Mall till stöd för dig som ska skriva

Patientsäkerhetsberättelse för
Åsö Vårdcentral 2013
Stockholm den 1 mars 2014
Lisa Barnekow
Verksamhetschef
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING
1
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER
1
ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET
2
STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING
2
HUR PATIENTSÄKERHETSARBETET HAR BEDRIVITS SAMT VILKA
ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET
2
UPPFÖLJNING GENOM EGENKONTROLL
3
SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA VÅRDSKADOR
3
RISKANALYS
4
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS RAPPORTERINGSSKYLDIGHET SAMT PERSONALENS KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER PÅ
KVALITETEN
HANTERING AV KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER FRÅN ANDRA ÄN
PERSONAL
4
SAMVERKAN MED PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE
5
RESULTAT
5
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER FÖR KOMMANDE ÅR
6
4
SAMMANFATTNING
Under 2013 har Åsö Vårdcentral arbetat aktivt med patientsäkerhetsarbete. De mål vi har
arbetat mot, de åtgärder som har vidtagits samt uppnådda resultat kommer att redogöras för
i denna patientsäkerhetsberättelse. Nedan följer en punktvis sammanfattning av de viktigaste
åtgärderna som har vidtagits.
Upprepade samtal med personalen om strategier för hur vi ska förbättra bemötande och
kvalitet.
Samtal med patienter om hur vi kan förbättra bemötande och kvalitet.
Analys av inkomna klagomål från patienter och anhöriga till vårdcentralen.
Analys av patientklagomål till Patientnämnden.
Analys av patientklagomål till Socialstyrelsen.
Grundlig genomgång av samtliga verksamheter med avseende på patientsäkerhet och
kvalitet.
Uppdatering av samtliga rutiner som rör patientsäkerheten på vårdcentralen.
Utveckling av ledningssystemet.
Fortutbildning av vårdpersonalen.
Mätning och uppföljning av vårdskador genom möten med personalen samt genom
samtal/möten med den drabbade patienten och, när det är lämpligt, dennes anhöriga.
Analys av patientenkäter.
Omfattande kontroll av verksamheten via statistikprogram.
Undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan
leda till brister i verksamhetens kvalitet.
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER
I arbetet med patientsäkerhet på Åsö Vårdcentral följer vi tillämplig lagstiftning på området
t.ex. patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och Socialstyrelsens föreskrifter om
ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9).
Vårt mål under 2013 har varit att skapa en välorganiserad verksamhet där det är tydligt för
patienter och personal vad vi jobbar efter för rutiner och riktlinjer. Vi har aktivt arbetat med att
ta fram arbetsbeskrivningar och checklistor där alla viktiga funktioner i verksamheten
systematiskt kontrolleras att de blir gjorda. Vi har i olika grupper gått igenom de viktigaste
delarna av verksamheten och gjort riskanalyser och utvecklat/skapat rutiner för att öka
patientsäkerheten, kvaliteten och optimera våra resurser.
Vi har önskat skapa en attityd mot våra patienter som inger förtroende och där patienterna
uppmuntras att ge oss feedback på vad som kan bli bättre och om de på något sätt anser sig
illa behandlade. Vi har även haft som mål att denna attityd ska finnas hos personalen där vi
ser kritik som förbättringspotential snarare än något negativt. Vi har haft som mål att öka
avikelserapporteringen.
Det har varit viktigt att hela personalen varit delaktig i detta arbete och att alla vidgar sina
vyer till att inte bara se vad som har gått fel utan till vad som kan gå fel.
ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET
Samtliga medarbetare på Åsö Vårdcentral ansvarar för att ta emot synpunkter och klagomål
samt att informera verksamhetschefen om dessa samt om avvikelser som medarbetarna har
identifierat. Verksamhetschefen tillsammans med ledningsgruppen ansvarar jag för att
1
analysera synpunkter, klagomål och avvikelser och för att följa upp och vidta åtgärder, t.ex.
