Årets nyhet!

Holmen’s paper
#1 2015
sajt
Mode exklusiv
r på
bjude iration – på
insp r förstås
pappe
Årets nyhet!
Holmen UNIQ utmanar
SC-segmentet
Print Power Deutschland
kämpar mot missuppfattningar
om papper
Forskaranalys:
Bättre för klimatet när
skogarna brukas
TEXT: Strateg Marknadsföring, Anders Thorén
FOTO: Carl Hjelte (1, 2, 7, 10–17, 19, 29), Ulla-Carin Ekblom (2, 3, 10, 16), Filmic Art (3, 17),
Jesper Damsgaard Lund (3), Sanna Dahlén (7), Agneta Almegård (7), arkivbild (18), Modin Lasse,
Uppsala (18), Peter Joensson (19), Kyoshino (20), Magnus Liam Karlsson (21, 22), Lars Klingström (24),
Håkan Nordström, Örnsköldsvik (25), Michael Renaud (28), David C.Sampson Photography (28).
GRAFISK FORM: Strateg Marknadsföring
TRYCK: Norrköpings Tryckeri
PAPPER: Omslag Invercote G 180 g / m2, inlaga Holmen TRND 80 g / m2, bulk 2,0
ANSVARIG UTGIVARE: Karolina Svensson
Holmen’s paper ges ut av Holmen Paper och produceras i
samarbete med Strateg Marknadsföring.
Printed on
#1
paper
Vi har gjort det förut. Och nu gör vi det igen.
Du har väl inte missat att vi
på Holmen Paper just nu
jobbar för fullt med att lansera vårt nya papper? Allt
startade under 2011 när vi
funderade kring nya produkter och produktutveckling.
Vi kände att vi saknade en
konkurrenskraftig SC-produkt och funderade på hur
vi skulle komplettera våra
andra produkter inom
magasinspapperssegmentet.
är här, redo att göra nytta för
dig som kund.
Välkommen
Holmen UNIQ
Vi sätter en ny
standard. Igen.
Bakom det nya pappret ligger
ett enormt jobb och flera tusen
arbetstimmar för att bygga om
maskiner och anpassa utrustning. Nu är vi både glada och
stolta över att pappret äntligen
Med de nya ytvikterna 43, 47
och 50 kan du få upp till 16
procent mer tryckyta för pengarna, vilket innebär att du förbättrar ekonomin i affären.
Papprets egenskaper gör att
Holmen UNIQ tar en viktig
plats i SC-segmentet och utmanar papper för magasin,
kataloger och direktreklam.
Tommy
Wiksand,
Sales and
development
director
4
26
12
21
26
4
8
12
18
”The you way” ville ha ett
papper som sticker ut
– och valde Holmen TRND.
Print Power tänker slå hål på
myter om papper, skogsbruk
och digitala media.
4
Samma vikt men mycket
mer på rullen med nykomlingen Holmen UNIQ.
Hallsta Pappersbruk fyller
100 år och fortsätter att
utvecklas.
20
21
24
26
Högt kundnöjdhetsindex
men Holmen Paper jobbar
för att bli ännu bättre.
Holmen tryggar skogens
återväxt med egna plantskolor.
Brukade skogar med hög
tillväxt bättre för klimatet
än obrukad skog.
Hyllad musiksajt gör
magasin – ”för långa berättelser och beständighet”.
Omslaget
Modern, stabil och mångsidig. Tre ord som sammanfattar Holmen
UNIQ. Pappret är en orädd vinnare som tar dig längre och utmanar
traditionella branschpapper i SC-segmentet. Holmen UNIQ är en orädd
vinnare precis som triathlonatleten på förstasidan.
3
Mode är bäst på papper
Med Aftonbladets 200 sidor tjocka magasin The You Way har Sverige fått en ny trendbibel.
– Pappersmagasinet är ett komplement till våra dagliga uppdateringar på vår sajt och ska
ge inspiration och ha koll på de stora trenderna från de stora modehusen, förklarar ansvarig
utgivare Anna Kult.
