Ekonomihögskolan - Medarbetare

Transcription

Bilaga 1
Minnesanteckning UR3:2015
Mötesdatum: 2015-06-15
Ekonomihögskolan
Utbildningsråd
Ledamöter:
Petter Boye
Anna Alexandersson
Lars Tomsmark
Linnéa Olsson
Setayesh Sattari
ordförande
Ledarmot
Ledarmot
Ledarmot
Ledarmot
Övriga:
Katarina Zambrell
Madeleine Sjöstedt
Christin Tidåsen
Utbildningssamordnare
Sekreterare
Punkt 7
Frånvarande:
Amanda Tamme
Tova Persson
Studeranderepresentant
Studeranderepresentant
Ärende
Minnesanteckning
1
Dagordningen fastställs med följande förändringar:
Inga övriga frågor tillkommer.
Punkten studenterna informerar utgår då studentrepresentanterna är frånvarande vid dagens
möte. Mötestiden för höstens andra möte ändras till den 2 oktober kl: 09:00
2
Uppföljning av minnesanteckningar/protokoll
Inga kommentarer från Utbildningsrådets förra minnesanteckningar.
Från Fakultetsstyrelsens möte informeras en önskan om att gå igenom verksamhetsplanen
och stämma av hur fakulteten arbetar med de olika uppdragen. Utbildningsrådet bör också
stämma av mot planen hur vi ligger till i de uppdrag som åligger utbildningsrådet. En
sammanställd lista finns som Katarina delger Utbildningsrådet till nästa möte. Sarah
Philipsson föredrog sitt uppdrag om kvalitetsorganisation och ackreditering, hon ska
inkomma med förslag på certifiering för Ekonomihögskolan om vi beslutar oss för att gå in
i en ackrediteringsprocess. Fakultetsstyrelsens synpunkt var positiv till vidare utredning i
uppdraget. En skriftlig rapport från Sarah Philipsson ska behandlas på Fakultetsstyrelsens
möte i december. Petter informerade om att Linnéuniversitetet har lämnat in yttrande på
Utbildningsdepartementets förslag på nytt nationellt kvalitetssäkringssystem för högre
utbildning.
- Madeleine skickar vidare Universitetets yttrande på remiss av promemorian
kvalitetssäkring av högre utbildning till alla i Utbildningsrådet.
Minnesanteckningar från Kvalitetsrådets möte får följas upp då de är klara. Petter berättar
dock om samarbetet mellan lärosätena som ingår i det som kallas fyrklövern. Tanken är att
dessa lärosäten kan samarbeta i framtida kvalitetsarbete och utvärderingar och utöva
kvalitetssäkring genom extern granskning av varandra.
- Petter skickar ut minnesanteckningar från Kvalitetsrådets möte till
Utbildningsrådet då de är klara.
1 (4)
3
Studenterna informerar
Punkten utgår då studenterna är frånvarande vid dagens möte.
4
Återkoppling – revidering av riktlinjer för examensarbete i företagsekonomi
Det finns många problematiska situationer som kan uppstå vid examensarbete där vi i
riktlinjerna kan belysa hur vi på Ekonomihögskolan bör agera. Det gäller frågor som
kompletteringar och extra handledningstillfällen. Hur hanterar vi examensarbeten som inte
är klara i tid. Förtydliga och skriva rekommendationer för dessa situationer om de uppstår.
-
Madeleine och Petter öppnar upp befintligt dokument för redigering. Möjligen
hinner vi med ett länkmöte innan semestern och kan då se vilka delar i
riktlinjedokumentet som behöver ändras. Vi följer upp och beslutar i augusti.
Frågan om vad som gäller då ett examensarbete inte blir klart i tid bör också tydliggöras i
kursplanerna. Frågan lyfts på workshop kring kursplaner.
5
Reviderat styrdokument - Regler för betygssättning och rapportering vid
Ekonomihögskolan
En fråga har gått ut till ämnesansvariga vid Fakulteten angående de matematiska
betygsgränserna vid sammanvägning av betyg. Utbildningsrådet kommer fram till att de
gränser som finns nu bör kvarstå då vi tidigare tänkt att mer än 50% av examinationen ska
utgöras av det högre betyget för att det högre betyget ska sättas på kursen som helhet.
Texten i den generella betygsskalan ändras enligt nedan.
A. Utomordentligt resultat med endast ett fåtal mindre brister
B. Mycket bra resultat med endast ett fåtal brister
C. Generellt bra men med några brister
60% spärren för G är borttagen i dokumentet. Vi följer upp dokumentet och dess innehåll
samt hur det har implementerats i verksamheten efter höstterminens slut. Ett förslag från
Utbildningsrådet är att sätta A-F i relation till A=9, B=8, C=7, D= 6 E= 5. Detta kan
komma att ändras då uppföljning och implementering sker under hösten. Nuvarande
gränser kvarstår i regeldokumentet.
Dokumentet går till dekanbeslut efter att de föreslagna förändringarna har genomförts.
- Madeleine ser till att dokumentet uppdateras samt kommer till Dekanbeslut.
6
Återkoppling från workshop i ärendet beredning av Fakultetens kursplaner
Katarina ger en kort rapport kring arbetet runt fakultetens kursplaner och dess innehåll,
beredning mm. Arbetet fortsätter.
7
Förslag på nytt namn samt utbildningsplan för programmet Inrednings- och
butikskommunikation from hösten 2016.
Christine Tidåsen föredrar ärendet och berättar om bakgrunden till förslag på nytt
programnamn som visas för Utbildningsrådet.
2 (4)
Vidare utredning behövs kring programmets ekonomi som underlag till beslut i
Fakultetsstyrelsen.
• Var är miniminivån rent ekonomiskt. Vad kostar de tänkta lärarna på programmet
med det antal studenter som antas. Hur förändras pengarna om något fler studenter
antas, klarar design att ta emot ca 30-35 studenter?
• Vad kostar programmet med men även utan samläsning?
• Olika pengar från FEH och Design, hur kommer det att påverka ekonomin.
• Hur mycket pengar kan läggas på utveckling av nytt program? Vad får det kosta?
• Lokalkostnaderna?
I och med att inget nollintag görs i höst kommer tre olika varianter av PIB att köras från
hösten.
• Viktigt att klargöra budgeten och ekonomin per program.
• Samtidigt måste naturligtvis synergieffekterna med DSM klargöras.
• Är det ett Entreprenörskapsprogram? Till innehåll eller till lärandeform? Bör inte
institutionen för Entreprenörskap vara involverade i utvecklingen av programmet.
Boka ett möte med designfakultetens ledningsgrupp inom kort för att diskutera det
presenterade programförslaget och ekonomiska frågor fakulteterna emellan.
-
8
Utbildningsrådet ber via Madeleine och Katarina utvecklingsgruppen för PIB att i
samråd med ekonomerna på Ekonomihögskolan ta fram en ekonomisk rapport
utifrån frågorna i punkterna ovan som kan delges Utbildningsrådet i augusti innan
Fakultetsstyrelsen har sitt möte.
Söksiffror som blir underlag inför beslut om antal platser per utbildningsprogram i
Fakultetsstyrelsens septembermöte.
Till Fakultetsstyrelsens septembermöte ska platserna per program sättas vilket är underlag
för kommande budget. Antalet platser per program kommer inte att förändras drastiskt
jämfört med innevarande års tilldelning.
Det syns dock en avhoppstrend framförallt på magister och masternivå i våra program.
Utbildningsrådet föreslår därför att ett utskick går till prefekter samt programansvariga på
avancerad nivå där de ombeds reflektera över avhoppstrenden. Vad kan det bero på samt
idéer på vad man kan göra för att förhindra stora avhopp.
- Madeleine gör underlag till ett utskick som kan gå ut i augusti.
Internationella utbyten är ett annat sätt att säkerställa studenter på magister och masternivå.
Kan Corporate Governance programmet öka antalet studenter till HT16? Frågorna får
utredas vidare. På FS i september finns underlag om hur antagningen HT15 blev samt
förslag på beslut om antal platser per program till HT16.
9
Förslag på informationsmaterial till personal och studenter angående ny betygsskala från
hösten 2015.
Ändra de generella betygskriterierna i matrisen utifrån de förändringar som diskuterades i
punkt 5. Hänvisa till beslutat regeldokumentet i informationsmaterialet. Skicka vidare
informationsmaterialet via institutionerna.
3 (4)
BESLUTSÄRENDE
10
Revidering av utbildningsplan: Dnr 2015/1362-3.1.1
Marknadsföringsprogrammet, 180 hp
Göra de justeringar som togs upp på mötet sedan vidare för beslut i Fakultetsstyrelsen.
11
Revidering av utbildningsplan: Dnr
Master Programme in marketing 60 credits
Inga kommentarer. Vidare för beslut i Fakultetsstyrelsen.
12
Revidering av utbildningsplan: Dnr
Master Programme in marketing 120 credits
Inga kommentarer. Vidare för beslut i Fakultetsstyrelsen.
13
Kursplaner
Via Utbildningsrådet för beslut av Dekan
1FE052 Ekonomi för webbutvecklare, 4,5 högskolepoäng (Webbutvecklarprogrammet i
Växjö vt16) Synpunkter – grundläggande begrepp om vadå? Förslag inom ekonomistyrning.
Första målet – förstå föreslås ändras till redogöra för.
2FE943 Projektmetod, 7,5 högskolepoäng (EkonomOnLine, org-fördjupningen, ht15)
Målformuleringen är inte så skarp för att vara på nivå G2F. Förslag är att formulera om
målformuleringarna så att de bättre stämmer med kursens nivå. Synpunkten skickas vidare till Leif
Markusson
Följande kursplaner är inte godkända via granskningsrådet men tas upp på Utbildningsrådet
på grund av tidsbristen. Utbildningsrådet bör ta ställning till hur de ska behandlas vidare.
4TR500 Tourism Studies and Tourism Theory, 7,5 högskolepoäng
4TR505 Tourism and Sustainability in the Anthropocene, 15 högskolepoäng
4TR510 Individual Project in Tourism Studies, 7,5 högskolepoäng
Kommentarerna diskuteras i Utbildningsrådet. Kommande workshop kring fakultetens
kursplaner får vara vägledande för vilket beslut och hur vi kan arbeta vidare med just de
här kurserna. Utbildningsrådet enas om att Anna Alexandersson tar kontakt med
kursansvarig och frågar om det finns en eller några huvudböcker som kan skrivas in i
kursplanerna där ingen litteratur har nämnts. Detta för att studenterna ska få en vägledning
om vilken sorts litteratur som krävs för att klara kursen samt att studenten ska ha en rimlig
chans att hinna köpa böcker innan kursen är slut. Kursansvarig kan skriva att kursens
litteraturlista även kommer att kompletteras med vetenskapliga artiklar, kompendium och
övrigt material som sedan kan beskrivas i kursbeskrivningar.
Anna ska också be kursansvarig att förtydliga examinationsformerna så att studenten kan få
en vägledning i hur stor andel av examinationen som utgörs av skriftlig respektive muntlig
examination, och eller av annan typ av examination. I detta läge då vi vet antal studenter
som sökt kursen bör det gå att utifrån antalet deltagare besluta om vilken typ av
examinationsform som kommer att användas.
4 (4)
Bilaga 2
Bilaga 3
Minnesanteckningar Kvalitetsrådet
2015-06-10
Åsa Wågman
Kvalitetsrådets sammanträde 10 juni 2015
Datum:
Tid:
Plats
Närvarande:
Ledamöter:
Onsdag 10 juni 2015
09.30 – 12.30
UB3018, Växjö
Vid eventuell föredragning via Kalmar fanns möjlighet att delta via
Holken, Falken
Bo Bergbäck, prorektor, ordförande
Lena Fritzén, prorektor
Niklas Ammert, Fakulteten för konst och humaniora
Sebastian Hellvin, Linnéstudenterna
Patrik Henriksson, Linnéstudenterna
Brita Johansson–Cederblad, Nämnden för lärarutbildning
Ann-Charlotte Larsson, Fakulteten för teknik
Emma Nilsson, Linnéstudenterna
Ingrid Runesson, Fakulteten för hälso- och livsvetenskap
Ninni Wahlström, Fakulteten för samhällsvetenskap
Övriga:
Marie Brorson, Studerandeavdelningen (endast närvarande under §24a)
Magnus Eriksson, Universitetsledningens kansli (frånvarande under §27)
Peter Knutsson, Universitetsledningens kansli
Linda Ingeman, Kommunikationsavdelningen (endast närvarande under §23)
Thorbjörn Nilsson, Universitetsledningens kansli
Anna Nyqvist, Kommunikationsavdelningen
Annika Rosengren, Kansliet för lärarutbildning
Tony Wågman, Universitetsledningens kansli
Åsa Wågman, Universitetsledningens kansli
Frånvarande
Petter Boye, Ekonomihögskolan
Ärende nummer
21
Ärendemening och föredragande
Fastställande av dagordning
Dagordningen fastställdes och inga övriga frågor anmäldes.
Uppföljning av minnesanteckningar
Föregående mötes minnesanteckningar lades till handlingarna utan
vidare kommentarer.