ändra arbetssätt så att inga vårdskador uppstår, informera patienter om en vårdskada har
inträffat samt att tillsammans med den medicinskt ansvarige läkaren Martin Frykholm
bedöma om en inträffad vårdskada eller risk för vårdskada är av den grad att den ska Lex
Maria-anmälas. Den medicinskt ansvarige läkaren tillsammans med verksamhetschefen
ansvarar för att följa upp att vårdpersonalen journalför på ett korrekt sätt samt att
vårdpersonalens arbete utförs på ett medicinskt korrekt sätt.
STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING
Patientsäkerhetsarbetet följs upp dels löpande och dels på avsatt tid i form av möten i
ledningsgruppen och med personalen. Varje enskild avvikelse följs upp av
verksamhetschefen i form av en mindre händelseutredning, kontakt med samtliga berörda
parter och i den mån behövligt en vidare utredning kring regelverk och klargörande kring hur
saker borde ha förlöpt. Identifieras brister i arbetssättet går verksamhetschefen vidare med
en vidareutveckling alternativt skapande av en rutin. Därefter informeras personal och
berörda parter kring händelsen och eventuella rutinförändringar. Avvikelserna identifieras via
klagomål från externa parter alternativt avvikelserapportering, skriftligen eller muntligen, ifrån
personalen.
Vi gör en grundlig genomgång våra processer på konferenser 1-2 gånger om året.
Samtliga ovannämnda riskanalyser och identifiering av avikelser följs upp inom lämplig tid på
APT möten där vi går igenom om vårt förändrade arbetssätt förbättrats. Där det är tillämpligt
följer vi också upp våra förändringar via statistikprogram.
I ledningsgruppen förs varje vecka ett samtal kring vårt arbetssätt med identifiering av
avvikelser och risker men också en uppföljning utifrån tidigare protokoll.
HUR PATIENTSÄKERHETSARBETET HAR BEDRIVITS SAMT VILKA
ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET
Verksamhetschefens genomgång av rutiner Verksamhetschefen har under 2013 deltagit
minst en arbetsdag i samtliga arbetslag (läkare, hemsjukvård, mottagningssjuksköterskor,
administration och laboratoriet) med särskilt fokus på att identifiera brister och
förbättringspotential i våra rutiner med hänsyn till patientsäkerhet och kvalitet. Arbetet har
gjorts i samarbete med berörd personal. Nedan följer en redogörelse för identifierade risker
och åtgärder.
Administration: En vecka ägnades åt att gå igenom processerna och de kedjor våra
medicinska dokument följer. Vi tittade på posthanteringen och gjorde tydliga rutiner för hur
posten ska hanteras och av vem. Vi har informerat personalen löpande kring vikten av att
hantera dessa dokument varsamt vad gäller både sekretess och patientsäkerhet. Vi har
minskat utskrivna dokument med tanke på risken att dessa försvinner eller kommer i fel
händer och jobbar kontinuerligt mot att i större utsträckning sköta kommunikationen
elektroniskt. Vi analyserade vidare processerna kring vår remisshantering och har arbetat
aktivt med att optimera våra rutiner samt försöka eliminera alla riskmoment. Detta arbete har
gjorts i en särskilt tillsatt remissgrupp.
Administrationen som arbetar i receptionen har diskuterat vikten av att ha ett öppet
bemötande för att på så sätt uppmuntra patienterna till att ge feedback på vår verksamhet. Vi
har även diskuterat vikten av att administrationen vidarebefordrar denna information.
Vi har vid flertal möten både i administrationen och med övrig personal diskuterat riskerna
med att personalen i receptionen inte är medicinskt utbildade. Vi har därav beslutat att de ej
går klädda i vårdkläder för att tydliggöra att de ej tillhör vårdpersonalen. Vi pratar ofta om
vikten av att aldrig ge medicinska råd eller göra egna bedömningar. Vi har tagit fram en lista
2
på symptom som går att läsa för både receptionspersonal som patienter, där vårdpersonal
med omedelbar verkan ska tillkallas.
Det har påbörjats en grundläggande medicinsk utbildning för receptionspersonalen.
