docEmelies viktiga steg
download 
Report Transcription
Emelies viktiga steg
För förtroendevalda i IF metall 3 2015 Emelies viktiga steg Arbetskamraterna på P Dahl har förstått värdet av att ha ett kollektivavtal. sidan 5 Therese rustar för framtiden sidorna 2–3 Snart dags för avtalsrörelse, så funkar den sidorna 6–7 Foto: Bea Tigerhjelm – Vi i facket måste prata facket med de unga. Ingen annan lär göra jobbet åt oss, säger Therese Jonsson, ungdomsansvarig i IF Metallklubben på Astra Zeneca och i avdelningen Stockholms län. 4 enkla tips från Therese 4 Håll det enkelt – inga svåra ord. 4 Diskutera och kommunicera – inget föredrag. 4 Ställ öppna frågor: Är det någon som vet vad IF Metall är? 4 Viktiga saker/kontaktuppgift på svarta tavlan för att fotas med mobilen. Facket måste rusta unga med rätt kunskaper De flesta jobb kräver många år av utbildning. Trots det saknas en viktig del i skolundervisningen för att ta sig fram på arbetsmarknaden. Som facklig skol informatör rustar Therese Jonsson med rätt kunskaper. – De flesta tror att lönen bestäms i lag och några tror till och med att facket är ett bemanningsföretag. Elever som genast kan svaret på Therese Jonssons frågor visar sig ofta ha fått kunskaperna hemifrån och inte i skolan. – Någon av eller båda föräldrarna är 2 | 3 2015 fackligt aktiv och pratar villkor och jobb hemma vid köksbordet. Den verkligheten känner Therese Jonsson igen från sin jobbstart på Astra Zeneca för sex år sedan. Där jobbade redan hennes mamma. – Hon lotsade mig direkt till ”Niklas som visste allt om facket”. Själv visste jag inte mycket om varken facket eller villkoren på arbetsplatsen. Men det är sex år, ett antal fackliga utbildningar och flera fackliga uppdrag senare. – Efter utbildningen Förtroendevald Lyft det fina med att vara skolinformatör Återväxt. Plantera så att det växer för att kunna skörda. Det finns naturligt i oss och det är en självklar del för att överleva. På samma sätt fungerar facket. Vi behöver återväxt av unga människor som blir medlemmar och som kän Anders Ferbe Förbundsordförande i IF Metall ner att det är viktigt att påverka på jobbet. Senare vill de kanske enga gera sig och jobba för bättre villkor för sina arbetskamrater. Yrkeslinjen på Tyresö gymnasium i Stockholm är en av 13 skolor där Therese Jonsson pratar facket med eleverna. var det kört. Nu har jag uppdrag för både klubb och avdelning, berättar hon. Även om Therese Jonsson är både förhandlingsansvarig, kassör och handledare tycker hon att informationen till ungdomar är bland det viktigaste. – Vi måste satsa på dem. Ge kunskap om facket och arbetsmarknaden, och hur man påverkar både där och i samhället. Vi måste göra jobbet och det är kul Detta är viktigt för ungdomarna, men också för facket självt om vi ska fortsätta vara starka. För några saker kan vi vara ganska övertygade om, menar Therese Jonsson: – Om inte vi i facket pratar med de unga om hur det funkar: att det är vi tillsammans som är facket och att vi, om vi är tillräckligt många, kan påverka för bättre lön och villkor – då missar de unga denna kunskap. För det lär inte vara någon annan som gör det åt oss. Hoppas på fler Therese Jonsson hoppas att fler vill ta uppdraget som skolinformatör, att ge unga en bra start inför arbetslivet och diskutera med ungdomar är ju roligt, fortsätter hon. – Jag börjar rakt på med enkla frågor. Då kommer diskussionen igång och de ställer verkligen jättebra frågor som gör att jag på ett bra sätt kan förklara nyttan med facket. [email protected] Det finns 16 000 elever i skolorna – enbart 17 procent är med i facket. Plantskolan drivs av de fackliga skol informatörerna som träffar ungdo mar och pratar om varför facket är viktigt. I skolmiljöerna planterar de tankar hos de unga om exempelvis rättvis fördelning och bra arbets miljö. Det är nödvändigt att vi hela tiden har det här långsiktiga perspektivet med oss. Att vara skolinformatör är ur den synvinkeln ett väldigt bety delsefullt uppdrag inom IF Metall. De bereder vägen för återväxt. Vill vi att skolungdomarna ska veta mera om facket, är det vi själva som får göra jobbet. Den övertygelse och kunskap som vi har kan inte ersättas av en