ISB, International student barometer
Föredragande: Linda Ingeman
Föredragande presenterade Lnu:s resultat av ISB (en internationell
studentbarometer) och relaterade detta till kvalitetsrådets arbete och
kvalitetssäkringssystemet.
IBS är en benchmark utifrån vissa parametrar. Undersökningen
pågick i 6 veckor under ht 2014 och deltog gjorde 160 000 studenter,
i studier eller med avslutade studier vid tillfället. Lnu:s svarsfrekvens
22
23
1 (6)
var 22 procent. Det var första gången för Lnu och intresse fanns att se
vilka förväntningar de internationella studenterna (utbytes, betalande
och icke betalande freemovers) har. Lnu är ett av få lärosäten som
erbjuder Bachelorprogram till internationella studenter. Betyget för
Lnu var i topp för lokaler, kringarrangemang (Linnéstudenterna
särskilt bra) och engelskanivå hos lärare. Mindre bra för brist på
boende, bedömning av studentprestationer och betygssättning samt
brist på karriärvägledning. Bedömning av studentprestationer och
betygssättning är lite annorlunda i det svenska studiesystemet jämfört
med en del andra länder vilket kan vara en delorsak till kritiken.
Utmaning är olika för olika studenter beroende på vilket land man
kommer ifrån.
Utifrån IBS resultat kan följande kvalitetshöjande åtgärder tänkas:
• Förtydligande av hur bedömningarna görs och vad betygen
står för i A-F-skalan
• Introduktionsveckorna – tydligare information kan ges
• Utökad tid för programansvariga för internationella program
• Internationell koordinator som bistår programansvarig för
internationella program
• Academic writing – höja förmågan att tala och skriva
engelska och få en mer homogen grupp.
Presentation kommer att finnas på medarbetaren i gruppen
Kvalitetsrådet.
Kvalitetsrådet ger universitetsledningens kansli tillsammans med
kommunikationsavdelningen i uppdrag att, till sammanträdet den 24
september, se över hur ovanstående kvalitetsförbättringar kan
komma in i ett systematiskt kvalitetsarbete.
24
a
Informationspunkter
Kunskaper i engelska – internationella studenter
Föredragande: Marie Brorson/Thorbjörn Nilsson
Föredragande har tillsammans med en grupp med lärare,
representerande varje fakultet, samtalat kring problematiken. Det
framkom ett behov av ändrade antagningskrav med avseende på
bedömning av språktestet samt engelska B och där har
studerandeavdelningen gjort åtgärder. Det framkom vidare att den
undervisande personalen vill ha mer timmar med sin studentgrupp då
de anser att det ger bättre resultat än om studenterna får hjälp via
annan verksamhet. Här kan fakulteterna göra en egen insats inom
kurs och program. På Lnu är det mest programansvarig som får agera
som studievägledare/koordinator för internationella studenter. På
andra lärosäten har man speciella tjänster för detta. Tydliggörande av
vilka personer studenterna kan förvänta sig att få träffa och i vilken
omfattning samt vad de har för funktion behövs. Ett förslag till mer
resurser för dessa studenter är att studieavgifterna riktas via
fördelningsnycklar och följer studenten hela vägen.
2 (6)
Kvalitetsrådet enas om att varje fakultet själva tar fram vilka behov
som finns och funderar på vilken åtgärd som kan vara lämplig på
fakulteten. Efter detta återkommer kvalitetsrådet till frågan på mötet
22 oktober för att se vilket eventuellt behov av samordning i stöd och
resurser som kan behövas.
b
Promemoria – Kvalitetssäkring av högre utbildning
Föredragande: Magnus Eriksson
Universitet har formulerat och lämnat in yttrande på remiss från UKÄ
om kvalitetssäkringssystem.
c
Kursrelaterad resursanvändning
Föredragande: Magnus Eriksson/Åsa Wågman
En kort avstämning om faser i projektet gjordes. Fråga om ersättning
för den tid som lärarna, på de olika kurserna, lägger ned för att
redovisa tidsåtgången för de olika momenten i kurserna lyftes.
Kvalitetsrådet beslutade att:
den tid som åtgår för en lärare att delta i projektet Kursrelaterad
resursanvändning anses ingå i den normala arbetstiden.
d
Doktorandbarometer
Föredragande: Tony Wågman
En Doktorandbarometer ska påbörjas vid ingången av höstterminen
med enkätkonstruktion och tillsättande av referensgrupp. Tidplanen
är att enkäten ska ut i november, vara klar i december och resultat ska
kunna presenteras i januari.
Kvalitetsrådet föreslår att expertgruppen för forskarutbildning blir
en remissinstans till referensgruppen samt att två av de som ingår i
expertgruppen blir referenspersoner i referensgruppen. Vidare
föreslår kvalitetsrådet att FHL:s erfarenheter av
doktorandalumnundersökning tas tillvara av referensgruppen.
e
Hur hanterar fakulteterna undervisning på engelska?
Föredragande: Peter Knutsson
Lokala regler för kurs- och utbildningsplan har reviderats och i
utbildningsplanen ska det nu anges om kurs eller delkurs ges på
engelska, en skyldighet enligt svenska språklagen. I fristående kurser
och kurser som samläses med internationella studenter det är inget
problem. I utbildningsplanen måste det framgå att det är tänkt att
undervisning ska ske på engelska.
Kvalitetsrådet anser att det är upp till varje fakultet att tänka till
kring skrivningarna men att en gemensam instruktion i bilaga 2 kan
göras i lokala regler för kurs- och utbildningsplaner. Förslag på
3 (6)
skrivning ska tas fram av UK till sammanträdet 24 september.
f
Hur arbetar fakulteterna med A-F skalan med tanke på
lärarutbildningsstudenter?
Föredragande: Peter Knutsson
Samläsning sker i kurser som även ges till internationella studenter.
Vid samläsning med lärarstudenter måste varje fakultet bestämma om
de ska ge betyg i två olika skalor. Lärarstudenter skulle kunna
fortsätta i sin betygsskala och inte i A-F skala.
25
Linnéstudenterna
Föredragande: Linnéstudenterna
Linnéstudenterna har upplevt ett kraftigt ökande antal studentärenden
under året och det är främst ärenden där studenterna beskriver reella
problem i utbildningen. Det är student- och/eller doktorandombud
som tar emot de flesta av dessa ärenden. Linnéstudenterna föreslår att
bägge eller en av funktionerna kommer till kvalitetsrådets
sammanträde den 24 september och berättar om studenternas
upplevda problem.
Kvalitetsrådet fann detta vara ett bra förslag och bjuder in
doktorand-och studerandeombud till mötet den 24 september så att
de kan dela med sig av sina erfarenheter.
Information: Linnéstudenternas ordförande kommer att kalla till ett
möte senare i höst där frågan om studenternas representation i olika
organ kommer att tas upp.
26
Gemensamma kursvärderingar
Föredragande: Peter Knutsson/Magnus Eriksson
Kvalitetsrådet har vid tidigare möte gett UK i uppdrag att se över
behovet av att utforma gemensamma rutiner, men vid uppföljning
visade det sig att fakulteterna har rutiner.
Som ett första steg för att kvalitetssäkra arbetet med kursvärderingar
föreslås Kvalitetsrådet besluta följande arbetsgång:
1. Vid Kvalitetsrådets sammanträde 150924 redogör respektive
fakultet hur de avser att säkerställa att den praktiska hanteringen
av kursvärderingar genomförs utifrån de skriftliga
kursvärderingsrutiner som beslutats.
2. Vid Kvalitetsrådets sammanträde 151217 redogör varje fakultet för
utfallet av punkt 1. Redogörelsen ska visa:
a) hur stor andel av genomförda kurser som genomfört
kursvärderingar (gäller kurser som påbörjas höstterminen 2015 och
tenterats senast 151115)
b) hur implementering och arbetsgång/process fungerat. Gärna
med exempel på vad som fungerat bra samt vilka delar som är i
behov av förbättring.
4 (6)
Kvalitetsrådet beslutar att bifalla i enlighet med förslaget.
27
Var studenter vänder sig då kvalitetsbrister uppstår
Föredragande: Thorbjörn Nilsson/Peter Knutsson
Ärendet ajournerat vid sammanträde 150414
En grupp, med studeranderepresentation, har tagit fram ett förslag där
man är enig i att lösningen är att studenter ska kunna vända sig så
nära som möjligt där problemet uppstår på den egna fakulteten.
Målsättningen är en universitetsgemensam och kortfattad beskrivning
över ”processvägen”. Ett utkast till förslag har gått med ut i
handlingarna och detta kommer att revideras efter ledamöternas
synpunkter. Dokumentet kommer att skickas på remiss och
kvalitetsrådets ledamöter blir mottagare. Ärendet återkommer vid
mötet den 22 oktober.
28
Linnébarometern
Föredragande: Tony Wågman
Föredragande redovisade datainsamling och resultatet av denna:
2014 var svarsfrekvensen 54 procent och 2015 blev den 58 procent.
Vissa fakulteter har lyckats mycket bra i år och en inventering av hur
de arbetat med att få svarsfrekvensen högre vore intressant för att
samla goda exempel till 2016. Linnébarometern har fått ökad
efterfrågan och ett ökat intresse. Nästa år är målsättningen att det ska
kunna ske påminnelser, inte bara via sms utan ska vara kopplade till
studentwebben och en app.
Universitetsrapporten kommer i augusti och fakultetsrapporterna i
september.
29
a
Linnéuniversitetets kvalitetssäkringssystem
Förslag till nytt kvalitetssäkringssystem
Föredragande: Thorbjörn Nilsson
Ett nytt kvalitetssäkringssystem behöver innehålla två komponenter:
kontroll och utveckling. Kontroll av utbildningarna enligt något som
liknar UKÄ:s modell kommer att behövas, med rätt kompetens som
granskar och bedömer. Men i ett nytt kvalitetssäkringssystem behövs
även instrument för utveckling och den ska ske på fakultetsnivå med
hjälp och stöd av centrala funktioner.
Ett nytt kvalitetssäkringssystem ska bygga kring etablerade strukturer
som redan finns och som arbetats fram av kvalitetsrådet och
fakulteterna. Kvalitetsrådet samordnar och fakulteterna har ansvar att
delta aktivt med utvecklingen.
b
Samarbete i fyrklövern
Föredragande: Lena Fritzén
Fyrklöversamarbetet har blivit treklöversamarbete då Örebro valt att
ställa sig utanför ett samarbete i kvalitetssammanhang.
Ini det system som beskrivs ovan behövs kopplas 6-års cykler för
utvärdering likt det som UK-ämbetet gjort hittills. Det som treklövern
5 (6)
kan samarbeta om i en gemensam utvärderingsstruktur är:
• Likartade och stora professionsutbildningar
• Samtliga lärandemål – större paket
• Stärka samarbete mellan kollegiala miljöer
• Stärka lärande och kollegialitet
• Resurseffektivt
• Motsvara statens krav
Utvärderingsobjektet blir utbildningsområden med kluster av
utbildningar. Utvärderare kan vara deltagare från treklövern,
studenter, andra experter osv.
Organisation och genomförande tänker man sig att ett lärosäte får
ansvaret att koordinera och se till att det finns rätt expertis,
administration och hållbara mötessätt. Var och en betalar för sig och
sedan betalar det koordinerande för utomstående experter.
Rektorerna för respektive lärosäte i “treklövern” samt ledamöter från
lärosätenas motsvarande kvalitetsråd ska samlas till ett arbets-/och
diskussionsmöte den 4 september i Stockholm.
Kvalitetsrådets ledamöter uppmanas att boka in detta datum, 4
september i Stockholm. Ledamöterna har möjlighet att diskutera
frågan på ledningsgruppens möte den 25 augusti.
c
Kvalitetskonferens
Föredragande: Thorbjörn Nilsson
För att få bredd och gemensamt intresse för ett nytt
kvalitetssäkringssystem föreslås en Kvalitetskonferens på Lnu den 5
november 2015. Ledamöter i kvalitetsrådet, ledningspersoner samt
intresserade lärare ska bjudas in att delta. Program redovisas senare i
höst.
Kvalitetsrådet beslutar att det ska genomföras en kvalitetskonferens
den 5 november och UK får uppdraget att organisera.
30
31
Höstens sammanträdestider
Föredragande: Åsa Wågman
Tider för höstens möten föreslås till 24 september, 22 oktober och 17
december. Tider samt lokaler finns på medarbetaren.
Kvalitetsrådet beslutar att fastställa föreslagna sammanträdestider
för hösten 2015.
Övriga frågor
Inga övriga frågor anmälda.