Läkare: Vi har arbetat aktivt för att få till ett kontinuerligt medicinskt samtal mellan läkarna
men även mellan alla yrkeskategorierna. Genom att utbyta erfarenheter och inhämtad
kunskap kan vi höja kvaliteten på vården och minska risken för vårdskador. Läkargruppen
har avsatt tid en timme i veckan för att enbart samtala kring patientfall och
behandlingsrutiner. Det har även avsatts 20 min varje torsdag där hela personalen samlas
för att diskutera patientfall och där vi utbildar varandra.
I läkargruppen har man systematiskt gått igenom förskrivningsrutiner, remissrutiner samt
behandlingsrutiner. Vi har precis påbörjat arbetet med att gå igenom våra vanligaste
diagnoser och diskutera kring vilka behandlingsstrategier och rutiner vi har eller bör utveckla.
Vi arbetar aktivt med att bibehålla ett klimat där de yngre läkarna vågar ställa alla frågor de
behöver och där det avsätts ordentligt med tid för handledning och reflektion.
Vi har börjat analysera vilka källor vi använder för informationsinhämtning och har
konstaterat att vi ska försöka arbeta oss ifrån internetsökning till fördel för pålitliga databaser
som Medibas och Viss. Inte minst då detta inger större förtroende hos patienterna.
Hemsjukvård: Under året identifierades avsaknad av uttalade arbetsrutiner och uppföljning
av läkare. Verksamhetschefen och chefssjuksköterskan gjorde således en grundlig
genomgång av samtliga patienter tillsammans med ansvariga distriktssköterskor och läkare,
följde med ut i verksamheten och inhämtade information ifrån samverkande instanser. Det
har beslutats att varje distriktssköterska arbetar i team med en specialist där minst 1,5 h är
avsatt i veckan för rond och hembesök. Vi såg även till att göra läkemedelsgenomgångar på
samtliga patienter. Vi organiserade om hemsjukvården så att sköterskorna arbetar i
tvillingteam som kan täcka upp för varandra. Vi påbörjade slutligen arbetet att skriftligen få
fram arbetsrutiner.
Mottagningssköterskor På mottagningen har vi aktivt arbetat för att få igång våra
specialistmottagningar där särskilt utbildade sköterskor följer upp patienter med specifika
diagnoser. I år har fokus legat på diabetesmottagning och en KOL/astmamottagning.
Berörda sköterskor har varit på vidareutbildning. Vi har via våra datorsystem analyserat hur
dessa patienter sköts på vårdcentralen och i vilken utsträckning de diagnostiseras,
behandlas och följs upp. Vi har identifierad stora brister. För diabetespatienterna arbetade vi
under året med att kalla in samtliga listade patienter som under de senaste fem åren fått en
diabetesdiagnos (ej insjuknande utan att en läkare satt diagnosen i journalen). Vi utvecklade
rutiner och checklistor för vad som skulle följas upp och patienterna fick träffa både
sjuksköterska och läkare. Vi har arbetat aktivt för att patienterna får rätt medicinering och
rådgivning.
KOL/astmamottagningen har inledningsvis arbetat med att få upp frekvensen av spirometrier
för att öka diagnostiseringen och uppföljningen. Vidare har en tvärprofessionell arbetsgrupp
tillsats där vi diskuterat uppföljningen av framför allt nydiagnostiserade KOL patienter.
Slutligen har vi arbetat aktivt med att försöka få till en rutin kring hur dessa patienter ska
följas upp och hur uppdelningen mellan sköterska och läkare ska se ut.
Laboratoriet: Vi har under året gått igenom våra rutiner och identifierat ett behov av förnyad
rutin vad gäller Waranpatienter. Detta genomfördes och har följts upp med gott resultat d.v.s.
minskning av klagomål och avvikelserapporter med 100 %. Vi har vidare identifierat risk med
avsaknad av avbytare till vår laboratoriepersonal varav ny personal tränas upp i att hantera
vår basala provtagning främst med fokus på akuta prover.
Vidareutbildning: En viktig del i att höja patientsäkerheten och säkerställa att patienterna får
korrekt behandling är vidareutbildning. Personalen går kontinuerligt på utbildningar, vi har
intern utbildning, vi får information via läkemedelsbolag och slutligen har vi bjudit in ett antal
specialister till vårdcentralen för att vidareutbilda vår personal.