I
mars 2014 lanserade
Aftonbladet theyouway.
com, en modesajt som
kombinerar redaktionellt
innehåll med shopping. Ett
år senare lanserar man nu
också ett maffigt pappersmagasin.
rande i maj som i februari.
Resultatet är detta coffee
table-magasin där läsarna
får ta del av alla stora trenderna från alla de stora modehusen och designmärkena.
nyheter, bilder och aktuell
shopping, förklarar hon. I
magasinet satsar vi mer på
inspiration och en överblick,
något man kan gå tillbaka
till och läsa flera gånger.
Olika kanaler
– olika styrkor
– Idén är väldigt enkel, förklarar Anna Kult. Vi ville
göra ett magasin som samlade vårens och sommarens
trender, som man kan ha
kvar hela säsongen och som
är lika aktuellt och inspire-
De olika kanalerna har olika
styrkor menar Anna, och de
ska användas till det de är
bäst på.
I samband med första numret av magasinet lanseras
också en ny version av sajten.
– På sajten presenterar vi
varje dag rykande färska
– Den nya sajten harmonierar bättre med magasinet
och speglar vårt varumärke
mycket bättre.
Inspiration från
de klassiska
modemagasinen
The You Way har hämtat inspiration från de stora klassiska modemagasinen, inte
minst från Vogues collection-bibel. Och är det inte så
att bilder och reportage om
mode gör sig allra bäst bäst
på papper?
– Jo, det håller jag med
om och jag
tror att
mode tillsammans med inredning är det område där
pappersmagasinen kommer
att leva längst,
säger Anna Kult. Men man
kan inte bara köra på som
tidigare, man måste hela
tiden skruva lite och hitta en
ny funktion med magasinet.
online, förklarar Anna Kult.
De är helt enkelt vana vid
att få innehåll gratis, så vi
tror det hade varit tufft att
ta betalt. Vi ser magasinet
mer som ett mervärde till
våra läsare.
Samtidigt ville vi ha ett papper med bulk, ett tjockt papper som är lätt men ändå
känns maffigt. Holmen
TRND uppfyller båda dessa
önskemål.
Digitalt mogen publik
Ett papper som
sticker ut
The You Way är tryckt på
Holmen TRND, ett obestruket, matt och klimatsmart
papper som ger magasinet
mycket karaktär.
När man bläddrar igenom
det första numret av The
You Way-magasinet blir en
sak väldigt tydlig: 70-talet är
tillbaka.
Till skillnad från många
andra av de nya exklusiva
magasin som lanserats de
senaste åren (läs till exempel
om The Pitchfork Review
längre fram i tidningen) är
The You Way gratis.
– Modepubliken är digitalt
mogen och har redan flyttat
6
– Vår paroll är ”fashion begins with you” och därför
ville vi ha ett papper som
sticker ut i jämförelse med
de vanliga modetidningarna.
70-talet är tillbaka
– Ja, det är den starkaste
modetrenden i vår, säger
Anna Kult. Vi kommer att få
se många utsvängda jeans.
Nu finns
Holmen TRND
även som ark
Holmen TRND är en uppstickare inom
magasinsvärlden och används framför
allt till magasin och direktreklam som
vågar ta ut svängarna. Pappret är obestruket, matt och klimatsmart – och ett
kostnadseffektivt alternativ till träfria
obestrukna papper.
För att ytterligare bredda erbjudandet
och nå nya kundsegment lanserar
Holmen Paper nu Holmen TRND som
ark. Med detta kan även tryckerier som
trycker magasin och DR i mindre upplagor ta del av Holmen TRND och den
speciella karaktär som pappret erbjuder
– en ruff och rå yta som ger helt nytt liv
åt innehållet.
Nyfiken på
Holmen TRND ark?
Kontakta Emil Palmqvist,
sales manager:
[email protected]
+46 706 70 35 65
Fransade mockajackor, utsvängda
byxor med hög midja och långa,
mönstrade kaftaner. I år är 70-talet
tillbaka.
