EXAMENSARBETE - pure.ltu.se - Luleå tekniska universitet

Transcription

EXAMENSARBETE - pure.ltu.se - Luleå tekniska universitet
EXAMENSARBETE
Distriktssköterskors upplevelser av att
leda omvårdnadsarbetet inom
hemsjukvården
Olga Brismo
Olga Hansson
2015
Specialistsjuksköterskeexamen
Distriktssköterska
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad
Distriktssköterskors upplevelser av att leda omvårdnadsarbetet inom
hemsjukvården
District nurses' experiences of managing nursing in home care
Olga Brismo och Olga Hansson
Kurs: 07036H, Examensarbete inom distriktsvård 15 hp
Höstterminen 2014
Specialistsjuksköterska med inriktning mot distriktssköterska 75 hp
Handledare: Päivi Juuso
1
Distriktssköterskors upplevelser av att leda omvårdnadsarbetet inom hemsjukvården
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Avdelning för omvårdnad
Olga Brismo och Olga Hansson
Abstrakt
Ledarrollen kan vara svår och innebära hög arbetsbelastning eftersom det innefattar
att sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för omvårdnadsarbetet. Detta
innebär att se till patientens bästa och samtidigt kunna prioritera, samordna och ta
viktiga beslut som rör patientens omvårdnad och som skall efterföljas av
hemsjukvårdspersonal. Syftet med denna studie var att undersöka distriktssköterskors
upplevelser av att leda omvårdnadsarbetet inom hemsjukvården. Data insamlades via
semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tio
distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård i två olika kommuner
intervjuades. Analysen resulterade i fem kategorier: Att god kommunikation med
hemtjänsten främjar samarbetet, Att vara ledare är positivt men utmanande, Att
bristande samarbete och resursbrist påverkar ledarskapet, Att ha behov av att utöka
sin kunskap, Att ha behov av stöd från chefer och kollegor. I resultatet framkom att
distriktssköterkans roll som ledare är utmanande och det finns många faktorer som
påverkar ledarrollen. De utmaningar och hinder som de möter varje dag var bland
annat tidsbrist samt brist på personal, vilket förstärkte känslan av att de inte gjorde ett
tillräckligt bra jobb och inte alltid hann utföra god omvårdnad. Slutsatsen är att för
att stärka ledarrollen krävs satsningar inom kompetensutveckling och ökade resurser
inom den kommunala hemsjukvården samt stöd från chefer och kollegor.
Nyckelord: distriktssköterska, ledarskap, hemsjukvård, omvårdnad, intervjustudie, kvalitativ
metod, samarbete, brister
2
Innehållsförteckning
Abstrakt
2
Innehållsförteckning
3
Bakgrund
4
Problemformulering
6
Syfte
6
Metod
7
Deltagare och procedur
7
Datainsamling
7
Dataanalys
8
Etiska överväganden
8
Resultat
9
Att god kommunikation med hemtjänsten främjar samarbetet
9
Att vara ledare är positivt men utmanande
10
Att bristande samarbete och resursbrist påverkar ledarskapet
11
Att ha behov av att utöka sin kunskap
12
Att ha behov av stöd från chefer och kollegor
13
Diskussion
14
Metoddiskussion
20
Slutsats
21
Framtida forskning
21
Referenser
23
Bilaga 1
27
Bilaga 2
29
Bilaga 3
30
3
Bakgrund
Många äldre med omfattande vårdbehov vårdas inom hemsjukvården (Modin & Furhoff,
2002; Socialstyrelsen, 2008; Öresland, Määttä, Norberg, Winther Jörgenssen & Lutzen,
2008), vilket utgör en växande del av primärvården. Hemsjukvård skall ge äldre personer
möjlighet till ökad livskvalitet och autonomi eftersom den skall erbjuda god och säker
omvårdnad, behandling och rehabilitering. Sjukvården som då utförs i hemmet skall skapa
trygghet, ge tillgänglighet samt kompetens i en god miljö (Josefsson, 2010).
Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att flera olika medicinska behandlingar kan
genomföras hemma hos patienten. Däremot är det viktigt att sjuksköterskan som kommer hem
till patienten förstår att hemmet är patientens värld och sjuksköterskan bör därför anpassa sig
till patientens sätt att leva. Detta för att minska de negativa upplevelserna av behandlingarna
som eventuellt kan uppkomma. Sjuksköterskan kommer in i patientens värld och måste därför
följa vissa regler för hur man beter sig som gäst, detta av respekt för patienten och patientens
hem. Dessutom skall sjuksköterskan skapa en relation med patienten och dennes närstående
som bygger på tillit, närhet, mottaglighet och tillhörighet. Sjuksköterskan som kommer hem
till patienter måste alltid fråga vad hon/han får göra, som till exempel att få ta ett glas vatten
istället för att bara gå in i köket och servera sig själv. Sjuksköterskan bör ha ett professionellt
förhållningssätt där syftet med besöket är att ge omvårdnad och behandling. Det betyder att
sjuksköterskan till exempel inte ska gå runt och titta på konst på väggarna utan hon/han är där
för att utföra sina arbetsuppgifter (Öresland, Määttä, Norberg, Winther Jörgenssen & Lutzen,
2008).
Det är enklare att tillgodose de äldres behov i en samlad organisation som tar hänsyn till att
behoven många gånger kräver både socialtjänst-, hälso- och sjukvårdsinsatser med många
olika professioner som samverkar i en vårdkedja. Omvårdnad går som en röd tråd genom all
vård, därför måste en framtida organisation av hemsjukvården utgå från patienternas behov
där alla delar i vårdkedjan samverkar (Socialstyrelsen, 2008). Med omvårdnad inom hälsooch sjukvården menas stöd och hjälp till personer som på grund av sitt hälsotillstånd inte kan
själv klara att planera eller genomföra handlingar som hör till deras dagliga liv (Modin &
Furhoff, 2002). För att tillgodose den bästa omvårdnaden skall sjuksköterskan se varje patient
som unik individ med unika förutsättningar, och ha omtanke till patientens familj.
Sjuksköterskans handlingar skall ha sin grund i ett personcentrerat förhållningssätt som
baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet (Theodoridis, 2013).
4
Hemsjukvården i Sverige ökar (Socialstyrelsen, 2008). Orsakerna anses vara reducerat antal
platser inom slutenvården som resultat av minskade ekonomiska resurser till hälso- och
sjukvården samt att befolkningen blir allt äldre (Gustafsson, Fagerberg & Asp, 2010; Modin
& Furhoff, 2002). Hemsjukvården i Sverige har utvecklats till att alltmer avancerade hälsooch sjukvårdsinsatser utförs i hemmet. Detta har lett till att allt större krav ställs på den
personal som arbetar inom hemsjukvården (Modin & Furhoff, 2002). Framför allt när det
gäller tillgängligheten bland sjuksköterskor och läkare. Läkare har det övergripande ansvaret
över vård och behandling för den enskilde individen i hemmet och ansvarar för att patienten
undersöks, diagnostiseras och behandlas som tillståndet kräver. (Socialstyrelsen, 2008). Den
sjukvårdspersonal som arbetar inom hemsjukvården är oftast distriktssköterskor,
grundutbildade sjuksköterskor samt undersköterskor som då utifrån sitt medicinska
yrkesansvar följer de anvisningar om vård och behandling för den enskilde patienten som
läkaren har ordinerat (Furåker, 2012; Socialstyrelsen, 2008).
