EXAMENSARBETE - pure.ltu.se - Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE
Faktorer som påverkar patienternas
upplevelser av ångest och rädsla inför en
koronarangiografi
En litteraturstudie
Anna Kardby
Heli Vaalamo
2015
Röntgensjuksköterskeexamen
Röntgensjuksköterska
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET
Institutionen för Hälsovetenskap
Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180hp
Faktorer som påverkar patienternas upplevelser av ångest och rädsla inför en
koronarangiografi
- En litteraturstudie
Factors affecting patients’ experience of anxiety and fear facing a coronary
angiography
- A literature review
Anna Kardby
Heli Vaalamo
Examensarbete i radiografi
Kurs: M0063H
Termin: HT 14
Handledare: Universitetsadjunkt Veronica Jönsson
Examinator: Universitetslektor Anders Eriksson
2
Faktorer som påverkar patienternas upplevelser av ångest och rädsla inför
en koronarangiografi.
En litteraturstudie
Anna Kardby
Heli Vaalamo
Institutionen för Hälsovetenskap
Luleå Tekniska Universitet
Abstrakt
Inledning: Koronarangiografi används för att visualisera hjärtats kranskärl och
diagnostisera eventuella kranskärlsjukdomar. I samband med undersökningen kan en
perkutan koronar intervention (PCI) utföras som behandling. Denna undersökning kan
orsaka ångest och rädsla hos patienterna, vilket kan ge fysiska symtom såsom ökad
hjärtrytm och blodtryck som kan påverka undersökningen och en eventuell intervention
negativt. Vid undersökningen har röntgensjuksköterskan främsta ansvaret för
omvårdnaden. För att kunna ge mest optimal omvårdnad till patienterna ska
röntgensjuksköterskan ha kunskap om bakomliggande orsaker till ångest och rädsla
relaterade till koronarangiografi. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att
sammanställa kunskaper som beskriver faktorer som påverkar patienternas upplevelser
av ångest och rädsla inför en koronarangiografi med eller utan PCI. Metod: Studien
utfördes som en allmän litteraturöversikt. Elva vetenskapliga artiklar
kvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i kategorier. Resultat:
Fem kategorier som beskriver faktorer som påverkar upplevelsen av ångest och rädsla
identifierades: Sociodemografiska faktorer, Tidigare erfarenhet av koronarangiografi
eller PCI, Informationens påverkan på upplevelsen av ångest och rädsla, Upplevelsen av
ångest och rädsla relaterad till undersökningssituationen och Ångest och rädsla relaterad
till undersökningens påverkan på patientens vardagliga liv och framtid. Konklusion:
Genom att känna igen faktorer som påverkar ångest och rädsla hos
koronarangiografipatienter kan röntgensjuksköterskan på ett bättre sätt välja passande
omvårdnadsåtgärder för varje individuell patient. Individanpassad information har stor
betydelse för att kunna minska ångesten och rädslan hos patienten vid det korta mötet i
samband med patientens ankomst till undersökningsrummet.
Nyckelord: Koronarangiografi, perkutan koronar intervention, rädsla, ångest
3
Factors affecting patients’ experience of anxiety and fear facing a coronary
angiography
A literature review
Anna Kardby
Heli Vaalamo
Institution for health science
Luleå University of Technology
Abstract
Introduction: Coronary angiography is used to visualize coronary arteries and to
diagnose coronary artery diseases. After the examination a percutaneous coronary
intervention (PCI) can be performed as treatment. This examination can cause anxiety
and fear among patients which may cause physical symptoms such as increased heart
rate and blood pressure that can have negative effect on the examination and the
possible intervention. The radiographer has primary responsibility for patient care
during the examination. In order to provide the most optimal care to patients, the
radiographer has to have knowledge of the underlying causes to anxiety and fear related
to coronary angiography. Purpose: The aim of this literature review was to compile
knowledge that describes factors affecting patients’ experiences of anxiety and fear
before a coronary angiography with or without PCI. Method: The study was performed
as a literature review. Eleven scientific articles were reviewed, analyzed and the results
were presented in categories. Results: Five categories that describe factors affecting
patients experience of anxiety and fear were identified: Socio-demographic factors,
Previous experience of coronary angiography or PCI, The impact of information on the
experience of anxiety and fear, Experience of anxiety and fear related to the
examination situation and Anxiety and fear related to the examinations impact on the
patients everyday life and future. Conclusion: To recognize factors that influence
anxiety and fear in coronary angiography patients’ enables the radiographer to select the
most appropriate nursing interventions for every individual patient. To be able to reduce
patients’ anxiety and fear during the short meeting as he or she arrives to the
examination room individually adapted information is of great importance.
Keywords: Anxiety, coronary angiography, fear, percutaneous coronary intervention
4
Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige (Socialstyrelsen [SoS],
2014a). Ischemiska hjärtsjukdomar såsom hjärtinfarkt och kärlkramp är bland de mest
förekommande hjärt- och kärlsjukdomar (SoS, 2009). Under 2013 led 200 000 svenskar av
kärlkramp och cirka 30 000 personer drabbades av en hjärtinfarkt, varav 7700 avled (Hjärtoch lungfonden, 2014; SoS, 2014b). Dessa sjukdomstillstånd innebär att det uppstår syrebrist
i hjärtats myokard (hjärtmuskulaturen) som orsakas av förträngningar eller blodproppar i
kranskärlen. Vården vid hjärt- och kärlsjukdomar har stadigt förbättrats genom åren och en av
orsaken är utvecklingen i hjärtkateterisering som även har bidragit till att dödligheten vid
dessa sjukdomar har minskat (Swedeheart, 2014).
Patienter med en misstänkt kranskärlsjukdom remitteras till en koronarangiografi
(kranskärlsröntgenundersökning) i diagnostiskt syfte. Vid samma tillfälle kan undersökningen
kompletteras med behandling, en perkutan koronar intervention (PCI). Patienter med
konstaterad kranskärlsjukdom kan remitteras direkt för en PCI (Hjärt- och lungfonden, 2012).
Koronarangiografiundersökningen innebär att en kateter förs upp till hjärtat via en artär i
handleden eller i ljumsken. Därefter injiceras jodkontrastmedel för att visualisera hjärtats
artärer samt att se eventuella förträngningar (Hjärt- och lungfonden, 2014). Vid denna
undersökning används genomlysning med joniserande strålning för att framställa bilderna
(Hirschfeld et al., 2005).
PCI är ett samlingsbegrepp för olika typer av ingrepp som används för att förbättra
genomblödningen i myokardet såsom ballongvidgning eller stentinläggning. Ballongvidgning
innebär att en ballongkateter förs till den förträngda artären där den blir uppblåst och
förträngningen utvidgas. Vid stentinläggning förs ett cylinderformat, metallnät liknande
struktur till förträngningen via en kateter. Stentet blåses upp så att det expanderas och lämnas
kvar för att hålla artären utvidgad (Ludman, 2014).
Patienten kommer till koronarangiografiavdelningen antingen via öppen vård eller via en
vårdavdelning. Förberedelserna inför både koronarangiografi och PCI innebär för patienten att
denne ska lämna blodprover samt en elektrokardiografi (EKG) och en lungröntgen ska tas.
Patienten ska duscha, få en venkateter med dropp och premedicineras med smärtstillande och
lugnande medicin. Undersökningen tar cirka 30-60 minuter, om en PCI utförs tar proceduren
sammanlagt cirka 1-2 timmar. Efter undersökningen observeras patienten på en vårdavdelning
eftersom det finns risk för komplikationer såsom blödning från insticksstället (Ayers, 2002).
5
Vid behandling av kranskärlssjukdomar har interventionell radiologi såsom PCI ersatt
kranskärlskirurgi som bypassoperation (CABG). Andelen av PCI är betydligt högre, i Sverige
2013 behandlades 80 % av kranskärlssjukdomar med PCI jämfört med 20 % som behandlades
med CABG (Swedeheart, 2014). Eftersom hjärt- och kärlsjukdomar är så vanliga bland
befolkningen har koronarangiografi och PCI blivit rutinundersökningar och interventioner på
många sjukhus i Sverige (Hjärt- och lungfonden, 2012). Riskerna med elektiv (planerad)
koronarangiografi och PCI anses vara relativt låga för patienterna trots att metoderna är
invasiva på grund av artärpunktionen (Chandrasekar et al., 2001). Dessa innebär dock inte att
undersökningen eller interventionen upplevs som rutinmässig av alla patienter utan de kan
väcka ångest och rädsla hos patienterna (Mueller, Biswal, Halpern, Kaufman & Lee, 2000).
När en individ upplever en situation som hotande uppkommer ångest som innefattar oro,
fruktan, spänning, ängslan och nervositet (Spielberger, 1983, s. 15, 46). I litteraturen beskrivs
det två olika typer av ångest som benämns på engelska “state anxiety” och “trait anxiety”.
“State anxiety” innebär ångest som uppkommer i en situation som upplevs som hotande för
individen och det är övergående ångest som försvinner när den hotande situationen är över.
“Trait anxiety” är benägenheten hos en individ att uppleva ångest (Spielberger, 1983, s. 6061). Ångest och rädsla är besläktade med varandra eftersom båda upplevelser kännetecknas av
att individen upplever oro och fruktan. Dessutom kan rädslan utvecklas till ångest. Men
karakterisering som att vara rädd och skrämd kännetecknar endast rädsla (Whitley, 1994). Det
finns dock delade meningar om rädsla är förknippat med ångest (Steimer, 2002). Vissa menar
att ångest och rädsla upplevs samtidigt (Spielberger, 1983, s. 15, 46) medan andra säger att
rädsla är en känsla som är åtskild från ångesten (Koivula, Hautamäki-Lamminen & ÅstedtKurki, 2010).
