Bedömningsmatris Idrott och hälsa VAD NÄR VAD - idrott

Comments

Transcription

Bedömningsmatris Idrott och hälsa VAD NÄR VAD - idrott
Bedömningsmatris Idrott och hälsa
VAD
I rörelse till musik i danser
anpassar eleven till viss
del/relativt väl/väl sina rörelser
till takt och rytm
Åk 1-6Enkla lekar och danser
NÄR
Kontinuerligt vid
uppvärmning
På lektioner
VAD/HUR
Arbetssätt:
Åk 1-3
Genom de flesta
uppvärmningar träna takt
och rörelse till musik. Träna
några enkla danser som
Sids dans.
Åk 4-6
Genom de flesta
uppvärmningar träna takt
och rörelse till musik. Träna
några danser som t ex
Streetdance
Eleven kan delta i lekar, spel
och idrotter som innefattar
sammansatta motoriska
grundformer i olika miljöer och
varierar och anpassar sina
rörelser till viss del/relativt
väl/väl till aktiviteten.
Åk 1-3
Kontinuerligt vid
idrottelektioner.
Arbetssätt:
Åk 1-6
Att i lekens form,
rörelserna och i dansens
form ha roligt och
därigenom förbättra sin
egen rums- och
kroppsuppfattning och sin
relation till andra.
Gradering A-F
A (väl)Eleven kan själv räkna in takten och
följer takten på egen hand dansen igenom.
Du har bra flyt i övergångarna mellan
rörelserna i en koreografi.
Kommentar
C (relativt väl)Eleven kan ibland räkna in
takten själv. Du är oftast i takt och hittar
snabbt tillbaka om du tappar bort den. Du
har någorlunda bra flyt i övergångarna
mellan rörelserna i en koreografi.
E (till viss del)Eleven behöver hjälp att
räkna in takten och fortsatt hålla den, detta
genom att t ex titta på en kamrat eller
ledare. Du behärskar några enstaka
övergångar mellan rörelserna i en
koreografi.
Åk 1-5
Eleven kan några olika friidrottsgrenar
Eleven kan några olika nätspel och bollspel.
Eleven kan de grovmotoriska
grundformerna.
Eleven kan några redskapsövningar.
Eleven kan olika lekar och dess regler.
Eleven kan några enkla danser och rörelser
till musik.
Eleven kan några olika redskapsbanor och
redskapsövningar.
I åk 4-5 strävar man
efter kraven i slutet
på åk 6.
Åk 1-3 Grovmotoriska
grundformer och deras
sammansatta former i
redskapsövningar, lekar, danser
och rörelser till musik.
Åk 4-6
Kontinuerligt vid
idrottslektioner
Och vid vissa specifika
tillfällen med
redskapsbanor.
Åk 4-6 Sammansatta
grundformer i kombination med
gymnastikredskap och andra
redskap. Spel och idrotter,
inomhus och utomhus.
Motorikbanor,
hinderbanor,
äventyrsbanor,
redskapsgymnastik. Lekar,
friidrott, boll – och
racketspel, rörelse till
musik.
Åk 6
A Eleven visar mycket goda tekniska
färdigheter i de olika spelen/danserna. Är
väl förtrogen med dess regler och ideér.
C Eleven har en god grundteknik i de olika
spelen/danserna. Är relativt väl förtrogen
med de grundläggande reglerna. Eleven
kan beskriva de olika spelens/danserna
ideér.
E Eleven deltar efter bästa förmåga och kan
till viss del delta i de olika lekarna och
danserna och förstår enkla spelregler
Eleven kan simma 200m varav
50 m i ryggläge.
Åk 1-3 balansera och flyta,
simma i mag- och ryggläge
Åk 4-6 simma i mag- och
ryggläge
Vid minst två tillfällen
i havet och ett tillfälle
i simhall.
Arbetssätt:
Simhall/hav
Åk 1-3 Genom lekar och
rörelse i vatten.
