Kandidaterna klara inför kyrkliga val

Transcription

Kandidaterna klara inför kyrkliga val
Sid LEDAREN: En liten del av befolkningen har en allt större
del av resurserna – och av makten. Vad är det som
krävs för att klyftorna ska sluta växa?
47
2
Många vill bli
bättre ledare
TORSDAG 19 NOVEMBER. NR 47/2015
Sidan 4
Varför gifter vi
oss, egentligen?
Vi kan och vill!
Sidan 20
Sidan 6
Kandidaterna
klara inför
kyrkliga val
Kandidatlistorna inför valet av
kyrkomöte och stiftsfullmäktige är
nu klara.
Läs vilka präster och lekmän som
vill påverka kyrkans framtid.
Sidan 5
När de 33 i gruvan blev 34 Sidan 8
Universums död oroar
filosofen mest av allt
Sidan 12
Kyrkvaktmästaren vill
upp i predikstolen
Sidan 2
Kristna världen över tar
ställning mot mörkret
Sidan 19
2 AKTUELLT
KYRKPRESSEN TORSDAG 19.11.2015 • NR 47
09-612 615 49, [email protected]
LEDARE ROLF AF HÄLLSTRÖM
Jag har betalt
mina skatter
Ett uttalande som ”jag har betalt mina skatter” borde vara en
trivial självklarhet. Men klangen
är annorlunda när den som säger orden är en tidigare företagsledare som flyttat till Portugal för
att slippa betala skatt på sin pension. En skatteflykt till Portugal kan kännas illojal men frågan
kan ännu åtgärdas på politisk väg.
Speciellt de generationer som varit med om
uppbyggnaden av vår välfärd har svårt att förstå
varför den ska demonteras nu när det finns mer
pengar än någonsin tidigare. Och varför ser den
förda politiken lika ut oberoende av vem som sitter med den politiska makten?
Åboteologen Patrik Hagman påminner i sin senaste bok om kristen livsstil om att den nordiska
välfärden är en anomali i vår värld. Makthavare
som inte stoppar pengar i egen ficka är en sällsynt politikerart men var en av förutsättningarna
för den nordiska välfärdens uppkomst.
Att politiken tappar mark och ojämlikheten
ökar har globala orsaker. Den franska ekonomen
Thomas Piketty har gett sin bok Kapitalet i det tjugoförsta århundradet en bombastisk titel. Speciellt
som han analyserar relationen mellan kapitalinkomster och förvärvsinkomster med början ända
i 1700-talet. Men det omfattande statistiska materialet ger ett entydigt resultat. Kapitalinkomsterna växer snabbare än förvärvsinkomsterna
och när tillväxten är exponentiell blir inkomstskillnaderna horribelt stora.
Det finns en illustration av en italiensk ekonom som
ser inkomstfördelningen som ett lämmeltåg av alla världens människor. Först kommer oräkneliga
rader med meterlånga människor. Alldeles mot
slutet finns en del folk av vanlig längd – här återfinns de flesta finländare. Allra sist händer något
förbluffande. En idrottsstjärna som David Beckham är 600 meter lång, men han är inte längst.
Längst är en liten grupp kilometerlånga personer.
USA har alla sina brister till trots fungerat som demokratins flaggskepp. Men under de senaste trettio–fyrtio åren har den amerikanska medelklassens inkomster stampat på stället.
Kapitalinkomsterna har fördubblats under samma tid. En
procent av befolkningen äger
hälften av landets förmögenhet. Den äger också en stor del
av landets politiska makt.
När den gruppen säger ”vi
har betalt våra skatter” blir den underliggande betydelsen alarmerande: Vi bestämmer själva hur
mycket vi betalar och vart pengarna går.
Pikettys boktitel anspelar naturligtvis på Karl
Marx profetia om hur kapitalet koncenteraras i få
händer. Pikettys siffror ger Marx ”rätt” både när
det gäller utvecklingen på 1800-talet fram till år
1914 och sedan under globaliseringstiden in på
2000-talet. Mellan dem fanns en period då utvecklingen var annorlunda och politikerna kunde sätta agendan. Det var då två världskrig åstadkom en enorm förstörelse i samhället, för att sedan byggas upp igen. För att bryta trenden som
hotar öka inkomstskillnaderna in absurdum krävs
en insats av samma styrka som ett par världskrig.
Det är den styrkan som känns näst intill omöjlig
att mobilisera.
”David Beckham är 600 meter lång men han
är inte längst.”
PROFILEN: JANETTE LAGERROOS
”Jag drogs tillbaka till kyrkan, det var där jag ville vara.”
Tog steget mot
drömjobbet
Hon har jobbat som kyrkvaktmästare men också på
bensinstation, fabrik och begravningsbyrå. Kyrkan
kallade och nu pendlar Janette Lagerroos mellan skärgården och universitetet. Siktet är inställt på prästyrket.
TEXT OCH FOTO: EMELIE MELIN
Janette Lagerroos kallar sig skärgårdsflicka. Redan som 20-åring köpte hon
hus i Nagu där hon är född och har växt
upp.
Att bo i skärgården kan betyda tre
timmar i buss för en nittio minuter lång
föreläsning vid Åbo Akademi, men Lagerroos är motiverad och vet vad hon
siktar på.
– Vägen till prästyrket har erbjudit
mycket variation, men kyrkan och församlingen alltid haft en speciell dragningskraft på mig.
Efter gymnasiet var Lagerroos skoltrött. Hon hade en bild av universitetsstudier som något svårt och högtflygande. I stället gick hon en tvåårig utbildning och blev merkonom. Hennes CV
inkluderar bland annat städ-, restaurang- och kontorsjobb. Ett par år jobbade Lagerroos på en fabrik som tillverkar byggelement.
– I brist på bättre, kommenterar hon,
men tillägger mer positivt:
– Där hittade min man mig.
Efter en tids arbetslöshet fick Lagerroos höra att församlingen behövde en vikarierande vaktmästare. Hennes blandade arbetserfarenhet visade
sig vara den perfekta utbildningen för
jobbet. Vikariatet blev en fast anställning och åtta år i församlingen.
När Lagerroos tröttnade på stämningen på arbetsplatsen sökte hon sig
vidare. Det blev ett år på en begravningsbyrå, sedan en tid vid bensinstationen i Nagu.
– Men jag drogs tillbaka till kyrkan,
det var där jag ville vara.
Hon sökte åter jobb som kyrkvaktmästare, denna gång i Pargas, och började studera vid Öppna universitetet.
– Jag insåg att jag måste utbilda mig
om jag vill jobba i kyrkan på riktigt.
För ungefär ett och ett halvt år sedan
KYRKPRESSEN KONTAKTA REDAKTIONEN
Ansvarig chefredaktör
May Wikström
tfn 040 153 0313
may.wikstrom@
kyrkpressen.fi
Redaktion i Helsingfors
Sandvikskajen 13
00180 Helsingfors
tfn (09) 612 615 49/
040 831 6545
E-post: redaktionen@
kyrkpressen.fi
Redaktion i Österbotten Johan Sandberg
Norrmalmsgatan 21 A
(Österbotten)
68600 Jakobstad
tfn 040 831 3599
tfn 040 831 3599
Sofia Torvalds
Redaktörer: e-post:
tfn 040 831 6748
förnamn.efternamn@
kyrkpressen.fi
Nina Österholm
tfn 040 831 6836
Liisa Mendelin
Webbredaktör:
tfn 040 831 6322
[email protected]
Christa Mickelsson
tfn 040 831 6788
Layout: Malin Aho
tfn 040 831 6902
bestämde sig Lagerroos för att det var
nu det gällde. Hon ville börja studera
på heltid. Men samtidigt ville hon inte
lämna jobbet i Pargas.
– Jag fick veta att systemet med alterneringsledighet snart ska reformeras
och insåg att jag inte har samma möjlighet att få ledigt i framtiden. Jag fick
en klump i halsen, hur skulle jag hinna
nu? Men det var också en spark i baken, berättar Lagerroos.
Hon fick ledigt för att kunna studera tre terminer. Nu jobbar hon på sin
kandidatavhandling.
Grekiska och gudstjänstlivet
Lagerroos trivs med studierna. De tankar
hon hade om universitetsstudier efter
gymnasiet har inte uppfyllts. Det är också annorlunda att studera som vuxen.
Eftersom Lagerroos inte bor i Åbo har
det inte blivit så mycket studieliv, men
hon försöker ändå få ut det mesta av
det när hon har chansen.
– Jag blev vald till årets gulnäbb ifjol.
Det är jag ganska stolt över.
Det jobbigaste med studierna är att
dagarna blir så långa. Med bussresor,
väntetid och byten kan en studiedag ta
sju timmar – om hon bara har en föreläsning att gå på.
Hur hittar du motivation och inspiration?
– Jag vill så väldigt gärna bli präst.
Det är bara att ta sig igenom det här så
fort som möjligt.
Hennes tävlingsinstinkt gör det till ett
nöje att pricka av studiepoängen. När
Lagerroos känner att hon behöver en
motvikt till studierna kopplar hon av
genom att ta sånglektioner, fotografera eller pyssla i trädgården. Sången har
varit en del av hennes liv sedan hon
sjöng i barnkör som åttaåring. Hennes
körledare då är nu hennes handledare
för kandidatavhandlingen. Man kunde
säga att cirkeln har slutits.
Känner du att du har några fördelar av att
studera som lite äldre?
– Det har jag helt klart. Jag har jobbat så länge som kyrkvaktmästare så
gudstjänstlivet och livet i församlingen är välbekant för mig. I många situationer kan jag relatera till det jag varit med om.
Med skräckblandad förtjusning
Hur det blir med studierna vid nyår,
när de tre terminerna gått, är ännu inte bestämt.
– Om jag fortsätter studera på heltid borde jag bli klar 2018. Men gällande det beslutet tänker jag ”vill Gud”,
som man säger i julfreden, konstaterar Lagerroos.
Hon har därför ännu inte vågat tänka
på vad drömjobbet skulle vara.
– Jag är född och uppvuxen i en skärgårdsförsamling. Det skulle vara roligt
att prova något helt annorlunda. Det är
stor skillnad på att vara präst i Helsingfors och Nagu. Jag tror att jag skulle trivas
bäst i en liten församling. Där får man
göra allt. I en större församling finns å
andra sidan stödet av att man är flera.
Vilka av prästens arbetsuppgifter ser du
mest fram emot?
– Gudstjänster och förrättningar och
människomöten, svarar Lagerroos.
Skriftskollägren ser hon också fram
emot – med skräckblandad förtjusning.
Lagerroos var nämligen aldrig själv på
läger när hon gick i skriftskolan.
”Du blir inte yngre”
Våga pröva på, är Lagerroos budskap
till den som funderat på eller drömt
om att studera vidare.
– Om man vill det tillräckligt mycket
ska man nog våga. Man blir inte yngre.
Det spelar ingen roll om du jobbar eller
studerar, åren går ändå. Om fem år kan
du ha en ny utbildning i stället för att
bara förfasa dig över att du blir äldre.
Ett konkret råd är att börja vid Öppna
universitetet vid sidan av jobbet för att se
om det verkligen är som man tänkt sig.
– Man ska inte inbilla sig att gräset är
grönare på andra sidan, säger Lagerroos.
KYRKPRESSEN ANNONSINFORMATION
Utgivare:
Fontana Media Ab
Bank:
Danske Bank
IBAN: FI34 8000
1301 1585 40
BIC: DABAFIHH
Paradbild:
Lehtikuva/ AFP Photo/
Chilenska marinen
Tryck:
Botnia Print, Karleby
Annonsredaktör:
Erika Rönngård
tfn 040 831 6614,
[email protected]
Annonspriser:
Färg 2,05 €/spmm
Svart-vit 1,65 €/spmm
Moms 24% tillkommer
Radannonser:
4,50 €/rad inkl. moms.
Familjeannonser:
1 €/spmm inkl. moms.
Lämna in din annons
utan extra kostnader
via annonsverktyget på
www.kyrkpressen.fi!
För familje- och radannonser per telefon,
mejl eller post tillkommer
5 euro i serviceavgift.
Kyrkpressen utkommer
normalt på torsdagar
och inlämning av annonser sker senast torsdag
veckan före. Radannonser bör inlämnas senast
kl.12.00 på torsdag
veckan före.
För mera detaljer se
mediekortet
www.kyrkpressen.fi
Annonsförsäljning:
fornamn.efternamn@
kyrkpressen.fi
Robin Norrbäck,
tfn 044 027 0293,
Jonny Åstrand,
tfn (06) 347 0608,
eller 0500 924 528,
fax (06) 347 1018
Prenumerationer och
adressändringar:
tfn 040 831 6614,
prenumeration@
kyrkpressen.fi.
Adressändring sker automatiskt via din församling
då du gör flyttanmälan.
Om du har prenumererat
via Kyrkpressen kontaktar du oss.
Prenumerationspriser:
Finland & Norden 65 €
Utlandet 84 €
AKTUELLT 3
KYRKPRESSEN TORSDAG 19.11.2015 • NR 47
09-612 615 49, [email protected]
Janette Lagerroos blev
utnämnd till årets gulnäbb
när hon började studera
teologi ifjol. Nu siktar hon
på att bli präst.
JANETTE LAGERROOS
FÖDD I NAGU OCH BOSATT
DÄR MED SIN FAMILJ.
STUDERAR NU TEOLOGI
VID ÅBO AKADEMI,
JOBBAR ANNARS SOM
KYRKVAKTMÄSTARE.
SJUNGER OCH FOTOGRAFERAR GÄRNA PÅ FRITIDEN.
Efo river skolhus och investerar
SKOLHUS. Evangeliska folkhögskolan i Vasa planerar riva skolbyggnader och
bygga lägenheter i stället.
Detta för att rädda föreningens ekonomi.
– Vi har brottats med försämrad ekonomi i många
år på grund av de minskade statsbidragen, berättar
Evangeliska folkhögskolans
rektor Kristian Sjöbacka.
De byggnader från
60-talet som står på ena
halvan av EFO:s tomt på
Strandgatan i Vasa kommer
att rivas. Det handlar om
skolbyggnaden, de gamla personalbostäderna och
den så kallade verkstadsbyggnaden.
– Först var tanken att
vi skulle sälja den gamla hörnbyggnaden från slutet av 1800-talet, den som
kallas Piispanens hus. Men
Verksamheten flyttas till Piispanens hus. 60-talsbyggnaden till höger rivs. FOTO: HANNA SANDBERG
den byggnaden är skyddad och inte så lätt att sälja.
Så vi beslöt att flytta verksamheten dit i stället.
Hur EFO ska finansiera
bygget är fortfarande oklart.
– Vi vet inte ännu om vi
tar lån eller om vi satsar på
förhandsförsäljning av aktielägenheter.
Tanken är i alla fall att
överskottet från affären ska
betala för att man bygger
en ny ingång mellan Piispanens hus och det så kallade
nya internatet från år 1988.
Dessutom ska en ny samlingssal byggas.
– Visst blir utrymmena betydligt mindre och inte är vi helt överförtjusta i
den här lösningen. Men det
finns inga pengar och något måste göras, säger Sjöbacka.
¶¶Sofia
Torvalds
4 AKTUELLT
KYRKPRESSEN TORSDAG 19.11.2015 • NR 47
09-612 615 49, [email protected]
het predikant. Föreläsarna i Global Leadership Summit plockas bland topparna i USA. En del saknar kopplingar till det kyrkliga fältet, andra är desto mer förankrade, som den intensive pastor Albert Tate ovan.
Kort och kraftigt om ledarskap
NYFIKNA LEDARE. Den internationella
ledarskapskonferensen GLS arrangerades för andra året i Jakobstad. Deltagarna uppskattar konceptet trots vissa
kulturella klyftor.
TEXT: MAY WIKSTRÖM FOTO: JOHAN SANDBERG
Alla vinner på att du blir en bättre ledare.
Föreläsarna på den jättelika skärmen
i Schaumansalen i Jakobstad avlöser
varandra i rask takt. De slagkraftiga
meningarna, ”one-liners”, duggar tätt.
Det är en rejäl dos som levereras de
drygt tre hundra deltagarna i den finlandssvenska uppsättningen av ledarskapskonferensen the Global Leadership Summit, GLS.
Passen med diskussioner mellan
bänkgrannarna i publiken blir korta
och intensiva innan konferencierna
Jockum Krokfors och Mirella Enlund
raskt guidar vidare till nästa laddning.
Mellan varven bjuds det på högklassig
musik av lokala musiker.
Alla arbeten
bygger ju på relationer.
Daniel Djupsjöbacka, GLS-deltagare och kapitalförvaltare.
Internationellt koncept i lokal miljö
Allt inleds med en känslosam öppning
av initiativtagaren till hela konferensen, pastor Bill Hybels. Han är en av
giganterna inom det som kallas församlingsplantering och har byggt upp
megakyrkan Willow Creek Community Church. Han talar om uthållighet:
– Det lilla loket som drog leksaker
över berget till fattiga barn, eftersom alla de stora loken vägrade, tuffade uppför branten med ett enda motto: ”I think
I can, I think I can …”. (ung. Jag vet att
jag kan.) Väl över branten jublar tåget
”I thought I could, I thought I could!”
(Jag visste att jag kunde!).
I den stilen går det vidare. Hur ge
feedback? Hur ska man ta emot? Hur
kan man lära sig något också av illa
framförd feedback? Hur kan man lära sig att inte luras av hjärnans vilja att
fylla i luckorna i det vi ser till berättelser, göra dem hela – men inte nödvändigtvis sanna berättelser? Stormade medarbetaren ut på grund av budgeten? Eller för att hennes dotter skadat sig i en fotbollsmatch?
Skärmkommunikationen känns till
en början främmande. Men den är tek-
SOTE-REFORM SAMARBETE
Hälsoreform
påverkar
kyrkan
Hälsovårdsreformen har
följder också för de lutherska församlingarna. Det
beror bland annat på att
församlingar och samfälligheter har ingått samar-
betsavtal med kommuner,
samkommuner och sjukvårdsdistrikt. Till exempel familjerådgivningen och
sjukhussjälavården berörs.
Kyrkostyrelsen har nu
startat en utredning som
har som mål att klargöra kyrkans roll och identitet som serviceproducent
i framtiden. Församling-
niskt väl genomförd, och snart nog dras
åhörarna med i illusionen av en levande kommunikation.
– Hur många av er män i publiken
anar vart den här diskussionen är på
väg? frågar författaren och skamforskaren Brené Brown när hon skildrar
en total härdsmälta i vardagskommunikationen ur sitt äktenskap.
Frimodigt räcker en hel skara män,
och lite senare också dito kvinnor, glatt
upp handen åt skärmen.
Konceptet säljs världen över, och resulterar i cirka 240 000 deltagare i årets
GLS. Föreläsningarna hölls live i Chicago tidigare i år och urvalet av det som
visas i Jakobstad har gjorts av den nationella GLS-styrelsen. Ordinarie pris
per biljett är 140 euro.
– Vi är glada över att en stor del av de
anmälda är sådana som var här i fjol och
nu vill komma igen, säger ledningsgruppens lokala ordförande Jockum
Krokfors. Han deltog själv i år också i
Chicagokonfensen.
Med var även Vivian Krokfors, som
jobbar som lärare. Också hon har tagit
intryck av föreläsningarna.
– Jag funderar till exempel på det här
med att hälsa. Borde jag på allvar ta mina elever i hand och hälsa dem välkomna till lektionen, visa att jag ser dem?
Guldkorn för alla
Publiken kommer från olika kyrkor,
men också från tredje sektorn och företagsvärlden, cirka 35 procent. En av de
sistnämnda är Daniel Djupsjöbacka, kapitalförvaltare på Estlander & Partners.
Han tror att de flesta från företagsvärlden också har en kyrklig koppling. Ändå tycker han att det finns mycket som
är relevant oboeroende av tro.