trycksak och sannolikt heller inte av en lärare. I förlängningen handlar detta om IF Metalls styrka. Många medlemmar ger stort tryck, inte minst i avtals förhandlingarna. Tack på förhand till alla skolinformatörer som vill göra ett kanonfint jobb! 3 2015 | 3 Trygghetsansvariga hjälper medlemmar till upprättelse Foto: Annette Lack Bengt-Olof Hedman är trygghetsansvarig och har hjälpt ett flertal medlemmar att få rätt till ersättning. Pengar kan inte ge hälsan åter, men de kan kompensera en del av den förlust det innebär att få nedsatt eller helt förlorad arbetsförmåga. BengtOlof Hedman är en av många trygg hetsansvariga som hjälper medlem mar att få sin rätt till kompensation prövad. rig i Södra Norrland. Han har hjälpt ett flertal medlemmar att driva sina fall och få dem prövade av AFA Försäkring. – Det här är pengar som kompenserar utebliven arbetsinkomst och som ger viss upprättelse till den som skadats eller blivit sjuk av sitt jobb, säger Bengt-Olof Hedman. För den som blir sjuk eller skadad av sitt jobb kan de ekonomiska konsekvenserna bli stora. Även om man fått rätt till livränta från Försäkringskassan kan det vara så att ingen hänsyn tagits till löneutvecklingen och att man därmed halkat efter rejält. Retroaktiv ersättning Ett fall rörde en man i 60-årsåldern som på 1980-talet arbetade i en fabrikslokal där det fanns mycket lösningsmedel i luften. Han kom att utveckla en överkänslighet som vållade honom så stora besvär att han fick det klassat som arbetsskada och i början av 1990-talet fick sjukpension. När han läste en artikel i Dagens Arbete om en man som tvingades byta Kompenserar utebliven inkomst En som väl känner till den här frågan är Bengt-Olof Hedman, trygghetsansva- 4 | 3 2015 jobb och fick lägre lön till följd av en arbetsskada, insåg han att det kanske ändå fanns en chans till upprättelse. Den mannen fick 4 miljoner kronor retroaktivt, själv fick han drygt 1,6 miljoner kronor efter att Bengt-Olof Hedman hjälpt honom att driva sitt ärende. Nu är jag helnöjd – Det betydde jättemycket! Jag hade försökt stöta på Försäkringskassan om det här förut, eftersom jag halkat efter mer och mer. Jag trodde länge att det var något jag skulle bli tvungen att acceptera men nu är jag helnöjd, säger mannen, som vill förbli anonym. Han rekommenderar alla i liknande situation att vända sig till facket, för att få hjälp till ekonomisk upprättelse. [email protected] – När en av arbetskamraterna råkade ut för en arbetsskada började vi inse vad ett kollektivavtal är värt, säger Emelie Östh, klubbordförande på P Dahl i Mölndal. Foto denna sida: Marie Ullnert En värdefull facklig resa När de anställda på P Dahl förstod att de hade rättigheter och att ett med lemskap i facket skulle innebära stora fördelar så var de eniga. De ville ha ett kollektivavtal även om ledningen ställde sig tvärtemot till en början. – Nästan alla blev medlemmar och vi startade en klubb. Till slut fick vi företaget att teckna kollektivavtal, vilket bara det höjde lönerna drastiskt och vi fick de försäkringar som vi saknat, säger Emelie Östh, klubbordförande på P Dahl i Mölndal. Utan försäkringar Emelie började på P Dahl som elektronikmontör 2007. Precis som för många av hennes kollegor var det första jobbet efter gymnasiet. – De flesta här är under 30 år. Vi visste nog inte riktigt vad ett kollektivavtal och ett medlemskap i IF Metall innebar. Det var inget vi pratade om då det bara var en som var medlem. – Vi utgick ifrån vad företaget sa och Kamraten som skadade sig, som också var den enda medlemmen i IF Metall, började förklara nyttan med facket för de unga elektronikmontörerna på fabriken. – Vi fick upp ögonen för vad ett kollektivavtal skulle innebära, att vi visst hade rättigheter. Vissa var oroliga då ledningen motarbetade ett avtal. Men vi förstod att om vi är enade så kan vi få ett avtal, säger Emelie Östh. Emelie Östh är klubbordförande på P Dahl, där nästintill alla är med i facket. visste inte vad vi hade för rättigheter. De hade ingen anledning till misstro när ledningen sa att de redan hade de fördelar ett kollektivavtal innehåller. Men när en arbetskamrat drabbades av en arbetsskada visade det sig inte