Det bästa för patienten

Transcription

Det bästa för patienten
FÖRSKRIVAREN
INFORMATION FRÅN LÄKEMEDELSKOMMITTÉN l REGION JÖNKÖPINGS LÄN
Det bästa
för patienten
NR 1 2015
Välkommen till ett nytt nummer av Förskrivaren! Den här gången har tidningen en ny layout, anpassad efter regionens grafiska profil.
Innehållet har dock som vanligt fokus på utvecklingen inom läkemedelsområdet och händelser som är värda att uppmärksamma. I det
här numret tar vi upp några angelägna frågor.
Nya läkemedel introduceras till nytta för patienterna.
Främst utvecklas behandlingen för cancersjuka och behandling av
hepatit C. Priserna för nya behandlingar är mycket höga, vilket
leder till att kostnaderna för läkemedel ökar generellt i Sverige.
Det är ett klart trendbrott, då vi tidigare har haft minskade kostnader under flera år. Kostnadsökningarna är av den digniteten att vi
behöver agera. Vi tvingas nationellt prioritera vilka patientgrupper som ska behandlas.
Läkemedelsprojektet med kommunerna har nu startat. Förhoppningen är en bättre läkemedelsförsörjning till våra äldre
patienter. Det kommer bland annat att innebära insättning av
ApoDos för en del patienter enligt kriterier, men problemen med
Pascal kvarstår och vi får kompromissa. Kommunikationen med
kommunerna har ökat avseende övergripande strukturfrågor
och det är positivt.
FAKTA-arbetet tar nu ytterligare ett steg, i och med att Staffan
Ekedahl ska arbeta med kunskapsstöd för SKL. Mycket glädjande!
Till sist vill jag önska en riktigt glad sommar!
Mårten Lindström
Ordförande, Läkemedelskommittén
Storstädning bland
läkemedelsmallarna
Nu har de över 5 000 läkemedelsmallarna i Cosmic genomgått
en storstädning. Detta har skett med hjälp av ansvariga Faktagrupper, under ledning av erfarna kliniska apotekare.
Syftet har varit att kalibrera mallarna med innehållet i Faktadokumenten.
– En del mallar har tagits bort, andra reviderats så att de stämmer
överens med innehållet i Fakta, berättar Staffan Ekedahl, distriktsläkare och Fakta-koordinator.
Fakta, regionens gemensamma kunskapsstöd, har också fått
ett nytt ämnesområde – akut sjukvård. Området ska ge stöd i
arbetet med att hänvisa patienter till rätt vårdnivå utifrån olika
tillstånd. Dokumenten här reglerar bland annat avgränsningar
mellan primärvårdens ansvar för akut sjuka, patientens egenvård och sjukhusens akutmottagningar.
Nu är läkem
Den 1 april gick startskottet för det efterlängtade läkemedelsprojektet ”Optimerad
läkemedelshantering i ordinärt och särskilt
boende”. Projektet drivs gemensamt av
regionen och kommunerna i Jönköpings län
och förhoppningen är att det ska lösa den
knut som idag finns kring användning av
ApoDos kontra dosetthantering. Men projektet vill åstadkomma mycket mer än så.
– Vi hoppas att det blir fokus på vad som är bäst för
den enskilda patienten. Målet är att skapa en mer individanpassad läkemedelshantering, som samtidigt
innebär att personalens tid används på ett optimalt
sätt, säger projektledare Sara Wulff.
Bakgrunden till projektet är delvis den frustration
som uppstod i kommunerna när Läkemedelskommittén gick ut med en rekommendation om att inte längre
använda ApoDos. Kommittén såg betydande patientsäkerhetsrisker med att det ordinationssystem som styr
ApoDos (Pascal) inte kommunicerar med regionens
journalsystem. Det innebär att förskrivarna är tvungna
att ordinera och dokumentera i båda systemen.
Följden av rekommendationen blev dock att kommunens sjuksköterskor fick betydligt fler dosettpatienter än tidigare. De senaste åren har antalet ApoDospatienter minskat med 2 000, vilket inneburit både
resurs- och patientsäkerhetsproblem för kommunerna.
