omvårdnad vid njursvikt T3 201501

2015-02-17
Njursjukdom
ANNELI JÖNSSON 2015-02-17
Kronisk njursjukdom/njursvikt (CKD)
”En definitiv förlust av
njurfunktionen vilket är allvarligt nog för att vara dödlig i
avsaknad av dialys eller transplantation”
(Abassi et al.,2010)
Njursjukdom
• Glomerulonefrit (30 %)
• Diabetesnefropati (20 %)
• Cystnjuresjukdom (13 %)
• Nefroskleros (11 %)
• Övriga
SNR 2012
1
2015-02-17
Kliniska symptom:
• Akut
glomerulonefrit
Glomerulonefrit
• Kronisk
glomerulonefrit
• Nefrotiskt syndrom
SNR 2012
Glomerulonefrit
•Indelas i 7 undergrupper: IgA-nefrit är den vanligaste
•Primärskada i glomerulos eller sekundärt till annan
sjukdom
•Tecken:
– Proteinuri
– Hematuri
– Hypertoni
Nefrotiskt syndrom (nefros)
• Kraftig albuminuri, > 3,5g (< 0,2g)
• Hypoalbuminemi, < 30g (35-45g)
• Ödem
• Hyperlipidemi
• Oftast bibehållen GFR
2
2015-02-17
Stadier av kronisk njursjukdom - CKD
Delas in i 5 stadier, med utgångspunkt i GFR-nivå (Glomerular Filtration
Rate)
Stadium
GFR
1. Njurskada utan påverkan på njurfunktionen
≥ 90 ml/min
2. Njurskada med lätt nedsättning av njurfunktionen
60-89 ml/min
3. Måttlig njursvikt – asymtomatisk
30-59 ml/min
4. Avancerad njursvikt
15-29 ml/min
5. Njursvikt – terminal njursvikt
< 15 ml/min
Symtomgivande njursvikt, GFR 15-29
ml/min
Hud och nerver
Klåda
Torr och skör hud
Förändrad pigmentering
Domningar i fötter
CNS
Trötthet
Koncentrationssvårigheter
Huvudvärk
Muskler och leder
Restless leg
Muskelatrofi
Gikt
Minskad diures
Vätskeretention
Ödem
Andfåddhet
Högt blodtryck
Mage och tarm
Aptitlöshet
Illamående
Kräkningar
Lös avföring
Obstipation
Blodbilden
Renal anemi
Blödningsbenägenhet
Elektrolyter
Hyperkalemi
Metabolisk acidos
Hypocalcemi
Symtomgivande njursvikt, GFR 15-29
ml/min
Hud och nerver
Klåda
Torr och skör hud
Förändrad pigmentering
Domningar i fötter
CNS
Trötthet
Koncentrationssvårigheter
Huvudvärk
Muskler och leder
Restless leg
Muskelatrofi
Gikt
Minskad diures
Vätskeretention
Ödem
Andfåddhet
Högt blodtryck
Mage och tarm
Aptitlöshet
Illamående
Kräkningar
Lös avföring
Obstipation
Blodbilden
Renal anemi
Blödningsbenägenhet
Elektrolyter
Hyperkalemi
Metabolisk acidos
Hypocalcemi
3
2015-02-17
Behandling vid kr njursjukdom
Konservativ behandling
– Förebygga/minska symtom
– Förbereda för kommande dialys/TP
– Minska progressen till terminal njursvikt
Aktiv uremivård
–
Dialys (bloddialys eller peritonealdialys)
–
Transplantation
Konservativ behandling
Tecken/symtom
Behandling
Hypertoni
ACE-hämmare, angiotensin-II-receptorblockerare,
diuretika
Acidos
Natriumbikarbonat
Anemi
Järn, Erytropoesstimulerande läkemedel
Ödem
Loopdiuretika, begränsa saltintaget i kosten, vätskekarens
Hyperkalemi
Minska kaliumrika födoämnen, Jonbytare, Insulin Glukosinfusion
Calcium-fosfat balansen
Fosfatrestriktion, fosfatbindare, D-vitaminbehandling,
kalciumkarbonat
Malnutrition
Adekvat protein och energiintag, dietist
Uremi
Proteinintaget minskas till 08, g/kg, Dietist
Uppmuntra patienten till livsstilsförändringar
– Regelbunden motion, aktivitet
– Rökavvänjning
– Minska alkoholintag
– Bra kost - näringsintag
– BMI 18,5-24,9
4
2015-02-17
Akut njurskada (AKI)
En snabb försämring av njurfunktionen
som inträffar under dagar eller veckor som en reaktion på en
mängd olika orsaker
(McHough, 1997)
Orsaker till akut njurskada
Prerenalt
Renalt
Hypoperfusion av
Njurparenkymskada
njuren
Postrenalt
Avflödeshinder
Omvårdnadsdiagnoser – akut njurskada
Risk för ineffektiv cirkulation i njurvävnad r/t…….
Risk för elektrolytbalansrubbning r/t störning i njurfunktionen
r/t vätskeöverskott
Vätskevolym: överskott r/t för stort vätskeintag
Näringsintag: mindre än kroppsbehovet r/t oförmåga att inta
föda
Risk för dehydrering r/t omfattande förluster av vätska via
normala kanaler
Risk för infektion r/t immunsuppression
5
2015-02-17
Behandling och omvårdnad vid akut
njurskada
Åtgärda orsaken, t ex
– Vätska, blod
– Nefrostomi, KAD
Symtomatisk beh.
Vätskebalans
– Vätskekarens
Förebygg infektioner
Nutritionsstatus
Dialys
Sätt ut läkemedel
Faser vid akut njursvikt
• Oligurisk fas
– Urinproduktion < 400ml/dag - varar i 1-2 veckor (kan vara längre)
– Några patienter kommer inte i denna fas och de har bättre prognos
(Campbell, 2003)
– Anuri har sämre prognos och kräver ofta dialys (Merherny, 2000)
• Diures fas
– När njurarna börjar återhämta sig
– Hypoton urin (okoncentrerad urin)
– Viktigt med vätskebalans och kontroll av elektrolyter
• Återhämtningsfas
– Njurarna börjar få normal funktion
Hemodialys
• Blodet renas utanför kroppen
• Kräver tillgång till blodbanan – blodaccess
– AV-fistel
– CDK (central Dialyskateter)
– Femoraliskateter (vid akut dialys)
• Behandling: 3-4 ggr/vecka, á 4-5 timmar
6
2015-02-17
AV-fistel
CONTACT A CAREGIVER IF:
•
You have a fever.
•
Your skin is itchy, swollen, or has a
rash.
•
You have questions or concerns about
your surgery, or medicine.
•
Your AV site has blood, pus, or a foulsmelling odor.
•
You have more pain in the area where
the AV was made.
•
You have trouble breathing all of a
sudden.
ANNA, 2012
Central dialys kateter (CDK)
Peritoneal dialys (CAPD)
7
2015-02-17
Njurtransplantation
8