraftigt, vilket ökar attraktionen för
andra tillgångsslag. Centralbankerna hjälper
alltså till att öka värderingen på alla tillgångsslag samtidigt som de signalerar till kapitalägare att ”ta risk”. Börsen har stigit kontinuerligt sedan sommaren 2011 och är i våra
ögon varken dyra eller billiga i ett historiskt
perspektiv. Traditionella ränteplaceringar
finner vi mycket högt värderade och det är
rimligt att förvänta sig en avkasting nära
nollstrecket och för aktier något bättre. Det
betyder att avkastningen i en portfölj kom-
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
mer att ligga på låga avkastningstal närmaste året och sannolikt även de närmaste
åren. Fördelningen mellan tillgångsslag är
alltid ett avgörande beslut och du som kund
kan mer än gärna använda oss
som diskussionspartner kring
”hur man sätter samman en
lämplig tillgångsportfölj”.
Under det gångna året och
även under 2015 genomför vi
ett omfattande arbete med att
begränsa operativa risker där det primära
syftet är att öka säkerheten för dig som
kund. Detta arbete inkluderar att vi utsätter
oss för extern granskning av våra interna
processer. Det är viktigt för oss och för dig
som kund att betrakta oss som en intern kapitalförvaltning med tillförlitliga processer.
Vår höga grad av både datamognad och
humankompetens medför att vi med trovärdighet kan skräddarsy lösningar för dig som
kund. Det innebär att vi har förmåga, vilja
och ambition att utveckla nya produkter och
lösningar. Vi har nyligen introducerat vår
nya webbportal där du som kund kan inhämta rapporter och göra andelsaffärer i våra
konsortier. Vår ambition är att samtliga
kunder ska vara kopplade till denna portal
och medverka till en positiv kundupplevelse.
Inom den finansiella världen fokuseras
alltmer på hållbarhetsfrågor. Det är därför
glädjande att konstatera att vi dels var
pionjärer, dels har en kontinuerligt utvecklad policy som inbegriper
bl.a. arbetsrätt, mänskliga
rättigheter, barnarbete och
tar avstånd från känsliga
sektorer. Vårt synsätt är
även integrerat i vår investeringsfilosofi, som inbegriper
att bolag som inte beaktar hållbarhetsfrågor
kommer på sikt att försämra sin konkurrenssituation och därmed riskera sämre
aktieutveckling. En positiv screening är
därför en ledstjärna i vår aktieförvaltning.
Vi har även möjlighet till dialog med berörda
företag via extern konsult.
Vår kompetenta personal är vår viktigaste tillgång. Jag vågar påstå att våra
tjänster är synnerligen konkurrenskraftiga.
”Med trovärdighet
kan vi skräddarsy
lösningar för dig.”
Ett fortsatt lycka till under 2015!
Leif Hässel,
chef Kapitalförvaltningen,
Kammarkollegiet
7
8
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
Vi förvaltar drygt 170 miljarder
kr åt mer än 400 kunder
Historien har visat att vi hävdat oss mycket väl
jämfört med våra konkurrenter. Vårt uttryckliga
mål är att tillhöra den bästa kvartilen bland förvaltare och långsiktigt överträffa en informationskvot på 0,2. Vi kan med glädje konstatera att vi i
stor utsträckning har lyckats med detta.
Vi strävar alltid efter att ge våra kunder god
avkastning till låg risk. Ett bevis på att vi har
lyckats med detta är att de förvaltade volymerna
och antalet nya kunder har ökat.
Det beror dels på ett bra förvaltningsresultat,
dels på att våra befintliga kunder givit oss ytterligare kapital att förvalta. En annan bidragande
faktor är att vi har utvecklat och anpassat våra
produkter efter förändrad kundefterfrågan. Ett
exempel på detta är företagsobligationskonsortiet,
vars volym och intresse från kunder ökat markant
under 2014. Att vi dessutom är kostnadseffektiva
gör det inte sämre för kunden.
Förvaltat kapital, diskretionärt och konsortier
180 000
160 000
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Diagram: Förvaltad volym, 2001- 2014
Diskretionärt
Konsortier
Extern utvärdering: Varje år utförs en extern utvärdering av kapitalförvaltningens samtliga konsortier. Utvärderingen
har de senaste åren utförts av Wassum Investment Consulting. Kapitalförvaltningen har lyckats hävda sig mycket väl
jämfört med andra förvaltare.
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
Normalisering för
världsekonomin under
2014
Världsekonomin vände tillbaka till mer normala
förhållanden under 2014 även om tillväxttakten
åter blev en besvikelse. Tyvärr tillkom det nya
krishärdar som skapade osäkerhet om framtiden. Rysslands agerande i Ukraina har straffats
med kraftfulla sanktioner från USA och EU. ISIS
framfart i Irak och Syrien möter omvärldens
fördömanden och ökar risken för en ny terrorvåg
över världen. Det snabba och stora oljeprisfallet
under andra halvåret 2014 sätter press på oljeexporterande länder och riskerar utlösa nya kriser
i finansiella systemet. En värld som går i otakt
har också medfört stora valutakursförändringar
där framförallt USA:s valuta stärkts kraftigt. I
takt med att ekonomin i USA förbättrades började
centralbanken, Federal Reserve, försiktigt dra
tillbaka de kraftfulla stimulanserna av ekonomin.
Euroområdet vände åter till tillväxt efter flera
år i recession. Tillväxten är emellertid svag och
inflationsförväntningarna är för låga för att ECB
skall vara bekväma med situationen. ECB, fortsätter därför att tillföra likviditet till ekonomin
via låga styrräntor och tillgångsköp, vilket har
varit mycket viktigt för förtroendet för Euroområdet och euron.
USA går mot ljusare tider
Tillväxten i USA blev något sämre än förväntat
2014 där ekonomin preliminärt växte med drygt
2 procent. Tillväxten hölls tillbaka av hårt väder
under första kvartalet. Den underliggande utvecklingen är emellertid stabil där det pågår en
fortsatt förbättring av husmarknaden och arbetsmarknaden. Mellanårsvalet, som hölls i november,
resulterade i att republikanerna fick majoritet i
både representanthuset och senaten. President
Obama får det därmed tufft att få igenom sin
politik de återstående två åren på sitt mandat.
Förväntningarna inför 2015 är dock ganska
optimistiska eftersom tillväxten förväntas öka
med närmare 3 procent.
Diagram: BNP i USA utfall och prognos
Fortsatt motvind i Euroområdet
Glädjande nog återvände Euroområdet till tillväxt
2014, preliminärt ökade tillväxten med knappt
en 0,8 procent. Återhämtningen går emellertid
mycket trögt och konflikten mellan Ryssland och
Ukraina har skapat ytterligare osäkerhet inför
framtiden. Trots att ECB för en mycket expansiv
penningpolitik med rekordlåga räntor, har det
inte haft någon signifikant påverkan på investeringar och konsumtion. EU-kommissionen lade
i slutet av året fram förslag för att stimulera
investeringar inom Euroområdet och det återstår
att se om det kan ge några positiva effekter på
tillväxten. Arbetet med att stabilisera regelverket
inom Euroområdet är i stort sett på plats i och
med att ECB tagit över övervakningen av bankerna. Förhoppningsvis innebär det att riskerna i det
finansiella systemet har minskat väsentligt och
inte kommer att utlösa nya kriser, till exempel vid
ett utträde av Grekland ur valutasamarbetet.
9
10
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
Diagram: BNP för Euroområdet utfall och prognos
Emerging markets håller uppe
världstillväxten
2014 blev ett relativt svagt år för de så kallade
BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och
Kina). Sanktioner från EU och USA har satt press
på Ryssland. En stor nedgång i oljepriset, valutaförsvagning och börsras innebär att Ryssland blir
allt mer trängt. Det är därför mycket viktigt att
följa utvecklingen noga framöver. Efter att succesivt ha reviderats ner verkar det bli nolltillväxt
2014 medan tillväxtprognoserna enligt Bloombergs senaste enkät avspeglar den svåra situationen med en förväntad negativ tillväxt om närmare
4 procent 2015.
Tillväxten i Kina och Indien var betydligt lägre
än historiskt under 2014, men tillväxttakten är
fortfarande väsentligt högre än för världsekonomin. Det investeras fortfarande i infrastruktur
i takt med att urbaniseringen av länderna fortskrider. Kina fortsätter att gå en balansgång för
att stimulera inhemsk efterfrågan. Strukturella
reformer för att förbättra ekonomins funktionssätt
spelar en stor roll för framtida tillväxt. Det gäller också för Indien där regeringen börjat införa
tillväxtfrämjande reformer.
Svag omvärld och politisk turbulens
negativt för Sverige
Tillväxten i Sverige har varit svag de senaste tre
åren och landade preliminärt runt 2 procent 2014.
Det var framförallt en svag världsekonomi som
höll tillbaka exporttillväxten. Inhemsk efterfrågan
hölls uppe relativt väl med stigande bostadsinvesteringar och offentliga investeringar samt ökad
privat och offentlig konsumtion. I och med en god
inhemsk efterfrågan så steg importen mer än
exporten, vilket gav ett negativt bidrag från nettoexporten. Arbetslösheten minskade marginellt
jämfört med föregående år då sysselsättningen
ökade i en högre takt än arbetskraftstillväxten.
Debatten om statsfinanserna hamnade i fokus när
den nya finansministern Magdalena Andersson
presenterade höstbudgeten och myntade uttrycket
att ”ladorna är tomma”. Jämfört med andra länder
är statsfinanserna i gott skick, men lågkonjunkturen de senaste åren innebär att reformutrymmet är begränsat. Det innebär att reformer måste
finansieras med en kombination av höjda skatter
och en ökad upplåning. Hushållen skuldsättning
fortsätter att öka och skapar viss oro för den framtida stabiliteten i ekonomin. En rad åtgärder har
redan vidtagits för att bromsa skuldsättningen,
bland annat ökade riskvikter för bankernas bolån
och amorteringsplikt för lån som överstiger en viss
nivå av fastighetens värde. Det diskuteras också
att begränsa ränteavdraget för lån till fastigheter
och bostadsrätter. Tillväxtutsikterna för 2015 är
något mer positiva för 2014, men Sverige påverkas
i hög grad av vad som sker i en osäker världsekonomi. Inhemsk efterfrågan riskerar att påverkas
negativt av en ökad politisk risk och åtgärder
riktade mot hushållens skuldsättning.