alls stämma. – När min kollega skadade handen visade det sig att vi saknade de försäkringar vi trodde att vi hade. Då förstod vi att något måste göras, berättar Emelie Östh. Viktigt med kunskap Sedan 2009 har det haft kollektivavtal och relationen mellan företaget och klubben är god. – Vi har en bra samverkan med företaget. Jag tror att de tidigare inte heller hade kunskap om vad ett kollektivavtal egentligen innebar, säger Emelie Östh och fortsätter. – Det är kul att vi har vår egen fackliga resa som vi kan hänvisa till och att berätta om vad den har betytt, avslutar Emelie Östh. [email protected] 3 2015 | 5 Avtal 2016 Så här fungerar avtalsrörelsen Okt-nov April 15 april Sista dag för nominering av förhandlingsdelegationer. 15 april Sista dagen för avdelningarna att rapportera in sina val av ombud till avtalsrådet. APRIL 2015 IF Metall Har 320 000 medlemmar på 11 600 arbetsplatser. Förbundet har 43 kollektivavtal som löper ut under 2016. www.ifmetall.se IF Metallträffar Synpunkter från medlemmar och förtroendevalda är ett viktigt underlag inför prioriteringen av förbundets avtalskrav. Avtalsråd Ett rådgivande organ till förbundsstyrelsen i avtalsfrågor och består av 125 ombud som är valda av medlemmarna i varje avdelning samt ledamöterna i förhandlingsdelegationerna. Sista dag för motioner till avtalsrådet i november. LO och Facken inom industrin fastställer förslag till avtalskrav inklusive löneökningar. 17 september 21 oktober 1 september IF Metallträffar. Maj Regionala FI-konferenser. Avtalsrådet, val av förhandlingsdelegationer. 19 maj 23-24 september LO:s representantskap. MAJ 2015 Landsorganisationen i Sverige, LO Ett samarbete mellan 14 fackförbund som tillsammans organiserar 1,5 miljoner medlemmar. LO samordnar gemensamma krav inför avtalsrörelsen. LO:s representantskap är dess högst beslutande organ och föreslår förbunden vilka avtalskrav de bör driva. www.lo.se Förbundsstyrelsen. SEPTEMBER 2015 Förbundsstyrelsen Leder förbundets verksamhet mellan kongresserna och fattar slutgiltigt beslut om avtalskrav och avtalsuppgörelser. LO:s representantskap. 21-22 oktober Förbundsstyrelsen behandlar motioner till avtalsrådet. OKTOBER 2015 Facken inom industrin, FI Ett samarbete mellan de fackförbund som har undertecknat Industriavtalet; Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Unionen, Livs och GS. FI ska bland annat föreslå gemensamma avtalskrav till förbunden och samordna fackens agerande gentemot arbetsgivarna inom industrin. www.fackeninomindustrin.se Jan-feb 2016 Parterna förhandlar. Nov-dec Möten med förhandlingsdelegationerna inleds. 18-19 november IF Metalls avtalsråd behandlar motioner samt LO:s och Facken inom industrins förslag till avtalskrav. NOVEMBER 2015 Industriavtalet Parterna inom industrin träffade avtal om industriell utveckling och lönebildning 1997. Ett nytt avtal tecknades 2011. Avtalets syfte är att främja industriell utveckling, lönsamhet och konkurrenskraft. Industriavtalet reglerar också formerna för riksavtalsförhandlingar mellan parterna. Förhandlingsdelegationer Avtalsrådet väljer ledamöterna till förhandlingsdelegationer inom respektive avtalsområde. Delegationerna föreslår kraven för respektive bransch. 17 december Förbundsstyrelsen. 31 december Avtalskraven utväxlas mellan parterna senast den 31 december DECEMBER 2015 Arbetsgivarna Arbetsgivarnas utgångspunkt är att öka sin makt och inte ge efter för fackens krav på högre lön och bättre villkor. IF Metall förhandlar med 19 arbetsgivarmotparter. 1 mars 2016 Opartiska ordförande träder in och förhandlar om avtal inte träffats. 