”Det är ju något alldeles speciellt med ett magasin i papper.
Lukten. Prasslet mellan fingrarna. Den sköna känslan av att
det finns en början och ett slut
– inte bara digital oändlighet.”
Det säger ansvarig utgivare
Anna Kult här tillsammans med
redaktör Stefan Axell.
7
Print Power Deutschland:
”Vi kämpar mot myter
och missuppfattningar”
”Papper och tryck kan vara det miljömässigt hållbara sättet
att kommunicera”. Detta är ett av organisationen Print Powers
huvudbudskap.
– Tyvärr är missuppfattningar om papper alltför vanliga,
så Print Power har en väldigt viktig uppgift, säger Thomas
Schimanowski, CEO för Papier Union GmbH och chef för
Print Power Deutschlands styrgrupp.
M
ed sina drygt 80 miljoner
invånare och höga levnadsstandard är Tyskland en
av Europas viktigaste marknader för
tryckpapper. Tyskland är också en
marknad där kraven på ”miljövänligt”
tryckpapper är mer uttalat än i många
andra länder.
Kunskap mot myter
Höga miljökrav välkomnas av seriösa
pappersproducenter, men i vissa fall kan
miljöorganisationernas goda ambitioner
slå fel. I en av kampanjerna som riktas
till skolor hävdas det att returpapper är
det bästa alternativet och man varnar
för att använda annat papper. Att tigrar,
8
schimpanser, harar, rävar och älgar ”älskar returpapper” är ett av kampanjens
budskap. Den som vill skydda skogen
och djuren ska alltså välja returpapper,
ingenting annat.
Print Power Deutschland försöker genom bland annat kampanjer, konferenser och direktkontakter med opinionsbildare och beslutsfattare komma till
rätta med den typen av generaliseringar
men även med många andra myter om
papper och skogsbruk.
– Allmänhetens bild är färgad av de budskap som lanseras i miljöorganisationernas kampanjer. Även bland aktörerna på
marknaden och bland politiska beslutsfattare finns det missuppfattningar om
papper, säger Thomas Schimanowski.
”CEOs Pro Recyclingpapier” är ett annat
exempel på kampanjer som har haft stort
inflytande på opinionen för returpapper
– och därmed också på opinionen mot
papper baserat på färsk fiber från skogen.
Myter om returpapper
Att man av miljöskäl bara ska använda
returpapper är en av de myter som Print
Power kämpar för att slå hål på. Till
exempel förklarar man att en pappersfiber bara kan återvinnas 5–7 gånger och
att kretsloppet därför måste fyllas på
med färsk fiber från skogen. Importen
av färskfiber-baserat papper från de
skogrika länderna i Norden är nödvändig för att hålla det euroepiska papperskretsloppet igång.
Uppmaningarna att använda returpapper märks tydligast på tidningsoch magasinpappersmarknaden, medan
sådana krav är mer ovanliga då det
Tillverkning
(huvudsakligen
av färsk fiber)
Thomas Schimanowski, CEO för Papier
Union GmbH och chef för Print Power
Deutschlands styrgrupp.
Returpapper
(returfiber)
Tillverkning
(med returfiber)
gäller finpapper, med undantag för
kontorspapper.
– Tidningsförlagen och även detaljhandelskedjorna, som använder mycket
direktreklam, är särskilt känsliga för
opinionen. Även om de kanske inte alltid håller med om de argument som
framförs vill de undvika kritik från
miljöorganisationerna.
– I Tyskland är Print Power framgångsrikt.
Strategin är att övertyga de viktigaste
beslutsfattarna om de olika fördelarna
som tryck och papper kan erbjuda. I
Europas nyckelland är såväl känslan av att
hålla i och röra vid papper som effektivitetsaspekterna viktiga argument. Därför
leder vi kampanjer, genomför olika PRaktiviteter och ordnar en gång om året ett
landsomfattande och mycket respekterat
event, säger Tomas Schimanowski.