Diagram: BNP i Sverige och prognos
Stor osäkerhet och försiktiga
förväntningar inför 2015
Prognoserna för 2014 var återigen för högt ställda
där världstillväxten preliminärt landade strax
över 3 procent, att jämföra med IMF:s prognos
om en tillväxt om drygt 3,5 procent. Förväntningarna för 2015 präglas av osäkerhet och en måttlig
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
tillväxt för världsekonomin. Situationen i Euroområdet har förbättrats men är fortfarande oroande med
låg tillväxt och låga inflationsförväntningar. I USA
verkar ekonomin vila på en stabilare grund och tillväxtutsikterna är ganska ljusa. Det finns emellertid
en del risker 2015. Lyckas den amerikanska centralbanken minska de penningpolitiska stimulanserna
utan att störa återhämtningen av ekonomin? Kan
politikerna fatta nödvändiga beslut med en demokratisk president och en kongress där republikanerna har majoritet? Vilken effekt får det snabba och
stora oljeprisfallet på ekonomin? I Kina fortsätter
tillväxten att växla ner och för 2015 väntas ekonomin växa med 7,0 procent. Japan för en mycket
expansiv penning- och finanspolitik och regeringens
kraftfulla budget för 2015 ger en förväntad stimulans om 0,5 procentenheter till BNP-tillväxten. Det
finns många frågetecken kring Japan och frågan är
om politiken kan åstadkomma nödvändiga strukturella reformer för att förbättra ekonomins funktionssätt. Den svenska ekonomin är mycket beroende av
vad som händer i omvärlden och osäkerheten om
den globala tillväxten verkar återhållande på svensk
tillväxt. Det politiska läget i Sverige riskerar också
att skapa osäkerhet om framtiden. Sammantaget
är utsikterna för 2015 svagt positiva men det finns
som nämnts ovan en hel del risker som kan ge en
mer negativ utveckling. Det återstår att se vad det
ger för effekter på de finansiella marknaderna. Det
mesta talar för en låg avkastning för investerare och
en ökad volatilitet jämfört med föregående år.
11
12
Avkastningsoch riskanalys
Trenden att allt fler av våra kunder bättre vill kunna förstå vad som driver avkastning och risk i deras portföljer är
fortfarande stark. Vi utvecklar kontinuerligt skräddarsydda rapporter till våra kunder inom detta område.
Kapitalförvaltingen har ett väl utvecklat utbud
inom avkastnings- och riskanalys, där vi
erbjuder både standardiserade rapportpaket och
skräddarsydda lösningar. Vi fortsätter även att
kontinuerligt utveckla nya tjänster för att kunna
möta nya behov som uppstår internt och hos våra
kunder.
Avkastningsanalys för individuella
portföljer
Vi analyserar avkastning utifrån ”performance
attribution”. Över- eller underavkastning förklaras mot ett jämförelseindex med hjälp av nedbrytning i nivåer (till exempel tillgångsslag, branscher, värdepapper) för olika investeringsbeslut.
Strukturen bestäms av kundens rapporteringsbehov. Modellerna för att beräkna ”performance
attribution” varierar och kan anpassas efter kundens beslutsprocesser.
Vår analysmodell för ”fixed income performance attribution” (FIPA) är idag i full produktion
och används både för våra egna räntekonsortier
och av större diskretionära kunder. Med hjälp av
FIPA kan vi bryta ner en ränteportföljs avkastning i olika faktorer (till exempel direktavkastning, räntekurva och kreditspread). Även inom
detta område har vi möjlighet att anpassa analysen efter enskilda kunders beslutsprocesser och
rapporteringsbehov.
Nyckeltal för risk och riskjusterad
avkastning
Olika standardiserade nyckeltal bidrar till att ge
en nyanserad bild av en portföljs risk och riskjus-
K apita l f ö rva l tnin g ens verksamhetsber ä tte l se 2 0 1 4
terad avkastning. Grundläggande nyckeltal är
volatilitet, tracking error, sharpekvot och informationskvot.
Vi beräknar också andra mått (t.ex. alfa, beta,
R2 och treynorkvot) beroende på våra kunders
önskemål.
Nyheter inför 2015
Under 2015 fortsätter vi arbetet med att ytterligare öka automatiseringsgraden. Kundportalen
som lanserades under 2014 kommer att byggas ut
successivt med ny teknik och nya rapporteringstjänster. Vi kommer även att komplettera avkastningsanalysen till att fullt ut inkludera ytterligare
derivatprodukter, såsom aktieoptioner och swaptioner, när eller om investeringar i dessa instrument blir aktuella för oss eller för våra kunder.
Martin Lanzarotti
Risk Manager, funktionsansvarig Risk Managementgruppen
13
13
Mått på avkastning och risk
Volatilitet: standardavvikelse i avkastning för
en ­portfölj eller ett jämförelseindex.
Tracking error: ett mått på aktiv marknadsrisk.
Detta definieras som standardavvikelsen i överoch underavkastningar mellan portföljen och
jämförelseindex.
Sharpekvot: avkastning över den riskfria räntan
­dividerat med portföljens volatilitet.
Informationskvot: överavkastning dividerat med
t­ racking error. Sharpekvot och informationskvot är
riskjusterade ­avkastningsmått och mäter på olika
sätt förmågan att få betalt för aktiv marknadsrisk.
14
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
Ett bättre år än
förväntat
Avkastningen i räntekonsortiet blev 3,7 procent under 2014. Avkastningen i företagsobligationskonsortiet blev 6,9
procent under samma period.
Totalt förvaltar Kammarkollegiet cirka 160 miljarder kronor i svenska räntepapper och är därmed en av de absolut största kapitalförvaltarna i
Sverige. Den största delen av kapitalet är placerat
i diskretionära portföljer där kunden själv utformar sina placeringsregler. Sett till antalet kunder
har flest valt att placera i räntekonsortiet vars
placeringsreglemente är utformat av Kammarkollegiet. Räntekonsortiet investerar huvudsakligen
i bostadsobligationer och till viss del i företagsobligationer. Lägsta ratingbetyg i räntekonsortiet
är BBB-. Sommaren 2013 introducerade Kammarkollegiet ett nytt räntekonsortium som investerar enbart i företagsobligationer. Lägsta tillåtna
rating på innehaven är BB, men den största delen
av konsortiet är investerat i ”investment grade”,
alltså obligationer med rating BBB eller högre.
Konsortiet är inte av typen ”high-yield” innehållande skräpobligationer eftersom vi till varje pris
vill undvika kreditförluster. Starten har varit över
förväntan både vad gäller avkastning och kapitaltillflöde. Vår målsättning är att det nya konsortiet
långsiktigt skall ge minst 1 procentenhet högre
avkastning än räntekonsortiet.
Trygg och framgångsrik förvaltare
Kammarkollegiet är en trygg och framgångsrik
ränteförvaltare som hittills aldrig uppvisat negativ avkastning. Varje år utvärderar en extern oberoende konsult vår ränteförvaltning. Resultatet av
denna utvärdering har visat att den riskjusterade
avkastningen i räntekonsortiet tillhört den allra
bästa genom åren jämfört med andra räntefonder.
Så gick det 2014 för räntefonder
För räntefonder generellt var 2014 ett mycket bra
år då marknadsräntan på obligationer sjönk kraftigt. Detta gjorde att värdet på innehaven ökade,
till skillnad från år 2013 då värdet på framför allt
längre obligationer urholkades. Räntekonsortiet
som har en duration på cirka två år klarade både
2013 och 2014 bra. Räntekonsortiets jämförelseindex består till 85 procent av bostadsobligationer
och till 15 procent av statsobligationer.
Diagram: Räntekonsortiets avkastning sedan 1995
16
14
12
10
8
6
4
2
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
Diagram: Räntekonsortiets avkastning jämfört med
index sedan 1995
2
1,5
1
0,5
0
-0,5
-1
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
2011
2013
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
Investeringsprocessen
En gedigen investeringsprocess som använts under många år ligger till grund för ett bra resultat.
Studier har visat att de framgångsrikaste förvaltarna är de som har en bra investeringsprocess
som de tillämpar konsekvent. Kammarkollegiets
ränteförvaltning har använt samma investeringsstrategi sedan 1995. Kammarkollegiet har alltid
en så hög andel bostads- och företagsobligationer
som möjligt. Under den senaste finanskrisen
blev avkastningen sämre än index beroende på
den stora efterfrågan på statsobligationer som
Kammarkollegiet avstått från att investera i.
Eftersom dessa kriser är mycket svåra att förutse
anser vi att det är bäst att alltid ha en så liten
andel statsobligationer som möjligt. Vi har hittills
sluppit kreditförluster i våra innehav trots att vi
investerat i företagsobligationer sedan år 2000. En
gedigen och beprövad kreditanalys har gjort att vi
undvikit att investera i dåliga bolag. Det är också
viktigt att välja rätt löptider på obligationerna.
Kammarkollegiet har historiskt sett varit mycket
skickliga på att förutspå centralbankernas ageranden och detta har underlättat valet av löptider
i ränteportföljerna. Under 2014 har Kammarkollegiet haft en lätt övervikt i längre obligationer
gentemot index vilket varit bra då räntekurvan
flackat.
Diagram: Tioårig svensk och amerikansk statsobligationsränta
Vad hände på räntemarknaden 2014
Den kraftiga räntenedgången 2014 överraskade
marknaden. De flesta bedömare trodde att ränteuppgången som började 2013 skulle fortsätta.
Istället fick vi se ett av de kraftigaste räntefallen
på många år. Ekonomiska data överraskade negativt och inflationen fortsatte att sjunka. Riksbanken som numera fokuserar helt på inflationsmålet
sänkte reporäntan från 0,75 procent vid årets
ingång till noll procent. Då de flesta ränteförvaltare hade trott på stigande räntor så var de inte
fullinvesterade vilket förstärkte nedgången då
förvaltarna var tvungna att börja köpa framförallt
längre obligationer. Samtidigt ökade efterfrågan
på mer riskfyllda obligationer som ger en högre
avkastning vilket ytterligare sänkte räntenivåerna. Sammantaget ledde detta till att 2014 blev
ett av de bästa åren någonsin för vanliga räntefonder. Vissa ”high-yield fonder” som investerat
i oljerelaterade bolag hade dock ett dåligt år. Dagens extremt låga räntenivåer kommer att locka
placerare att ta allt större risker. Vi vill varna
våra kunder för detta. Vi rekommenderar istället
att försöka hitta trygga placeringar som kan ge en
positiv real avkastning.