Läkemedelskommittén har nu ändrat sin rekommendation så att patienter kan sättas in på ApoDos
om de uppfyller vissa kriterier. Dels ska patienten ha
minst tre läkemedel som går att dela i dosmaskin,
dels ha en stabil medicinering. Patienten ska också
själv vilja ha dospåse.
Det handlar alltså om ApoDos till rätt patienter
och inte slentrianmässigt, vilket också är själva kärnan
i läkemedelsprojektet. Läkemedelshanteringen ska ha
individen i fokus.
– Vi vill titta på hela flödet och hur vi kan förbättra
samverkan mellan de olika aktörerna. Det är allt från
FÖRSKRIVAREN INNEHÅLLER INFORMATION FRÅN LÄKEMEDELSKOMMITTÉN, REGION JÖNKÖPINGS LÄN
Ansvarig utgivare: Mårten Lindström Skribent: Yvonne Persson Grafisk form: Informationsavdelningen
2
FÖRSKRIVAREN NR 1 2015
medelsprojektet igång
Läkemedelsgenomgång i hemmet tillsammans med läkare och kommunens sjuksköterska ger en ökad förståelse för målet med behandlingen.
Gemensamt kan man också planera en läkemedelshantering som är anpassad efter patientens behov. Foto: JOHAN WERNER
hemsjukvården, hemtjänsten, vårdcentralerna och de
lokala apoteken. Vissa patienter skulle också kunna ta
ett större ansvar själva, säger Sara Wulff.
Som en viktig del arbetar sju apotekare i projektet,
tre med placering i Jönköping, två i Värnamo och två
på Höglandet. Tillsammans med kommunens sjuksköterskor och berörda vårdcentraler ska de bland
annat gå igenom patienternas läkemedelslistor och
vara ett allmänt stöd vad gäller läkemedelsfrågor
och apotekslogistik.
– Vi tittar bland annat på problemet med polyfarmaci och vikten av uppföljning, så att inte recept förnyas slentrianmässigt. Det är extra lätt att det sker när
en patient har ApoDos, berättar Malin Holmqvist, en
av de sju apotekarna.
Att hitta goda exempel som kan spridas vidare,
är en annan del i projektet. Sara tar som exempel att
några apotek, men långt ifrån alla, har infört ”snabb-
FÖRSKRIVAREN NR 1 2015
spår” för hemtjänstpersonal som annars kan få lägga
mycket tid på att hämta ut recept.
– Det handlar också om att synliggöra och skapa
förståelse för olika yrkesgruppers vardag. Med ApoDos
behöver läkarna ordinera i två olika system och utan
ApoDos behöver sjuksköterskorna hantera dosetter.
Diskussionen behöver också handla om vad som är bäst
för patienten, säger Sara Wulff.
Vad har då skett 1 april när projektet ska vara
avslutat?
– Ett år är en väldigt kort tid, men målet är att alla
parter upplever att läkemedelshanteringen har blivit
bättre. Sedan får vi se om apotekarmedverkan i kommunerna ska leva kvar efter projektet, säger Sara Wulff.
Projektet har följeforskare som studerar och utvärderar under hela projekttiden. Förskrivaren återkommer med resultaten.
Sara Wulff
Vi vill
titta
på hela
flödet
TEXT: YVONNE PERSSON
3
Kostnaderna för läkemedel ökar i hela Sverige, men I Jönköpings län är
ökningen större än genomsnittet i riket. Under årets första månader ökade
kostnaderna med hela 10 procent jämfört med motsvarande period 2014, och
vid årets slut beräknas läkemedelsbudgeten ha överskridits med 25 miljoner
kronor. ”Vi måste nu tillsammans fundera över vad vi kan göra, så att vi
har råd att även använda de nya läkemedel som kommer ut”, säger Mårten
Lindström, ordförande i Läkemedelskommittén.
Kostnader för läkemedel
ökar mer än rikssnittet
Orsaken till de ökade läkemedelskostnaderna är flera. Införandet av nya ofta dyra
läkemedel är en av dem, där läkemedel för
behandling av patienter med kronisk hepatit C är ett exempel. Bara i Jönköpings län
har kostnaden för denna grupp läkemedel
ökat med över 15 miljoner kronor.