Inom hemsjukvården arbetar sjuksköterskan ofta ensam vilket medför att hon/han måste göra
bedömningar och hamnar i en rad olika problemsituationer. Enligt svensk
sjuksköterskeförening (2007) International Council of Nurses (ICN´s) etiska kod omfattar
sjuksköterskans arbete fyra grundläggande ansvarsområden: att främja hälsa, att förebygga
sjukdom, att återställa hälsa samt att lindra lidande. Utöver detta ska distriktssköterskan enligt
WHO:s folkhälsomål främja och skydda människors hälsa under hela livet samt lindra det
lidande (Distriktssköterskeföreningen, 2008). Enligt Theodoridis (2013) innebär omvårdnad
att stärka, återställa och bevara hälsa, förebygga sjukdom, minska lidande samt ge möjlighet
till en värdig död. För att bedöma en persons behov och agera i enlighet med dessa behov
krävs kompetens. Omvårdnadskompetens gör det möjligt för sjuksköterskan att identifiera och
utvärdera olika omvårdnadssituationer (Furåker, 2012). Theodoridis (2013) menar vidare att
denna kompetens förväntas av sjuksköterskan eftersom hon spelar huvudrollen för
omvårdnadsarbetet. Att ha kunskaper, färdigheter och förmågor inom omvårdnaden och
samtidigt vara medmänsklig, ha empati och tolerans karaktäriseras av självständigt tänkande,
mod och ledarskap.
Ledarskap enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005)
innebär bland annat att ha förmågan att utifrån patienternas behov leda, prioritera, samordna
och utforma omvårdnadsarbetet på bästa möjliga sätt och utifrån bästa tillgängliga kunskap.
Ledarskap innebär också en förmåga att motivera arbetslaget, ge återkoppling samt tillvarata
5
medarbetarnas förslag och åsikter för att utveckla och förbättra vården. Kean, HaycockStuart, Baggaley och Carson (2011) visade i sin studie att om sjuksköterska har förmåga att
leda organisationen på ett diplomatiskt sätt skulle personalen, oavsett profession vara benägna
att lyssna och tänka.
Distriktssköterska eller sjuksköterska kan delegera vissa hälso- och sjukvårdsuppgifter och
skall i samband med det instruera och undervisa undersköterskor när det finns behov för detta
(Socialstyrelsen, 2008). Haycock- Stuart och Kean (2012) visar att det finns behov av
sjuksköterskor som ledare samt att det finns tydlig koppling mellan ledarskap och kvalitet av
vården. Kean et al. (2011) menar att för att uppnå hög kvalitet inom vården måste
omvårdnadsarbetet anpassas noggrant till olika team medlemmar, deras erfarenheter,
värderingar och övertygelser.
Problemformulering
Hemsjukvården i Sverige ökar och patienter som omfattas av vården i hemmet blir allt sjukare
och behöver mer avancerad vård. Cirka185 000 personer i åldern 65 år och äldre fick någon
gång under första halvåret år 2009 kommunal hälso- och sjukvård samt under andra halvåret
år 2009 fick cirka 186 000 äldre personer någon gång kommunal hälso- och sjukvård
(Socialstyrelsen, 2009). Distriktssköterskans ansvar är att utifrån sin kompetens inom
omvårdnad leda omvårdnadsarbetet. Ledarrollen kan vara svår och innebära hög
arbetsbelastning eftersom det innefattar att sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för
omvårdnadsarbetet. Distriktssköterskan ska se till patientens bästa och samtidigt kunna
prioritera, samordna och ta viktiga beslut som rör patientens omvårdnad och som skall
efterföljas av hemsjukvårdspersonal. Det är därför viktigt att beskriva distriktssköterskans roll
som ledare utifrån dennes egna erfarenheter och upplevelser. Kunskapen från studien kan med
hjälp av distriktssköterskans erfarenheter och upplevelser användas för att öka medvetenhet i
distriktssköterskans arbete och därmed kan medföra förändrade tankar och beteenden. Detta
tror vi kan i sin tur förbättra samarbete mellan alla inblandade instanser inom hemsjukvården.
Syfte
Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att leda
omvårdnadsarbetet inom hemsjukvården.
6
Metod
Enligt Polit och Beck (2008, s.14-15) beror valet av metod på syftet med studien. Då syftet
med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att organisera och leda
omvårdnadsarbetet inom hemsjukvården kommer denna studie att ha en kvalitativ ansats.
Kvalitativ forskning har som mål att fokusera på upplevelser och erfarenheter från personer
med kunskap om ett visst fenomen. Forskaren får möjlighet att ta del av personernas tankar
och känslor med hjälp av observationer och/eller intervjuer.
Deltagare och procedur
Ett ändamålsenligt urval av tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård i
Norrbotten samt i Skåne. Distriktssköterskor alla var kvinnor mellan 40 år till 60 år (md=50),
de hade arbetat som distriktssköterskor i 2 år till 25 år (md=13,5). Inklusionskriterier var att
personerna skulle vara sjuksköterskor med specialistutbildning till distriktssköterska och
skulle ha varit verksamma inom yrket i minst ett år. När etikansökan var godkänd kontaktades
verksamhetschefer inom respektive kommun. Verksamhetscheferna fick både skriftlig (bilaga
1) och muntlig information om syftet med studien. Därefter överlämnades informationsbrev
(bilaga 3) med inbjudan till distriktssköterskorna som motsvarade inklusionskriterierna.
Informationsbrevet innehöll information om studiens syfte, att det var frivilligt att delta i
studien samt hur intervjuerna skulle genomföras. Svarstalong medföljde.
Datainsamling
Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagarna. Intervjuerna utgick
från en intervjuguide (bilaga 2) med öppna frågor som motsvarade syftet, samt följdfrågor,
såsom: Hur menar du? Kan du förklara lite närmare? Polit och Beck (2008, s. 414) beskriver
att om forskaren använder sig av öppna frågor skapas möjlighet för deltagarna berätta om sina
upplevelser med egna ord. Frågorna i en kvalitativ intervju ska förmå informanten till att
kunna ge en så innehållsrik och detaljerad information som möjligt. Intervjuarens roll är att
uppmuntra informanten att prata fritt om ett ämne eller ett område. I denna studie delades
intervjuerna upp mellan författarna som gjorde sina intervjuer på varsitt håll. Intervjuerna
gjordes på en plats vald av informanten och tog mellan 20 och 45 minuter (md=35).
Intervjuerna spelades in och skrevs ut ordagrant.
7
Dataanalys
De utskrivna intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim
och Lundman (2004). Vidare menar Graneheim och Lundman (2004) att kvalitativ
innehållsanalys utgör en etablerad datainsamlingsmetod inom omvårdnadsforskning vid
undersökning av deltagares upplevelser som sedan analyseras utifrån forskarens neutrala
ståndpunkt och sätts in i en kontext med omgivningen för att uppnå hög grad av trovärdighet
inom den kvalitativa forskningen.
Graneheim och Lundman (2004) beskriver att manifest innehållsanalys kan med fördel
användas när forskare är intresserad av vad datamaterialet berättar genom det som observeras
och det som verkligen sägs. De utskrivna intervjuerna lästes igenom flera gånger för att få en
helhetskänsla av innehållet. Textenheter som motsvarade syftet extraherades från texten och
därefter kondenserades, vilket innebar att överflödig text togs bort utan att påverka kärnan i
texten. Därefter kodades data med namn eller nummer för att kunna spåras till sitt ursprung
om författarna skulle behöva gå tillbaka till originalet under arbetets gång. Textenheter med
samma innehåll sorterades under samma kategorier. Kategoriseringen genomfördes i flera
steg tills författarna kom fram till huvudkategorier. Hela analysarbetet genomfördes av båda
författarna och under handledning.
Etiska överväganden
Författarna följde Polit och Beck (2004, s. 150-151) och hade fått skriftligt samtycke av alla
deltagare som garanterades konfidentialitet och anonymitet. Alla inspelade och utskrivna
intervjuer kodades och behandlades så inga intervjuade kunde identifieras. Endast författarna
och handledaren haft tillgång till studiens arbetsmaterial.