George Ulvelius, Räntechef Kapitalförvaltningen
15
16
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
Hög avkastning på
aktieplaceringar
under 2014
När vi summerar 2014 kan vi konstatera att det
blev ett bra år för investeringar i aktier. Alla
Kammarkollegiets aktiekonsortier skapade hög
avkastning till våra kunder. Trots ett svängigt
börsår är vi glada att kunna uppvisa ett mycket
stabilt förvaltningsresultat. Våra aktivt förvaltade
konsortier hade en bättre avkastning än jämförelseindex och våra indexkonsortier en avkastning i
linje med jämförelseindex.
För den interna aktiva svenska aktieförvaltningen blev 2014 ett starkt förvaltningsår. Aktiekonsortiet Sverige gav en avkastningen om 15,5
procent, vilket var 0,14 procentenheter bättre
än jämförelseindex justerat för Kammarkollegiets ESG-policy. Aktiekonsortiet Spiran gav en
avkastning på hela 17,0 procent, vilket var 0,56
procentenheter bättre än jämförelseindex justerat för svenska kyrkans etiska placeringsregler.
Vår utgångspunkt inför 2014 var att den svenska
aktiemarknaden var rimligt värderad på egna
meriter men att aktier var attraktivt värderade
mot andra tillgångsslag. Vårt strategiska beslut
att ha en cyklisk inriktning på portföljen gav god
utveckling under början av året. Efter en stark
utveckling under första kvartalet drog vi ner vår
risk under andra kvartalet och minskade vår
övervikt i cykliska aktier. I efterhand visade det
sig vara ett klokt beslut då en ökad geopolitisk
osäkerhet grumlade tillväxtutsikterna för världsekonomin. Vårt relativresultat var stabilt under
2014 då vi hade en balanserad portfölj med låg
risk. Vår bedömning inför 2015 är fortfarande
att aktiemarknaden är rimligt värderad. Värderingen är i linje med sin historiska värdering,
med brasklappen att det baseras på högt ställda
förväntningar på omsättning och vinstutveckling
för 2015 och 2016. Det ger precis som inför förra
året en begränsad uppsida på egna meriter, men
i förhållande till andra tillgångsslag är aktier
fortfarande attraktivt värderade. Vi arbetar
långsiktigt och vår förvaltning har en inriktning
mot kvalitetsbolag med attraktiv värdering och vi
håller fast vid vår positionering från förra året. Vi
inleder året med låg risk och balanserade portföljer och följer noga utvecklingen för signaler om ett
förändrat risktagande. Det finns förväntningar om
en marginell förbättring av konjunkturen under
2015 men tillväxtutsikterna grumlas av en svag
tillväxt för Euroområdet och geopolitiska risker.
Om världsekonomin fortsätter att förbättras och
riskhärdar kan hållas i schack bör det bli ytterligare ett år med positiv avkastning för aktier. I och
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
med en följd av år med konjunkturbesvikelser och
utsikter om en svag global tillväxt de närmaste
åren är cykliska aktier relativt billiga. Vi fortsätter därför att övervikta aktier som SKF, Volvo,
SKF och ABB.
Kammarkollegiets aktieindexkonsortium
Sverige gav en avkastning om 13,8 procent 2014,
vilket var i linje med jämförelseindex. Aktieindexkonsortiet följer samma ESG-policy som de andra
aktiekonsortierna, se också avsnittet om Kammarkollegiets etiska policy. Reglerna för konsortiet stipulerar att ingen enskild aktie får uppgå
till mer än 10 procent av portföljvärdet. Vidare
finns också en koncentrationsregel att aktier som
uppgår till mer än 5 procent av portföljvärdet
tillsammans inte får ha ett värde som överstiger
40 procent av portföljens värde. När så sker måste
den enskilda aktiens position minska till 9,0 respektive 4,5 procent av portföljvärdet. Aktieindexkonsortiet Sverige är en lämplig produkt till den
investerare som vill ha ett innehav i de 30 största
bolagen på stockholmsbörsen till en låg kostnad.
Målet är att ge en avkastning i linje med utvecklingen för jämförelseindex. Det målet har uppfyllts
sedan starten av förvaltningen av AKX april 2008.
Aktieindexkonsortiet Utland gav en avkastning
om hela 28,3 procent 2014, vilket var i linje med
jämförelseindex. I lokal valuta ökade konsortiet
med drygt 6 procentenheter medan resterande
22 procentenheter var en valutaeffekt då kronan
försvagade kraftigt under året. Det största bidraget till den goda avkastningen kom från Nordamerika som stod för 21 procentenheter av den totala
avkastningen om 28,3 procent. Den totala avkastningen för Nordamerika uppgick till 36,4 procent
varav 11,9 procentenheter var i lokal valuta och
resterande 24 procentenheter en valutaeffekt då
US-dollarn stärktes mot svenska kronor.
Michael Hindrika, Aktiechef Kapitalförvaltningen
17
18
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
Ansvarsfulla placeringar
Sedan flera år tillbaka investerar Kammarkollegiet enbart i aktier, räntebärande värdepapper
och fonder granskade och kontrollerade ur ett
etiskt och hållbarhetsperspektiv. Detta arbete
är integrerat i investeringsprocessen för Aktiekonsortiet Sverige, Aktieindexkonsortiet Sverige,
Aktieindexkonsortiet Utland och Räntekonsortiet.
För många av våra kunder är det viktigt att vara
en ansvarstagande investerare. Flera kunder
har egna etiska regler som styr förvaltningen av
kapitalet. För dessa har vi skräddarsytt lösningar
utifrån de etiska och hållbarhetskraven i deras
placeringspolicys. Kammarkollegiet kapitalförvaltning är medlem i SWESIF sedan 2013.
SWESIF är ett oberoende nätverksforum för
organisationer som arbetar för eller med hållbara
investeringar i Sverige.
Analys och granskning
Kammarkollegiet samarbetar med Ethix SRI
Advisors för att analysera placeringarna utifrån
etiska och hållbarhetsmässiga aspekter. Till
grund för granskningen ligger internationella
normer för mänskliga rättigheter, arbete och
miljö som finns formulerade i FN-konventioner
och traktater samt humanitär rätt, folkrätt och
miljölagstiftning. Vi är också restriktiva med
investeringar i företag som har tillverkning eller
försäljning av vapen, tobak, pornografi, alkohol
och spel. Kammarkollegiets kapitalförvaltning
följer Förenta nationernas principer för ansvarsfulla placeringar (UNPRI). Konsortierna screenas
kvartalsvis. Då lämnas en rekommendation mot
ifrågasatta företag som delas in i tre nivåer: uteslutning, varningsflagg eller bevakning.
Normer för etik och miljömässig
granskning
Exempel på internationella normer som ska följas
av de bolag Kammarkollegiet investerar i:
• FN:s allmänna förklaring om de mänskliga
rättigheterna
• FN:s barnkonvention
• ILO:s konventioner och rekommendationer
• Riodeklarationen om miljö och utveckling
• FN:s konvention om biologisk mångfald
• OECD:s konvention mot mutor
Exempel på kränkningar mot internationella
normer är företag som inte tillåter sina anställda
att bilda fackföreningar, som kränker miljönormer eller mänskliga rättigheter eller marknadsför
och säljer farliga bekämpningsmedel i strid med
branschnormer och lagstiftning.
Konsortier med en intention att följa
Svenska kyrkans etiska placeringsregler
Kammarkollegiet har två konsortier som har en
intention att följa Svenska kyrkans etiska placeringsregler, Aktiekonsortiet Spiran och Företagsobligationskonsortiet. I dessa konsortier är också
etik och hållbarhetsfrågor integrerade i investeringsprocessen, vilket innebär att placeringarna
bedöms efter etiska och hållbarhetshänsyn såväl
som ekonomiska och finansiella faktorer. I dessa
konsortier, finns också restriktioner avseende
vapen, tobak alkohol, pornografi och spel. Det är
inte tillåtet att investera i olje- och gasbolag då
Svenska kyrkan är restriktiv mot investeringar i
fossila bränslen.
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
Compliance
- Utmaningar för funktionen för
regelefterlevnad i en dynamisk miljö
Det engelska uttrycket Compliance betyder
regelefterlevnad. Det innebär att man löpande
och proaktivt utvärderar och anpassar verksamheten så att man följer lagstiftning och de
regelverk, föreskrifter och standarder som krävs.
Det krävs således att man etablerar metoder
och processer för att säkerställa en kontinuerlig
efterlevnad av dessa regelverk. Arbetet har ett
riskbaserat angreppssätt och handlar om kvalité
och effektivitet i hela verksamheten.
Omvärlden
I den finansiella världen ökar kraven ständigt på
att företag ska ha god intern kontroll och inrätta
olika kontrollfunktioner för att säkerställa att
verksamheten bedrivs enligt gällande regler.
På finansmarknaden är det Finansinspektionen
som utövar tillsyn. Kammarkollegiets Kapitalförvaltning lyder inte under Finansinspektionen
men har som mål att förhålla oss till de regelverk som motvarande privata aktörer omfattas
av.
Vår verksamhet omfattas således av dels de
uttryckliga regler som en myndighet måste följa,
dels de ständigt utvecklande och tillkommande
reglerna på finansmarknaden. Detta ställer höga
krav men samtidigt skapar det en spännande
och omväxlande arbetsplats.
Compliance är något som rör alla
kapitalförvaltningens intressenter
Alla påverkas – direkt eller indirekt – av funktionens arbete. Anställda, kunder, leverantörer
och andra påverkas av att verksamheten sköts
på ett korrekt sätt. Att kontinuerligt uppdatera,
utvärdera, övervaka och följa upp verksamheten
är att minimera riskerna för att verksamheten
exempelvis uppträder felaktigt på marknaden eller bryter mot gällande rätt. Att minimera risker
ur denna aspekt är att skapa trygghet och bygga
förtroende – oavsett om du är anställd, styrelseledamot, kund eller motpart.