Ångest och rädsla kan påverka fysiologiska och biokemiska processer hos patienten (Bally,
Cambell, Chesnick & Tranmer, 2003). När kroppen upplever emotionell stress såsom ångest
eller rädsla aktiveras det sympatiska nervsystemet som leder till ökat frisättning av adrenalin
och noradrenalin (Turton, Deegan & Coulshed, 1977). Detta kan orsaka att blodtycket,
hjärtrytmen, andningsfrekvensen samt myokardets syrebehov ökar (Buffum, Sasso, Sands,
Lanier, Yellen & Hayes, 2006; Fontes et al., 2014; Sanchez-Gonzalez, May, Koutnik &
Fincham, 2014). Ökat belastning på hjärtat innebär att det finns en stor risk för en patient som
har en hjärtsjukdom att få arytmier i samband med en koronarangiografiundersökning
(Watkins, Bluementhal & Carney, 2002). Ångest hos koronarangiografipatienter kan även
6
orsaka att plasmakoncentrationen av C-reaktivt protein (CRP), som är ett tecken på
inflammation, ökar (Munk et al., 2012). Det kan även orsaka nedsatt endotelfunktion som
påverkar blodets flöde och koagulationsförmåga negativt samt försämrar förmågan att
bekämpa inflammation (Cines et al., 1998; Munk et al., 2012).
Studier som har mätt ångest hos patienter vid olika tidpunkter kring en elektiv
koronarangiografi visar att patienter upplever mest ångest och rädsla före proceduren (Bally et
al., 2003; Mikosch et al., 2010). Om patienten upplever fysisk påverkan från ångest och rädsla
före undersökningen och eventuellt även i samband med en pågående koronarangiografi eller
PCI kan undersökningens förlopp påverkas negativt och även ge felaktiga resultat (Frazier et
al., 2002). Studier visar även att om patienten upplever mycket ångest före undersökningen
eller interventionen, kommer denne att ha högre nivåer av ångest även efter undersökningen
eller interventionen som i sin tur kan påverka patientens återhämtning, förlänga patientens
sjukhusvistelse samt öka risken för komplikationer (Buffum et al., 2006; Schmidt et al., 2011;
Sullivan, LaCroix, Spertus & Hecht, 2000).
I en studie (Mueller et al., 2000) framkom det att patienter upplever mer ångest och rädsla i
samband med radiologiska interventioner än vad personalen har uppskattat. Det är viktigt för
vårdpersonalen som tar hand om kritiskt sjuka patienter att kunna uppskatta patienternas
ångestnivå (Frazier et al., 2002; O’Brien et al., 2001). Personalen litar på sina egna förmågor
att värdera patientens sinnestillstånd genom att observera patientens beteende och andra
fysiska indikatorer. Detta kan leda till att personalen grovt underskattar graden av ångest hos
patienter. Ångest och rädsla är subjektiva fenomen och kan inte alltid upptäckas genom
objektiva, generaliserbara indikatorer (ibid.).
Om patienten som ska genomgå en koronarangiografi med eller utan PCI upplever ångest och
rädsla med fysiska symtom, kan det leda till att proceduren tar längre tid (Warner, Peebles,
Miller, Reed, Rodriquez & Martin-Lewis, 1992). Stråldosen till patienten och personalen vid
koronarangiografi och PCI ökar desto längre proceduren tar (Hirschfeld et al., 2005). Vid
undersökningar där joniserande strålning används ska stråldosen till patienten och personalen
vara så liten som möjligt, men tillräckligt för att kunna få fram den önskade diagnostiska
informationen (Strålsäkerhetsmyndigheten, SSMFS 2008:35). Röntgensjuksköterskan ska
bidra till att minimera stråldosen vid undersökningar och behandlingar (Svensk Förening för
Röntgensjuksköterskor, 2008).
7
Röntgensjuksköterskan ska kunna identifiera och förebygga hälsorisker, ha förmåga att
självständigt observera och bedöma patientens specifika omvårdnadsbehov samt kunna
uppmärksamma patientens upplevelser av obehag (Örnberg & Andersson, 2012). Vid
koronarangiografi eller PCI träffar röntgensjuksköterskan patienten för första gången när
patienten kommer till angiografiundersökningsrummet och tiden för interaktion med patienten
är kort. Innan patienten kommer till undersökningsrummet läser röntgensjuksköterskan
igenom remissen men det ger inte någon djupare uppfattning om hur patienten är som individ
och vilka omvårdnadsbehov denne har. Under det korta mötet vid patientens ankomst ska
röntgensjuksköterskan kunna identifiera patientens sinnestillstånd och individuella
omvårdnadsbehov (Andersson, Fridlund, Elgán & Axelsson, 2008; Lundén et al., 2012).
Genom att ha kunskap om patienternas eventuella upplevelser av ångest och rädsla inför en
koronarangiografi eller en PCI kan röntgensjuksköterskan på mer optimalt sätt anpassa sina
omvårdnadsåtgärder, därmed bidra till en mer lyckad och säker undersökning eller
intervention (Frazier et al., 2002; Viegas, Turrini & Cerullo, 2010). Syftet med denna
litteraturöversikt är att sammanställa kunskap från studier som beskriver faktorer som
påverkar patienternas upplevelser av ångest och rädsla inför en koronarangiografi med eller
utan en PCI.
Metod
Denna studie genomfördes som en allmän litteraturöversikt som är enligt Friberg (2012, s.
134) är ett strukturerat arbetssätt för att kunna skapa en beskrivande sammanställning av
vetenskaplig forskning inom ett valt problemområde. Med denna metod behöver det inte
göras någon avgränsning till val av antingen kvalitativa eller kvantitativa artiklar.
Enligt Friberg (2012, s. 125) ska processen inledas med valet av ett område som är av intresse
att studera. Därefter görs en litteratursökning för att söka efter forskningsartiklar gjorda inom
problemområdet. För att på mest optimalt sätt kunna finna relevanta artiklar avgränsas
sökningen. De funna artiklarna granskas, analyseras och resultaten sammanställs. Därefter
presenteras kunskaperna som framkommit i artiklarna som teman eller kategorier.
8
Litteratursökning
Litteratursökningen för att hitta relevant litteratur inom området delades i två faser, den
inledande sökningen och den egentliga sökningen. Sökningarna gjordes i internetdatabaserna
Cinahl och PubMed. Den inledande litteratursökningen görs för att få en översikt över vad
och hur mycket det redan finns forskat inom det valda området. Den kan även vara till hjälp
att kunna tydliggöra och utforma syftet till studien (Friberg, 2012, s. 40). Initialt var
problemområdet patienternas upplevelser av angiografiundersökningar och den inledande
sökningen visade att det fanns studier gjorda inom området. Syftet begränsades till att omfatta
patienternas upplevelser av ångest och rädsla inför en koronarangiografi med eller utan PCI.
För att hitta artiklar som är mest relevanta utifrån syftet avgränsades den egentliga sökningen
med inklusions- och exklusionskriterier (Friberg, 2012, s. 137). Inklusionskriterier var att
artiklarna skulle vara publicerade på engelska eller svenska samt av kvalitativ eller kvantitativ
ansats och deltagarna i studierna skulle vara över 18 år samt ha genomgått en elektiv
koronarangiografi eller PCI. Översiktsartiklar exkluderades samt om artikeln handlade om
patienter som hade genomgått en akut koronarangiografi eller PCI. Det sattes inte någon
tidsbegränsning för när artiklarna var publicerade.
Som sökord vid den egentliga sökningen användes anxiety, fear, coronary angiography,
percutaneous coronary intervention och cardiac catheterization. Dessa sökord valdes efter
granskning av abstrakt och nyckelord från flera artiklar som hittades vid den inledande
sökningen. Varje databas har sin egen ämnesordslista som ofta benämns thesaurus. För att
kunna söka artiklar med korrekta söktermer kontrolleras det om ordet finns i respektive
databasens thesaurus och hur ordet är definierat där. Olika thesaurus kan ha olika
benämningar på samma ord. Cinahls ämnesordlista är Cinahl Headings och hos PubMed finns
Medical Subject Headings, MeSH- termer. För att ringa in så mycket relevant litteratur som
möjligt samt att rikta sökningen till ett avgränsat område användes det booleska söktermen
AND (Willman, Stolz & Bahtsevani, 2011, s. 69-72).
För att hitta artiklar som var relevanta utifrån syftet analyserades sökningens träfflistor i två
steg (Östlundh, 2012, s. 73-74). Vid första steget lästes artiklarnas titlar igenom och vid andra
steget lästes de intressanta artiklarnas abstrakt igenom om det var tillgängligt. Träfflistor med
100 eller färre träffar lästes igenom. Det utfördes även en manuell sökning som innebar att
referenslistor i intressanta artiklar samt förslag från sökmotorer granskades. Med hjälp av en
9
manuell sökning kan ytterligare relevanta artiklar hittas (Karlsson, 2012, s. 102). Resultaten
av sökningen i databasen PubMed och den manuella sökningen presenteras i tabell 1.
Tabell 1 Översikt av litteratursökningen
Syfte med sökning: Patientupplevelser av ångest och rädsla inför koronarangiografi och PCI
Sökning i PubMed 2014-11-17
Söknr.
*)
Söktermer
Antal träffar
Antal valda
1
MeSH
Anxiety
56 110
2
MeSH
Fear
25 708
3
MeSH
Coronary Angiography
49 166
4
MeSH
Percutaneous Coronary Intervention
36 748
5
MeSH
Cardiac Catheterization
62 901
6
1 AND 3
53
4
7
1 AND 4
52
4
8
1 AND 5
82
9
2 AND 3
19
1
10
2 AND 4
4
11
2 AND 5
11
2
Manuell sökning
2
*MeSH – MeSH- termer i databasen PubMed
Sökningen i Cinahl visade inga nya relevanta artiklar som inte redan hade hittats via PubMed
därmed presenteras inte den sökningen i tabellen. 13 artiklar som mötte inklusions- och
exklusionskriterierna valdes för vidare granskning. 11 av dessa artiklar hittades via sökningen
i PubMed och två hittades via den manuella sökningen. 7 studier var av kvantitativ metod, 4
var av kvalitativ metod och 2 studier hade använt sig av både kvantitativ och kvalitativ metod.
Efter en översiktlig genomläsning av artiklarna exkluderades det 2 artiklar då dess resultat
inte svarade på studiens syfte.
Kvalitetsgranskning
För att säkerställa att de valda artiklarna var av god vetenskaplig kvalité granskades de enligt
ett granskningsprotokoll för kvalitativa respektive kvantitativa studier från Willman et al.