6 (6)
Bilaga 4
Förslag programantagning grundläggande nivå 2015/2016
Planeringstal ht 2015 FÖRSLAG
Antal platser
HT 15
Prog. kod Programbenämning
Önskat antal Antal platser
HT 14
startande
HT15
Önskat antal
startande
HT14
Registrerade Registrerade
HT14
HT13
Föreslagen
(140902)
(uppropssiffra)
förändring
jfr 2014
Klassiska ekonomprogram (ca 34 %)
180
210
180
220
225
244
EACEK Civilekonomprogrammet
130
150
130
150
147
202
EGEKO Ekonomprogrammet, inr redovisning/ ek.styrning
25
30
25
35
44
42
25
30
25
35
34
0
Specialprogram inom företagsekonomi (ca 12 %)
65
80
65
85
86
89
EGEBD Enterprising & Business Development
35
40
35
40
40
45
EGHRM organisationsutveckling
30
40
30
45
46
44
Specialprogram marknadsföring (ca 22 %)
120
145
120
145
153
158
EGPIA Internationella affärer
30
40
30
40
41
43
EGISM International Sales and Marketing (ordinarie) eng
15
20
15
20
37
40
EGISM International Sales and Marketing (freemov) eng
15
15
15
15
se ovan
se ovan
EGMFP Marknadsförings progr (ordinarie)
eng
30
35
30
35
75
75
EGMFP Marknadsförings progr (freemov)
eng
30
35
30
35
se ovan
se ovan
Betalstud
Branschkopplade ekonomprogram (ca 32 %)
166
201
171
201
229
178
oförändr
EGIBU Inrednings- och butikskommunikation
26
26
26
26
26
25
Ev nollintag ht 15
EGDSM Detaljhandel och Service Management
30
40
30
40
56
36
EGMUM Music & Event Management
35
45
35
45
54
34
EGTUR Turismprogrammet
50
60
50
60
63
59
25
30
30
30
30
24
531
636
536
651
693
669
EGEMF Ekonomprogrammet, inr marknadsföring
Human Resource Management - personalledning och
EGTEK
Turismekonomprogrammet vt-intag tom vt 14
Summa
*
-10
-5
oförändr
Betalstud
Höstintag ht 15?
Antalet ht 14 kommer sannolikt att minska. Ca 40 betalande ingår
Nytt programförslag som ev startar HT15
EGNEK
Nationalekonomprogrammet
35
45
566
681
0
Höstintag ht 15?
Studentgrupp
Antal platser
HT15
Förslag programantagning avancerad nivå 2015/2016
Business Process and Supply Chain Management,
magisterprogram
Business Process and Supply Chain Management,
EABP1 magisterprogram Business Process and Supply Chain Management,
EABP1 magisterprogram EABP1 Antal platser
HT14
(optimistiskt)
60 hp
Freemover
10
10
60 hp
Utbytes
5
5
60 hp
Svensk
20
20
Totalt
35
35
EABP2 Business Process and Supply Chain Management,
masterprogram
120 hp
Freemover
10
10
EABP2 Business Process and Supply Chain Management,
masterprogram 120 hp
Svensk
10
10
Totalt
20
20
60 hp
Svensk
5
5
5
5
60 hp
60 hp
60 hp
Totalt
Freemover
Svensk
Utbytes
EAMF2 Marknadsföring, masterprogram
120 hp
Totalt
Freemover
7
20
3
30
12
7
20
3
30
12
EAMF2 Marknadsföring, masterprogram
120 hp
Svensk
13
13
Totalt
25
25
EACG1 Corporate Governance - Accounting and Finance,
magisterprogram
EAMF1 Marknadsföring, magisterprogram
EAMF1 Marknadsföring, magisterprogram EAMF1 Marknadsföring, magisterprogram EAEP1 Entreprenörskapsprogrammet
60 hp
Freemover
8
8
EAEP1 Entreprenörskapsprogrammet
60 hp
Utbytes
8
8
60 hp
Svensk
14
14
30 (25)
30 (25)
Totalt
120 hp
Freemover
5
5
120 hp
Svensk
5
5
10 (15)
10 (15)
4
4
6
6
Totalt
10
10
60 hp
Freemover
10
10
60 hp
60 hp
Utbytes
Svensk
Totalt
5
10
25
5
10
25
60 hp
Freemover
5
5
60 hp
Utbytes
Svensk
18
18
12
12
Totalt
Svensk
35
35
20
20
20
20
Totalt
Innovation genom ekonomi, teknik och design –
inriktning företagsekonomi, masterprogram
Innovation genom ekonomi, teknik och design –
EAIN2
inriktning företagsekonomi, masterprogram
EAIN2
EAIS1 International Business Strategy, magisterprogram
EALM1
Leadership and Management in International
Context, magisterprogram
120 hp
120 hp
60 hp
EACM1 Ledarskap - innovativt, kreativt och entreprenöriellt,
60 hp
magisterprogram (LIKE)
Freemover
Svensk
Totalt
SUMMA
245
Bilaga 4 fort
Ska uppdateras
Registrerade Registrerade
HT14
HT13
(140902)
8
28
4
21
4
5
16
35
5
16
6
0
1
0
1
0
4
17
17
32
3
5
69
159
Nya programförslag som ev startar HT15
NYTT
NYTT
Turismvetenskap - inriktning hållbarhet, magisterprogram 60 hp
Turismvetenskap - inriktning hållbarhet, masterprogram
120 hp
Svensk
5
Utbytes
5
Freemover
5
totalt
Svensk
15
Utbytes
3
Freemover
3
totalt
9
3
+24 (2015) +24 (2015)
Bilaga 5
LUSA Nyhetsbrev v23
Linnaeus University Summer Academy 2015
Sommaren har med sin månad juni precis börjat och finplaneringen inför årets Summer Academy
intensifieras. Isabelle Bordier och Jonna Brehmer som ska jobba med mig i sommar, börjar på måndag och
vi flyttar ner vår verksamhet till LUSA Staff Room (A137 på Kocken) den 30 juni. För den 6 juli slår vi upp
portarna för årets upplaga av Linnaeus University Summer Academy och måndag den 13 juli kl. 09.00 har
vi upprop och kursstart för 12 Summer Academy-kurser!
Siffror
Bifogat finns dagens antagningsstatistik. Den är ständigt föränderlig och hur många som faktiskt dyker
upp vet vi inte förrän dagen D den 13 juli. För att kunna få en lite bättre uppfattning om hur många av de
svenska studenterna som kommer (de behöver ju inte tacka ja eller nej till kurs), kommer vi ringa dem alla
inom 14 dagar. Resultatet av detta meddelas respektive fakultet som underlag för att eventuellt ta in
reserver.
Vi kan visa fantastiska siffror! Ca 1600 har sökt till de 12 kurserna och av dessa har vi drygt 600 antagna i
dagsläget. Vi har studenter från alla tre studentkategorierna (betalande, utbytesstudenter och svenska) i
över hälften av kurserna. Andelen utbytesstudenter har ökat stort från förra året. Vi har antagna
betalande studenter i alla kurserna och betalstudenter utgör 40 procent av de internationella
studenterna. Vi har antagna studenter från ca 40 nationer. Vilken interkulturell akademi det kommer bli!
Vi planerar för att det slutgiltigt kommer dyka upp ca 220 studenter och det är dubbelt så många som
förra året. Vi har ju också dubbelt så många kurser. Dessutom representerar kurserna alla våra fem
fakulteter på Linnéuniversitetet. Och vi har dubbelt så många tjänstgörande lärare och gästlärare – över
40 st! I år har vi även äran att ha flera internationella gästlärare på några av våra kurser, jättekul! LUSA
Staff Room kommer vara ett härligt interdisciplinärt och interkulturellt personalrum.
Lokaler
Liksom förra året kommer vi inhysa vår Summer Academy i Sjöfartshögskolans lokaler samt några
utrymmen på Fakulteten för Hälso- och Livsvetenskap. I år räcker det inte med bottenvåningen på Sjö
utan vi kommer också att ta hela våningen 2 i besittning. Därutöver har vi Glass Design-kursen i Pukeberg
och Outdoor-kursen har en del schemalagt i fält. Universitetsbiblioteket är öppet eftermiddagar och
Summer Academystudenterna har även tillgång till datorer på Ekonomihögskolan.
Schema och Interdisciplinary Sessions
Grundfilosofin för vår Summer Academy är ju: Fulltidsstudier under en samlad period på en samlad plats.
Det ser vi som själva förutsättningen för att skapa en interkulturell akademi och ett interkulturellt
klassrum. De 12 kursschemana ligger i stort parallellt med varandra med huvudsaklig föreläsningstid
måndagar, tisdagar och torsdagar med vissa variationer utifrån kursens storlek och egenskaper
1
naturligtvis. Under onsdagar har vi gemensam föreläsning för samtliga Summer Academy studenter på
våra s.k. Interdisciplinary Sessions. I år har vi på programmet:
- Political Outlook – Are China taking over; Lars Danielsson, ambassadör Sydkorea - snart Berlin
- Doing Business the IKEA way – flera IKEA-ledare från huvudkontoret
- A Sustainable Future – Björn Stigsson, bl.a. fd ordförande i WBCSD
Start och slut Summer Academy 2015
Vi startar upp med flera orienteringsdagar för våra utländska studenter. Här kommer vi har stor hjälp av
våra LUSA-buddies. 10 juli har vi vår stora Welcome- and Orientation Programme där samtliga studenter
kommer inbjudas till. På lördagen erbjuder vi en stadsvandring i Kalmar.
Vår avslutning sker den 13 augusti – Summer Academy Ceremony. Musik och tal och härligt avslut.
Uppstartsmöte med kursansvariga skedde i april och en avslutningsträff kommer hållas i direkt anslutning
till Summer Academy´s avslut.
Sociala aktiviteter
Även i år erbjuder vi program för helgexkursioner till Öland, Glasriket, Råshult/Älmhult och Stockholm för
våra Summer Academy-studenter. Till självkostnadspris kan de delta i dessa resor som LUSA-staben
arrangerar. Även några arrangerade kvällsevenemang kommer erbjudas. Men studenterna kommer
naturligtvis själva delta i det de önskar och kan av allt som erbjuds i Kalmar, i år vald som Årets
Sommarstad i Sverige.
Kick Off LUSA-stab
2 juli kommer vi ha Kick Off för årets LUSA-stab. Det är dels några Lnu-kollegor inom administration och
teknik som på olika sätt kommer medverka mer aktivt under själva Summer Academy-perioden och dels
de ca 10-15 LUSA-buddies som vi håller på att rekrytera.
Bostäder
Betalande studenter och utbytesstudenter har s.k. LUSA bostadsgaranti, dvs. vi ombesörjer logi för dessa
men de betalar naturligtvis själva. Här ställer Kalmarhem upp på ett fantastiskt sätt och erbjuder 80 st
studentrum runt om i staden. Därtill har vi FOJO Internat med ca 30 rum där vi inhyser internationella
studenter och lärare.
Därutöver annonserar vi på många olika sätt, både internt och externt, efter rum och lägenheter till övriga
Summer Academy-studenter (europeiska och svenska studenter). Främst rekommenderar vi
Linnéstudenternas bostadsportal (som nu även är översatt till engelska) samt olika bostadsfacebookgrupper och andra boenden i Kalmar. Här finns mer att göra men vi har nått oändligt mycket längre i år än
förra året.
Snart Summer Academy 2016
Innan vi ens startat 2015:s version, måste vi börja tänka på kursutbudet inför 2016. I dagarna kommer
fakulteterna få information och förfrågan om medverkan i Summer Academy 2016. 1 september redan
måste vi veta vilka kurser som kan tänkas ingå i kursportföljen nästa sommar.
Men..
Nu laddar vi Summer Academy 2015!
Har du vägarna förbi Sjö under Summer Academy-perioden, varmt välkommen att titta in! Och extra stort
är det måndagen den 13 juli – då är vår Summer Academy som bäst !
Vänligen
Anneli
Anneli Andersson
Projektledare
Linnaeus University Summer Academy
2
Bessajdaksjb
Bilaga 6
Beslut Fakultetsstyrelsen 2015-01-28
Dnr: 2014/368-1.1
Ekonomihögskolans verksamhetsplan 2015
Ekonomihögskolans verksamhetsplan för 2015 är skriven utifrån den fleråriga
Ekonomihögskolan 2020 med arbetsnamnet strategidokumentet, som formuleras
parallellt med verksamhetsplanen, samt utifrån det uppdrag fakulteten fått från
universitetsstyrelsen genom Verksamhetens inriktning och ekonomiska
förutsättningar 2015. Verksamhetsplanen är fastställd i Fakultetsstyrelsen i januari
2015.
Verksamhetsplanen ska användas som handlingsplan inom fakulteten, institutioner
och ämnen samt inom kansliet. I version handlingsplan kommer dokumentet att
kompletteras med utförare. Verksamhetsplanen följs upp vid institutionsdialoger, i
ledningsgrupp och fakultetsstyrelse.
Övergripande
Ekonomihögskolan kommer under 2015 att utreda förutsättningarna för en framtida
ackreditering, och i så fall vilken. Kraven för sådan ackreditering är höga och
påverkar innehållet i denna verksamhetsplan, oavsett om fakulteten kommer att
ansöka eller inte.
Fakulteten kommer under 2015 att främja ett mer kollektivt arbetssätt i såväl
utbildning som forskning. Fakulteten kommer att konsolidera två befintliga och
inleda arbetet med att skapa nya kunskapsplattformar för utbildning och forskning.
Under 2015 kommer det så kallade strategidokumentet enligt ovan att utgöra grund
för formuleringen av konkreta fleråriga mål.