Året som gått
Som nytillträdd Compliance officer har det varit
ett spännande och givande år. I anslutning till
vårt omfattande arbete att kartlägga verksamhetens viktiga processer har många rutiner setts
över och nya har tillkommit. Det har gett mig
en fördjupad kunskap om verksamhetens nivå
på regelefterlevnad och en god grund för att föra
verksamheten framåt.
Att avgränsa och definiera
Compliancefunktionen
Begreppet regelefterlevnad antyder att det är
något som redan juristfunktionen utför. Skillnaden ligger i att kontrollera verksamheten eller
aktivt deltagande. Compliancefunktionen agerar
proaktivt för att vissa förtroendeskapande regler
följs på ett tillfredsställande sätt samt kontrollerar och följer upp att verksamheten i det dagliga
arbetet lever upp till de krav som ställs. Funktionen ansvarar med andra ord för att identifiera,
bedöma, råda, övervaka och rapportera om verksamhetens efterlevnadsrisker. Detta skiljer sig
följaktligen från juristfunktionen vars uppgift är
att stötta och delta i affärsverksamheten.
Christian Dahlheim, jurist och compliance officer.
19
20
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
Våra ekonomitjänster
är effektiva och trygga
Under 2014 har vi jobbat mycket med kartläggning av våra interna processer för att eliminera
operativa risker i hanteringen av våra kunders
tillgångar och redovisningen av dem. Detta är
ett viktigt arbete som sker tvärs över alla avdelningens funktioner och som kommer att fortgå
under innevarande år och löpande framöver.
Våra redovisningskonsulter har lång erfarenhet och tydliga processer som bas vilket säkerställer att vi på ett effektivt och tryggt sätt kan
genomföra allt som behövs på en ekonomifunktion. Vi kan sköta hela eller delar av ekonomiadministrationen som t ex betalningar, löpande
redovisning, deklarationer och bokslut.
Vi har idag ca 400 kunder med statlig och
kyrklig anknytning och av mycket varierande
storlek. Det ställer stora krav på vår kompetensutveckling, flexibilitet, tekniska utveckling och
vår förmåga att anpassa våra tjänster efter olika
behov. Men det är också detta som gör vårt jobb
så roligt.
Anna Rydström, gruppchef redovisningssektionen
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
Operations
– skräddarsydda och
behovsanpassade tjänster
Operations hanterar drift av Back-office och
Middle-office för både externt och internt förvaltat kapital från stiftelser eller statliga bolag.
De anställda hos Operations har lång erfarenhet inom den finansiella branschen och arbetar
ständigt med förbättringar inom riskminimering
och förenkling av rutiner för att kunna säkerställa kundernas behov.
Operations ansvarar för avkastningsberäkningar, limithantering, värdepappersadministration, säkerhetshantering, redovisning i
affärssystemet, ränte- och prisdata, värdering
och prissättning av diskretionära portföljer och
fondportföljer, andelsadministration, hantering
av affärshändelser samt rapportering. För samtliga tjänster använder Kammarkollegiet marknadens bästa affärssystem - Simcorp Dimension.
Fokus under 2015 kommer att vara utvecklingsarbete kring bland annat säkerhetshantering.
Andra utvecklingsområden för Operations är
avkastnings- och riskanalysrapportering särskilt
då med inriktning mot optioner. Vi fortsätter
också att förbättra kontrollrutiner samt att vara
delaktiga i projekt som ökar automatiseringsgraden.
Catarina Rolén, gruppchef operations
21
22
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
Kundintervju
Avkastning
& risk
- en viktig balansakt för
pensionsmyndigheten
Repor
I portföljen ”Tillfällig förvaltning” lånar ni ut obligationer till marknadsgaranter (market maker, en
bank eller fondkommissionär som åtagit sig att
ställa köp- och säljkurser på värdepapper för att
hålla en andrahandsmarknad) och erhåller intäkter
för denna utlåning. Vad tillför detta er verksamhet
och vad bidrar detta mervärde till att finansiera?
– Pensionsmyndighetens portfölj ”Tillfällig
förvaltning” är en temporär förvaltning av
inbetalningar till premiepension en som sedan
överförs till spararnas konton en gång om året
i december. Det är så småningom spararna som
ska bestämma vilken risk de vill ta med dessa
pengar, medan vi förvaltar dem till låg risk.
Låg risk betyder också vanligtvis låg avkastning. I vårt fall innebär det att vi har statsobligationer och säkerställda bostadsobligationer
i vår portfölj. Att vi kan låna ut dessa, det vill
säga göra repotransaktioner, och tjäna några
punkter extra betyder att vi kan förbättra
avkastningen för våra premiepensionssparare
under tiden vi har hand om deras pengar. Vi
ser detta som en viktig och naturlig del i att
förvalta en obligationsportfölj. Kammarkollegiet sköter detta på ett bra sätt för vår räkning.
Ränteimmuniseringsuppdrag
I er portfölj Trad Liv hanterar kollegiet ett ”ränteimmuniseringsuppdrag” som går ut på att från
en given skuldsida, skapas en tillgångssida som
matchar denna skuldsida. Vad är syftet med detta?
– Premiepensionens traditionella försäkring
går att välja för premiepensionen vid pensionering dvs. tidigast vid 61 års ålder. Detta
innebär att vi har en kortare skuldsida än
andra livbolag och har möjlighet att ha full
skuldmatchning för att hålla nere risken med
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
23
Inger Söderbom och Charlotta Brisell från Pensionsmyndigheten
de garanterade åtagandena. Målet med matchningsportföljen är att immunisera ränterisken från
de garanterande åtagandena. Kammarkollegiets
uppdrag är att skapa en tillgångssida av svenska
räntebärande instrument som matchar vår skuldsida och vi är mycket nöjda med kollegiets arbete.
De har kontroll på de risker som är förknippade
med uppdraget och är en bra diskussionspartner
t.ex. vid regelverksförändringar.
Avkastnings- och riskrapportering
Kammarkollegiet erbjuder sina kunder en avancerad
avkastnings- och riskrapportering. Hur förenklar avkastning- och riskrapportering tillvaron för er i er dagliga
verksamhet?
– Vi rapporterar månatligen avkastningssiffror och
risker till Generaldirektören både för den tillfälliga förvaltningen och för den traditionella försäk-
ringen. Vårt arbete förenklas då vi kan använda
Kammarkollegiets rapporter som underlag. Vi får
också en bra överblick med Kammarkollegiets
månadsrapporter om portföljinnehåll, transaktioner och risker.
24
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
Fonddelegationen
Fonddelegationen är ett särskilt beslutsorgan för kapitalförvaltningen. Delegationen är sammansatt av personer med
lång erfarenhet från skilda delar av kapitalmarknaden och utgör ett starkt stöd för kapitalförvaltningen. Delegationen
utses av regeringen och Kammarkollegiets generaldirektör är ordförande. Fonddelegationen beslutar om kapitalförvaltningens långsiktiga placeringsstrategi och andra strategiska frågor. Det är också fonddelegationens ansvar att se till så
att de mål som statsmakterna har ställt upp för verksamheten kan nås.
Övre raden från vänster: Claes Ljungh, Kammarkollegiets generaldirektör och ordförande i fonddelegationen,
Hans De Geer, professor och senior advisor
Nedre raden från vänster: Claes Kjellander, tidigare styrelseordförande i SBAB , Marie Giertz, chefsekonom, AB Svensk
Exportkredit, Maj-Charlotte Wallin, tidigare VD, AFA Försäkring, Lennart Nilsson, tidigare VD i AP-fonderna 1-3,
Thomas Halvorsen, tidigare VD för Fjärde AP-fonden.
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
Placeringsrådet
Kammarkollegiets kapitalförvaltning har ett placeringsråd knutet till förvaltningen. Det består förutom chefen för
kapitalförvaltningen och förvaltarna på aktie- och räntesektionen av två externa ledamöter. De externa ledamöterna,
Mats Guldbrand och Peter Engdahl, har lång erfarenhet av aktieförvaltning. Mats Guldbrand är ordförande i Lundberggruppen och har bl.a. varit aktiechef på AMF. Peter Engdahl är rådgivare åt ett antal stiftelser och har bl.a. varit VD på
Handelsbanken Fonder. Placeringsrådet har till uppgift att stärka upp förvaltningen och att vara ett forum för kapitalförvaltningsfrågor av mer strategisk natur. Under 2014 hade placeringsrådet fyra möten.
Placeringsrådets externa ledamöter Mats Guldbrand och Peter Engdahl
25
26
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
Kapitalförvaltningens
ledningsgrupp
Övre raden från vänster:
Martin Lanzarotti, Risk Manager
Johan Eliaeson, Sälj- och marknadsansvarig
Leif Hässel, chef Kapitalförvaltningen
Nedre raden från vänster:
George Ulvelius, chef för räntesektionen
Anna Major, chef för sektionen affärsstöd
Matts Ericsäter, jurist
Michael Hindrika, chef för aktiesektionen
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
27
28
A ktief ö rva l tnin g en - B oks l ut och kommentarer
Bokslut Aktiekonsortiet Sverige
Resultaträkning (tkr)
2014
2013
388 022
674 236
Intäkter och värdeförändring
Värdeförändring på överlåtbara värdepapper
Ränteintäkter
Utdelningar
Övriga finansiella intäkter
Summa intäkter och värdeförändring
50
13
117 653
125 924
1 401
1 534
507 126
801 707
-
-33
-250
-98
-61
-20
Kostnader
Räntekostnader
Övriga finansiella kostnader
Övriga kostnader
Summa kostnader
-311
-151
506 815
801 556
2014-12-31
2013-12-31
Överlåtbara värdepapper
3 649 991
3 768 803
Summa finansiella instrument med positivt
marknadsvärde
3 649 991
3 768 803
16 269
13 268
Årets resultat
Balansräkning (tkr)
Tillgångar
Bankmedel och övriga likvida medel
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
7 474
7 204
3 673 734
3 789 275
23
20
Skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Övriga kortfristiga skulder
1 874
-
Summa skulder
1 897
20
3 671 837
3 789 255
Utlånade finansiella instrument
615 620
1 166 329
Erhållna säkerheter för utlånade finansiella
instrument
466 732
1 227 259
5 198
7 071
Fondförmögenhet
Poster inom linjen
Ställda säkerheter för derivatinstrument
Kommentar: Den svenska aktiemarknaden visade en stark utveckling under 2014. Aktiekonsortiet Sverige uppvisade en
avkastning om 15,5 procent, vilket var 0,14 procentenheter bättre än jämförelseindex justerat för etiska restriktioner.