31 mars 2016 Gamla avtalet löper ut. 1 april 2016 Nytt avtal klart. MARS 2016 APRIL 2016 Opartisk ordförande, opo Avtalslöst tillstånd Biträder avtalsparterna en månad innan det gamla avtalet löper ut. Opo har möjlighet att agera på eget initiativ, bland annat begära utlåtanden från Industrins ekonomiska råd, IER, och lägga egna förslag till lösningar samt skjuta upp stridsåtgärder. Om avtalet löper ut och parterna inte har kommit överens är det avtalslöst läge. Parterna kan då varsla om att vidta stridsåtgärder för att tvinga den andra parten att teckna avtal. Nu inleds förhandlingarna kring Bemanningsavtalet Den 30 april går Bemanningsavtalet – som bestämmer villkoren för ungefär 6 000 förbundsmedlemmar – ut. – Vi överlämnar våra avtalskrav i slutet av mars och därefter drar förhand lingar igång mellan oss, övriga LO-förbund och motparten Almega, säger Anna Gustafsson, avtalsansvarig för Bemanningsavtalet på IF Metalls förhandlings enhet. lokala och centrala förhandlingar, säger han. Mikael Widéen hoppas att parterna kommer överens inom de utsatta tids ramarna, så att ett nytt Bemannings avtal kan se dagens ljus den 1 maj i år. Det är bara att konstatera: inget annat land i världen har ett bemanningsavtal likt vårt svenska. Ett avtal som fastställer att bemanningsanställda både har rätt till samma villkor som kundföretagets egna anställda och till garantilön vid tillfällen som de inte är utbokade på jobb. Avtalet är helt enkelt unikt och det bör vi vara stolta över. Å andra sidan är det långt ifrån alla bemanningsföretag som följer avtalets skrivningar – med sämre villkor för de bemanningsanställda som följd. Flytta fram positioner – Och så hoppas jag givetvis att vi får igenom så många av våra krav som möjligt, så vi kan flytta fram våra positioner. För även om avtalet är det bästa bemanningsavtal som finns i världen, så kan det bli ännu bättre. Bemanningsavtalet Bemanningsavtalet gäller för bemanningsanställda inom flera olika branscher och förhandlas därför gemensamt av de 14 LO-förbunden. Avtalskraven är tänkt att överlämnas den 30 mars. Det nuvarande avtalet går ut den 30 april. 8 | 3 2015 [email protected] * GFL = genomsnittligt förtjänstläge (när bemanningsanställda är inhyrda på ett kundföretag ska deras lön beräknas utifrån genomsnittslönen på den arbets platsen). Täppa igen hål – Det finns en del skriv ningar i avtalet som kanske är för otydliga, till exempel formuleringen kring så kallad annan huvudsaklig sysselsättning, som öppnar upp för felaktiga timanställningar. Det hålet borde täppas igen i avtalet, då skulle vi Anna Gustafsson, ansvarig för Bemanningsavtalet på IF Metall. slippa många Foto: kristoffer Sydlén Tolkningsfråga Ett sådant exempel är företaget Randstad, där hundratals anställda – uthyrda till Scania i Södertälje – snuvats på sina rättmätiga bonusar under lång tid. Företaget hävdar dock att deras tolkning av avtalstexten är den rätta och att deras anställda därför ska ha sämre ersättning via sin GFL*. – I just detta specifika fall tycker vi att avtalstexten är tillräckligt tydlig, men vi har valt att stämma företaget inför Arbetsdomstolen för att få det prövat, säger Anna Gustafsson. Det är dock inte alltid helt självklart hur avtalstexter ska tolkas. – Särskilt inte när ett avtal är så ungt som Bemanningsavtalet, det har ju bara funMichael Widéen, nits i 15 år. Manpower i Malmö. Då finns det många skrivningar som kan behöva utvecklas, säger hon. Mikael Widéen, som är klubbordförande på Manpower i Malmö, och ingår i IF Metalls förhandlings delegation för Bemannings avtalet, håller med Anna Gustafsson: Foto: Kevin Widlic Kenneth Hertz, koncernfacklig arbetstagar representant i Sapa AS, ser många fördelar med EWC. EWC ger anställda insyn Tack vare ett väl fungerande Euro peiskt företagsråd, European Works Council (EWC), vet anställda inom Sapa AS det mesta om vad som pågår inom koncernen. Transparens är nyckelordet. – Det är ett bra samarbete, det finns inga dubbla agendor, säger Kenneth Hertz, som är koncernfacklig arbetstagar representant. Han har suttit i bolagsstyrelsen i 16 år. Sedan 2013 ägs Sapa AS av företagen Orkla och Norsk Hydro genom ett så kallat joint venture-avtal. I och med ett direktiv som EU antog 1994 har arbetstagare i medlemsstaterna och de länder som omfattas av EES-avtalet rätt till information och samråd genom EWC. Simultantolkning – Det jag ser som mitt största uppdrag är att föra vidare information till EWCmedlemmar utanför Norden, säger Kenneth Hertz. Två gånger per år samlas företagets EWC, i dagarna sker mötet i Toulouse, Frankrike. Då är uppemot 40 delegater från en rad europeiska länder med, liksom ett tiotal chefer från företags ledningen. Allt simultantolkas, vilket innebär att en stab