3
Konferens på Gotland: För att förebygga missförstånd, misstag och potentiella risker är det
viktigt att personalen som grupp har en fungerande kommunikation och förståelse för övriga
personalkategoriers arbete. Det är viktigt att alla är införstådda med de processer vi har. På
en tvådagarskonferens hade vi fokus på att gå igenom våra processer där vi följde
patienterna genom vårdkedjan och identifierade risker och förbättringsmöjligheter. Vi kom
fram till många nya rutiner där de viktigaste var att alla patienter ska få svar på sina prover
och undersökningar ifrån läkarna, hur vi kommunicerar via journalsystemet, hur vi bokar in
patienterna på ett säkert sätt och hur vi ska kommunicera med varandra.
APT möten: På ett flertal APT möten med personalen har vi gått igenom patientsäkerheten
och bedömt eventuella risker. Vi har på detta sätt identifierat brister i kommunikation mellan
sjukhus och vårdcentralen vid utskrivningar och vad gäller uppdatering av läkemedelslistor
vilket åtgärdades, vi identifierada avsaknad av handsprit i korridorerna och således
införskaffades detta, vi såg behovet av direktkontakt vad gäller de patienter läkarna vill att
sjuksköterskorna påhittar samma dag och utrustade joursjuksköterskan med en mobil och
slutligen identifierade vi behovet av dagliga avstämningsmöten där vi går igenom
bemanningen och ser till att alla viktiga funktioner är bemannade såsom joursjuksköterska
och jourläkare.
UPPFÖLJNING GENOM EGENKONTROLL
Enligt rutin som har tagits ska egenkontroller genomföras kvartalsvis i syfte att säkra
verksamhetens kvalitet. Under 2013 har egenkontroller beträffande patientsäkerhet gjorts
enligt följande:
Systematisk genomgång, kategorisering och analys av inkomna synpunkter, klagomål
och avvikelserapporter från patienter, anhöriga, personal;
Systematisk genomgång, kategorisering och analys av anmälningar till Patientnämnden
och Socialstyrelsen;
Jämförelse av vårdcentralens resultat i SLLs nationella patientenkät för 2012 med
resultatet för andra vårdcentraler i Stockholm;
Jämförelse av vårdcentralens resultat i SLLs nationella patientenkät för 2012 med
resultatet för vårdcentralens tidigare resultat;
Granskning av läkarnas journaler;
Analys av statistik kring patientarbetet främst via RAVE men också via GUPS och andra
system.
Undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan
leda till brister i verksamhetens kvalitet;
Generell analys av verksamhetens patientsäkerhetsarbete i samråd med konsulter från
Yggdrasil Miljömanagement AB.
Samtal med personalen på APT möten
SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA VÅRDSKADOR
Remisshantering: Det har identifierats bristande konsensus kring hur remisshanteringen ska
ske mellan vårdenheter. Vårdcentralens remisshantering har uppdaterats i enlighet med
socialstyrelsens föreskrifter. En grupp bestående av fem personer har tillsatts på
vårdcentralen som aktivt jobbar med dessa frågor. Vi har under året kontinuerligt tagit
kontakt med medicinska sekreterare, vårdpersonal och verksamhetschefer på vårdenheter vi
mottager alternativt skickar remisser till för att komma överens hur vi jobbar med varandra
vad gäller remissförfarandet, allt enligt remissriktlinjerna beskrivna av socialstyrelsen.
4
Hemsjukvård: Det har noterats att mycket tid går till att få kommunikationen att fungera
mellan vårdcentralen och kommunen vad gäller hemsjukvårdspatienterna. Det är inte alltid
tydligt vad som gäller och vem som bär ansvaret för patienternas vårdbehov.
Verksamhetschefen och chefssjuksköterskan har påbörjat ett arbete där kontakt tagits med
tjänstemän på HSF, biståndsbedömare och ansvariga på kommunen och slutligen
chefssjuksköterska på Ringens vårdcentral, för att vidareutveckla samverkan kring dessa
patienter. Chefssjuksköterskan på Ringens vårdcentral är aktiv i en samverkansgrupp bland
vårdcentraler på Södermalm där vår vårdcentral inte varit delaktig. Vi kommer nu att bli insatt
a i vad man kommit fram till i dessa samverkansavtal och kommer dessutom att ta en aktiv
roll i denna grupp.