Författarna valde vuxna personer enligt Forsmans (1997, s. 43) sociala nivå. Med den sociala
nivån menas att till exempel vuxna skall väljas före barn eller att man bör välja utsatta
grupper bara om det är deras omständigheter som skall studeras. Vidare beskriver Forsman
(1997, s. 42-43) de fyra etiska principerna som skall beaktas vid forskning:
autonomiprincipen, principen om att göra gott, inte skada samt principen om rättvisa. Genom
att använda oss av informerat samtycke, att deltagandet är frivilligt samt att arbetsplatserna
och deltagarna avidentifieras respekteras autonomiprincipen. Informerat samtycke innebär
även att deltagarna får rätt att dra sig ur studien när som helst utan att behöva ange orsak.
Författarna hoppas att intervjustudien kan vara till nytta för vidare omvårdnadsarbete och
8
resultatet kommer att vara tillgängligt för deltagarna och på det sättet uppmärksammas
principen om att göra gott. För att inte skada överväger vi hur deltagandet i studien kan
påverka de intervjuade och förhoppningen är att deltagandet inte medför några negativa
konsekvenser då vi avidentifierar alla deltagare. All insamlad data kommer att värderas lika
för att beakta principen om rättvisa.
Resultat
Vid analysen av data framkom fem kategorier, som presenteras nedan med brödtext samt
exemplifieras med citat (Tabell 1).
Tabell 1 Översikt av kategorier (n=5)
Kategorier
Att god kommunikation med hemtjänsten främjar samarbetet
Att vara ledare är positivt men utmanande
Att bristande samarbete och resursbrist påverkar ledarskapet
Att ha behov av att utöka sin kunskap
Att ha behov av stöd från chefer och kollegor
Att god kommunikation med hemtjänsten främjar samarbetet
Distriktssköterskor beskrev vikten av bra samarbete med hemtjänsten samt vikten av bra
kommunikation med varandra. För att tillgodose patienternas behov på bästa sätt var det
enligt dem även viktigt med ömsesidig tillit och att ha god omvårdnad som ett gemensamt
mål. Omvårdnad sågs som komplext och svårt att beskriva men innebar enligt
distriktssköterskor att se helheten kring patienten samt att se hela människan med dess behov
och önskemål. Exempel på detta beskrevs vara att identifiera och bedöma de
omvårdnadsbehov som finns samt på ett professionellt sätt bedöma och ta hand om både
patienten och anhöriga. Det kunde även innebära att följa upp och erbjuda samtal och stöd.
Omvårdnad betyder ju en helhet utifrån den enskildas önskemål och behov. Att man har det
totala synsättet för allt möjligt för att det är många pusselbitar att lägga ihop när det gäller
omvårdnad.
9
Distriktssköterskor beskrev samarbetet med hemtjänstpersonalen som bra, men att det kunde
vara bättre. De berättade att hemtjänstpersonal och distriktssköterskor var beroende av
varandra, varför det var mycket viktigt att kunna lita på dem de arbetade med samt att ha en
bra kommunikation med varandra. Därför uppmuntrade de hemtjänsten att kontakta dem i alla
situationer.
Jag har då en väldigt bra hemtjänstgrupp. Det är A och O för att jag inte kan vara på plats
hos alla mina patienter, utan de är ju mina ögon och öron. Så att det är mycket
kommunikation och att vi kan lita på varandra, det är jätteviktigt.
Hemtjänstpersonalens kunskap och långa yrkeslivserfarenhet beskrevs av distriktssköterskor
som en viktig tillgång inom hemsjukvården. De beskrev dock att hemtjänstpersonalen fick
arbeta hårt och att de hade det väldigt stressigt.
Hemtjänstpersonalen är bara underbara, jag tycker de är jätteduktiga helt enkelt.
De gör ju jättemycket jobb, mycket som vi inte ens vet om att de gör.
Att vara ledare är positivt men utmanande
Distriktssköterskor beskrev att de upplevde sin roll som ledare för omvårdnadsarbetet som
väldigt spännande och roligt. De berättade hur mycket de älskar sitt yrke och att arbeta i
hemsjukvården med alla de utmaningar de möter varje dag på arbetet.
Att vara ledare för omvårdnadsarbete är väldigt spännande och just det här att vara lite
lots och när det då blir konflikt mellan hemtjänsten och vårdtagare att man då får som
ordna med möten, att man då träffas och å försöker bena ut var problemet har uppstått.
Och de gånger jag har gjort det så har det gått väldigt bra.
Ledarskap beskrev distriktssköterskor med att de med sina kunskaper många gånger kunde
leda och informera hemtjänstpersonal utan att behöva ta kontakt med läkare. Delegering var
ett sätt att göra detta på, men krävde enligt distriktssköterskor mycket kunskap om det som
skulle informeras. De beskrev dock att de inte alltid såg sig som en ledare utan mer som en
del av teamet där alla var beroende av varandra och där alla var lika viktiga.
Jag ser inte mig själv som en ledare direkt, det gör jag inte. Jag vill som vara egentligen en
i teamet.
10
Det ska vara givande och tagande också i ledarskapet också, inte att jag styr med nån
järnhand inte utan… så är vi beroende av varann och så är vi lika viktiga oavsett om det är
jag som kommer eller om det är hemtjänsten som kommer, vi samarbetar.
Att bristande samarbete och resursbrist påverkar ledarskapet
Distriktssköterskor beskrev en mängd olika svårigheter och utmaningar som de får möta varje
dag i sitt arbete. De flesta upplevde att hemsjukvården hade blivit mer avancerad sjukvård i
hemmet och att patienterna blivit allt sjukare. Deltagarna beskrev sig uppleva brister i
organisationen samt brister i de beslut som togs, exempelvis som att platser på äldreboenden
blev färre och att allt fler blev tvungna att avsluta sitt liv i hemmet.
Och det förändras ju så mycket, hemsjukvården nu, det blir ju mer och mer många
palliativa, de vill dö hemma. Vi har pumpar och vi har alltså det är avancerad sjukvård i
hemmet. Och det är inte så lätt alltid.
Samarbetet med läkare beskrevs inte alltid fungera så bra. Mycket tid och energi lades ner på
att få tag i läkare när de behövde råd och svar på sina frågor. Samarbetet med sjukhuset var
inte heller alltid så bra och distriktssköterskor uttryckte önskan om ett bättre samarbete. De
beskrev att sjukhuspersonalen kunde skicka hem patienter utan att skicka
utskrivningsmeddelande vilket innebar att hemsjukvården var omedvetna om att patienter
kommit hem eller var i behov av hjälp från hemsjukvården. Det framkom att
distriktssköterskor också upplevde att de hade för stora arbetsområden med för många
patienter vilket gjorde att de inte kunde utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredställande sätt.
Det är lite nu som på distans man säger gör si eller så. Istället för att själv lägga mer tid på
att följa upp. Man hade nog varit en bättre distriktssköterska om man hade haft färre
patienter. Man hade nog sett omvårdnadsbiten och helheten på ett annat sätt. Som vore mer
positivt.
Sjukhuset samarbetar vi ju också med, samarbetet där kan man väl säga... det fungerar inte
alltid perfekt
Distriktssköterskor beskrev frustration på grund av resursbrist. De beskrev att brist på
personal, sjuksköterskor och läkare drabbade de sjuka i hemmet. En av de stora bristerna var
att sjukhuset drog ned på vårdplatser vilket enligt distriktssköterskorna drabbade de äldre hårt.
