Friluftsliv – intressant för vissa?

Friluftsliv – intressant för vissa?
- En kvantitativ studie om elevers intresse för friluftsliv inom Idrott & Hälsa
i skolan
Friluftsliv – only interesting for some students?
- a quantitative study about students interest in friluftsliv in PE in school
Daniel Höglund
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Idrott & Hälsa / Ämneslärarprogrammet
Grundnivå, 15 högskolepoäng
Handledare: Stefan Wagnsson
Examinator: Owe Stråhlman
Datum: 2015-03-18
Löpnummer:
Sammanfattning
Nyckelord: friluftsliv, intresse, kön, skola, social position.
Bakgrund
Friluftsliv är något som nämns i kurs- och ämnesplanerna i Idrott & Hälsa. Trots detta kände
jag att jag saknade kunskap om det under min egen skolgång vilket gjorde att jag uppfattade
friluftsliv som ointressant. En del forskning har gjorts om vad man kan göra för att göra
friluftsliv mer intressant för eleverna. Däremot har lite forskning gjorts angående vilka elever
har/har inte ett intresse för friluftsliv.
Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur intresset är för friluftsliv hos elever i årskurs 2 på
gymnasiet. Finns det något samband mellan social position och intresset för friluftsliv samt
skiljer sig intresset något åt mellan könen?
Metod
I studien har jag använt mig av en kvantitativ metod i form av enkäter. Totalt deltog 94 elever
från tre skolor i Karlstads Kommun.
Resultat
Resultatet i studien visade på att majoriteten av eleverna tycker att friluftsliv är lite intressant
samtidigt som det visade sig att ett samband fanns där ju högre social position man har, desto
större intresse för friluftsliv fanns bland eleverna. Ingen större skillnad kunde ses på intresset
för friluftsliv mellan könen.
Diskussion
Studiens resultat liknar mycket vad tidigare forskning visat. Vad som var lite anmärkningsvärt
var att det visade det sig att eleverna har en ganska oklar bild om vad friluftsliv är.
Abstract
Keywords: friluftsliv, gender, interest, school, social position.
Background
In PE in school, friluftsliv is mentioned in the curriculum. Despite this, I thought I lacked
knowledge about it which meant that I thought friluftsliv was uninteresting. Some research has
been done about friluftsliv in school, what you can do to make it more interesting for the
students. However, little research has been done regarding which students have / do not have
an interest in friluftsliv.
Aim
The aim of this study is to investigate how the interest is for students about friluftsliv in the 2nd
grade of high school. Is there a relation between social position and the interest in friluftsliv and
is there a difference between the two genders in school about the interest?
Method
A quantitative method has been used in form of questionnaires. Totally 94 students from three
different high school’s in Karlstad municipality participated in the study.
Result
The result showed that the majority of the students thought that friluftsliv is just a bit interesting.
A relation was found between the interst and social position which ment students with higher
social position generally got higher interest in friluftsliv. There was no remarkably difference
in the interest between the sexes.
Discussion
According to recent research, my study shows similar results. It was a bit remarkable that the
students had a rather unclear view of what friluftsliv is.
Förord
Friluftsliv är något som jag anser att jag inte fick någon större kunskap om under min egen
skolgång. Lite kunskap om ett ämne anser jag hänger ihop mycket med intresset för ett ämne.
Detta anser jag vara en förklaring till varför jag hade ett lågt intresse för friluftsliv under min
skolgång, då jag hade väldigt lite erfarenhet av friluftsliv innan jag blev lärarstudent. Detta är
framförallt varför jag har valt att skriva om detta ämne och undrar om detta stämmer generellt
för elever i skolan?
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ......................................................................................................................... 1
2. LITTERATURGENOMGÅNG .......................................................................................... 3
2.1 Friluftsliv – vad är det? ............................................................................................................................. 3
2.2 Habitus – en påverkandefaktor för din livsstil och sociala position ......................................................... 4
2.3 Tidigare forskning ..................................................................................................................................... 7
2.3.1 Vad är friluftsliv för den svenska befolkningen? .................................................................................. 7
2.3.2 Ungdomars friluftsutövande på fritiden och i skolsammanhang kopplat till social bakgrund. ........ 7
2.3.3 Genusperspektiv i friluftsliv .................................................................................................................... 9
2.3.4 Sammanfattning ..................................................................................................................................... 10
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR........................................................................... 10
4. METOD ............................................................................................................................... 11
4.1 Design ...................................................................................................................................................... 11
4.2 Urval ........................................................................................................................................................ 11
4.3 Mätinstrument ........................................................................................................................................ 12
4.4 Genomförande ......................................................................................................................................... 12
4.5 Databearbetning ...................................................................................................................................... 13
4.6 Reliabilitet och validitet .......................................................................................................................... 14
4.7 Etiskt förhållningssätt ............................................................................................................................. 14
5. RESULTAT ........................................................................................................................ 16
5.1 Elevers allmänna intresse för friluftsliv .................................................................................................. 16
5.2 Motiv och upplevda påverkandefaktorer till friluftsintresset ................................................................ 17
5.2.1 Motiv bakom elevers friluftsintresse. ................................................................................................... 17
5.2.2 Bakomliggande faktorer kopplat till elevernas friluftsintresse .......................................................... 18
5.3 Elevers intresse för olika friluftsaktiviteter ............................................................................................ 19
5.4 Faktorer som elever med lågt friluftsintresse ansåg vara jobbigt .......................................................... 21
5.5 Sammanfattning av resultat .................................................................................................................... 21
6. DISKUSSION ..................................................................................................................... 23
6.1 Resultatdiskussion ................................................................................................................................... 23
6.1.1 Elevers allmänna intresse för friluftsliv ............................................................................................... 23
6.1.2 Motiv och upplevda påverkandefaktorer till ungdomars friluftsintresse ......................................... 24
6.1.3 Elevers intresse för olika friluftsaktiviteter ......................................................................................... 25
6.1.4 Jobbiga faktorer inom friluftslivet ....................................................................................................... 26
6.2 Metoddiskussion ...................................................................................................................................... 26
6.3 Fortsatt forskning ................................................................................................................................... 28
REFERENSER ....................................................................................................................... 29
BILAGA 1
1. INLEDNING
Idag lever vi i ett samhälle där klimatet är ett aktuellt bekymmer då växthuseffekten påverkar
vår miljö. Samtidigt blir vårt samhälle allt mer urbaniserat då skog och natur blir ersatt av asfalt
och byggnader. Detta innebär på något sätt att naturens betydelse och syfte får en större roll i
samhället då naturen är en viktig resurs för allt levande. I skolan berör friluftslivundervisningen
inom ämnet Idrott & Hälsa naturens roll och betydelse.
I dagens skola är friluftsliv något som är beskrivet i kurs- och ämnesplanerna i ämnet Idrott &
Hälsa. I kursplanen för Idrott & Hälsa upp till och med årskurs 9, ska eleverna
sammanfattningsvis få möjlighet att i olika miljöer och förhållanden anpassa och genomföra
friluftsliv och utevistelser då friluftsliv har en stor roll i ämnets syfte (Skolverket, 2011a).
Eleverna ska även få möjlighet att veta hur de ska bete sig om nödsituationer skulle uppstå både
på land och i vatten samt vid fysisk aktivitet. De ska även få möjlighet till att få kunskap om
hur man förebygger risker vilket också kan kopplas till friluftsliv. I ämnesplanen för
gymnasieskolan Skolverket (2011b), har friluftsliv också en stor betydelse, där beskrivningen
av ämnet är väldigt lik kursplanen för fritidshemmet, för- och grundskolan. Här tillkommer det
också att eleverna ska få en djupare förståelse för vad naturupplevelser och fysiska aktiviteter
har för betydelse för hälsa och den kroppsliga förmågan.
Kurs- och ämnesplanerna beskriver alltså att eleverna ska ges möjlighet till kunskap om
friluftsliv. Backman (2008) men även Nilsson, Kraepelien-Strid och Seger (2012) skriver att
majoriteten av eleverna känner att de saknar kunskap om friluftsliv. Backman (2008) menar
även att med kursplanen Lpo 94 skedde en minskning av friluftsdagarna i skolan. Detta kan
givetvis vara en anledning till att jag som många andra känner att vi saknar kunskap om
friluftsliv, och kan samtidigt vara en orsak precis som dagens klimatförändring till att friluftsliv
har en stor roll i ämnet Idrott & Hälsa idag då vi måste värna om naturen. Ett debattinlägg på
Aftonbladet.se (2011) tar upp just det att många barn spenderar mycket liten eller ingen tid alls
åt friluftsaktiviteter på sportloven utan sitter inomhus istället framför datorer och tv-skärmar.
Detta menar man beror mycket på familjens ekonomiska situation och intresse, samtidigt som
man anser att skolan måste ägna mer tid åt friluftsliv för att introducera eleverna till friluftsliv.
Utifrån detta kan man undra hur stor betydelse den socioekonomiska positionen har för intresse
för friluftsliv. Har man kanske ett större intresse för friluftsliv om man har en högre social
position i samhället? Vilka kan dessa elever vara? Ur ett idrottslärarperspektiv kan kunskap om
1
elevers intresse och sociala position vara till nytta vid planering av undervisningen. Vet man
med sig att många elever i en klass har en lägre social position kan det då vara till nyttigt att ha
den kunskapen då man kanske behöver lägga lite extra fokus på friluftsundervisningen för att
få eleverna att uppnå målen som anges i kursplanen.
2
2. LITTERATURGENOMGÅNG
2.1 Friluftsliv – vad är det?
Friluftsliv och naturupplevelser anses vara hälsosamt för både kropp och själ. Det sägs vara en
del av Sveriges kultur och tradition då aktiviteter som vandring och skidåkning är speciellt för
Skandinavier (Backman, 2004a).
Friluftsliv är ett ord som man kan förknippa med många olika aktiviteter och det är enligt
Nilsson (2012) inte riktigt lätt att sätta ord på vad det är. Enligt Edinger (1997) kan aktiviteter
i naturen delas upp i tre kategorier nämligen friluftsliv, friluftssport och friluftsturism. Här
skiljer sig friluftsport åt genom att själva motivet är att nå ett resultat i någon form av tävling.