Aktiekonsortiet Sverige förvaltas enligt Kammarkollegiets ESG-policy. Vid utgången av året uppgick förvaltat kapital till ca
3,67 mdr kronor.
A ktief ö rva l tnin g en - B oks l ut och kommentarer
Aktiekonsortiet Sveriges utveckling
År
Fondförmögenhet,
tkr
Antal
utelöpande
andelar
Andelsvärde, kr
Utdelning
kr/andel
Avkastning %
%
Avkastning
Konsortiet Jfr-index*
Utdelning
procent
Diff. mot
index
2012
3 048 302
662 287
4 602,69
267,35
6,5
17,9
16,8
1,1
2013
3 789 126
673 754
5 623,91
193,15
4,2
26,4
27,8
-1,4
2014
3 671 838
584 082
6 286,51
204,94
3,6
Genomsnitt per år
15,5
15,7
-0,2
19,8
20,0
-0,2
*OMX Stockholm Cap GI
Branschfördelning svenska aktier i Aktiekonsortiet Sverige
Aktiekonsortiet Sverige
OMX Stockholm Cap GI
40,00
35,00
30,00
25,00
20,00
15,00
10,00
5,00
0,00
Största enskilda innehav
Värdepapper
Andel (%)
Marknadsvärde kr
Hennes & Mauritz B
9,92
362 095 202
Nordea Bank
7,19
262 529 563
LM Ericsson B
6,07
221 622 489
Volvo B
4,86
177 557 118
Investor B
4,64
169 328 172
Handelsbanken A
4,56
166 449 231
Swedbank A
4,33
158 116 490
TeliaSonera
4,31
157 250 117
SEB A
4,27
155 939 799
Atlas Copco A
3,70
135 150 725
29
29
30
A ktief ö rva l tnin g en - B oks l ut och kommentarer
Bokslut Aktieindexkonsortiet Sverige
Resultaträkning (tkr)
2014
2013
151 214
393 119
8
1
59 641
79 960
229
641
211 092
473 721
-8
-20
-83
-74
Intäkter och värdeförändring
Värdeförändring på överlåtbara värdepapper
Ränteintäkter
Utdelningar
Övriga finansiella intäkter
Summa intäkter och värdeförändring
Kostnader
Räntekostnader
Övriga finansiella kostnader
Övriga kostnader
-16
-12
-107
-106
210 985
473 615
2014-12-31
2013-12-31
Överlåtbara värdepapper
1 660 418
2 049 443
Summa finansiella instrument med positivt
marknadsvärde
1 660 418
2 049 443
Summa kostnader
Årets resultat
Balansräkning (tkr)
Tillgångar
Bankmedel och övriga likvida medel
85
8
22 119
101 736
1 682 622
2 151 187
22 112
100 648
12
12
22 124
100 660
1 660 498
2 050 527
Utlånade finansiella instrument
112 293
445 755
Erhållna säkerheter för utlånade finansiella
instrument
182 062
442 749
Inga
Inga
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa tillgångar
Skulder
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Summa skulder
Fondförmögenhet
Poster inom linjen
Ställda säkerheter för handel med OTC-derivatinstrument
Kommentar: Kammarkollegiets Aktieindexkonsortium (AKX) hade en utveckling i linje med jämförelseindex justerat
för etiska restriktioner under 2014. I absoluta tal ökade avkastningen med 13,8 procent. Vid utgången av året uppgick förvaltat kapital till ca 1,66 mdr kronor.
A ktief ö rva l tnin g en - B oks l ut och kommentarer
Aktieindexkonsortiet Sveriges utveckling
Avkastning
%
Avkastning
%
År
Fondförmögenhet,
tkr
Antal
utelöpande
andelar
Andelsvärde, kr
Utdelning
kr/andel
Utdelning
procent
Konsortiet
Risk (%)
(standardavvikelse)
Jfr-index*
Diff. mot
index
2010
2 007 322
16 582 065
121,05
2,97
2,6
26,3
26,3
0,0
2011
1 125 850
11 142 665
101,04
6,09
6,1
-11,5
-10,8
-0,7
2012
2 072 663
17 802 253
116,43
2,91
2,9
18,2
18,3
-0,1
2013
2 050 491
14 644 223
140,02
5,13
4,4
24,7
24,8
-0,1
2014
1 660 498
10 810 653
153,60
5,71
4,1
13,8
13,8
0,0
13,4
13,6
-0,1
Genomsnitt per år
*T.o.m. 2011 OMX Stockholm 30 Cap GI. Fr.o.m. 2012 OMX Stockholm 30 Cap GI justerat för etiska restriktioner.
Största enskilda innehav
Värdepapper
Andel (%)
Marknadsvärde kr
LM Ericsson B
9,01
149 638 534
Hennes & Mauritz B
9,00
149 455 284
Nordea Bank
8,99
149 227 712
Atlas Copco A
6,30
104 681 086
Swedbank A
4,51
74 934 173
Investor B
4,50
74 767 345
TeliaSonera
4,50
74 745 266
Volvo B
4,50
74 730 895
SEB A
4,50
74 669 369
Assa Abloy B
4,50
74 656 948
31
31
32
A ktief ö rva l tnin g en - B oks l ut och kommentarer
Bokslut Aktieindexkonsortiet Utland
Resultaträkning (tkr)
2014
2013
446 244
395 399
9
230
64 648
70 750
510 901
466 379
-18
-12
Intäkter och värdeförändring
Värdeförändring på överlåtbara värdepapper
Ränteintäkter
Utdelningar
Summa intäkter och värdeförändring
Kostnader
Övriga finansiella kostnader
Summa kostnader
-18
-12
510 883
466 367
2014-12-31
2013-12-31
Överlåtbara värdepapper
2 235 849
2 197 706
Summa finansiella instrument med positivt
marknadsvärde
2 235 849
2 197 706
2 491
5 172
2 238 340
2 202 878
Övriga kortfristiga skulder
12
11
Summa skulder
12
11
Fondförmögenhet
2 238 328
2 202 867
Poster inom linjen
Inga
Inga
Årets resultat
Balansräkning (tkr)
Tillgångar
Bankmedel och övriga likvida medel
Summa tillgångar
Skulder
Kommentar: Aktieindexkonsortium Utland (AKU) gav en avkastning om hela 28,3 procent 2014, vilket var i linje med
jämförelseindex. Den höga avkastningen berodde i hög grad på en försvagning av svenska kronan, vilket bidrog med
22 procentenheter till avkastningen. I lokal valuta ökade avkastningen med drygt 6 procentenheter. AKU förvaltas
externt av Handelsbanken i fonden Handelsbanken Global Index Criteria. Vid utgången av året uppgick förvaltat
kapital i AKU till ca 2,24 mdr kronor.
A ktief ö rva l tnin g en - B oks l ut och kommentarer
Aktieindexkonsortiet Utlands utveckling
Avkastning %
År
Fondförmögenhet,
tkr
Antal
utelöpande
andelar
Andelsvärde, kr
Utdelning kr/
andel
Utdelning
procent
Konsortiet
Jfr-index*
Diff. mot
index
2012
1 756 624
402 620
4 362,99
147,46
3,6
8,8
8,7
0,1
2013
2 202 867
414 382
5 316,02
177,89
4,1
25,9
25,7
0,2
2014
2 238 328
338 171
6 618,93
195,14
3,7
28,3
28,1
0,2
20,7
20,5
0,2
Genomsnitt per år
*MSCI World Net All Countries, SEK
Geografisk fördelning
USA 51,44
Japan 7,45
Storbritannien 5,11
Schweiz 4,16
Kanada 3,71
Tyskland 3,34
Frankrike 3,03
Australien 2,40
Kina 1,87
Hong Kong 1,68
Övrigt 15,81
33
33
34
A ktief ö rva l tnin g en - B oks l ut och kommentarer
Bokslut Aktiekonsortiet Spiran
Resultaträkning (tkr)
2014
2013
102 033
129 759
Intäkter och värdeförändring
Värdeförändring på överlåtbara värdepapper
Ränteintäkter
Utdelningar
Övriga finansiella intäkter
Summa intäkter och värdeförändring
12
13
27 062
26 978
295
79
129 402
156 829
-103
-63
Kostnader
Övriga finansiella kostnader
Räntekostnader
-
-2
-14
-4
-117
-69
129 285
156 760
2014-12-31
2013-12-31
Överlåtbara värdepapper
832 816
768 027
Summa finansiella instrument med positivt
marknadsvärde
832 816
768 027
Bankmedel och övriga likvida medel
6 064
1 588
Övriga kortfristiga fordringar
1 286
1 558
840 166
771 173
Upplupna kostnader
6
4
Summa skulder
6
4
840 160
771 169
Utlånade finansiella instrument
33 317
173 149
Erhållna säkerheter för utlånade finansiella
instrument
58 631
178 596
Ställda säkerheter för handel med derivatinstrument
1 199
1 536
Övriga kostnader
Summa kostnader
Årets resultat
Balansräkning (tkr)
Tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Fondförmögenhet
Poster inom linjen
Kommentar: Aktiekonsortiet Spiran förvaltas aktivt och har en intention att följa svenska kyrkans etiska placeringsregler.
Aktiekonsortiet Spiran gav en avkastning om 17,0 procent 2014, vilket var 0,56 procentenheter bättre än jämförelseindex. Vid utgången av året uppgick förvaltat kapital till ca 0,84 mdr kronor.