Vad har du hittat för guldkorn för ditt jobb?
– Det som handlade om vad som bygger kundens förtroenderelation: att leverera det som de vill ha, att göra det i
tid och att göra det vänligt. Det handlar
förstås om produkter någon vill sälja,
men alla arbeten bygger ju på relationer.
Att föreläsarnas stil ibland är främmande har han överseende med.
– Man kan inte bara kopiera det som
sägs, utan måste fundera vad det betyder i ens eget sammanhang, säger
Djupsjöbacka.
Nästa år ordnas det också en svensk
GLS-konferens i Jakobstad.
BÖN TERRORATTACK
ar och kommuner har traditionellt ett livligt samarbete som i samband reformen kommer att synas
i sömmarna. Nu hoppas
kyrkan inte bara på att
samarbetet ska fortsätta
som förr, utan på att reformen ska leda till mer
samarbete mellan kyrka
och kommun.
Fredsbön på
tre språk
I söndags knäppte församlingar i hela landet
händerna i bön för fred i
samband med gudstjänsten, men Matteus församling i Helsingfors valde att
ordna en särskild fredsbön
med ljuständning och mu-
sik på måndag kväll.
– Vi måste anpassa oss
till det som är relevant i
människors liv, det gäller
all vår verksamhet, säger
Matteus församlings kyrkoherde Stefan Forsén.
Just det, menar han, är
vad kyrkan finns till för, att
skapa möjligheter att uttrycka det man känner till
exempel genom bön, ljuständning och
musik.
Matteus ordnade evenemanget Pray for Peace på tre
språk, i samarbete med
Vartiokylän seurakunta,
som också verkar i Matteuskyrkan.
AKTUELLT 5
KYRKPRESSEN TORSDAG 19.11.2015 • NR 47
09-612 615 49, [email protected]
Snart går Borgå
stift till val
VAL. Den 9 februari väljs
nya ombud för kyrkomötet och stiftsfullmäktige.
Här är kandidaterna.
Prästombud till kyrkomötet
Listan ”För tro och kyrka”
Max-Olav Lassila (Larsmo)
Stig-Olof Fernström (Helsingfors)
Gunnar Weckström (Karis)
Robert Ojala (Åbo)
Peter Silfverberg (Karleby)
Albert Häggblom (Esse)
Lekmannaombud till kyrkomötet
Listan ”för folkkyrkan”
(Nyland och Åboland)
Mia Aitokari, (Pernå)
Patrik Hagman, (Väståboland)
Lars Lundsten, (Helsingfors)
Pirkko Träskbacka, (Esbo)
Åsa Westerlund, (Karis-Pojo)
Listan ”Kristus är världens
ljus” (Österbotten)
Hans Ingvesgård
Anita Ismark
Karin Saarukka
Göran Stenlund
Helena Söderbacka
Prästmedlemmar till
stiftsfullmäktige
Listan ”Tillsammans för en
medmänsklig och tjänande kyrka”
Berndt Berg
Mats Björklund
Mia Bäck
Catharina Englund
Monica Heikel-Nyberg
Siv Jern
Guy Kronqvist
Jon Lindeman
Camilla Norkko
Gunilla Teir
Markus Weckström
Fred Wilén
Alexandra Äng
TRAKASSERIER. Kyrkoledare från hela världen
samlades i Tirana för att
diskutera diskriminering
av kristna.
TEXT: EERO ANTTURI /
RAULI LEHTONEN / MIKAEL
STJERNBERG / KP
TEXT: SOFIA TORVALDS
Listan ”Tillsammans för en
medmänsklig och tjänande kyrka”
Mia Anderssén-Löf
Emma Audas
Anders Laxell
Stina Lindgård
Rolf Steffansson
Bo-Göran Åstrand
Förföljelser tema
för unikt möte
Rolf Steffansson. FOTO:
emelie melin
Erfarna Ombudet Åsa Westerlund får en utmanare i Patrik Hagman. FOTO: christa mickelsson
Listan ”För tro och kyrka”
Stig-Olof Fernström (Helsingfors)
Tomi Tornberg (Malax)
Henrik Östman (Nykarleby)
Robert Ojala (Åbo)
Jan Nygård (Karleby)
Kjell Granström (Väståboland)
Albert Häggblom (Esse)
Åländska listor
Lekmannamedlemmar
till stiftsfullmäktige
Lista ”För Åland i kyrkomötet”
Kandidat: Harry Jansson
Listan ”För folkkyrkan”
(Nyland och Åboland)
Susanne Björkman, (Åbo)
Nina Björkman-Nystén,
(Pernå)
Magnus Engblom, (Sibbo)
Jona Granlund, (Helsingfors)
Gunnel M Helander, (Hangö)
Heidi Juslin-Sandin, (Esbo)
Janette Lagerroos, (Väståboland)
Martin Lindell, (Sjundeå)
Ingolf Lindén, (Borgå)
Leif Lindgren, (Kimitoön)
Hedvig Långbacka, (Helsingfors)
Maximilian Mannola, (Vanda)
Stig Nyberg, (Ekenäsnejden)
Erkki Päivärinta, (Ingå)
Anders Wikström, (Helsingfors)
Listan ”Tillsammans i kyrkan” (Österbotten)
Daniel Björkstrand
Gerd Erickson
Hans Ingvesgård
Anita Ismark
Jussi Lahti
Anna-Karin Lärka
Lisen Nybäck
Monika Nyman
Gun-Maj Näse
Kristian Sjöbacka
Hans Snellman
Olof Victorzon
Harald Wester
För kyrkomötet:
Lista ”Tradition och frimodighet – Kyrkomötet”
Kandidat: Bror Gammals
Suppleant 1: Anita Husell
Karlström
Suppleant 2: Ove Andersson
Suppleant 1: Nina Lindfors
Suppleant 2: Peter Lindbäck
För stiftsfullmäktige:
”För Åland i stiftsfullmäktige”:
Kandidat: Christian Beijar
Suppleant 1: Marie Häggblom
Suppleant 2: Owe Laine
KOMMENTAR SOFIA TORVALDS
Spännande val väntar
Borgå stift har haft sex ombud i kyrkomötet, av dem
ställer två inte upp för omval. De två är Stig Kankkonen från Esbo och Peter
Lindbäck från Åland. Vem
ärver deras röster?
Lekmannalistorna har
av hävd varit regionala,
och kandidater med väldigt olika åsikter har funnits på samma lista. På den
nyländska lekmannalistan finns ingen självskriven efterträdare till Kankkonen. Teologen och författaren Patrik Hagman är ett
stark namn, men han tävlar
möjligen om samma röster
som det sittande ombudet
Åsa Westerlund. Inte heller
på den österbottniska listan
har Kankkonen någon självklar kronprins.
Frågan är om vi inte kan
se fram emot ett ganska
spännande val. Göran Stenlund, lekman från Österbotten, sitter antagligen
ganska säker på sin post,
För första gången har de stora kyrkofamiljerna i världen
träffats över samfundsgränserna för att tala om förföljelsen av kristna. Representanter från Vatikanen, Evangeliska världsalliansen, Kyrkornas
världsråd och pingstförsamlingarnas internationella gemenskap samlades i början av
månaden i Albanien.
Under konferensen fick
deltagarna höra om läget i
länder som Irak, Syrien, Pakistan, Nigeria, Kenya och Sri
Lanka. Återkommande vittnesbörd handlade om flykt,
kyrkbränningar, diskriminering på olika nivåer i samhället och i vissa länder om
mord och massavrättningar.
– Kristna lämnar landet efter utpressning om att konvertera eller betala höga avgifter. Vi uppmanar dem att
stanna och vittna om Jesus
Kristus. Men vi behöver omvärldens hjälp och stöd, berättade en deltagare från Irak.
Förföljelser i Ukraina
int intresse för det som sker
utomlands. Vi har publicerat
en temabönekalender och
uppmuntrar församlingar
att be för förföljda över hela världen, säger Maneljuk.
Rauli Lehtonen, som jobbar för organisationen Ljus i
Öster, ser konferensen som
ett genombrott.
- När ledare för ortodoxa-,
katolska- och pingstkyrkan
diskuterar vid samma bord,
då väcks ett hopp inom mig
för den lidande kyrkan. Min
förhoppning är även att förståelsen för minoritetskyrkorna kan förbättras i länder där de ses som sekter,
säger Lehtonen.
– I Ryssland har vi inte alltid tillräckligt med information för att kunna reagera på
händelser utomlands. Den här
konsultationen har verkligen
öppnat mina ögon för situationen för många förföljda kyrkor i världen, sa biskop Jevtjik
från Ryska kyrkan för kristna
av den evangeliska tron.
Som arrangör för mötet stod
Global Christian Forum. Den
evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har stött överläggningen och docent Tomi
Karttunen deltog i mötet.
Omkring hälften av de
närvarande kom från sammanhang där kristna upplever förföljelse. Flera deltagare
var tvungna att lämna återbud på grund av situationen
i sina hemländer.
Konsultationen sammanföll med 25-årsdagen då det
åter blev tillåtet att utöva religion i Albanien. Kommunistregimen förbjöd 1967 all religion och därmed blev Albanien
världens första ateistiska land.
I samband med att Berlinmuren föll det blev åter tillåtet att
utöva sin tro.
liksom Max-Olav Lassila.
Men prästombudet Bo-Göran Åstrand utmanas kanske av Rolf Steffansson,
känd för sitt arbete vid Finska Missionssällskapet.
Hurudana frågor landar då
på de nya ombudens bord?
En av de stora frågorna är
kyrkans framtidskommittés arbete. Kommittén har i
uppdrag att se över kyrkans
organisation och föreslå en
ny organisations- och verksamhetsmodell.
Flera erfarna ombud tippar att diskussionen om
äktenskapslagens följder
för kyrkan – och kyrkans
äktenskapssyn – kommer
att bli en långkörare och
något följande kyrkomöte
måste ta tag i. Den diskussion som fördes i november
är snarast att betrakta som
uppvärmning. I äktenskapsdebattens farvatten stiger
antagligen andra frågor upp
till ytan, till exempel frågan
om Bibelns roll i kyrkan.
Totalt deltog 200 personer från 65 länder i konsultationen
kring förföljelser av kristna. FOTO: SVERIGES KRISTNA RÅD
– Det är viktigt att alla vi
finländare: kristna, muslimer, judar och andra, står
som en enad front mot det
hat, den skräck och det
våld som sådan här terrorism representerar, säger
Abbas Bahmanpour som är
imam i Resalat-samfundet.
Christoffer Perret, vice ordförande i Helsingfors
gemensamma kyrkofullmäktige, var på plats.
– Jag berördes av den
nervositet jag såg bland de
muslimska företrädarna.
De var skakade och rädda
för hur de kommer att behandlas. Två flyktingar berättade om hur de flytt från
just den här typen av terrordåd i sitt eget land.
Gällande situationen i dagens
Ukraina konstaterade rektor
Serhiy Maneljuk från Kievs
Bibelinstitut att det pågår förföljelse av kristna i den östra delen av Ukraina.
– Kristna i Ukraina har
emellertid börjat känna allt
mer förtroende för andra
länder. Det finns ett genu-
FREDSMARSCH ATTENTATEN I PARIS
Nej till terror
På söndagen efter attentaten i Paris ordnade elva olika religiösa samfund i Finland
en fredsmarsch till franska
ambassaden i Helsingfors.
Där hölls en tyst minut. Drygt
300 personer var på plats.
Genom marschen ville samfunden visa att religioner inte
ska ställas emot varandra.
FOTO: CHRISTOFFER PERRET
Förutom den lutherska
kyrkan var även representanter från sunni– och shiasamfunden, hinduiska
och buddhistiska samfund,
judiska församlingen, ortodoxa och katolska kyrkan
på plats. Kyrkans utlandshjälp bistod med arrangemangen.
¶¶Liisa
Mendelin
6 AKTUELLT
KYRKPRESSEN TORSDAG 19.11.2015 • NR 47
09-612 615 49, [email protected]
”Vi måste kunna tala
om vad vi behöver
äktenskapet till”
ÄKTENSKAPET. Kyrkan har en alltför tunn
äktenskapsteologi, menar doktoranden
Emma Audas.
– Jag anser inte att vår kyrka i dag
är klar med sin äktenskapsteologi. Det
finns större äktenskapliga frågetecken
för kyrkan än det som gäller samkönade pars rätt till äktenskap, menar jag.
De som hävdar att de aktuella frågorna har enkla svar, oavsett vilken sida
de står på, kanske inte inser vidden av
det som diskuteras.
TEXT: CHRISTA MICKELSSON FOTO: HANNA-MADELEINE ANDERSSON
I ett år har Emma Audas suttit på sitt
rum vid Åbo Akademi och läst allt hon
kommit över om äktenskapet. Arbetet
ska mynna ut i en doktorsavhandling
om äktenskapets teologi.
– Jag har helt enkelt börjat med frågeställningen vad ett äktenskap är. Jag
har ingen agenda som jag lägger fyra år
på att försvara.
Äktenskap? Vet vi inte redan vad det
är? Nej, påstår Emma Audas.
– Varför ingår vi inte bara juridiska
avtal med varandra? Det är viktigt att
vi frågar oss vad vi ska göra med äktenskapet. Vad behöver vi det för? Ibland
tänker jag att det är staten och inte kyrkan som borde avsäga sig vigselrätten.
Kyrkan har åtminstone ett språk för att
tala om äktenskap som något särskilt,
även om dess teologi i dag är avskalad.
Emma Audas säger att det samhället gjort äktenskapet till i dag är en romantisk manifestation för tvåsamhet,
kärlek, trohet, glädje och mys.
– Då kan vi inte heller anklaga någon för att vilja vara en del av det. Tvåsamhetens kärlek är en av vår samtids
största avgudar. Det är det som nästan
all musik och film handlar om. Teoretiker har forskat i hur den romantiska
kärleken ersatt Gud, det är den som ska
frälsa oss. Att då säga att de homosexuella inte skulle kunna älska lika bra,
det är svårt att motivera.
Men också kyrkan är medskyldig till
den här synen på äktenskap och kärlek.
Och som präst har Audas, medger hon
själv, i många vigseltal gjort sig skyldig till att presentera den tunna äktenskapsteologi hon kritiserar kyrkan för.
– Vi vågar inte riktigt tala om barn
längre, för vi kan inte anta att alla vill
ha och kan få barn. Vi är försiktiga att
tala om skilsmässa, för det kan finnas
frånskilda närvarande som vi inte vill
såra. Det är inte riktigt politiskt korrekt att tala om man och kvinna som
tillsammans utgör en helhet, och inte
heller vill vi betona stereotypa skillnader mellan könen.
Därför blir vigseltalet lätt reducerat
till äktenskapsråd.
– Vi har tagit bort saker, men inte
lagt till något.
Hennes mål är att hitta en äktenskapsteologi som kyrkan är mån om
att föra fram, en teologi som både beaktar och är trogen den kyrkliga traditionen och läran och som är relevant för
den nutida kristna människan.
– Det är kärlek till kyrkan och till
människorna som driver mig. Jag söker ett sätt för kyrkan att genom sin
praxis ge människor fungerande redskap för att leva.
Välsignelse som sändning
”I en luthersk
kyrka är det inte enkelt och
självklart att
kyrkan kör sin
egen linje.”
Emma Audas
I sin avhandling pro gradu ringade Audas in några av de problemområden
som finns när det gäller kyrkans äktenskapsteologi. Avhandlingen, som blev
klar våren 2012, bär namnet Vad är det
som Gud välsignar, egentligen?
– Varför välsignar vi äktenskap? Jag
lutar mot att den äktenskapliga välsignelsen är en slags sändning. Om vi
nu ska ha en kyrklig ceremoni för äktenskap, kunde vi då tala om det som
en uppgift i att tjäna? Att de som ingår äktenskap tillsammans är kallade till något?
Och den kallelsen kunde kanske
även bestå i något annat än att föda egna biologiska barn, menar hon.
2013 beviljades Audas årets största
enskilda bidraget från Kyrkans forskningscentral för att forska i äktenskapsteologin i teori och praktik, något som
vittnar om att fler insett att kyrkan behöver se över sin praxis.
2017 träder den nya äktenskapslagen i kraft i Finland. Kyrkomötet beslöt
i början av november att be biskopsmötet lämna en redogörelse av den syn
på äktenskapet som kyrkan hittills uttryckt. Men Audas ifrågasätter att brist
på redogörelse skulle vara det primära
problemet och tror istället att många inte ser de tidigare uttalandena som tillräckligt konsekventa eller tydliga.
EGYPTEN CENSUR
SAT-7 får stöd
av tittarna
Tv-tittarna i Egypten har
via sociala medier visat sitt stöd för kanalen
SAT-7 som tidigare i höst
fick delar av sin utrustning
konfiskerad av egyptiska
myndigheter. Tittarna har
bland annat visat sitt stöd
De som förespråkar status quo, alltså att
kyrkan också i framtiden bara viger heterosexuella par och ordnar förbön för homosexuella, menar att den nya äktenskapslagen inte förutsätter att kyrkan reviderar
sin syn på äktenskapet. Hur ser du på det?
– Martin Luther var väldigt tydlig
med att äktenskapet hör till den världsliga ordningen – att äktenskapet fanns
före kyrkan. Han höll väldigt hårt på
att äktenskapet är en civil angelägenhet som ska ingås civilt. Tanken då på
1500-talet var att kyrkan skulle sköta
vigslar tillsvidare, eftersom den hade
den praktiska erfarenheten.
Luther var tydlig med att det då uttryckligen är staten som ger kyrkan en
uppgift.
– Enligt luthersk syn så är det äktenskap som ingås vid magistraten exakt samma äktenskap som det som ingås i kyrkan.
Audas menar att Luthers synsätt lagt
grunden till en uppfattning i våra nordiska lutherska kyrkor där en del menar att kyrkan inte borde tycka till så
mycket om äktenskapet.
– Men det är inte hållbart. Har vi en
vigselförrättning så måste vi också ha
en teologi. Men att säga att kyrkan inte
har något att göra med statens äktenskapssyn är inte oproblematiskt, och
heller inte teologiskt hållbart.
Den besvärliga historielösheten
En del debattörer lyfter fram att äktenskapet förlorar sin innebörd om personer av samma kön får vigas.
– På 30- och 40-talet diskuterades
frågan om frånskilda kan vigas intensivt. När jag läste den svenska debatten hittade jag citat som tagna från debatten i dag. Kan kyrkan viga nu när
den kristna äktenskapssynen frångås?
Är det då längre ett kristet äktenskap?
Samma argument användes när det
skrevs in i äktenskapslagen att kvinnan
inte längre är underordnad mannen.
– Då ansåg också många att äktenskapet inte längre kan kallas kristet.
När människor får det att låta som att
SVENSKA KYRKAN
genom att byta sin profilbild på Facebook mot
kanalens logo.
För tillfället ligger arbetet på den
kristan tevekanaken SAT-7 i Egypten delvis nere. Endast ett fåtal
progam kan spelas in
och man kör inga direkt-
”Jag ser en växande glädje över
att vara kyrka.
Krampen kring de
spruckna folkkyrkodrömmarna håller på att släppa.”
sändningar på grund av
brist på teknik.
Biskop Martin Modéus
i tidningen Dagen.
VÄNSTIFT MALAWI
Kollektpengar blir mat
Borgå stift har ett vänstiftarbete med den evangelisklutherska kyrkan i Malawi. I slutet av augusti samlades
en kollekt inom Borgå stift till förmån för samarbetet
och stipendiatverksamhet i Malawi. Två pastorer har
tack vare stipendier utbildats på Makumira i Tanzania
och avslutat sina studier i höst.
Eftersom det råder hungernöd i Malawi, förorsakad av
skyfall i början av året, gick också en del av kollekten som
katastrofhjälp via ACT Alliance. Hälften av pengarna går till
biståndsarbete och hälften till stipendiatverksamheten.