Med friluftsturism och friluftsliv är det främsta motivet att få naturupplevelser genom att vistas
i naturmiljö (Edinger, 1997).
Naturupplevelse är ett begrepp som Friluftsfrämjandet nämner i sin definition om friluftsliv då
man menar att det är att ”… vistas i naturen på ett sådant sätt att det ger naturupplevelser,
rekreation och motion.” (Friluftsfrämjandet, 2009, s.5)
Den svenska staten har på senare tid menat att det är viktigt att skilja på idrott och friluftsliv.
”Friluftsgruppen” kallas en grupp inom Kulturdepartementet som i en rapport på uppdrag av
regeringskansliet presenterade en definition av friluftsliv där fokuseringen låg på att uppleva
naturen och att bortse krav på prestation och tävling. Definitionen ses idag som den allmänna
svenska definitionen av friluftsliv och lyder (Backman, 2004b).
”Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan
krav på prestation eller tävling.” (Nilsson, 2012, s.141).
Utifrån denna definition framgår det att friluftsliv omfattar aktiviteter där man i stort sett är
utomhus i syfte att få ett miljöombyte. Detta kan exempelvis vara att promenera med hunden
eller att vandra i fjällen. Friluftsliv kan vara flera olika aktiviteter då det omfattar ett stort
område. Behöver man göra ett miljöombyte för att bedriva friluftsliv om man redan bor i
skogen? Vilken miljö menar man med miljöombyte? Studerar man definitionen noggrant kan
man finna oklarheter och frågor, det vill säga att den allmänna svenska definitionen kan vara
bra att modifiera (Nilsson, 2012).
”Aktivitet och vistelse i naturmiljö i syfte att erhålla naturassocierade upplevelser samt stimulans och
rekreation av psykisk och/ eller fysisk art, med eller utan inslag av prestation och utan krav på
tävlingsprestation.” (Nilsson, 2012, s.142).
3
Utifrån denna definition är friluftsliv att vistas i naturmiljö och där få naturassocierade
upplevelser och intryck, jämfört med den allmänna svenska versionen där det är att vistas
utomhus för att få naturupplevelse och miljöombyte. Nilsson (2012) menar att här kan tydligare
kopplingar till vilken naturmiljö som menas med friluftsliv avläsas.
Det finns många olika aktiviteter som man kan förknippas med friluftsliv där man har ett annat
syfte än att just få en naturupplevelse. Vad man pratar om då är ett begrepp som kallas
naturmiljöaktivitet, och kan till exempel vara att sätta plantor eller jaga i naturen. Här finns det
en viss likhet med friluftsliv då de två begreppen kan vara lätt att blanda ihop, vilket också sker
i skolan. Bristande förståelse om vad som skiljer begreppen åt kan innebära att friluftslivet i
grundskolan allt mer kan bli ersatt av friluftsaktiviteter/naturmiljöaktiviteter. Längdåkning eller
orientering där fokus i främsta hand ligger på utförandet av aktiviteten/idrotten är två exempel
på naturmiljöaktiviteter, och är då alltså inte friluftsliv enligt den modifierade definitionen
(Nilsson, 2012).
Definitionen jag väljer att använda mig i denna uppsats är den modifierade definitionen
som Nilsson (2012) beskriver, då jag anser att den ger den tydligaste och bästa förklaringen
om vad friluftsliv är.
”Aktivitet och vistelse i naturmiljö i syfte att erhålla naturassocierade upplevelser samt stimulans och
rekreation av psykisk och/ eller fysisk art, med eller utan inslag av prestation och utan krav på
tävlingsprestation.” (Nilsson, 2012, s.142).
Skillnaden mellan friluftsliv och friluftsaktivitet anser jag är betydelsefull, då min
uppfattning också stämmer överens med som Johan Öhman beskriver det:
”Med friluftsaktiviteter avser jag fysiska aktiviteter som lekar, spel och övningar av idrottskaraktär som
bedrivs ute i naturen. Med friluftsliv avser jag aktiviteter som innebär att man lever i naturen.” (Öhman,
1999, s.6).
2.2 Habitus – en påverkandefaktor för din livsstil och sociala position
Alla individer i samhället har tyvärr inte samma möjligheter att utöva de aktiviteter de vill. Det
finns flera faktorer som kan både möjliggöra och förhindra individer att delta eller utöva
aktiviteter. Till exempel kan det vara att man helt enkelt inte har någon möjlighet på grund av
miljön man lever i eller på grund av den ekonomiska faktorn. Förväntningar av
umgängeskretsar samt individens privata situation kan också vara faktorer som väger in. Alla
har en form av uppfattning angående vad olika kroppsövningar går ut på när det gäller vad som
4
är intressant, smakfullt och passande till exempel när det gäller att ha roligt eller att tävla
(Engström, 2010).
Habitusbegreppet kan tyckas vara ganska självklart då individens handlingar, förmågor och
föreställningar styrs av tidigare erfarenheter (Engström, 2010). Habitus är knutet till varje
individs personliga historia, något som sedan lång tid tillbaka har förkroppsligat hos individer
(Bourdieu, 1992). Dock är begreppet något mer än vad som är inlärt och som är socialisation,
det vill säga färdigheter, värderingar och kunskaper man erövrat (Engström, 2010). Han menar
att begreppet fungerar som ett nätverk av mottagligheter och kan få individer att få en begriplig
överblick av omvärlden då habitus ligger på ett djupt plan, och är även som en grund av
principer för spontana tillvägagångssätt för praktiken och smakskillnader. Handlingar sker på
ett spontant sätt och man har en personifierad uppfattning för praktiken, det vill säga habitus är
”inristad i kropp och själ”(Engström, 2010). Bourdieu (1992) menar då att vi reproducerar de
sociala förutsättningarna till vårat eget sätt, då habitus fungerar som en slags omformande
maskin.
Man kan uppfatta andra individers handlingar på ett oförståeligt sätt då det helt enkelt känns
naturligt att göra som man gör och agera på sitt eget vis. Andra individer har då en annan habitus
då de har andra erfarenheter (Engström, 2010).
Habitus är inte något man bara kan skaka av sig, då det ibland kan upplevas motinbjudande och
vara obekvämt att komma i kontakt med en annan kroppskultur. Exempelvis kan karate vara
detta då man har mycket kroppskontakt med någon av samma kön. Val av klädsel och utrustning
är också faktorer som kan upplevas som obekvämt då det inte ligger i en individs habitus. Det
är framförallt under barndomen som individers habitus formas då en är som mest mottaglig av
intryck. Detta kan då innebära på klass- respektive gruppnivå att en kan ha ett väldigt liknande
habitus, det vill säga liknande erfarenheter och gemensamma praktiker om man har likartade
objektiva livsmiljöer. Att ha tycke för olika saker, vad som passar en att ha som
fritidssysselsättning beroende kön kan vara relaterat till bland annat bostadsort och social
position (Engström, 2010).
Mötet mellan det utbud som finns och habitus utformar individers handlingar. Habitus fungerar
enligt Bourdieu (1992) som ett system av dispositioner som genererar praktiker och scheman
för varseblivning av praktiker. Eftersom samhället ständigt utvecklas kommer individers
praktiker enligt Engström (2010) till nya uttryck då en fått nya upplevelser och intryck. Via
individens val av aktiviteter påverkas den sociala verkligheten hur det ser ut och formas.
5
Individer kan också ägna sig åt samma aktiviteter men se olika värde i det då man har olika
habitus, det vill säga ens logik om en aktivitet är inte samma (Engström, 2010).
Avgörande bland annat för individens anseende och status är kapitaltillgången, då vi föds och
lever i olika social världar och kulturer. Sociala, kulturella och ekonomiska tillgångar man har
bedöms jämtemot andra individers tillgångar. I vissa sammanhang kan en ha ett symboliskt
kapital som anses värdefullt då man kan ha god kunskap om ett specifikt ämne, men i ett annat
sammanhang så räknas en annan kunskap som värdefullt (Engström, 2010).
Ett exempel på skillnad i kapital kan vara till exempel i föreningsidrotten då man oftast är
väldigt tävlingsinriktad inför utövande av en idrott. Att ha den inställningen och utöva friluftsliv
skulle inte passa så bra, då avkoppling och rekreation är det man kanske vill åt i friluftslivet.
Ett kapital kan för individen skiftas till en fördel. Olika habitus genereras av skillnader i
människors livsvillkor som i sin tur utvecklar olika livsstilar som i det sociala sammanhanget
går att känna igen. Individers livsstilar är därför i olika sammanhang olika mycket ”värda”
(Engström, 2010).
Man kan alltså säga att habitus påverkar individers livsstil, men även det aktuella utbudet av
varor och praktiker samt den sociala omvärlden. Livsstilen är en stor faktor för individers smak
för olika idrotter, motions- och friluftsaktiviteter. Annan stor faktor för smak av aktiviteter är
individers sociala position, det vill säga gruppindelning i befolkningen som bland annat baseras
på utbildningsnivå. Social position kan man också koppla till en individs kapitaltillgångar, det
vill säga social, kulturella och ekonomiska tillgångar som ligger till grund för individers olika
inflytande, makt och status i samhället (Engström, 2010).
För att ge exempel och koppla olika livsstilar med friluftsliv så kan det till exempel vara att
man kan ha olika syfte med friluftsliv. Vilket syfte man då väljer kan vara beroende av din
livsstil, ditt sociala umgänge, vanor, kunskap och så vidare. Friluftsliv kan man både ha som
mål och medel (Sandell, 2011; Sundberg & Öhman, 2008). Detta menar man då innebär
kortfattat om man har friluftsliv som mål så är naturmötet viktigt, rekreationer, känslor och
upplevelser av naturen. Friluftsliv som medel innebär då att man använder sig av friluftsliv då
det primära syftet kanske istället ligger i att utvecklas i ett socialt umgänge eller få motion med
hjälp av friluftsliv.
