Uppsatsförslag vt 2015

Transcription

Uppsatsförslag vt 2015
Uppsatsförslag
Vårterminen 2015
Uppsatsförslagen är insamlade vid Utvecklings–och
fältforskningsenheten (UFFE) som finns inom Umeå
socialtjänst. På www.umea.se/uffe finns en
uppsatsbank där allmänheten kan ta del av de
uppsatser som har skrivits tidigare.
Observera att kontaktpersonerna till uppsatsförslagen
har idéer kring hur frågan kan belysas men har inte
rollen som handledare.
Om du väljer att skriva din uppsats från förteckningen
vill jag att du meddelar mig det så att jag kan
registrera vilket uppsatsämne du skriver om. När du
är färdig med din uppsats är jag tacksam om du
skickar den till mig via e-post och meddelar om du vill
att den ska publiceras på UFFE:s hemsida:
[email protected]
Uppsatsförslag VT 2015
Barn, unga och familj
Uppsatsförslag
Framgångsrika modeller för att samtala
med barn placerade i samhällsvård
Vilka framgångsrika modeller finns det för
att samtala med barn placerade i
samhällsvård med fokus på delaktighet och
inflytande?
Kontaktperson
Maria Clausén Edman
FoU välfärd
Region Västerbotten
090-16 19 79
[email protected]
Denna studie kan genomföras genom
litteraturstudier men även intervjuer
kopplat till det man hittat i litteraturen.
Stöd till biologiska föräldrar vars barn är
placerade i samhällsvård
Vilka framgångsrika metoder/exempel finns
det för att ge stöd till biologiska föräldrar
vars barn är placerade i samhällsvård?
Maria Clausén Edman
FoU välfärd
Region Västerbotten
090-16 19 79
[email protected]
Denna studie kan genomföras genom
litteraturstudier men även intervjuer
kopplat till det man hittat i litteraturen.
Framgångsrik samverkan
Maria Clausén Edman
FoU välfärd
Region Västerbotten
090-16 19 79
[email protected]
Framgångsrik samverkan mellan två
huvudmän (landsting, socialtjänst, skola)
när det gäller samsyn och stöd utifrån
barnets behov vid utredning, inför och
under placering.
Denna studie kan genomföras genom
litteraturstudier och intervjuer med utvalda
kommuner kopplat till det man hittat i
litteraturen.
1
Barn, unga och familj
Uppsatsförslag
Ungdomar som blir dömda till att betala
skadestånd
På långsikt kan det vara en ren förlust för samhället
att sätta ungdomar i skadeståndsfällan. Ungefär
hälften av de ungdomar som blir dömda att betala
skadestånd kan inte betala det och därmed hamnar
skulderna hos kronofogden. Enligt tidigare forskning
kan detta göra att dessa ungdomar inte utbildar sig
och inte söker arbete. Vidare är dessa ungdomar mer
frekventa i socialtjänsten och
försäkringskassesystemet.
Kontaktperson
Stina Lindbäck
Samordnare
Ungdomstjänst
090-16 18 40
070-283 08 63
[email protected]
Det skulle vara intressant om någon ville studera de
ungdomar som inte har kunnat betala sitt
skadestånd och på dem som har kunnat betala med
hjälp av sina föräldrar. Vad har hänt med dessa
ungdomar? Finns det någon skillnad mellan deras
skol- eller arbetssituation?
Tidsmässigt skulle det kanske vara ca 5 år efter brott
för att kunna få ut något konkret. Domar är
offentliga och kan därför plockas ut från tingsrätten.
Man kan fundera vidare på detta mycket mer.
Hur arbetar små respektive stora kommuner
med omplaceringar av ensamkommande barn?
- Finns det några skillnader?
- Om det finns skillnader går det att härleda dem till
personalens utbildningsnivå?
2
Madelene Sundin
Norsjö kommun
Individ- och
familjeomsorgen
0918-141 25
[email protected]
Barn, unga och familj
Uppsatsförslag
Ensamkommande barn och trauma
Ett synsätt som finns kring ensamkommande barn är
att de inte automatiskt blir traumatiserade bara för
att de varit med om potentiellt traumatiserande
händelser. Detta synsätt utgår bland annat från
Cullbergs kristeori och teorin om
normaliseringsprocesser. Utifrån dessa teorier finns
stöd för att de ensamkommande barnens reaktioner
kan vara helt normala utifrån deras situation,
exempelvis att de befinner sig i ett nytt land och har
lämnat sin familj. Samtidigt betraktar inte alltid de
som finns runt de ensamkommande barnen deras
reaktioner som sunda utan som tecken på
ohälsa/trauma.