AKTUELLT 7
KYRKPRESSEN TORSDAG 19.11.2015 • NR 47
09-612 615 49, [email protected]
Emma Audas anser att det finns
större äktenskapliga frågetecken
för kyrkan än det som gäller samkönade pars rätt till äktenskap.
det är nu vi frångår det kristna äktenskapet, då har jag lust att hojta
till. Lite historiemedvetenhet vore
på sin plats.
I en luthersk kyrka är det inte enkelt
och självklart att kyrkan kör sin egen
linje, eftersom Luther ansåg att det är
staten som ska sköta äktenskapet. Men
det betyder inte att Audas säger att staten ensam har rätt att definiera vad ett
äktenskap är.
– Nej, kyrkan har lite väl mycket förlitat sig på statens definition, tänkt att
äktenskapet hör till det världsliga regementet och glömt bort att utveckla
sin äktenskapsteologi.
Kärnfamiljsidealet under lupp
Ett annat frekvent förekommande argument i debatten är mannen och kvinnan som den enda tvåsamhet som kan
skapa nytt liv och att den därför ska ha
en särställning.
– Alla har rätt att delta i det politiska samtalet, men begrepp som ”den
kristna familjepolitiken” måste kunna problematiseras. Den som talar om
”det riktiga äktenskapet” har begränsad kunskap om äktenskapets historiska utveckling.
Kärnfamiljsidealealet är en relativt
ny företeelse, och ur en kristen synvinkel är det på många sätt problematiskt.
– Tanken att de egna ska gynnas är ju
närmast biologistisk, inte kristen. Och
att enbart försvara och skydda idén om
kärnfamiljen är inte realistiskt i dag,
med tanke på hur människor de facto lever. Men det betyder inte att enda alternativet är relativism och att vi
inte längre behöver diskutera saken.
Audas har inte heller köpt alla de argument som förespråkarna för samkönade äktenskap använt.
– Att kärlek tillhör alla låter bra. Det
tycker alla. Men det här handlar inte bara om det. Äktenskapet är något
utöver kärlek, och har historiskt sett
alltid varit något utöver – och ibland
även bortom – vad vi i dag menar med
äktenskaplig kärlek. Det har förpliktat till något. Att äktenskap bara skulle handla om att få sin kärlek erkänd
är historiskt sett en väldigt ny tanke.
”För barnets bästa” är trumfkortet
i andra diket.
– Men barn föds inte bara i trogna
exklusiva heterosexuella förhållanden,
och äktenskapet handlar inte bara om
barnen. Äktenskapet är något annat
också, och det måste vi tala mera om.
VÅGA FRÅGA
Ta hand om er som par
¶¶jan-erik ”nanne” nyberg
är familjerådgivare
och svarar på
läsarfrågor
om familj och
relationer.
Vi har ett barn med olika svårigheter, ett väldigt krävande barn. Det
känns att min fru och jag ständigt
grälar om vad vi borde göra för att
hen ska ha det bra och klara skola
och kompisar. Barnet tar all vår
energi, och vi är hela tiden arga och
trötta på varandra. Hur ska vi kunna
rädda vårt parförhållande?
Ni är två föräldrar som är starkt motiverade och engagerade i att stöda ert
barn. Ni upplever barnets behov lite
olika, och vill svara på behoven på lite olika sätt. Barnets behov accentuerar den här olikheten, som ni kanske
inte själva är riktigt beredda att hantera.
Att vara förälder är att våga möta sin egen otillräcklighet. Det
är ingen lätt sak. Särskilt inte när jag tycker att jag anstränger
mig långt utöver vad som känns rimligt. För att barnet behöver mig. Om det ändå inte är tillräckligt söker vi, för att rädda åtminstone något av vår självkänsla, efter en förklaring
utanför oss själva och utanför barnet. Den andra föräldern
får då agera sopsäck. Det är den andra som inte förstår barnet på rätt sätt, som inte är tillräckligt med. Man kallar det
för projektion. Bilden som projektorn kastar på väggen finns
inte på väggen, men den syns där så länge projektorn lyser.
I vardagslag orkar vi som par i tur och ordning ta emot
projektioner. Det hör till en
fungerande relation att ta
emot och bearbeta varandras projektioner. Men i en
krävande situation där mitt
eget inre är i kris, orkar jag
inte ta emot och bearbeta också den andras jobbiga känslor och tankar. Då kastar jag tillbaka dem. Ungefär
som när man riktar projektorn mot en spegel yta. Bilden
syns inte, bara ett starkt sken från projektorn som gör ont
i ögonen. Vi tycker att den andra vill oss illa och värjer oss.
”Parrelationen är
basen som föräldraskapet bygger
på.”
Vad ska man göra för undvika det här? Ni behöver inte bli duktigare föräldrar, men med ert eget vuxna jag behöver ni skilja
mellan barnets omedelbara och långsiktiga behov. Barn förstår
oftast bara sina omedelbara behov. Ni förstår att barnets långsiktiga behov är att det finns en fungerande parrelation mellan er.
Ni måste alltså börja med att lämna bort något, som ni gör
för barnet eller för er själva. Ofta klarar vi av att ställa det så att
vardera får lite jag-tid, tid för sig själv. Men paret behöver också
tid för sig självt. Parrelationen ska inte ockuperas av föräldraskapet. Parrelationen är basen som föräldraskapet bygger på.
Hur ska det bli möjligt? Vad kan ni skala av? Finns
det någon som kan ge er avlastning? Ansvar är att se till
att krafterna räcker. Mindre är mer. Det är inte volymen
som är viktig utan upprepningen som är viktig. Så kan
ni hitta tillbaka till närvaron hos varandra.
Fråga KP:s expertpanel
I KP:s frågespalt besvaras frågor om tro och andlighet av
präster i den lutherska kyrkan. Frågor om relationer, hälsa, familj och fostran besvaras av sjukskötare och kyrkans familjerådgivare. Redaktionen behöver ditt namn
och dina kontaktuppgifter, men du får gärna ställa din
fråga anonymt i tidningen. Redaktionen väljer och editerar frågorna. Adressen är [email protected]
eller Kyrkpressen, Sandvikskajen 13, 00180 Helsingfors.
Märk kuvertet ”FRÅGA”. Panelen besvarar frågor endast
i tidningen.
PÅ TVÄREN MALIN AHO
Genialiska vanor
Jag kom över en artikel som
listade geniers vanor på
webbsidan Entrepreneur.
Kunde dessa
vanor vara något att ta efter
när det egna
livet behöver
en extra puff?
Yoshiro Na-
kamatsu, som har patenterat mer än 4000 uppfinningar, bland dem disketten
(om någon ännu minns den),
brukar dra sig tillbaka till ett
rum som han kallar lugnets
rum. Det är ett badrum som
är inrett med 24 karats guldkakel. Enligt honom blockerar guldet radio- och tv-vå-
gor så att hans kreativitet
kan flöda friare.
Shigeru Miyamoto, som
bland annat har skapat spelen Donkey Kong och Mario,
har som vana att alltid bära
ett måttband med sig. Han
brukar passa på att mäta olika saker så fort ett bra
tillfälle dyker upp. Förutom
att den här vanan ska göra
en smartare blir man också
mer uppmärksam på världen runtomkring sig.
I Thomas Edisons jobbintervjuer ingick ett test där
den sökande fick en skål
soppa. Om jobbaspiranten
saltade soppan före han
smakade på den var han
ute ur leken. Enligt Edison
var det ett tecken på att
den sökande gjorde beslut
baserat på ogrundade antaganden.
Nikola Tesla brukade varje
kväll göra tåövningar genom
att knipa ihop tårna. Det här
gjorde han för att stimulera
hjärnverksamheten, och in-
om zonterapin tror man att
det finns en koppling mellan
stortån och hjärnan.
Så nästa gång jag kör fast
i arbetet vet jag vad jag ska
göra: stänga av mobilen, ta
måtten på mitt skrivbord,
försöka identifiera mina
fördomar och avsluta med
några tåknipningar.
8 LIV & TRO
KYRKPRESSEN TORSDAG 19.11.2015 • NR 47
09-612 615 49, [email protected]
RÄDDNING. På sitt vistkort titulerar han sig Minero 17,
den sjuttonde gruvarbetaren. Omar Reygadas är en
av de 33 gruvarbetare som räddades ur gruvan som
rasade in i Chile 2010. Men Reygadas anser att de var
34 i gruvan – Gud var med dem under jorden.
Mötte Gud
på djupet
TEXT OCH FOTO: JOHAN SANDBERG
Den 13 oktober 2010 i Atacamaöknen i
Chile. Räddningskapseln Fenix gör sin
sjuttonde uppstigning från San Joségruvan som rasat och hållit 33 gruvarbetare
fångna i 69 dygn, 700 meter under jorden.
Ur kapseln stiger Omar Reygadas
med en bibel i sin hand. Han faller ner
på knä och tackar Gud. Ännu knäböjande omfamnar han sin son. En miljard människor runt om i världen följde med räddningsoperationen.
Omar Reygadas berättar lågmält om
vad som hände. Ibland säger han broma och skrattar, det var ett skämt. Han
har berättat sin historia otaliga gånger förr men försäkrar att han gärna gör
det en gång till.
– Efter att jag vant mig vid att hantera massmedia tycker jag bara det är roligt att få berätta. Jag vill förmedla hopp
och ser det också som en möjlighet att
få dela med mig av min tro, säger han.
Sjutton dygn av ovisshet
Omar Reygadas är en troende man. Det
var han redan före den ödesdigra dagen,
den 5 augusti 2010. Den dagen, liksom
alla andra dagar, började han med en
bön om Guds beskydd innan han skulle ner i San Joségruvan.
– Genom bönen kände jag mig trygg.
Det innebar stora risker att arbeta i gruvan, med stenar som föll på maskinerna. Men jag fick aldrig några stenar på
mig.
Han har också tidigare varit med om
ras som stängt in honom i gruvor. Men
inget hade kunnat förbereda honom på
denna mardröm.
– Jag befann mig längst ner i gruvan
och höll på att lasta en lastbil med min
grävmaskin. Då kom en tryckvåg som
jag kände ända in i förarhytten. Trycket var så starkt att det kändes som om
huvudet skulle sprängas och ögonen
tränga ut.
Först trodde han att någon hade
sprängt något inne i gruvan.
– Man spränger inte när det finns folk
i gruvan. Därför var min första tanke att
ta mig ut och säga upp mig.
Luften fylldes av tjockt damm. Han tog
sig uppåt och mötte en kollega som sade
att de måste lämna maskinerna och ta sig
upp eftersom det hade inträffat ett ras.
Gruvarbetarna samlades i ett skyddsrum. Sedan steg de upp på flaken till två
pickup-bilar och började köra uppåt,
längs rampen.
– När vi kom upp till stenen som
blockerade rampen insåg vi att det inte
fanns någon väg ut. Efter tre, fyra timmar, då dammet lagt sig, började vi söka efter andra utvägar.
De hittade ingen väg. Stenblocket
som rasat var två gånger så stort som
skyskrapan Empire State Building i
New York.
– Vi förstod då att tryckvågen orsakats av stenen som föll.
Det tog sjutton dygn innan omvärlden visste något om männens öde. Sedan lyckades man med hjälp av en borr
finna vägen genom berget ner i gruvan.
Genom det borrhålet kunde de 33 kommunicera med markytan och få mat
och förnödenheter.
I gruvan följde en tid av ovisshet och
hunger. Reygadas säger att han höll på
att tappa hoppet innan de fick kontakt
med markytan.
Omar Reygadas’
tro på Gud förstärktes under de
69 dygnen under
jord.
– Jag trodde hela tiden att jag skulle
komma ut, död eller levande. Men jag
höll på att förlora hoppet om att överleva.
Guds vind
Tidigt en morgon kände Reygadas att
han inte kunde andas.
– Jag trodde att jag skulle dö. Jag gick
till skyddsrummet där det fanns en syrgastub men den fungerade inte. Då gick
jag tillbaka till den plats där jag brukade sova för att be Gud vara med mig och
inte släppa taget om mig. Jag bad också att mina barn skulle få begrava min
kropp ifall jag dog. Jag bad om styrka
och jag bad för mitt liv.
Medan Reygadas bad upptäckte en
arbetskamrat i närheten att det blev
kallt. Han började frysa.
– Då steg jag upp och kände ett vinddrag. Jag kunde andas som vanligt. Vi
började leta efter en spricka eller ett
hål som vinden kunde ha blåst in genom. Vi tänkte att det kunde vara ett
borrhål som nått oss från ytan. Men vi
fann inget hål. I själva verket upptäckte
vi att vinden kom längst ner från gru-
LIV & TRO 9
KYRKPRESSEN TORSDAG 19.11.2015 • NR 47
09-612 615 49, [email protected]
vans botten, trots att där varken fanns
någon spricka eller öppning. Det var då
vi sade att vi inte längre är 33 i gruvan,
vi är 34 och Kristus är med oss.
Den här fläkten med frisk luft återkom varje dag, en stund på morgonen
och en stund på eftermiddagen.
– När jag fick frisk luft och kunde
andas igen kände jag att det var möjligt fortsätta framåt. Vinden gav oss alla
väldigt mycket styrka och mod att stå
ut med den situation vi befann oss i.
Det var också då som Omar Reygadas för första gången insåg att de skulle bli räddade.
Dagliga bönestunder
antog utmaningen. De lämnade gruppen och gick avsides.
– Men vi började samtala och kom
till att vi inte är några särskilt bra förebilder för de andra om vi slåss. Vi pratade vidare, delade livet och blev väldigt goda vänner. Till slut böjde vi knä
och bad tillsammans. Vi är goda vänner än i dag.
Bönegemenskapen var något oväntad eftersom det senare visade sig att
Sepúlveda är ett Jehovas Vittne. De visste Reygadas inte medan de var i gruvan.
– I gruvan talade han om jungfrun
och Gud på ett sätt som katoliker brukar göra.
Medan de var instängda höll alla 33
gruvarbetare dagliga bönestunder tillsammans. Efter att de fått kontakt med
yttervärlden specialbeställde en evangelisk pastor 33 biblar som var så små att
de rymdes in i den tub som gruvarbetarna fick förnödenheter genom.
– De flesta försökte läsa sin bibel,
men det var inte så lätt eftersom bokstäverna var små och det var dåligt med
ljus i gruvan.
Det var den bibel som kom genom tuben som Omar Reygadas hade med sig
när han lyftes upp i räddningskapseln.
– Det kändes superbra att åka upp
till markytan i kapseln. När jag färdades uppåt hörde jag uppmuntrande rop från mina kompisar nere i gruvan. Jag ropade tillbaka. Jag hörde också rop uppifrån.
Medan han åkte i den trånga kapseln
fokuserade han på att komma upp i solen och på att få känna den friska luften.
– Jag ville bara böja mina knän och
tacka Gud för att jag fick vara tillsammans med min son igen.
Det kallas ett mirakel att ni blev räddade.
Var det Gud eller ingenjörerna som stod
för miraklet?
– För mig är det ett Guds mirakel,
mycket tydde på det. Bland annat tog
borren, som slutligen nådde oss, till en
början fel väg genom berget. Vattnet vi
drack var också väldigt smutsigt. Ändå klarade vi oss. Jag tror att Gud ledde ingenjörerna så att de hittade oss.
När han ser tillbaka på det skedda tror Reygadas att det hela tiden var
Guds plan att han skulle få komma ut
och berätta om sitt lidande och om hur
Gud ingrep.
Vad betyder Gud för dig i dag?
– Min relation till Gud har inte förändrats sedan jag kom ut. Men den har
blivit tydligare och starkare. Gud är stor.
Han skapade världen och Han skapade oss. Han är vår pappa.
Trots den mirakulösa räddningen
har livet inte varit lätt för de 33 gruvarbetarna.
– Det vardagliga livet och hälsan har
varit ett problem för oss alla. Det får vi
göra en ny bok om. Men det bästa är ju
att få vara tillsammans med familjen.
Sedan räddningen har familjen blivit
viktigare för Omar Reygadas.
– Tidigare prioriterade jag att jobba
och tjäna pengar men nu vill jag vara med familjen, med bröderna och
barnbarnen. Jag har märkt att jag också måste ta hand om mig själv för att
Forts.
a
Men läget var långt ifrån stabilt och
en gång tog Reygadas nästan till knytnävarna.
– Jag har jobbat med borrar och berättade för de andra hur de borrar som
nu försökte nå oss fungerade. Då påstod min kollega Mario Sepúlveda att
jag bara är en gammal historieberättare som berättar sagor för att lugna ner
de andra. Jag vet inte varför han sa så.
Sepúlveda ville slåss och Reygadas
”Jag trodde hela tiden att jag
skulle komma
ut, död eller levande. Men jag
höll på att förlora hoppet på att
överleva.”
Omar Reygadas
10 LIV & TRO
KYRKPRESSEN TORSDAG 19.11.2015 • NR 47
09-612 615 49, [email protected]
”Jag ser det som en välsignelse från Gud att jag får
resa och dela med mig av
min tro.”
kunna vara med dem. I övrigt tycker
jag att jag fortfarande är samma person som före olyckan.
Vill fortsätta jobba
Medan gruvarbetarna ännu befann sig
i gruvan diskuterade man både över
och under jord hur mycket pengar de
skulle tjäna på sin historia. Gruvarbetarna kom överens om att sälja berättelsen gemensamt. Boken Djupt nere i
mörkret har översatts till tolv språk och
kom nyligen ut på svenska på Libris
förlag. Filmen The 33 som bygger på
boken har premiär i Europa i januari.
– Före räddningen var det mest
snack om hur mycket pengar vi skulle
få. Men rika har vi inte blivit.
Som en av de äldsta gruvarbetarna
i skaran – han var 56 år då gruvan rasade – fick Reygadas en statlig minimipension efter olyckan.
– Jag får motsvarande 500 dollar i
månaden, men det lever man inte på
i Chile. För att klara sig behöver man
minst 1 500 dollar.
Sedan olyckan har han försörjt sig
med olika ströjobb. Bland annat har
han jobbat i en annan gruva. För tillfället jobbar han med att sälja sprängämnen till gruvor.
– Jag vill fortsätta jobba. Men fortsätter jag sälja sprängämnen länge till
blir mitt liv en enda stor explosion, säger han, och tilläger sitt broma.
Reygadas hoppas nu att boken och
filmen säljer så bra att han får ihop lite pengar för att kunna starta ett familjeföretag.
Han har inte läst hela boken om
olyckan men han har sett filmen –
fem gånger.
– Varje gång jag ser filmen gråter
jag. Det är jobbigt att se scenerna där
vi delar maten med varandra i gruvan.
Men det svåraste är att se lägret som
byggdes på markytan för våra familjer. Först visste de ju inte om vi levde
eller var döda. Jag såg lidandet i deras väntan. Min familj var också där
från den första dagen tills jag kom ut.
Jag har jobbat på markytan och vet
hur varmt det kan bli i Atacamaöknen om dagarna och hur kallt det är
om nätterna.
Ingen av gruvarbetarna medverkar
i filmen. Ingen spelar heller Reygadas i den. Regissören har kombinerat flera av gruvarbetarnas berättelser till ett färre antal roller.
– Min historia syns bland annat i
början av filmen. Det är fest i en park,
där grillas det och spelas fotboll. Det
var vad jag gjorde tillsammans med
familjen söndagen innan gruvan rasade.
I filmen har sekvensen blivit en fest
hemma hos Mario Sepúlveda, gruvarbetaren som spelas av Antonio Banderas.
– Antonio Banderas gjorde först min
roll men sedan bytte han till att göra
Mario Sepúlveda. Broma!
kärt återseende.
Omar Reygadas
kramar om sin
son efter att han
stigit ur räddningskapseln den
13 oktober 2010.