(2011). Granskningsprotokollen ska modifieras och anpassas för varje
litteratursammanställning för att få en mer korrekt bedömning av artiklarnas kvalité (Willman
et al., 2011, s. 108). Granskningsprotokollet för kvalitativa studier användes som den är.
Protokollet för granskning av kvantitativa studier modifierades så att frågor om blindning
samt frågan om likvärdiga grupper vid start utelämnades.
10
Utifrån protokollet klassificerades studierna att erhålla hög, medel eller låg kvalité. Frågorna i
granskningsprotokollet svarades med ja, ett positivt svar, med nej, ett negativt svar eller med
vet ej, ett inadekvat svar. Ett positivt svar gav ett (1) poäng och ett negativt eller inadekvat
svar gav noll (0) poäng. Därefter räknades poängen ihop och totalsumman räknades om till
procent. Med hjälp av procenttalen uppskattades varje studiens kvalité så att studier med 80100% fick kvalitetsgraden hög, studier med 70-79% fick graden medel och studier med 6069% fick graden låg (Willman et al., 2006, s. 96). Endast studier med hög eller medel kvalité
inkluderades i denna studie för att öka tillförlitligheten. Granskningen gjordes av båda
författare var för sig för att säkerställa granskningens objektivitet och sedan jämfördes
resultaten sinsemellan.
Samtliga 11 studier som kvalitetsgranskades erhöll minst medel kvalité därmed valdes alla
dessa artiklar till analys. 6 av artiklarna var kvantitativa studier, 3 var kvalitativa studier samt
det fanns 2 studier som hade använt sig av både kvantitativa och kvalitativa ansatser. Översikt
över de valda artiklarna samt dess kvalitetsgradering finns presenterat i tabell 2.
Tabell 2. Översikt över analyserade artiklar samt dess kvalitetsgradering (n=11)
Författare
(År)
Land
Typ av
studie
Deltagare
(bortfall)
Metod
Datainsamling
Huvudfynd
Kvalitet
Astin,
Jones &
Thompson
(2005)
Australien
Kvantitativ.
140 (23)
Deskriptiv,
longitudinell
studie.
En tidigare myokardinfarkt
orsakade mer
ångestbenägenhet innan
proceduren jämfört med de
som inte hade haft det.
Andra sociodemografiska
faktorer påverkade inte
övergående ångest.
Medel
Beckerman,
Grossman &
Marquez
(1995)
USA
Kvalitativ.
Rädsla för det okända,
procedurens resultat och hur
det skulle påverka deras
framtid. Även en rädsla för
att förlora kontrollen över
det fysiska och det psykiska.
Medel
Caldwell,
Arthur,
Natarajan &
Anand
(2007)
Kanada
Kvalitativ.
Kvinnor uttryckte mer rädsla
än män. Rädsla för både
kvinnor och män orsakades
av brist på kontroll relaterad
till fysiska och psykiska
aspekter; osäkerhet om
framtiden och eventuella
medicinska komplikationer.
Hög
75 män och
25 kvinnor.
Enkätstudie.
10
Endast
manliga
deltagare.
Deskriptiv,
fenomenologisk
metod.
Intervju med
öppna frågor.
20
Grounded theory.
10 män och
10 kvinnor.
Semistrukturerad
intervju.
11
Forts. Tabell 2. Översikt över analyserade artiklar samt dess kvalitetsgradering (n=11)
Författare
(År)
Land
Typ av
studie
Deltagare
(bortfall)
Metod
Datainsamling
Huvudfynd
Kvalitet
de JongWatt &
Arthur
(2004)
Kanada
Kvantitativ
och
kvalitativ.
40 (92)
Prospektiv
kohortstudie.
Fyra teman relaterade till
ångesten identifierades;
bröstsmärtor, den
kommande proceduren,
förlusten av fysisk
förmåga och ångest
förknippad med
osäkerhet.
Medel
(Kvantitativ)
Surveyundersökning.
Största orsaken till ångest
var osäkerhet över
procedurens resultat.
Patienter hade mer ångest
om de tog medicin mot
ångest eller depression
eller var väldigt oroliga
över procedurens resultat.
Medel
378 (122)
Prospektiv studie.
280 män
och 98
kvinnor.
Enkätstudie.
Rädslans intensitet berodde Medel
på orsaken till rädslan. Mest
intensiv rädsla orsakades av
att patienten eventuellt
skulle behöva genomgå
en CABG. Signifikanta
samband hittades mellan
orsaken till rädsla och
patienternas
sociodemografiska faktorer.
220 (158)
Prospektiv studie.
166 män
och 54
kvinnor.
Enkätstudie.
11
Grounded theory.
8 män och
3 kvinnor.
Semistrukturerad
intervju.
27 män och
13 kvinnor.
Enkätstudie.
Hermeneutisk
fenomenologi.
Medel
(Kvalitativ)
Semistrukturerad
intervju.
Gallagher,
Trotter &
Donoghue
(2010)
Australien
Kvantitativ.
Heikkilä,
Paunonen,
Laippala &
Virtanen
(1999a)
Finland
Kvantitativ.
Heikkilä,
Paunonen,
Virtanen &
Laippala
(1999b)
Finland
Kvantitativ.
Higgins,
Dunn &
Theobald
(2001)
Australia
Kvalitativ.
159 (3)
114 män och
45 kvinnor.
Kvinnor upplevde i
genomsnitt mer
signifikant intensiv rädsla
och mer ångest än
männen. Mest intensiv
rädsla för både män och
kvinnor orsakades av
risken för en eventuell
CABG och ovissheten om
sjukdomen.
Medel
Rädsla för det okända och
en eventuell livshotande
skada på det vitala
organet orsakade ångest.
Även deltagare som hade
tidigare erfarenhet av
kranskärlskirurgi eller
PCI upplevde någon grad
av ångest över det okända
och eventuella
livshotande konsekvenser.
Medel
12
Forts. Tabell 2. Översikt över analyserade artiklar samt dess kvalitetsgradering (n=11)
Författare
(År)
Land
Typ av
studie
Deltagare
(bortfall)
Metod
Datainsamling
Huvudfynd
Kvalitet
Lenzen,
Gamel &
Immink
(2002)
Nederländerna
Kvantitativ
och
kvalitativ.
86 (10)
Tvärsnittsstudie.
Medel
(Kvantitativ)
61 män och
25 kvinnor.
Enkätstudie.
Statistisk signifikant
skillnad mellan de två
grupperna hittades inte.
Det visades dock en
tendens att de som skulle
genomgå interventionen
igen upplevde mer ångest
jämfört med de som skulle
genomgå interventionen
för första gången.
Grounded theory.
Semistrukturerad
intervju.
Trotter,
Gallagher &
Donoghue
(2011)
Australien
Kvantitativ.
Uzun, Vural,
Uzun &
Yokusoglu
(2008)
Turkiet
Kvantitativ.
100 (15)
Deskriptiv,
prospektiv design.
80 män och
20 kvinnor.
Enkätstudie.
88 (12)
Tvärsnittsstudie.
49 män och
39 kvinnor.
Enkätstudie.
Medel
(Kvalitativ)
De största orsakerna till
Medel
ångest före PCI var
ovissheten om ingreppets
resultat samt att de
möjligen skulle behöva
göra CABG. De deltagare
som hade mer ångest innan
proceduren var de som tog
mediciner mot ångest och
depression.
Det fanns en signifikant
relation mellan patientens
generella
ångestbenägenhet och
övergående ångesten.
Ångestbenägenheten var
högre hos kvinnor,
patienter utan tidigare
hjärtkateterisering,
överviktiga och de som
inte hade fått information
om vad kommer att hända
efter ingreppet.
Medel
Dataanalys
Studiernas resultat analyserades enligt en allmän litteraturöversikt där syftet är att skapa en
översikt över det valda området genom att beskriva resultaten. Studierna läses igenom flera
gånger för att kunna förstå innehåll och sammanhang. Därefter söks det efter likheter och
skillnader i studiernas syfte, metod och resultat. Till sist görs det en beskrivande
sammanställning av resultatinnehållet (Friberg, 2012, s. 140-141).
De valda artiklarna lästes igenom flera gånger av båda författare för att få en uppfattning om
varje artikelns innehåll och helhet. De meningar eller resultat i tabeller som motsvarade denna
13
studies syfte underströks och dokumenterades. Text från artiklarna översattes noggrant från
engelska till svenska med hjälp av lexikon för att säkerställa att textens innehåll inte
förändrades. Båda författare gjorde sin egen sammanfattning av samtliga artiklars innehåll
och dess resultat i respektive översiktstabell. Med hjälp av en översiktstabell kan det säkras att
det som är väsentligt i respektive studie uppfattas korrekt och blir dokumenterat (Friberg,
2012, s. 140). Sammanfattningarna samlades ihop för att kontrollera om båda författare hade
uppfattat och tolkat artiklarnas innehåll lika samt att texterna hade blivit översatta på liknande
sätt. Efter kontrollen sammanställdes båda författarnas sammanfattningar till en ny
översiktstabell över de valda artiklarnas övergripande innehåll och resultat. Därefter
granskades artiklarnas innehåll med avseende på vilka likheter och skillnader i syfte, metod
och analys det fanns mellan studierna.
Sedan sorterades materialet utifrån resultatens likheter och skillnader. Enligt Friberg (2012, s.
141) ska det tas hänsyn till att resultatet från kvalitativa respektive kvantitativa studier
presenteras på olika sätt. Vid kvalitativa studier presenteras resultatet som teman eller
kategorier medan i kvantitativa studier presenteras resultatet utifrån statistiska beräkningar
som gjorts. Därmed går det inte att göra linjära jämförelser mellan resultat som är av olika art.
Innehållet från samtliga artiklarnas resultat som handlade om samma sak sorterades i grupper
under lämpliga rubriker. Analyserade studiernas resultat granskades av båda författare ännu
en gång för att vidare säkerställa att resultatet var korrekt uppfattat. Efter granskningen av
samtliga artiklars resultat identifierades fem kategorier som beskriver faktorer som påverkar
patienterna upplevelser av ångest och rädsla inför en koronarangiografi med eller utan PCI.