1. Våga doppa huvudet
2. Flyta och prova simtag
3. Simma några tag bröstoch ryggsim
4. Simma 10 m på grunt
vatten
5. Simma 25 m bröst- och
ryggsim
Öka successivt för att nå
målet 200m varav 50 m
ryggsim
Åk-1-3
Eleven kan leka och röra sig i vattnet.
Eleven kan flyta.
Eleven kan simma lite i bröst- och ryggläge
A Eleven kan simma 200m varav 50m i
ryggläge.
Åk 4-6
Tillfällen med extra
simträning för
elever som ännu
inte kan simma.
Tipsa vårdnadshavare om
simskola/ simundervisning
redan i åk 1.
Åk 4-6 Simträning mag- och
ryggläge
Olika lekar för att bli en
starkare simmare
Eleven kan samtala om
egna upplevelse av fysiska
aktiviteter och för då enkla och
till viss del/utvecklade och
relativt väl/väl utvecklade och
väl underbyggda resonemang
kring hur aktiviteterna kan
påverka hälsan och den fysiska
förmågan ex ord och begrepp
för samtal om upplevelser av:
Åk 1-3 lek, hälsa, natur- och
utevistelse
Åk 4-6 olika fysiska aktiviteter
och träningsformer,
levnadsvanor,
kroppsuppfattning och självbild.
Kroppsliga och mentala
effekterav några olika
träningsformer.
Kulturella och geografiska
förhållanden i närmiljön som
Åk 1-3
Diskutera och
resonerar tillsammans
under ett flertal
tillfällen under
terminen, som
avslutning på
lektionerna.
Kalvins hälsocirkel
Åk 4-6
Skriver under 2
veckor på
vårterminen sin
tränings/hälsodagbok.
Därefter sker samtal
och reflektioner i
grupp och/eller
enskilt.
Arbetssätt:
Samtal om ord, begrepp
och skriva en
tränings/hälsodagbok.
Åk 1-3
Eleven deltar när vi samtalar om hur vi
upplever idrottsaktiviteter.
A
Åk 1-3
I storgrupp och mindre
grupper diskutera om egna
upplevelser av fysisk
aktivitet och natur- och
utevistelse.
Jobbar med Kalvins
hälsocirkel
Åk 4-6
I storgrupp och i mindre
grupper diskutera om egna
Upplevelser av fysisk
aktivitet.
Åk 4-5 skriver en
tränings/hälsodagbok
tillsammans med en
kompis.
C
E
påverkar och möjliggör valet av
fysiska aktiviteter.
Åk 6 skriver en enskild och
utifrån den reflektera och
resonera om
träningsformer,
levnadsvanor och vilken
effekt fysisk hälsa har.
Ser filmer.
Eleven kan ge
enkla/utvecklade/väl
utvecklade beskrivningar av hur
man förebygger skador som är
förknippade med lekar. T ex
undvika skador, beteende som
inte skadar andra.
Åk 1-3
Diskuterar och
resonera tillsammans
vid ett flertal tillfällen
under terminen, som
avslutning på
lektionerna
T.ex undvika skador, beetende
som inte skadar andra
Åk 4-6
Diskuterar och
resonerar tillsammans
vid ett flertal tillfällen
under terminen, som
avslutning på
lektionerna.
Ev teoretiskt test VT.
Arbetssätt:
Åk 1-3
Praktiskt arbete genom att
träna och uppleva
uppvärmningens positiva
effekter/följder.
Teoretiskt arbete med hjälp
av filmer, med gemensam
diskussion efter filmen.
ÅK4-6
Praktiskt arbete genom att
träna och uppleva
uppvärmningens positiva
effekter/följder.
Teoretiskt arbete med hjälp
av filmer och teoretiskt test
efter genomgång eller film.
Åk 1-3
Eleven deltar i samtal och visar genom sitt
agerande att han/hon förstår vikten av
detta.
Åk 4-6
A Eleven kan ge välutvecklade
beskrivningar av hur man förebygger
skador som är förknippade med lekar.
C Eleven kan ge utvecklade beskrivningar
av hur man förebygger skador som är
förknippade med lekar.
E Eleven kan ge enkla beskrivningar av hur
man förebygger skador som är förknippade
med lekar.