Fakulteten kommer under året påbörja planeringen för nya lokaler vid
Universitetskajen i Kalmar.
Kompetensförsörjning
Universitetets uppdrag till fakulteten 2015
• beskriva arbetet med strategiska kompetensförsörjningsplaner
• presentera en sammanfattning av kompetensförsörjningsplanen
• visa hur andelen disputerade ska öka
• visa hur den internationella rekryteringen ska öka
• redovisa arbetet med att behålla och kompetensutveckla befintlig personal
• visa hur andelen kvinnliga professorer ska öka
1 (10)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Målsättningar 2015slutföra det under 2014 inledda arbetet med
kompetensförsörjningsplaner för institutionerna med fokus på utvecklingen
av kunskapsplattformar
rekrytera fler lärare och forskare för att utveckla kompetens, ersätta
pensionsavgångar och minska övertid
inbjuda gästprofessorer i underrepresenterarat kön i nationalekonomi
alla anställningar ska annonseras internationellt och internationella nätverk
och kontakter ska utnyttjas systematiskt
öka andelen disputerade lärare inom de områden där andelen är låg
inventera intresset för forskarutbildning bland adjunkter
inventera behovet av pedagogisk utbildning inom fakulteten
utse ett antal medarbetare till docenter
minst åtta lärare ska delta i Gula tråden
öka antalet anställda med utländsk bakgrund eller internationell erfarenhet
varje medarbetare skall ha en kompetensutvecklingsplan utifrån sina
förutsättningar och verksamhetens behov
förutom rekrytering aktivt använda affiliering av medarbetare till
kunskapsplattformarna
Åtgärder
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
genomföra en docentakademi
definiera och implementera kunskapsplattformarna
öka externfinansieringen till utbildning och forskning för att möjliggöra
rekrytering
synliggöra Ekonomihögskolan som arbetsgivare internationellt genom t ex
konferenser och nätverk, samt fortsätta att använda internationella kanaler
genomföra en översyn vår attraktivitet som arbetsplats i jämförelse med
konkurrenter
ämnesgrupperna tar fram förslag på önskvärda internationella gästlärare som
kontaktas direkt
fortsatt aktivt arbete med att utveckla arbetsmiljön
öka användningen av engelska inom bl a informationsspridning,
stödfunktioner
uppmärksamma doktorander som närmar sig disputation
vidareutveckla rekryterings- och befordringsprocesserna
genomföra en översyn av hur kompetensutvecklingsmedel används
2 (10)
Utmanande utbildningar
Universitetets uppdrag till fakulteten 2015
• redovisa en plan för det systematiska arbetet med utbildningskvalitet
• visa hur antalet studenter på avancerad nivå ska öka
• presentera en prognos av det framtida söktrycket
• visa hur studenternas efterfrågan respektive arbetsmarknadens behov
påverkar utbildningsutbudet
• visa hur fakulteten bidrar till studenters inträde på arbetsmarknaden
• redovisa en plan för hur uppdragsutbildning ska utvecklas
Målsättningar 2015
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
flera kunskapsplattformar ska implementeras där likartade utbildningar på
grund- och avancerad nivå och tillhörande forskning grupperas för att öka
kvalitet, progression i utbildningarna samt samordning
kvalitets- och utvecklingsarbete ska genomföras i enlighet med fakultetens
kvalitetsplan
pedagogisk utveckling ska lyftas med hjälp av de pedagogiska samordnarna
hitta former för omvärldens medverkan i utvecklingen av
utbildningsprogrammen
resultaten i Linnébarometern 2015 ska förbättras i jämförelse med 2014
insatser/aktiviteter för att ökad koppling till arbetsmarknaden ska kunna
erbjudas i samtliga program
utbudet av distanskurser ska utökas när ekonomiska förutsättningar finns
antal kurser som ges på engelska (som erbjuds även internationella
studenter) ska utökas
fakultetens medverkan i sommaruniversitetet ska öka
det totala antalet platser respektive antalet studenter ska öka på den
avancerade nivån
söktrycket till den avancerade nivån ska öka
antal kurser och antal studenter inom uppdragsutbildning ska öka, bl a
genom att sälja platser på minst tre redan existerande kurser
studiemiljön respektive genomströmningen ska förbättras i utbildningen på
forskarnivå i företagsekonomi
antalet doktorsexamina skall öka jämfört med 2014
utbildningen på forskarnivå ska analyseras och utvecklas inför den
kommande nationella utvärderingen
Åtgärder
•
•
•
magister och masterprogram i Turismvetenskap inriktning hållbarhet, samt
kandidatprogram i nationalekonomi ska startas ht 15
fler och riktade marknadsföringsinsatser för den avancerade nivån
resultaten av alumnuppföljning ska analyseras mera och vara grund för
utveckling av programmen
3 (10)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
alumnverksamheten inom Ekonomihögskolan ska ses över och därefter
utvecklas verksamheten utifrån goda exempel.
Linnébarometerns resultat ska analyseras och åtgärder genomföras
möjligheten att erbjuda samtliga program en kurs med praktikinslag eller
annan form av näringskopplad kurs ska utredas under 2015-2016 i samband
med programutvärderingarna
förnyat/förändrat Utbildningsråd ska tillsättas
skapa ekonomiskt utrymme inför 2016 för att öka platser på distanskurser
skapa en ansvarsfördelning på fakulteten för arbetet med uppdragsutbildning
genomföra en översyn av hur intäkter och kostnader fördelas per institution
genomföra en översyn av hur modellen med schablonersättning i
tjänstefördelningen används i förnyelsearbetete av forskarutbildningen ingår
att se över och skapa nya finansieringsmöjligheter
ta fram ny organisation och struktur för forskarutbildningen
Framstående forskning
Universitetets uppdrag till fakulteten 2015:
• redovisa hur forskningens externfinansiering ska öka
• redovisa hur vetenskaplig publicering ska öka
• redovisa strategier för arbetet i relation till Familjen Kamprads stiftelse
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
öka andelen externa medel till 45 procent
fördubblat antal ansökningar om externa medel ska registreras
fördubblat antal medarbetare ska medverka i ansökningar
varje institution ska under året upprätta mål för ansökningar till externa
finansiärer
fakulteten ska upprätta mål för att ansöka om medel från KK-stiftelsen
respektive Familjen Kamprads stiftelse,
minst 10 lärare per institution ska delta i workshops och möten för
externfinansiering och
alla ansökningar respektive manus ska granskas av kollegor
antalet publiceringar ska öka
samförfattande ska öka
varje institution ska upprätta mål för publiceringar
alla externa ansökningar ska vara diarieförda och all publikationer ska vara
registrerade i Diva
fakulteten skall vara värd för minst en internationell konferens/workshop
konsolidera forskningen inom kunskapsplattformar för att underlätta
samarbete
extern granskning av forskargrupperna ska inledas 2015
4 (10)
Åtgärder
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
samla större del av forskningen till kunskapsplattformar och öka deras
synlighet utåt och inåt
motivera seniora och yngre forskare att publicera och söka externa medel
tillsammans. Skapa incitament på grupp- och individnivå.
motivera forskargrupperna att söka samarbeten kring externa medel även
inom andra fakulteter
intensifiera information och stödåtgärder kring utlysningar från KK-stiftelsen,
Familjen Kamprads stiftelse, Horizon 2020 och strukturfonderna, VR,
Riksbankens Jubileumsfond, Handelsbankens forskningsstiftelser, Vinnova,
Forte, Crawfoordstiftelsen
forskarna ska uppmuntras att avseende Kampradstiftelsen se möjligheter inom
de projekt som stiftelsen stödjer och tänka i ett bredare perspektiv hur det kan
appliceras till det egna forskningsområdet. Här är möjligheten till samarbete
med andra fakulteter viktig.
genomföra riktade workshops för externfinansiering inför dessa utlysningar,
med fokus på idéer/synopsis, utkast, slutmanus och budget, språkgranskning
genomföra granskande seminarier inom forskargrupperna innan artikelmanus
skickas in, och avsätta medel för språkgranskning. Publiceringsstrategier med
hjälp av universitetsbiblioteket
ta fram publiceringsstrategier för alla kunskapsmiljöer/ämnen
rutinerna kring ansökningar och publicering ska förbättras för att underlätta
för forskarna, och för att säkerställa att alla prestationer registreras i
universitetets system. Stödet från Grants Office respektive
Universitetsbiblioteket ska användas mer. Forskningskommunikationen ska
följa pågående projekt så tidigt som möjligt. Alla positiva beslut ska firas!
rutinerna för uppföljning ska förbättras med tydligare återkoppling
Forskningsprojekten ska ges tydligare avslut och rapporta resultat. Även den
kompetensutvecklingstid som används till forskning ska följas upp avseende
resultat
strukturera om utbildningen på forskarnivå och styra finansieringen även
utifrån lärarrekryteringsbehoven
ansökningar som inte beviljas medel ska analyseras och återkopplas
systemet för fördelning av interna forskningsanslag som infördes 2014 ska
följas upp och förbättras
Samhällelig Drivkraft
Varje fakultet ska i verksamhetsplanen för 2015:
• redovisa en plan för arbetet med samhällelig drivkraft, inklusive hur medel
ska kunna erhållas strukturfonderna, Horisont 2020 och KK-stiftelsen.
Planen ska även innehålla åtgärder för ökad uppdragsutbildning. Den ska
vara möjlig att följa upp och visa hur avdelade resurser ska användas
5 (10)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
inrätta ett Advisory Board med representanter från samhälle och näringsliv
ökad uppdragsutbildning, varav en stor del som samläsning med ordinarie
utbildningar
ökade inslag av arbetslivskoppling i utbildningarna
genomföra ledarskapsdagar för studenterna
resultaten av nästa Linnébarometer ska visa att studenterna är er nöjda med
utbildningarnas arbetsmarknadsanknytning än 2014
vidareutveckla det alumninätverk som startats 2014
bjuda in studenter, medarbetare, alumner och omvärlden till seminarier
kring forskargrupperna som en jubileumsaktivitet
utveckla forskningssamverkan med samhället
genomföra en inre organisation för samverkansarbetet utifrån förslag från
fakultetens samverkansgrupp
initiera en centrumbildning kring innovativt ledarskap i Småland
utveckla samverkan inom The Bridge och med systerfakulteteter
Åtgärder
• ta tillvara och genomföra åtgärder i linje med förslag från den interna
samverkansgruppen
• initiera en intern diskussion kring innebörden av samverkan i utbildning
respektive forskning
• föra en dialog med omgivande samhälle kring aktörernas förväntningar på
Ekonomihögskolan
• synliggöra medarbetares framgångar och planer internt och externt
• öka den populärvetenskapliga forskningskommunikationen
Globala värden
Internationalisering
Universitets uppdrag till fakulteten 2015:
• redovisa en plan för internationaliseringsarbetet
• redovisa hur antalet ut- och inresande studenter ska öka
• redovisa hur det internationella lärarutbytet ska öka
6 (10)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
öka studentmobiliteten gällande internationell aktivitet
visa ännu bättre resultat gällande internationalisering i Linnébarometern
inventera den för oss tillgängliga partnerportföljen och hitta sätt att fördjupa
samarbetet kring befintliga avtal
ett högre söktryck gällande kategorin betalstudenter samt fler antagna inom
densamma
kvalitetssäkra rekryteringen av internationella studenter oavsett kategori
kvalitet och studiemiljö i utbildning som ges i multikulturella klassrum ska
förbättras
alla program ska ha någon form av internationella inslag eller perspektiv
en större del av utbildningsutbudet skall ges på engelska
öka medverkan i Sommaruniversitetet
varje institution ska delta i lärarutbyte
varje institution ska söka medel för internationell rekrytering (ex Marie
Curie)
öka personalens internationella mobilitet
öka användning av engelska i verksamheten
se över fakultetens möjligheter till och argument för/emot ackreditering i
förhållande till internationell standard
Åtgärder
•
•
•
•
•
fortsätta arbetet med att konsolidera fakultetens internationella kontakter och
samarbeten. Ekonomihögskolans institutioner har inför verksamhetsåret
identifierat vardera 1-2 projekt som utifrån en tydlig grund och målsättning
genomförs och senare redovisas och dokumenteras i relation till fakultetens
mål för internationaliseringen fram till 2017
inventera på vilka olika sätt våra studenter kan internationalisera sin
utbildning. Baserat på detta underlag skall informationsinsatser formas som
förtydligar hur studenterna går tillväga för att ha möjlighet att tillgodogöra
sig dessa.
för första gången erbjuda in- och utresande studenter möjligheten att
genomföra ett utbyte med en double degree som mål. Möjligheten har
funnits tidigare men då främst för inresande studenter.
utreda möjligheten att inrätta ett certifikat för studenter gällande
internationell erfarenhet i utbildningen. Målet är ett Certificate of
International Merits som kan bifogas till studentens examensbevis utvärdera
de inkomna förfrågningarna om 3+1/2+2 samarbeten i Kina och fatta beslut.