Sammanfattningsvis så är min definition av habitus att individer formas av den personliga
historian som Bourdieu (1992) anser. Jag menar då som Engström (2010) menar att tidigare
6
erfarenheter och upplevelser har bland annat inverkan på individers tankar och sätt att agera på,
då habitus sitter etsat i kropp och själ och fungerar på ett spontant sätt gällande till exempel
smakskillnader i aktiviteter. Med detta anser jag precis som Engström (2010) att på grupp- och
klassnivå kan en väldigt liknande habitus förekomma vilket kan resultera i liknande livsstil
bland individerna.
2.3 Tidigare forskning
2.3.1 Vad är friluftsliv för den svenska befolkningen?
I rapporten ”Vad är friluftsliv?” (Fredman, Karlsson, Romild & Sandell, 2008) presenteras
resultat om vad svenska befolkningen uppfattar som friluftsliv och naturturism.
Totalt deltog 1792 personer i studien där drygt hälften av dem som svarade var kvinnor.
Deltagarna var i åldersintervallet 18 år till och med 75 år. Ur ett bakgrundsperspektiv var
ungefär hälften av de svarande uppväxta på landsbygden, medan hela 64 % bodde i tätbebyggt
område när enkäten besvarades. Intressant var också att 38 % av de svarande har högskole- eller
universitetsutbildning (Fredman m.fl. 2008).
När respondenterna fick svara på vad de ansåg vara friluftsliv så ansåg 88 % av respondenterna
att fjällvandringar helt och hållet är friluftsliv. Tätt bakom skuggade vandringar i skog och mark
där 87 % ansåg det helt och hållet vara friluftsliv. Samtidigt ansåg 3 % att fjällvandringar
faktiskt inte alls är friluftsliv överhuvudtaget. Efter dessa vandringar var det havskajakpaddling
som anses av 61 % vara helt och hållet friluftsliv, följt av fågelskådning och att bada i havet
(59 % respektive 48 %). Vad som minst andel personer ansåg vara friluftsliv helt och hållet var
att vandra i stadsparker (8 %), medan 77 % fortfarande ansåg det vara friluftsliv i någon
utsträckning. Vad man tyckte var intressant med resultatet var att köra/åka snöskoter samt
köra/åka motorbåt uppfattades nästan exakt likadant av respondenterna. Båda aktiviteterna
ansågs vara helt och hållet friluftsliv av cirka 40 % (Fredman m.fl. 2008).
2.3.2 Ungdomars friluftsutövande på fritiden och i skolsammanhang kopplat till social
bakgrund.
Erik Backman har skrivit en rapport som heter Ӏr det inne att vara ute? Рen studie av
friluftsaktiviteter bland ungdomar” från 2004. Rapporten är en delstudie i ett forskningsprojekt
som heter Skola – Idrott – Hälsa (SIH – projektet) som pågick under början av 2000-talet
finansierat av Idrottshögskolan. Projektet gick kortfattat ut på att studera barn och ungdomars
hälsotillstånd, fysiska aktivitet och fritidsvanor bland annat ur slumpmässigt valda grundskolor
i landet. Rapporten behandlar det kvantitativa datamaterialet ur SIH – projektet som specifikt
7
handlar om friluftsliv, där Backman (2004c) undersökt friluftsutövande på fritiden hos
ungdomar i årskurs 9 i skolor slumpmässigt utvalda i hela landet.
I studien där 677 elever deltog visade det sig att 58 % av ungdomar hade under det senaste året
provat på vandring, tätt följt av att åka skidor och sova ute i tält där 52 % av ungdomarna hade
provat på detta. 24 % hade provat på paddling, och utifrån detta kan det tolkas som att de
aktiviteter som krävde minst utrustning var de mest förekommande (Backman, 2004c).
Gällande de mest förekommande friluftsaktiviteterna under skolsammanhang var det enligt
Backman (2004c) de aktiviteter som var minst kopplade till friluftsliv som var mest
förekommande
såsom
skridskoåkning
och
orientering
(så
kallade
friluftsaktiviteter/naturmiljöaktiviteter). Vandring, som är starkt förknippat med friluftsliv,
förekom hos drygt 40 % av eleverna.
De aktiviteter som är mest kopplade till friluftsliv samt de som ligger i gränslandet visade de
sig vara de minst utförda och förekommande aktiviteterna hos ungdomarna, vilket i sin tur kan
tolkas som att aktiviteterna är minst populära och intressanta. För att förstå detta måste man
vara medveten om ungdomarnas bakgrund ur ett samhälls- och uppväxtperspektiv. Med detta
tros bland annat att friluftsliv inte har någon större dragningskraft och inte är ”imponerande”
hos kompisar, och att andra aktiviteter istället är mer intressanta (Backman, 2004c).
Friluftsliv som ett symboliskt kapital är också något som är en orsak till varför friluftsliv är
ovanligt hos ungdomarna då det låga kapitalvärdet tros vara ett resultat av att det är populärare
och mer vanligt förekommande i vuxenvärlden och att ungdomar inte vill utöva friluftsliv då
ungdomarna vill skilja sig från de vuxna (Backman, 2004c).
Relationen mellan elevers sociala bakgrund och utövande av friluftsaktiviteter var även
intressant. Där undersöktes andelen ungdomar som provat på friluftsaktiviteter det senaste året,
jämfört med deras föräldrars sociala position via deras högsta yrke, den ekonomiska situationen
i familjen och ägandet av friluftsmaterial. På så sätt kunde ungdomarna delas upp i olika
arbetarklasser. Även här visade det sig att de som varit mest aktiva och provat på minst 4 olika
friluftsaktiviteter var de ungdomar bland de 677 ungdomarna med föräldrar som tillhörde
klasserna hög- respektive lågmedelklass (53 respektive 45 %). Detta jämfört med de ungdomar
som tillhörde arbetarklass (36 %). Liknande samband kan utläsas när det studerades hur ofta
ungdomarna har provat på någon specifik friluftsaktivitet det senaste året, då majoriteten av
ungdomarna vars föräldrar tillhör den högre medelklassen var dem som hade provat på flest
8
olika friluftsaktiviteter. Aktiviteten som var jämnast mellan de tre olika klasserna (högrespektive lågmedelklass och medelklass) var att sova i tält (Backman, 2004c).
Elevers friluftsutövande jämfört med familjens ekonomi studerades även av Backman (2004c),
då ekonomi begreppet baserades på om man ägde något av bland annat villa, bil och dator som
mått. Ju mer man ägde, desto bättre ekonomi ansågs. Vid jämförelse av antalet friluftsaktiviteter
som man hade provat på, kategoriserat av familjens ekonomi visade det sig att de ungdomar
som hade det bäst ställt ekonomiskt hemma som också hade provat på flest antal
friluftsaktiviteter (54 %). Bara 19 % av de ungdomar som hade de sämsta ekonomiska
förutsättningarna hemma hade utfört någon friluftsaktivitet minst 4 gånger det senaste året. Det
visade sig även att de som har det bättre ekonomiskt ställt har testat fler olika friluftsaktiviteter
det senaste året jämfört med dem som hade det sämre ekonomiskt ställt hemma. Det kom även
ses att ju mer friluftsutrustning man har hemma, desto oftare har man utfört någon
friluftsaktivitet under det senaste året samt testat fler olika friluftsaktiviteter (Backman, 2004c).
Utifrån aspekterna föräldrarnas yrkes- och ekonomiska bakgrund undersöktes om det fanns
något samband mellan utövandet av friluftsaktiviteter och social position. Utifrån ovanstående
resultat har alltså ungdomar från låg medelklass och uppåt praktiserat fler friluftsaktiviteter än
de ungdomarna från arbetarklass. Samma sak gäller även desto bättre ekonomiskt ställt, desto
fler gånger utövar man friluftsaktiviteter. Den ekonomiska bakgrunden visar ett tydligare
samband mellan bra ekonomi och utövandet av friluftsaktiviteter, än friluftsutövandet jämfört
med föräldrarnas högsta yrke. Detta tros bland annat kunna bero på ungdomar känner sig osäkra
på hur de frambringar föräldrarnas yrke Backman, 2004c).
2.3.3 Genusperspektiv i friluftsliv
Två examensarbeten har gjorts som berör pojkar och flickors uppfattningar om friluftsliv där
man i studierna försökt att se skillnader mellan könen och deras syn på friluftsliv. Ekman,
Hederyd och Olofsson (2006) har undersökt detta bland elever i skolans senare år och
Antonsson-Berg (2006) har undersökt detta i årskurs 4.
Sammanfattningsvis kan man utifrån båda studierna utläsa flera samband. Till en början skiljer
sig inte flickor och pojkars syn sig åt något nämnvärt. Antonsson-Berg (2006) menar dock i sin
studie att pojkarna i större uträckning tycker det är roligare med friluftsliv. I båda studierna kom
man fram till att flickorna i mycket större utsträckning än pojkarna föredrog att rida som
friluftsaktivitet. Detta var det ingen av pojkarna som föredrog. Angående friluftsundervisningen
i skolan fanns det en liknelse också i båda studierna att pojkarna vill ha mer friluftsundervisning.
9
I Ekman m.fl. (2006) studie kom man också fram till att flickorna var mer negativt inställda till
faktorer som kyla, besvärligheten med utrustning och frånvaron av riktiga toaletter jämfört med
pojkarna, då de upplevde det som ”jobbigare” i friluftssammanhang.
2.3.4 Sammanfattning
Tidigare forskning har alltså gjorts angående om vad som uppfattas som friluftsliv av den
svenska befolkningen, samt samband mellan social bakgrund och elevers friluftsutövande i
årskurs 9. Utifrån detta skulle det vara intressant att undersöka om sambandet mellan elevers
intresse för friluftsliv och social position är likadant även på gymnasiet. Precis som Engström
(2010) menar är människors praktiker och livsstilar hela tiden formbara av bland annat det
sociala umgänget och miljön. Detta tolkar jag som att elever i gymnasiet därför har fått en mer
personlig utformad livsstil då man gått igenom det mesta av sin uppväxt och framtida
personlighet blir allt mer tydlig då samtidigt man får ta allt mer eget ansvar och sköta sin
ekonomi på egen hand. Vissa kanske till och med flyttar hemifrån för att studera på annan ort.
Även lite tidigare forskning om könsskillnader i intresset om friluftsliv har gjort. Där visade det
sig i båda studierna att resultaten var väldigt liknande, även om de var gjorda i olika åldrar.