Etiska överväganden
Forskningsstudier som görs på människor ska erhålla ett etiskt tillstånd för att kunna undvika
att människor utnyttjas, skadas eller såras (Kjellström, 2012, s. 71). Enligt
Helsingforsdeklarationen (2013) väger patientens intressen och välfärd tyngre än samhällets
och forskningens behov. Etiska lagar, föreskrifter och normer i forskarnas eget land och
internationella lagar måste beaktas när en forskning ska genomföras. När en person tillfrågas
att medverka i en forskningsstudie måste information om studiens upplägg ges som till
exempel syftet med studien, metoder och möjliga risker. Ett informerat samtycke från
deltagare i forskningsstudie ska erhållas. Det innebär att deltagaren ska kunna frivilligt fatta
besluten om att medverka i studien och deltagaren har rätt att avbryta deltagandet under en
14
pågående studie. Forskaren ska även kontrollera att deltagaren har förstått all information som
gets. Alla möjliga åtgärder ska vidtas för att skydda forskningsdeltagarnas personuppgifter.
Det har inte ansökts något etiskt tillstånd till denna studie då den utförs som en litteraturstudie
därmed det inte görs något forskning direkt på människor (Vetenskapsrådet, 2014). Forskarna
vid denna studie eftersträvade att ta med endast studier som hade fått ett etiskt tillstånd. Alla
studier förutom en som valdes till denna litteraturöversikt hade erhållit sig ett etiskt tillstånd.
Den studien som inte hade gjort det hade dock erhållit en skriftligt och muntligt informerat
samtycke från deltagare i sin studie. Forskarna i denna studie ansåg att detta kvalificerades
som etisk övervägning.
Resultat
Analysen av 11 artiklar resulterade i fem kategorier som redovisas i tabell 3 och i brödtext.
Tabell 3 Översikt över resultatkategorier
Kategorier
Sociodemografiska faktorer
Tidigare erfarenhet av koronarangiografi eller PCI
Informationens påverkan på upplevelsen av ångest och rädsla
Upplevelsen av ångest och rädsla relaterade till undersökningssituationen
Ångest och rädsla relaterade till undersökningens påverkan på patientens vardagliga liv och
framtid
Sociodemografiska faktorer
Åtta av de elva artiklarna svarade på sociodemografiska faktorers påverkan på förekomsten av
ångest eller rädsla inför en koronarangiografi eller PCI. En var kvalitativ (Caldwell et al,
2007), sex var kvantitativa (Astin et al., 2005; Gallagher et al., 2010; Heikkilä et al., 1999a;
Heikkilä et al., 1999b; Trotter et al., 2011; Uzun et al., 2008) och en av artiklarna använde sig
av kvalitativ och kvantitativ metod (Lenzen et al., 2002).
Patientens kön kan påverka förekomsten av ångest eller rädsla innan koronarangiografi eller
PCI. I studier av Caldwell et al. (2007) och Lenzen et al. (2002) framkommer det att kvinnor
15
uttrycker generellt mer rädsla inför interventionen än männen. Uzun et al. (2008) visar att
ångestbenägenheten är högre hos kvinnor än männen och även ökad övergående ångest
förknippas med det kvinnliga könet men denna skillnad är inte statistiskt signifikant. Enligt
Heikkilä et al. (1999a) upplever kvinnor genomsnittligt mer ångest och mer intensiv rädsla än
männen före koronarangiografi. I studien av Astin et al. (2005) framkommer det att könet inte
har någon påverkan på ångestbenägenheten eller övergående ångest relaterade till den
kommande interventionen.
Astin et al. (2005) hade även utrett om sociodemografiska variabler som civiltillstånd eller
tidigare akut myokardinfarkt är relaterade till ångestbenägenheten eller förekomsten av
övergående ångest. Resultatet visar att endast erfarenheten av en tidigare akut myokardinfarkt
orsakar ökad benägenhet att uppleva ångest. I studien av Caldwell et al. (2007) beskriver en
man att han upplever ökad rädsla för hjärtkateteriseringen eftersom han redan tidigare hade
drabbats av en hjärtinfarkt.
Åldern hos patienter som ska genomgå en koronarangiografi kan ha betydelse i upplevelsen
av rädsla. Det framkommer i studien av Heikkilä et al. (1999a) att yngre patienter (< 45 år)
upplever mer rädsla än äldre åldersgrupper. Detta är dock relaterad till specifika orsaker
bakom rädslan. Heikkilä et al. (1999b) visar i sin studie att om patienten tillhör en yngre
patientgrupp, är det en signifikant bidragande faktor för högre nivåer av övergående ångest
och mer intensiv rädsla.
Patientens kroppsbyggnad kan vara av betydelse för upplevelser av ångest eller rädsla inför en
koronarangiografi. Enligt Uzun et al. (2008) har överviktiga patienter ökat ångestbenägenhet
inför en koronarangiografi. I studien av Caldwell et al. 2007 beskriver överviktiga patienter
att deras vikt orsakar en ökad upplevelse av rädsla innan interventionen.
Om patienten upplever ångest generellt kan det innebära att denne upplever mer ångest
relaterad till koronarangiografi. Uzun et al. (2007) beskriver att patienter som är mer
ångestbenägna även mer övergående ångest innan en hjärtkateterisering. Gallagher et al.
(2010) och Trotter et al. (2011) visar i sina studier att patienter som medicineras för ångest
eller depression har större benägenhet att uppleva ångest inför koronarangiografi och PCI än
patienter som inte behöver läkemedel mot ångest eller depression. Medicineringen berodde
inte på någon psykisk sjukdom eftersom dessa patienter exkluderades från studierna.
16
Tidigare erfarenhet av koronarangiografi eller PCI
I fyra artiklar av elva var det utrett om tidigare genomgått koronarangiografi eller PCI har
påverkan på upplevelsen av ångest eller rädsla då patienten ska göra undersökningen eller
interventionen igen. Bland dessa var en kvalitativ studie (Higgins et al. 2001) och tre
kvantitativa studier (Heikkilä et al., 1999b; Lenzen et al. 2002; Uzun et al., 2008).
Lenzen et al. (2002) undersökte om det fanns skillnader i ångest hos patienter som ska
genomgå ett perkutant transluminal koronarangioplastik (PTCA) för första gången jämfört
med patienter som har tidigare erfarenhet av ingreppet. Resultatet visar att de som hade
tidigare erfarenhet av interventionen upplevde något mer ångest. Skillnaden är inte statistisk
signifikant men Lenzen et al. (2002) anser att resultaten kan vara kliniskt relevant. Heikkilä et
al. (1999b) visar att patienter som skulle genomgå en koronarangiografi och hade tidigare
erfarenhet av undersökningen upplever signifikant högre nivåer av ångest än patienter utan
tidigare erfarenhet av undersökningen. I studien av Higgins et al. (2001) uttrycker patienter
som hade tidigare erfarenhet av koronarangioplastik eller kranskärlskirurgi att de upplever
ångest inför koroanrangioplastiken men det framkommer inte om de upplever det mer än de
som ska genomgå ingreppet för första gången. Enligt Uzun et al. (2008) är
ångestbenägenheten högre hos patienter utan tidigare erfarenhet av hjärtkateterisering.
Informationens påverkan på upplevelsen av ångest och rädsla
Hur erhållen information om undersökningen påverkar ångest eller rädsla hos patienter var
undersökt vid en kvalitativ (Caldwell et al., 2007) och en kvantitativ studie (Uzun et al.,
2008). Uzun et al. (2008) visar att patienter som inte hade fått information om vad som
kommer att hända efter undersökningen har ökat ångestbenägenhet före undersökningen.
Enligt samma studie förekommer högre nivåer av övergående ångest både hos patienter som
hade fått information om vad kommer att hända efter undersökningen och hos patienter som
inte hade fått information om det. I studien av Caldwell et al. (2007) framkommer det att
patienter som hade sökt information om den kommande undersökningen ansåg att
undersökningen kommer att vara en rutinprocedur. Trots denna uppfattning så uttrycker
patienterna rädsla relaterad till undersökningen.
Upplevelsen av ångest och rädsla relaterade till undersökningssituationen
I två av de kvalitativa studierna (Beckerman et al., 1995; Caldwell et al., 2007) och fem av de
kvantitativa studierna (de Jong-Watt & Arthur, 2004; Gallagher et al., 2010; Heikkilä et al.,
17
1999a; Heikkilä et al., 1999b; Uzun et al., 2008) kommer det fram att det finns olika orsaker
relaterade till själva undersökningssituationen som patienter känner ångest eller rädsla för.
Två studier (Caldwell et al., 2007; de Jong- Watt & Arthur, 2004) visar att patienterna känner
ångest över eventuella medicinska komplikationer. Enligt Caldwell et al. (2007) och de JongWatt och Arthur (2004) känner patienterna ångest över att de kan dö under proceduren och att
de kan få en hjärtinfarkt. I studien av Caldwell et al. (2007) beskriver en patient som tidigare
hade haft en hjärtinfarkt en rädsla över att få det igen i samband med undersökningen
eftersom denne hade hört att kontrastmedel kan orsaka hjärtinfarkt. I samma studie uttrycker
patienter att de är rädda för att få en allergisk reaktion av kontrastmedlet. I tre studier
(Caldwell et al. 2007; de Jong-Watt & Arthur, 2004; Gallagher et al., 2009) framgår det att
patienterna är rädda för att uppleva smärta och obehag under proceduren.
Det framkommer i två studier (Beckerman et al., 1995; Caldwell et al., 2007) att inför en
koronarangiografi eller PCI upplever patienter rädsla över att eventuellt förlora kontrollen
över sina psykiska och fysiska förmågor. Caldwell et al. (2007) säger att rädslan relaterad till
fysiska aspekter förknippas med att patienterna känner sig osäkra över om de kan bibehålla
den liggande positionen en längre tid. I samma studie beskriver vissa patienter, i synnerhet
kvinnliga patienter, att de är rädda över att de skulle ha minskad kontroll över sin kropp under
undersökningen då de ligger vakna. Andra ämnen som är relaterade till rädslan för förlusten
av kontroll över egen kropp är att bli blottad, att någon ”gör arbete” på de och att bli
inkontinent (Caldwell et al., 2007). I studien av Beckerman et al. (1995) där endast manliga
patienter intervjuades uttrycker patienterna att de är rädda för att börja kräkas under
undersökningen. Caldwell et al. (2007) belyser att patienter, fler kvinnliga än manliga, känner
rädsla över hur de skulle reagera om de förlorar kontrollen av sig själv under proceduren som
innebär rädsla för att börja hyperventilera, känna sig klaustrofobisk eller att ”flippa ut”.
