Samtal som demokratisk praktik.

Kerstin Hudner Sidén, forskarstud
Inst. för pedagogik och didaktik
Stockholms universitet
Samtal som demokratisk praktik.
Lärande om det aktiva medborgarskapet i samhällskunskap
Att utbilda medborgare som både vill och kan engagera sig i det demokratiska samhället är en uppgift
för alla i skolan1. I de svenska läroplanerna har samhällskunskapsämnet också fått uppgiften som ett
ämnesspecifikt uppdrag (Skolverket 2011a, Långström & Virta 2011:19, Arensmeier 2012:8, Ekman
och Pilo 2012: 125f). I gymnasieskolan formuleras uppdraget att undervisningen ”[...]ska bidra till att
skapa förutsättningar för ett aktivt deltagande i samhällslivet” - att utveckla sin medborgarkompetens.
Det räcker således inte med att i undervisningen enbart ge kunskaper om samhället, eleverna ska också
lära sig ”[...] att uttrycka kunskaper och uppfattningar skriftligt och muntligt och med hjälp av modern
informationsteknik”2. I dagens utbildningspolitiska policytexter talas också allt oftare om demokratiuppdraget i termer av medborgarskapande (Olsson, 2008, Dahlstedt och Olsson 2013). Statsvetaren
Joakim Ekman konstaterar i sin översikt över skolan och medborgarskapandet att forskningen om
denna kraftigt har ökat under senare år och att idag är att betrakta som betydande. Detta faktum till
trots saknas nästan helt kunskap om hur detta ”medborgarskapande” sker ute i klassrummen? Hur
skapar man sådana medborgare som policydokumenten talar om, frågar sig Joakim Ekman (Ekman
2011: 128).
Jag har inom ramen för min pågående licentiatuppsats tagit avstamp i den ställda frågan och valt att
just undersöka autentisk undervisning i samhällskunskap som haft ett explicit medborgarskapande
syfte. Det handlar om ett större skolprojekt för gymnasieelever, ”Skolparlamentet”, som under ett par
års tid utvecklats och drivets av samhällskunskapslärare i en storstadskommun i Sverige. Syftet är att
beskriver, analysera och tolka gymnasieelevers meningsskapande och lärande i samhällskunskap i ett
iscensatt demokratiskt beslutsfattande i form av en utskottsförhandling respektive en politisk debatt.
Elevernas arbete har dokumenterats med videokamera och analyserats i ett designteoretiskt perspektiv
(Selander 2008, Selander & Kress 2010). Det preliminära resultatet visar att ett elevlett demokratiskt
beslutsfattande förutsätter internaliserade demokratiska värderingar och förhållningssätt hos eleverna
liksom legitimerar kunskaper i samhällskunskap som viktiga. För att t ex rösta om en fråga behövs
kunskap om en samhällsfråga, förmåga att analysera samband och att tänka kritiskt kring politik och
demokrati. En iscensättning av ett demokratiskt beslutsfattande kan således sägas öva eleverna i det
aktiva medborgarskapet, förutsatt att eleverna ges resurser och verktyg att kommunicera på ett
strukturerat sätt. Inramningen påverkar emellertid i hög grad elevernas meningsskapande t ex om
eleverna erkänns som unga medborgare - inte som ”elever, om det handlar om en förhandlingssituation eller en debatt liksom uppgiftens karaktär. Lärande i samhällskunskap påverkas också av
elevernas tidigare kunskaper i samhällskunskap, förberedelser och delaktighet i samtalen. Viktigt är
också vad lärarna erkänner och bedömer som kunskap i samhällskunskap. Andra elevers erkännande
av kunskap (t ex i en debatt) kan här ses som lika viktig, emellertid.
1 Jmfr Hadenius 1996, 2005
2
Skolverket 2011b, Kommentarmaterial till ämnet samhällskunskap
REFERENSER
Arensmeier, C.(2012). Medborgarkunskaper i sikte. nordisk jämförelse och fördjupad analys av svenska elevers
svårigheter i ICCS 2009. Stockholm: Fritzes.
Dahlstedt M. & Olson M. (2013). Utbildning, demokrati, medborgarskap. Malmö: Gleerups.
Ekman, J.(2011) Skolan och medborgarskapandet. En kunskapsöversikt. Skolverket 2011.
Ekman, J. och Pilo, L. (2012) Skolan, demokratin och de unga medborgarna. Malmö: Liber
Ekman, J. & Todosijevic, S. (2003). Unga demokrater. En översikt av den aktuella forskningen om ungdomar,
politik och skolans demokrativärden. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Fritzes
Hadenius, A. (2005). Demokrati. En jämförande analys. Malmö: Liber
Hadenius, A. (1999). Medborgarskap, social kontext och institutioner. Perspektiv på svensk demokrati.
Civilsamhället. SOU 1999:84 s 61-80.
Långström, S. & Virta, A. (2011). Samhällskunskapsdidaktik. Utbildning i demokrati och samhällsvetenskapligt
tänkande. Lund: Studentlitteratur AB.
Olson, M.(2008) Från nationsbyggare till global marknadsnomad: Om medborgarskap i svensk
utbildningspolitik. Linköpings universitet: Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande.
Selander, S. (2008) Design for Learning- A Theoretical Perspective. Design for Learning. 1/2008
Selander, S. & Kress, G. (2010). Design för lärande - ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Nordstedts
Akademiska Förlag
Skolverket (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011. ÄmneSamhällskunskap
Skolverket (2011b). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011.
Kommentarmaterial för samhällskunskap. Stockholm: Fritzes