på omkring 25 tol- kar är på plats. Det hela bekostas av företaget, som ser stora vinster med att information om viktiga frågor går ut till arbetstagare i olika länder. – De har tagit det här på allra största allvar. Såväl vd som HR-direktör, områdeschefer och flera andra ur ledningen brukar vara på plats, säger Kenneth Hertz. Diskussion och reflektion Frågor som kan vara aktuella är till exempel om ledningen överväger att stänga en fabrik i ett visst land på grund av dålig lönsamhet. Då har arbetstagarrepresentanterna möjlighet att presentera relevanta fakta, såväl för berörda arbetstagare som för ledningen. På så sätt undviks ryktesspridning och missförstånd. Det händer också att be- sluten påverkas i en annan riktning. Vanligtvis pågår ett EWC-möte för Sapa AS i en och en halv dag. På första dagens förmiddag har delegaterna ett eget möte, under eftermiddagen kommer företagsledningen och informerar om aktuella frågor och svarar på frågor. Dag två ägnar delegaterna förmiddagen åt ännu ett möte, för att diskutera och reflektera över den nya information som getts. Det händer också att mötena förlängs med gemensamma besök på lokala fabriker. – Företagsledningen är faktiskt nöjda, de också. Det finns en lång erfarenhet av att jobba så här, med den skandinaviska modellen. De är verkligen intresserade av att höra åsikter från delegaterna i vårt EWC, säger Kenneth Hertz. [email protected] EWC – European Work Councils 4 Syftet är att förbättra arbetstagarnas rätt till information och samråd i frågor som är av europeisk karaktär och som berör fler än ett land. 4 Samrådet ska ske genom en dialog och utbyte av åsikter mellan arbetstagarrepresentanterna och företagsledningen och de förra ska ha möjlighet att lämna synpunkter som kan beaktas när beslut ska tas. 4 EWC ska bildas i företag som har minst 1 000 anställda inom EES-området, minst 150 anställda måste finnas i minst två länder. 4 Ett arbetsutskott ska bildas, som arbetar mellan mötena och har löpande kontakt med företagsledningen. 3 2015 | 9 kortA nyheter Motorbranschen ropar efter fler tekniker. Tydlighet och långsiktighet gav jämställda löner. Nu kan du få information om försäkringarna i fickan. Finland och Sverige stärker banden sonal. I Katrineholm planerar Ericsson för en total nedläggning. – Det här är ett oerhört hårt slag för de som arbetar på Ericsson och som lojalt arbetat för företagets utveckling. Det är också ett hårt slag mot alla berörda orterna och framför allt Katrineholm, säger Anders Ferbe, IF Metalls förbundsordförande. Samarbetet mellan finska och svenska in dustriarbetare sträcker sig långt tillbaks i tiden. Nu finns också en överenskommelse om hur förbunden ska ge stöd till varan dras medlemmar när de arbetar/utbildar sig i respektive land. Tillsammans med den finske för bundsordföranden Riku Alto har IF Metalls Anders Ferbe undertecknat överenskom melsen som har tre viktiga syften: 4 Det vardagliga samarbetet och utbyte av information inom företagen/koncer nen. 4 Former för hur samarbetet ska ske vid omstruktureringar och andra viktiga händelser. 4 Bistå varandras medlemmar när de ar betar eller/och utbildar sig i respektive land. Förhoppningen är att överenskom melsen ska vara ett bra stöd för de båda förbundens lokala fackliga representanter, säger Anders Ferbe. Sexuella trakasserier drabbar oftare otryggt anställda Sexuella trakasserier på arbetsplatsen drabbar främst kvinnor, unga och människor med otrygga anställningar. – Det är mer vanligt förekommande i vissa branscher och kvinnor med arbetar yrken är särskilt utsatta, säger Joa Bergold, utredare på LO. – En utredare har tittat på diskri mineringslagstiftningen och behov av aktiva åtgärder. Det finns förslag om att arbetsgivaren ska få ett större ansvar att förebygga den här sortens oönskade hän delser, säger jämställdhetsminister Åsa Regnér. 