Beckerman et al. (1995) beskriver att patienter är rädda över att de skulle tappa kontrollen
över sin psykiska stabilitet i fall det skulle hittas något i hjärtat vid undersökningen.
I studien av Caldwell et al. (2007) beskriver två kvinnor att de är rädda över att tyngden från
deras bröst kan komma att orsaka andningsvårigheter. Patienter som har en kronisk obstruktiv
lungsjukdom har också en rädsla för att få andningssvårigheter i samband med
undersökningen. I samma studie beskriver en överviktig kvinna att tanken om artärpunktering
i ljumsken ökar rädslan relaterat till sin vikt ännu mer då läkaren skulle behöva flytta bort
18
flera lager av fett för att komma åt artären. Patienter i studien av Beckerman et al. (1995)
beskriver en rädsla över att bli lämnat ensam efter undersökningen. I studien av Heikkilä et al.
(1999b) framkommer det att patienterna har en rädsla för att kunna ligga stilla i sängen efter
undersökningen och i en annan studie (Heikkilä et al., 1999a) uttrycker patienterna rädsla för
att ligga platt i sängen.
Ångest och rädsla relaterade till undersökningens påverkan på patientens vardagliga liv
och framtid
I åtta av de elva analyserade artiklarna framkommer det att patienter upplever ångest eller
rädsla som är relaterad till hur den kommande undersökningen eller interventionen kan
påverka patientens vardagliga liv och framtid. Av dessa var det tre kvalitativa (Beckerman et
al., 1995; Caldwell et al., 2007; Higgins et al., 2001) och fem kvantitativa studier (de JongWatt & Arthur, 2004; Gallagher et al., 2010; Heikkilä et al., 1999a; Heikkilä et al., 1999b;
Trotter et al., 2011).
Studierna av Beckerman et al. (1995), Caldwell et al. (2007) och Higgins et al. (2001) visar
att patienterna upplever rädsla över det okända. I tre studier (Beckerman et al., 1995; Caldwell
et al., 2007; de Jong-Watt & Arthur; 2004) uttrycker patienter rädsla över hur undersökningen
eller interventionen kommer att påverka deras framtid. Patienterna känner rädsla eller ångest
över undersökningens eller interventionens resultat (Beckerman et al., 1995; de Jong-Watt &
Arthur, 2004; Gallagher et al., 2010; Heikkilä et al., 1999a; Heikkilä et al., 1999b; Trotter et
al., 2011).
I studien av Higgins et al. (2001) beskriver patienterna att de är rädda över att få en möjlig
livshotande skada på det vitala organet i samband med interventionen. Patienterna uttrycker
en generell rädsla över att kunna dö och de känner också en ovisshet över hjärtsjukdomen
(Heikkilä et al., 1999a; Heikkilä et al., 1999b). Det framkommer i flera studier (de Jong-Watt
& Arthur, 2004; Heikkilä et al., 1999a; Heikkilä et al., 1999b; Trotter et al., 2011) att
patienterna är rädda över att de eventuellt skulle behöva genomgå en CABG om resultatet av
koronarangiografin skulle visa sådant som inte kunde sedan vid samma tillfälle åtgärdas med
PCI.
Det finns skillnader mellan kvinnor och män i vad som orsakar ångest eller rädsla relaterade
till undersökningens påverkan på sina vardagliga liv och framtiden. I studien av Caldwell et
19
al. (2007) framgår att kvinnorna har en rädsla över att deras möjligheter att kunna ta hand om
familjen och hemmet efter proceduren påverkas. I studien av Heikkilä et al. (1999b) är
männen mer rädda över att få sexuella problem än kvinnorna. Det finns även specifika orsaker
som yngre patienter känner ökad rädsla för jämfört med äldre patienter. Enligt Heikkilä et al.
(1999a) upplever patienter under 45 år mer rädsla för döden, undersökningen, smärta och
undersökningens resultat än andra åldersgrupper.
Diskussion
Metoddiskussion
En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2012) användes för att kunna på ett strukturerat
sätt göra en överskådlig beskrivande sammanfattning av informationen som finns inom ett
valt problemområde. Dessutom tillåter metoden att både kvalitativa och kvantitativa artiklar
kunde inkluderas i litteraturöversikten. Friberg (2012, s. 134-135) skriver att det finns kritik
mot den allmänna litteraturöversikten. Risken är att författaren väljer ut information som
stödjer den egna synpunkten eftersom det kan finnas begränsad forskning inom
problemområdet. Därför måste författaren ha ett kritiskt förhållningssätt när urvalet av
studierna görs (ibid.). Författarna vid denna studie valde ut till analysen alla studier som
motsvarade syftet och mötte inklusions- och exklusionskriterierna oavsett vilket resultat
studierna hade kommit fram till.
Syftet till studien tydliggjordes med hjälp av den inledande sökningen som visade att
upplevelsen av ångest och rädsla hos patienter som ska genomgå en koronarangiografi ger
fysiska symtom som i sin tur kan påverka undersökningen och dess resultat negativt. Detta
var författarna i denna studie inte insatta i och därmed väcktes intresset för att fördjupa sig i
ämnet. Enligt Örnberg och Andersson (2012) ska röntgensjuksköterskan införa ny kunskap
och därmed bidra till en bättre vård.
Den inledande sökningen var till hjälp för att bestämma inklusions- och exklusionskriterierna.
Vid den framkom det att de mest relevanta artiklarna var gjorda under de senaste 25 åren.
Därmed sattes det inte någon tidsbegränsning för när artiklarna var publicerade då denna
litteraturöversikt handlar om människornas upplevelser som författarna inte anser ha ändrats
så mycket under de senaste decennierna. Detta styrks av Lundén, Bengtson och Lundgren
20
(2006) som menar i sin studie att patienternas upplevelser av koronarangiografi och PCI hade
inte förändrats mellan 1997 och 2006.
Studier som forskade om ångest, rädsla eller båda inkluderades eftersom den inledande
sökningen visade att vissa studier hade forskat endast på ångest eller rädsla hos patienter
medan vissa studier inte skiljer dessa åt. Likadant inkluderades studier som handlade om
endast koronarangiografi, PCI eller båda då några studier hade gjorts på patienter som skulle
genomgå en koronarangiografi eller PCI medan vissa studier inkluderade båda. I flera studier
som analyserades för denna studie var ångest eller rädsla mätt hos patienter vid olika
tidpunkter kring koronarangiografi eller PCI. Till denna studie har tagits med endast
mätresultat och kvalitativ data som beskriver patienternas upplevelser före proceduren. Denna
begränsning gjordes av den orsaken att författarna upplevde att för röntgensjuksköterskan är
information om patientens sinnestillstånd före undersökningen mer användbar med tanke på
planeringen av omvårdnaden.
Eftersom litteraturöversikten skulle undersöka patienters upplevelser är kvalitativa studier
bättre på att förklara upplevda fenomen (Friberg, 2012, s. 121). De kvantitativa studierna som
hittades gav också svar på det som skulle beskrivas därför inkluderades båda metoderna.
Enligt Polit och Beck (2012, s. 604-607) kompletterar de olika studiemetoderna varandra
genom att ge en mer fullständig bild över det fenomen som studeras. Kvantitativa studier
påvisar hur olika variabler är systematiskt relaterade med varandra men ger ingen djupare
förståelse till varför. Kvalitativa studier kompletterar kvantitativa genom att ge en djupare
förståelse för fenomenet. Dessutom ökar resultatets validitet om flera olika metoder kommer
fram till samma slutsats (ibid.).
Litteratursökningarna gjordes i internetdatabaserna Cinahl och PubMed. Dessa databaser
ansågs vara passande då Cinahl är en databas som är inriktad mot omvårdnadsvetenskapliga
studier och PubMed som är en sökmotor för den primära databasen MEDLINE, innehåller
studier gjorda inom bland annat omvårdnad och medicin (Karlsson, 2012, s. 104-106).
Författarna valde sökord som hade med ämnet att göra för att kunna hitta relevanta artiklar.
Karlsson (2012, s. 108-109) belyser vikten av att fastställa bra sökord som beskiver ämnet
bäst för att kunna hitta bra artiklar som svarar på syftet. Sökningarna i Cinahl och PubMed
visade liknande resultat trots flera olika sökordskombinationer. Författarna gjorde även en
21
omfattande manuell sökning. Efter dessa upplevde författarna att de mest relevanta artiklarna
utifrån syftet hade hittats och beslöt att inte söka i flera databaser.
De olika artiklarna granskades enligt respektive granskningsprotokoll för kvantitativ och
kvalitativstudie. Författarna modifierade granskningsprotokollet för den kvantitativa metoden.
Enligt Willman et al. (2011, s. 108) ska granskningsprotokollen anpassas och modifieras vid
varje ny litteratursammanställning. Det läggs mer vikt på olika faktorer vid granskningar av
studier gjorda med olika studiemetoder. Vid kvalitetsgranskning av randomiserade
kontrollerade studier är det viktigt att ta hänsyn till randomisering, powerberäkning, blindning
och bortfall medan vid granskning av kohort- och observationsstudier är dessa inte lika
betydelsefulla i bedömning av artikelns kvalité (Willman et al., 2011, s. 108-110). Eftersom
de kvantitativa studier som valdes för granskning i denna studie var observationsstudier,
utelämnades frågor om blinding. Även frågan ” Likvärdiga grupper vid start?” utelämnades då
de granskade studierna hade endast en urvalsgrupp i sina studier. Författarna anser att
granskningen är trovärdig eftersom protokollen har anpassats och frågorna som är viktigaste
vid aktuella studier har behållits.