Tidsbrist beskrevs som ett stort hinder för att utföra sitt arbete så som man önskade. Tidsbrist,
11
enligt distriktssköterskor, gjorde att de inte hade tid till bra planering, reflektion samt
uppföljning. Det beskrevs också som ett hinder för deras ledarskap. Distriktsköterskor beskrev
sig ha behov av mer tid för att kunna träffa exempelvis hemtjänsten, biståndshandläggarna
eller chefer, vilket skulle underlätta samarbetet och planeringen.
Det är ju inte biståndshandläggarnas fel heller för de är ju begränsade i att antalet platser
som finns. Så det hårt för de gamla just nu, faktiskt, jag hoppas att det kommer att bli bättre
nån gång, för det håller ju inte.
Man kan inte dra ned på äldreboende och så sen stänger man platser på sjukhuset också,
de far jätteilla, de här äldre.
Att ha behov av att utöka sin kunskap
För att ge god omvårdnad till patienter krävdes det enligt distriktssköterskor uppdateringar
och utbildningar hos de som leder omvårdnadsarbetet. Upplevelser av att de i det dagliga
arbetet hade ytlig kunskap om mycket och att de inte kunde känna sig färdiglärda då det
ständigt kom upp nya saker att lära sig framkom. De flesta deltagarna beskrev vikten av
utbildning för att kunna förmedla kunskapen vidare till hemtjänstpersonalen samt för att
känna sig trygga med sig själv i det dagliga arbetet.
Sen behöver man ju utbildning, vad de kommer med där är mest nyheter. Så det skulle vara
mycket mer. Vi ska ju sen utbilda personal mot kommunen så behöver vi ju också fyllas på
med mer, det kommer ju nytt hela tiden
För att tillgodose bästa omvårdnaden behövdes enligt distriktssköterskor även mer kunskap
hos hemtjänstpersonalen då det är dem som träffar patienterna mest. Mer kunskap hos
hemtjänstpersonalen skulle ha underlättat distriktssköterskors arbete. Distriktssköterskor
beskrev sig uppleva att personalen ofta saknade utbildning och att arbetsgivare inte ställde
krav på utbildning hos de nyanställda. Det ställde krav på dem själv att lägga mer tid på att
utbilda personalen i sådant som de borde ha kunskaper i. De största svårigheterna upplevdes
under sommartid då sommarpersonal ibland tycktes helt sakna utbildning inom vården.
Nu under sommaren ska vi leda folk som aldrig har jobbat inom vården. Vi ser att många
av de nya inte har ens gått vård- och omsorgsprogrammet, det är få som gjort det utan man
läser andra program som frisörprogrammet och bilmekanikerprogrammet. Och de
12
stackarna ska vi på tre timmar läkemedelsutbildning och så en timme genomgång med mig
och gå ett par pass med kollegor, vara fullfjädrade omvårdnadsarbetare som jag ska leda.
Distriktssköterskor beskrev att de upplevde att deras chef inte alltid hade den kunskap som
krävdes för att stödja sina medarbetare. Flera av deltagarna beskrev vikten av att ha kunskaper
och erfarenheter om distriktssköterskornas arbetsuppgifter samt utmaningar som de möter
varje dag för att kunna förstå och stödja dem när det behövs.
Ja då måste jag säga att vår chef är ganska ny här och hon har ju inte riktigt kunskaper än
tycker jag. Hur man arbetar med den kommunala hemsjukvården där hade jag mer stöd
innan av min chef som var innan. För hon var mer tydlig och hon hade erfarenhet utav
hemsjukvård och organisationer.
Deltagarna beskrev önskan om att vilja förändra mycket i organisationen samt hitta olika
lösningar för att förbättra vården. De beskrev också att det långa avståndet mellan deras och
hemtjänstpersonalens lokaler försvårade arbetet eftersom de upplevde att de hade behov av att
träffas oftare. Detta för att kunna diskutera och planera arbetet. En av distriktssköterskor
uttryckte önskan om att arbeta mer förebyggande för vårdtagarna och se det positiva istället
för att fastna i de tagna besluten. Vidare beskrev distriktssköterskor önskan om att kunna
påverka vissa beslut som tas och som påverkar både vårdtagarna och vårdgivarna.
Ja, alltså, jag skulle som vilja påverka lite mer i besluten som biståndshandläggarna som
beslutar om tiden att jag får nånting att tycka till om.
Att ha behov av stöd från chefer och kollegor
För att ge så bra omvårdnad som möjligt krävs det bra samarbete mellan de som är inblandade
i vården hos en vårdtagare enligt distriktssköterskor. Distriktssköterskor beskrev att de
upplevde sin roll som en förmedlare i ett nät med olika inblandade.
Man är mer som spindel i nätet när man är distriktssköterska, man förmedlar. Givetvis,
vårt område är ju att lägga om sår och sånt där, att man följer upp såna saker, men ofta
handlar det om att förmedla kontakt vidare, att slussa vidare patienter till andra aktörer.
Distriktssköterskor berättade om vikten av att kunna samarbete med sina kollegor och stödja
varandra. Med kollegor avsåg de andra distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetade
13
inom hemsjukvården. De berättade att de ofta brukade vända sig till sina kollegor när de
behövde hjälp istället för att vända sig till sin chef.
Vi har tur att vi får vara alla distriktssköterskor samlade här [i samma byggnad], vi har
jättemycket, vi hjälper varann mycket.
Distriktssköterskor ansåg att det var viktigt att kunna samarbeta med läkare samt att det var
viktigt att känna att läkare hade förståelse för deras arbete. De beskrev sig ha en önskan om
att kunna anställa en läkare som kunde ha rollen som support.
Det är ju roligt när man lyckas med samarbetet, att man får förståelse för problemet. Just
det här att bolla mot doktorerna, att det inte vi som äger problemet utan vi utför det
uppdrag som vi har fått och sen är det ju läkaren som är ansvarig för patientens mediciner
och utredningar som ska göras.
Distriktssköterskor betonade vikten av att kunna vända sig till sin chef vid behov av råd och
stöd. En del deltagarna berättade att deras chef var ny på arbetsplatsen och chefen behövde
därför tid för att kunna sätta sig in i verksamheten. Dock upplevde de att de kunde vända sig
till sin chef för att få det stöd och hjälp när de behövde det. En av deltagarna berättade att
hennes chef ställde upp på att åka hem till patienter för att visa distriktssköterskorna hur
exempelvis viss medicinsk utrustning skulle användas. Distriktssköterskor ansåg att det var
viktigt att ha en chef som var distriktssköterska. Detta gjorde att chefen hade större förståelse
för arbetet.
Det kan vara likadant om man hamnar i nån svår situation där nån är sjuk och man känner
att man tar ju det till sig och kan börja må dåligt över det. Bara kunna gå prata med nån
och få älta det som har varit, jätte skönt. Annars tror jag inte man skulle orka.
Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av att leda
omvårdnadsarbetet inom hemsjukvården. I resultatet framkommer att god kommunikation
med hemtjänsten främjar samarbetet. De flesta intervjuade upplevde att ledarerollen är
positivt men utmanande där bristande samarbete och resursbrist kan påverkar ledarskapet.
14
Studiens deltagare hade behov av att utöka sin kunskap, dessutom hade de behov av stöd från
chefer och kollegor.