Stämmer dessa resultat med hur det ser ut?
Utifrån detta har jag valt att formulera mitt syfte och frågeställningar.
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med min studie är att beskriva hur intresset ser ut allmänt för friluftsliv samt om det finns
något samband mellan social position och intresset för friluftsliv bland elever i årskurs 2 på
gymnasiet. Forskningsfrågorna jag vill ha svar på är:
-
Hur ser intresset ut allmänt för friluftsliv bland elever i årskurs 2 på gymnasiet?
-
Finns det något samband mellan elevers sociala position och intresset för friluftsliv?
Delsyfte
-
Skiljer sig flickors och pojkars intresse för friluftsliv något åt i årskurs 2 på gymnasiet?
-
Vilka delar i friluftslivet kan vara jobbigt för elever med lägre friluftsintresse?
10
4. METOD
4.1 Design
För att förstå det samhälle och den miljö vi lever i samt hur vi människor, både individuellt och
i grupp handlar är vad både kvalitativ och kvantitativ metodteori handlar i grund och botten om.
Till detta tillkommer även hur vi påverkas och är uppbyggda av omgivande faktorer samt
varandra (Hassmén & Hassmén, 2008).
Vilken metod man använder sig av, kvalitativ eller kvantitativ metod menar Trost (2012) är helt
och hållet beroende på vilket syfte man har. Han menar då väldigt förenklat att kvantitet handlar
om siffror och bland annat om man använder sig av ord som mer och fler. Hassmén och
Hassmén (2008) menar att den kvantitativa metoden innebär att ur ett bredare perspektiv
undersöka något om stora grupper av individer, situationer eller till exempel händelser.
Utifrån mitt syfte och frågeställningar har jag valt att använda mig av en kvantitativ metod.
Denna metod har jag valt eftersom jag är ute efter att försöka finna skillnader mellan grupper
men även det som är gemensamt för en större grupp (Hassmén & Hassmén, 2008). Mitt val av
metod stärks även av Trost (2012) eftersom jag är intresserad av att kunna säga att ett visst antal
personer tycker det ena, och ett antal andra personer tycker det andra. Jag kommer då att
använda mig av enkäter som jag personligen kommer att dela ut i skolor. Gruppenkäter kan
enligt Trost (2012) vara att rekommendera i skolsammanhang och är bra då man kan svara på
frågor och funderingar som kan uppstå, samt motivera respondenterna att svara på ett så
acceptabelt sätt som möjligt.
4.2 Urval
Min studie är baserad på elever i årskurs 2 på gymnasiet. Detta valde jag eftersom att jag har
läst ur tidigare forskning och kommit fram till att liknande forskning som mitt syfte och
frågeställningar grundar på har inte gjorts mot den målgruppen elever. Fem klasser på två
gymnasieskolor deltog i studien då jag ville få med så många elever som möjligt på den
begränsade tid jag hade till förfogande. Ju fler respondenter, desto större chans blir det att
resultatet speglar de målgrupper jag vänt mig mot (Trost, 2012). Totalt deltog 94 elever där 60
% var kvinnor och 40 % var män.
Urvalet bestod av två gymnasieskolor i Karlstad kommun. En ren yrkesförberedande skola och
en skola som är både yrkes- och högskoleförberedande. Skolorna valde jag ut via ett
stratifierande- och areaurval för att få så stor spridning på social position som möjligt i
kommunen. Med detta menar jag att skolorna valde jag då jag hypotetiskt ansåg att skolorna
11
representerar olika sociala klasser i Karlstad. Vilka elever som sedan fick svara på enkäten blev
ett möjlighetsurval då tidsaspekten vägde in för att få in data så fort som möjligt.
4.3 Mätinstrument
Studien är baserad på en kvantitativ enkät där jag först och främst utformade frågor (se bilaga
1) som inledningsvis handlade om elevers friluftsintresse. Jag valde att börja på ett bredare och
allmänt plan (fråga 2) för att sedan gå in lite djupare om olika syften och bakomliggande
påverkansfaktorer som påverkat intresset (fråga 3,5) samt vilka friluftsaktiviteter som är
intressanta hos elever (fråga 4). Hassmén och Hassmén (2008) menar att en tratteknik på
frågornas ordningsföljd underlättar för respondenterna att svara på frågorna. Då underlättar det
när man ska svara på de mer specifika och djupgående frågorna (3,5,7) då man fått tänka mer
generellt innan. Friluftsfrågorna var konstruerade så att eleverna antingen hade några
svarsalternativ att välja mellan (4-5 alternativ) eller att de fick rangordna olika påståenden eller
aktiviteter på en femgradig skala.
Sedan valde jag att ha frågor som handlade om elevernas livsstil för att på så sätt kunna tolka
social position. Min definition av social position är vilka kapitaltillgångar man har i form av
antalet mer unika ägodelar samt vilka ekonomiska resurser som finns tillhands. För att
förtydliga detta så är definitionen baserad på frågorna (9-14) där exempel på två frågor är hur
många bilar och båtar äger din familj samt hur mycket pengar lägger du ut på att köpa kläder
varje månad?
Frågorna om elevernas livsstil hade jag konstruerat så att jag kunde avläsa ett medelvärde på
alla frågor vilket gjorde att jag kunde tolka antingen om man tillhör lägre, medel eller högre
klass. Varje fråga innehöll då svarsalternativ som jag graderade mellan ett och fem, där fem var
hög klass. Detta gjorde jag för att underlätta tolkningen av social position, samtidigt som jag
var medveten om att elever kan uppfatta det som långtråkigt och bara svara på måfå som Trost
(2012) menar är en risk vid åsikts- eller attitydfrågor. Som det framgår förekommer inga öppna
frågor där respondenterna själva får svara med egna ord. Trost (2012) menar då att med öppna
frågor är risken stor att man helt enkelt inte skriver någonting alls och att svarsbortfall på sådana
frågor kan bli vanligt.
4.4 Genomförande
Genomförandet av min enkät gick till som så att jag först och främst hörde av mig till två
idrottslärare som jag kände sedan innan och som är verksamma på två olika skolor. Detta gjorde
12
jag genom att maila dem då jag också väldigt snabbt fick svar och godkännande av dem att
komma på besök.
Enkäten fylldes i på båda gymnasieskolorna i respektive idrottshall i anslutning till lektionerna.
På ena skolan fylldes enkäterna i början av lektionen, medan på den andra skolan fylldes den
istället i som en avslutning av lektionerna. Inför varje klass gjorde jag först och främst en kort
presentation om mig själv innan jag förklarade syftet med min studie och vad enkäten handlade
om. Jag var också noga med att poängtera att enkäten var helt anonym och frivillig för
respondenterna. Pappersenkäten hämtades ut av var och en som ville delta. Jag var då under
hela tiden närvarande för att kunna svara på frågor som ibland dök upp. Enkäterna samlades
sedan in av mig personligen av mig då jag också vara noga med att tacka för deltagandet i min
studie.
4.5 Databearbetning
För att kunna använda och tolka resultatet av min enkätundersökning har jag använt mig av
enkätverktyget Survey & Report samt Statistical Package for the Social Sciences, SPSS.
Enkäterna överfördes en och en in i Survey & Report för att få tillgång till all data digitalt.
Sedan exporterades all data in i SPSS.
I SPSS skapades en ny variabel. Jag tog då frågorna 9-14 (se bilaga 1) som handlar om elevers
livsstil och döpte variabeln till social position. Detta gjorde jag genom att använda funktionen
Compute variable där jag valde att på samtliga frågor skapa ett medelvärde till den nya
variabeln. För att sedan kunna avgöra social position (låg, medel eller hög klass) utgick jag från
medelvärdet av indexet social position i funktionen Recode in to different variables. Vilka
värden som skulle tillhöra respektive klass avgjordes genom att kategorisera de tre klasserna
procentuellt sätt med ungefär en tredjedel i varje kategori för att få ungefär lika stora grupper.
Respondenter med medelvärde i social position 0 till och med 2,0 blev låg. 2,17 till och med
2,67 blev medel och 2,83 till och med högsta medelvärdet blev hög social position. På så sätt
skapades variabeln social position. För att sedan kunna svara på mina frågeställningar användes
funktionerna descriptive statistics och frequencies, descriptive statistics och crosstabs samt
compare means och means för att få från värden som kunde användas i diagram(Wahlgren,
2012).
På detta sätt gjorde jag för att på enklaste och möjligaste sätt kunna tolka mitt resultat och svara
på mitt syfte i studien. Ett internt bortfall förekom då en respondent endast svarat på frågorna
1 och 2.
13
4.6 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet menas med enligt Trost (2012) att en studie är så kallad stabil och tillförlitlig. Alla
deltagare har då deltagit på samma villkor samt att resultatet av studien inte är av slumpmässig
karaktär. Ska man göra flera mätningar av samma studie efter varandra så ska resultatet visa ett
samband mellan mätningarna vid hög reliabilitet, en stabilitet över tid då studien upprepas
(Hassmén & Hassmén). Reliabiliteten avgör alltså studiens pålitlighet och noggrannhet enligt
Hassmén och Hassmén (2008). För att säkerställa en så god reliabilitet som möjligt utförde jag
en pilotstudie för några av mina kurskamrater innan jag gick ut med mina enkäter. Tanken med
det var att få lite feedback om enkätens uppbyggnad och utformande för att få en så bra enkät
som möjligt till min studie.
Hassmén och Hassmén (2008) menar att validiteten i en studie handlar om att frågorna eller det
mätinstrument man använder sig av ska mäta det som man har avsikt att mäta. Detta är också
något som Trost (2012) menar, att man mäter rätt saker som är av intresse för studien. Vid god
validitet ska man kunna dra förnuftiga och passande slutsatser utifrån mätningen (Hassmén &
Hassmén, 2008). Min enkät har jag därför enbart utformat utifrån mitt syfte och frågeställningar
för att inte gå utanför ramen av min studie och få med frågor som inte är relevanta.