Kontaktperson
Madelene Sundin
Norsjö kommun
Individ- och
familjeomsorgen
0918-141 25
[email protected]
Boendena som arbetar med ensamkommande barn
brukar jobba salutogent.
Jag undrar om någon/några studenter kan tänka sig
att genom sitt uppsatsarbete belysa en eller flera av
följande frågeställningar:
- Var ska gränsen dras mellan när reaktioner kan ses
som normala och när de kan ses som tecken på
ohälsa/trauma?
- Räcker alltid det salutogena förhållningssättet i
arbetet med ensamkommande barn?
- Hur ska boendena för ensamkommande barn
arbeta när ett barns reaktioner kan ses som tecken
på ohälsa och/eller trauma?
Barnperspektiv inom kriminalvården
- Hur kommer barnperspektivet till uttryck i
kriminalvårdens arbete?
3
Madelene Sundin
Norsjö kommun
Individ- och
familjeomsorgen
0918-141 25
[email protected]
Barn, unga och familj
Uppsatsförslag
Studieframgångar bland ensamkommande
ungdomar
Jag undrar om någon/några studenter kan tänka sig
att genom sitt uppsatsarbete belysa en eller flera av
följande frågeställningar:
- Vilka faktorer kan påverka att en del
ensamkommande ungdomar tar sig vidare till
universitet och andra inte ens klarar grundsvenskan?
- Finns det andra alternativ för dem som inte klarar
grundsvenskan?
- Hur blir integrationen för de båda grupperna?
Integrering av ensamkommande ungdomar
Vi försöker att integrera de ensamkommande
ungdomar som blir placerade hos oss på Paloma men
de själva söker sig oftast till den egna gruppen.
Kontaktperson
Sara Markström
Behandlingsassistent
090- 16 48 44
sara.markströ[email protected]
Sara Markström
Behandlingsassistent
090- 16 48 44
sara.markströ[email protected]
Det vore intressant om någon student kunde
undersöka:
- Är integrering bra eller inte?
- Blir det ensamt vid alltför stor integrering?
Stöd till kontaktfamiljer
- Vilket stöd kan kontaktfamiljer förvänta sig att få av
socialtjänsten?
- Hur ser det stödet ut?
4
Sara Markström
Behandlingsassistent
090- 16 48 44
sara.markströ[email protected]
Barn, unga och familj
Uppsatsförslag
De nya riktlinjerna för HVB-hem
Kontaktperson
Benny Forsberg
HVB-samordnare
Regeringens utredning om vanvård i den sociala 090-16 10 44
barnavården visar på allvarliga övergrepp och
070-257 52 64
vanvård på institutioner och i familjehem mellan [email protected]
20- och 90-talet. Den 1 januari 2010 tog
Socialstyrelsen över tillsynen av HVB-hem. I
samband med det trädde nya regler i kraft.
Socialstyrelsen har genomfört åtgärder för att
öka rättssäkerhet och förbättra kvalitet för barn
och ungdomar som är placerade.
Det vore intressant om någon student kunde
belysa hur verksamheten på ett HVB-hem har
påverkats/förändrats av de nya riktlinjerna.
Undersökningen skulle kunna genomföras
genom exempelvis intervjuer med personal på
HVB-hem och personal på Socialstyrelsen.
Förändringar i familjehemsarbetet
Arbetet gentemot familjehemmen har
förändrats på så sätt att familjehemmet och det
placerade barnet numera inte har en gemensam
socialsekreterare utan ansvaret har delats upp
mellan två socialsekreterare, den ena arbetar
gentemot det placerade barnet och den andra
gentemot familjehemmet.
Det vore intressant om någon student kunde
intervjua några familjehem om vad de tycker om
dessa förändringar, exempelvis utifrån följande
frågeställningar:
- Vad har förändringen inneburit för
familjehemmen?
- Vad fungerar bra?
- Vad har blivit bättre?
- Har förändringen några brister?
- Vad kan förbättras?
- Finns några utvecklingsområden?
5
Monica Bjuhr
Socialsekreterare
090-16 10 55
[email protected]
Vuxna med beroende
Uppsatsförslag
AUDIT Alcohol Use Disorders Identification Test
Kontaktperson
Lena Häggström
Samordnare
AUDIT är ett första steg med syfte att hjälpa personer 090-785 79 30
att minska alkoholrelaterade hälsoproblem och
[email protected]
risker. Tolkning sker med kliniskt omdöme och
värderas i ett större sammanhang. AUDIT kan inte
ensamt ställa alkoholdiagnos. Man kan dela upp
frågorna i ”i vilken omfattning brukar man alkohol”
och i ”konsekvenser av alkoholbruket.”