– Men här följer vi det nationella införandet och staten kommer att ersätta
större delen av kostnadsökningen, säger
Mårten Lindström.
Att Jönköpings läns kostnadsökning ligger
2,5 procent högre än genomsnittet i riket
förklaras till stor del av att man tidigare haft
en låg förskrivning inom vissa läkemedelsområden, och att man medvetet ökat den.
– Senaste Öppna jämförelser visade att
vi låg väldigt lågt när det gäller att förebyg-
ga stroke vid förmaksflimmer med antikoagulation. Vi har därför nu NOAK som
alternativ till warfarin vid nyinsättningar.
Biologiska läkemedel till reumatiker har
också ökat i förskrivning.
Dessa läkemedelsgrupper står tillsammans med blödarpreparat och olika cancerläkemedel för 10 miljoner kronor av kostnadsökningen.
Inte minst med tanke på att ytterligare
flera nya, kostnadskrävande läkemedel
är på väg att införas i landet, ser Mårten
Lindström att regionen har en stor utmaning framför sig.
– Budgeten är ju begränsad. Tillsammans med våra medicinska programgrupper behöver vi få igång en diskussion om kostnadseffektivitet. Det är svåra
frågor och vi behöver hjälp med prioriteringar nationellt. Via det nystartade NTrådet, SKL och TLV hoppas vi kunna få
det, säger Mårten.
Att hålla läkemedelskostnaderna i schack
kan ibland strida mot vad som är önskvärt
rent medicinskt. Mårten tar de nya läkemedlen mot hepatit C som exempel.
– Skulle alla som har hepatit C behandlas med läkemedel blir kostnaden 12 miljarder kronor i Sverige. Prognosen för 2015
är 1,2 miljarder och Jönköpings län står för
50 miljoner av dem. Vi befinner oss således
redan i en situation där vi inte kan behandla
alla som skulle ha nytta av det, säger han.
TEXT: YVONNE PERSSON
300
l
l
l
l
l
4
Fundera över olika terapival, läkemedelsalternativ och kostnaderna för dessa.
Använd upphandlade läkemedel, där regionen har förhandlat
fram ett bra pris.
Se över förskrivningen till äldre med många läkemedel. Är alla
nödvändiga eller går det att göra utsättningsförsök? Detta är ju
inte främst ur kostnadsaspekt, utan för att motverka polyfarmaci.
Arbeta på kliniknivå utifrån en gemensam kostnadsmedvetenhet.
Ibland väljs dyrare läkemedel för att spara personalresurser.
Här måste analyseras mer vad som är bäst.
Riket
300
250
Jönköping
Riket
250
200
200
april 2013 till mars 2014 april 2014 till mars 2015
april 2013 till mars 2014 april 2014 till mars 2015
50
Tusen kronor Tusen kronor
Hur ska jag tänka
som förskrivare?
Tusen kronor Tusen kronor
Jönköping
Jönköping
40
Riket
50
30
Jönköping
40
20
30
10
Riket
april 2013 till mars 2014 april 2014 till mars 2015
20
Tidigare har vi haft en mindre förskrivning än riket gällande nya antikoagulationsmedlen (NOAK) och biologiska läkemedel till reumatiker. En medveten10
ökning
har skett
på2014
senare
och
ligger
april 2013
till mars
apriltid
2014
tillnu
mars
2015 vi mer i nivå med riket.
FÖRSKRIVAREN NR 1 2015
FÖRSKRIVAREN NR 1 2015
5
Jönköpings läns Fakta
blir nationell förebild
Fakta i praktisk användning
på kliniken. Foto: JOHAN WERNER
Staffan Ekedahl
Vi kan
inte
känna
oss nöjda
förrän
de flesta,
helst alla,
är med
6
Alla landsting, regioner och myndigheter
med självaktning har idag ett kunskapsstöd.
Men arbetet med att underhålla det är stort
och flera landsting har efterfrågat en samordning. Nu har SKL:s nationella samverkansgrupp för kunskapsstyrning, NSK, tagit
initiativ till en nationell portal för kunskapsstöd. Och det är Region Jönköpings läns
kunskapsstöd Fakta som valts som förebild,
tillsammans med Stockholms läns landstings ”Viss”.