I denna studies resultat framkommer att distriktssköterskor ansåg att det inte var lätt att
beskriva vad omvårdnad innebär. Det kunde beskrivas som att se helheten kring patienten
samt att se hela människan med dess behov och önskemål och för att tillgodose patienternas
behov på bästa sätt krävs ett bra samarbete mellan distriktssköterskor och hemtjänsten, en bra
kommunikation med varandra samt en ömsesidig tillit. Både distriktssköterskor och
hemtjänstpersonal ska ha god omvårdnad som ett gemensamt mål. I studien av Craftman, von
Strauss, Rudberg och Westerbotn (2013) betraktades kommunikation mellan
distriktssköterkor och hemtjänst som viktigt. Distriktssköterskor uttryckte vikten av att vara
tillgängliga för hemtjänsten, exempelvis när hemtjänsten hade frågor beträffande patienter och
kände sig osäkra på aktuella behandlingar och medicinering. Enligt Josefsson och Ljung
(2010) för att stödja, utbilda och utveckla vårdpersonalen i sin roll samt säkra
patientsäkerheten i personalgruppen, krävs att sjuksköterskan kan använda sin pedagogiska
kompetens inom arbetsramar. Distriktssköterskor strävade även efter förtroendefull stämning
och god kommunikation mellan dem och hemtjänsten då det rörde sig om patienternas hälsa. I
vår studies resultat framkom att distriktssköterskor upplevde att de var beroende av
hemtjänstpersonalens kunskaper och såg dem som en tillgång. Craftman et al. (2012)
beskriver att bra samarbete mellan distriktssköterkor och omvårdnadspersonal stärker känslan
av trygghet och främjar omvårdnaden kring patienten. Personliga möten ansågs vara
meningsfulla och underlätta informationsutbyte rörande patienter. Dessutom var det ett bra
tillfälle att se och bekräfta varandras insatser.
Distriktssköterskor såg ledarrollen som positiv och spännande men utmanande. De såg sig
som ett stöd för hemtjänstpersonalen. Ledarrollen innebär bland annat att kunna
kommunicera, leda, prioritera samt organisera omvårdnad utifrån medarbetarnas kompetens
och förmågor, det innebär även att motivera arbetslaget och ge återkoppling i en positiv anda
(Socialstyrelsen, 2005). I resultatet framkom att de inte alltid såg sig som en ledare utan mer
som en del av teamet där alla var beroende av varandra och där alla var lika viktiga. Detta
överensstämmer med studien av Downey, Parslow och Smart (2011) där deltagarna upplevde
sig bara som sjuksköterskor utan att beteckna sig som ledare och såg som sin uppgift att
utföra ett bra jobb. De beskriver vidare att ledarstämpel kunde påverka deras förmåga att
skapa förtroendefull miljö samt påverka samarbete med övriga medarbetare. Cummings et al.
15
(2010) beskriver hur olika ledarskapsstilar kan påverka samarbete mellan distriktssköterskor
och hemtjänstpersonal. Relationsfokuserat ledarskap bidrar till förbättrade resultat och
effektivitet inom arbetsmiljö samt omvårdnadsarbete jämfört med exempelvis auktoritär
ledarstil.
Resultatet i denna studie visar att när det uppstod problem till exempel mellan
hemtjänstpersonal och vårdtagare kunde distriktssköterskor i de flesta fallen med sina
kunskaper lösa det, ibland utan att behöva ta kontakt med läkare. Däremot när de inte
lyckades med att lösa problem kunde de känna visst missnöje över att inte bli stöttade av en
läkare. Även i studien av Kihlgren, Forslund och Fagerberg (2006) framkommer vikten av att
sjuksköterskor får stöd från läkare och andra kollegor vilket förbättrar självförtroendet samt
stärker känslan av att vara kompetent. Josefsson och Ljung (2010) beskrev begreppet
kompetens som en uppsättning besläktade innebörder som till exempel kvalifikation och
yrkeskunnande. Vidare menar de att självförtroende och god självuppfattning också är delar i
sjuksköterskans kompetens samt att sjuksköterskan i hemsjukvården ska ha förmåga att kunna
samarbeta, kommunicera och arbetsleda. Ansvaret att kommunicera tydligt, samverka och
samarbeta i team samt att ge trygghet till patienterna, anhöriga och kollegor har en stor
betydelse i omvårdnadsledarrollen.
Genom att delegera kunde distriktssköterskor i denna studie leda omvårdnadsarbetet.
Craftman et al. (2012) beskriver i sin studie att delegation är en viktig del i sjuksköterskans
dagliga arbete. Detta på grund av att den administrativa delen av arbetet upptar större delen av
arbetstiden. Resultatet blir att sjuksköterskor inte har tid till att träffa patienter i samma
utsträckning som de egentligen hade behövt, därför behöver distriktssköterskorna delegera
vissa arbetsuppgifter till hemtjänstpersonalen. Även enligt Socialstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd (1997:14) biträder delegerad vårdpersonal sjuksköterskan i det dagliga
omvårdnadsarbetet genom att utföra olika arbetsuppgifter.
I denna studies resultat framkommer att distriktssköterskor stötte på en mängd olika
svårigheter och utmaningar i det dagliga arbetet. De upplevde att de behövde mer tid för att
kunna träffa hemtjänstpersonal, biståndshandläggare och chefer. Detta skulle enligt deltagarna
underlätta samarbetet och arbetsplaneringen. Gustafsson och Fagerberg (2010) menar att det
kan vara betydelsefullt för sjuksköterskor och övrig vårdpersonal att hålla organiserade möten
i slutet av skiftet med syfte att alla i teamet reflekterar över situationer och händelser. Vidare
16
beskriver de i sin studie hur sjuksköterskor talade om spegling, en typ av organiserat möte i
slutet av skiftet, där alla medlemmar i teamet fick reflektera över situationer och händelser.
Dessa beskrivs som reflekterande samtal som avser att hjälpa sjuksköterskor med den
psykologiska bördan i deras arbete. Samtalen betraktades som viktiga och var ett bra sätt att
utbyta erfarenheter och utveckla diskussioner om omvårdnad. Resultatet i vår studie visade
även att distriktssköterskor hade en önskan om att kunna påverka vissa beslut som tas och
som påverkar både vårdtagarna och vårdgivarna. I studie som gjordes av Macphee, SkeltonGreen, Bouthillette och Suryaprakash (2012) framkom att sjuksköterskor som har ledande
roller har möjlighet att påverka hälsosystemet och att ett effektivt ledarskap är beroende av
effektiv ledarutveckling. Däremot menade de intervjuade i vår studie att de inte alltid hade
resurser till det samt att de oftast saknade tid för att kunna planera och organisera ordentligt.
Distriktssköterskor upplevde det dagliga samarbetet med andra yrkesgrupper som positivt i
allmänhet, dock var kontakten med läkare och sjukhus en negativ upplevelse. Detta var enligt
dem en viktig del i omvårdnadsarbetet och drabbade både vårdtagare och dem själva på ett
negativt sätt. Kihlgren et al. (2006) menar att läkartillgängligheten ger sjuksköterskan mer
trygghet och större förtroende för organisationen. Utan känslan av tillit, menar de vidare, är
det lätt att drabbas av panik och rädsla när distriktssköterskan befinner sig i en situation hon
inte kan hantera själv. Att kunna fatta beslut är en komplex process, speciellt när det handlar
om viktiga beslut som omfattar andra människors liv, och då gäller att ha självtillit. Att ha
självtillit för en distriktssköterska när hon inte litar på organisationen inte är tillräckligt, likaså
tvärtom. Bondas (2006) har kommit fram i sin studie att sjuksköterskan i sin roll som ledare
måste kunna samarbeta och ha gemenskap med andra yrkesroller inom och utanför
organisationen som en förutsättning för en bra vård och omvårdnad. Carney (2009) beskriver
att bra samarbete mellan olika yrkeskategorier inom hälso-och sjukvården gynnar alla
inblandade och att bristande kommunikation kan vara en orsak till bristfälligt ledarskap.
Dessutom menar de att bristande kommunikation ofta kan leda till betungande arbetsmiljö.