4.7 Etiskt förhållningssätt
Eftersom forskning är viktigt för utvecklandet av samhället finns det saker att ta hänsyn till som
forskare. Man brukar då prata om forskningsetik som enligt Vetenskapsrådet (2011) handlar
om hur individer som deltagare i forskning ska behandlas för att skydda dem från kränkningar
eller skador av fysisk eller psykisk art. Det handlar alltså om enligt Vetenskapsrådet (2002) ett
så kallat individskyddskrav som utgör själva grunden för forskningsetiken.
Individskyddskravet delas upp i fyra övergripande krav där varje krav innefattar ett antal regler
som jag har tagit hänsyn till i min studie. Det första kravet är informationskravet och handlar
kortfattat om att forskningsdeltagarna skall informeras om forskningens syfte där information
ska ges om övergripande aspekter som kan påverka deltagarnas deltagande. Det ska också
framgå att det är helt frivilligt att delta och att man får avbryta när man vill samt att information
som samlas in bara kommer att användas för forskningssyfte och inget annat. Samtyckeskravet
är det andra kravet och handlar om att deltagare i undersökningen och du som är forskare ska
ha ett samtycke om deltagandet. I vissa fall behövs ett samtycke med vårdnadshavare, medan
det ibland räcker att ha ett samtycke med till exempel en rektor eller lärare. Det tredje kravet är
konfidentialitetskravet och innebär att alla uppgifter ska behandlas med största konfidentialitet
14
då ingen utomstående kan få tillgång till materialet/informationen så att ingen deltagare ska
uppleva obehag eller kränkning. Det sista kravet är nyttjandekravet och menas med att insamlad
information endast ska användas i forskningssyfte (Vetenskapsrådet, 2002).
15
5. RESULTAT
Nedanför presenteras resultatet av enkätundersökningen där elevers intresse för friluftsliv
behandlas och jämförs med kön och social position. Begreppet social position har jag delat upp
i låg, medel och hög klass, där hög klass innebär hög social position. Resultaten är angivna i
procent och medelvärden (Min =1; Max = 5).
5.1 Elevers allmänna intresse för friluftsliv
Elevers intresse för friluftsliv ser rent allmänt ut som så att 43 % av respondenterna tycker att
friluftsliv är lite intressant medan 38 % tycker att det är intressant. Det finns alltså ett litet
intresse för friluftsliv bland respondenterna. Bara 5 % av tycker att friluftsliv är mycket
intressant och 14 % tycker att det inte alls är intressant.
Vid en jämförelse mellan könen och vad de tycker allmänt om friluftsliv visade det sig att hela
42 % av kvinnorna tycker att friluftsliv är lite intressant och 38 % tycker att det är intressant.
Hos männen var det här omkastade roller då 40 % tycker att friluftsliv är intressant och 34 %
tycker att det är lite intressant. Utifrån detta kan man se att ungefär lika stor procentdel av
kvinnorna (38 %) och männen (40 %) anser att friluftsliv är intressant. Anmärkningsvärt är att
11 % av männen är mycket intresserade av friluftsliv medan endast 2 % av kvinnorna är det.
Vid studerandet av det allmänna intresset för friluftsliv utifrån vilken social position
respondenterna hade (se figur 1) så visade det sig att de som inte alls är intresserade av friluftsliv
utgjordes av 46 % av de som tillhör låg klass, 23 % medel klass och 31 % hög klass. De som är
allmänt lite intresserade av friluftsliv utgjordes av 33 % från låg klass, 44 % medel klass och
23 % hög klass. Vad man tydligt sedan kan se är att medel- och hög klass utgör en allt större
procentdel av respondenterna gällande vilka som tycker att friluftsliv allmänt är intressant och
mycket intressant. De som tyckte det var intressant utgjordes av 22 % av låg klass samt 39 %
på både medel och hög klass. Mycket intressant utgjordes av 40 % av medel klass och hela 60
% av hög klass. Anmärkningsvärt där är att ingen som tillhör låg klass tyckte att friluftsliv
allmänt är mycket intressant.
16
70
60
60
50
46
44
31
30
40
39
39
40
33
23
23
22
20
10
0
0
Inte alls intressant
Lite intressant
Låg klass
Intressant
Medel klass
Mycket intressant
Hög klass
Figur 1. Elevers allmänna intresse för friluftsliv i relation till social position, angivet i procent (n=93)
5.2 Motiv och upplevda påverkandefaktorer till friluftsintresset
5.2.1 Motiv bakom elevers friluftsintresse.
Mellan könen visar det sig att kvinnor anser att socialt umgänge är ett större motiv till dess
friluftsintresse. Kvinnornas medelvärde ligger på 4,09 medan männen ligger på 3,61. Liknande
resultat visar det sig vara angående motivet motion där kvinnornas medelvärde ligger på 3,67
och männens ligger på 3,35. Här är skillnaden dock inte är lika stor som motivet socialt
umgänge. Ingen större skillnad går att avläsa gällande avkoppling som motiv där båda könen
har liknande uppfattning. Däremot ansåg männen i större grad att naturupplevelse var ett motiv
till deras friluftsintresse då deras medelvärde låg på 3,19, jämfört med kvinnornas 2,62.
4,5
4,03 4,1
4
3,5
3,9
3,82
3,54
3,53
3,52
3,26
3,26
3,5 3,46 3,42
3,06
3
2,67
2,76 2,85
2,5
2
1,5
1
0,5
0
Socialt umgänge
Motion
Låg klass
17
Medel klass
Avkoppling
Hög klass
Naturupplevelse
Total
Figur 2. Motiv som upplevd påverkandefaktor till friluftsintresset i relation till social position, angivet i
medelvärde. (n=93 )
Utifrån figur 2 kan man avläsa att motivet socialt umgänge är det motiv som alla respondenter
ansåg vara den största påverkandefaktorn till deras friluftsintresse då motivet har ett medelvärde
på 3,9. Där kan man se att medel och hög klass är de två klasser som ansåg att det har haft störst
påverkan på dem. Liknande tendens går att avläsa på faktorn motion som motiv där det är ännu
tydligare att hög klass (3,82) anser att motion är en mycket stor påverkandefaktor till
friluftsintresset. I dessa två motiv, socialt umgänge och motion som respondenterna ansåg haft
störst påverkan till deras friluftsintresse, är det i båda fallen hög klass som ansåg ha påverkat
dem i hög grad. Vad man sedan kan se angående de två faktorerna, avkoppling respektive
naturupplevelse som det totala antalet respondenter ansåg sig minst vara upplevda
påverkandefaktorer (3,42 respektive 2,85), så är det i båda fallen medel klass som anser att
motiven påverkat dem i hög grad till friluftsintresset. Lite anmärkningsvärt är att
naturupplevelse ses som en liten påverkandefaktor till friluftsintresset då medelvärdet ligger
bara på 2,85.
5.2.2 Bakomliggande faktorer kopplat till elevernas friluftsintresse
Familjen är en bakomliggande faktor som kvinnorna knappt ansåg i större grad än männen vara
en faktor som påverkat dem till deras friluftsintresse då deras medelvärde låg på 3,04, jämfört
med 3,00 hos männen. Männen ansåg dock i större grad att vänner var en större upplevd
bakomliggande faktor då deras medelvärde låg på 3,00 samtidigt som kvinnorna inte alls håller
med på samma sätt då deras medelvärde låg på 2,70. En skillnad går även att se på den
bakomliggande faktorn miljön då kvinnorna i högre grad än männen ansåg att miljön hade
påverkat dem till friluftsintresset. Kvinnornas medelvärde låg då på 3,16 jämfört med männen
på 2,95. Ingen nämnvärd skillnad fanns mellan könen på den bakomliggande faktorn
idrottsläraren då männens medelvärde låg på 2,86 och kvinnornas på 2,82.
3,5
3,25
3,22 3,2
3,02
3
2,97
28
2,56
2,8 2,82
3
2,93
3,14
3,08
2,59
2,7
2,84
2,5
2
1,5
1
0,5
18
0
Familjen
Vänner
Låg klass
Medel klass
Miljön
Hög klass
Idrottsläraren
Total
Figur 3. Upplevda bakomliggande faktorer till elevers friluftsintresse i relation till social position, angivet i
medelvärde. (n=93)
Här kan man se att medel klass är den klass som på varje enstaka faktor ansåg att de upplevda
bakomliggande faktorerna har haft störts påverkan till friluftsintresset. Tydligast skillnad
mellan klasser går att avläsa på faktorn idrottsläraren där medel klassen utgör ett medelvärde
på 3,14 jämfört med 2,59 hos den lägre klassen och 2,7 hos den högre klassen. Anmärkningsvärt
är att den högre klassen på faktorn miljön ansåg minst av klasserna att det har påverkat dem till
friluftsintresset då deras medelvärde låg på 2,93. Samtidigt är miljön den bakomliggandefaktor
som alla respondenter ansåg ha påverkat dem i högst grad till friluftsintresset då medelvärdet
låg på 3,08. Vänner är den bakomliggande faktor som påverkat dem minst då medelvärdet ligger
på 2,82 även om det är knappt då faktorn idrottsläraren har ett medelvärde på 2,84.
5.3 Elevers intresse för olika friluftsaktiviteter
En viss skillnad mellan respektive köns intresse för olika friluftsaktiviteter kunde ses i studien.
Männen hade i majoriteten av aktiviteterna ett större intresse än kvinnorna. De aktiviteter som
kvinnorna ansåg i större grad vara mer intressant än männen var att paddla kajak/kanot samt att
plocka svamp. I att paddla kajak/kanot var skillnaden mellan medelvärdena inte så stor, 2,59
jämtemot 2,49 i favör kvinnorna. I att plocka svamp var det dock en liten större skillnad då
kvinnornas medelvärde låg på 2,09 jämfört med 1,86 hos männen. Aktiviteten som männen
tyckte var mest intressant var att övernatta ute i naturen då medelvärdet låg på 2, 78 samtidigt
som kvinnorna tyckte att paddla kajak/kanot var mest intressant då medelvärdet låg som sagt
på 2,59. Lägst intresse låg i att laga mat på stormkök i naturen hos kvinnorna då medelvärdet
låg på 1,64 medan att plocka svamp var mest ointressant hos männen med ett medelvärde på
1,86.