Foto: LEHTIKUVA/
Hugo Infante/
Government of
Chile/Handout
Tidsfråga innan gruvan rasade
I dag är San Joségruvan stängd för gruvdrift. På markytan har den blivit en turistattraktion.
– Guider åker runt där och visar turister öppningen till gruvan. De visar var rören genom vilka vi räddades finns.
Tanken var från början att de 33 gruvarbetarna skulle få hålla i de här turerna. Men de har själva inga pengar att investera i att hålla igång det hela. Besöket på området är gratis, men det kostar att ta sig ut till gruvan.
Efter olyckan har det väckts både ett
brottmål och ett civilmål mot gruvans
ägare. Brottmålet blev nedlagt då polisens utredning visade att ägarna inte
hade något med olyckan att göra. Det
civila målet är ännu inte avgjort. När
det avgörs vet man inte.
– Orsaken till olyckan är att gruvarbetarna placerade lösa stenar i en hög
på en nivå i gruvan som man också
hällde vatten på. Dessutom tog man
bort stödpelare i gångarna under högen. Vi gruvarbetare hade fått bristfällig information om saken. Det vara
bara en tidsfråga innan gruvan rasade.
Ännu i dag håller de 33 kontakt.
– Vi rings och vi försöker träffas varje år. Vi som bor i närheten av varandra i Copiapó försöker träffas över en
öl ibland, vi grillar, skrattar och minns
det som hände. Vi kan skratta åt det. Det
kunde vi redan medan vi fortfarande
var instängda i gruvan, säger Reygadas.
Omar Reygadas vardag är ungefär
som den var före olyckan. Men någonting har förändrats.
– Jag känner att mitt liv är vackrare än förr.
Till Er tjänst
Kb TAGES TAXI & BUSS
Tage Lahtinen - Korsholm
M CLASS
& FASADES
dplåtar
11
KYRKPRESSEN TORSDAG 19.11.2015 • NR 47
09-612 615 49, [email protected]
ESSPART
050-558 5984 06-346 7697
* 4-20 pers. bilar * invataxi * bårtransport
Leif
Rådmans
Essevägen 312, 68820 Esse
GSM 050-562 2491
GSM 040-703 9164, fax 766 7004
Välkommen till
Uffes i Purmo!
Till fest & vardag
» smakliga luncher varje vardag 11-13
» à la carte restaurang för 100 personer
» catering, allt från större fester
till hemmamiddagar
» smörgåstårtor
» söta tårtor
» café & kiosk
» lösglass
» goda pizzor
» grillmat
Vi har öppet 7 dagar i veckan
tfn 727 2255
Purmovägen 471, Purmo
www.uffes.fi
PREMIUM CLASS
ROOFS & FASADES
Plåtlister
Skorstenshattar
Fasadplåtar
Offertförfrågningar /
Frågor /
Beställningar:
✉ [email protected]
✆ 044 724 0910
fax (06) 781 0217
Öppet hela hösten
också på kvällar!
Dubbelfalsade tak
& V-Click
Tiilikainen
& Profilplåtar
Stegar
& Snöhinder
Må–fr: 07–20
Lö–sö: stängt
Valdemar Nyman – ”Allt liv är Ett”
Solskyddsgaller
& Fasadgaller
Rännor
& Stuprör
V-piippu
Vi servar och monterar allt som vi säljer!
Offertförfrågningar /
Frågor /
Beställningar:
✉ [email protected]
✆ 044 724 0910
fax (06) 781 0217
Öppet hela hösten
också på kvällar!
www.vikstroms.fi
Bennäsvägen 175
68600 Jakobstad
www.vikstroms.fi
Bennäsvägen 175
68600 JAKOBSTAD
Katarina Gäddnäs biografi om Valdemar Nyman
(1904–1998) beskriver prästen som kom till
Finström på Åland på 1930-talet, och som bjöd
upp församlingsborna till en svindlande dans i
tanke, teologi, liv och litteratur. Långt in på 1990talet skapade han uppfriskande korsdrag i trånga
kulturkorridorer och instängda kyrkor, men fick
också utstå hård kritik från församling, kolleger
och stiftsledning. Idag har många ändå tagit
honom till sitt hjärta.
Alla SFV-biografier kostar endast 15 e
Alla böcker och mer info: www.sfv.fi/bok
Beställ på [email protected]
eller ring 09-6844 570
Eller fråga efter böckerna i bokhandeln
12 KULTUR
KYRKPRESSEN TORSDAG 19.11.2015 • NR 47
09-612 615 49, [email protected]
Konsten att dö
är konsten
att leva
DÖDEN. Hur ska vi handskas med vår dödlighet? Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson har läst filosofen
Torbjörn Tännsjös bok om vilken tröst filosofin har att
erbjuda den människa som inte kan sluta att grubbla
över det faktum att vi alla ska dö.
TEXT: CHRISTA MICKELSSON
Föreställ dig att du som 75-åring sitter
på en läkarmottagning och får höra att
du har drabbats av en dödlig sjukdom.
Läkaren säger att du har ett år kvar att
leva. Filosofen Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid
Stockholms universitet och författare
till boken Filosofisk tröst (Thales 2015),
menar att det här är den bästa tänkbara döden. Du får tid att avsluta ditt liv.
Dina anhöriga får möjlighet att ta farväl. Är du troende har du tillfälle att
göra upp med Gud.
Att jämföra med: en död som inträffar abrupt, på grund av en trafikolycka
eller kanske ett slaganfall. Så dör ungefär var fjärde av oss, och det är en dålig död, om vi får tro Tännsjö. Den är
dålig både för de anhöriga, som upplever den som grym och oförklarlig, och
för dig själv, som ju lika gärna kunde
ha levt vidare.
En tredje grupp tynar bort själsligen
innan de dör fysiskt. Det är oftast också
en dålig död, då den inträffar för sent.
Fall av lycklig demens är nämligen sällsynta, för många är de sista åren av förvirring svårt ångestfyllda.
Som frisk 31-åring har jag ingen orsak att vara särdeles upptagen av tankar på döden. Sannolikt har jag mycket tid kvar att leva. Ändå har något
hänt mig under de senaste åren och
jag kan inte peka på vad det är. Men
döden har blivit mig en ständig följeslagare. Inte som en farlig skugga eller otäck farhåga, men den finns inpå mig på ett sätt den inte funnits tidigare. Jag har fått så många lyckliga
dagar, någon gång ska den sista kom-
ma. Snart finns inga fler diskmaskiner att tömma, inga fler barnstrumpor att hänga över tvättstrecket, inga
fler novembermorgnar att vakna till.
För den som vid tanken på döden drabbas av stark beklämning eller rent av
fasa radar Tännsjö upp en rad argument för varför det är alldeles onödigt
att känna så. Att med våld klänga sig
fast vid livet är inget annat än egoistiskt, menar han. ”Det är inte av någon
särskild betydelse vare sig för dig eller mig eller från evighetens perspektiv om just jag eller du finns bland de
levande.”
Kvinnor är generellt mer benägna
att acceptera döden än män, eftersom
män i högre grad bär på narcissistiska
drag, skriver Tännsjö och konstaterar
att nästan inga kvinnliga filosofer heller snöat in sig på döden.
Vi ska alltså ge rum för dem som
kommer efter oss, det är det enda naturliga. Den som egoistiskt strävar efter
att leva vidare måste inse att det sker på
andras bekostnad. Betänker vi vår egen
död kan vi också leva mer solidariskt
(med tanke på kommande generationer) än om vi tränger undan tanken på
den. Flytta fokuset från dig själv och
tänk lite mer på andra. Eller som Lovis
i Ronja Rövardotter sa (Astrid Lindgren
behövde inte skriva en hel bok på temat, det räckte med en mening): ”Mattis, du vet att ingen får finnas jämt. Vi
föds och vi dör, så har det ju alltid varit, vad jämrar du om?”
Tännsjös bok är inget att vända sig till
för den som söker uppmuntran i tan-
Besatthetens ansikten
ANTOLOGI
Besatt. En bok om att
vara passionerad, men
också om passion som
gått överstyr
Redaktör: Mikaela Sonck
Mikaela Sonck har tillsammans med en rad andra skribenter gett ut en
bok som tacklar ett intres-
sant tema,
nämligen
besatthet.
”När man
är besatt
av någonting, är
man då
rentav lite tokig?”
är frågan
som inleder förordet. ”Besatt” är ju ett ord vi slänger
ken om liv i gemenskap
med Gud efter döden. Här
är det en strikt materialistisk och ateistisk utgångspunkt som gäller. Men även
den som hyser ett hopp om
liv efter döden kan för egen
del ogilla att dö. Till saken
hör också att tanken på en
annorlunda tillvaro bortom det här livet är så fundamentalt obegriplig att den
kan upphöra att trösta.
Men förhålla oss till vår död måste vi
alla, oberoende av vad vi tror att följer
därpå. Sörjer inte spädbarnet livmodern, även om världen utanför är mer
än det någonsin hade trott?
Efter några filosofiska krumbukter
kring teman som tidsfilosofi, teleportering och teoretisk fysik landar Tännsjö i
våra personliga erfarenheter. Vi ska inte undvika att tänka på döden, är hans
slutsats. Medvetenheten om att våra liv
är starkt begränsade kan nämligen ge
oss en förhöjd livskänsla. Då hamnar
vi i existentialismen: vi bör sträva efter ett ständigt dödsmedvetande, utan vilket våra liv förlorar i autenticitet.
Men, det gäller att hitta en balans.
Vår dödsmedvetenhet får inte gå till
överdrift, för då går den ut över livet.
Att vara medveten om döden handlar
inte heller bara om att stegra den egna livskänslan, utan också om att bättre kunna planera för den tid man har
kvar att leva.
Ars morendi betyder ”konsten att dö”. I
spåren av digerdödens härjningar under 1300-talet författades i Europa två
traktater i ämnet. ”Svaret på frågan hur
vi bör dö rör, lite banalt, men helt korrekt, tror jag, snarast hur vi bör leva.
Har vi inte tänkt över saken tidigare
är det för sent att tänka på den då det
är dags att dö.”
Oroa dig inte för din egen död, är Tännsjös budskap. Däremot tycker han att
vi har all orsak att oroa oss för något
han menar är mycket, mycket värre
omkring oss slarvigt så där
till vardags. Men ordet besatthet gränsar till en sorts
vansinne, balanserar på
gränsen till något ohälsosamt. Kanske också till något skamligt, något man inte vill erkänna för alla.
En del av texterna i antologin platsar där, i gränszonen. Bland de intressantaste är Marcus Rosenlunds text om sitt Facebookberoende. En annan
är Åsa Brolins text om sin
alltuppslukande passion
för teve-serier, liksom Anna Jungner-Nordgrens text
om sin träningsmani. Kanske också Yrsa Stenius text
om sitt intensiva hundintresse.
Till de roliga, udda, manierna hör Erik M Snellmans
berättelse om att vara besatt av ortnamn – en kanske inte helt ovanlig företeelse i Svenskfinland?
En del av texterna hade
mått bra av att ha tydligare fokus – det blir lite oklart
vilket skribentens budskap
Bokens illustrationer är
gjorda av barnboksförfattaren
och tecknaren
Cecilia Torudd.
till läsaren är. Till exempel Charlotta Buxton verkar vilja säga något viktigt
om kontroll, vidskepelse
och religiös tro, men kommer aldrig riktigt till skott.
Andra i sin tur är välskrivna
och intressanta, men fyller inte riktigt kravet på besatthet – intressena är helt
enkelt för hälsosamma och
icke-skamliga.
Mikaela Sonck är bokens
redaktör och författarna har
valt att ge ut den själva, via
webbtjänsten Publit. En fin
idé i förlagsturbulensens tidevarv! Bristen på proffsstöd syns främst i layouten.
Boken är ombruten som en
avhandling eller en webbtext, med tom rad efter
varje stycke, vilken gör läsningen hackig och irriterande och fråntar skribenterna möjligheten att använda
tom rad som stilmedel.
Men temat är fängslande.
Kanske en bok att ha som
underlag för en studiecirkel
i goda vänners lag?
¶¶Sofia
Torvalds
KULTUR 13
KYRKPRESSEN TORSDAG 19.11.2015 • NR 47
09-612 615 49, [email protected]
”En första fråga är ändå
vad slags död som är den
bästa. Jag tror också här
att den kristna traditionen inrymmer ett korn av
sanning.”
Torbjörn Tännsjö
än vår egen död, nämligen värmedöden. Det finns olika vetenskapliga teorier för hur universums framtid ser ut men ingen av dem är särskilt uppmuntrande. Kanske slutar
allt i en stor krasch, kanske slocknar alla stjärnor, kanske jämnas alla
temperaturskillnader i universum ut,
kanske börjar vi leva i en allt glesare och kallare rymd, kanske slits allt
som hålls samman av gravitationskrafter isär. Det kommer en dag då
allt är över och det är djupt tragiskt,
menar Tännsjö. Han ifrågasätter den
finlandssvenska, numera avlidna, filosofen Georg Henrik von Wright,
som sagt att det ur ett kosmiskt perspektiv är ”en pipa snus” om mänskligheten skulle upphöra. Det här kan
inte Tännsjö acceptera. På frågan om
det är bra om mänskligheten överlever bara måste man svara ja, skriver han, och drar en lite överraskande parallell till kristen mytologi: det
hade varit fel av Adam och Eva att inte axla föräldraskapets börda.
”Men vintern gick. Och våren kom,
det gjorde den ju alltid, vilka som än
levde och dog”, skrev Lindgren. Men
enligt vetenskapen kommer en dag
då det inte blir någon ny vår, och det
är det som plågar Tännsjö. I kristen
eskatologi (läran om den sista tiden)
finns olika tolkningar kring den slutgiltiga döden. I en variant talas om en
jord som fysiskt ska gå under och ersättas av en ny, medan en det också
finns en teologi som talar om hur Gud
ska upprätta den här jorden och den
här mänskligheten. Kristen eskatologi kommenterar Tännsjö inte, men
tycks föreslå att det är rimligt att ligga vaken om nätterna och våndas inför värmedöden. Den är ohygglig och
inför tanken på att det en gång ska finnas en värld utan varelser hittar han
ingen som helst tröst, och tar på sätt
och vis tillbaka den lindring han utlovar i boktiteln. ”Ingen sund filosofi
kan hur som helst bringa någon tröst
till oss, som inför tanken på ett totalt
slut på allt, grips av sorg.”
Framgång och ångest
BOK
#döden
Författare: Sara Jungersten
Förlag: Schildts & Söderströms 2015
Vivi är kvinnan som har det
perfekta livet – åtminstone
på sin blogg. Små rara barn,
ett inspirerande jobb som
värd för ett livsstilsprogram i
teve, en vältränad kropp och
en man som sköter barn och
markservice. Tusentals läsare följer hennes välpolerade
liv i bloggen och livet verkar
vara just den bit som man
lyckas fånga i bild, applicera rätt filter på och kategorisera med livsbejakande och
lyckliga hashtaggar.
Men det Vivi inte bloggar om är skammen över
att barnen hellre tyr sig till
sin pappa än till henne och
dödsskräcken som följer henne som en skugga.
På en sekund kan allt vara
över: en levande barnkropp
krossad, drunknad, död och
borta. Vivi övar på att överleva sorgen innan den ens
har drabbat henne, ständigt
förberedd och med ett kontrollerat yttre.
Det finns två spår som
utkristalliserar sig i #döden: Kroppen och det existentiella sökandet. Kvinnokroppen, den starka och
mjuka, den som kan föda och nära barn, den som
borde kontrolleras men
som aldrig helt fogar sig i
kontrollen. Och livet, vad är
det, och vad kommer efter
döden? Vivis sökande går
inte via kyrkan eller församlingen, men i bakgrunden finns en kulturkristendom som verkar vara mer
positiv än problematisk.
Umgängesritualerna, det
sociala livet, kallar Vivi för
bröd och vin, och när livsångesten blir för påträng-
Hemma hos Luther – en ny
utgåva av bordssamtalen
BOK
Ordet vid bordet - Martin
Luthers bordssamtal
Förlag: Themis förlag
Författare: Göran Agrell
och Peter Strömmer
Vad vet vi nuförtiden om
Martin Luther? Många lär
sväva på målet, men faktum kvarstår: den tyske 1500-talsmunken utlöste den reformation som
flertalet i Finland och Sverige ännu bekänner sig till.
Luther var noga med att
han inte velat skapa en ny
tro, bara leda sina kristna
bröder och systrar åter till
källorna. Under det reformationsår som infaller 2017
lär Luthers roll som själasörjande Kristustolkare och
tidig modern teolog komma att dryftas på nytt.
Luther spred sitt budskap i predikningar och inför katolska anklagare, men också i skarpa lärodokument och skrifter.
Han erfor som bekant djup
ångest – kanske som följd
av sträng uppfostran – och
ställde livet igenom höga krav på sig själv. Luther sökte på de sätt han
kände fördjupa kontakten
med Gud, men först i mogen ålder lär hans ”anfäktelser” ha blivit hanterbara. Vi får en personlig bild
av honom inte minst genom de bordssamtal som
hans vänner upptecknade.
Vid familjemåltider, dit ofta studenter och gäster inbjöds, visar Luther både
sin imponerande bibelkunskap och en drastisk sida,
som ännu kan skänka tröst
och insikt.
Som ung kände sig Luther full av synd. Då hans
blick öppnades för Guds
nåd och kravlösa kär-
lek kunde han
se livet mera
glädjefyllt. Att
vara människa
är ”ärorikt och
stort”, skriver
han. En insikt som genomsyrar det
han säger om
familj och äktenskap, om
glädjen att hjälpa vår nästa
och om andra vardagsuppgifter som han gav samma vikt som dem prästerna sköter. Ett lugnt och
glatt hjärta är en gåva: ”Var
lätt till sinnes [...] för Gud
hatar dysterhet.” Glädjen
möter oss även i musiken,
som Luther älskade. Liksom i Uppenbarelseboken
kan vårt liv fyllas av sånger
och hymner, menade han,
och musiken vittnar om
skapelsen.
Eftersom evangeliet behövs i vardagen sökte Luther genom sin bibelöversättning ge de kristnas liv dagligt stöd. Genom
att låna folkliga vändningar
gjorde han Bibeln nära och
fattbar. Att leva med Gud
ansåg han ge kraft att hålla
det onda på avstånd. Som
bekant besökte Luther vid
ett tillfälle Rom och vredgades över dess moraliska förfall, en ilska som anses ha inspirerat reformationen. ”Rom är ett råttbo och inte värt att kallas
stad”, säger han i samtalen.
Genom sin fint kommenterade utgåva Ordet
vid bordet – Martin Luthers bordssamtal (Themis
Förlag) visar oss de svenska Lutherkännarna Göran
Agrell och Peter Strömmer
reformatorn från hans personliga sida. De ger därmed en god utgångspunkt
för reformationsåret.
¶¶Carl
Johan Ljungberg
Alla reformatorerna runt ett och samma bord.
Foto: wikimedia
ande söker hon sig till Barnens Bibel.
Sara Jungerstens prosa
flyter lätt och relativt motståndslöst, men #döden
har inte riktigt samma driv
framåt som den föregående romanen Lika delar liv
och luft. Upptakten känns
lång och Vivi är en huvudperson som oftare berättas än gestaltas. Det mesta
serveras färdigformulerat –
och förvisso är formuleringarna ofta snygga, men som
läsare saknar jag utrymme
att själv få gå in i texten och
pussla ihop bilden av Vivi.
Det är lätt att skaka på
huvudet åt Vivis fixering vid
de sociala medierna, vid hur
hon själv framställer sig och
vid vilka sprickor som kan
anas i andras framställningar av sig själva. Men Jungersten sätter ändå fingret
på en öm punkt hos ganska många av oss. Har något egentligen hänt på riktigt innan det dokumenteras i sociala medier?