Myter om skogsbruk
Att papperstillverkning alltid innebär att
skogar förstörs är en annan missuppfattning som Print Power försöker avfärda
Massa, papper
och kartong
Återvinning
Det europeiska kretsloppet
De nordiska länderna som har
gott om skog och tillverkar
massa, papper och kartong,
huvudsakligen av färska fibrer,
spelar en viktig roll i det europeiska kretsloppet. I övriga Europa
är skogstillgångarna inte lika
stora och därför baseras papperstillverkningen i högre grad
på returpapper.
5–7 gånger är fibrerna utslitna
och därför måste kretsloppet
hela tiden fyllas på med färska
fibrer från skogen. Tillskottet
av nordisk pappersmassa och
pappersprodukter av färsk fiber
spelar då en viktig roll. Färsk
fiber och returfiber är nödvändiga delar av det europeiska
kretsloppet.
Av tekniska skäl kan papper
emellertid inte återvinnas hur
många gånger som helst. Efter
Källa: Skogsindustrierna.
Byt bild
tschen
d des Deu
verban
Bundes
raße 2
Mühlenst le
29221 Cel
.
dels e.V
roßhan
Papierg
.
.uk
dern
lysims.co
eten Wäl
irtschaft
www.hol
y Sims
ltig bew
nachha
von Holl
Titelbild auf Papier aus
t
Gedruck
Papperskänslan är svår att ersätta.
såväl i Tyskland som i övriga Europa.
Den skogsförstörelse som sker i exempelvis de tropiska länderna kan inte liknas
vid situationen i Europa. Dessutom är
det helt andra aktiviteter än papperstillverkning som är huvudorsaken till skogsförstörelsen i tropikerna. Hela 90 procent av avskogningen beror på ohållbara
jordbruksmetoder*.
vara de digitala och de tryckta mediernas
respektive fördelar är en klok strategi.
Kurvan planar ut
Liksom i de flesta andra länder har tyska
tidningar och andra tryckta media
förlorat marknadsandelar och den totala
papperskonsumtionen har minskat.
– Självklart måste skövling av de tropiska skogarna förhindras. Men att
blanda samman hållbart skogsbruk i
Skandinavien och övriga Europa med
hur skogarna hanteras i andra delar av
världen är väldigt olyckligt. I Europa
har skogsarealen sedan 1950 ökat med
mer än 30 procent.
– Vi måste vara realister och inse att
tryckta medier inte kan vinna tillbaka
de marknadsandelar man förlorat. De
signaler vi nu får från marknaden visar
dock att den nedåtgående kurvan planat
ut. Situationen känns mer stabil, vilket
talar för att papper och tryck även i
framtiden kommer att vara ett mycket
attraktivt alternativ.
Myter om digitala medier
Optimist, trots allt
En annan myt som Print Power
Deutschland försöker komma tillrätta
med är att digitala medier generellt sett
ses som mer miljövänliga. Digitala medier är emellertid mycket stora energiförbrukare och elektroniskt avfall är
ett snabbt växande miljöproblem.
Print Power Deutschlands arbete med att
tackla myterna om papper drivs envist
vidare, men insatserna kan inte på långa
vägar mäta sig med miljö- och certifieringsorganisationernas kampanjer.
– Bilden är komplex och personligen
anser jag att man ska försöka ta det
bästa ur de två världarna. Att ta till-
10
Skogen är råvarukälla för allt papper, även returpapper.
– Det behövs verkligen större stöd och
starkare kommunikationsinsatser från
såväl branschorganisationerna som de
enskilda företagen inom pappersindustrin i hela Europa.
Trots begränsade resurser är Thomas
Schimanowski optimistisk om Print
Power Deutschlands möjligheter av
påverka opinionen.
– I våra kontakter med företag, myndigheter och politiska beslutsfattare märker
vi att man tar till sig de fakta vi presenterar. Trots skilda uppfattningar i viktiga frågor har vi också en bra dialog
med representanter för miljörörelsen.