3
2,7
2,5
2,33
2,43 2,47
2,43
1,94
2
1,74
2
2,11
2,22
2,43
2,26
2,15
2,2
2,06
1,9
1,5
1
0,5
0
Vandra i skogen
Laga mat på stormkök i
naturen
Låg klass
19
Medel klass
Åka turskidor i
vinterlandskap
Hög klass
Total
Vandra på fjället
Figur 4. Elevers intresse till olika friluftsaktiviteter i relation till social position, angivet medelvärde. (n=93)
Ur figur 4 kan man avläsa hög klass i samtliga aktiviteter utom att vandra i skogen är den klass
som har störst intresse. Att vandra i skogen är det istället den lägre klassens representanter som
har störst intresse för då de har ett medelvärde på 2,70. När det gäller aktiviteterna att laga mat
på stormkök i naturen samt åka turskidor i vinterlandskap kan man se att ju högre klass man
tillhör, desto större intresse för de två aktiviteterna har man.
3,5
3,03
3
2,55
2,5
2,41
2,25
2,4
2,19
2,41
2,53 2,43 2,46
2,23
2,22
2,08
1,97
2
2
1,78
1,5
1
0,5
0
Paddla kajak/kanot
Bestiga berg
Låg klass
Övernatta ute i naturen
Medel klass
Hög klass
Plocka svamp
Total
Figur 5. Elevers intresse till olika friluftsaktiviteter i relation till social position, angivet i medelvärde. (n=93)
Här kan man även se liknande tendens som i figur 4 att respondenter som tillhör hög klass har
ett större intresse för ovanstående aktiviteter i figur 5. Ett litet undantag går att se på aktiviteten
övernatta ute i naturen där medel klass har ett högre medelvärde på 2,53, jämfört med hög och
låg klass på 2,43 och 2,41. På aktiviteten paddla kajak/kanot kan man tydligt se att hög klass
har ett mycket större intresse jämfört med de andra klasserna då den högre klassens medelvärde
ligger på 3,03.
Ur figur 4 och 5 kan man se att aktiviteten som alla respondenter ansåg vara mest intressant av
alla aktiviteter var att paddla kajak/kanot då medelvärdet låg på 2,55. Efter det ansåg man att
vandra i skogen och övernatta ute i naturen också var intressant. Lägst intresse låg i att laga mat
på stormkök i naturen då medelvärdet var 1,9, knappt lägre än att plocka svamp då medelvärdet
låg på 2,0.
20
5.4 Faktorer som elever med lågt friluftsintresse ansåg vara jobbigt
5
4,68
4,29
4,5
3,92
4
3,5
3,68
3,31
3,6
3,37
3,02
3
2,5
3,8
3,69
3,48
2,96
3,07
2,73
2,31
2,38
Avsaknaden av Mycket mygg och
material och
knott
kläder
Avståndet till
naturen och
friluftsliv
2,69
2,25
2
1,5
1
0,5
0
Vädret är dåligt
Män
Kvinnor
Avsaknaden av
en riktig toalett
Sova utomhus
Total
Figur 6. Faktorer som elever med lågt friluftsintresse anser vara jobbigt i relation till kön, angivet i medelvärde.
(n=41)
Den faktor som alla respondenter ansåg vara mest jobbigt inom friluftslivet var mycket mygg
och knott då medelvärdet låg på 4,29 (se figur 6). Vad man ansåg vara minst jobbigt var
avståndet till naturen och friluftsliv då medelvärdet låg på 2,73.
Störst skillnad mellan könen går att se på faktorn att sova utomhus. Där upplevde kvinnorna i
mycket större grad att det var jobbigare än männen då kvinnornas medelvärde låg på 3,60
jämfört med männen på 2,25. Faktorerna avsaknaden av material och kläder samt avsaknaden
av en riktig toalett var också två faktorer där stora skillnader mellan kvinnor och män kan ses.
Anmärkningsvärt är att man i alla tillfrågade faktorer kan se att kvinnorna upplevde det som
jobbigare än vad männen gjorde, samt att deras medelvärde ligger över det medelvärde som
utgörs av alla respondenter.
5.5 Sammanfattning av resultat
Vad respondenterna ansåg om friluftsliv rent allmänt var att majoriteten ansåg att det är lite
intressant följt av intressant. Socialt umgänge var det motiv som respondenterna ansåg haft
störst upplevd påverkan till friluftsintresset, medan naturupplevelse var det motiv som man
ansåg haft minst upplevd påverkan. Miljön ansåg man också vara den upplevda bakomliggande
faktor som i högst grad har påverkat friluftsintresset, medan vänner haft den lägsta upplevda
21
påverkan. Här ska dock nämnas att skillnaderna mellan de olika upplevda bakomliggande
faktorerna inte är anmärkningsvärd. Den populäraste friluftsaktiviteten bland respondenterna
var att paddla kajak/kanot, tätt följt av att vandra i skogen och övernatta i skogen. Vad man
ansåg vara jobbigast med friluftslivet var framförallt mycket mygg och knott.
Någon större skillnad mellan könen i relation till friluftsintresset kunde inte ses. Dock hade
männen i majoriteten av friluftsaktiviteterna ett litet större intresse. Skillnad fanns också då
kvinnorna hade i större uträckning upplevt att motiven socialt umgänge samt motion haft en
påverkan till deras friluftsintresse än männen. Männen å andra sidan ansåg i större uträckning
att den bakomliggande faktorn vänner haft en större upplevd påverkan till deras friluftsintresse.
I vad man ansåg var jobbigt med friluftslivet var det i samtliga faktorer kvinnorna som upplevde
att det var jobbigare än männen, och störst skillnad var det i att sova utomhus, avsaknaden av
material och kläder samt avsaknaden av en riktig toalett.
Ett samband mellan intresset för friluftsliv och vilket social position respondenterna har kan
ses. Ju högre intresse för friluftsliv, desto högre klass tillhör man. Detta kan även styrkas av att
den högre klassen är den klass som i majoriteten av alla friluftsaktiviteter har ett större intresse.
I de motiv som alla respondenter ansåg sig ha störst upplevd påverkan till friluftsintresset var
det även hög klass som i störst utsträckning av de tre klasserna som ansåg just det. Liknande
samband kunde även ses gällande vilka bakomliggande faktorer som alla respondenter ansåg
sig haft störst upplevd påverkan till friluftsintresset där det istället var medel klass som ansåg
det i störst utsträckning.
22
6. DISKUSSION
6.1 Resultatdiskussion
6.1.1 Elevers allmänna intresse för friluftsliv
Varför majoriteten av ungdomarna ansåg att friluftsliv är lite intressant anser jag inte är helt
överraskande med tanke på att jag hade liknande intresse för friluftsliv under min egen
skolgång. Där känner jag att idrottsläraren kan påverka ungdomarnas intresse mer under
tidigare år av skolgången men att det kan vara svårare än vad man tror. Eriksson, Gustavsson,
Quennerstedt, Rudsberg, Öhman och Öijen (2005) menar att vanliga problem för idrottsläraren
är stora grupper, tidsbrist samt saknad av ekonomiska tillgångar vilket genererar en osäkerhet
som sprider sig över till eleverna som i sin tur skapar sig en tveksam och oklar bild av friluftsliv.
Utifrån detta menar jag att det är viktigt för en idrottslärare att ha en god planering innan
friluftsliv ska bedrivas i skolan för att skapa en så positiv bild av friluftsliv som möjligt efter
tillfogade resurser och egen kunskap.
Backman (2004c) visar att ungdomar som tillhör låg- och hög medelklass är de som utövar flest
friluftsaktiviteter jämfört med de ungdomar som tillhör arbetarklass. Samtidigt understryker
han att friluftsutövandet blir allt mer vanligare bland ungdomar med bra ekonomi jämfört med
de som har det sämre ekonomiskt ställt. Detta kan jämföras med resultatet i min studie som
visar att ungdomar som har medel- och hög social position är de som allmänt har ett större
friluftsintresse än de som har låg social position. Båda studierna visar alltså ett liknande
samband. Jag anser att om man utövar en viss aktivitet ofta så finns det ett intresse för den
aktiviteten. På så sätt menar jag att Backmans studie och denna visar ett liknande samband, men
där min studie istället visar att friluftsliv är intressantare ju högre social position man har medan
Backman menar att det är medelklassen som på så sätt utövar i störst grad friluftsliv och har på
så sätt har ett större intresse. Resultatet angående elevers allmänna friluftsintresse är alltså lite
anmärkningsvärt på något sätt jämfört med tidigare forskning.
Att min studie visar ett liknande resultat som tidigare forskning på så sätt att friluftsintresset
inte förändras i så stor grad när ungdomarna blir äldre och går på gymnasiet tyder mycket på
som Bourdieu (1992) menar att en individs habitus är förkroppsligat och bundet till den
personliga historian. Att habitus formas under uppväxten som Engström (2012) menar styrker
också mitt resultat på så sätt att intryck och det som är inlärt är inte något som ändras över en
natt. Ändrar ungdomarna sin livsstil till en viss del med åren, tolkar jag det som att de på så
sätt även till en viss del ändrar sina intressen. Detta kan vara en viktig förklaring till resultatet
23
av elevernas allmänna friluftsintresse. Denna kunskap om elever kan vara nyttig att generellt
veta av för en idrottslärare i skolan. Man kan då bilda en uppfattning om vilka elever/klasser
man kanske kan försöka motivera lite extra till att skapa ett intresse för friluftsliv genom att till
exempel vid friluftsaktiviteter skapa grupper med ungdomar som är olika intresserade. Med det
menar jag då att de/den som är väldigt intresserad på så sätt kan smitta av sitt intresse genom
att fånga de som är mindre intresserade och på så sätt öka intresset generellt i gruppen.
Vad som också framgår i min studie och som stämmer överens med tidigare forskning är att
intresset för friluftsliv inte skiljer sig åt något anmärkningsvärt mellan könen (Ekman m.fl.
2006; Antonsson-Berg, 2006). Detta betyder alltså att friluftsliv inte är mer intressant för det
ena könet än det andra vilket också kan vara nyttigt för en idrottslärare att veta i
skolsammanhang genom att på så sätt kanske använda sig av friluftsliv för att skapa en
sammanhållning i en klass. Eftersom friluftsliv då uppskattas eller ej generellt i samma grad av
könen deltar de på liknande villkor intressemässigt.