¶¶Erika
Rönngård
14 KNÅP
KYRKPRESSEN TORSDAG 19.11.2015 • NR 47
09-612 615 49, [email protected]
Mixa och Matcha
FRÅGESPORT. Mixa och matcha dina kunskaper i Kyrkpressens frågesport. Vår tävlande
den här veckan är Maarit Feldt-Ranta. Konstruerad av Jesper von Hertzen.
AMERIKANSKA TV-SERIER & PLATS PÅ USA:S ÖSTKUST
DÄR HANDLINGEN UTSPELAR SIG
MEDTÄVLARE: MAARIT FELDT-RANTA
a) Ally McBeal
b) House
c) Mad Men
d) Boardwalk Empire
e) House of Cards
1) Washington
2) New Jersey
3) New York
4) Atlantic City
5) Boston
Resultat: 3/5
FÅGELART & PÅSTÅENDE
a) Sädesärla
b) Berguv
c) Gök
d) Kråka
e) Korp
Namn: Maarit Feldt-Ranta
Ålder: 47
Yrke och/eller titel: Riksdagsledamot
Hemort: Raseborg
Favoritmat och -dryck: Fisk och vatten.
Lyssnar helst på: Mina medmänniskor. Och på tystnaden.
Favoritidrottsgren och/eller –lag: Handboll.
Rekommendera en bok!: Kjell Westös Hägring 38
Skulle vilja resa till: ingenstans
Tråkigaste hemgörat: tvätta fönster
Min åsikt om frågesporter: Roligt. Och intressant att
jag klarade mig i hockey jag ingenting vet om och inte i
geografin där jag tycker jag är duktig.
a) Mont Blanc
b) Kilimanjaro
c) Elbrus
d) Fuji
e) Ararat
1) 3776 meter
2) 4810 meter
3) 5137 meter
4) 5642 meter
5) 5895 meter
Resultat: 1/5
FINLÄNDSKA ISHOCKEYKLUBBAR & HEMSTAD
a) Tappara
b) KooKoo
c) Sport
d) SaiPa
e) Kärpät
1) Vasa
2) Kouvola
3) Tammerfors
4) Villmanstrand
5) Uleåborg
Resultat: 5/5
Frågesportspoäng: 13/25
Resultat: 1/5
RÅVAROR & STÖRSTA PRODUCENTLÄNDER
a) Kakao
b) Banan
c) Potatis
d) Socker
e) Svartpeppar
1) Vietnam
2) Indien
3) Elfenbenskusten
4) Brasilien
5) Kina
Resultat: 3/5
Svaren:
Amerikanska TV-serier & Plats på USA:s östkust där handlingen utspelar sig: a-5, b-2, c-3, d-4, e-1
Kända bergstoppar & Höjd: a-2, b-5, c-4, d-1, e-3
Ishockeyklubbar & Hemstad: a-3, b-2, c-1, d-4, e-5
Fågelart & Påstående: a-1, b-4, c-3, d-5, e-2
Råvaror & Största producentländer: a-3, b-2, c-5, d-4, e-1
KÄNDA BERGSTOPPAR & HÖJD
1) I ainufolkets skapelseberättelse är den skapad och
utsänd av Gud
2) Är nationalfågel i Bhutan
3) Tack vare sitt speciella
ljud nämns den i otaliga
barnvisor
4) Den kanske mest kända
i Finland heter Bubi
5) Heter Corvus Cornix på
latin
Julens budbärare till de unga!
Pyssel & knåp
Måla, lös uppgifter, gör egna
julklappar!
NYHET!
Vad hände
den allra
första julen?
Lillherden
berättar.
Julfönstret
En ny pigg barntidning med julens budskap
i fokus. Passar fint för barn
från 5 till 8 år.
6 euro/tidning
110
ÅR!
Julstjärnan
Skolornas jultidning
fyller 110 år i år! Julstjärnan
innehåller berättelser, pyssel,
recept och mycket mer.
6 euro/tidning
www.fontanamedia.fi • tfn (09) 612 615 30 • [email protected]
INSIDAN 15
KYRKPRESSEN TORSDAG 19.11.2015 • NR 47/E
09-612 615 49, [email protected]
UR EVANGELIET
”Herre, när skulle vi ha sett dig
hungrig eller törstig eller hemlös
eller naken eller
sjuk eller i fängelse och lämnat dig
utan hjälp?”
OM HELGEN
RUNT KNUTEN
En tid utan ondska
Domsöndagen är den sista söndagen i kyrkoåret. Den
handlar om tidens slut när Jesus återkommer och vi får
möta Gud ansikte mot ansikte.
Domsöndagen uppmanar oss att tänka efter hur vi
lever – men den talar inte bara om vårt personliga ansvar utan blickar också fram emot en tid när vi blir befriade från det som gör ont och det som är ont.
Läs mera i
Matt. 25:31–46
INSIDAN
BETRAKTELSEN BERNICE SUNDKVIST
#bönetwitter
”Herre, välsigna
oss och bevara
oss. Låt ditt ansikte lysa över
oss och var oss
nådig.”
Följ Kyrkpressens bönetwitter på sökordet
#bönetwitter
Veckans tweet är skriven
av Bernice Sundkvist
ILLUSTRATION: Matilda Isuls
HELGENS TEXTER
Domen överraskar
FÖRSTA LÄSNINGEN
Dan. 12:1–3
Vad har jag gjort för gott? Vad är det som jag inte gjort?
Enligt domsöndagens text om den yttersta domen är
överraskningsmomentet iögonenfallande. Texten är en
berättelse om hur Kristus likt en kung utvärderar två
olika grupper av människor.
Den första gruppen blir igenkänd av Gud. Gud ser att
dessa gjort gott mot de utsatta, de som är hungriga, utan kläder och i fängelse. Men själva förstår de inte vad
de gjort. I den andra gruppen förstår man ingenting när
man anklagas för att inte ha gett hjälp. Den första tilltalas ”ni som har fått min faders välsignelse”, den andra ”ni förbannade”.
Det är ord och inga visor. Tanken på en dömande Gud
har också blivit alltmer främmande och svårbegriplig i
nutida kristendom. Men egentligen avspeglar dubbelheten det vi kan lägga märke till. Det finns människor som
söker Gud och det finns de som inte vill veta av någon
”gud”. Domen betyder att det förhållningssättet befästs.
Vi tycker ju det känns skönt att kunna hjälpa en medmänniska ibland, flyktingar, katastrofdrabbade runtom i världen och så vidare. Har det då ingen betydelse? Förblir värdet en överraskning eller finns det inget
hållbart inför domen?
ANDRA LÄSNINGEN
Upp. 20:11–21:1
Texten ger oss ett fint tecken. Jag fäster mig vid orden
till dem som får gå in i den eviga glädjen: ”Kom, ni som
har fått min faders välsignelse.” Den befriande domen
är att bli igenkänd som välsignad av Gud. Guds välsignelse har enligt Bibelns berättelser följt mänskligheten
genom historien. Från Abraham som fick ett löfte om
välsignelse för alla folk, till Kristus som uppfyller löftet genom sin frälsningsgärning. Och vidare till alla som
sätter sin tillit till Guds goda vilja med människans liv.
De välsignade blir igenkända. Gud ser att dessa gjort
gott mot utsatta fastän de själva inte förstår det. Sätter
man sin tillit till den som välsignar allt liv, då både kan
och vill man dela med sig av den välsignelsen, i såväl
kroppslig som andlig mening. Den som inget sett av nöden omkring dem har inte fångats av den kärlek som
präglar livet med Gud. De kan ändå handla väldigt föredömligt. Vem som handlar i välsignelsens anda undandrar sig mänsklig bedömning.
Därför vill jag låta den yttersta domen förbli ett mysterium. Jag bara litar på att Guds välsignelse kan forma
mig och allt jag gör till välsignelse för andra.
Bernice Sundkvist är professor i praktisk teologi vid Åbo
Akademi.
EVANGELIUM
Matt. 25:31–46
Domsöndagen, Kristi
konungaväldes söndag.
Temat är ”Kristus, Herre
över allting”.
PSALMFÖRSLAG
139, 143, 487,
228 (N).
Psalmerna är valda av
Dag-Ulrik Almqvist.
I KLARSPRÅK
Uppenbarelseboken är
den sista boken i Bibeln.
Den kallas också för Johannes uppenbarelser
och skrevs ursprungligen
som ett brev till sju tidiga kristna församlingar.
Uppenbarelseboken anses vara en av de
mest svårtolkade böckerna i Bibeln. Den har
tolkats både som en
skildring av hur jorden
kommer att gå under
och som en upprorisk
text som riktade sin udd
mot dåtidens överhet.
Den är också den enda
bok ur Nya testamentet
som inte läses i de östkyrkliga gudstjänsterna.
Källor: Kyrklig ordbok, Wikipedia
”Hemma i Afrika?”
Kvinnofrukost lördag
kl. 9-11 i Solf församlingshem.
Ansvarig redaktör:
Erika Rönngård,
040 831 6614,
[email protected]
KALENDERN
20–26.11
DOMPROSTERIET
¶¶ BORGÅ
LÖ 21.11 KL. 18: BRAHE DJÄKNAR &
FLORAKÖREN, dir. Ulf Långbacka.
Fritt inträde, programblad 10 € till
förmån för Kyrkans Utlandshjälps
flyktingarbete
SÖ 22.11 KL. 12: HÖGMÄSSA I DOMKYRKAN, Eisentraut-Söderström,
Smeds, Helenelund, BSB Runebergskören, veteraner, Hej Marcus
Henricson gudstjänstgrupp, barnansvarig Solveig Finnbäck
KL. 15: FEST FÖR 10-ÅRINGAR i
församlingshemmet Fontell
KL.18: KVÄLLSMÄSSA I KAPPELET
på Lundagatan 5, Lindberg, Evening Mess
MÅ 23.11 KL. 18: KONSERT I DOMKYRKAN, JAG TRIVS BÄST I ÖPPNA
LANDSKAP: lättsam orgelkonsert
med Eric-Olof Söderström. Fritt
inträde, programblad 10 € till förmån för Kyrkans Utlandshjälps
flyktingarbete
FRE 27.11 KL. 18.30: DE VACKRASTE
JULSÅNGERNA i S:t Olofs, Eisentraut-Söderström, Helenelund
¶¶ LAPPTRÄSK
sö 22.11 kl. 10: Högmässa i kyrkan, Anita Widell, Mia Aitokari
on 25.11 kl. 9.30: Vuxen-Barn i fh,
Elin Lindroos
on 25.11 kl. 13.15: Barnklangen i
fh, Mia Mårtenson-Antas
¶¶ LILJENDAL
lö 21.11 kl. 17: Cellis i Mariagården
sö 22.11 kl. 12: Högmässa i kapellet, Anita Widell o. Mia Aitokari
ti 24.11: kl. 10-12 Vuxen-barn i
Marigården, Gina Nyholm
on 25.11 kl. 14: Andakt Servicehuset, Sussi Stenberg, Mia Aitokari
on 9.12 kl. 13: De ensammas julgröt med glögg och pepparkaka i
Mariagården, Gina Nyholm, Sussi
Stenberg, Antti Jokinen. Anmälning senast torsdag 3.12 tfn 044
722 9239.
¶¶ LOVISA
Ungdomsmässa: fre 20.11 kl 18
i Valkom kyrka, Blom, Jokinen,
Karlsson
Gudstjänst: sö 22.11 kl 10 i kyrkan,
Blom, S af Hällström
Pensionärsföreningen: ti 24.11 kl 13 i
församlingsgården
Män i Bibeln: on 25.11 kl 18 i församlingsgården
Morgonkaffe: to 26.11 kl 8:30 i Tikva
Barnens adventskyrka: to 26.11 kl
9:30 i kyrkan, Lönnroth, Andersson,
Jokinen
¶¶ PERNÅ
Café Mikael: fr 20.11 kl. 10-11.30
i Mikaelsstugan, Jeannette Sjögård-Andersson, Maria Virtanen.
Högmässa: sö 22.11 kl. 10.00 i
kyrkan, Robert Lemberg, Minna
Silfvergrén, Marcus Kalliokoski.
Baggnäs-Tervik diakonibasar: sö
22.11 kl. 13.00 i Tervik lokal, Robert
Lemberg, Minna Silfvergrén, Jeannette Sjögård-Andersson.
in i Församlingsförbundets vårresa till
Pricka rn:
de
NORRA ITALIEN 11–18.4.2016
kalen
En vårresa i trevligt sällskap och med intressant program! Vi
upplever bland annat Cinque Terre och Lago Maggiore. Följ
med kommande annonser för mera information. Du kan också
göra en intresseanmälan till Kalle Sällström,
[email protected], 050-3562 475.
Teknisk arrangör: Göran
Sundqvist Travelpartner
Annonsera i Kyrkpressen!
Robin Norrbäck 044 027 0293, [email protected]
Jonny Åstrand 050 092 4528, [email protected]
Kyrkliga annonser: 040 831 6614, [email protected]
Sarvsalö pensionärskrets: to 26.11
kl. 12.00 i Sarvsalö, Byagården,
Minna Silfvergrén.
¶¶ SIBBO
Sibbo kyrka kl 12: Mässa och nya
konfirmandernas startsöndag.
Katja Korpi, Camilla Ekholm, Kjell
Lönnqvist, Patrik Frisk, Lauri Palin.
Söndagsskola i Kyrkoby församlingshem samma tid.
Diakonisyföreningens auktion: To
19.11 kl 19. Församl.hem. Andakt:
Helene Liljeström.
FORGET-ME-NOT: Lö kl 18 (Dörrarna öppnas 16.30). Sibbo kyrka.
Välgörenhetsgala till förmån för
Nepal. Artisterna Jennie Storbacka, Paulina Biström, Maria
Höglund, Elna Romberg och bandet Satin Circus. Ekholm, Markus
Ekholm, församlingens och Finska
Missionssällskapets medarbetare.
(Biljetter kan köpas i förväg från
Pastorsexpeditionen, Nickby bibliotek och Söderkulla bibliotek för
25 €, eller vid dörren)
Bibelstudium i Box: Sö kl 16. Bykyrkan Tabor i Box. Stefan Djupsjöbacka.
Samtalsgrupp på Linda: Ti kl 13.15.
Ann-Lis Biström.
Veckomässa på Linda: To 26.11 kl
14. Korpi.
Anmälan till lunch för närståendevårdare: Lunchen 27.11 kl 12-14,
anmälan till Ann-Lis Biström senast 24.11 på 050 566 3691.
www.sibbosvenskaforsamling.fi
HELSINGFORS PROSTERI
¶¶ JOHANNES
Mer information på Johannes
hemsida: www.helsingforsforsamlingar.fi/johannes
Fr 20.11
kl. 10–11.30: Knatterytmik i Hörnan, Högbergsgatan 10, gatunivån.
För barn över 1 år. Wiklund.
kl. 12.15–13.30: Veckolunch i Högbergsgården, Högbergsgatan 10
E. Välkommen på middagsbön i
Johanneskyrkan kl. 12.
Lö 21.11
kl. 15: Singelgruppen går på teater.
Anton Tjechovs ”Körsbärsträdgården”. Helsingin Työväenopisto,
Helsingegatan 26. Vi träffas i aulan
14.30. Föreställningen är på finska,
fritt inträde.
Sö 22.11
kl. 10: Högmässa i S:t Jacobs kyrka.
Lindström, Rolf Löfman. Kyrkkaffe.
kl. 12: Körmässa i Johanneskyrkan.
Trond Kverno: Missa in sono tubae.
Busck-Nielsen, Lindström, Almqvist, Henricson. S.t Jacobskören,
Tomas vokalensemble, Sibbo vokalensemble och en brasskvintett.
Kyrkkaffe.
kl. 15: Gudstjänst i Folkhälsans seniorhus. Lindström, Almqvist.
Må 23.11
kl. 10–11.30:Babyrytmik i Hörnan,
Högbergsgatan 10, gatunivån. För
barn under 1 år. Wiklund.
kl. 11-12: Cellverksamhet ”Guds
närvaro i vår samvaro” i S:t Jacob.
Gertrud Strandén.
Ti 24.11
kl. 12: Lunchmusik i Gamla kyrkan
med Pekka Suikkanen.
kl. 17: Ärligt om tro i Johanneskyr-
kans krypta. Lindström.
kl. 18: Ljusmässa i Johanneskyrkan.
Terho, Almqvist.
On 25.11
kl. 14–15.30: Diakoniträffen i S:t
Jacobs församlingssal. Salenius.
kl. 14–15.30: Sjötorpet, Högbergsgatan 10 E, 2 vån. Ollberg
kl. 16-18.30: Family Fun i S:t Jacob.
Lappalainen.
kl. 18: Veckomässa i Gamla kyrkan.
Busck-Nielsen, Almqvist.
To 26.11
kl. 19: Regnbågscafé. Hörnan,
Högbergsgatan 10, gatunivå. Tomas Ray.
Middagsbön i Johanneskyrkan
vardagar kl. 12.
¶¶ MATTEUS
Matteus hemsida: www.matteus.fi
MATTEUSKYRKAN Åbohusvägen 3
Lö 21.11 kl. 10-19.30: Öppet Hus i
Matteus. Välkommen att delta. Avsikten är att erbjuda någonting för
alla. Dagens program:
kl. 10-15: adventspyssel för barn
och vuxna. Möjlighet att pyssla
kort, julklappar till släktingar eller
dekorationer till hemmet. Frivillig
materialavgift.
kl. 10-10.45: lördags klapp & klang
för de små med förälder.
kl. 12-14: sopplunch för 2 euro, vegetarisk ärtsoppa.
kl. 12.30-14: kaffe på plattan, vi
bjuder på kaffe, te, saft och bulle
utanför Matteuskyrkan
kl. 13-14: andlig ”pop” i går, vi
sjunger ur gamla sångskatter
kl. 14-15.30: Helig dans. Den Heliga
dansen är en tyst gemenskap, en
ordlös bön och har ofta meditativ
karaktär.
kl. 16-17.30: kom och sjung gospel
tillsammans med Arbis Gospelkör,
Daniela och Staffan
kl. 18: dagen avslutas med kvällsmässa och kvällste.
Hela dagen från kl. 11: café i församlingssalen. Lekhörna, möjlighet
att byta barnkläder (0-12 år), gratis
bokbord, stickhörna – ta gärna
egen stickning med, prat- och volontärhörna.
Försäljning av kort och handstickade sockor till förmån för missionsarbetet i Nepal.
Sö 22.11 kl. 12: högmässa, Forsén,
Sundroos. Söndagsskola. Kyrkkaffe.
Må 23.11 kl. 18: samlas kvinnor mitt
i livet.
Ti 24.11 kl. 18.30-20.30: kyrkokören
övar i Matteussalen, Mimi Sundroos.
On 25.11 kl. 8.30-9: morgonmässa,
Ahlfors.
On 25.11 kl. 14-16: SenioRöst adventsfest. Musikprogram, allsång,
pausgymnastik, servering och
info-torg. Fritt inträde, ingen förhandsanmälan. Välkommen! Arr.
SenioRöst-nätverket.
To 26.11 kl. 11-12.30: Sällskapsgrupp
- en mötesplats för seniorer i Östra
centrum. Vi samlas, utbyter tankar
och erfarenheter och diskuterar
kring ett tema. Gruppen leds av
Karola Forstén. Vill du anmäla dig
eller ställa frågor? Kontakta Emma
Lunabba, tfn 044 788 3696, epost: [email protected].
Arr. Folkhälsan, Matteus församling
16 INSIDAN
KYRKPRESSEN TORSDAG 19.11.2015 • NR 47/E
09-612 615 49, [email protected]
RADIO & TV
HIMLALIV
Andrum kl. 6.54
Aftonandakt kl. 19.15
Gudstjänst kl. 13.03
(med repris 9.10)
Fre 20.11 Malena Björkgren, Åbo (repris från 9.10.2009) Lö 21.11 8.53 Familjeandakt. Catarina Olin berättar
om kyrkmössen, del 10/10 Må 23.11
Andreas Forsbäck, Ekenäs (repris
från 5.10.2009) Ti 24.11 Cecilia Paul,
Helsingfors Ons 25.11 Boris Källman,
Vichtis To 26.11 Marith LeppäkariLindberg, Kustö.