– Jag ser framför mig en motsvarighet till 1177.se,
fast riktad till professionen. Ett komplett bibliotek av
riktlinjer, säger Staffan Ekedahl, distriktsläkare och
Faktakoordinator i Region Jönköpings län.
Sedan 1 maj ingår han i en projektgrupp tillsammans med representation från Stockholms läns landsting, webbkunniga och en projektledare från SKL.
– Vi känner att det finns ett stort intresse från andra landsting. Ett nationellt kunskapsstöd skapar
förutsättningar för en mer jämlik och lika vård. Idag
spretar det väldigt mycket, säger Staffan.
För sex år sedan var han initiativtagare till Jönköpings
läns Fakta och gläds naturligtvis åt att kunskapsstödet
ses som en förebild på nationell nivå. Även med en nationell portal kommer det dock att finnas behov av regionalt arbete med kunskapsstöd, betonar han.
– Det är viktigt att vi i den nationella portalen skapar utrymme för lokala anpassningar. Varje landsting
och region behöver ha en lokal mottagarorganisation
som gör tillägg utifrån lokala förutsättningar. Det tunga
arbetet med att uppdatera och utveckla webblösningen
kan däremot med fördel skötas nationellt.
Möjligheten till lokala anpassningar ser han som
nyckeln till framgång och ett måste för att få med
övriga landsting och regioner på tåget.
– Vi kan inte känna oss nöjda förrän de flesta,
helst alla, är med.
I praktiken finns det redan idag nationella portaler
för kunskapsstöd, men dessa har kommersiella inslag.
– Innehållet i dessa portaler upplevs som bra,
men vi har inte kontroll över hur kunskapen valideras eller hur mycket som påverkas av kommersiella
krafter, säger Staffan Ekedahl.
TEXT: YVONNE PERSSON
FÖRSKRIVAREN NR 1 2015
Ett gissel med svåra
förpackningar
Likheten mellan en läkemedelsförpackning
och Fort Knox är ibland slående – båda är
omöjliga att ta sig in i. ”Läkemedelsverket
borde väga in att förpackningen ska vara
möjlig att hantera för de som är tänkt att
använda preparatet innan de godkänner
ett preparatet”, säger Anne Hiselius, klinisk
apotekare.
Anne häller ut en hög med exempel på olika förpackningar. Några av dem är exemplariska, som kortisonpreparatet Prednisolon från Pfizer, där tabletten åker
ut med ett lätt tryck. Ytterligheten åt andra hållet är
exempelvis antibiotikan Penomax, som likt kokosnöten inte verkar gå att öppna ens med nitroglycerin…
– Läser man det finstilta i bipacksedeln så står det
hur man ska göra och att det finns små flikar på baksidan att dra i, men för den med svag syn eller darriga
händer är det inte lätt, säger Anne.
Ett annat exempel är Omeprazol, där det är viktigt
att kapseln inte går sönder när den tas ut. Det är därför snudd på omöjligt att trycka ut den, utan tanken
är att ett hörn av folien ska petas upp med nageln.
– Ofta är det vårdpersonal som hjälper till att
FÖRSKRIVAREN NR 1 2015
öppna förpackningarna och de har krav på sig att ha
kortklippta naglar. Även för dem är det alltså svårt
och tidskrävande att få ut preparaten, säger Anne.
– Svåröppnade förpackningar kan för vissa patienter orsaka behov av hjälp med dosettdelning i
hemmet.
– Det både minskar individens självständigt och
leder till onödiga samhällskostnader – och stressade
sjuksköterskor i kommunerna, säger Anne.
Läkemedelstillverkarna är inte ovetandes om problemet, men hävdar i sin tur att myndigheterna uppmanar dem att tillverka förpackningar som är barnsäkra.
Så vad göra? Anne Hiselius har några förslag:
– Som förskrivare kan man skriva ett meddelande
till apoteket, typ ”Expediera lättöppnad förpackning”
eller ”Reumatikervänlig förpackning”.
– Uppmana gärna patienter att be apotekspersonalen att visa hur man ska öppna exempelvis blisterförpackningar. På det sättet gör patienten apoteken
medvetna om hur svåra vissa förpackningar är att
öppna. Apoteken borde ha en skyldighet att veta vad
de expedierar och de kan också reklamera förpackningar till läkemedelsföretagen.