6.1.2 Motiv och upplevda påverkandefaktorer till ungdomars friluftsintresse
Att socialt umgänge var en stor påverkandefaktor till ungdomars friluftsintresse ser jag inte som
något anmärkningsvärt direkt. Jag upplevde själv att ungdomar gärna vill vara mycket
tillsammans med kompisar eftersom att jag fått en bild av att man då inte är lika självgående
som när man är vuxen. Att naturupplevelse däremot sågs som den faktor som påverkat dem i
lägst grad till friluftsintresset tycker jag ändå är lite anmärkningsvärt. Detta tolkar jag som att
ungdomar ser friluftsliv mer som en metod snarare som ett mål som Sandell (2011) samt
Sundberg och Öhman (2008) beskriver, då man använder friluftsliv som ett medel att få umgås
med varandra.
Även Fredman m.fl. (2008) studieresultat, som visar att friluftsliv för många i den svenska
befolkningen är att vandra i fjällen och skog och mark, kan man tolka som att man ser vandring
som en metod för att få motion. Samtidigt kanske man också är ute efter att få en
naturupplevelse, det vill säga se själva vandringen som ett mål i friluftslivet. Många definitioner
av friluftsliv bygger just på begreppet naturupplevelse (Edinger, 1997; Friluftsfrämjandet,
2009, s.5; Nilsson, 2012, s.142). Kanske kan det vara så att ungdomarnas definition av friluftsliv
ser annorlunda ut. Med detta menar jag att ungdomar kanske ges en annan bild av vad friluftsliv
är i skolan. Att de istället ges möjlighet till att utöva naturmiljöaktiviteter som även Nilsson
(2012) påpekar förekommer i skolan. Detta tror jag kan vara en orsak till varför ungdomarna
anser att faktorn naturupplevelse är ett så litet motiv till friluftsintresset och vise versa för
faktorn socialt umgänge vilket är något som en idrottslärare kan ha i åtanke vid planering av
24
friluftsliv beroende på vad man vill förmedla eleverna. Vill man att naturupplevelse ska vara
det primära under lektion kan man till exempel ge eleverna individuella uppgifter som bygger
mycket på rekreation och att studera naturen. Jag menar då att försöka få ungdomarna att tänka
och reflektera över till exempel naturens värde och betydelse för allt levande på jorden.
Att just ungdomar upplevde att idrottsläraren var en bakomliggande faktor som påverkat dem i
relativt låg grad och på så olika sätt beroende på vilken social position man har, är något som
jag tror beror mycket på den bristfälliga undervisningen av friluftsliv i skolan (Nilsson,
Kraepelien-Strid & Seger, 2012). De menar att friluftsundervisningstimmarna på senare år har
reducerats, vilket jag ser som en rimlig förklaring men också som Eriksson m.fl. (2005) menar
angående lärarens osäkerhet i friluftsundervisnigen ser jag också som en förklaring att
idrottsläraren haft så liten påverkandegrad till friluftsintresset. Vad som jag tycker är lite
anmärkningsvärt gällande de upplevda bakomliggande faktorerna är ändå att vänner var den
faktor som ungdomarna ansåg påverkat dem minst till friluftsintresset, även om skillnaden inte
är så stor. Detta tycker jag inte hänger ihop med att man ansåg att socialt umgänge var det
största motivet som påverkat friluftsintresset vilket gör det lite motsägelsefullt. Det verkar alltså
som att vänner inte har någon dragningskraft till friluftsintresset men att man vill åt det sociala
i själva friluftslivet vilket kan bero på att det sociala umgänget inte bara omfattar vänner utan
också till exempel familjen. Att man samtidigt ansåg att miljön var den största upplevda
bakomliggande faktorn och naturupplevelse det minst påverkande motivet till friluftsintresset
är också lite motsägelsefullt. Miljön verkar alltså vara en stor dragningskraft till friluftsintresset
men man vill inte åt naturupplevelsen under själva utövandet. Detta tror jag också kan ligga i
grund till att ungdomar är osäkra på vad som menas med friluftsliv, och att man har skilda
uppfattningar om detta.
6.1.3 Elevers intresse för olika friluftsaktiviteter
I mina resultat framkom att paddla kajak/kanot var den mest intressanta friluftsaktiviteten samt
att hög klass var de som i störst utsträckning tyckte så. Detta anser jag hänger mycket ihop med
tesen att individer med högre social position har störst friluftsintresse och som Backman
(2004c) menar att ungdomar med god ekonomi utövar fler friluftsaktiviteter än de som har det
sämre ekonomiskt ställt. Även här anser jag då att habitus i grund och botten har en stor
betydelse då Engström (2012) menar att habitus styr individers livsstilar där den ekonomiska,
sociala och kulturella tillgången är betydande gällande de kapitaltillgångar man har. På så sätt
menar jag att det inte konstigt att detta stämmer överens även här med att de friluftsaktiviteter
som är ekonomiskt krävande domineras intressemässigt av den högre klassens ungdomar.
25
Samtidigt kan det kulturella kapitalet också kanske ha en inverkan där man delar liknande
kunskaper och erfarenheter inom vissa friluftsaktiviteter. Med dessa kapital i åtanke anser jag
att det ger en rimlig förklaring till varför låg klass anser att aktiviteterna vandra i skogen och
övernatta ute i naturen är mer intressantare då detta är två friluftsaktiviteter som bland annat
inte är nämnvärt ekonomiskt krävande. På så sätt tycker jag att resultatet angående intresset för
olika friluftsaktiviteter inte är häpnadsväckande.
Ur ett genusperspektiv angående olika friluftsaktiviteter så tycker jag att det är lite
anmärkningsvärt att männen i majoriteten av friluftsaktiviteterna har ett större intresse i
aktiviteterna än kvinnorna. Eftersom att intresset inte skiljde sig åt något nämnvärt angående
det allmänna intresset överlag om friluftsliv anser jag att logiskt sätt så borde ju också det vara
ett liknande resultat generellt angående friluftsaktiviteterna. Detta kan jag även här tolka som
att ungdomarna är osäkra på vad som är friluftsliv. Denna faktakunskap kan också vara till
användning för en idrottslärare vid val av friluftsaktiviteter då bland annat paddla kajak/kanot
och plocka svamp är aktiviteter som är jämlik intressemässigt mellan könen.
6.1.4 Jobbiga faktorer inom friluftslivet
Ekman m.fl. (2006) studie visar väldigt liknande resultat som min studie där kvinnorna upplever
att det är jobbigare med friluftsliv om man studerar faktorerna som bland annat dåligt väder,
sova utomhus och avsaknaden av en riktig toalett. Av resultatet har alltså material frågan och
avsaknaden av en riktig toalett stor betydelse för om man ska framföra friluftsliv på ett positivt
och inspirerande sätt för kvinnorna. Detta kan också vara bra för en idrottslärare att veta vid
planering av friluftsaktiviteter. Jag anser alltså att det är mycket viktigt att i så god utsträckning
som möjligt tänka på i vilka miljöer samt under vilka förutsättningar man ska bedriva friluftsliv
i skolan. En miljö med mycket mygg och knott är alltså inte att rekommendera eftersom att
ungdomarna med lägre friluftsintresse upplever det som mycket jobbigt. Jag anser att denna
kunskap om jobbiga faktorer inom friluftslivet är något som i grund och botten är mycket viktigt
att tänka på först och främst för de som arbetar som idrottslärare för att öka intresset för
friluftsliv hos ungdomarna med lägre friluftsintresse.
6.2 Metoddiskussion
Mitt val av metod, det vill säga en kvantitativ metod i form av enkäter ansåg jag var rätt val för
min studie. Detta ansåg jag eftersom denna metod kunde ge mig svar på mitt syfte och
frågeställningar och samtidigt vara generaliserbart för den avsedda populationen
gymnasieelever i årskurs 2.
26
Valet att använda Survey & Report samt SPSS för att bearbeta mitt insamlade material gjorde
att det gick lätt och snabbt att framförallt samla in data men också att få fram ett resultat. SPSS
innehåller många funktioner som är mycket användbara för att tolka och skapa diagram av
materialet som är relevant för mitt syfte och frågeställningar.
För att kritiskt granska min studie anser jag att reliabiliteten och validiteten är hög men att vissa
frågor på enkäten kan ha skrivits på ett lättare och mer förståeligt sätt då flera respondenter
ibland hade vissa tolkningssvårigheter. På fråga 9 (se bilaga 1) var det en del elever som var
osäkra på hur stort deras nuvarande hem var då de antingen frågade mig eller sina klasskamrater
för att få en uppfattning om svaret på frågan. Vad jag insåg efter att jag hade samlat in min data
var att vissa elever lever i en familj med skilda föräldrar vilket innebar att man fyllde i två svar
på fråga 8 (se bilaga 1) i vilken miljö man är uppväxt i. Detta var en orsak till att jag valde att
ta bort den frågan i min studie, då miljön man är uppväxt i inte alltid behöver beskriva ens
sociala position. Man kan ju faktiskt leva på landet och bo i ett modernare och lyxigare hem än
någon som bor i ett storstadsområde. Frågans validitet är därmed låg då frågan inte mäter det
som den är avsedd att mäta Trost (2012). Beslutet att ta bort frågan ansåg jag därför stärka
validiteten i min studie. Även fråga 6 (se bilaga 1) om hur ofta respondenterna utövar
friluftsaktiviteter varje månad valde jag att ta bort från min studie då jag ansåg att frågan var
överflödig och på så sätt ointressant för resultatet av min studie.
Sedan anser jag att jag kunde ha fått ännu lite större spridning på respondenterna. Med det
menar jag att jag kunde ha valt ytterligare en skola, gärna en ren högskoleförberedande skola
för att få en ännu högre generaliserbarhet i min studie genom att nå alla sociala positioner. Det
är alltså inte säkert att resultatet helt speglar den målpopulation som studien är avsedd för
Hassmén och Hassmén (2008). Varför inte en ren högskoleförberedande skola deltog i min
undersökning var framförallt för att kontaktpersonen på skolan inte hade tid att hjälpa mig med
min studie.