Resultatet i denna studie visar att distriktssköterskor upplevde frustration på grund av brist på
personal, sjuksköterskor och läkare vilket gjorde att patienter kunde drabbas på ett negativt
sätt. Som exempel var en av dem stora bristerna att sjukhuset drog ned på vårdplatser vilken
enligt distriktssköterskorna drabbade patienter hårt. Tidsbrist var också ett av de stora hindren
för att utföra sitt arbete. I studien av From, Nordström, Wilde - Larsson och Johansson (2013)
framkom att svenska sjuksköterskor inom hemsjukvården har ansvar för ett stort antal
17
patienter. From et al. (2013) fortsätter att överbelastning är den huvudsakliga arbetsrelaterade
stressfaktorn för sjuksköterskor. Sjuksköterskor upplevde dåligt samvete på jobbet, en känsla
av maktlöshet och otillräcklighet samt en känsla av att inte leva upp till förväntningarna från
de äldre, deras anhöriga och sig själva.
Distriktssköterskor var överens om att grundläggande kunskaper om omvårdnad borde vara
ett krav för att kunna arbeta inom hemtjänsten. Dock upplevde många av de intervjuade att de
nyanställda samt sommarpersonal oftast helt saknade utbildning. Distriktssköterskor fick
därför lägga tid på att utbilda hemtjänstpersonalen istället för att ta hand om vårdtagare. Detta
överensstämmer med studien av Craftman et al. (2012) som beskriver distriktssköterskors
tankar om att ingen borde arbeta inom sjukvården utan utbildning, speciellt när det gällde
medicindelningar eftersom det är en stor risk för patientsäkerheten. De menar vidare att det
krävs en speciell utbildning för hemtjänsten för att öka patientsäkerheten. De önskade även att
anställa en sjuksköterska som endast skulle ta hand om utbildning av personalen samt
delegationer. Dock är det oftast svårt att genomföra på grund av resurs- samt tidsbrist.
I resultatet i denna studie framkommer att distriktssköterskor upplevde svårigheter i form av
brister på egen kompetens och uttryckte saknad efter egen kompetensutveckling. Detta delvis
på grund av tidsbrist, personalbrist samt brist på ekonomiska resurser. Detta beskrivs även i
studien av From et al. (2013) där det framkommer att kompetensutveckling är en viktig bit,
men att det inte alltid finns tid för den. Vidare menar de att bristande kompetensutveckling
kan påverka omvårdnaden samt att det kan negativt påverka distriktssköterskans roll som
ledare. Resultaten visade även vikten med utbildningen för att kunna förmedla kunskaper
vidare till hemtjänstpersonalen samt för att känna sig trygga i sig själva i det dagliga arbetet.
Bondas (2006) beskriver att ledaregenskaper inte är en självklarhet hos alla. Det är även
vanligt att distriktssköterskor som ledare saknar ledarutbildning. Önskemålet är att utveckla
utbildning som skulle innefatta både den evidensbaserade omvårdnadsdelen och fördjupade
kunskaper i ledarskap.
Vidare framkommer även att distriktssköterskornas chef inte alltid hade den kunskap som
krävdes för att kunna erbjuda stöd till sina medarbetare. De menade att för att kunna förstå
och stödja dem i det dagliga arbetet krävs kunskaper och erfarenheter om distriktssköterskors
arbetsuppgifter samt utmaningar. Det står dock i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
råd (1997:8) att det inte är krav på att verksamhetschefen ska ha hälso- och
18
sjukvårdsutbildning. Kihlgren et al. (2006) menar vidare att tron om att chefer som har
utbildning inom omvårdnad har lättare att förstå sjuksköterskors arbetssätt och utmaningar
inte alltid är sann. Detta då många av de tidigare utbildade distriktssköterskor skolades mer
som läkarassistenter och har svårare att anpassa sig till dagens mer självständiga sätt att arbeta
på. Viktiga chefsegenskaper, som krävs för att kunna leda verksamheten och tillgodose kravet
på högsta möjliga patientsäkerhet, är organisations- och struktureringsförmåga,
samarbetsförmåga, initiativförmåga, förmåga att entusiasmera och motivera sina medarbetare
samt förmåga att kunna hantera stress (Socialstyrelsen, 1997:8).
I denna studie berättade distriktsköterskor att hemsjukvården hade blivit alltmer avancerad
sjukvård i hemmet och att patienterna blir allt sjukare. Szebehely och Trydegård (2012)
beskriver att hemsjukvården i Sverige utvecklats till att alltmer avancerade hälso- och
sjukvårdsinsatser utförs i hemmet, vilket har lett till att allt större krav ställs på den personal
som arbetar inom hemsjukvården. I denna studies resultat framkommer att distriktssköterskor
ansåg det som viktigt att kunna samarbeta med sina kollegor och stödja varandra. De beskrev
även vikten av att kunna samarbeta med läkare och få stöd och förståelse från läkarnas sida. I
studien av Josefsson, Åling och Östin (2011) framkom att stöd från kollegor och chefer har
skyddande effekt mot ohälsosam stress till följd av höga krav och känslan av dålig kontroll.
Sjuksköterskor som har bra stöd från sina kollegor och chefer upplever större
arbetstillfredsställelse trots hög arbetsbelastning.
Distriktssköterskor såg det som viktigt att kunna få stöd och råd från sin chef. Josefsson et al.
(2011) beskriver dock att det på många arbetsplatser inte alltid är en självklarhet. Många
sjuksköterskor arbetar med bristande stöd från kollegor och chefer och har därmed ökad risk
för att drabbas av olika stressymptom. I vår studies resultat framkommer att
distriktssköterskor kunde vända sig till sin chef i sitt dagliga arbete, men att stödet inte alltid
kändes som tillräckligt. Downey et al. (2011) beskriver att stöd från ledningen påverkar
sjuksköterskans ledande roll, vid ökat stöd kan sjuksköterskan uppleva att denne har de
resurser som krävs och därmed kunna lägga tid och energi på att stödja den hemtjänstgrupp
denne arbetar med dagligen. Kihlgren et al. (2006) beskriver att sjuksköterskor vill ha
uppskattning för sin kompetens och förmågor av sina chefer. En bra chef måste kunna uppvisa
omsorg och förståelse mot personalen på samma sätt som personalen sedan uppvisar det mot
patienter.
19
Metoddiskussion
Författarna fick väldigt liknande svar på alla intervjufrågor trots att hälften av de intervjuade
kom från Norrbotten och andra hälften från Skåne. Författarna kunde inte observera någon
stor skillnad mellan svaren från distriktssköterskor med två år yrkeserfarenhet gentemot från
distriktssköterskor med tio eller fler års yrkeserfarenhet. Alla deltagarna tyckte att bra
kommunikation med hemtjänsten främjar samarbetet och att ledarerollen var positivt men
utmanande. Alla intervjuade distriktssköterskor, oavsett grad av yrkeserfarenhet, tyckte att
bristande samarbete och resursbrist påverkar ledarskapet. De mer nyutbildade
distriktssköterskorna upplevde inte lika mycket behov av att utöka sina kunskaper eftersom de
hade den nyaste utbildning i jämförelse med distriktssköterskor som arbetade längre. Men de
deltagare som hade längre yrkeserfarenhet kunde mer av den praktiska biten i det dagliga
arbetet. Alla utom en distriktssköterska kände behov av stöd från sina chefer.
Giltighet stärktes i denna studie genom att de fyra kriterierna trovärdighet, pålitlighet,
överförbarhet och bekräftelsebarhet genomträngt arbetet vilket även beskrivs av Polit och
Beck (2008, s.195-196, 536-555). I analysprocessen läste författarna igenom sitt eget och den
andre författarens datamaterial flera gånger, reflekterade över samt granskade varandras
material vid kategoriseringar som gjorde att trovärdigheten stärktes. Även författarnas
handledare granskade arbete flera gånger vilket stärker studiens trovärdighet ytterligare.