1. Det skulle vara intressant om någon student ville
göra en studie som belyser sambandet mellan de två
faktorerna.
2. Det skulle vara intressant om någon student ville
göra en studie kring dem som har arbetat med
AUDIT som instrument. Vad tycker de?
Periodiskt alkoholmissbruk
Lena Häggström
Samordnare
- Vilka psykologiska, sociala och psykiatriska faktorer 090-785 79 30
ligger bakom periodiskt alkoholmissbruk?
[email protected]
ADHD och alkohol
- Hur vanligt är det?
- Svårigheter/möjligheter i behandlingen?
- Symtom som försvårar?
6
Lena Häggström
Samordnare
090-785 79 30
[email protected]
Vuxna med beroende
Uppsatsförslag
Gastric by-pass opererade och
missbruk/beroende
Det har blivit allt mer känt att gastric by-pass
opererade har en ökad risk att utveckla
missbruk/beroende. Kanske handlar det om att
man har en beroendepersonlighet i grunden och att
operationen görs utan att man får någon
behandling med avseende på detta. Det kan också
vara en följd av att man efter operation får ett
annat upptag av alkohol i kroppen.
Det vore intressant om någon skulle vilja titta
närmare på vilken livsstilsförändring ett sådant
ingrepp innebär. Vilken information man får inför
ingreppet, om man erbjuds kompletterande
behandlingar i samband med operation, hur man
själv upplever att förhållandet till alkohol
förändras, vad man kan behöva för hjälp om man
fastnar i ett alkoholmissbruk/beroende efter
operation m.m.
Ja, på något sätt fånga upp de sociala och
psykologiska faktorerna kring detta ingrepp.
7
Kontaktperson
Lena Häggström
Samordnare
090-785 79 30
[email protected]
Äldre- och handikappomsorg
Uppsatsförslag
Genomförandeplaner - könsskillnader
Alla personer med insats inom Stöd och service ska ha en
genomförandeplan där personliga mål och
utvecklingsplaner ska finnas. Studier av andra kommuner
visar att män har färre mål och bättre måluppfyllelse än
kvinnor, som ofta har fler och luddigare mål och lägre
måluppfyllelse. Orsakerna till olika måluppfyllelse har visat
sig ligga både i hur mål är formulerade men också att högre
krav har ställts på männen att ta tag i sina mål. Det har
också visat sig att kvinnors mål är mer av personlig
karaktär och kring hemmet, medan mäns mål oftare
handlar om sociala och utåtriktade mål.
Kontaktperson
Alexandra Sundberg
Handikappkonsulent
Skellefteå kommun
073-841 72 07
alexandra.sundberg@
skelleftea.se
Vi i Skellefteå skulle önska att någon student utredde
följande frågor:
- Vad styr hur målen i genomförandeplanerna definieras?
- Hur mycket påverkas arbetet med genomförandeplaner av
personalens inställning till kvinnligt/manligt?
Säkerhet och trygghet i färdtjänst
Hur arbetar man för att förebygga övergrepp inom
färdtjänst gentemot kvinnor med funktionsnedsättning?
Kategorisering – kön och funktionsnedsättning
Det skulle vara intressant om någon student ville fördjupa
sig i ämnet kategorisering med inriktning på kön och
funktionsnedsättning. Vi undrar:
- Hur kategoriserar vi, är funktionsnedsättning eller kön
viktigast? Vad ser vi först?
- Kategoriserar vi personer med funktionsnedsättningar
annorlunda?
- Vilka konsekvenser kan det få för jämställdhetsarbete
inom Stöd och service?
8
Alexandra Sundberg
Handikappkonsulent
Skellefteå kommun
073-841 72 07
alexandra.sundberg@
skelleftea.se
Alexandra Sundberg
Handikappkonsulent
Skellefteå kommun
073-841 72 07
alexandra.sundberg@
skelleftea.se
Äldre- och handikappomsorg
Uppsatsförslag
Våld och förtryck av personer med
funktionsnedsättning
Finns beredskap på till exempel skyddat boende
att ta emot personer med funktionsnedsättning?
Kvalitet och brukarupplevelser inom äldreoch handikappomsorgen
Vid enheten för utredning och bistånd har vi
under de senaste åren gjort en del förändringar i
vårt arbetssätt. Ett av målen med
förändringarna har varit att förbättra brukarnas
upplevelse av mötet med myndigheten utifrån
flera aspekter som tydlighet, tillgänglighet och
bemötande.