Vid bifall genomförs den första rekryteringsomgången under hösten 2015
se över strategin för internationell rekrytering (alla kategorier studenter) och
utvärdera hittills genomförda åtgärder
7 (10)
•
•
•
•
•
•
•
•
påbörja ett arbete med målsättning att kvalitetssäkra det mångkulturella
klassrummet utifrån faktorer som exempelvis språkkrav, struktur,
rekrytering, pedagogiskt upplägg respektive innehåll
inför terminsstarten 2015 ha kvalitetssäkrat introduktionen för alla studenter
som under läsåret 2015-16 studerar i ett internationellt klassrum
se över utbudet för internationella studenter, oavsett kategori, med målet att
o identifiera en struktur av kurser och program som kvalitativt stärker
vår internationalisering på hemmaplan
samt
o skapa mötesplatser och lärandemiljöer som uppmuntrar till
internationalisering för studenter bortom det egna campuset och
således kan bidra till ökad internationell mobilitet
inventera på vilka olika sätt våra anställda kan få relevant internationell
erfarenhet i sin yrkesroll
skapa en struktur för sitt arbete kring internationella lärarutbyten, såväl insom utresande.
i enlighet med universitetets målsättning kvalitetssäkra mottagandet av
internationella gästlärare och doktorander
se över användandet av engelska i verksamheten
genomföra en utredning gällande ackreditering i enlighet med
målsättningarna för året
Lika villkor
• redovisa planer för utbildningsinsatser inom lika villkorsområdet
• redovisa planer för att integrera lika villkor i all ordinarie verksamhet,
särskilt i berednings- och beslutsprocesser
• redovisa hur utbildning följs upp med avseende på:
- inslag av lika villkor, till exempel innehåll i utbildningen, pedagogik,
litteratur
- typ av information om diskriminering, trakasserier och kränkande
särbehandling som förmedlats till lärare och studenter
•
•
•
•
resultaten av Linnébarometern 2015 ska ha bättre resultat än 2014 vad avser
lika villkor
minst ett utvecklingsprojekt angående inslag av lika villkor i utbildningarna
ska genomföras
fakulteten ska utveckla kompetens och metoder för att hantera det
multikulturella klassrummet
synliggöra de olika ämnenas möjliga bidrag till området
8 (10)
Åtgärder
•
•
introduktionsprogrammet för studenterna ska ta upp frågor om Lika villkor
genomföra en utbildningsdag för all personal
Hållbar utveckling
• redovisa hur hållbarhetsmålen ska uppnås
•
•
•
•
•
•
öka personalens kunskap om hållbar utveckling
synliggöra de olika ämnenas möjliga bidrag till området
integrera hållbar utveckling i verksamhetsplanering och –uppföljning
påbörja utveckling av valbara fördjupningskurser och/eller temadagar för
studenter inom hållbar utveckling
skapa en mötesplats för studenter och medarbetare med syftet att främja det
tvärvetenskapliga arbetet med hållbar utveckling
resultaten av Linnébarometern 2015 ska ha bättre resultat än 2014 vad avser
hållbar utveckling
Åtgärder
-
föra ett bredare samtal kring begreppet hållbar utveckling och dess betydelse
för våra studenter, omgivande samhället, utbildning och forskning
genomföra kompetensutvecklingsinsatser för lärare och forskare med fokus
på respektive ämnesområdes betydelse för hållbar utveckling
verka för att kompetens om hållbar utveckling skall beaktas vid anställning
och befordran
påbörja en kartläggning av alla kurser och kursplanersinnehåll med
avseende på hållbar utveckling
identifiera var finns utvecklingspotential för att stärka
hållbarhetsperspektivet
främja och stödja forskningsinitiativ som beaktar hållbarhetsperspektiv
Verksamhetsstöd
Varje fakultet/NLU ska i verksamhetsplanen för 2015:
• redovisa hur kanslierna deltar i arbetet med att effektivisera och förbättra
hela verksamhetsstödet
9 (10)
• redovisa hur kansliet arbetar med effektivitet och kvalitet
Målsättningar och åtgärder 2015
Kansliets verksamhetsplan 2015 utarbetas utifrån fakultetens verksamhetsplan
10 (10)
Bilaga 6 fort
Dnr:
2014/427-1.1
Ekonomihögskolan
Plan för systematiskt kvalitetsarbete
vid Ekonomihögskolan
läsåren 2014/2015 – 2016/2017
Beslutat av
Fakultetsstyrelsen
Gäller från
Våren 2015
Beslutat av:
Beslutsdatum:
Dnr:
Innehåll
1 Inledning ___________________________________________________ 3
2 Matris över Ekonomihögskolans kvalitetsmål _______________________ 4
3 Planering för intern utvärdering av program och huvudområden vid
Ekonomihögskolan _____________________________________________ 6
2 (7)
Beslutat av:
Beslutsdatum:
Dnr:
1 Inledning
Rektor beslutade 2014-02-17 i rektorsbeslut nr 41 (Dnr: 2014/74-1.5) att uppdra
åt Linnéuniversitetets kvalitetsråd att genomföra projektet ”Utbildningskvalitet
under perioden 2014-2016”. Det huvudsakliga syftet är att systematiskt arbeta
med kvalitetsfrågor i enlighet med Universitetskanslersämbetets (UKÄ)
utvärderingsmodell. Alla program på Linnéuniversitetet ska genomgå intern
programutvärdering under perioden 2014-2016.
Kvalitetsrådet fattade hösten 2014 beslut om ”Plan för utvärdering av
utbildningsprogram/huvudområde” där aspekter, mål och
underlag för
bedömningen preciseras. De aspekter som uppmärksammas är:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Studenternas upplevelse av utbildningskvalitet
Studenternas användning av sin studietid
Vetenskaplig och konstnärlig forskning som bas i utbildning
Samhällskoppling i undervisningen
Entreprenöriellt förhållningssätt
Kvaliteten i examensarbete
Kursmål som relaterar till: kulturella olikheter, internationella
aspekter, genusaspekter, hållbar utveckling, bildnings i vid mening
Genomströmning
Verksamhetsstöd
I enlighet med Linnéuniversitetets kvalitetspolicy (Dnr: ST2013/417-1.1) har
Ekonomihögskolan byggt upp strukturer och modell för programutvärdering som
ska möjliggöra systematiska utvärderingar.
Ekonomihögskolan initierade våren 2014 ett pilotprojekt där utvärderingsmodellen
testades på Civilekonomprogrammet (vars utvärdering ställdes in 2014). I denna
modell beaktas flertalet av ovan redovisade aspekter. Övriga aspekter: de som
berör studenternas utvärdering (via kursvärderingar och Linnébarometern) och
verksamhetsstöd, beaktas i den samlade analysen av Civilekonomprogrammet.
Förhoppningsvis finns även uppgifter avseende alumners synpunkter tillgängliga
framöver, via det universitetsövergripande projektet.
Den testade utvärderingsmodellen kommer att vid behov revideras och därefter
genomföras för Ekonomihögskolans utbildningsprogram enligt redovisad plan
nedan.
Utvärderingen av forskarutbildningen initieras internt under hösten 2014 i samråd
med andra fakulteter och universitetskansli.
Utöver programutvärderingar finns dessutom andra delar som Utbildningsrådet vid
Ekonomihögskolan tidigare lyft fram som viktiga aspekter i fakultetens
kvalitetsarbete och som presenteras i matrisen nedan.
3 (7)
2 Matris över Ekonomihögskolans kvalitetsmål
Kvalitetsmålen i matrisen nedan har formulerats utifrån Linnéuniversitetets
kvalitetspolicy samt Rektors beslut om projektet utbildningskvalitet.
Första delen av matrisen är aspekter som Ekonomihögskolan arbetar med årligen för
att följa upp och systematiskt arbeta med kvaliteten i kurser och program. Här finns
utarbetade rutiner och målen är i enlighet med Rektors uppdrag.
Andra delen av matrisen visar långsiktiga mål där det idag inte finns rutiner som
säkerställer systematiskt kvalitetsarbete men målet är att detta ska vara utformat och
väl fungerande innan utgången av 2016.
Årlig uppföljning av:
Aspekt
Linnébarometern
(utöver analysen i samband
med programutvärdering)
Mål
Vad gör vi / vem ansvarar
Svarsfrekvensen ska vara minst 50%
Följa upp LinnéResultatuppföljning sker per program (om barometerns svarsfrekvens
möjligt) Studentrepresentanters tolkning samt resultat årligen.
ska uppmuntras via Utbildningsrådet.
/Utbildningsrådet
Kursvärderingar
Alla kurser ska införa de
universitetsgemensamma frågorna och
genomföra kursvärderingar efter varje
kurs.
Kursansvariga ansvarar.
Prefekter och
programansvariga följer upp
(med hjälp av
sammanställningar från
Fakultetsgemensamma rutiner ska införas.
kansliet)
Kursvärderingarnas resultat ska
återkopplas till studenterna.
/Utbildningsrådet är drivande
i frågan tillsammans med
Kansliet
4 (7)
Nya rutiner behöver arbetas upp så att systematiskt kvalitetsarbete
kan bedrivas inom följande områden/aspekter:
Aspekt
Mål
Vad gör vi / vem ansvarar
Genomströmning i
kurser och program
Den genomsnittliga genomströmningen
ska vara hög, kontinuerligt mätas och
ställas i relation till bibehållen kvalitet.
Kurser som avviker stort ska särskilt
analyseras.
Följa upp årligen,
institutionsvis/programvis (med hjälp av Diver)
(utöver analysen i samband
med programutvärdering)
Alumnverksamhet
Kursplaner för
forskarutbildningen
Programenkät på
Ekonomihögskolan
(komplement till
Linnébarometern)
Pedagogisk verksamhet
/ Utbildningsrådet initierar
till att underlagen tas fram
Utveckla bra system för återkoppling och
uppföljning av alumner. Alumners
erfarenheter ska tas tillvara i
verksamheten.
Alumners medverkan som gästföreläsare,
projektföretag och deltagande med case
ska uppmuntras.
Inventering av
förekommande nätverk
2014/2015 samt ge förslag
på framtida system.
Att även kursplaner för forskarutbildningen
ska finns tillgängliga i Kursinfo. Bör drivas
som ett centralt projekt. Upprätta rutin för
hur kurser inom forskarutbildningen
kvalitetsgranskas.
Projekt bör startas upp utse
sammankallande.
Utforma och införa rutiner för hur
programmen ska utvärderas av studenterna.
Årlig uppföljning årskursvis? Diskussion
via programråd. Utforma rutiner för
analysen.
Diskussion vad och hur:
programansvariga
2014/2015.
Skapa en organisation för utveckling av
pedagogisk verksamhet inom
institutionerna med hjälp av de
pedagogiska samordnarna.
/Marknadsföringsgruppen
/Forskningssekreteraren
tillsammans med
Forskningsråd. Med hjälp
av UR.
/Rådet för program på
grundutbildningen
Pedagogiska samordnare,
tillsammans med prefekt
/Pedagogiska
samordnare
Sätta upp mål att sträva mot.
Programråden
Skapa rutiner för att sammanställa, följa
upp samt vid behov genomföra
förändringar som framkommit genom
programråden.
Programansvariga
Dekan
Rådet för program på
grundutbildningsnivå.
5 (7)
3 Planering för intern utvärdering av program och
huvudområden vid Ekonomihögskolan
Den interna utvärderingen vid Ekonomihögskolan berör följande:
• 13 program på grundutbildningsnivå
• 13 program på avancerad nivå.
• Forskarutbildning i 3 ämnen; Företagsekonomi, Nationalekonomi samt
Statistik.
• Fem huvudområden; Företagsekonomi, Nationalekonomi, Rättsvetenskap,
Statistik och Turismvetenskap.
Huvudområdena ingår i flertalet fall vid utvärdering av program. Undantag är
Rättsvetenskap som ingår som huvudämne i program på annan fakultet (FSV) och
kommande utvärderingar kommer att planeras tillsammans med dem.
Tidigare utvärderingar:
Huvudområdet Företagsekonomi utvärderades 2012 med hög kvalitet. Juridik
(rättsvetenskap) utvärderades 2012 med hög kvalitet, Nationalekonomi utvärderades
2012, och fick hög kvalitet i andra omgången 2013, Turismvetenskap utvärderades
2014 med hög kvalitet (Statistik deltog ej 2012 då kandidatstudenter saknades),
Civilekonomutbildningens utvärdering 2014 ställdes in.
Syfte och mål med interna programutvärderingar är att mer djupgående arbeta med
hela programmets kurser så att konstruktiv länkning säkerställs mellan de centrala
examensmålen, kursmål i varje programkurs, examination och betygs- och
bedömningskriterier för enskilda kurser. Utvärderingen innebär att vi kan visa hur
utbildningen når upp till centrala examensmål samt att eventuella svagheter och var
dessa finns kan identifieras. I programutvärderingen tittar vi även på
genomströmning, söktryck, lärarledd tid, arbetslivsanknytning, samt olika perspektiv i
utbildningen såsom: hållbar utveckling; entreprenörskap: genus: etik samt
internationalisering. Underlagen för utvärderingen inhämtas både från lärare samt från
studenter i form av svaren från Linnébarometern samt svar från Alumnenkäter (när det
är möjligt). Under hösten 2014 har pilotutvärderingen av Civilekonomprogrammet
genomförts vilken har givit nyttig lärdom inför kommande utvärderingar.