Apoteket: Under året har ett kontinuerligt samarbete mellan vårdcentralen och Kronans
Droghandel, Renstiernas gata, ägt rum. Många av våra patienter går dit för att hämta ut sina
mediciner (ligger i samma byggnad). Vi har arbetat kring frågor som hur vi går tillväga när
recept missats att skrivas ut, när läkemedel inte finns på lager, när preparat borde kunna
bytas ut för patientens bästa, hur samarbetet ska ske mellan distriktssköterskorna och
apoteket vad gäller att hämta mediciner. Vi har utarbetat ett kommunikationssystem med
bland annat tavlor på respektive enhet där vi sätter upp information åt varandra. Vi har
slutligen tittat på möjligheten till ett utökat samarbete med bland annat genomgång av
medicinering av multisjuka främst hemsjukvården med fokus på biverkningar och
interaktioner.
Samverkan kring de demenssjuka: Vi har deltagit och skrivit under samverkansavtal för de
demenssjuka.
RISKANALYS
Vi har en rutin för att riskanalyser göras kvartalsvis och särskilt då vi genomför förändringar i
verksamheten så att vi inte bygger in farliga, riskfyllda moment i arbetet. Riskanalyser har
under året gjorts löpande, i samband med utförda egenkontroller och vid möten och en
konferens under hösten. Vid genomgång av rutiner, instruktioner och checklistor relaterade
till patientsäkerhetsarbetet har vi således diskuterat eventuella risker i arbetet som har
kunnat medföra en vårdskada eller en annan avvikelse.
I samband med verksamhetsförändringar eller införande av nya metoder eller arbetssätt har
vi också diskuterat i tvärfunktionella/tvärprofessionella arbetsgrupper inom organisationen
hur arbetet ska utföras och vilka eventuella risker som kan tänkas bli konsekvens av
förändringen. Då det har bedömts som relevant har vi även diskuterat med patienter och
annan extern rådgivare för att minimera risken för vårdskada och andra avvikelser.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS RAPPORTERINGSSKYLDIGHET SAMT PERSONALENS KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER
PÅ KVALITETEN
Vi har en rutin för hur personalen ska rapportera avvikelser. Enligt rutinen ansvarar samtliga i
personalen för att rapportera eventuell vårdskada och alla andra avvikelser till
verksamhetschefen antingen skriftligen eller muntligen. Samtliga rapporterade avvikelser
dokumenteras i pärmar (avvikelserapport, APT-protokoll eller som anteckning från samtal då
avvikelse har rapporterats).
Det sker löpande en uppmuntran till personalen att rapportera avvikelser, stora som små, i
syfte att kunna identifiera mönster som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Löpande
under året sammanställs, kategoriseras och analyseras inkomna klagomål och
avvikelserapporter och diskuteras med personalen enskilt och på APT för att förbättra
vårdkvaliteten. De vanligaste typerna av avvikelser har handlat om kommunikation,
dokumentation, diagnostik, behandling, läkemedel samt förväxlingar.
5
HANTERING AV KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER FRÅN ANDRA ÄN
PERSONAL
Klagomål och synpunkter från patienter och närstående är en mycket viktig källa till
förbättring av vårdkvaliteten. De hanteras ungefär på liknande sätt som avikelserapporter
ifrån personalen och följs upp där det bedöms lämpligt.
Personalen förmedlar klagomål från patienter till verksamhetschefen och i lämpliga fall
ombeds patienten att direkt ta kontakt med verksamhetschefen. Kvartalsvis ska även
inkomna klagomål sammanställas, kategoriseras och analyseras för att identifiera mönster
som indikerar brister i verksamhetens kvalitet.
För att underlätta för patienter och närstående att lämna synpunkter finns
verksamhetschefens mobilnummer samt mailadress på vårdcentralens hemsida. Det finns
även en mailadress som går till hela vårdcentralen och som bevakas av en administratör.