En svaghet med denna litteraturstudie är att endast 11 artiklar ingick i analysen. Enligt
Willman et al. (2011, s. 110) ökar studieresultatens trovärdighet desto fler studier som ingår i
sammanställningens resultat. Men enligt Friberg (2012, s. 126) är det bättre att analysera färre
artiklar grundligt inom det valda området än att analysera ett större antal artiklar inom ett
bredare område. En annan svaghet kan vara att i analysen valdes det med studier från två
forskargrupper som respektive hade gjort två olika studier. Studierna valdes med till analysen
trots samma forskargrupp eftersom studierna hade olika syften. Resultaten från studierna var
dels likadana men tillförde även ytterligare relevant information.
Studierna som ingick i litteraturstudien var utförda i Australien, USA, Kanada, Finland,
Nederländerna och Turkiet. Enligt Willman et al. (2011, s. 110) kan trovärdigheten av
resultaten från litteraturöversikten öka om resultat från olika länder är liknande. Författarna
bedömer att resultatet kan generaliseras till Sverige eftersom det kom fram i de analyserade
studierna att koronarangiografi och PCI utförs likadant i alla inkluderade länderna.
Samtliga artiklar som ingick i analysen var skrivna på engelska. Dessa översattes till svenska
med hjälp av lexikon för att säkerställa att innehållet av den ursprungliga texten bibehölls. För
22
vissa ord var det svårt att hitta ett motsvarande svenskt ord. Författarna diskuterade
tillsammans ordets innebörd samt sammanhanget det förekom i, därigenom kunde en
definition på svenska hittas. Polit och Beck (2012, s. 371-372) menar att vid översättning är
det viktigare att bevara det ursprungliga ordets innehåll än den exakta översättningen.
Författarna granskade artiklarna separat för att resultatet skulle bli trovärdigt. Båda författarna
gjorde sammanfattningar som sedan jämfördes för att verifiera om innehållet hade uppfattas
likadant. Polit och Beck (2012, s. 585-593) skriver att risken för felaktiga uppfattningar av
innehållet minskar om fler författare granskar studierna.
Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap från utförda
forskningsstudier vilka beskriver faktorer som påverkar patienternas upplevelser av ångest
och rädsla inför en koronarangiografi med eller utan en PCI. Vid resultatanalys identifierades
fem kategorier som beskriver bakomliggande orsaker till upplevelsen av ångest och rädsla.
Patienternas sociodemografiska egenskaper, eventuell tidigare erfarenhet av
koronarangiografi eller PCI samt erhållen information om den kommande undersökningen
eller interventionen har betydelse för patientens upplevelse av ångest och rädsla inför en
koronarangiografi eller PCI. Själva undersökningssituationen samt undersökningens
eventuella påverkan på patientens vardagliga liv och framtid är ytterligare faktorer som
påverkar förekomsten av ångest och rädsla innan undersökningen eller interventionen.
Fyra av fem studier som hade utrett om patientens kön påverkar upplevelsen av ångest eller
rädsla inför en koronarangiografi eller PCI kom fram till att dessa förekommer mer hos
kvinnor. Detta är i enlighet med fynden av Koivula, Tarkka, Tarkka, Laippala och PaunonenIlmonen (2002) som visade att kvinnor uttryckte mer rädsla än män inför en CABG. En orsak
till resultaten kan vara att vid vissa kulturer är det socialt mer acceptabelt för kvinnor att
uttrycka känslor såsom ångest och rädsla. Samad et al. (2014) visar att det finns mätbara
skillnader mellan kvinnor och män som har en stabil ischemisk hjärtsjukdom gällande
psykologiska, kardiovaskulära och biologiska påverkan av psykisk stress. I deras studie kom
det fram att kvinnor uttrycker mer negativa känslor såsom ångest och har ökad mängd
trombocytproduktion orsakat av psykisk stress än män. Men samtidigt hade män mer
kardiovaskulär reaktivitet orsakat av psykisk stress. Författarna vid denna studie anser att
resultatet är intressant eftersom vid åtta av elva av de analyserade studierna var cirka 70-80 %
23
av deltagare i studierna män, men det var kvinnorna som uttryckte mer ångest eller rädsla.
Därmed tyder resultatet på att kvinnor kan behöva speciellt anpassad stöd vid
koronarangiografiundersökningar. Trots att flera studier visar att kvinnor har större
benägenhet att uppleva negativa känslor såsom ångest och rädsla ska männens upplevelser av
dessa inte undervärderas. Ångest och rädsla kan orsaka fysiska symtom hos båda könen som
kan leda till att undersökningens och interventionens förlopp och resultat påverkas negativt.
Resultatet visar att yngre patienter (< 45 år) har mer benägenhet att uppleva ångest inför en
koronaragiografi än äldre patienter. Krannich et al. (2007) visar i sin studie att yngre patienter
som ska genomgå en CABG upplever mer ångest än äldre patienter. Detta kan orsakas av att
äldre har blivit mer vana att tänka på sin egen dödlighet generellt än yngre patienter därmed
orsakar inte tanken om döden lika mycket ångest. Det nämns även att yngre räknar ett de har
flera år kvar att leva än de äldre och döden för en yngre patient skulle innebära en större
förlust (ibid.). Resultatet av denna studie tyder på att tidigare erfarenhet av koronarangiografi
eller PCI kan vara en orsak till att patienter upplever mer ångest eller rädsla. Enligt Lundén,
Lundgren, Persson och Lepp (2013) kan orsaken till varför de känner mer ångest bero på att
komplikationer uppstod under en tidigare intervention eller att den inte blev lyckad, vilket gör
att patienten är rädd att det ska hända igen. Författarna av denna studie anser att likadant som
för kvinnor kan det finnas behov för speciellt anpassad information om undersökningen eller
interventionen till även yngre patienter och till de patienter som ska genomgå undersökningen
eller interventionen igen.
I resultatet framkom det att patienter upplever ångest och rädsla relaterade till
undersökningssituationen. Costa (2001) visade i sin studie att patienter som låg vaken vid en
operation var rädda över att förlora kontrollen avseende både psykiska och fysiska aspekter. I
samma studie kom det fram att patienterna var rädda över att dö under operation. Att
sjuksköterskan var närvarande både fysiskt och emotionellt upplevdes som lugnande.
Information om vad som kan upplevas och kännas under undersökningen kan minska
patientens ångest och rädsla (Finesilver, 1980; Lyons & Fanshawe, 2002). Johansson, Nuutila,
Virtanen, Katajisto och Salanterä (2005) menar att patienter som är välinformerade om
undersökningen kan känna att de har mer kontroll över situationen som i sin tur ger en
minskad upplevelse av ångest före undersökningen. Evardsson, Sandman och Rasmussen
(2005) belyser att samtal med patienten om dennes intressen kan göra att patientens
uppmärksamhet riktas mot något annat än undersökningen. I samband med patientens
24
ankomst till undersökningsrummet är det viktigt att röntgensjuksköterskan noggrant förklarar
hur undersökningen kommer att gå till, visar hur miljön ser ut och informerar om möjligheter
till smärtlindring. Vidare kan röntgensjuksköterskan fråga patienten vad denne vet om
undersökningen och om det finns något speciellt som patienten är särskild fundersam över
(Laudicina & Wean, 2002).
Resultatet visar att patienterna känner rädsla och ångest för hur proceduren kan komma att
påverka dennes vardagliga liv och framtid. Även om röntgensjuksköterskan inte har hand om
omvårdnaden av patienten efter proceduren är det ändå bra att vara uppmärksam på detta.
Patienten kan uttrycka ångest och rädsla relaterad till undersökningens påverkan på dess liv
generellt innan eller under proceduren och röntgensjuksköterskan ska kunna ge emotionellt
stöd (Finesilver, 1980). Trots att eftervården inte faller i röntgensjuksköterskans
omvårdnadsområde kan denne ändå bidra till minskad känsla av ångest eller rädsla hos
patienten genom att informera om vad som kommer att gälla efter undersökningen. Som
exempel kan röntgensjuksköterskan förklara varför det är viktigt för patienten att ligga stilla
efter proceduren med avseende på risken med bland annat blödning. Därmed kan patienten
hjälpas att förstå och acceptera vikten av flera timmars sängläge efter undersökningen och
ångesten orsakad av detta kan eventuellt minskas.
När patienten anländer till angiografiundersökningsrummet är det viktigt att ha en bra
kommunikation mellan vårdpersonalen och patienten för att kunna minska ångesten och
rädslan (Laudicina & Wean, 2002; Lyons & Fanshawe, 2002). Vid en bra kommunikation
byggs det upp ett förtroende mellan röntgensjuksköterskan och patienten. Detta kan fås
genom att röntgensjuksköterskan informerar om undersökningen och besvarar patientens
frågor, vilket kan ge en känsla av trygghet och delaktighet. Röntgensjuksköterskan ska även
vara uppmärksam på det patienten uttrycker ickeverbalt eftersom det kan förmedla
information om patientens sinnestillstånd (Laudicina & Wean, 2002). Efter undersökningen
övergår omvårdnadsansvaret för patienten till en sjuksköterska från en vårdavdelning där
patienten ska observeras. Röntgensjuksköterskan ger information till sjuksköterskan om
patientens eventuella upplevelser av ångest eller rädsla gällande situationen och framtiden
(Boykins, 2014; Örnberg & Andersson, 2012). Därmed överförs patientens behov av mer stöd
vidare för att bidra till en fortsatt bra vård (Örnberg & Andersson, 2012).
25
Resultatet från den äldsta och den nyaste studie som ingick i denna litteraturöversikt visade att
patienterna uppgav samma orsaker som de kände ångest eller rädsla över inför
koronarangiografi eller PCI. Detta visar att ämnet är år efter år aktuellt för patienterna och det
finns behov för att uppdatera kunskaperna i ämnet genom att göra ny forskning. Heikkilä,
Paunonen, Laippala och Virtanen (1998) visade i sin studie att sjuksköterskor både
underskattade och överskattade patienternas rädslor relaterade till koronarangiografi. Orsaker
till detta kan vara dels patientens förnekelse om upplevelsen av rädsla eller att personalen inte
hade tid att prata om rädslor med patienten. Fysiska parametrar såsom puls eller blodtryck kan
vara dåliga indikatorer för att upptäcka ångest eller rädsla hos patienten inför en
koronarangiografi eftersom premecinering med lugnande läkemedel kan sänka dessa värden
(ibid.).