VEGA
Fre 20.11 Psaltarens poesi. Uppläsare: Sofia Sjö (repris från 23.7.2003) Lö
9.4 17.58 Ett ord inför helgen, Borgå
domkyrka. Sö 22.11 Anni Maria Laato,
Åbo Må 23.11 Raimo Mattsson, Åbo Ti
24.11 Sara Torvalds, Karis (repris från
16.6.2010) Ons 25.11 Henrik Nymalm,
Borgå (repris från 14.9.2013) To 26.11
Bibelstudium över Uppenbarelseboken med Stig-Olof Fernström. VEGA
Sö 22.11 Gudstjänst med Filadelfiaförsamlingen i Borgå. Predikant: Runar Nylund. Mötesledare: Rasmus
F. Forsman. Duettsång: Sam Nyman
och Runar Nylund. Solosång och piano: Rasmus F. Forsman.
och SFV Bildning.
To 26.11 kl. 12-14: Handarbetsgruppen, Riitakorpi.
Stand together | Välgörenhetskonsert:
Fr 27.11 kl. 18.30 i Matteuskyrkan.
Gratis inträde, men caféintäkterna
och kollekten går till flyktinghjälpen.
Arr. Botby grundskola, Matteus
församling och Helsingfors ungdomscentral.
”Vägen till Betlehem” julvandring
för små och stora:
Må 30.11 och to 3.12 kl. 17.30, 18,
18.30, 19 i Matteuskyrkan. Följ
med en omväxlande vandring till
Betlehem. Med alla sinnen får du
en konkret upplevelse av julens
händelser. Vandringen tar ca 25min,
glöggservering efteråt, ingen förhandsanmälan. Ingång via kyrkan.
¶¶ PETRUS
www.petrusforsamling.net
Fr 20.11:
- kl. 10 Musiklek: i Haga, Vesperv.
12 A. Musiklek för 0-4 åringar med
förälder. Vi bjuder på kaffe, saft och
smörgås. Ledare Sussi Isaksson.
Sö 22.11:
- kl. 10 Högmässa: i Munksnäs
kyrka, Tegelst. 6. Norkko, Ahlberg.
Kyrkkaffe.
- kl. 10 Högmässa: i Åggelby
gamla kyrka, Brofogdev. 12. Sandell,
Varho.
- kl. 16.30 Puls-gudstjänst: i Södra
Haga kyrka, Vesperv. 12. Barnkyrka.
Må 23.11:
- kl. 18 Bibelträff: i Månsas kyrka,
Skogsbäcksv. 15. Hebréerbrevet.
Stig-Olof Fernström.
Ti 24.11:
- kl. 10 Babyrytmik: på Haga prästgårdsv. 2. En musiklekstund för alla
bebisar mellan 0-1 med förälder.
Efter sångstunden kan man fortsätta umgås på café Torpet. Ledare
Liisa Ahlberg.
- kl. 10 Musiklek: i Malms kyrka,
Kommunalv. 1. Musiklek för 0-4
åringar med förälder. Vi bjuder på
kaffe, saft och smörgås. Ledare
Sussi Isaksson.
- kl. 19 Litteraturkväll: i Månsas
kyrka, Skogsbäckv. 15. Denis
Mukwege Mukengere: En levnadsberättelse av Berthil Åkerlund.
Micke och Aicka Nyström leder.
On 25.11:
- kl. 10 Lilla söndagsskolan: på
Torpet, Köpingsv. 48. Söndagsskola
för de allra, allra minsta med förälder. Bibelberättelse ”Noaks ark”,
sånger. Ledare Tommy Mikkonen.
- kl. 14.30 Petrus barnkör: i Hagasalen, Vesperv. 12 A. Alla barn från
5 år uppåt varmt välkomna! Ledare
Liisa Ahlberg.
- kl. 18 Bönegrupp: på Torpet, Köpingsv. 48. Ledare Camilla Norkko.
- kl. 19 Encounter: i Hagasalen,
Vesperv. 12 A. Lovsång och bön.
To 26.11:
- kl. 9.45 Musiklek: i Munkshöjdens
församlingshem, Raumov. 3. Musiklek för 0-4 åringar med förälder.
Vi bjuder på kaffe, saft och smörgås. Ledare Sussi Isaksson.
- kl. 10 Öppet hus och diakoni:
på Torpet, Köpingsv. 48. Kl. 10-14
utdelning av donerat bröd, möjlighet till enskilt samtal och bön. Välkommen! Ledare diakonissan Nina
Nybergh.
Traditionell jullunch: 1.12 kl. 13 i Hagasalen, Vesperv. 12. De vackraste
julsångerna och andakt. Pris: 10
€. Anmälan senast fredag 27.11 till
kansliet: 09 2340 7100.
¶¶ HELSINGFORS PROSTERI
DEPRESSIONSSKOLA för unga:
Bygg en egen ”verktygsback”
för att förebygga och lindra
depressioner. Träffar på Tredje
linjen torsdagar kl. 16-18 26.11 och
3.12.2015. Info K Jansson-Saarela
09-23402540 och C Riitakorpi
09- 23407328 (e-post förnamn.
efternamn(at)evl.fi). Arr. Centr. för
gemens.förs.arbete.
TRÄFFAR för funktionshindrade
och intresserade: på Tredje linjen
22, 4 vån (Silvennoinen) 8.12 kl
13-15 Bibliska personer. Kaffe/te,
andakt. Ansvariga: U Gripenberg, K
Jansson-Saarela.
Tomasmässan firas som adventsmässa: tisdag 1.12. kl.18 i Johanneskyrkan. Temat är ”Din konung
kommer i ödmjukhet.” Gästpredikant läraren Sixten Granroth. Liturg
Ulf Skogström. Musiker Anders
Ekberg. Speaker Ritva Saario. Texläsare Kristian Thulesius. Möjlighet
till bikt kl.17.30. Efteråt téstund.
Församlingarnas samtalstjänst:
dejourerar på tfn 01019-0072 (från
utlandet +358 1019 0072) varje
kväll kl.20-24. En webbaserad
hjälptjänst finns på adressen
http://evl.fi/natjour
Användaren behöver inte uppge
namn, e-postadress eller andra
uppgifter som kan leda till identifiering utan väljer själv en signatur
och ett lösenord. Ring eller skriv
när Du behöver stöd!
KAMPENS KAPELL:
är öppet vardagar 8–20 och veckoslut samt helgdagar 10–18.
Mer info www.helsingforsforsamlingar.fi
¶¶ DEUTSCHE GEMEINDE
So 22.11. um 11 Uhr: Gottesdienst
zum Ewigkeitssonntag (Panzig)
MELLERSTA NYLANDS PROSTERI
¶¶ ESBO
Högmässor sö 22.11. Domsöndagen:
Esbo domkyrka kl. 12.15. von Martens, Bengts, Wikman. Närståendevårdarnas kyrkhelg. Kyrkkaffe
i Sockenstugan. Stig Kankkonen
berättar om föreningen Närståendevårdare och vänner r.f.
Lördagskaffe för vuxna med funktionsnedsättning: Karabacka kapell
lö 21.11 kl. 15–16.30, Heikkinen.
Bönekvarten och samtal om
kristen andlighet: Olars kyrka,
svenska sidan, ti 24.11. Bönekvart
kl. 18.30–19, Välkommen att stilla
dig i kravlös bön till Gud. Samtal om
kristen andlighet kl. 19-20. Ledare
är Roger Rönnberg.
Veckomässa: Södrik kapell on 25.11
kl. 13. von Martens, Kronlund. Kyrkkaffe.
Braskväll för kvinnor: Mataskärs
lägergård, internatet, to 26.11 kl.
18.30, Ahlbeck. Kvällens gäst UllaStina Henricson berättar om intryck
från den kristna ekumeniska kommuniteten Iona i Skottland. Kvällste.
Grötfest: Södrik kapell lö 28.11 kl.
10-11.30, von Martens m.fl.
Kretsar för seniorer & daglediga kl.
13-15: Köklax kapell ti 24.11, Karabacka kapell to 26.11.
Öppen mottagning: Kyrktian, Kyrkog. 10, varje må och to kl. 10-12.
Diakoniarbetare på plats, man kan
komma in i olika ärenden, beställa
längre tid till själavård, för utredning
av ekonomiska bekymmer m.m.
¶¶ GRANKULLA
To 19.11 kl. 10-11 Lovsång och bön:
i övre brasrummet.
Lö 21.11 kl. 12 Julpyssel för
hela familjen: i Sebastos, Yvonne
Fransman, Karin Nordberg.
Sö 22.11 kl. 12 Domsöndagens
gospelmässa: Carola TonbergSkogström, Anne Hätönen, Marlen
Talus-Puzesh, damkören Grazia
och ungdomskören.
Kaffe i nedre salen
Kl. 18 Wolfgang Amadeus Mozart:
Reguiem: Konsert i Grankulla kyrka, Hämeenkylän kamarikuoro,
Hannu-Pekka Heikkilä, dirigent.
Fritt inträde, program 10 euro.
Ti 24.11 kl. 9.30 Familjelyktan: i
Sebastos, Yvonne Fransman, Barbro Smeds.
Kl. 9.30- 11 Diakonimottagning:
och brödutdelning.
Kl. 15 Tvåspråkig mentalvårdsgrupp: i Sebastos.
Kl. 18 Damkören Grazia: i övre
brasrummet.
Kl. 18 Under ytan: grupp för ungdomar i dagklubbens kök, Marlen
Talus-Puzesh, Ulrik Sandell.
On 25.11 kl. 13.30 Kyrkosyföreningen: i övre brasrummet.
Kl. 16-18 Närståendevårdarnas
stödgrupp: i övre salen.
Kl. 18.30 Meditativ andakt med
taizésånger: i kyrkan (sångövning
kl.18 ).
Arla Nykvist, Carola TonbergSkogström, Anne Hätönen.
To 26.11 kl. 10-11 Lovsång och
bön: i övre brasrummet.
Kl. 18.30 Bibelkväll: i Sebastos,
Carola Tonberg-Skogström.
¶¶ KYRKSLÄTT
Högmässa: sö 22.11 kl. 12 i Kyrkslätts Kyrka.
Sång och bön: må 23.11 kl. 18.30 i
koret i Kyrkslätts kyrka
Biljard&Chill för åldern 13 år upp-
Fattig får skylla
sig själv
När Mathias Rosenlund kom
ut som fattig var det många
som ringde och berättade vad som var rätt eller fel
i hans liv.
Yle Fem må 23.11 kl. 18.30,
repris: sö 29.11 kl. 14.45.
VEGA
åt: on 25.11 kl. 14-17 på Hörnan.
Adventsbasar: lö 28.11. kl. 10-13
på församlingshemmet. Försäljning av handarbeten, bakverk,
saker och smycken med ”patina”
mm. Bordsreservering [email protected], tel. 050 376 1489.
Bordets pris 10 euro.
Diakonisoppa för mindre bemedlade: måndagar och torsdagar kl.
11.30–12.30 i församlingshemmet.
Morgongröt: fredagar i Masaby
kyrka kl. 9-10.
Kyrkoherdeämbetets tel. (09)
8050 8292. Epost kyrkslatts.
[email protected]. Mera
info på www.kyrkslattsvenska.fi
¶¶ TAMMERFORS
Sö 22.11: Gudstjänst kl 11 i SvH,
Rainer Backström, Hanna-Maarit
Kohtamäki
Ti 24.11: Mammor, pappor o barn
kl 10 SvG
Ti 24.11: Tisdagsklubben kl 13.3015.30 SvG
Ons 25.11: Diakonikretsen kl 13 SvH,
Konstnärer från Kittilä - från Einari
Vuorela till Reidar Särestöniemi
¶¶ VANDA
Julpyssel: lö. 21.11 kl. 10–13 i Bagarstugan
Konfirmationsmässa: sö. 22.11 kl.
9.30 i Helsinge kyrka S:t Lars. Holmalägrets konfirmation. A. Paavola,
M. Fagerudd, J. Granlund, A. Ekberg.
Ingen högmässa: sö. 22.11 i S:t Martins kapell.
Familjecafé: må. 23.11 kl. 9.30–12 i
Martinristi, Bredängsv. 2
Familjecafé: tis. 24.11 kl. 9:15–12 i
Bagarstugan. Kontaktperson: Elina
Kuosa tel. 050 545 5031.
ViAnda-kören: övar ons. 24.11 kl.
12-14 på Helsinggård, Konungsv. 2.
Familjecafé: ons. 25.11 kl. 13-15 i
klubbutrymmet i Brännmalmen,
Kornv. 10.
Allsång: ons. 25.11 kl. 14.30 i Folkhälsanhuset, Vallmovägen 28,
med Göran Lindström och Anders
Ekberg.
Ungdomskväll: ons. 25.11 kl. 18 i
Bagarstugan, Kurirv. 1.
Missionskväll: ons. 25.11 kl. 18 i S:t
Martins kapell
RASEBORGS PROSTERI
¶¶ EKENÄSNEJDENS SVENSKA
Årets stora julkonsert: fr 20.11
kl 19 i Ekenäs kyrka. Christina
Lindberg (SWE), Thomas Lundin,
Thomas Ehnroths ork, m.fl. Bilj.
30€ vid dörren.
Högmässor/gudstjänster 22.11:
Kl. 10 Ekenäs kyrka, A-S. Storbacka, N. Burgmann.
Kl. 12 Snappertuna kyrka, T. Wilman, N. Burgmann. Veteranerna
medv., kyrkkaffe efteråt.
Kl. 18 Tenala kyrka KVM, T. Wilman, S. Lindroos.
Info: www.ekenasnejdensforsamling.fi
¶¶ INGÅ
Högmässa: sö 22.11 kl 10, Domsöndagen, i Ingå kyrka. Hellsten,
Gustafsson Burgmann.
Bibelgrupp: må 23.11 kl 18.30 i
Prästgården. Hellsten.
Syföreningen: ons 25.11 kl 14.
Björklöf.
Familjecafé: to 26.11 kl 9.30-11.30
i församlingshemmets källarvåning. Eklund, Lindström.
¶¶ KARIS-POJO
Förbön och lovsång, To 19.11:
kl. 19 Gemenskap över gränserna i
S:ta Katarina kyrka, Karis.
Högmässa o. gudstjänst, Sö 22.11:
kl. 10 i S:ta Maria kyrka, Pojo.
kl. 12 i S:ta Katarina kyrka, Karis.
Kvällsmässa, On 25.11:
kl. 19 i övre salen i S:ta Maria
kyrka, Pojo.
Mera info: www.karis-pojoforsamling.fi
ESBO STIFT
¶¶ LOJO
Familjeklubb: ons och fre i Virkby
kyrka kl 9-11.30.
Juniorklubb: i Virkby kyrkas källare, Mera information Beatrice
Österman.
Flickis: i Virkby kyrkas källare, Mera information Beatrice Österman.
Juniorklubb1 och Juniorklubb2: i
Lindkulla, Mera information kontakta Mari Nurmi.
Ungdomskväll: torsdagar kl 18 i
Virkby kyrkas källare. Ingen kväll
12.11. Mari Nurmi
Sö 29.11. kl. 13: Första advents
högmässa i Lojo kyrka. Kuismanen, kyrkvärd Svenska föreningen
i Lojo. Efter högmässan gröt på
Åsvalla. Kyrktaxi.
REGION 2
ÅBOLANDS PROSTERI
VÄSTÅBOLAND
VÄSTÅBOLAND:
Pargas församlingsdistrikt:
Sö 22.11. kl 10: Högmässa i kyrkan, Wikstedt, Lehtonen.
On 25.11. kl 18: Veckomässa med taizésånger i kyrkan, Wikstedt, Lehtonen.
Kyrkokören medverkar.
Nagu kapellförsamling:
Lö 21.11. kl 18: Välgörenhetskonserten
”By the Strength of Music” i kyrkan, till
förmån för de asylsökande i Strandbo. I
konserten medverkar Mirjam och Martin
Granström, Elsi Goesch samt Vilhelm
Suksi.
Sö 22.11. kl 11: Gudstjänst i kyrkan,
Granström.
Korpo kapellförsamling:
Sö 22.11. kl 11: Gudstjänst i kyrkan, Killström, Wright.
Houtskär kapellförsamling:
Sö 22.11. kl 11.30: Högmässa med kaplansinstallation (OBS tiden!) i kyrkan,
kontraktsprost Nalle Öhman, Heikkilä,
Grönqvist, Granlund. Efter högmässan
sopplunch i församlingshemmet.
Iniö kapellförsamling:
Sö 22.11. kl 13: Gudstjänst med nattvard
i Aftonro, Vuola.
ÅBO
lö. 21.11: kl. 9 Morgonmässa i Taizé stil,
Skarpskyttekapellet. Öhman, Danielsson.
sö. 22.11: kl. 12 Högmässa, Domkyrkan.
Sepponen (pred), Lidén (lit), Danielsson.
Silverkören Argentum (dir. Kurt-Erik
Långbacka) medverkar. Barnhörna.
Kyrkkaffe.
må. 23.11: kl. 14 Missionskretsen, Aurelia.
ons. 25.11: kl. 13-15 Café Orchidé, Aurelia. Eija Grahn ”Boknötter, vad vet du
om böcker?”
kl. 18 Veckomässa, Aurelia. Björkgren,
Danielsson.
ÅLANDS PROSTERI
HAMMARLAND
22.11 Domsöndagen:
Familjegudstjänst i Catharinagården kl 12
Ingemar Johansson, Kalliope Grammenos
Efter gudstjänsten Scrapbooking (föranmälan) med Katarina Damm. Cocosbollstillverkning för de mindre.
JOMALA
Sön 22.11 kl. 11: Högmässa S Äng
Tors 26.11 kl. 18: Ljusstöpning i Prästgården
kl. 19: Andakt i Rönngården
MARIEHAMN
22.11 Högmässa: kl. 11 i S:t Görans, G
S, G K.
26.11 Lunchmässa: kl. 11.30 i S:t Görans,
G S, G K.
Sopplunch: kl. 12 i församlingshemmet.
Pris: 5€.
Julpyssel: i Villa Carita kl. 14-20.
Kyrktaxi mot beställning, tfn 19500.
SUND-VÅRDÖ
Söndag 22.11 kl. 11.00: Högmässa i
Sunds kyrka. Juanita Fagerholm-Urch,
Kent Eriksson. Konfirmanderna medverkar.
Efter högmässan skriftskola i församlingshemmet.
http://sund-vardoforsamling.fi/
NÄRPES PROSTERI
KORSNÄS
To 19/11 13.00: Molpe missionssyförening i Bykyrkan.
Sö 22/11 11.00: Gudstjänst i Kyrkan, Guy
Kronqvist, Desere Granholm. Vi firar
Kyrksöndag för närståendevårdarna.
Efteråt kyrkkaffe.
Ti 24/11 13.00: Vänstugan i Församlingshemmet.
On 25/11 13.00: Harrström sjömansmissionssyförening i Andelsbankens
klubblokal.
To 26/11 19.00: Auktion i Molpe bykyrka.
Handarbeten, bakverk m.m. säljes till
förmån för bykyrkans renovering.​
KRISTINESTAD
kristinestadssvenskaforsamling.fi
Församlingsafton: lö 21.11 kl 19 i L:fjärds
förs.hem Johan Eklöf berättar och visar bilder från Australien, Gunilla Teir,
Nilsson.
Högmässa: sö 22.11 kl 10 i L:fjärd, Lövdahl, Martikainen, kl 18 i Sideby, Lövdahl, Nilsson
Bibelsamtal: sö 22.11 kl 18 i L:fjärds förs.
hem Norrback
Internationell afton: fr 27.11 kl 19 i
K:stads förs.hem, Norrback, G.Teir m.fl.