SAMVERKAN MED PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE
Då en vårdskada har inträffat eller då klagomål eller synpunkter har inkommit från patienter
eller närstående har kontakt tagits med berörd patient/anhörig och diskuterat vad som har
hänt samt hur vi kan ändra vårt arbetssätt för att minimera att händelsen uppstår igen.
Vi arbetar med att skapa ett öppet klimat på vårdcentralen där patienterna uppmuntras till att
ge feedback. Vi hanterar varje åsikt fördomsfritt och med stort allvar. I receptionen
uppmuntras personalen att prata med patienterna och att direkt hänvisa dem till vårdpersonal
skulle det framkomma att de inte är nöjda eller om de för den delen har beröm att framföra.
Det är också viktigt att förstärka positiva rutiner och få bekräftat att våra rutiner fungerar som
det är tänkt.
RESULTAT
Under 2013 förbättrades patientsäkerheten avsevärt på vårdcentralen. Generellt sätt har en
attitydsförändring skett hos personalen där det idag finns ett stort engagemang i att ständigt
försöka att identifiera områden där vi kan bli bättre inklusive att eliminera riskfyllda arbetssätt.
Vi har ställt höga krav på personalen vad gäller bemötande av patienterna och i vissa fall har
det tyvärr krävts uppsägning. Vi har idag ett klimat på vårdcentralen som är inlyssnande och
lyhörd för den feedback vi får.
Klagomålen har minskat under årets lopp från ca ett klagomål/dag till ca ett klagomål
varannan vecka.
Vi hade en allvarlig incident där ett provsvar ej kom läkaren till känna. Detta på grund av en
bristande rutin. Utredning pågår och händelsen har Lex Maria anmälts.
Patientenkäten för 2013 visar en förbättring generellt på vårdcentralen ca 15-20% jämfört
med året innan vilket vi ser mycket positivt på.
Inledningsvis under året hade vi mycket avvikelserapporter och klagomål kring våra Waran
rutiner. Detta ledde till att en grupp tillsattes och vi förändrade rutinen och därefter
utvärderade denna på våra APT möten. Vi har inte haft ett klagomål eller avvikelse rapport
sedan dess.
Klagomål och avvikelserapporter angående remisshanteringen har efter revidering av
rutinerna upphört. Vid tre möten under hösten tog vi fram ytterligar riskmoment som ledde till
justeringar i våra rutiner bland annat vem som bär ansvar för uppgifterna när ordinarie
personal är sjuk.
De klagomål och avvikelserapporter som inkom angående pappers och posthanteringen
ledde till rutinförändringar inom administrationen och ledde till minskningar av fel inom detta
6
område. Här finns det fortfarande en del arbete att utföra för att ytterligare öka säkerheten.
Granskning av läkarnas journaler indikerar att det krävs ytterligare insatser för att minska
förskrivningen av narkotikaklassade läkemedel och att det krävs vidareutbildning på
läkemedel som ej bör förskrivas till äldre och även se över dess interaktioner.
Verksamheten är idag väl organiserad med tydliga arbetsbeskrivningar och vi har utformat
checklistor som säkerställer att inga arbetsuppgifter glöms bort inte minst vid sjukfrånvaro
och semester. Vi har sedan våren ett morgonmöte varje dag där vi via en checklista går
igenom vårdcentralens viktigaste arbetsuppgifter och ser till att de är fördelade på
närvarande personal.
ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER FÖR KOMMANDE ÅR
Inför nästa år planerar vi ett aktivt arbete med att inom läkargruppen gå igenom olika
symptom för att göra läkarna mer samspelta så att en patient får samma bedömning oavsett
vilken läkare på vårdcentralen han/hon träffar. Syfte öka patientsäkerheten och därmed
patienternas förtroende för vårdcentralen.
Mål att löpande se över rutinerna för bemötande, patientsäkerhet och kvalitet samt att få
toppresultat i SLLs nationella patientenkät.
Slutligen har vi som mål att fortsätta mäta avvikelser och klagomål genom egenkontroller och
att löpande göra riskbedömningar.
⃰⃰⃰
7