För att kunna göra en mer exakt och sanningsenlig bedömning av patientens upplevelse av
ångest eller rädsla kunde det behövas en enkel uppskattningsskala där patienten själv
uppskattar sin ångest eller rädsla inför en koronarangiografi med eller utan PCI. Vid
patientens ankomst till undersökningsrummet ger den medföljande sjuksköterskan
information om patientens hälsotillstånd till den mottagande röntgensjuksköterskan. En
uppskattningsskala om ångest eller rädsla kunde vara en del av den preoperativa rutinen.
Självuppskattningen kunde underlätta för röntgensjuksköterskan som tar emot
koronarangiografipatienten att snabbt få en mer fullständig bild över patientens hälsa och
således även över dennes omvårdnadsbehov.
Genom att ha identifierat faktorerna som ligger bakom ångesten och rädslan relaterad till
koronarangiografin, kan röntgensjuksköterskan genomföra omvårdnadsåtgärder som minskar
upplevelsen av dessa känslor. När ångesten reduceras hos patienten går proceduren snabbare
(Ghetti, 2013) vilket resulterar i att stråldosen till både patient och personal kan minskas
(Durham, 2012). Armstrong, Dixon, May och Patricolo (2014) skriver att när
röntgensjuksköterskan lyckas i minskning av ångesten hos patienten kan färre komplikationer
uppstå under proceduren. Detta gör att färre sjukvårdsinsatser behövs och därmed minskas
kostnaderna för sjukhuset (ibid.). Om ångesten minskas hos patienten innan proceduren har
denne mindre ångest efter (Gallagher & McKinley, 2009; Perski et al., 1998) vilket gör att
risken för symtom från sjukdomen minskar (Perski et al., 1998).
26
Slutsats
En djupare förståelse över de faktorer som påverkar upplevelsen av ångest och rädsla hos
koronararangiografipatienter möjliggör att röntgensjuksköterskan har bättre förutsättningar att
optimera sina omvårdnadshandlingar samt individanpassa informationen till varje patient
under det korta mötet med patienten vid dennes ankomst till undersökningsrummet. Resultat
från denna studie ger värdefull information som kan vara till hjälp i att utveckla
informationsstrategier till specifika patientgrupper. Eftersom resultatet visar att patienter
upplever ångest och rädsla som är relaterad till undersökningssituationen och eftervården samt
dess påverkan på deras liv och framtid, är det viktigt att röntgensjuksköterskan tar tiden att
informera patienten noggrant om vad undersökningen innebär, hur undersökningen kommer
att gå till och även om vad som förväntas av patienten. Patienten kan få en ökad upplevelse av
kontroll över situationen som kan minska upplevelsen av ångest eller rädsla. Om ångest och
rädsla hos patienten kan reduceras vid undersökningen, skulle dess resultat kunna bli mer
pålitlig och en eventuell intervention skulle bli mer lyckad. Minskad upplevelse av ångest och
rädsla kan göra att undersökningen utförs under kortare tid och stråldosen till patienten och
personalen skulle minskas. Även patientens upplevelse av ångest och rädsla efter
undersökningen skulle reduceras vilket ger patienten bättre förutsättningar att återhämta sig
snabbare och risken för komplikationer minskas. Detta skulle innebära en kortare
sjukhusvistelse för patienten och kostnaderna för samhället kan minskas. Vidare forskning
behövs för att utreda vilken typ av information är mest effektiv för att minska ångest och
rädsla hos alla patienter som ska genomgå en koronarangiografi med eller utan PCI, men även
hos specifika patientgrupper. Det finns även behov att utforska om en självuppskattningsskala
för patienter kan vara till hjälp i planeringen av omvårdnadsarbetet.
27
Referenser
Artiklar som ingår i resultatet är markerade med asterisk (*).
Andersson, B. T., Fridlund, B., Elgán, C., & Axelsson, Å. B. (2008). Radiographers' areas of
professional competence related to good nursing care. Scandinavian Journal Of Caring
Sciences, 22(3), 401-409. doi:10.1111/j.1471-6712.2007.00543.x
Armstrong, K., Dixon, S., May, S., & Patricolo, G. E. (2014). Anxiety reduction in patients
undergoing cardiac catheterization following massage and guided imagery. Complementary
Therapies in Clinical Practice, 20(4), 334-338. doi:10.1016/j.ctcp.2014.07.009
*Astin, F., Jones, K., & Thompson, D. R. (2005). Prevalence and patterns of anxiety and
depression in patients undergoing elective percutaneous transluminal coronary angioplasty.
Heart & Lung, 34(6), 393-401. doi:10.1016/j.hrtlng.2005.05.002
Ayers, D. (2002). Eye on diagnostics. Preparing a patient for cardiac catheterization. Nursing,
32(9), 82.
Bally, K., Campbell, D., Chesnick, K., & Tranmer, J. E. (2003). Effects of patient-controlled
music therapy during coronary angiography on procedural pain and anxiety distress
syndrome. Critical Care Nurse, 23(2), 50.
*Beckerman, A., Grossman, D., & Marquez, L. (1995). Cardiac catheterization: the patients'
perspective. Heart & Lung, 24(3), 213-219.
Boykins, D. (2014). Core Communication Competencies in Patient-Centered Care. ABNF
Journal, 25(2), 40-45.
Buffum, M. D., Sasso, C., Sands, L. P., Lanier, E., Yellen, M., & Hayes, A. (2006). A music
intervention to reduce anxiety before vascular angiography procedures. Journal of vascular
nursing, 24(3), 68-73. doi:10.1016/j.jvn.2006.04.001
*Caldwell, P. H., Arthur, H. M., Natarajan, M., & Anand, S. S. (2007). Fears and beliefs of
patients regarding cardiac catheterization. Social Science & Medicine, 65(5), 1038-1048.
doi:10.1016/j.socscimed.2007.04.010
Chandrasekar, B., Doucet, S., Bilodeau, L., Crepeau, J., deGuise, P., Gregoire, J., …
Pasternac, A. (2001). Complications of cardiac catheterization in the current era: a singlecenter experience. Catheterization and Cardiovascular Interventions, 52(3), 289-95.
Cines, D. B., Pollak, E. S., Buck, C. A., Loscalzo, J., Zimmerman, G. A., McEver, R. P., …
Stern, D. M. (1998). Endothelial cells in physiology and in the pathophysiology of vascular
disorders. Blood, 91(10), 3527-3561.
Costa, M. J. (2001). The lived perioperative experience of ambulatory surgery patients. AORN
Journal, 74(6), 874-881. doi:10.1016/S0001-2092(06)61505-6
*de Jong-Watt, W., & Arthur, H. (2004). Anxiety and health-related quality of life in patients
awaiting elective coronary angiography. Heart & Lung, 33(4), 237-248.
doi:10.1016/j.hrtlng.2004.03.006
28
Durham, K. A. (2012). Cardiac catheterization through the radial artery. The American
Journal of Nursing, 112(1), 49-56. doi:10.1097/01.NAJ.0000410370.81555.54.
Edvardsson, J. D., Sandman, P., & Rasmussen, B. H. (2005). Sensing an atmosphere of ease: a
tentative theory of supportive care settings. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 19(4),
344-353.
Finesilver, C. (1980). Reducing stress in patients having cardiac catheterization. American
Journal of Nursing, 80(10), 1805–1807.
Fontes, M. A. P., Xavier, C. H., Marins, F. R., Limborço-Filho, M., Vaz, G. C., MüllerRibeiro F. C. & Nalivaiko, E. (2014). Emotional stress and sympathetic activity: contribution
of dorsomedial hypothalamus to cardiac arrhythmias. Brain Research, 1554, 49-58.
doi:10.1016/j.brainres.2014.01.043.
Frazier, S. K., Moser, D. K., Riegel, B., McKinley, S., Blakely, W., Kim, K. A., & Garvin, B.
J. (2002). Critical care nurses' assessment of patients' anxiety: reliance on physiological and
behavioral parameters. American Journal Of Critical Care, 11(1), 57-64.
Friberg, F. (Red.). (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (2. rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Gallagher, R., & McKinley, S. (2009). Anxiety, depression and perceived control in patients
having coronary artery bypass grafts. Journal Of Advanced Nursing, 65(11), 2386-2396.
doi:10.1111/j.1365-2648.2009.05101.x
*Gallagher, R., Trotter, R., & Donoghue, J. (2010). Preprocedural concerns and anxiety
assessment in patients undergoing coronary angiography and percutaneous coronary
interventions. European Journal Of Cardiovascular Nursing, 9(1), 38-44.
doi:10.1016/j.ejcnurse.2009.001
Ghetti, C. M. (2013). Effect of music therapy with emotional-approach coping on
preprocedural anxiety in cardiac catheterization: A randomized controlled trial. Journal of
Music Therapy, 50(2), 93-122. doi:10.1093/jmt/50.2.93
Heikkilä, J., Paunonen, M., Laippala, P., & Virtanen, V. (1998). Nurses' ability to perceive
patients' fears related to coronary arteriography. Journal Of Advanced Nursing, 28(6), 12251235. doi:10.1046/j.1365-2648.1998.00852.x
*Heikkilä, J., Paunonen, M., Laippala, P., & Virtanen, V. (1999a). Patients' fears in coronary
arteriography. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 13(1), 3-10. doi:10.1111/j.14716712.1999.tb00508.x
*Heikkilä, J., Paunonen, M., Virtanen, V., & Laippala, P. (1999b). Gender differences in fears
related to coronary arteriography. Heart & Lung, 28(1), 20-30. doi:10.1016/S01479563(99)70040-3
*Higgins, M., Dunn, S. V., & Theobald, K. (2001). Preparing for coronary angioplasty: the
patients' experiences. Australian Critical Care, 14(2), 64-70. doi:10.1016/S10367314(01)80006-0
29
Hirschfeld, J. J., Balter, S., Brinker, J., Kern, M., Klein, L., Lindsay, B., ... Wagner, L. (2005).
ACCF/AHA/HRS/SCAI clinical competence statement on physician knowledge to optimize
patient safety and image quality in fluoroscopically guided invasive cardiovascular
procedures: a report of the American College of Cardiology Foundation/American Heart
Association/American College of Physicians Task Force on Clinical Competence and
Training. Circulation, 111(4), 511-532.