Den tidsplan som följer visar en tidsmässigt hög ambitionsnivå, vilken kan komma att
revideras om omständigheter så kräver.
6 (7)
Preliminär tidplan för intern programutvärdering vid Ekonomihögskolan:
Tid för intern
utvärdering:
Program:
Huvudområde:
Grundutbildningen
Civilekonomprogrammet
Yrkesexamen
HT2014
Företagsekonomi
Företagsekonomi
Företagsekonomi
Turismvetenskap
Företagsekonomi
Företagsekonomi
VT2015
VT2015
VT2015
VT2015
VT2015
VT2015
Företagsekonomi
VT2015
Internationella Affärer
International Sales and Marketing
Marknadsföringsprogrammet
Turismprogrammet
Inrednings- och Butikskommunikation
Detaljhandel och Service Management
Ekonomprogrammet,
inriktning redovisning/ekonomistyrning
Ekonomprogrammet,
inriktning marknadsföring
Human Resource Management –
personalledning och
organisationsutveckling
Music & Event Management
Företagsekonomi
HT2015
Företagsekonomi
Företagsekonomi
HT2015
HT2015
Enterprising & Business Development
Företagsekonomi
VT2016
Turismekonomprogrammet
Nationalekonomprogrammet
Ekonom online
Turismvetenskap
Nationalekonomi
Företagsekonomi
nytt
fasas ut
Avancerad nivå
Ledarskap - organisatoriskt, kreativt och
entreprenöriellt, magisterprogram
Leadership in Int. Context
Marketing (magister + master)
International Business Strategy
Business Process and Supply Chain
Företagsekonomi
Företagsekonomi
Företagsekonomi
Företagsekonomi
Företagsekonomi
VT2016
VT2016
VT2016
VT2016
VT2016
Företagsekonomi
Företagsekonomi
HT2016
HT2016
Företagsekonomi
HT2016
Företagsekonomi
HT2016
Turismvetenskap
HT2016
Företagsekonomi
Nationalekonomi
Statistik
2016
Management, (magister och master)
Corporate Governance
Entreprenörskapsprogrammet
(magister+master)
Innovation genom ekonomi, teknik och
design – inriktning företagsekonomi,
masterprogram
Turism och hållbarhet,
(magister + master)
Forskarutbildningen
vilande
7 (7)
Bilaga 7
2015-05-19
Civilekonomutvärderingen 2014 – nästa steg
Utbildningsrådet, med stöd av fakultetsstyrelsen, vill nu ta nästa steg avseende
Civilekonom med utgångspunkt i vår utvärdering. Det handlar i första hand om två
uppdrag:
1.
Att diskutera och lämna förslag på framtida utveckling av civilekonomprogrammet och dess fördjupningar med utvärderingens slutsatser och
rekommendationer som underlag. Detta uppdrag ställs till fördjupningsansvariga och programansvarig, samt vid behov, med stöd av prefekter.
2.
Att utvärdera och komplettera/justera vår modell för programutvärdering (inför
nästa omgång program som ska utvärderas). Detta uppdrag ansvarar
utbildningssamordnare och utbildningshandläggare för.
Utbildningsrådet anmodar härmed programansvarig samt respektive
fördjupningsansvarig att, tillsammans med kollegor i lärarteamet kring respektive
fördjupning, diskutera följande frågor och därefter återkoppla till UR inför rådets
möte den 18/8 (skickas till [email protected] senast 10/8):
1) Insatser och utvecklingsarbete:
Hur ser ni på de förbättringsförslag som framkom i rapporten gällande er
fördjupning och hur tänker ni gå vidare på kort och lång sikt?
2) Civilekonom 2.0:
Vilka förslag på nyutvecklingen av programmet som helhet har du/ni? (se
även pkt C, nedan för mer detaljer)
3) Löpande utveckling och uppföljning:
Hur tycker ni att vi ska arbeta med måluppfyllelse per kurs och program
framöver?
Hur tycker ni att vi bör arbeta med att uppdatera och bevara grundmaterialet
för varje kurs? Hur kommer ni själva inom fördjupningen att använda
materialet?
Nedan presenteras ett utdrag ur rapporten med de viktigaste synpunkterna och
förslagen samlade och rapporten som helhet bifogas för kännedom. Flera av de
redovisade aspekterna, t.ex. avseende betygskriterier, gäller givetvis alla program.
Att fundera på
A. Konstruktiva länkningen mellan de centrala examensmålen, de individuella
kursmålen samt examinationen och dess bedömning måste avsevärt
förbättras. Fakultetsledningen prioriterar detta arbete 2015. Vad sker inom
fakulteten?
a. Mall för hur kursplanerna ska se ut (workshop planerad 18 maj)
b. Mall för kursinstruktioner (UR behandlat, diskuteras även 18 maj)
c. Mall för betygskriterier (flera seminarier har hållits med relativt få
deltagare. Ansvaret att utforma kriterier till alla kurser ligger på
respektive kursansvarig/institution. Pedagogiska samordnare viktig
resurs i detta, med stöd av prefekt.)
1 (6)
B. Utbildningens användbarhet och kopplingen till arbetslivet. Det har i
utvärderingen konstaterats en diskrepans mellan vad lärarna uppger att de
gör samt vad studenterna upplever att de får (utifrån Linnébarometern samt
alumnundersökningen). Hur kan våra inslag i utbildningen tydliggöras? Har
studenterna rimliga förväntningar och diskuteras detta i utbildningen?
Frågor som programansvarig/fördjupningsansvariga behöver fundera kring.
C. Framtid för Civilekonomutbildningen (samt alla våra utbildningar):
- Framtidsperspektiv – måste något förändras pga att omvärlden
förändras?
- Kurserna i programmen
- Progressionen i utbildningen
- Pedagogiska aspekter
- Innehåller programmet internship/praktik i någon form?
- Genomförs examensarbetet alltid ute på ett företag/organisation? - - Förekommer fler integrerande kurser och kanske mer kultur- och
humaniorainslag?
- Vänder sig programmet även till internationella studenter?
Punkter från rapporten
Konstruktiv länkning mellan examensmål, kursmål och examination behöver
belysas/förbättras
- Detaljanalysen av fem kurser visar att det finns en otydlighet i hur enskilda
kurser relateras till examensmålen. Kursmålens koppling till examensmålen
behöver alltid beaktas när kursplaner utformas. Känslan är att det sällan är
fallet, vilket även vissa fördjupningsansvariga konstaterat och avser att
åtgärda.
- Flera av de fördjupningsansvariga har uppmärksammat brister avseende
kursinstruktioner och betygskriterier. För att kunna visa hur vår
civilekonomutbildning säkerställer önskat resultat krävs konstruktiv länkning,
dvs. att hela kedjan: centrala examensmål, kursmål, examination,
betygskriterier samt bedömningskriterier/rättningsmall (för samtliga
examinationsmoment) överensstämmer. Detta arbete bör prioriteras! Goda
exempel finns inom kollegiet (se t. ex. Redovisningsteori, 4.5 ovan). De
pedagogiska samordnarna bör kunna vara en resurs i detta arbete samt att stöd
erbjuds från UPE
En inriktningsgemensam kurs i ledarskap på fördjupningsnivå kan möjligen
vara en lösning för vissa/alla fördjupningar för att bättre behandla delmål 3.2
- Be managementlärarna om tips/råd på hur ledarskapsperspektiv kan kopplas
till redan befintliga kurser. Göra ett kursmål som examineras i frågan på
redan befintliga kurser.
Flera kurser redovisar många examensmål. Frågan är: Är samtliga markerade
mål befogade och kan de alla säkerställas genom examination?
2 (6)
- Dela upp målen och förtydliga vilka kurser som säkert uppnår vilket mål
genom examination.
En diskussion bör föras inom samtliga fördjupningar kring hur många kurser i
utbildningen som behöver behandla ett specifikt examensmål (för att vi med
säkerhet ska kunna säga att utbildningen ger förutsättningar för studenten att
uppnå detta mål). Likaså behöver konsekvenser för helheten alltid beaktas vid
framtida kursförändringar och revideringar.
- Kurser som enbart berör ett eller få examensmål kan behöva motiveras t ex
att huvudansvaret för något delmål ligger på en specifik kurs t ex Handelsrätt
(delmål 1:4).
- I det fortsatta utvecklingsarbetet behöver examensmålens samtliga delmål,
inklusive dess detaljer, närmare analyseras i vissa fall17 (Jfr t ex examensmål
1.1 som innehåller flera olika aspekter).
- Det är viktigt att upprätthålla och ständigt aktualisera den insamlade
kursinformationen.
- För att underlätta arbetet med att uppdatera programmens kursinnehåll på
detta sätt behöver fakulteten utveckla en rutin för systematiskt uppdatering
(webbaserad).
- Dessa programsammanställningar utgör ett bra underlag som kan utnyttjas
för att ge tydligare information om programinnehållet och dess detaljer t ex
till presumtiva studenter, innevarande studenter, lärarkollegiet och avnämare.
- Vad skiljer civilekonomutbildningen i vår utformning, från en klassisk
kandidat- och magisterutbildning? Examensarbetet är 30 hp men räcker det
för att göra programmet till en yrkesexamen och vad skiljer en
kandidatuppsats från en civilekonomuppsats? Hur tydlig skall/behöver
yrkeskopplingen vara för denna yrkesexamen? Detta är exempel på frågor
som både är centrala och strategiska för Ekonomihögskolan.
- Det är viktigt att säkerställa att de konstaterade bristerna i två uppsatser inte
är ett uttryck för ett systematiskt problem inom Logistikfördjupningen.
Vidare rekommenderas liknande granskning av examensarbeten även för de
fördjupningar som ej ingick i urvalet.
Basblocket
- Kursernas ordning i basblocket har inte kommenterats av de
fördjupningsansvariga. Är denna ordning den optimala eller finns det en annan
ordning som skulle medföra en bättre kommunicerbar ”röd tråd” (vilket möjligen
kan förbättra studenternas uppfattning om utbildningen, jfr resultatet från
Linnébarometern)?
3 (6)
- Kurssammansättningen i basblocket har inte heller kommenterats av
fördjupningsansvariga. Att många kurser och perspektiv ska behandlas under de
två inledande åren är ett faktum dock ges vissa områden t.ex. ekonomistyrning
större utrymme än andra fek-delämnen.
- Statistik och Rättsvetenskap är viktiga komplement till huvudämnena. Hur
dessa stödämnen bidrar till och tillämpas som stöd för valt
huvudämne/inriktning, behöver diskuteras, eventuellt justeras och förtydligas.
Controller: Många mål täcks väl, dock ej alla (3.2, 3.3).
Vill arbeta med att utforma kursinstruktioner och betygskriterier samt se över
progression och förekomst av praktiska färdigheter.
Finansiell ekonomi: Uppfyller målen på ett tillfredsställande sätt (dock svagare
på 3.2).
Vill arbeta med att utforma kursinstruktioner, betygskriterier samt kursmålens
relation till examensmålen samt hur de examineras.
Logistik: Helheten täcker väl målen (dock svagare på 3.2).
relation till examensmålen samt hur de examineras. Föreslår mer samordning
inom företagsekonomikurserna.
Management: Kursmålen svarar mot examenskriterierna.
relation till examensmålen samt se över progression och förekomst av praktiska
färdigheter. Vidare behöver det diskuteras hur fördjupningen ska drivas.
Marknadsföring: Samtliga mål behandlas på ett bra sätt.
Vill arbeta med att samordna fördjupningskurserna med befintliga
marknadsföringskurser i Växjö inför uppstarten av fördjupningen där ht 2017.
Redovisning: Många mål täcks väl, dock ej alla (3.2).
Vill arbeta med att utforma kursinstruktioner och betygskriterier samt se över
progression och förekomst av praktiska färdigheter.
Nationalekonomi: Nationalekonomiämnet säkerställt. (Projektgruppens
kommentar: delmål 3.2 ledarskap, i begränsad omfattning.)
Vill arbeta med betygskriterier och har påbörjat arbetet med kursmålens relation
till examensmålen samt hur de examineras.
Kommentar; Huvudämnet Nationalekonomi läses av en mindre del av
civilekonomerna. I en företagsekonomisk examen utgör nationalekonomi ett
stödämne men hur stöds nationalekonomi av företagsekonomi på motsvarande
sätt? Behovet av ledarskapsinslag för en nationalekonomiinriktad civilekonom
behöver särskilt förtydligas (bl. a. med tanke på att ingen kurs under
fördjupningen berör detta examensmål).
Övriga kommentarer från rapporten
Lärarledd tid
4 (6)
Sammanställningen tyder på att särskilt fördjupningarna Management och
Nationalekonomi ligger lägre än schablonen, vilket behöver följas upp. Den enda
inriktning som i denna analys ligger över schablon är Finansiell ekonomi (oklart
om det är medvetet). I flera fördjupningar har en omfördelning av resurser till
examensarbetena skett. Huruvida omfattningen av omfördelningen (och dess
konsekvenser) är rimliga bör diskuteras inom respektive fördjupning.