Kontaktperson
Alexandra Sundberg
Handikappkonsulent
Skellefteå kommun
073-841 72 07
[email protected]
Birgitta Brännvall
Enhetschef Myndighet och Bistånd
090-16 18 07
070-688 33 68
[email protected]
Vi hoppas att någon student vill undersöka hur
våra brukare upplever utredningsprocessen och
mötet med myndigheten.
Våld i nära relationer
Lena Andersson
Enhetschef HSL enheten
Vilka åtgärder kan personal på äldreboende Boendechef Nysätragården
erbjuda kvinnor/män på äldreboende som Robertsfors kommun
utsätts för våld i nära relation?
0934-142 68
076-126 90 46
[email protected]
9
Ideella organisationer
Uppsatsförslag
Samverkan mellan ideell och offentlig sektor
Kontaktperson
Gunnel Eriksson
Samordnare
- Hur fungerar dagens samverkan mellan ideell och Frivilligcentralen
offentlig sektor?
090 -16 21 51
- Vad kan göras för att förbättra samverkan?
[email protected]
Det sociala kapitalet – kopplat till ideella
sektorn
- Behövs volontärer? I så fall varför?
- Vilka insatser ska frivilliga organisationer
erbjuda?
- I vilka avseenden ska de frivilliga
organisationerna hänvisa till offentlig sektor?
Frivilligcentralens volontärinsatser
- Vilken betydelse har Frivilligcentralens insatser
för dem som söker hjälp hos dem?
- Vilken betydelse har Frivilligcentralens insatser
för offentlig sektor?
Ensamma och isolerade människor
- Hur ska Frivilligcentralen gå till väga för att nå
människor som lever i ofrivillig ensamhet och
isolering?
Frivilligcentralen i Umeå – utvärdering av
organisationsform och verksamhetsinnehåll
Gunnel Eriksson
Samordnare
Frivilligcentralen
090 -16 21 51
[email protected]
Gunnel Eriksson
Samordnare
Frivilligcentralen
090 -16 21 51
[email protected]
Gunnel Eriksson
Samordnare
Frivilligcentralen
090 -16 21 51
[email protected]
Gunnel Eriksson
Samordnare
Frivilligcentralen
Frivilligcentralen har funnits i Umeå sedan 1999 – 090 -16 21 51
med oförändrad organisationsform. Syftet med en [email protected]
utvärdering är att öka kunskapen om hur
organisationen fungerar och vilka
utvecklingsbehov som finns. Kan det exempelvis
finnas anledning att förändra/utveckla
ambitioner, mål, organisationsstruktur,
arbetsmetod, uppföljning/dokumentation och
extern samverkan.
10
Övrigt
Uppsatsförslag
Nyanlända flyktingar
Kontaktperson
Kennet Johansson
Flyktingsamordnare
Hur upplever nyanlända flyktingar att bli bosatta i Norsjö Kommun
en liten kommun med allt vad det innebär, t.ex. få 0918-141 03
innevånare, ej maximal service, långa avstånd till 070-371 01 16
myndigheter, sämre kommunikationer, få affärer, [email protected]
få bosatta, mindre utbud av fritidsaktiviteter och
möjligheter till arbete?
Föräldraroll i invandrar-/flyktingfamiljer
Många invandrar-/flyktingfamiljer känner sig
vilsna i sin föräldraroll i Sverige. Skillnaden
mellan uppfostran i hemlandet och i Sverige är
stor. Man får inte slå sina barn osv. I en del
kommuner har man gjort insatser, t.ex. anordnat
studiecirklar där föräldrar i grupp kan diskutera
föräldrarollen i exil, vardagsproblem, barns
uppväxtvillkor, barnuppfostran, förskolan och
skolans roll och det nya samhället. Föräldrarna
får nya kunskaper som både kan stödja och stärka
deras roll som fostrare.
Kennet Johansson
Flyktingsamordnare
Norsjö Kommun
0918-141 03
070-371 01 16
[email protected]
Det vore intressant om någon ville göra intervjuer
med föräldrar i invandrar-/flyktingfamiljer, dels
med dem som nyss anlänt och dels med de som
bott här några år, om deras föräldraroll.
Kan man äta sunt/hälsosamt när man lever på
försörjningsstöd? Vilken mathållning har
familjer som lever på försörjningsstöd?
Försörjningsstödet är lägre än de belopp som
Konsumentverket räknar att en person behöver
för att klara försörjningen en månad. Hos
Konsumentverket kan man få tips på bra mat,
men frågan är om man har råd att köpa den om
man lever på försörjningsstöd. Denna fråga kan
även vinklas mot stad och landsbygd, då det är
dyrare mat i inlandet.
11
Annika Mörtsell
1:e Socialsekreterare
Individ- och familjeomsorgen
Storumans kommun
0951-140 26
070-663 31 53
[email protected]