Hjärt- och lungfonden. (2012). Hjärtrapporten 2012. Västerås: Edita. Från http://www.hjartlungfonden.se/Documents/Rapporter/Hjartrapporten-2012.pdf
Hjärt- och lungfonden. (2014). Hjärtrapporten 2014. Bobergs: Edita. Från http://www.hjartlungfonden.se/Documents/Rapporter/Hjartrapport2014.pdf
Johansson, K., Nuutila, L., Virtanen, H., Katajisto, J., & Salanterä, S. (2005). Preoperative
education for orthopaedic patients: systematic review. Journal of Advanced Nursing, 50(2)
212-223. doi:10.1111/j.1365-2648.2005.03381.x
Karlsson, E. K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 95-113). Lund: Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad (s. 69-92). Lund: Studentlitteratur.
Koivula, M., Hautamäki-Lamminen, K., & Åstedt-Kurki, P. (2010). Predictors of fear and
anxiety nine years after coronary artery bypass grafting. Journal Of Advanced Nursing, 66(3),
595-606. doi:10.1111/j.1365-2648.2009.05230.x
Koivula, M., Tarkka, M., Tarkka, M., Laippala, P., & Paunonen-Ilmonen, M. (2002). Fear and
anxiety in patients at different time-points in the coronary artery bypass process. International
Journal Of Nursing Studies, 39(8), 811-822. doi:10.1016/S0020-7489(02)00022-6
Krannich, J. H., Weyers, P., Lueger, S., Herzog, M., Bohrer, T., & Elert, O. (2007). Presence
of depression and anxiety before and after coronary artery bypass graft surgery and their
relationship to age. BMC Psychiatry, 7(47). doi:10.1186/1471-244X-7-47
Laudicina, P., & Wean, D. (2002). Patient care during angiographic procedures. Seminars In
Radiologic Technology, 10(2), 60-81. doi:10.1053/srat.2002.123932
*Lenzen, M., Gamel, C., & Immink, A. (2002). Anxiety and well-being in first-time coronary
angioplasty patients and repeaters. European Journal Of Cardiovascular Nursing, 1(3), 195201. doi:10.1016/j.hrtlng.2010.05.054
Ludman, P. F. (2014). Percutaneous coronary intervention. Medicine, 42(9), 520-526.
doi:10.1016/j.mpmed.2014.06.005
Lundén, M., Bengtson, A., & Lundgren, S. (2006). Hours during and after coronary
intervention and angiography. Clinical Nursing Research, 15(4), 274-289.
doi:10.1177/1054773806291855
30
Lundén, M., Lundgren, S. M., & Lepp, M. (2012). The Nurse Radiographers’ Experience of
Meeting with Patients During Interventional Radiology. Journal Of Radiology Nursing, 31(2),
53-61. doi:10.1016/j.jradnu.2011.11.001
Lundén, M., Lundgren, S. M., Persson, L., & Lepp, M. (2013). Patients' experiences and
feelings before undergoing peripheral percutaneous transluminal angioplasty. Journal Of
Vascular Nursing, 31(4), 158-164. doi:10.1016/j.jvn.2013.03.003
Lyons, A. C., Fanshawe, C., & Lip, G. Y. H. (2002). Knowledge, communication and
expectancies of cardiac catheterization: the patient's perspective. Psychology, Health &
Medicine, 7(4), 461-467. doi:10.1080/1354850021000015276
Mikosch, P., Hadrawa, T., Laubreiter, K., Brandl, J., Pilz, J., Stettner, H., & Grimm, G.
(2010). Effectiveness of respiratory-sinus-arrhythmia biofeedback on state-anxiety in patients
undergoing coronary angiography. Journal Of Advanced Nursing, 66(5), 1101-1110.
doi:10.1111/j.1365-2648.2010.05277.x
Mueller, P. R., Biswal, S., Halpern, E. F., Kaufman, J. A., & Lee, M. J. (2000). Interventional
Radiologic Procedures: Patient Anxiety, Perception of Pain, Understanding of Procedure, and
Satisfaction with Medication - A Prospective Study. Radiology, 215(3), 684-688.
doi:10.1148/radiology.215.3.r00jn33684
Munk, P. S., Isaksen, K., Brønnick, K., Kurz, M. W., Butt, N., & Larsen, A. I. (2012).
Symptoms of anxiety and depression after percutaneous coronary intervention are associated
with decreased heart rate variability, impaired endothelial function and increased
inflammation. International journal of cardiology, 158(1), 173-176.
doi:10.1016/j.ijcard.2012.04.085
O'Brien, J., Moser, D., Riegel, B., Frazier, S., Garvin, B., & Kim, K. (2001). Comparison of
anxiety assessments between clinicians and patients with acute myocardial infarction in
cardiac critical care units. American Journal Of Critical Care, 10(2), 97-103.
Perski, A., Feleke, E., Anderson, G., Samad, B. A., Westerlund, H., Ericsson, C. G., &
Rehnqvist, N. (1998). Emotional distress before coronary bypass grafting limits the benefits
of surgery. American Heart Journal, 136(3), 510-517. doi:10.1016/S0002-8703(98)70229-7
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice (9th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
Samad, Z., Boyle, S., Ersboll, M., Vora, A. N., Zhang, Y., Becker, R. C., … Jiang, W. (2014).
Sex differences in platelet reactivity and cardiovascular and psychological response to mental
stress in patients with stable ischemic heart disease: Insights from the REMIT study. Journal
of the American College of Cardiology, 64(16), 1669-1678. doi:10.1016/j.jacc.2014.04.087
Sanchez-Gonzalez, M. A., May, R. W., Koutnik, A. P., & Fincham, F. D. (2014). Impact of
negative affectivity and trait forgiveness on aortic blood pressure and coronary circulation.
Psychophysiology. doi:10.1111/psyp.12325.
31
Schmidt, M. M., Quadros, A. S., Abelin, A. P., Minozzo, E. L., Wottrich, S. H., Kunert, H. Z.,
... Gottschall, C. A. M. (2011). Psychological characteristics of patients undergoing
percutaneous coronary interventions. Arquivos Brasileiros de Cardiologia, 97(4), 331-337.
Socialstyrelsen. (2009). Hälso- och sjukvårdsrapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/8496/2009-12672_200912672_rev2.pdf
Socialstyrelsen. (2014a). Dödsorsaker 2013. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19490/2014-8-5.pdf
Socialstyrelsen. (2014b). Hjärtinfarkter 1990- 2013. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19595/2014-11-13.pdf
Spielberger, C. (1983). Stress och oro. Lund: Studentlitteratur.
SSMFS 2008:35. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om allmänna skyldigheter vid
medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning. Stockholm:
Strålsäkerhetsmyndigheten. Från
https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Forfattning/SSMFS/2008/SS
MFS2008-35.pdf
Steimer, T. (2002). The biology of fear- and anxiety-related behaviors. Dialogues in clinical
neuroscience, 4(3), 231-249.
Sullivan, M., LaCroix, A., Spertus, J., & Hecht, J. (2000). Five-year prospective study of the
effects of anxiety and depression in patients with coronary artery disease. American Journal
Of Cardiology, 86(10), 1135-1138. doi:10.1016/S0002-9149(00)01174-7
Svensk förening för röntgensjuksköterskor. (2008). Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor.
Hämtad från https://www.vardforbundet.se/Documents/Trycksaker%20%20egna/Nationella/Foldrar%20Broschyrer/Yrkesetisk%20kod%20for%20rontgensjukskoter
skor_0809.pdf
Swedeheart. (2014). Swedeheart årsrapport 2013. [Uppsala]: Exacta AB.
*Trotter, R., Gallagher, R., & Donoghue, J. (2011). Anxiety in patients undergoing
percutaneous coronary interventions. Heart & Lung, 40(3), 185-192.
doi:10.1016/j.hrtlng.2010.05.054
Turton, M., Deegan, T., & Coulshed, N. (1977). Plasma catecholamine levels and cardiac
rhythm before and after cardiac catheterization. British Heart Journal, 39(12), 1307-1311
*Uzun, S., Vural, H., Uzun, M., & Yokusoglu, M. (2008). State and trait anxiety levels before
coronary angiography. Journal Of Clinical Nursing, 17(5), 602-607. doi:10.1111/j.13652702.2007.02018.x
Vetenskapsrådet. (2014). Etikprövning. Hämtad 21 oktober, 2014, från
http://www.vr.se/etik/etikprovning.4.9232df81081e742f7e800035.html
32
Viegas, L., Turrini, R., & Cerullo, J. (2010). An analysis of nursing diagnoses for patients
undergoing procedures in a Brazilian interventional radiology suite. AORN Journal, 91(5),
544-557. doi:10.1016/j.aorn.2010.09.032
Warner, C. D., Peebles, B. U., Miller, J., Reed, R., Rodriquez, S., & Martin-Lewis, E. (1992).
The effectiveness of teaching a relaxation technique to patients undergoing elective cardiac
catheterization. The Journal of Cardiovascular Nursing, 6(2), 66-75. doi:10.1097/00005082199201000-00011
Watkins, L. L., Bluementhal, J. A., & Carney, R.M. (2002). Association of anxiety with
reduced baroreflex cardiac control in patients after acute myocardial infarction. The American
Heart Journal, 143(3), 460-466. doi:10.1067/mhj.2002.120404
Whitley, G. (1994). Expert validation and differentiation of the nursing diagnoses Anxiety
and Fear. Nursing Diagnosis, 5(4), 143-150. doi:10.1111/j.1744-618X.1994.tb00263.x
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet (2. rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan
forskning & klinisk verksamhet (3. rev. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
World Medical Association. (2013). WMA Declaration of Helsinki - Ethical principles for
Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 5 november 2014 från
http://www.slf.se/Pages/48496/Helsingforsdeklarationen.pdf
Örnberg, G., & Andersson, B. (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad
röntgensjuksköterska. Hämtad från
http://www.swedrad.com/images/stories/kompetensbeskrivning/komptetensbeskrivning_2012
_02_20.pdf
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning
för litteraturbaserade examensarbeten (2. uppl., s. 57-79). Lund: Studentlitteratur.