2 200 drabbas när Ericsson säger upp i Sverige Över 2 000 anställ da på flera orter i Sverige drabbas av uppsägningar när telecomföretaget Ericsson säger upp per 10 | 3 2015 Teknikerbrist i Motorbranschen Facebook.com/ifmetall Twitter.com/ifmetall Instagram.com/ifmetall kvinnorna på arbetsmarknaden. Ett exempel är att arbeta aktivt för att kvinnor ska få bättre möjligheter till kompetens utveckling i jobbet, så att de kan ta mer kvalificerade och bättre betalda arbets uppgifter. Ett annat exempel är ett mer jämställt föräldraskap, vilket på sikt skulle kunna minska löneskillnaden mellan könen. Det är också därför som förbundet i flera avtalsrörelser drivit kravet på utfylld för äldralön och successivt lyckats öka antalet månader. Bonus ledde till utebliven a-kassa Det råder fortfarande stor brist på tekniker inom motorbranschen. Detta enligt en ny rapport från Motorbranschens yrkesnämnd och Lackerarnas yrkesnämnd. Enligt rapporten behövs 5 000 per soner inom motorbranschen under de närmsta tre åren. – Det här är en bransch som hela tiden växer och vi hör ständigt nya rapporter om hur svårt det är för arbetsgivarna att hitta kompetent personal. Det är bekym mersamt. Vi måste få fler ungdomar att uppmärksamma fordons- och transport programmet när de gör sitt yrkesval. Framtiden är ljus för dem som utbildar sig, säger Angelica Teiffel, IF Metalls arbetslivsenhet och vice ordförande för Motorbranschens yrkesnämnd. Flera insatser krävs för jämställda löner I dag är gapet mel lan kvinnors och mäns löner drygt 13 procent. – Det är många faktorer som samverkar till detta. Därför kommer vi heller aldrig att kunna lösa frågan enbart via lönebildningen, säger Anders Ferbe. Det krävs många insatser för att stärka A-kassans chef Olle Åkerlund (t.h.) möter medlemmar på Akzo Nobel. Närmare 90 medlemmar på Akzo Nobel i Gamleby drabbas ekonomiskt när rätten till a-kassa begränsas av den motivations bonus de fått från företaget. – Jag beklagar att så många medlem mar drabbas. Det här visar att svensk rättspraxis fungerar synnerligen illa, säger Olle Åkerlund, kassaföreståndare på IF Metalls a-kassa, vid ett besök hos medlemmarna. Fackförbunden är sedan ett antal år organisatoriskt skilda från a-kassorna. IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä reagerar också starkt på avräk ningen av a-kassan: – Vi är lika upprörda över den här rättspraxisen som Olle Åkerlund. Vi ska göra vad vi kan för att påverka det här politiskt. Vi vill verkligen få till en ändring. Expo på heldag hos IF Metall IF Metall har länge samarbetat med den antirasistiska medlemsvärde! Som medlem i IF Metall kan du hyra bil från Mabi med reducerade hyrbilspriser. Visa upp ditt medlemskort när du ifmetall.se/medlemskort stiftelsen Expo. Nu tas samarbetet till en ny nivå, då fem av Expos medarbetare ut bildat sig i vad IF Metall står för. – Det här är ett sätt att gå vidare med vårt långvariga samarbete. Nu får de veta mer om hur en facklig organisation arbetar och vi kan ha ännu större utbyte av dem som föreläsare, säger Hans Palmqvist som arbetar med mångfaldsfrågor på IF Metall. – När vi föreläser pratar vi bland an nat om extremhögern och varför deras hat är ett hot mot arbetarrörelsen. De har en politik som splittrar och som ställer arbe tare mot arbetare. Extremhögern vill att arbetare ska motarbeta varandra och inte se vilka gemensamma intressen man har tillsammans, säger Nathalie Söderberg på Expo. Tydlighet gav jämställda löner hämtar ut din förhyrda bil. i klubben på Volvo och suppleant i avdel ningsstyrelsen. Nystartsjobb kan vara oförsäkrat Personer som fått nystartsjobb är inte garanterade full trygghet på arbets platsen. Det blev Leif Håkansson. tydligt när en man i 50-årsåldern för en tid sedan skadade sin fot när han fick tungt byggmaterial tappat på den. Det var i samband med besök på av delningen som mannen berättade om vad han råkat ut för, och att han inte omfat tades av någon försäkring. Företaget har inte kollektivavtal och Leif Håkansson, ombudsman på IF Metall Norra Älvsborg vill nu uppmärksamma det bristfälliga skyddet. – Antingen har lagstiftaren missat det för att det inte sker någon prövning eller så har alliansregeringen helt enkelt inte tyckt det vara viktigt, säger han och hop pas att nuvarande regering gör något för att lösa problemet. 