Arbetslivsanknytning:
Praktisk tillämpning i någon form (case, tillämpningsuppgift etc.) förekommer
på flertalet kurser, speciellt på basnivå. Gästföreläsningar förekommer men i
något mindre omfattning. Studiebesök är mindre vanliga. Examensarbetena sker
dock i hög omfattning i samarbete med
företag/organisationer. Student/alumnenkät tyder dock på att kopplingen till
arbetslivet inte upplevs vara tillräcklig.
Olika perspektiv i utbildningen:
Samtliga studerade perspektiv: Hållbarhet; Genus; Mångfald, förekommer
givetvis i utbildningen i olika kurser. Hur dessa perspektiv på ett genomtänkt
övergripande sätt ska behandlas tycks inte vara diskuterat (och Linnébarometern
indikerar att många studenter inte uppfattar att dessa inslag förekommer i
önskvärd omfattning).
Internationalisering:
Basblocket ges i huvudsak på svenska men med en hel del engelskspråkig
litteratur. På fördjupningsnivå sker mycket undervisning på engelska och
internationella studenter ingår på många av fördjupningarna. Drygt 20 % av
civilekonomerna studerar utomlands under utbildningen. Utlandsstudier
förekommer främst i år 3 (24-28%). Internationella perspektiv inom kurserna
förekommer i drygt hälften av kurserna. Är detta tillräckligt?
Entreprenöriellt perspektiv:
På basblocket läser alla studenter en kurs i företagande och affärsutveckling. I
övrigt förekommer detta perspektiv på ett bra sätt i samtliga fördjupningar (i
genomsnitt behandlar drygt 45% av kurserna entreprenöriella perspektiv).
Övrigt
- Progressionen i utbildningen avseende vetenskaplig metod och dess
tillämpning kan behöva förtydligas. Är tanken stora insatser i vissa uttalade
kurser eller ska det finnas metodinslag i varje kurs/merparten av kurserna?
-Pedagogiska aspekter har ej behandlats närmare i denna utvärdering. Det är
viktigt att det insamlade materialet avseende olika kursers upplägg och
examinationsformer analyseras och diskuteras inom respektive fördjupning i
syfte att nå en önskad pedagogisk mix. Studenterna ger inga toppomdömen i
Linnébarometern varse sig avseende kursernas organisation eller att kurserna
hållit hög pedagogisk kvalitet. Potential för förbättringar finns därmed och denna
sammanställning utgör en bra bas för fortsatta kvalitetsdiskussioner.
- Avslutningsvis, ur ett programledningsperspektiv kan hanteringen av ett så stort
program som civilekonom vara problematisk. I praktiken utgör varje fördjupning
5 (6)
ett ”program” i sig, och det finns utsedda fördjupningsansvariga som ska överta
samordningen av innehåll likväl som kontakter med studenterna efter basblocket.
Denna övergång är idag lite otydlig i vissa fall. Fördjupningsansvarigas uppdrag
behöver beskrivas och resurser avsättas. Det faktum att ansvaret numera vilar på
institutionerna innebär att en samordning mellan prefekterna krävs för att
förutsättningarna för de fördjupningsansvariga ska vara likvärdiga och
studenterna på programmet därmed få likvärdigt stöd även under de avslutande
två åren.
150519
På uppdrag av Utbildningsrådet
Petter Boye – ordförande
Katarina Zambrell – utbildningssamordnare
Madeleine Sjöstedt - utbildningshandläggare
6 (6)
Elin Funck
Bilaga 7 fort
Andreas Jansson
Synpunkter på Civilekonomutvärderingen 2014 – nästa steg
Utbildningsrådet har gett fördjupningsansvariga och programansvariga i uppdrag att diskutera och
lämna förslag på framtida utveckling av civilekonomprogrammet och dess fördjupningar med
utgångspunkt utifrån de slutsatser och rekommendationer som framkom i den utvärdering av
Civilekonomprogrammet som gjordes under 2014. Programansvariga för Redovisningsfördjupningen
och Controllerfördjupningen har valt att lämna sina synpunkter gemensamt. Följande synpunkter
gäller således både redovisnings- och controllerfördjupningen.
Insatser och utvecklingsarbete:
Ett prioriterat arbete (på kort sikt) inom de båda fördjupningarna är att arbeta med att förbättra den
konstruktiva länkningen mellan examensmål, kursmål, examination och bedömning. Hur detta ska
göras har diskuterats generellt inom ämnet och på seminariet anordnade av vår pedagogiska
samordnare. Goda exempel på kursinstruktioner har delats ut till all personal på institutionen.
Arbetet fortlöper och vi har goda förhoppningar om att detta kommer att ha förbättrats avsevärt på
de kurser som ges redan under hösten. Överlag menar vi att våra kurser väl hänger samman med
examensmålen (vilket även kom fram i arbetet med utvärderingen), men att detta måste lyftas fram
bättre.
Som vi ser det är det inget problem att vissa examensmål betonas av många kurser. Det finns inget
som säger att examensmålen ska vara lika ”viktade” under utbildningen och vissa mål kräver helt
enkelt mer utbildning för att nå, ibland i mindre men återkommande ”doser”.
Ett pågående arbete inom de båda fördjupningarna handlar om att se över progressionen inom
ekonomistyrningsämnet. Under hösten 2015 kommer vissa ”spår” inom ämnet, från grundkurs till
fördjupning, att granskas närmare. Bland annat kommer en grupp att arbeta med ämnet kalkylering
och granska vad vi lär ut på grundnivå/fördjupningsnivå och hur de två nivåerna bättre kan integreras
för en tydligare progression. Detsamma gäller för delämnet extern redovisning.
Utifrån de två fördjupningarnas perspektiv är slutsatsen att få kurser berör delmål 3.2 missvisande.
Båda fördjupningarna behandlar i högsta grad ledarskapsverktyg (vilket ekonomistyrningsverktyg och
redovisning kan ses som) och täcker därmed den utövning av ledarskap som nämns i målet. Vi ser
därmed inte något behov av en inriktningsgemensam kurs i ledarskap. Däremot kan det vara
betydelsefullt, givet samhällsutveckling mm, med inriktningsgemensamma moment i CSR-arbete
vilket även skulle koppla an till delmål 3.1.
Angående utbildningens användbarhet och koppling till arbetslivet har vi på de två fördjupningarna
inte upplevt någon diskrepans mellan vad lärarna gör och vad studenterna upplever att de får. Båda
fördjupningar har stora moment som är uppenbart praktiska och kopplade till arbetsliv (t ex olika
labövningar, praktiskt upprättande av årsredovisning, praktisk företagsvärdering, praktisk
kartläggning och granskning av fallföretags rutiner, mm). Faktum är att om man skulle ta tanken på
konstruktiv länkning och att utbildningen ska vara en operationalisering av examensmålen på alltför
stort allvar, skulle snarast omfattningen av dessa moment minskas, då de sällan motsvarar
examensmålen på samma sätt som mer klassiskt akademiskt inriktade studier och därmed ger få
”kryss” i utvärderingar av den här typen. Skillnaden mellan en magister och en civilekonom sett till
examensmålen är försvinnande små. En sådan utveckling ser vi emellertid inte som önskvärd.
Däremot finns det all anledning med att arbeta med att bättre förklara varför även mer akademiskt
inriktade moment (tillämpning av forskningsmetod, forskningsöversikter, mm) även dessa förbereder
studenterna på kommande arbetsliv, både genom ämneskunskap och genom utvecklandet av
generiska färdigheter såsom analytisk förmåga, förmåga att sovra och dra slutsatser från stora
material, rapportskrivande under tidspress, mm.
Förutom kursvärderingar genomförs årligen samtal med fördjupningarnas studenter för att få input
på vad som varit bra/mindre bra och vad som kan förbättras generellt på civilekonomutbildningen
och specifikt på den egna fördjupningen. Generellt är våra studenter nöjda. Detta innebär dock inte
att vi kan luta oss tillbaka. På fördjupningarna pågår ett ständigt arbete med att förbättra och
utveckla våra kurser. En insats som kommer att ske under hösten är att externa medel kommer att
sökas för att frigöra tid för att vidareutveckla kurserna på det gemensamma fjärde året för controller
och logistik.
Civilekonom 2.0:
Vid många diskussioner om civilekonomprogrammets förtjänster och problem, menar vi att man
underskattar både studenternas och arbetsgivarnas efterfrågan efter en helt vanlig allmänekonomisk
utbildning, där man både får en översikt över olika ekonomiska ämnen och en fördjupning i något av
dessa. Vi vill därför passa på att påpeka att i grunden tycker vi att det finns en plats för ett program
av den här typen, snarare än att det exempelvis måste ges en ämnesmässig ”profil” som får det att
sticka ut bland andra allmänekonomiska program (det finns redan gott om program med olika sådana
profiler på ekonomihögskolan). Ska man profilera ett program av den här typen, framstår det som
mer rimligt att i så fall göra det genom pedagogiken, vilket troligen skulle kräva att dess omfattning
minskade något. Att innehållet på kurserna på programmet förhåller sig till och anpassar sig efter
omvärlden utgår vi från. Åtminstone gäller det de kurser vi själva är inblandade i.
Vi ser en poäng i att undersöka om det finns behov av en inriktningsgemensam kurs i CSR-arbete. Det
är dock viktigt att påpeka att detta inte bör vara en hel 7,5 hp kurs och dessutom viktigt att utreda
vilka moment som i sådana fall kan plockas bort.
Det skulle kanske också vara intressant att undersöka om fler fördjupningar kan ta emot
internationella studenter år 3 och 4. Detta för att kunna öka andelen studenter på avancerad nivå på
Ekonomihögskolan.
Basblocket är på gott och ont ett ”smörgåsbord” som inte riktigt hänger samman mellan delämnen.
Dock är detta en ganska rimlig reflektion av hur de ämnen och delämnen som lärs ut faktiskt ser ut
och det är inte uppenbart att studenterna görs en tjänst om de inte får lära sig vad man traditionellt
lär sig på introduktioner till de olika delämnena. Eftersom utbildningen är och ska vara en
allmänekonomisk utbildning, där man kan välja mellan väldigt olika fördjupningar, är nog det
enklaste och bästa att försöka integrera de tidigare tillägnade kunskaper som är relevanta på
fördjupningsnivån på olika sätt (genom t ex casearbete). En avslutande b-uppsats eller casekurs om
7,5 hp på basblocket där flera perspektiv tillämpas skulle också kunna fungera integrerande.
I vissa fall, vad avser kurser som mer kan ses som verktyg utifrån övriga utbildningens perspektiv
(statistik och metod exempelvis) kunde det finnas möjligheter till ytterligare integration, vilket i och
för sig sker på ämnesfördjupande arbete och examensarbete. Vi ställer oss därmed positiva till idén
att se över progressionen i utbildning avseende vetenskaplig metod, vilken inte är optimal.
Vi som driver fördjupningar med 30-50 studenter vardera ser förstås praktiska problem i att ordna
praktikplatser o dyl. om en sådan idé skulle förverkligas. Från exempelvis revisionsbranschen finns
heller ingen särskild efterfrågan på studenter som genomgått praktik på det sättet (man säger sig
vilja ha ”oförstörda” studenter som kan insocialiseras) plus att vissa kurser måste ha gåtts igenom för
framtida auktorisation, vilket begränsar handlingsutrymmet. Men på vissa fördjupningar kan det
säkert passa, eller kanske som en valbar kurs med begränsat antal platser för studenter på alla
fördjupningar.
Löpnade utveckling och uppföljning:
Vi tycker att respektive lärarlag (dvs. kursansvariga och undervisande lärare) under ledning av
fördjupningsansvarig ska stå för den löpande utvärderingen av fördjupningarna, och att
programansvarig ska stå för den löpande utvärderingen av basblocket i samverkan med
kursansvariga. Utvärderingen av måluppfyllelse på respektive kurs är kursansvarige och undervisande
lärares uppgift.
Vi tror med andra ord att en kontinuerlig dialog bland ämnets lärare kan duga som utvecklings- och
uppföljningssystem, kombinerat med mer sällan förekommande större översyner som nu har gjorts.
Den här typen av övningar som utvärderingen inneburit är mycket värdefulla om de görs relativt
sällan (kanske var femte år), men det är inte befogat att göra så omfattande arbete alltför ofta.
Speciellt de senaste två åren har väldigt mycket resurser använts för att revidera kursplaner och göra
utvärderingar av en här typen, vilket vi skulle ljuga om vi inte sade påverkade den mer jordnära
kursutvecklingen (typ utveckling av kompendier och övningsuppgifter, utveckling av föreläsningar,
läsning avseende ämnet, mm) negativt för många lärare.