Eleven kan genomföra olika
aktiviteter i natur och utemiljö
med viss/relativt god /god
anpassning till olika
förhållanden och till
allemansrättens regler
Åk 1-3 allemansrättens grunder,
lekar och rörelser i natur – och
utemiljö
Åk 1-3
Vid två tillfällen under
HT och två tillfällen
under VT.
Åk 4-6
Vid två tillfällen under
HT och två tillfällen
under VT.
Teoretiskt test.
Åk 4-6 rättigheter och
skyldigheter i naturen enligt
allemansrätten, lekar och andra
fysiska aktiviteter i skiftande
natur- och utemiljöer under
olika årstider.
Arbetssätt:
Åk 1-6
Samtal om allemansrätt.
Praktiskt arbete genom
rörelselekar i natur- och
utemiljö, tipspromenader
och frågelekar om
allemansrättens grunder.
Teori i form av film om
allemansrätt.
Åk 6 Teoretiskt test.
Åk 1-3
Eleven förstår några viktiga regler om
allemansrätt.
Eleven kan några olika lekar och dess regler
som utförs utomhus.
Eleven kan röra sig relativt obehindrat i
terränglikande miljö
A Eleven kan genomföra olika aktiviteter i
natur och utemiljö med god anpassning till
olika förhållanden och till allemansrättens
regler.
C Eleven kan genomföra olika aktiviteter i
natur och utemiljö med relativt god
anpassning till olika förhållanden och till
allemansrättens regler.
Eleven kan med viss/ relativ
god/ god säkerhet orientera sig
i bekanta miljöer med hjälp av
kartor
Åk 1-3
Vid ca två tillfällen
under ht och två på
vt.
Åk 1-3 närmiljö och enkla
kartors uppbyggnad, begrepp
som beskriver rumsuppfattning
Bedömning sker på vt
Åk 1-3
Olika lekar t.ex
skolgårdsorientering,
rockringsorientering,
orientering inomhus i
gymnastiksal.
Detta sker i grupp eller par.
E Eleven kan genomföra olika aktiviteter i
natur och utemiljö med viss anpassning till
olika förhållanden och till allemansrättens
regler.
Åk 1-3
Eleven kan utgå från en enkel karta
tillsammans med en kompis.
Kan hitta i närområdet.
Åk 4-6
A Eleven kan med god säkerhet orientera
sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor.
Vid missade
genomgångar av
allemansrätten ges
möjlighet att ta igen
vid t.ex läxhjälp på
fredagar.
Åk 4-6 närliggande natur- och
utemiljö, kartors uppbyggnad
och symboler.
Eleven kan hantera
nödsituationer vid vatten med
hjälpredskap under olika
årstider.
Åk 1-3 säkerhet och
hänsynstagande i samband
med lekar, spel och vid naturoch utevistelser
Åk 4-6 badvett och säkerhet vid
vatten vintertid, hantering av
nödsituationer vid vatten med
hjälpredskap
Åk 1-3
Kontinuerligt under ht
och vt.
Åk 4-6
Detta sker vid
teoritillfällen och
praktiska tillfällen
under terminerna.
Åk 4-6
Skolgårdsorientering,
orientering i närliggande
område som är känt för
eleverna. Detta gör
eleverna två och två eller
enskilt (åk 6).
Karttecken, väderstreck,
kartläsning
Arbetssätt:
Åk 1-3
Lekar, känna till regler,
turtagning, visa hänsyn och
respekt gentemot varandra
och naturen. Genom gång
av livräddningssällskapets
häfte.
Åk 4-6
Teorilektioner om bad- och
isvett. Även tillfälle att
pröva teoretiskt.
C Eleven kan med relativt god säkerhet
orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av
kartor.
E Eleven kan med viss säkerhet orientera
sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor.
Åk 1-5
Eleven kan samtala om och redogöra för
bad- och isvett.
Åk 6
A Eleven kan genomföra och hantera
nödsituationer vid vatten med
hjälpredskap under olika årstider.
Vid missade
genomgångar ges
möjlighet att ta igen
vid t ex läxhjälp på
fredagar.