4 NÄSTAINFO Info nr 4/2015 når din arbetsplats under vecka 19. Där kommer du bland annat att kunna läsa om ny industrialisering och medlemsvärde. Dina försäkringar i fickan Har du en smartpho ne med Android som operativsystem? Då kan du ladda ner en inofficiell version av IF Metalls siffersticka som ger dig en snabb och omedelbar överblick över det försäk ringsskydd medlemmar i IF Metall har. Det är medlemmen Leine Johansson på Scania i Oskarshamn som genom sitt intresse för datorer och programmering skapat appen. – Sifferstickan i mobilen är ett enkelt sätt för en mobil generation att snabbt hitta information, säger Leine Johansson. Sifferstickan finns att ladda ner kost nadsfritt på Google Play. Skickas med Info 3/2015 Demonstrera första maj! industrialisering Med detta num Ny Jobb. Tillväxt. Solidaritet. Jobb för framtiden Hållbar tillväxt Solidariskt samhälle mer av tid ningen kommer Demonstrera första maj! Första maj-ma Ny industrialisering Jobb. Tillväxt. Solidaritet. terial i form av flygblad i A5 och affisch i A4-format. Materialen finns också på Demonstrera första maj! ifmetall.se. Ny industrialisering En stark välfärd är beroende av en framgångsrik exportindustri. Därför behövs satsningar för ny industrialisering – på forskning och utveckling, smart miljöteknik, pålitlig energiförsörjning och en modern infrastruktur. Vi måste investera för att utveckla företag med produktion i Sverige. Nu krävs en jobbpolitik för framtiden! Hållbara arbeten ger sunda, jämställda och utvecklande arbetsplatser. Vi vill ha en kompetensutveckling i världsklass, då stärks både människor och vår omställningsförmåga. Ge unga rätt till bra yrkesutbildning, som Teknikcollege och Yrkesintroduktion. Alla vinner på att industrijobben utvecklas! Vi står upp för alla människors lika värde. Därför vill vi ha en välfärd som omfattar alla. Den som drabbas av sjukdom eller blir arbetslös har rätt till bra trygghets- och omställningssystem. Vårt engagemang stannar inte vid några gränser, det sträcker sig över hela världen. Solidaritet är grunden i vårt fackliga arbete! Plats: Erik Pettersson och Åsa Dahlsten, Volvo tid: Lastvagnar i Umeå. Inom IF Metall Södra Västerbotten är kvin nors löner 99,16 procent av männens. Förklaringen är ett långsiktigt och konse kvent arbete med att skapa lönesystem med objektiva faktorer. – Vi har försökt få bort subjektiva faktorer i våra lönesystem, för vi vet ge nom forskningen att det är sådant som missgynnar kvinnor, säger Erik Pettersson, aktiv i klubben på Volvo Lastvagnar i Umeå och ledamot i avdelningsstyrelsen. Åsa Dahlsten anser det självklart att män och kvinnor ska ha lika lön. – Jag har egentligen inte tänkt att ”wow, vi har jämställda löner”, utan det är något som vi har på vår fabrik och i hela vår avdelning. Jag tycker att det ska vara självklart, säger hon, även hon aktiv Jobb för framtiden En stark välfärd är beroende av en framgångsrik exportindustri. Därför behövs satsningar för ny industrialisering – på forskning och utveckling, smart miljöteknik, pålitlig energiförsörjning och en modern infrastruktur. Vi måste investera för att utveckla företag med produktion i Sverige. Nu krävs en jobbpolitik för framtiden! Lättförståeligt om EU och Europa Europaportalen är en nyhetssajt om EU och Europa med bevakning från egna re daktioner i Stockholm och Bryssel. Ägarna representerar arbetsgivare och löntagare på den svenska arbetsmarknaden. Förutom dagliga nyheter har Europa portalen olika temaartiklar som gör det lättare att förstå den ibland svårbegripliga EU-politiken. Europaportalen, där IF Metall sitter i styrelsen, ägs gemensamt av flera svens ka fackförbund samt arbetsgivarorganisa tioner. På europaportalen.se kan du anmäla dig för prenumeration på nyhetsbrev. Hållbar tillväxt Hållbara arbeten ger sunda, jämställda och utvecklande arbetsplatser. Vi vill ha en kompetensutveckling i världsklass, då stärks både människor och vår omställningsförmåga. Ge unga rätt till bra yrkesutbildning, som Teknikcollege och Yrkesintroduktion. Alla vinner på att industrijobben utvecklas! Solidariskt samhälle Vi står upp för alla människors lika värde. Därför vill vi ha en välfärd som omfattar alla. Den som drabbas av sjukdom eller blir arbetslös har rätt till bra trygghetsoch omställningssystem. Vårt engagemang stannar inte vid några gränser, det