A ktief ö rva l tnin g en - B oks l ut och kommentarer
Aktiekonsortiet Spirans utveckling
Avkastning %
År
Fondförmögenhet,
tkr
2012
Antal
utelöpande
andelar
635 013
134 587
2013
771 148
136 536
2014
840 160
131 233
Andelsvärde, kr
4 718,22
Utdelning
kr/andel
Utdelning
procent
Konsortiet
Jfr-index*
Diff. mot
index
174,44
3,7
4,0
4,0
0,0
5 647,94
199,03
4,2
24,0
26,4
-2,4
6 402,06
205,22
3,6
17,0
16,5
0,5
Genomsnitt per år
14,7
15,3
-0,6
* T.o.m. 2011 OMX Stockholm 30 Cap GI. Fr.o.m. 2012 OMX Stockholm 30 Cap GI justerat för etiska restriktioner.
*OMX Stockholm CAP GI med kyrkans etiska placeringsregler
Största enskilda innehav
Värdepapper
Hennes & Mauritz B
Andel (%)
Marknadsvärde kr
10,08
83 962 798
Nordea Bank
8,56
71 309 414
LM Ericsson B
7,18
59 817 994
Volvo B
5,56
46 313 113
Handelsbanken A
5,42
45 168 786
Swedbank A
5,15
42 896 806
SEB A
5,08
42 300 189
Atlas Copco A
4,36
36 340 231
SKF B
3,28
27 303 977
ABB Ltd
3,16
26 343 925
35
36
r ä ntef ö rva l tnin g en - B oks l ut och kommentarer
Bokslut Räntekonsortiet
Resultaträkning (tkr)
2014
2013
7 789
-53 941
Ränteintäkter
183 515
168 094
Summa intäkter och värdeförändringar
191 304
114 153
-115
-92
-
-29
-115
-121
191 189
114 032
2014-12-31
2013-12-31
Penningmarknadsinstrument
5 161 592
4 892 822
Summa finansiella instrument med positivt
marknadsvärde
5 161 592
4 892 822
10 741
24 583
600
500
Intäkter och värdeförändring
Värdeförändring på penningmarknadsinstrument
Kostnader
Övriga externa kostnader
Räntekostnader
Summa kostnader
Årets resultat
Balansräkning (tkr)
Tillgångar
Bankmedel och övriga likvida medel
Övriga kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa tillgångar
84 038
72 796
5 256 971
4 990 701
32
866
Skulder
Upplupna kostnader
Övriga skulder
693
-
Summa skulder
725
866
5 256 246
4 989 835
Utlåning finansiella instrument
Inga
Inga
Erhållna säkerheter för utlånade finansiella
instrument
Inga
Inga
Ställda säkerheter för handel med derivatinstrument
500
21 288
Fondförmögenhet
Poster inom linjen
Kommentar: Avkastningen för räntekonsortiet blev 3,7 procent under 2014. Jämförelseindex avkastade 3,0 procent under samma period. Riksbanken sänkte reporäntan från 0,75 procent till noll procent under året. Riksbanken ändrade inriktning på penningpolitiken under året och fokuserade enbart på att nå inflationsmålet på 2 procent. Tidigare spelade
också arbetslösheten och hushållens skuldsättning en viktig roll i penningpolitiken. Konsortiets marknadsvärde var den
sista december 5 257 miljoner kronor. Årets resultat blev 191 miljoner kronor. Utdelningen blev 4,51 kronor per andel, en
höjning med 0,09 krona jämfört med föregående år.
r ää ntef
ntef ö
ö rva
rva lltnin
tnin gg en
en -- BB oks
oks ll ut
ut och
och kommentarer
kommentarer
r
37
37
Räntekonsortiets utveckling
Avkastning %
År
Fondförmögenhet,
tkr
Antal utelöpan- Andelsde andelar
värde, kr
Utdelning
kr/andel
Utdelning
procent
Konsortiet
Jfr-index*
Diff.
mot
index
2010
5 278 210
42 171 094
125,16
5,23
4,2
1,2
0,7
0,5
2011
4 393 104
34 879 183
125,95
5,95
4,7
5,4
5,2
0,2
2012
4 364 094
34 422 815
126,78
4,97
3,9
4,6
3,1
1,5
2013
4 991 486
39 802 090
125,41
4,42
3,5
2,4
1,8
0,6
2014
5 256 970
41 887 178
125,50
4,51
3,6
3,7
3,0
0,7
3,5
2,8
0,7
Räntekonsortiets avkastning ackumelerad och index 2008-2012
Genomsnitt per år
*OMRX Bond All 1-3 Years
Räntekonsortiet
OMRX Bond All 1-3 Years
125,0000
120,0000
115,0000
110,0000
Fördelning per emittentkategori år 2012
Fördelning per emittentkategori år 2011
105,0000
100,0000
2009
2010
2011
2012
2013
2014
38
r ä ntef ö rva l tnin g en - B oks l ut och kommentarer
Bokslut Företagsobligationskonsortiet
Resultaträkning (tkr)
2014
2013
54 766
4 042
Intäkter och värdeförändring
Värdeförändring på penningsmarknadsinstrument
Ränteintäkter
Summa intäkter och värdeförändring
45 752
4 081
100 518
8 123
-71
-
Kostnader
Räntekostnader och liknade resultatposter
Övriga kostnader
-125
-28
Summa kostnader
-196
-28
100 322
8 095
2014-12-31
2013-12-31
Penningsmarknadsinstrument
2 108 114
182 442
Summa finansiella instrument med positivt
marknadsvärde
2 108 114
182 442
3 019
1 382
26 078
2 864
Årets resultat
Balansräkning (tkr)
Tillgångar
Bankmedel och övriga likvida medel
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Övriga kostfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa tillgångar
3 368
311
2 140 890
186 688
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
14
1
Summa skulder
14
Skulder
Fondförmögenhet
2 140 876
186 687
Poster inom linjen
Inga
Inga
Kommentar: Avkastningen för Företagsobligationskonsortiet blev 6,9 procent under 2014. Jämförelseindex avkastade 6,2 procent under samma period. Riksbanken sänkte reporäntan från 1 procent till noll procent under året.
Riksbanken ändrade inriktning på penningpolitiken och fokuserade enbart på att nå inflationsmålet på 2 procent.
Tidigare spelade också arbetslösheten och hushållens skuldsättning en viktig roll i penningpolitiken. Konsortiets
marknadsvärde var den sista december 2 142 miljoner kronor. Årets resultat blev 8 miljoner kronor. Utdelningen
blev 5,71 kronor per andel. Konsortiet startade den 1 juni 2013.
r ä ntef ö rva l tnin g en - B oks l ut och kommentarer
Företagsobligationskonsortiets utveckling 1 juni 2013 - 31 december 2014
Avkastning %
År
Fondförmögenhet,
tkr
Antal
utelöpande
andelar
Andelsvärde, kr
Utdelning
kr/andel
Utdelning
procent
Konsortiet
Jfr-index*
Diff.
mot
index
2013
186 821
185 907
1 004,91
19,27
2,0
2,4
1,8
0,7
2014
2 141 729
2 033 859
1 053,04
20,88
2,1
6,9
6,2
0,7
5,9
4,9
1,0
Genomsnitt per år
*OMX Kreditindex Total Return
Största enskilda emittenter
Värdepapper
Andel (%)
Vasakronan
Marknadsvärde kr
7,43
159 048 624
Volvo Treasury
5,9
126 367 810
Danske Bank
5,34
114 299 147
Sandvik
5,34
114 262 472
Fastighets Förvaltaren
5,08
108 723 056
LeasePlan
4,71
100 972 050
4,6
98 560 314
Länsförsäkringar Hypotek
Tele2
PostNord AB
Electrolux
4,37
93 617 405
4,3
92 049 954
4,14
88 754 408
39
39
40
N y cke l ta l
Nyckeltal för konsortierna
Avkastning och risk,
genomsnitt per år
Aktiekonsortiet
Sverige*
Aktiekonsortiet
Utland*
Aktiekonsortiet
Spiran**
Aktieindexkonsortiet
****
Räntekonsortiet
****
Företagsobligationskonsortiet***
Avkastning
22,10%
17,03%
14,84%
20,41%
3,91%
4,22%
Avkastning,
jämförelseindex
22,17%
16,87%
16,09%
20,52%
3,18%
3,09%
Standardavvikelse
12,29%
6,85%
11,79%
17,37%
1,18%
1,33%
Standardavvikelse,
jämförelseindex
11,69%
5,95%
11,38%
17,04%
1,15%
1,84%
Förklaringsfaktor (R2)
Tracking error
99%
92%
99%
100%
90%
95%
1,31%
1,98%
1,27%
0,44%
0,37%
0,62%
neg
0,08
neg
neg
1,96
1,82
Informationskvot
Konsistensindex
71%
71%
73%
65%
85%
86%
Beta
1,05
1,11
1,03
1,02
0,97
0,70
328 323
n/a
135 324
673 869
n/a
n/a
0,24
n/a
0,52
0,63
n/a
n/a
Courtage och
omsättningshastighet under 2013
Courtage, kr
Omsättningshastighet
* Från och med start 2012-01-01
** Från och med start 2012-03-01
*** Från och med start 2013-06-01
**** 5-års rullande
***** Ej tillämpbart
n y cke l ta l
Nyckeltalsdefinitioner
Alla nyckeltal är baserade på månadsdata för perioden.
Avkastning
Genomsnittlig avkastning per år beräknat som
geometriskt medelvärde för månadsvärden.
Betavärde
Visar hur konsortiets avkastning förväntas
variera i förhållande till marknaden, och kan
benämnas marknadsrisk. Marknaden har betavärde 1. Om konsortiet har ett betavärde överstigande 1 så förväntas marknadens svängningar förstärkas i portföljen. Beta ligger normalt i
intervallet 0,8-1,2.
Courtage
Fondkommissionären tar ut en avgift vid köp
och försäljning av värdepapper vilket innebär
att en låg omsättningshastighet i konsortiet bidrar till låga kostnader för förvaltningen.
Förklaringsfaktor (R2)
Kan variera från 0 till 1 och anger hur stor
del av konsortiets utveckling som förklaras av
marknaden. En väldiversifierad portfölj har
en förklaringsfaktor nära 1, vilket betyder att
huvuddelen av portföljens avkastning förklaras
av marknaden. Ett lågt förklaringsvärde indikerar att förvaltarens placeringar inte har följt
indexplaceringar, vilket medför att förvaltaren
har tagit en företagsspecifik risk.