Dnr: 2015/18193.1.2
Bilaga 8 kursplaner
Kursplan Ekonomihögskolan Institutionen för organisation och entreprenörskap 1FE053 Entreprenörskap och verksamhetsutveckling, 7,5 högskolepoäng Entrepreneurship and Organizational Development, 7.5 credits Huvudområde Företagsekonomi Ämnesgrupp Företagsekonomi Nivå Grundnivå Fördjupning G1N Fastställande KURSPLAN EJ FASTSTÄLLD Ej fastställd
Förkunskaper Grundläggande behörighet. Mål Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
l
l
l
l
l
förklara entreprenörskapets processer och praktiker beskriva utvecklingsprocesser från idé till etablerad verksamhet redogöra för grundläggande begrepp och modeller inom entreprenörskap tillämpa ett entreprenöriellt förhållningssätt för att utveckla nya eller befintliga verksamheter förklara hur kursens insikter kan användas i ekonomiska, sociala och kulturella sammanhang Innehåll Kursen omfattar följande moment:
l
l
l
l
l
entreprenöriella och innovativa perspektiv kontextualisering och tillgängliggörande av begrepp problematisering och möjlighetsseende problemlösning och värdeskapande modeller och verktyg för verksamhetsutveckling Undervisningsformer Undervisningen består av föreläsningar, seminarieövningar och gruppövningar. Obligatoriska moment framgår av schemat. Examination Kursen bedöms med betygen A, B, C, D, E, Fx eller F. Examination sker genom grupp och seminariemoment, inlämningsuppgifter, samt Undervisningsformer Undervisningen består av föreläsningar, seminarieövningar och gruppövningar. Obligatoriska moment framgår av schemat. Examination Kursen bedöms med betygen A, B, C, D, E, Fx eller F. Examination sker genom grupp och seminariemoment, inlämningsuppgifter, samt muntlig presentation. Betyget A utgör det högsta betygssteget, resterande betyg följer i fallande ordning där betyget E utgör det lägsta betygssteget för att vara godkänd. Betyget F innebär att studentens prestationer bedömts som underkända. Efter varje ordinarie examinationstillfälle följer minst en förnyad examination i nära anslutning till den tidpunkt resultatet av den ordinarie examinationen meddelats. Vid skriftlig tentamen ges minst fem tillfällen att tentera för den kursplan till vilken studenten antagits. Vanligtvis ges tre tillfällen per läsår. Studenter som fått underkänt på rapporter kan komplettera efter examinators anvisningar för att uppnå godkänt resultat. Betygskriterier för AFskalan kommuniceras skriftligt till studenten senast i samband med kurs/delkursstart, liksom hur sammanvägning av betyg på enskilda examinationsmoment till slutligt kursbetyg sker. Kursvärdering Under kursens genomförande eller i nära anslutning till kursen genomförs en kursvärdering. Resultat och analys av kursvärderingen ska återkopplas till de studenter som genomfört kursen och de studenter som deltar vid nästa kurstillfälle. Kursvärderingen genomförs anonymt. Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur Løwe Nielsen, S., Klyver, K., Rostgard Evald, M. & Bager, T. Entrepreneurship in theory and practice – paradoxes in play . Edward Elgar Publishing. Senaste upplagan.
236 sidor. Osterwalder, A. & Pigneur, Y. Business Model Generation. John Wiley & Sons, New
Jersey. Senaste upplagan. 282 sidor. Vetenskapliga artiklar. Ca 150 sidor. Ej fastställd
Jnr: 2015/18193.1.2
Course syllabus School of Business and Economics Department of Organisation and Entrepreneurship 1FE053 Entreprenörskap och verksamhetsutveckling, 7,5 högskolepoäng Entrepreneurship and Organizational Development, 7.5 credits Main field of study Business Administration Subject Group Business Administration Level of classification First Level Progression G1N Date of Ratification COURSE SYLLABUS NOT APPROVED Not approved
Prerequisites General entry requirements. Objectives After finished course the student is expected to be able to:
l
l
l
l
l
explain entrepreneurial processes and practices describe development processes – from idea to established organization present and apply rudimentary concepts and models within the field of entrepreneurship apply an entrepreneurial approach to the development of new or existing organizations explain how the insights during the course can be applied in economical, social and cultural contexts Content The course contains the following:
l
l
l
l
l
entrepreneurial and innovative perspectives contextualization of concepts problematization and an opportunity driven gaze problem solving and value creation models and tools for developing organizations and activities Type of Instruction The education is based on lectures, seminars and group assignments. Mandatory parts are stated in the schedule Examination The course is assessed with the grades A, B, C, D, E, Fx or F. Type of Instruction The education is based on lectures, seminars and group assignments. Mandatory parts are stated in the schedule Examination The course is assessed with the grades A, B, C, D, E, Fx or F. Examination is carried out through group and seminar assignments, written assignment and an oral presentation. The grade A constitutes the highest grade on the scale and the remaining grades follow in descending order where the grade E is the lowest grade on the scale that will result in
a pass. The grade F means that the student’s performance is assessed as fail. After each regular examination there will be at least one new examination in close proximity to the date the results of the regular exam were posted. A minimum of five occasions for written exams will be offered in relation to the syllabus to which the student was accepted. Usually three occasions per academic year are offered. Students
that fail reports can complement after instructions from the examiner to obtain a pass grade. Grading criteria for the A–F scale are communicated in writing to the student by the start of the course/module at the latest, as well as how grades on separate elements of examination are weighed to a final course grade. Course Evaluation During the implementation of the course or in close connection to the course a course evaluation is to be carried out. Result and analysis of the course evaluation is to be presented as feedback both to the students who have completed the course and to the students who are to participate on the course the next time it is offered. The course evaluation is to be carried out anonymously. Required Reading and Additional Study Material Required reading Løwe Nielsen, S., Klyver, K., Rostgard Evald, M. & Bager, T. Entrepreneurship in theory and practice – paradoxes in play . Edward Elgar Publishing. Latest edition. 236 pages. Osterwalder, A. & Pigneur, Y. Business Model Generation. John Wiley & Sons, New
Jersey. Latest edition. 282 pages. Scientific articles. About 150 pages. Not approved
Dnr: 2015/14743.1.2
Kursplan Ekonomihögskolan Institutionen för ekonomistyrning och logistik 1RV041 Juridik för webbutvecklare, 3 högskolepoäng Law for Web Developers, 3 credits Huvudområde Rättsvetenskap Ämnesgrupp Juridik och rättsvetenskap Nivå Grundnivå Fördjupning G1N Fastställande KURSPLAN EJ FASTSTÄLLD Förkunskaper Grundläggande behörighet samt Matematik B eller Matematik 2a / 2b / 2c. Mål Ej fastställd
Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: l
l
l
redogöra för mest centrala normerna inom mediateknik genomföra en kritisk juridisk analys av de problem som kan förekomma vid medierätt och företrädesvis webbdesign diskutera rättens betydelse inom medierätt såväl muntligt som skriftligt Innehåll Kursen ges inom ramen för kandidatprogrammet Interaktiva medier och webbteknologier och löper som ett kritiskt perspektiv inom studenternas projektkurs, som
främst syftar till att utforma ett projekt i form av en klientbaserad webbplats byggd på principer om informationsarkitektur och användarcentrerad design. De juridiska inslagen syftar till att ge studenterna kritiska juridiska verktyg så att de blir medvetna om de rättsliga regler som styr områden inom media och webbdesign. Bland annat ingår ett obligatoriskt moment av informationssökning såvitt avser rättsligt källmaterial. Undervisningsformer Undervisningen sker i form av föreläsningar, laborationer och seminarier. Projektet genomförs som ett grupparbete. Obligatoriska moment framgår av schemat. Examination Kursen bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd. Bedömning av de studerandes prestationer sker genom en kritisk juridisk bedömning och
analys av möjligheten att realisera ett eget valt webbprojektet. En del av projektet innebär att tidsplanera projektet och i samband med det göra bedömningar av behovet av
juridisk extern konsultation. Projektet examineras löpande men avslutas efter att webbprojektet har publicerats och redovisats såväl muntligt som skriftligt. För att uppnå godkänt resultat krävs att samtliga redovisningar är genomförda inom föreskrivna Examination Kursen bedöms med betygen Underkänd eller Godkänd. Bedömning av de studerandes prestationer sker genom en kritisk juridisk bedömning och
analys av möjligheten att realisera ett eget valt webbprojektet. En del av projektet innebär att tidsplanera projektet och i samband med det göra bedömningar av behovet av
juridisk extern konsultation. Projektet examineras löpande men avslutas efter att webbprojektet har publicerats och redovisats såväl muntligt som skriftligt. För att uppnå godkänt resultat krävs att samtliga redovisningar är genomförda inom föreskrivna tidsramar. Efter varje ordinarie examinationstillfälle följer minst en förnyad examination i nära anslutning till den tidpunkt resultatet av den ordinarie examinationen meddelats. Vanligtvis ges tre tillfällen per läsår. Studenter som fått underkänt på projektet måste genomföra en förnyad kritisk rättsvetenskaplig analys av projektet för att uppnå godkänt resultat. Betygskriterier för UGskalan kommuniceras skriftligt till studenten senast i samband med kurs/delkursstart, liksom hur sammanvägning av betyg på enskilda examinationsmoment till slutligt kursbetyg sker. Kursvärdering Under kursens genomförande eller i nära anslutning till kursen genomförs en kursvärdering. Resultat och analys av kursvärderingen ska återkopplas till de studenter som genomfört kursen och de studenter som deltar vid nästa kurstillfälle. Kursvärderingen genomförs anonymt. Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur Axberger, HansGunnar. Yttrandefrihetsgrundlagarna. Stockholm: Norstedts Juridik. 2:a upplagan. 231 sidor. Rosén, Jan. Medie och upphovsrätt. Stockholms universitet. Juridiska fakulteten, Stockholm. Senaste upplagan. 78 sidor. Rosén, Jan. Upphovsrättens avtal regler för upphovsmäns, artisters, fonogram, film och databasproducenters, radio och TVbolags samt fotografers avtal. Johanneshov: MTM, Multimedia. Senaste upplagan. 451 sidor. Wetterberg, Dag. Medierätt: en handbok. Stockholm: Norstedts juridik. 1:a upplagan. 165 sidor. Ytterligare material i form av lagtext, förarbeten och eventuella rättsfall tillkommer, men
endast i elektronisk form Ej fastställd
Jnr: 2015/14743.1.2
Course syllabus School of Business and Economics Department of Management Accounting and Logistics 1RV041 Juridik för webbutvecklare, 3 högskolepoäng Law for Web Developers, 3 credits Main field of study Legal Science Subject Group Law and Legal Studies Level of classification First Level Progression G1N Date of Ratification COURSE SYLLABUS NOT APPROVED Prerequisites General entry requirements and Mathematics B or Mathematics 2a / 2b / 2c. Not approved
Objectives After completed the course the student is expected to be able to: l
l
l
account for the most important standards in media technology conduct a critical legal analysis of the problems that can occur with media law and preferably web design discuss the legal importance in media law, both orally and in writing Content The course is given within the framework of the bachelor program Interactive Media and Web Technologies, and runs as a critical perspective within the students' project course, which mainly aims to develop a project in the form of a clientbased website built on principles of information architecture and usercentered design. The legal elements designed to provide students with critical legal tools so that they become aware
of the legal rules governing the areas of media and web design. Among other things, included is also a compulsory element of information search in respect of legal source material. Type of Instruction Lectures, laborations and seminars. The project is carried out as a group project. Mandatory parts are stated in the schedule. Examination The course is assessed with the grades Fail (U) or Pass (G). The assessment is by the means of a critical legal assessment and analysis of the possibility to realize a selfselected web project. Part of the project involves time planning the project and in conjunction with it to make assessments of the need for legal external consultation. The project is assessed continuously, but it finishes after the web project has been published and presented, both orally and in writing. In order to achieve Examination The course is assessed with the grades Fail (U) or Pass (G). The assessment is by the means of a critical legal assessment and analysis of the possibility to realize a selfselected web project. Part of the project involves time planning the project and in conjunction with it to make assessments of the need for legal external consultation. The project is assessed continuously, but it finishes after the web project has been published and presented, both orally and in writing. In order to achieve a passing grade requires that all reports are completed within prescribed time. After each regular examination there will be at least one new examination in close proximity to the date the results of the regular exam were posted. Usually three occasions per academic year are offered. Students who have failed the project must implement a renewed critical jurisprudential analysis of the project to achieve a passing grade. Grading criteria for the UG scale are communicated in writing to the student by the start of the course/module at the latest, as well as how grades on separate elements of examination are weighed to a final course grade. Course Evaluation During the implementation of the course or in close connection to the course a course evaluation is to be carried out. Result and analysis of the course evaluation is to be presented as feedback both to the students who have completed the course and to the students who are to participate on the course the next time it is offered. The course evaluation is to be carried out anonymously. Required Reading and Additional Study Material Required reading Axberger, HansGunnar. Yttrandefrihetsgrundlagarna. Stockholm: Norstedts Juridik. 2:nd edition. 231 pages. Rosén, Jan. Medie och upphovsrätt. Stockholms universitet. Juridiska fakulteten, Stockholm. Latest edition. 78 pages. Not approved

Ekonomihögskolan - Medarbetare

Transcription

Similar documents

Examination av VFU Vad tänker du på när du ser p ordet examination?

INTERNATIONELL EKONOMI - Rudbecksskolan

Produktutvecklingsmetodik

Öppna sida från Golfbladet i nytt fönster (PDF)

the course syllabus - ECTS Information Guide