Anne Hiselius
Som
förskrivare
kan man
skriva
ett meddelande till
apoteket
TEXT: YVONNE PERSSON
7
Rörigt system försvårar
– Vi inom läkemedelskommittén försöker
vara på tårna hela tiden och informera när
det uppstår luckor i systemet, säger AnnSofie Fyhr, områdeschef för Läkemedelsförsörjningen inom regionen.
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) uppmärksammade nyligen i
en rapport problemet med att allt fler receptbelagda läkemedel, på tillverkarens
begäran, inte ingår i förmånssystemet. Patienten får då betala hela kostnaden själv,
om inte regionen bestämmer sig för att ta
den. Apoteken får enligt nuvarande lagstiftning inte heller byta ut läkemedlet,
även om det finns likvärdiga alternativ.
– Det kan ske snabba förändringar och
det är inte lätt som förskrivare att hålla sig
uppdaterad på vilka läkemedel som inte
ingår i förmånerna, säger AnnSofie Fyhr.
Även systemet med utbyte till generiska
läkemedel skapar förvirring, inte minst
hos patienterna. Det är Läkemedelsverket
som beslutar om vilka läkemedel som är
utbytbara med varandra, medan TLV varje
månad utser ”periodens vara” bland
dessa läkemedel. De
varor som utses är de
som alla apotek måste erbjuda patienten
som utbyte.
AnnSofie Fyhr
– Det innebär att
patienten kan få ett läkemedel ena månaden och ett annat nästa. Förskrivaren kan
kryssa för att ”läkemedlet får ej bytas”,
men då bör patienten vara medveten om
att man kanske inte får det billigaste alternativet, säger AnnSofie.
Tanken är just att periodens vara ska
vara det billigaste läkemedlet under den
aktuella månaden, men så blir det inte
alltid.
– För en tid sedan blev till exempel prostataläkemedlet Bikalutamid från ett visst
läkemedelsföretag utsett till periodens vara,
trots att priset låg högt över motsvarande
från andra läkemedelsföretag. Dessutom
kostade en 30-förpackning cirka 1 300 kronor, medan en 100-förpackning kostade
mindre än hälften, berättar AnnSofie Fyhr.
Att ett dyrt läkemedel kan utses till periodens vara beror på att läkemedelsföretagen
själva måste ansöka om att få sin produkt
utsedd och intyga att de har tillräckligt
stort lager med tillräcklig hållbarhet.
I fallet med det dyra prostataläkemedlet
beslutade Läkemedelskommittén i Region
Jönköpings län att gripa in och lade ut en rekommendation i läkemedelsmallen i Cosmic
om att förskriva 100-pack istället för 30, om
läkemedlet skulle användas en längre tid
av patienten. Genom den enkla åtgärden beräknas man ha besparat regionen och patienterna 200 000 kronor.
Som förskrivare går det heller aldrig att
informera patienten om kostnaden för ett
läkemedel. I samband med avregleringen
av apoteksmarknaden fick apoteken fri
prissättning på receptbelagda läkemedel
utanför läkemedelsförmånerna, vilket innebär att samma läkemedel kan ha olika pris
på olika apotek.
I TLV:s rapport ”Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna” lämnas en rad förslag till
regeringen för att minska dagens brister
i systemen. Bland annat föreslår myndigheten att patienten ska ha rätt att byta
läkemedel, oavsett om det ingår i läkemedelsförmånerna eller inte. En oberoende
priswebb där apotekens priser ska listas är
ett annat förslag.
TEXT: YVONNE PERSSON
400
350
Tusen kronor
Generiska utbyten, ”periodens
vara”, fri prissättning på apoteken
och nu också allt fler läkemedel
som tillverkarna inte vill ska ingå
i förmånssystemet. Det är verkligen inte lätt som förskrivare att
hålla sig uppdaterad i förmånsdjungeln och veta vilka konsekvenserna blir för patienten.
300
250
200
150
100
50
Juni 2014
December
Maj 2015
Snabb anpassning av läkarnas förskrivning till nya
rekommendationer i Cosmic innebar att vi vid årsskiftet sparade cirka 200 000 kronor.