Författarna valde att kondensera och kategorisera all data var för sig för att fördjupa
förståelsen i varandras material.
Ett informationsbrev om studiens syfte skickades ut till chefer inom de två kommunernas
hemsjukvård som sedan vidarebefordrade det till alla distriktssköterskor inom den
kommunala hemsjukvården. Detta innebar att deltagarna hade fått information i förväg och
hann fundera på sina upplevelser av ledarskapet samt om de ville delta i studien. Tio
distriktssköterskor inom hemsjukvård i två olika kommuner intervjuades. Alla deltagare var
kvinnor. Därefter beslutades att datainsamlingen skulle avslutas eftersom författarna bedömde
att det fanns tillräckligt med data som motsvarade syftet med studien. Slutligen har författarna
kommit även fram till att det räckte med tio deltagare eftersom nästan alla distriktssköterskor
hade liknande upplevelser av att leda omvårdnadsarbetet inom hemsjukvården vilken
eventuellt tyder på att data var tillräcklig som även beskrivs av Polit och Beck (2008, s. 7071). Polit och Beck (2008, s. 539) fortsätter att studien har större pålitlighet om resultatet är
liknande i liknande sammanhang, grupper och kontext men av andra författare.
20
Intervjuerna genomfördes på deltagarnas arbetsplatser i den miljö som deltagare kände sig
vana vid, trygga samt avslappnade. Författarna anpassade sig till deltagarnas önskemål som
gällde tider för intervjun. Intervjuerna bestod av åtta öppna frågor med följdfrågor som gjorde
att deltagarna kunde berätta fritt. Intervjuerna genomfördes med stöd av en intervjuguide
(bilaga 2). Polit och Beck (2008, s. 394) menar att målet med intervjuguiden är att få så
mycket information som möjligt om det fenomen som studeras. Intervjuerna transkriberades
ordagrant och skickades till varandra för genomgående granskning. I resultatet använde
författarna deltagarnas citat för att öka studiens överförbarhet och bekräftelsebarhet.
Författarna strävade efter objektivitet samt att undvika tolkningar vilket enligt Polit & Beck
(2008, s. 550) är av betydelse för studiens bekräftelsebarhet. Vidare styrks resultatet med
annan forskning i ämnet vilket gör det möjligt att överföra resultatet till andra studier som
berör samma ämne. Författarna kunde tyvärr inte få tag i manliga distriktssköterskor för att
kunna intervjua de samt kunna jämföra deras upplevelser av att leda omvårdnadsarbetet inom
hemsjukvården med de kvinnliga distriktssköterskorna.
Slutsats
Studien visar att distriktssköterskor upplevde sin ledarroll som positiv men utmanande. De
utmaningar och hinder som de möter varje dag var bland annat tidsbrist samt brist på
personal, vilket förstärker känslan av att de inte gör ett tillräckligt bra jobb och inte alltid
hinner utföra god omvårdnad. Eftersom hemsjukvården upplevdes att ha blivit mer och mer
avancerad sjukvård i hemmet krävs det satsningar på ökade resurser samt satsningar för att
öka kompetensen hos de som arbetar inom hemsjukvården. För att stärka ledarrollen krävs
även stöd från chefer och kollegor.
Framtida forskning
Det behövs flera studier som belyser distriktssköterskors upplevelser av att leda
omvårdnadsarbetet inom den kommunala eller privata hälso- och sjukvården utifrån det ökade
antalet äldre patienter som vill bo kvar hemma samt antalet palliativa patienter. Dessutom
verkar det som att samarbete mellan kommunal hemsjukvård och landstingets sjukhus samt
läkare måste ses över och eventuellt skapas bättre rutiner för. När det gäller
distriktssköterskans kompetensutveckling finns det mycket som talar för vidare utveckling
inom området. Detta är i dagens läge av besparingar ett bortprioriterat ämne. Ny forskning
21
skulle kunna belysa ledningens syn på distriktssköterkans roll inom hemsjukvården vilket
kunde leda till organisationsförbättringar inom hemsjukvården.
22
Referenser
Bondas, T. (2006). Paths to nursing leadership. Journal of Nursing Management, 14, 332-339.
Carney, M. (2009). Public health nurses perception of clinical leadership in Ireland: narrative
description. Journal of Nursing Management. 17, 435-445. Doi: 10.1111/j.13652834.2009.010115.x.
Craftman, A. G., von Strauss, E., Rudberg, S. L., & Westerbotn, M. (2013). District nurses’
perceptions of the concept of delegating administration of medication to home care aides
working in the municipality: A discrepancy between legal regulations and practice. Journal of
Clinical Nursing, 22(3-4), 569-578.
Cummings, G. G., MacGregor, T., Davey, M., Wong, C. A., Lo, E., Muise, M., & Stafford, E.
(2010). Leadership styles and outcome patterns for the nursing workforce and work
environment: a systematic review. International Journal of Nursing Studies, 47(3), 363-385.
Distriktssköterskeföreningen. (2008). Kompetensbeskrivning – legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska. http://www.distriktsskoterska.se/
Downey, M., Parslow, S., & Smart, M. (2011). The hidden treasure in nursing leadership:
Informal leaders. Journal of Nursing Management, 19(4), 517-521.
Gustafsson, C., & Fagerberg, I. (2003). Reflection, the way to professional development?
Journal of Clinical Nursing,13, 271-280.
Gustafsson, C., Fagerberg, I., & Asp, M. (2010). Supportive leadership in Swedish
community night nursing. Journal of Nursing Management 18, 822–831.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24,
105-112.
Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Forsman, B. (1997). Forskningsetik- en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
23
From, I., Nordström, G., Wilde‐Larsson, B., & Johansson, I. (2013). Caregivers in older
peoples' care: perception of quality of care, working conditions, competence and personal
health. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(3), 704-714.
Furåker, C. (2012). Registered nurses views on competencies in home care. Home Health
Care Management & Practice 24(5), 221-227.
Haycock- Stuart, E. & Kean, S. (2012). Does nursing leadership affect the quality of care in
the community setting? Journal of Nursing Management,20, 372–381.
Josefsson, K. (2010). Tio punkter för en god och säker hemsjukvård för äldre personer.
Stockholm: Vårdförbundet, Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad från:
https://www.vardforbundet.se/Documents/Trycksaker%20%20egna/Nationella/Foldrar%20Broschyrer/10%20punkter_rapport_1009.pdf
Josefsson, K., & Ljung, S. (2010) Sjuksköterskans roll i hemsjukvården. I E. Drevenhorn
(red.). Hemsjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Josefsson, K., Åling, J., & Östin, B. L. (2011). What implies the good work for registered
nurses in municipal elderly care in Sweden? Clinical Nursing Research, 20(3), 292-309.
Kean, S., Haycock- Stuart, E., Baggaley, S., & Carson, M. (2011). Followers and the coconstruction of leadership. Journal of Nursing Management, 19, 507–516.
Kihlgren, A., Forslund, K., & Fagerberg, I. (2006). Managements’ perception of community
nurses’ decision‐making processes when referring older adults to an emergency
department. Journal of Nursing Management, 14(6), 428-436.
Macphee, M., Skelton- Green, J., Bouthillette, F., & Suryaprakash, N. (2012). An
empowerment framework for nursing leadership development: supporting evidence. Journal
of Advanced Nursing 68(1), 159–169.