Sedan ska man också ha i åtanke att elever ges olika förutsättningar till att utöva friluftsliv.
Vissa skolor kanske har närmare till friluftsmiljö än andra skolor vilket jag anser kan påverka
elevers friluftsintresse.
Att respondenterna fick fylla i enkäten i gymnastiksalen är också en faktor som kan ha påverkat
studiens reliabilitet. Respondenterna kan då sitta och fylla i enkäten tillsammans och vara
störande för andra vilket kan medföra att man inte är så seriös när man fyller i enkäten. Ett
stressmoment kan då också uppstå när respondenterna allt eftersom blir klara vilket kan
27
upplevas som jobbigt hos dem som inte är klara då man lätt kan bli stressad för att inte vara den
som blir klar sist och på så sätt bli utpekad som att man tar för mycket tid av lektionen. Hade
eleverna istället fått fylla i enkäten i ett klassrum hade man kanske uppfattat enkäten som mer
seriös och lagt ner sig mer då klassrumsmiljön kan uppfattas som mer lugn och seriös än
gymnastiksalen som är en mer ”energifylld” miljö. Varför jag valde gymnastiksalen framför ett
klassrum var för att inte ta så mycket tid av lektionen och inte hindra idrottslärarens planering.
Att jag på ena skolan redan var bekant med respondenterna, efter min tidigare praktik där, är en
faktor som kan ha inneburit att de kanske tog enkäten seriösare än på den andra skolan där jag
var en ny bekantskap för respondenterna. Vad jag upplevde hos de bekanta respondenterna var
att de var mer framåt och vågade ställa frågor i högre uträckning vilket givetvis var positivt för
min studie.
6.3 Fortsatt forskning
Av studiens resultat framgår det att elever med lågt friluftsintresse generellt utgörs av individer
med lägre social position. Utifrån detta anser jag att det skulle vara intressant att vända sig mot
de elever med lägre friluftsintresse och göra en kvalitativ studie för att på ett mer djupgående
sätt undersöka vad som är orsaken till det låga intresset och om man kan ändra skolans
friluftsundervisning på något speciellt sätt för att höja intresset.
Det skulle även vara intressant utifrån studiens resultat att undersöka vidare hur en idrottslärare
resonerar för att skapa en positiv bild av friluftsliv hos eleverna. Hur resonerar man när man
planerar friluftsundervisningen gällande de faktorer som elever i min studie anser vara jobbiga?
28
REFERENSER
Aftonbladet.se. (2011). Barnen sportar inte längre på sportlovet. Hämtad 2014-11-11, från
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/sport/article12651827.ab
Antonsson-Berg, T. (2006). Friluftsliv – en undersökning om friluftsliv i skolan.
Examensarbete. Göteborgs Universitet. Utbildnings- och forskningsnämnden för
lärarutbildningen.
Backman, E. (2004a). Utövar ungdomar friluftsliv? Svensk Idrottsforskning. (nr.4). Stockholm:
GIH.
Backman, E. (2004b). Friluftsliv i skolan. I H, Larsson & K, Redelius. (Red.). Mellan nytta och
nöje – bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan.
Backman, E. (2004c). Är det inne att vara ute? [Elektronisk resurs]: en studie av
friluftsaktiviteter bland ungdomar. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
Backman, E. (2008). Friluftsliv inom ämnet idrott och hälsa – Ett bidrag till mer integrering i
skolan? Svensk Idrottsforskning. (nr.4). Stockholm: GIH.
Bourdieu, P. (1992). Kultur och kritik – anföranden av Pierre Bourdieu. Göteborg: Daidalos
AB.
Edinger, A. (1997). Friluftsliv, Friluftsaktiviteter og Friluftssport. I Berg-Sørensen, T. (Red.).
Friluftsliv og naturopplevelser: artikler om dansk friluftsliv. Centring: Dansk forum for
natur og friluftsliv.
Ekman, K. Hederyd, A. & Olofsson, R. (2006). Friluftsliv – har pojkar och flickor olika
uppfattningar om friluftsliv? Examensarbete. Luleå Tekniska Universitet. Institutionen
för Utbildningsvetenskap.
Engström. (2010). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm:
Stockholms Universitetsförlag.
Eriksson, C. Gustavsson, K. Quennerstedt, M. Rudsberg, K. Öhman, M. & Öijen, L. (2005).
Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03): Idrott och hälsa. Stockholm:
Skolverket.
29
Fredman, P. Karlsson, S-E. Romild, U. & Sandell, K. (Red.). (2008). Vad är friluftsliv?
Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige [Elektronisk
resurs]. Östersund: Friluftsliv i förändring.
Friluftsfrämjandet. (2009). Friluftsfrämjandet och friluftslivet. Hämtad 2014-11-14, från
http://www.friluftsframjandet.se/c/document_library/get_file?folderId=2073957&name
=DLFE-44705.pdf
Hassmén, N. & Hassmén P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm:
SISU Idrottsböcker.
Nilsson, J. (2012). Friluftsliv – en begreppsproblematisering. I H, Larsson & J, Meckbach.
(Red.). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm. Liber AB.
Nilsson, J. Kraepelien – Strid, E. & Seger, J. (2012). Friluftsliv och naturmiljöaktivitet i
skolan. I H, Larsson & J, Meckbach. (Red.). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm.
Liber AB.
Sandell, K. (2011). Från naturliv till friluftsliv. I B, Brügge. M, Glantz & K, Sandell. (Red.).
Friluftslivets pedagogik – en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och
livskvalitet. Stockholm: Liber AB.
Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet, Lgr11.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011b). Läroplan och ämnesplaner för gymnasieskolan, Lgy11. Stockholm:
Skolverket.
Sundberg, M. & Öhman, J. (2008). Hälsa och livskvalitet. I K, Sandell & S, Sörlin. (Red.).
Friluftshistoria – från härdande friluftsliv till ekoturism och miljöpedagogik. Stockholm:
Carlsson Bokförlag.
Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
30
Wahlgren, L. (2012). SPSS - steg för steg. Lund: Studentlitteratur AB.
Öhman, J. (1999). Miljöfostran i naturen - en analys av den obligatoriska skolans
friluftsverksamhet. Örebro: Örebro Universitet.
31
1(4)
Bilaga 1
Hej!
Enkäten handlar om ditt intresse kring friluftsliv och din livsstil. Den tar ungefär 5 minuter att
besvara. Det är helt frivilligt att deltaga samt den är helt anonym.
Tack på förhand!
Så här fyller du i pappersenkäten
Nedan ser du hur du markerar ett svarsalternativ, och hur du avmarkerar ett redan gjort val.
Korrekt markerat svarsalternativ
Inkorrekt markerat svarsalternativ, krysset ska vara mitt i rutan
Inkorrekt markerat svarsalternativ, krysset är alltför kraftigt
Ångrat val, svarsalternativet räknas inte som markerat
1. Kön?
Man
Kvinna
Friluftsliv innebär enligt denna definition: ”Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att
uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling.”
2. Hur ser ditt intresse ut för friluftsliv rent allmänt?
Inte alls intressant
Lite intressant
Intressant
Mycket intressant
2(4)
3. I vilken grad anser du att följande aspekter är betydelsefullt för ditt intresse av friluftsliv? 1
innebär mycket låg påverkande faktor och 5 innebär mycket hög påverkandefaktor.
1
2
3
4
5
Socialt umgänge
Motion
Avkoppling
Naturupplevelse
4. Vad tycker du om följande friluftsaktiviteter? Kryssa i Ett alternativ på varje påstående som
du anser passar dig bäst! 1 innebär mycket lågt intresse, 5 innebär mycket stort intresse!
1
2
3
4
5
Vandra i skogen
Laga mat på stormkök i
naturen
Åka
turskidor
vinterlandskap
i
Vandra på fjällen
Paddla kajak/kanot
Bestiga berg
Övernatta ute i naturen
Plocka svamp
5. I hur stor grad anser du att dessa faktorer har påverkat dig till ditt intresse om friluftsliv?
I mycket liten grad
I liten grad
Varken eller
I hög grad
I mycket hög grad
Familjen
Vänner
Miljön
Idrottsläraren
6. Ungefär hur ofta utövar du någon slags friluftsaktivitet varje månad?
Aldrig
1-2
3-4
4-5
Fler än 5 gånger.
Om du anser att friluftsliv är intressant eller mycket intressant (ditt svar i fråga 2), hoppa vidare
till fråga 8.
3(4)
7. Om du anser att friluftsliv är inte alls intressant eller lite intressant. I vilken grad anser du att
följande delar i friluftslivet kan vara jobbigt?
Inte alls jobbigt
Lite jobbigt
Varken eller
Jobbigt
Mycket jobbigt
Vädret är dåligt
Avsaknaden av material och
kläder
Mycket mygg och knott
Avståndet till naturen och
friluftsliv
Avsaknaden av en riktig
toalett
Sova utomhus
Nedanför är jag intresserad av din sociala position. Därför är jag intresserad av hur din livsstil ser ut!
8. I vilken miljö är du uppväxt?
På landet
I en by
I ett mindre samhälle
I en förort
I ett storstadsområde
9. Hur stort är ditt nuvarande hem? (m2)
0-50
51-100
101-150
151-200
201 eller mer.
10. Hur många bilar och båtar (båt med sovplats) totalt äger du och din familj som är av
fabriksmodell 2005 eller senare?
Inga
1
2
3-4
Fler än 4.
4(4)
11. Hur många surfplattor av märket Apple eller Samsung finns i ditt hem sammanlagt?
Inga
1
2
3
4 eller mer
12. Hur mycket pengar lägger du ut på att köpa kläder varje månad i snitt uppskattningsvis?
0-400
401-800
801-1200
1201-1600
Mer än 1600 kr
13. Hur mycket pengar lägger du ut på övrig shopping varje månad i snitt uppskattningsvis?
(teknikprylar, snabbmat och nöjesarrangemang)
0-400
401-800
801-1200
1201-1600
Mer än 1600 kr
14. Hur många gånger totalt åker du och din familj på utlandssemester och skidsemester i fjällen
varje år?
Aldrig
1
2
3
Fler än 3 gånger.
Nu är du klar! Tack för att du hjälpt mig i min studie!