Informationskvot
Ett mått på förvaltarens skicklighet i förhållande till risken. Ju högre kvot, desto bättre
avkastning har konsortiet gett. Mäts som överavkastning i förhållande till tracking error.
Beräknas enligt olika metoder för aktier-och
räntekonsortiet.
Konsistensindex
Mäter andelen månadsperioder som konsortiets avkastning varit bättre än jämförelseindex.
Värdet kan variera mellan 0 % och 100 %. Ett
högt konsistensindex innebär att portföljens
avkastning konsekvent överträffat index.
Omsättningshastighet
Beräknas genom att dividera det minsta värdet
av summa köpta eller sålda värdepapper med
periodens genomsnittliga förmögenhet. Då courtage betalas vid varje aktieaffär medför låg omsättningshastighet låga kostnader.
Sharpekvot
Är ett mått på riskjusterad avkastning och
anger en portföljs (konsortiets respektive jämförelseindexets) meravkastning i relation till
standardavvikelsen. Den beräknas som kvoten
av portföljens meravkastning över riskfri ränta
och portföljens standardavvikelse.
Standardavvikelse
Visar hur mycket konsortiets andelsvärde respektive jämförelseindexets värde har svängt
kring dess mervärde. Ju högre standardavvikelse, desto högre risk.
Tracking error
Beskriver hur konsortiets utveckling i förhållande till index har varierat historiskt. Måttet
beräknas som standardavvikelse för över- eller
underavkastning mot jämförelseindex. Ju högre
värde, desto högre risk i förhållande till jämförelseindex.
41
41
42
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
Regler för Kammarkollegiets
konsortier
Fastställda av Kammarkollegiets fonddelegation 2013-12-18, fonddelegationens protokoll nr 2013:10
1 Allmänna regler för konsortierna
1.1 Allmänt
Kammarkollegiet utför enligt uppdrag eller författning kapitalförvaltning för ett antal stiftelser
och fonder. För att rationalisera förvaltningen
har kollegiet bl.a. bildat konsortier för aktier och
andra aktierelaterade fondpapper samt för räntebärande placeringar. Tillgångarna ägs gemensamt
av de stiftelser och ägarna till de fonder som har
investerat i konsortierna genom köp av andelar.
Andelarna i varje konsortium är lika stora och
medför lika rätt till den egendom som ingår i konsortiet.
Konsortiernas beteckningar är Kammarkollegiets svenska aktiekonsortium (AKS), Kammarkollegiets aktiekonsortium Spiran (AKK), Kammarkollegiets utländska aktiekonsortium (AKU),
Kammarkollegiets aktieindexkonsortium (AKX),
Kammarkollegiets företagsobligationskonsortium
(FOK) och Kammarkollegiets räntekonsortium
(RK).
Redovisningen för förvaltningen följer bokföringslagen (1999:1078). Boksluten för konsortierna revideras av externa revisorer.
1.2 Förvaltningen
Konsortierna är inga juridiska personer och har
därför varken egna rättigheter eller skyldigheter.
I stället är det kollegiet som företräder stiftelserna och ägarna till fonderna i deras egenskap
av konsortieandelsägare i alla frågor som rör konsortierna. Kollegiet handlar vid förvaltningen i
eget namn och anger därvid konsortiernas beteckningar.
Kollegiet har ett särskilt beslutsorgan för kapitalförvaltningen, fonddelegationen.1
Konsortiernas tillgångar förvaras i depå i bank.
1.3 Kapitalmarknadsdag
För information och meningsutbyte om konsortiernas förvaltning hålls årligen en kapitalmarknadsdag för andelsägarna i konsortierna. Därutöver
kan särskilt informationsmöte hållas när kollegiet
så beslutar.
Skriftlig inbjudan till möte ska skickas till andelsägarna senast en månad före mötet.
För att få delta i möte ska andelsägare anmäla
sig hos kollegiet.
På den årliga kapitalmarknadsdagen ska alltid
följande ärenden förekomma
• redogörelse för konsortiernas förvaltning och
• frågor från närvarande andelsägare.
1.4 Andelsägarregister
Kollegiet ska föra register över konsortieandelsägarnas innehav av andelar i konsortierna.
1.5 Utdelning
Till andelsägarna ska för varje räkenskapsår delas ut den avkastning på kon-sortiernas medel, i
form av utdelning, ränta och värdeökning på realiserade diskonteringsinstrument, som har tagits
emot under räkenskapsåret.
Utdelningen fördelas mellan andelsägarna i
förhållande till antalet andelar.
Avstämningsdag för utdelning är den sista
bankdagen under november månad.
Utdelning ska ske under december månad.
1.6 Konsortiernas och konsortieandelarnas värde
Värdet på varje konsortium beräknas genom att
från tillgångarna (värdepapper, likvida medel och
andra tillgångar inklusive upplupen avkastning)
dras av eventuella skulder.
Värdepapper som ingår i konsortierna värderas
1. Förordning med instruktion (2007:824) för Kammarkollegiet.
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
med ledning av gällande marknadsvärde. För
aktieinstrument avses med gällande marknadsvärde senaste betalkurs vid värderingsdagens slut
eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. För ränteinstrument avses med gällande marknadsvärde
genomsnitt av köp- och säljkurs vid värderingsdagens slut. Om sådana kurser saknas eller om kurserna enligt kollegiets bedömning är missvisande
får kollegiet fastställa värden på objektiva grunder. Om värderingsdagen infaller på en dag som
inte är en bankdag, tillämpas i stället värden från
senast föregående bankdag.
Courtage och andra kostnader för konsortiernas värdepappersaffärer betalas ur konsortierna.
Konsortierna belastas inte för övriga förvaltningskostnader, utan sådana kostnader ingår i
den särskilt debiterade ersättningen för kollegiets
förvalt-ningsuppdrag.
Värdet av en konsortieandel är konsortiets
värde delat med antalet utelöpande andelar.
Andelsvärdet beräknas efter kollegiets bestämmande minst en gång i veckan och meddelas på
begäran.
1.7 Utgivning och inlösen av konsortieandelar
Begäran om utgivning eller inlösen ska göras
skriftligt hos Kammarkollegiet.
För utgivning och inlösen av andelar i konsortierna gäller att om begäran har kommit till
kollegiet på en bankdag före kl. 14.00 fastställs
utgivnings-/inlösenspriset för andelar vid slutet av
den dagen. Om begäran har kommit in på en dag
som inte är bankdag, eller efter kl. 14.00 en bankdag, fastställs priset vid slutet av nästa bankdag.
För det utländska aktieindexkonsortiet gäller att
begäran ska ha kommit till kollegiet före kl. 12:00
i stället för före kl. 14:00. Detta innebär att utgivning och inlösen av andelar alltid sker till okänd
kurs. På dag som infaller före vissa helgdagar
samt vissa andra dagar har kollegiet begränsat
öppethållande. För sådana dagar med begränsat
öppethållande gäller andra tidpunkter för när
utgivning och inlösen kan verkställas. Minst en
vecka i förväg tillhandahåller kollegiet efter begäran härom information om dag med begränsat
öppethållande.
Utgivningspris och inlösenspris för en konsortieandel ska vara lika med det enligt föregående
paragraf fastställda andelsvärdet.
Likvid för utgivning ska vara kollegiet tillhanda på utgivningsdagen.
Sedan kollegiet fastställt priset för inlösen sker
likvid normalt inom tre bankdagar därefter.
2. Kammarkollegiets fonddelegation.
3. Jfr SFS 1987:778, 2§
4. Jfr SFS 1987:778, 3§
Måste likvida medel för inlösen skaffas genom
försäljning av värdepapper, ska sådan försäljning
ske så snart som möjligt, dock utan att missgynna
övriga andelsägare. I så fall sker likvid för inlösta
andelar när konsortiet fått likvid för värdepappersförsäljningen.
Kollegiet ska skriftligen underrätta berörd andelsägare om verkställd utgivning och inlösen av
andelar.
1.8 Räkenskapsår
Räkenskapsår för konsortierna är kalenderåret.
1.9 Verksamhetsberättelse och kvartalsrapport
För varje räkenskapsår ska kollegiet senast fyra
månader efter räkenskapsårets utgång avge verksamhetsberättelse för förvaltningen. Kollegiet
upprät-tar dessutom kvartalsrapport för konsortierna den 31 mars, den 30 juni, den 30 september
och den 31 december. Verksamhetsberättelsen och
kvartalsrapporterna ska skickas till andelsägarna
så snart det kan ske.
1.10 Ändring av regler för Kammarkollegiets konsortier
Ändring av reglerna beslutas av kollegiet.2
2 Placeringsregler för
aktiekonsortierna
Kammarkollegiet ska se till att de förvaltade medlen placeras så att kraven på god avkastning och
riskspridning tillgodoses.3
Kapitalet ska placeras på följande sätt:4
1. fordringar hos bank eller andra räntebärande
placeringar inom ramen för förordningen när det
gäller konsortiets likvida medel,
2. sådana aktier, förlagsbevis, konvertibler och
teckningsoptioner som är inregistrerade vid en
reglerad marknad i Sverige eller andra, med hänsyn till sin art och till den säkerhet de erbjuder,
jämförliga svenska finansiella instrument, och
3. andelar i värdepappersfonder som avses i lagen
(2004:46) om värdepappersfonder och fondföretag
som avses i 1 kap. 7 § samma lag, med fullständig
inriktning på aktieplaceringar, eller andra, med
hänsyn till sin art och till den säkerhet de erbju-
43
44
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
der, jämförliga svenska finansiella instrument.
I syfte att effektivisera förvaltningen av
tillgångarna får derivatinstrument användas.
De underliggande tillgångarna för dessa instrument ska i så fall utgöras av eller hänföra
sig till tillgångar av det slag som avses i andra
stycket, finansiella index, räntesatser, växelkurser eller utländska valutor.
Kammarkollegiet får använda sådana derivatinstrument enligt tredje stycket som handlas direkt mellan parterna under de förutsättningar som anges i 5 kap. 12 § andra stycket
lagen om värdepappersfonder.