Julkonsert: fr 27.11 kl 19 i Lappfjärds kyrka med Lappfjärds dam- och manskör.
NÄRPES
www.narpesforsamling.fi
Närpes
Sö 22.11 kl 12: Gemensam högmässa,
biskop Björn Vikström pred., Ingvesgård lit., Lassus, Sundqvist, G.Lindén
kantor o körledare, S.Lindén organist.
Körsång av församlingens vuxenkörer
samt en Sudanesisk ungdomsgrupp.
Efter mässan kyrklunch och allmän visitationsstämma i församlingshemmet.
Till stämman kallas alla församlingens
medlemmar.
Må 23.11 kl 13: Symöte i Luthergården,
Kerstin Mitts tema: Israel.
Fr 27.11 kl 13: Måla från hjärtat på
Café Albert, akvarellmålning o samtal,
Strömbäck.
Övermark
Fr 20.11 kl 19: Kvällssamling i kyrkan, biskop Björn Vikström, Jakobsson, Ingvesgård, Wikstedt, Övermarks kyrkokör.
Sö 22.11 kl 12: Gemensam högmässa i
Närpes kyrka.
Pörtom
To 19.11 kl 17.30: Varblagruppen frivilligt
planeringsmöte i förs.hemmet, Sundqvist, Bäck.
Lö 21.11 kl 19: Kvällssamling i kyrkan,
biskop Björn Vikström, Sundqvist,
G.Lindén, Pörtomkören.
Sö 22.11 kl 12: Gemensam högmässa i
Närpes kyrka.
Sö 22.11 kl 18: Förbön och lovsång i
kyrkan, Jonas Björkstrand, Ingvesgård,
G.Lindén, Bäck, Lovångsgrupp.
To 26.11 kl 19: Julkören övar i kyrkan
varje torsdag.
KORSHOLMS PROSTERI
BERGÖ
Sö kl 14: Gudstjänst, Björklund, Brunell.
Tema: ”Kristus, Herre över allting”
Må kl 10: Familjeklubben
Må kl 13: Minior
Må kl 15: Junior
Ti kl 13: Missionssyföreningen
On kl 18: Kyrkokören övar
Församlingspastor Cay-Håkan Englund
har semester 18-24.11. Vikarie är kyrkoherde Mats Björklund.
KORSHOLM
Ung Gudstjänst: lö kl 18 i kyrkan, E Kuni
o Westerlund. Skriftskolan medv.
Gudstjänst: sö kl 10 i kyrkan o. högmässa i Smedsby förs.gård kl 12, L Snellman
o Nordqvist-Källström. Söndagsskola.
Karagruppen: träffas ons 25.11 kl 14 i
Smedsby fg. Karl-Erik Borg.
Närståendevårdarna och vårdtagarna i
Korsholm inbjuds till Julkaffe: 1 dec. kl 14
i församl.hemmet i Gl.Vasa.
KVEVLAX
Andakt: to kl 13.30 vid Funisgården.
Kvällsmässa: sö kl 18 i kyrkan, Lund-
INSIDAN 17
KYRKPRESSEN TORSDAG 19.11.2015 • NR 47/E
09-612 615 49, [email protected]
KONSERT SAMARBETE
ANDETAG GÄSTBLOGG
Stand together för flyktingar
Asylsökande berättar
Under fem torsdagar berättar asylsökande Saif Majid
från Irak sin historia på andetag.blogg.hbl.fi/.
Saif Majid kommer från Bagdad där han jobbade som journalist på en tv-station. Han vill berätta om
varför man flyr, om rädslan för att offentligt säga sin
åsikt, om avsaknaden av trygghet och om att leva under omänskliga förhållanden.
Texterna publiceras en gång i veckan från och med
torsdagen den 12 november. Majid modersmål är arabiska och han berättar sin historia på engelska.
Botby grundskola, Matteus församling och Helsingfors
Ungdomscentral ordnar tillsammans en kafékonsert till
förmån för flyktinghjälpen. Gratis inträde, men kaféintäckterna och kollekten går till flyktinghjälpen. Artister
är ungdomar från Botby grundskola och Matteus församlings MU-music.
Kaféet och konserten hålls fredag 27.11 klockan 18.30
i stora församlingssalen i Matteuskyrkan vån. 1, Åbohusvägen 3.
ström lit. och pred, Nina Kronlund, sopran, Raivo Tarum, sinka och trumpet,
Jaakko Saarinen, sinka och tenorsinka,
Tomas Holmström, trombon, Jan Takolander, trombon, Markus Malmgren,
orgel, Kvevlax kyrkokör, dir. Rodney
Andrén.
Ekumenisk bön: må kl 9 i Krubban.
Matutdelning: må kl 10 i ds.
Bön och bibel: ti kl 19 i Krubban.
MALAX
Gudstjänst: sö 22.11 kl 10 i kyrkan. Norrback, Erica Nygård.
Adventskonsert: med Ensemblen Röster
ti 24.11 kl 19 i kyrkan. Programblad.
PETALAX
Öppet hus för ungdomar: onsdag 18.11
kl. 19 i ladan.
Gudstjänst: sö 22.11 kl. 11. Björklund,
Brunell.
REPLOT
Projektkören: övar torsdagrana 19.11,
26.11, 3.12 och 10.12 kl.19:00 i försh.
Välkommen!
Gudstjänst: Replot sö kl. 10. Kaski,
Wargh.
Högmässa: Björkö sö kl. 12:30. Kaski,
Wargh.
Småbarnens julkyrka: i Replot to 26.11
kl. 9:30. Kaski, Wargh. Efteråt saft och
pepparkaka på kyrkbacken.
SOLF
Kvinnofrukost: lö kl. 9-11 i fh. ”Hemma i
Afrika? Om att leva i två kulturer”, AnnKatrin Store.
Högmässa sö: kl. 10, Rune Lindblom,
Heidi Lång.
Traditionell auktion: må kl. 19 i förs.
hemmet till förmån för missionen och
församlingshemsfonden. Bakverk,
hantverk, lotteri, servering m.m. Gåvor
mottas! Alla välkomna med!
Samling kring C.S. Lewis böcker: to
26.11 kl. 18.30 hos Anders Blomberg,
Solfv. 101. Boken ”Kärlekens fyra ansikten”.
VASA
TREFALDIGHETSKYRKAN
Missionslunch: lö 21.11 kl 11.30-13.30 i
stora förs.salen, Skolhusg. 28. Lunchpris
8€ vuxna, 4€ barn 4-12 år. Köttrotsaksgryta, potatis, sallad, aprikoskräm,
kaffe, te. Lotterier, brödbord mm. Andakt kl 11.30 Martin Sandberg.
Högmässa: sö kl 13 Sandin, Monica
Heikius, Lottakören, dir. Valtteri Tuomisto.
Morgonbön: to 26.11 kl 9 Store, Andersson.
BRÄNDÖ KYRKA
Sunday Service: at 1 pm David Oliver.
DRAGNÄSBÄCKS KYRKA
Gudstjänst: sö kl 10 Nord.
Dans i heligt rum: sö kl 19 Jern.
SUNDOM KYRKA
Ungmässa: sö kl 18 Lindblom, Monica
Heikius, kompband. Efteråt litteraturkväll. Tema: Lars Huldéns texter.
PEDERSÖRE PROSTERI
ESSE
Fr 20.11 kl 18: Hjälpledarskolning i Fyren,
Björkman.
-kl 20: Ungdomssamling i Fyren,
Björkman.
Lö 21.11 kl 9-14: Skriftskola i församlingshemmet, sommargruppen.
-kl 19: Sammankomst i Punsar bönehus.
Sö 22.11 kl 10: Högmässa i kyrkan,
Granlund, Ravall, sånggrupp. Samuel
Forsblom, trumpet. Textläsare: Bengt
Forsblom, dörrvärdar: konfirmandgrupp 3.
-kl 14 och 19: Sammankomst i Punsar
bönehus.
-kl 18: Kvällsmöte för alla åldrar i församlingshemmet. David Forsblom, ”tro
och liv”. Program för barnen.
To 26.11 kl 9.30: Småbarnens adventsandakt i kyrkan. Sång av barnen från
Lappfors daghem.
On 2.12 kl 12: Lunch för daglediga i församlingshemmet, gäst Gun-Maj Näse,
”Annorlunda jul”. Anmälan senast 27.11
till 040 3100458.
KRONOBY
Missionsförsäljning: lö 21.11 kl 10.0013.00 i fh, lunch 11.00-13.00. Talko fredag kl 10.00-14.00
Korsdrag: lö 21.11 kl 19.00 i fh, Leif-Erik
Holmqvist ”Tankar kring tidegärdsböner” Taizésånger, Malin Storbjörk
Gudstjänst: sö 22.11 kl 10.00, pred. Ventin, lit. N. Wallis, kantorn
Missionssamling: sö 22.11 kl 14.00 i
Söderby bönehus, Lisen och Bernhard
Söderbacka, sångprogram
Skriftskola: on 25.11 kl 18.00-20.30 i fh.
Projektkör: to 26.11 kl 19.00 i fh
Församlingslunch: sö 29.11 kl 12.00.
Anm senast 23.11 till Christina Omars
0505377760
Anm. till Ungdomens Kyrkodagar: senast 1.12 till Tom Wiklund 0503433366
LARSMO
Fre 20.11 kl. 20 Ungdomssamling: vid
Inremissionshemmet, Viktor och Victoria Asplund.
Lö 21.11 kl. 19 Välgörenhetskonsert: i
Larsmo kyrka till förmån för flyktingarbetet, i samarbete med Röda Korset.
Medverkande: körerna Adorate och
Damkör, solister Karita Jungar, Minna
Rusanen, pianister Johan Sten och Lucas
Kanckos. Andakt Marko Sjöblom.
Sö 22.11 kl. 10 Musikhögmässa: Sjöblom, Wiklund, kyrkokören. Kyrkkaffe.
Kyrkvärd: Fagernäs, Fagerudd.
Ti 24.11 kl. 18-20 Höstförsäljning: i
Holm bönehus. Försäljning av hembakt,
begagnade kläder m.m. Lotterier. Servering. Gåvor till försäljningen emottas
med tacksamhet.
To 26.11 kl. 9.30 Adventskyrka: för de
minsta, Sjöblom, Wiklund. Servering.
- kl. 19 Karasamling: vid Inremissionshemmet. Kvällens gäst är Ingmar Rönn.
NEDERVETIL
Gudstjänst: sö 22.11 kl. 10 i kyrkan, Sture
Wargh, Smedjebacka
Temakväll: on 25.11 kl. 18.30 i fh, JanErik Sandström medverkar.
NYKARLEBY
TRADITION JULMUSIK
Domsöndagsserie 20-22.11:
Fre kl 19 Möte: Jeppo fh, Pasi Palmu,
B-M & G-H Andtfolk, Östman
Lö kl 19 Möte: Pensala bönehus, Palmu,
Vörå strängband, Lillas
Sö kl 10 Högmässa: Nykarleby kyrka,
Åke Lillas, Edman, Sirius Singers
-kl 11.30 Kyrklunch: Nykarleby fh
-kl 12.30 Avslutningsmöte: fh, Jimmy
Österbacka, Jeppokvartetten, Edman
To 26.11 kl 19 Föräldrasorgegrupp: Nykarleby fh, Sundstén.
NYKARLEBY
To kl 18.30 Församlingsfadderträff: fh
-kl 19 Möte: Kovjoki bönehus, Yngve
Svenfelt, Roger Pettersson
Sö kl 10 Högmässa: se ovan
On kl 14 Eftermiddagsträff: Kovjoki bönehus, gäst Johan Klingenberg
-kl 16 Julöppning på Missionsloppis: lotteri, glögg, m.m.
To kl 18.30 FMS Missionsauktion: fh,
gåvor mottages tacksamt
MUNSALA
Lö kl 19 Konsert: Sonja Biskop, Eva-Lott
Björklund m fl
Sö kl 18 Kvällsmässa: Östman, Göran
Näs
Basar 6.12: Lotterivinster o varor för
försäljn. tas emot till prästg.
JEPPO
Sö kl 10 Gudstjänst: pred. Per-Ole Hjulfors, Östman, Johan Sten
To kl 13 Missionssymöte: bönehuset,
gäst Brita Jern
Familjegudstjänst 29.11: med kaplansinstallation kl 12, efteråt laxsoppa o tårta
i fh. Anmäl för mat senast må 23.11 till
Birgitta, tfn 050 4434450
Info: www.nykarlebyforsamling.fi
Åbo Akademis studentkörer Florakören och Brahe Djäknar ger tillsammans med Akademiska Orkestern tillsammans sina traditionsenliga adventskonserter i Åbo domkyrka 27.11 kl. 19.00 och 28.11 kl. 20.00. På programmet
står stämningsfulla jul- och adventssånger samt klassisk musik, i år av bland annat Beethoven, Händel och Sibelius.
Konserten ges även i Borgå domkyrka lördagen den
21.11 kl. 18 och intäkterna för den går till Kyrkans Utlandshjälp för flyktingarbete.
TERJÄRV
Klubbi: to 19.11 kl 18.30-20, förs.h.
Bön och lovsång: fr 20.11 kl 19 Jonas
Björkstrand medv. förs.h.
Skriftskola: lö 21.11 kl 9 - 12, förs.h.
Högmässa: sö 22.11 kl 10, khden, Leni
Granholm.
Strängbandsövning: sö 22.11 kl 19 i
förs.h, B. Forsblom.
PEDERSÖRE
Ung mässa: Fr 20 i kyrkan, Erikson, Lassila, efteråt i Kyrkhemmet i Bennäs
KU:s offerkväll: Lö 19 i Kyrkostrands
församlingshem, Vi upptäcker Israel till
fots med Malin & Ronnie Karlsson, sång
Yvonne Löf & Åsa Hästbacka-Barkar
Gudstjänst: Sö 10 i kyrkan, Manskören,
Häggblom, D. Häggblom, textläsare Kerstin Grev, dörrvärdar Edsevö nya
Domsöndagsmöten i Kållby bönehus:
- Lö 19 Bengt Forsblom, Häggblom,
Sandstedt-Granvik, Forsblommorna
- Sö 14 Gustav Åbonde, Kristian Nyman,
sångprogram
Familjeträffen: Sö 14 i Kyrkhemmet i
Bennäs, hela familjens evenemang!
Dagens tema; Noa och arken som
presenteras i form av ´Så ska det låta’.
Program både ute och inne om vädret
tillåter. Välkomna!
Sammankomst: Sö 15 i Flynängens bönehus, Torvald Hjulfors
Kyrkokonsert: Sö 19 Sibeliustema i
kyrkan, Pedersörenejdens sång- och
musikförbund, andakt Häggblom
Andakter:
- Fr 14 i Pedersheim, Erikson, D. Häggblom
- Må 13.30 i Flyngärdets pensionärshem, Eklund
- To 26.11 kl. 17.30 i Pedersheim, Kållby
fridsförening
Julbasarer:
- Sö 14 med andakt i Lövö bönehus
- Ti 18.30 med andakt i Forsby bykyrka,
snabblotteri, auktion, servering
Bönegrupp: To 26.11 kl. 18.30 i Kyrkhemmet i Bennäs
PURMO
Lö 21.11 kl 10-14: Skriftskola i kyrkhemmet.
-kl 15 ”Rituals II”: Pärt – Golijov. Konsert i kyrkan. Arr. RUSK kammarmusik.
Programblad 10 €.
-kl 19: Sång- och musikkväll i Kyrkhemmet, Sven-Erik Syrén. Bokförsäljning,
servering.
Sö 22.11 kl 10: Högmässa i kyrkan,
Portin, Granvik.
-kl 14: Drängstugans 30-årsjubileum
i Kyrkhemmet. Festtal: läkare Fanny
Lirfeldt. Övriga medverkande: Håkan
Mattjus, Bengt Forsblom, Yvonne och
Bo-Erik Granlund, Heidi Storbacka, Marguerithe och Håkan Granvik, m.fl. Tårtbuffé, lotteri, modevisning, bokrelease
av drängstugans 30-årshistorik.
Må 23.11 kl 19.30: Salamu i prästgården.
Ti 24.11 kl 13: Missionsgrupp i Lillby pensionärshem, Kung.
On 25.11 kl 19: Purmo-församlingarnas
gemensamma bön i Zion.
PÅ GÅNG
ANGLIKANSKA KYRKANS julbasar
i Mikael Agricola kyrkans krypta.
Fabriksgatan 23 lördagen den 21
november kl 12:00-15.30.
ALLTID REDO på Efo
Stefan Gustavsson och Pekka
Reinikainen gästar kursen Alltid redo! som hålls på Efo i Vasa
20–22.11. Temat är etiska frågeställningar under den samlande
rubriken ”Det goda livet”. Alltid
redo! är en kurs med apologetiska
förtecken (trons försvar), som har
hållits årligen sedan 2012.
Mer info på www.efo.fi. Kursen är
öppen för alla intresserade, äldre
såväl som yngre.
Julbasar
på Tunaberg serviceboende
Framnäsängen 4, Esbo, tel 050 346 1207
Torsdagen den 3 december kl. 15 – 17.30
Pepparkakshus, bakverk, senap, potatisgröt, julpynt, pryltorg, lotteri
Aloe vera-produkter och Perfect Home-inredningsprodukter
Kaffe och laxsmörgås 5 €, glögg och jultårta 3 €
Hjärtligt välkomna!
MARKNAD
ÖNSKAS HYRA
Tre studerande tjejer önskar
hyra lägenhet i Helsingfors.
Drömmen är
Rödbergen/Berghäll.
Kontakt: 0442982658 eller
[email protected]
Jag är en lugn, skötsam och
rökfri ung arbetande kvinna.
Önskar hyra tvåa i Kyrkslätt
området.
0405552229/Martina
Troende kristen ung läkare
söker etta i Vasa centrum
from. 1.1.16. Hanna Järveläinen
050-5265064.
Julbasar
Finlands Lucia
RÖSTA
& DELTA
på Tunaberg serviceboende
Luciainsamlingen 2015 stöder utsatta barnfamiljer
Framnäsängen 4, Esbo, tel 050 346 1207
Torsdagen den 3 december kl. 15 – 17.30
Pepparkakshus, bakverk, senap, potatisgröt, julpynt, pryltorg, lotteri
RÖSTA VIA WEBBEN
Aloe vera-produkter och Perfect Home-inredningsprodukter
Kaffe och laxsmörgås 5 €, glögg och jultårta 3 €
www.lucia.fi
eller skanna QR-koden
Hjärtligt välkomna!
RÖSTA PER SMS
Skriv meddelandet enligt följande:
Nyckelord
Ditt namn
10e lucia x Kalle Karlsson
Din donation,
5, 10 eller 20 €
Kandidatens
nummer
... och skicka det till numret 17240.
RÖSTA MED RÖSTSEDEL
JAG RÖSTAR PÅ KANDIDAT NR _____
Mitt namn ____________________________________________
Min adress ____________________________________________
Jag bidrar med _______ € (minimi 1 euro/röst)
Jag sänder mitt bidrag via
 Aktia FI12 4055 1120 0450 79
 Nordea FI64 1562 3000 1093 32
 Danske Bank FI74 8000 1870 8920 73
Sänd röstsedeln per post till:
Folkhälsan/Lucia, Topeliusgatan 20, 00250 Helsingfors
Du kan lämna ditt bidrag och din röstsedel i Folkhälsans hus, på
Hufvudstadsbladets kontor i Helsingfors och i Luckorna.
JAKOBSTAD
Sö 12: Gudstjänst i kyrkan, Turpeinen.
15: Sammankomst i Skutnäs bönehus,
Marko Sjöblom.
17: Fokus i FC, Matti Aspvik. Barnfokus.