sträcker sig över hela världen. Solidaritet är grunden i vårt fackliga arbete! Jobb. Tillväxt. Solidaritet. Jobb för framtiden En stark välfärd är beroende av en framgångsrik exportindustri. Därför behövs satsningar för ny industrialisering – på forskning och utveckling, smart miljöteknik, pålitlig energiförsörjning och en modern infrastruktur. Vi måste investera för att utveckla företag med produktion i Sverige. Nu krävs en jobbpolitik för framtiden! Hållbar tillväxt Hållbara arbeten ger sunda, jämställda och utvecklande arbetsplatser. Vi vill ha en kompetensutveckling i världsklass, då stärks både människor och vår omställningsförmåga. Ge unga rätt till bra yrkesutbildning, som Teknikcollege och Yrkesintroduktion. Alla vinner på att industrijobben utvecklas! Solidariskt samhälle Vi står upp för alla människors lika värde. Därför vill vi ha en välfärd som omfattar alla. Den som drabbas av sjukdom eller blir arbetslös har rätt till bra trygghetsoch omställningssystem. Vårt engagemang stannar inte vid några gränser, det sträcker sig över hela världen. Solidaritet är grunden i vårt fackliga arbete! Ansvarig utgivare Bengt Forsling, 08-786 82 24 Redaktionen Tfn: 08-786 80 00 (vx) E-post: [email protected] Marinette Ask, Ewa Eriksson, Anders Fredriksson, Ingela Hoatson, Annette Lack, Anneli Lundberg, Kristoffer Sydlén, Lisa Wernstedt. Layout Inger Lernevall tryck Sib-Tryck Holding AB 3 2015 | 11 1 n 2 n 3 n 4 5 frågor till Carita Spångberg n Foto: Magnus Jönsson Trots många år med fackliga uppdrag, i klubben på Husqvarna AB, styrelsen för IF Metall Vätter bygden samt nu också som ledamot i IF Metalls förbundsstyrelse, gav jämställdhetsutbildningen många nya aha-upplevelser. Jämställdhet och genus har Carita fått utbildning i både som ledamot i förbundsstyrelsen och i sin avdelningsstyrelse. – För mig handlar det om rättvisa och det ska vi jobba med hela tiden. – Vi måste ha våra genusglasögon på hela tiden Vad var det som överraskade dig? – Personligen har jag inte uppfattat det som att det är skillnader på grund av kön. Även om det säkert varit det. På min arbetsplats arbetar både killar och tjejer och jargongen har väl inte alltid varit korrekt, men man anpassar sig på något vis. Inte heller i klubbstyrelsen upplevde jag någon skillnad fast jag var både yngst och ensam tjej från början. – Efter utbildningarna i jämställdhet känns det som att många bitar har fallit på plats i ett pussel som jag inte riktigt hade klart för mig tidigare. Under temat härskartekniker dök det plötsligt upp flera ansikten som jag mött under åren och jag kom ihåg hur jag blivit bemött, just enbart för att jag var kvinna. Det var överraskande – och väldigt lärorikt. 2 Ser och lyssnar du på ett annat sätt nu? – Både och. Å ena sidan har jag hela tiden genusglasögonen på mig, men å andra sidan är jag fast i normer som finns i vardagen, på job- 12 | 3 2015 Foto: Magnus Jönsson 1 på varför det är på det ena eller andra viset. Ska vi bryta normer som finns på både arbetsplatser och i samhället, till exempel att kvinnor ska göra vissa arbetsuppgifter och män vissa, gäller det att förstå vilka normer som finns. 4 Går det att förändra? – Jag vill se möjlig heterna och verktygen vi redan har i IF Metalls hållbart arbete. Jobbar vi med arbetsorganisation, löne system och kompetensutveckling samt att det blir lika för alla oavsett kön, då tror jag att vi bryter skillnaderna på sikt. Formar vi vardagen så att alla får samma möjligheter oavsett kön, då kan vi förändra och minska skillnaderna. 5 bet, i facket och i samhället. Skillnaden nu är att jag har kunskaper som gör att jag ser dem och kan ifrågasätta. 3 Behöver man utbildas i jämställdhet? – O ja! Det är jätteviktigt, alla borde få utbildning tidigt. Själv var jag inte ens medveten om normer och strukturer förrän jag lärt mig mer om genus och jämställdhet. Så är det väl för många, man lever på i sin vardag utan närmare tanke Lever du som du lärt dig? – Jag försöker ha genusglas ögonen på hela tiden. För mig handlar det om rättvisa, det är det jag jobbar med till vardags och det är den frågan vi måste jobba med var vi än befinner oss i organisationen. [email protected]