Av det totala marknadsvärdet för sådana
finansiella instrument som anges i andra stycket 2 och 3 samt tredje stycket får
• högst 10 procent utgöras av instrument som
anges i andra stycket 2 och motsvarande instrument som utgör underliggande tillgång i
derivatinstrument enligt tredje stycket, som
har utfärdats av en och samma emittent, och
• högst 20 procent utgöras av andelar som avses i andra stycket 3 i en och samma fond eller
ett och samma fondföretag.5
Placering av tillgångar som ingår i konsortierna får, tillsammans med övriga tillgångar
som förvaltas av kollegiet och som omfattas av
förordningen (1987:778) om placering av fondmedel under Kammarkollegiets förvaltning,
till högst 5 procent av röstvärdet för samtliga
aktier ske i ett och samma aktiebolag.6
Kollegiet ska inte låna pengar för att finansiera placeringsverksamheten.
För placeringar i konsortierna, förutom aktiekonsortiet Spiran, gäller Kam-markollegiets
ESG-policy i kapitalförvaltningen (ESG – Environment, Social and Governance factors).7 För
företag verksamma i Sverige krävs vidare att
de följer svensk lag.
Enligt ESG-policyn gäller bl.a. att placeringar ska göras endast i företag som enligt
kollegiets bedömning på ett godtagbart sätt
följer kraven i de internationella konventioner
för miljö, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och
antikorruption samt för humanitär rätt som
Sverige har undertecknat. Kollegiet följer även
i sin kapitalförvaltning Förenta Nationernas
principer för ansvarfulla investeringar (UNPRI). I ESG-policyn finns också begränsningar
av hur stor del av ett bolags omsättning som
5. Jfr SFS 1987:778, 4§
6. Jfr SFS 1987:778, 5§
7. Fastställda 2011-03-11, fonddelegationens protokoll 2011:1
8. Senast fastställda av Svenska kyrkans Kyrkostyrelse 2010-04-22
högst får avse alkohol (10 %), spel (10 %), tobak
(10 %), vapen (10 %), distribution av pornografi
(5 %) och produktion av pornografi (0 %).
För placeringar i aktiekonsortiet Spiran gäller de etiska placeringsregler som fastställs i
Finanspolicyn för Svenska kyrkans nationella
nivå.8
I övrigt gäller de ytterligare bestämmelser
för hantering av finansiella risker i konsortiet,
som kollegiet fastställt för varje tillfälle.
3 Placeringsregler för räntekonsortierna
Kammarkollegiet ska se till att de förvaltade
medlen placeras så att kraven på god avkastning och riskspridning tillgodoses.9
Kapitalet ska placeras på följande sätt:10
1. fordringar hos Riksbanken eller Riksgäldskontoret, eller bankföretag som driver verksamhet i Sverige,
2. skuldförbindelser med låg kreditrisk, vilka
har utfärdats av emittent med hemvist i ett
land som är medlem i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD),
3. andelar i värdepappersfonder som avses i
lagen (2004:46) om värdepappersfonder och
fondföretag som avses i 1 kap. 7 § samma lag
eller andra, med hänsyn till sin art och till den
säkerhet de erbjuder, jämförliga svenska finansiella instrument.
I syfte att effektivisera förvaltningen av tillgångarna får derivatinstrument användas. De
underliggande tillgångarna för dessa instrument ska i så fall utgöras av eller hänföra sig
till tillgångar av det slag som avses i andra
stycket, finansiella index, räntesatser, växelkurser eller utländska valutor.
Kammarkollegiet får använda sådana derivatinstrument enligt tredje stycket som handlas direkt mellan parterna under de förutsättningar som anges i 5 kap. 12 § andra stycket
lagen om värdepappersfonder.
Av det totala marknadsvärdet för sådana
finansiella instrument som anges i andra stycket får högst 20 procent utgöras av andelar som
avses i andra stycket 3 i en och samma fond
9.Jfr SFS 1987:778, 2§
10.Jfr SFS 1987:778, 3§
11. Jfr SFS 1987:778, 4§
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
eller ett och samma fondföretag.11
Kollegiet ska inte låna pengar för att finansiera placeringsverksamheten.
För placeringar i räntekonsortiet gäller
Kammarkollegiets ESG-policy i kapitalförvaltningen (ESG – Environment, Social and Governance factors).12 För låntagare verksamma i
Sverige krävs vidare att de följer svensk lag.
Enligt ESG-policyn gäller bl.a. att placeringar ska göras endast hos låntagare som enligt kollegiets bedömning på ett godtagbart sätt
följer kraven i de internationella konventioner
för miljö, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och
antikorruption samt för humanitär rätt som
Sverige har undertecknat. Kollegiet följer även
i sin kapitalförvaltning Förenta Nationernas
principer för ansvarfulla investeringar (UNPRI). I ESG-policyn finns också begränsningar
av hur stor del av en låntagares omsättning
som högst får avse alkohol (10 %), spel (10 %),
tobak (10 %), vapen (10 %), distribution av pornografi (5 %) och produktion av pornografi (0
%).
För placeringar i företagsobligationskonsortiet gäller de etiska placeringsregler som
fastställs i Finanspolicyn för Svenska kyrkans
nationella nivå.13
I övrigt gäller de ytterligare bestämmelser
för hantering av finansiella risker i konsortiet,
som kollegiet fastställt för varje tillfälle.
12 Fastställda 2011-03-11, fonddelegationens protokoll 2011:1
13. Senast fastställda av Svenska kyrkans Kyrkostyrelse 2010-04-22
45
46
K a pi ta lfö rva lt nin g e n s v e rk s a mhe t s b e r ät t e l s e 2014
Redovisningsprinciper och
granskningsintyg
Konsortierna är uppbyggda med värdepappersfonder som förebild, men omfattas inte av lagen
(2004:46) om värdepappersfonder. Årsbokslutet
har dock upprättats i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter om värdepappersfonder
med undantag av redovisning av courtage kostnader som inräknats i anskaffningsvärdet och
avräknats från försäljningsvärdet. Årsbokslutet
syftar till att ge den information som behövs för
att bedöma konsortiets ekonomiska utveckling
och ställning.
De finansiella instrument som ingår i konsortiet
värderas till gällande marknadsvärde. För aktieinstrument avses senaste betalkurs vid värderingsdagens slut eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. För ränteinstrument avses genom­snitt av köp
och säljkurs vid värderingsdagens slut. Om sådana
kurser saknas eller om kurserna enligt kollegiets
bedömning är missvisande får ­kollegiet fastställa
värden på objektiva grunder, se regler för Kammarkollegiets konsortier.
Vid beräkning av realiserade värdeförändringar
tillämpas genomsnittsmetoden för aktieinstrument
och för räntebärande instrument. Courtagekostnader har inräknats i anskaffningsvärdet och avräknats från försäljningsvärdet. Upplupna kupongräntor på nominella obligationer tas upp som
ränteintäkt i resultaträkningen och som upplupna
intäkter i balansräkningen. Utlånade värdepapper
redovisas fortsatt i balansräkningen och erhållna
säkerheter redovisas inom linjen. Betalda och upplupna premier för utlånade värdepapper redovisas
som övriga finansiella intäkter. Nettoredovisning
tillämpas för återköpstransaktioner (äkta repor)
med hänvisning till avtalsenlig rätt att kvitta
transaktionerna samt avsikten att avveckla reporna samtidigt.
Granskningsrapport för 2014
Vi har på uppdrag av generaldirektören i Kammarkollegiet granskat Aktiekonsortiet Sverige,
Aktiekonsortiet, Spiran, Aktieindexkonsortiet Sverige, Aktieindexkonsortiet utland och Räntekonsortiets bokföring som ligger till grund för årsbokslutet, avseende räkenskapsåret 2014.
Årsbokslutet omfattar resultat- och balansräkningar med tilläggsinformation.
Generaldirektörens ansvar för årsbokslutet
Det är generaldirektören som har ansvaret för att
upprätta ett årsbokslut och för att bokföringslagen
tillämpas vid upprättandet av årsbokslutet och för
den interna kontroll som generaldirektören bedömer är nödvändig för att upprätta ett årsbokslut
som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare
sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsbokslutet på grundval av vår revision. Vi har utfört
revisionen enligt International Standards on
Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa
standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav
samt planerar och utför revisionen för att uppnå
rimlig säkerhet att årsbokslutet inte innehåller
väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika
åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och
annan information i årsbokslutet. Revisorn väljer
vilka åtgärder som ska utföras, bland annat
genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsbokslutet, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna
kontrollen som är relevanta för hur filialen upprättar årsbokslutet i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn
till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett
uttalande om effektiviteten i filialens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering
av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper
som har använts och av rimligheten i generaldirektörens uppskattningar i redovisningen, liksom
en utvärdering av den övergripande presentationen i årsbokslutet. Vi anser att de revisionsbevis
vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga
som grund för vårt uttalande.
Uttalande
Enligt vår uppfattning har årsbokslutet i allt väsentligt upprättats i enlighet med bokföringslagen
och Finansinspektionens föreskrifter om värdepappersonder. Räkenskaperna har upprättats i
enlighet med god redovisningssed i Sverige och
ger en rättvisande bild av resultat och ställning.
Stockholm mars 2015
Öhrlings PwC AB
Susanne Sundvall, auktoriserad revisor
Text och grafisk form: Kammarkollegiet
Foto: Magnus Fond och Kammarkollegiet
Tryck: Elanders Sverige AB, 2014
48
Kammarkollegiet är Sveriges äldsta myndighet och grundades år 1539 av
Gustav Vasa.
Kapitalförvaltningen vid Kammarkollegiet erbjuder kvalificerad och oberoende
kapitalförvaltning till små och stora kunder. Vi har ett stort utbud av produkter och
förvaltar aktier och räntebärande värdepapper på kapitalmarknader i världen.
Förvaltningen bedrivs antingen i diskretionär form eller samförvaltas i konsortier.
Konsortier fungerar som vanliga fonder med andelar och NAV.
Utöver själva förvaltningen erbjuder Kapitalförvaltningen även redovisningstjänster, juridik samt Back- och Middle office lösningar. Allt från standardiserade
rapporter till skräddarsydda lösningar efter kundens behov.
Box 2218, 103 15 Stockholm
Besök Birger Jarlsgatan 16
Telefon 08 700 08 00
Fax 08 20 49 69
www.kammarkollegiet.se