24
Modin, S., & Furhoff, A. K. (2002). Care by general practitioners and district nurses of
patients receiving home nursing: a study from suburban Stockholm. Scandinavian Journal of
Primary Health Care, 20(4), 208-212.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2004). Nursing research. Principles and methods (7.ed.).
Philadelphia: J. B. Lippincott.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2008). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. (8.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2008). Hemsjukvård i förändring. En kartläggning av hemsjukvården i
Sverige och förslag till indikatorer.
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/8800/2008-126
59_200812659.pdf
Socialstyrelsen (2009). Kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser till äldre personer år 2009.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/halso-ochsjukvardsinsatseraldre2009
SOSFS 1997:8. Socialstyrelsens allmänna råd om verksamhetschef inom hälso- och sjukvård.
Stockholm: Socialstyrelsen.
SOSFS 1997:14. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinskt ansvarig
sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård. Stockholm: Socialstyrelsen.
Svensk sjuksköterskeförening (2007). ICN´s etiska koder för sjuksköterskor. Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening.
25
Szebehely, M., & Trydegård, G. B. (2012). Home care for older people in Sweden: a
universal model in transition. Health & Social Care in the Community, 20(3), 300-309.
Theodoridis, K. (2013). Omvårdnad som filosofisk aktivitet - en teoretisk studie. Nordic
Journal of Nursing Research & Clinical Studies, 33(2), 11-16.
Öresland, S., Määttä, S., Norberg, A., Winther Jörgenssen, M., & Lutzen, K. (2008). Nurses
as guests or professionals in home health care. Nursing Ethics, 15(3), 371-383.
26
Bilaga 1
Till verksamhetschefen vid
xxx
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad
Förfrågan om genomförande och förmedlande av deltagande till intervjustudie
Hemsjukvården i Sverige ökar och patienter som omfattas av vården i hemmet blir allt sjukare och
behöver mer avancerad vård. Distriktssköterskans ansvar är att utifrån sin kompetens inom omvårdnad
leda omvårdnadsarbetet. Ledarrollen kan vara svår och innebära hög arbetsbelastning eftersom det
innefattar att sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för omvårdnadsarbetet. Detta innebär att se
till patientens bästa och samtidigt kunna prioritera, samordna och ta viktiga beslut som rör patientens
omvårdnad och som skall efterföljas av hemsjukvårspersonal. Det är därför viktigt att beskriva
distriktssköterskans roll som ledare utifrån dennes egna erfarenheter och upplevelser.
Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskors upplevelser av att leda omvårdnadsarbetet
inom hemsjukvården.
Vi studerar vid Luleå tekniska universitet, specialistutbildning med inriktning mot
distriktssköterska. Vi vill med detta informationsbrev fråga dig om tillåtelse att få genomföra denna
studie vid din enhet samt att vara oss behjälplig att vidareförmedla vår förfrågan till distriktssköterskor
om deltagande i en intervju. Vi behöver hjälp att rekrytera 5 deltagare. Deltagarna ska vara utbildade
distriktssköterskor och skall ha varit verksamma inom hemsjukvården i minst ett år.
Informerat samtycke från deltagarna meddelas skriftligt via svarstalong. Även verksamhetens
godkännande meddelas skriftligt via svarstalong och hämtas sedan personligen efter
överenskommelse. Deltagandet är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas utan att några skäl
behöver anges. Intervjun är beräknad att ta ca 60 minuter. Intervjun kommer att ske på
överenskommen plats som beslutas mellan deltagare och författare. Texten kommer att skrivas ut
ordagrant för att sedan analyseras med en kvalitativ innehållsanalys. Studien kommer att publiceras på
Luleå tekniska universitets hemsida: http://www.ltu.se/
Vid funderingar, kontakta gärna någon av oss eller vår handledare
27
Med vänlig hälsning
Olga Brismo
Olga Hansson
Leg. sjuksköterska/student
Leg. sjuksköterska/student
[email protected]
[email protected]
tel. nr: 0730-704412
tel. nr: 0704-926543
Norrbotten
Skåne
Handledare: Päivi Juuso
Universitetslektor i omvårdnad
Luleå tekniska universitet
[email protected]
tel. nr: 0920-493897
Härmed godkänner jag att ovanstående studie får genomföras vid………………………………………
samt att verksamheten tar ansvar över personalen och dess deltagande i studien.
Namn: ……………………………………….
Befattning: …………………………………………
Underskrift: ………………………………………...
28
Bilaga 2
Intervjuguide
1. Kan du beskriva vad omvårdnad betyder för dig?
2. Kan du berätta hur du upplever det att vara ledare för omvårdnadsarbete?
3. Finns det något som du skulle vilja förändra som ledare inom omvårdnadsarbetet?
4. Kan du berätta om dina upplevelser att kunna påverka omvårdnadsarbetet i det
dagliga arbetet?
5. Vilka yrkesgrupper samarbetar du med?
6. Kan du berätta om dina upplevelser av att samarbeta med dem?
7. Tycker du att du får den stöd, råd och hjälp som du behöver av din närmaste chef?
8. Skulle du vilja få mer stöd i form av utbildning eller vägledning?
29
Bilaga 3
Informationsbrev angående
deltagande i studie
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad
Förfrågan om deltagande i intervjustudie
Hemsjukvården i Sverige ökar och patienter som omfattas av vården i hemmet blir allt sjukare
och behöver mer avancerad vård. Distriktssköterskans ansvar är att utifrån sin kompetens
inom omvårdnad leda omvårdnadsarbetet. Ledarrollen kan vara svår och innebära hög
arbetsbelastning eftersom det innefattar att sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för
omvårdnadsarbetet. Detta innebär att se till patientens bästa och samtidigt kunna prioritera,
samordna och ta viktiga beslut som rör patientens omvårdnad och som skall efterföljas av
hemsjukvårspersonal. Det är därför viktigt att beskriva distriktssköterskans roll som ledare
utifrån dennes egna erfarenheter och upplevelser.
Syftet
med
studien
är
att
undersöka
distriktssköterskors
upplevelser
av
leda
omvårdnadsarbetet inom hemsjukvården.
Vi studerar till distriktssköterska vid Luleå tekniska universitet och vill med detta
informationsbrev fråga dig om deltagande i en intervju som kommer att ingå i vårt
examensarbete. Kriterier för att delta i studien är att du är legitimerad sjuksköterska med
specialistutbildning med inriktning mot distriktssköterska, samt att du arbetar inom
hemsjukvård.
Intervjun är beräknad att ta ca 60 minuter. Intervjun kommer att ske på överenskommen plats
som beslutas mellan dig som deltagare och författare. Intervjuerna kommer att skrivas ut
ordagrant och sedan analyseras. Slutversionen av studien publiceras på Luleå tekniska
universitets hemsida: http://www.ltu.se/
30
Om du samtycker till att delta i studien fyller du i bifogad svarstalong och lämnar till din
verksamhetschef. Deltagandet är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas utan att några
skäl behöver anges.
Vid funderingar, kontakta gärna någon av oss eller vår handledare
Med vänlig hälsning
Olga Brismo
Olga Hansson
Leg. sjuksköterska/student
Leg. sjuksköterska/student
[email protected]
[email protected]
tel. nr: 0730-704412
tel. nr: 0704-926543
Norrbotten
Skåne
Handledare: Päivi Juuso
Universitetslektor i omvårdnad
Luleå tekniska universitet
[email protected]
tel. nr: 0920-493897
31
Svarstalong
Jag har tagit del av informationen om studiens upplägg och syfte och jag är medveten om att
jag kan avbryta mitt deltagande när som helst under studiens gång utan att behöva uppge en
anledning.
Jag vill gärna ha mer information om studien:
Jag önskar delta i studien:
Namn:………………………………………………
Telefonnummer:……………………………………
E-post……………………………………………….
32