Ti 13: Tisdagssamling på Station I,
Åstrand.
13.30: ”Den stora berättelsen, del I” på
Hötorgscentret. Boris Salo återger Markusevangeliet. Sång Håkan Streng.
To 19: Kvinnocafé i FC. Tema: Utsatta
barn i Viborg och St. Petersburg, Marianne Sandström.
Adventskonsert i Åbo och Borgå
Med varmt
Deltagande
Varmt Deltagande
Stöd Psykosociala förbundets jubileumsfond genom att köpa våra nya
kondoleansadresser. Mer info: [email protected] eller ring (06)723 3153.
Din röst och ditt bidrag ska vara hos Folkhälsan 25.11.2015 före kl. 24.00.
De uppgifter som lämnats i samband med inbetalning och omröstning behandlas konfidentiellt och förstörs när insamlingen avslutats 31.1. 2016. Från sms-bidraget avdras skatter och
operatörsavgifter. Insamlingstillståndet 2020/2013/4814 har beviljats av Polisstyrelsen.
18 OPINION
KYRKPRESSEN TORSDAG 19.11.2015 • NR 47
09-612 615 49, [email protected]
INKAST THOMAS ROSENBERG
ÅSIKTSFRIHET RASISM
DANS ANDLIGHET
Som en flodvåg
Framtiden är öppen
Opassande dans i kyrka
Jag har skaffat min första smarttelefon (dotterns gamla) och gått med i
Facebook. Patetiskt, måhända, men
ett stort steg för mig, och motvilligt.
Jag kände mig helt enkelt tvungen,
för att inte bli utanför, bokstavligen.
Att inte vara på ”Boken” blev till slut
omöjligt. Alltför många av dem jag måste få tag
på är inte tillgängliga på annat sätt.
Det har varit en på många sätt omskakande månad. Och då vistas jag inte ens på de snabbare forumen som Twitter, Instagram, WhatsApp och Snapchat där ungdomarna numera finns, också mina egna.
Men jag ser skymten av dem ibland, också på FB.
Till all lycka dock mest IRL – I verkliga livet, alltså.
Söndagens (8/11) bibeltext
handlade om medborgare i
två riken. Enligt romarbrevet
13:2 - som i detta sammanhang citeras - motsätter man
sig Guds ordning om man inte följer överhetens beslut. Det
låter väldigt auktoritativt och
gammaldags - men som så
mycket annat kan det kanske tolkas till det bästa? Ärkebiskop Mäkinens tal under kyrkodagarna i Åbo (3/11)
(http://www.arkkipiispa.fi/
paavalin-nakoinen-kirkko/)
får mig ändå att undra, om inte hierarkin mellan överheten
och folket trots allt lever kvar i
det kyrkliga tänkesätten. Kanske på ett nytt sätt, men ändå.
Liksom Mäkinen tycker jag det
är mycket fint; att så många tagit sig an flyktingarna; att det
nu finns så många nya möjligheter till möten mellan människor från olika kulturer; och
att kyrkan inte längre är en
anhängare av den nationalistiska tanken. Det som väcker
protester inom mig är Mäkinens närmast deterministiska tanke, att vi måste anpassa
oss till dagens flyktingströmmar. Enligt honom är detta endast realism, eftersom de nuvarande flyktingströmmarna
kommer att vara det normala i framtiden. Klimatförändringen är förvisso en förklaring, men det finns andra och
kanske viktigare orsaker, såsom politiska och ideologiska
förändringar och ifall man ut-
Helig dans behandlades i KP
den 5.11. Dansens skönhet
och godhet upplever många
t.ex. i baletten Svansjön. Något liknande kan måhända
upplevas i den heliga dansen.
Många har sett dans i
t.ex. Domkyrkan i Åbo och
i Johanneskyrkan i Helsingfors. Påfallande har varit den röda klädseln.
Findhorn, där dansen
berättas vara i program, är
– såvitt jag minns – en typ
av new age-samfund.
Visst kan den heliga
dansen vara vacker, och
individuellt kan man uppleva den andligt. I kyrkan
kan den även föra tankarna
bort från det centrala budskapet.
I pagantempel, forntida och nutida, samt i Gamla Testamentets värld, har
såsom sagts, dansats. Det
är en annan sak att dansa
framför gudar som inte lidit och blivit korsfästa.
I kristendomens kyrkor
För en sociolog är det fascinerande att försöka tolka flödet på nätet. Det har förvisso redan skrivits
massor om hur man kommunicerar i de ”sociala”
medierna (vadå sociala?), och det mesta var alltså bekant innan jag kastade mig ut i forsen. Ändå blev jag förvånad över hur snabbt flödet faktiskt är. Och mer så ju fler ”vänner” (vadå vänner?) du har, och grupper du väljer att tillhöra.
Jag har själv försökt vara restriktiv och accepterar i första hand ”faktiska” vänner, men redan
det resulterar i en strid ström av filmklipp, kommentarer o.a. delningar som pockar på uppmärksamhet. Det känns precis som filmerna från tsunamin i Thailand, där allsköns bråte seglar förbi
i våldsam fart och drar allting med sig. Den som
står för nära dras hjälplöst med.
Jag beslöt mig därför snabbt att kolla flödet enbart på min bordsdator, och ta bort det från smarttelefonen. Datorn kräver ju att man loggar in sig på
FB, medan mobilen är så sataniskt konstruerad att
flödet finns där hela tiden. Inte att undra på att de
flesta går med telefonen fastvuxen i handen och
ständigt kollar det som flyter förbi. Oberoende av
var man är; på ett möte eller ett seminarium, på
bussen eller i bilen, på en middag eller i ett samtal med sina närmaste – ena ögat hela tiden koncentrerat på flödet i handflatan. Att folk till slut
går sönder är inte att förvåna. För att inte tala om
hur fel vi gör mot vår nästa – och mot oss själva.
Visst ser jag fördelarna. Den
nyupptagna kontakten med
gamla vänner man tappat
bort, till exempel. Eller möjligheten att släktforska på
helt nya och effektivare sätt.
För att inte tala om marknadsföringen av sådant man
vill dela, allt från tankar och
texter till gamla grunkor och
olika evenemang. Sådant som
tvingat också mig att koppla upp mig.
Men så mycket tid allt detta tar! Jag loggar in
mig bara några gånger per dag, men också det
blir snabbt nån timme, ibland flera. När jag ser
hur ofta folk tycks ligga ute på nätet, dvs. konstant, förvånar det inte att folk inte längre ser på
tv, eller läser tidningar och böcker. Eller skriver
brev. Vi är alltför upptagna med att följa med det
som sker i ett skenbart nu.
Men jag kan inte begripa hur man av allt det
bråte som flyter förbi någonsin kan bilda sig en
uppfattning om världen. Eller om sig själv.
”Vi är alltför
upptagna med
att följa med det
som sker i ett
skenbart nu.”
Thomas Rosenberg är sociolog, skriftställare
och samtidsanalytiker.
OPINION INFORMATION
Skicka insändaren till:
Kyrkpressen/opinion
Sandvikskajen 13, 00180 Helsingfors
E-post: [email protected]
Insändare måste förses med skribentens namn samt
för redaktionens bruk även adress och telefonnummer.
Anonyma inlägg accepteras endast i undantagsfall.
Obs! Insändarnas längd är högst 1 200 tecken. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta insändarna.
Insänd text returneras inte.
nyttjar den tekniska utvecklingen för fredliga eller krigiska ändamål.
Jag vill liksom Mäkinen
att kyrkan tar sig an samhällets utsatta, men samtidigt tycker jag att kyrkan
borde uppmuntra människor att ge uttryck för sina åsikter och försöka bilda opinion för bättre livsvillkor. Att Mäkinen inte kan
tåla de lejonklädda demonstranterna och den levande landsgränsen i Torneå
är kanske inte förvånande,
men jag hade ändå hoppats
på en applåd för deras engagemang och energi. För mig
känns det viktigt och bra att
dessa människor vill delta i det offentliga samtalet
på sitt sätt. Detta är mycket bättre än att vi måste anpassa oss till halvsanningarnas värld, där det offentliga
samtalet inte återspeglar vad
mången egentligen tycker. Att kalla dessa demonstranter för ”white trash” är
verkligen stötande och borde i ett anförande med detta
tema kraftfullt ha fördömts
av ärkebiskopen. Rasistiska eller föraktfulla uttalande om andra människor ska
inte få förekomma, men annars - låt diskussionen flöda
och uppmana till debatt.
Torsten Winter
Helsingfors
PRÄST FÖREBILD
Guds frid!
TV7 sänder varje fredagkväll
Christian World News och
jag råkade se detta program
i fredags.
Som första nyhet visades
ett reportage om en präst i
Tyskland, Olaf Latzel, och
han vågar stå upp och predika han! Mycket bra! Och
motstånd får han uppleva!
•Ekologinen
majatalo
•Kahvilaja
kokouspalvelut
En präst av detta slag borde också finnas i varje luthersk- och frikyrkoförsamling i Finland !
Med önskan om GUDS rika välsignelse!
Gunnevi Karvonen
Larsmo
•Ekologiskt
värdshus
•Caféoch
mötestjänster
TERVETULOA!
www.majatalobox.fi
VÄLKOMMEN!
Spjutsundintie 103 Spjutsundsvägen
01190 Box (Sipoo, Sibbo),  050 592 4255
”Det är en annan
sak att dansa
framför gudar som
inte lidit och blivit
korsfästa.”
böjer vi oss framför den
enda Guden, Jesus, som lidit och korsfästs för vår
frälsnings skull. Krucifixen, om inte alltid altartavlan, påminner oss om detta i varje kyrka. Det känns
mycket främmande att
dansa just där.
Snart får vi ett ”dansens
hus” i Helsingfors och där
är den enda rätta och natuliga platsen bl.a. för ”helig
dans-pedagogik”.
Irmeli Lehtonen
Helsingfors
KROCK LIVSSYN
Bibeltro och demokrati
Under senare tid har mina tankar ofta rört sig kring
begreppen ”Bibeltro” och
”Demokrati”. Olika saker
kan ha påverkat mina tankegångar. Inte minst den
aktuella politiska diskussionen.
En del försöker förena de
båda begreppen, men det är
ganska förgäves. Ty Bibelns
budskap och den moderna
demokratin går i olika riktningar .
Bibelordet bygger på att
Gud är i centrum, medan
den moderna demokratin
söker sina rötter bland annat i antikens filosofi som
upphöjer människan som
det centrala.
På 1960-talet erbjöds den
dåvarande generalsekreteraren för den ryska baptistunionen, Aleksej Karev, att predika i rysk TV
på påskdagen. Han valde temat ”Lyckan är Gud”.
Med det menade han, att
först när Gud fått sin rättmätiga plats i människolivet kan människan uppleva sinnesfrid och finna den
verkliga lyckan.
I dag står vi inför ett vägskäl. Antingen låter vi Gud
få sin rätta plats i livet, eller så går vi på som tidigare med att upphöja oss själva till Gud.
Rafael Edström
Oravais
OPINION 19
KYRKPRESSEN TORSDAG 19.11.2015 • NR 47
09-612 615 49, [email protected]
Reaktionerna på terrordåden kom på Twitter, via bloggar och Facebook.
Tusenåriga kyrkor och moderna bloggare uttryckte samma bön:
Låt inte
våldet
segra
“later that night
i held an atlas in my lap
ran my fingers across the whole world
and whispered
where does it hurt?
it answered
everywhere
everywhere
everywhere.”
Warsan Shire
”Mitt i Paris mörka skuggor, låt oss besegra terrorn genom att älska våra grannar av
annan tro med Kristi gästfrihet.”
Justin Welby är Archbishop of Canterbury,
ledare för Church of England
”Låt inte det onda vinna över dig, utan övervinn du det onda med
det goda.”
Kuopiobiskopen Jari Jolkkonen på Twitter
”Må vår nådiga Gud ge frid åt de själar som
lämnat oss. Må han trösta de berövade familjerna och ge god återhämtning för de
skadade!
Vi ber också för förövarna, att Gud ska
öppna deras hjärtan och ta bort den anda av våld och vilja till blodsutgjutlese som
finns där.”
Påven Towadros II är den koptiska kyrkans
högsta ledare.
”Till terrorismens själva väsen hör att så
splittring, att skapa motsättningar på ställen där sådana varken finns eller behövs,
bland människor som ingen orsak har att
misstro varandra. Därför är det av yttersta vikt för oss att stå i bredd med alla dem
som drabbas av terror, att stå emot alla
dem som söker splittra och att alltid, alltid
sträva efter fred.”
Rolf Blauberg på kyrkans blogg Andetag.
”Jag är djupt bedrövad över terrorattackerna i Paris. Be med mig för offren och deras familjer.
Påven Franciskus på Twitter
”Nu behöver vi varandras uppmuntran så
att inte rädslan vinner. Om rädslan vinner,
då vinner de som gjorde terrordåden.”
Kari Mäkinen är ärkebiskop
för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
”Välsigna med din ömma
närvaro de mödrar
som våndas över sina
söners framtid
i en värld som lockar med terror.”
Biskop Irja Askola formulerar sin bön
som en dikt på Facebook.
”Vi vet en del om vad som göder de sammanhang som skapar terrorister. Men mer
analys och fler motåtgärder behövs! Åter
igen behöver det också sägas: judar, kristna och muslimer tror på en Gud som vill
liv och är barmhärtig. Att använda religion
för att motivera terror är missbruk av Guds
namn.”
Antje Jackelén är ärkebiskop i Svenska kyrkan
”Vi får aldrig förlora sikten på vilken
styrka bönen utgör, eller på det kraftfulla
avtryck som våra kollektiva solidaritetshandlingar utgör i sammandrabbningen med ondskan. För det är den godheten som förmår kasta ut ondskan ur
världen.”
Biskop Angaelos är ledare för den koptiska kyrkan i Storbritannien.
”Evige Gud, vi vill grunda våra tankar och
handlingar på din närvaro som är källan till
vårt hopp. Vi anförtror dig offren för attackerna i Paris och Beirut, och deras sörjande
familjer och vänner. Tillsammans med troende från alla håll kallar vi på dig och ber: må
din fred komma till vår värld.”
Broder Alois av Taizé
”Vad kan vi göra som kyrka, kristna och
som alldeles vanliga medborgare i Finland? För det första: be för offren och deras anhöriga, för det andra: fördöma våld
i alla dess former och i synnerhet urskiljningslöst dödande av oskyldiga civila, för
det tredje: motverka generaliseringar av
typen ”islam leder oundvikligen till våld”,
och för det fjärde: göra vad vi kan för att
de muslimer som anlänt till vårt land skall
känna sig accepterade som de unika individer de är, utan att stämplas på basen
av kriminella extremisters agerande.”
Biskop Björn Vikström på Facebook
”Den här arma världen
behöver ett mirakel.
Om vi tror på mirakel
eller inte är irrelevant.
Vi behöver ett.”
Bloggaren Amanda Audas-Kass på
amandasblogg.com
NÄSTA VECKA klarar vi struparna inför vårt Hosianna.
www.raitismaja.fi
0400 126 830
Julresa
22 - 27.12.2015
Efter år av finländsk byråkrati är de medborgare
– på pappret. I det finländska arbetslivet är det
fortfarande svårt att vara
annat än purfinsk.
TEXT OCH FOTO: NINA ÖSTERHOLM
Robert Shabulinzenze är uppvuxen i
östra Kongo och talar franska, swahili – och finska.
– Alla krig du hört om gällande Kongo hände i mina hemtrakter eftersom
landets största tillgångar på mineral och
ädelstenar finns där.
Som åttaåring fick han följa med mamma till den pingstkyrka norska missionärer hämtat till orten. Han gick i söndagsskola och blev döpt som tolvåring.
– Tidigt kände jag en kallelse att predika och berätta om Gud och så blev
jag pastor.
1995 blev det krig, 1998 flydde Robert
Shabulinzenze till Rwanda sedan han
hotats till livet av extremister.
– Krig är kaos. Det fanns 45 olika
grupperingar som kämpade i området.
Tillsammans med sin familj bodde han nio år i flyktingläger i Rwanda.
2007 kom hela familjen som kvotflyktingar till Finland.
– Alla kom hit utom vår äldsta pojke
som kidnappades, men som nu återförenats med familjen.
I dag är Robert Shabulinzenze finsk
medborgare och alla Roberts barn vuxna och utbildade vid både universitet
och yrkesskolor.
– En blev rörmokare, han är den enda
av oss som har jobb. När jag söker jobb
heter det alltid att det inte finns resurser men följande dag är en finländare
anställd på samma post.
– Till vilken nytta var all byråkrati,
alla språkstudier? Visst är det tryggt i
Finland, jag har fred i hjärtat. Men jag är
en aktiv människa som alltid har jobbat. Om några år borde jag gå i pension.
Väntar på sin man
Haja Freeman är född i Liberia, därifrån
hon flydde undan oroligheter. När hennes son, som föddes i ett flyktingläger i
Sierra Leone, visade sig vara svårt sjuk
fick hon komma som kvotflykting till
Finland. Några år senare avled pojken.
– Men vid det laget hade jag redan
konverterat till kristendomen. Jag var
muslim i 36 år men lät döpa mig år 2008
i Finland.
Hon berättar om hur hon bad för sin
pojke och fick en vision av hur han
sprang, frisk och glad.
– Tron bar mig igenom sorgen då men
också ifjol när stora delar av min familj
hemma i Liberia avled i ebola.
I dag är hon aktiv inom många olika
nätverk för invandrare, för kultur och
inom katolska kyrkan. Hon har också
ett jobb inom hemtjänsten.
– Jag städar hos folk och pratar med
dem. Finländare kan vara mycket aggressiva och det finns mycket rasism.
Man säger ”neger” till mig hela tiden,
men det stör mig inte längre. Jag är stark
och försöker tänka positivt i alla lägen.
– Varje år reser jag till Liberia och besöker min man. Jag tror att Gud inom
en nära framtid kommer att hjälpa också min make att få komma till Finland.
Under den
ekumeniska
ansvarsveckan
besökte Haja
Freeman från
Liberia och
Robert Shabulinzenze från Kongo
församlingar runt
om i Finland för
att berätta om
livet som flykting.
Ansikten bakom siffrorna
Robert Shabulinzenze och Haja Freeman är två av kampanjen Ansvarsveckans ambassadörer. Under hösten reser de runt i bland annat skolor
och församlingar för att berätta om
sitt liv som flyktingar och invandrare i Finland.
– Det är en sak att läsa nyheter om
flyktingar i tidningen, en annan att
träffas ansikte mot ansikte, säger Jan
Edström som jobbar med Ansvarsveckan vid Ekumeniska Rådet.
I höst har ambassadörerna bland
annat predikat i Tomasmässan, gett
radiointervjuer och deltagit i olika
samlingar i såväl frikyrkor som ortodoxa och evangelisk-lutherska församlingar. Mottagandet i församlingarna har varit gott.
– Det händer att det värker till i
hjärtat på människor när de hör vilka öden flyktingarna bär på. Ibland
gråter också prästen.
Målet med ambassadörernas arbete är att öka förståelsen mellan
människor och skapa möten.
– Vi kan inte förändra välden men
vi försöker hjälpa människor att förstå varandra bättre. Kyrkan erbjuder
en trygg kontext för den här sortens
verksamhet.
EKUMENISKA ANSVARSVECKAN
•En riksomfattande människorättskampanj som stöds av alla kyrkor och
samfund och många kristna organisationer i Finland.
•Årets tema är flyktingar och som
ett led i kampanjen åker några ambassadörer runt i bland annat skolor och församlingar och berättar om
sina liv.
•Kampanjens materialhäfte Över
gränser går att ladda ner på www.ansvarsveckan.fi.
Deja Vu – När du tycker att du gör något du har gjort tidigare är det för att Gud tyckte det var så roligt att han måste spola tillbaka och visa för sina vänner.
Finländare på pappret