Men vi måste också vara medvetna om
att miljöfrågan inte står allra högst på
debattagendan i Tyskland just nu säger
Thomas Schimanowski.
Vill få allmänheten att förstå
På frågan om vad han främst hoppas på
att Print Powers insatser ska leda ger
han ett tydligt svar.
Visionen är att även allmänhetens kunskaper om papper och skogsbruk ska
öka. Om vi kan få konsumenterna att
förstå vilken viktig roll papper kan spela i ett hållbart samhälle vore väldigt
mycket vunnet, avslutar Thomas
Schimanowski.
*Underlying causes of deforestation, World
Rainforest Movement; UN FAO
CK U
en & ND PAPI
ER
Fakt
en K UND PAPIER
C
U
n
DR
& Fakte
Mythen
D
VERBAN
BUNDES
.
TSCHEN
DES DEU SSHANDELS E.V
PAPIERGRO
.
d Papier
Druck un umente. .youlovepaper.info/de
www
weltarg
Die U Druck u
mwe nd Pa
ltarg
p
ume ier.
nte.
Die Um
www.
youlo
August
2013
Wen
n
und es um
die Na
Papi
Fakt
er
chha
en vo geht,
ist es ltigke
nen
it
zu n Mei
releva trennen nungen wichtig, von Prin
t
üb
an di nte und . Diese und Fehl erprüf
ba
Br
obje e Hand ausgew oschür informat re
– da
ktive
ogen
e gibt
iom
s
Druc
k un Bild von it Sie sic e Inform Ihnen
d Pa
at
h
pier der Nach selbst ionen
Two
mac
ei
Sides
hen haltigke n
verfo
könn
it vo
ist ei
n
lg
en.
Verw t, die ve ne Orga
Druc endung rantwor nisation,
un
ktu
Wir ve und Pa d Wie ngsvol die das
de
le
Zi
Inform rmitteln pierprod rverwer Produk el
tio
attra ationen, Verbrauc ukten zu tung von n,
ktive
fö
he
war
rder
rn
mun
,
ikatio effektive um Druc überpr n.
üfba
k un
nsm
und
re
d
edie
n sin nachhaltig Papier
d.
e Ko
m-
t
von Prin re
ltigkeit
rprüfba
Nachha
htig, übe
um die
tioWenn es geht, ist es wic Fehlinforma
ier
en
und
und Pap Meinungen schüre gibt Ihn
en
von
Bro
tion
se
rma
Die
Fakten
.
ne Info
trennen
nen zu und ausgewoge selbst ein
te
it Sie sich ltigkeit von
relevan
d – dam
hha
Han
Nac
die
der
.
an
Bild von
n können
objektives Papier mache
Ziel
Druck und
die das
sation,
tion,
Produk
e Organi
es ist ein wortungsvolle g von
Two Sid
verwertun
die verant
verfolgt, ng und Wieder en zu fördern.
re
ukt
ndu
Verwe
rprüfba
ierprod
und Pap brauchern übe Papier
DruckVer
ck und
teln
Wir vermit en, warum Dru hhaltige Kom
tion
nac
Informa effektive und
.
attraktive, smedien sind
tion
munika
vepa
per.in
fo/de
„Es
keit gibt nich
Die haben, t viele
sie isPapierin wirklichBranche
t von dustr nach n, die
Jona
than
Natu ie ge haltig die
Porri
tt, M
M
r au hört
itbeg
ründ
je zu w ögli
s na
er, Fo
rum
chha doch d erden. chfor th
e Fu
ltig.“ azu;
ture
, Janu
ar 20
13
Att informera är Print Power
Deutschlands huvuduppgift.
Papier Union Inapa
Papier Union, ingår i Inapagruppen
som är en av de största pappersgrossistgrupperna i Europa.
Huvudkontoret ligger i Hamburg
och företaget har lokalkontor på ett
20-tal platser runt om i Tyskland.
Papier Union har 830 medarbetare
och omsättningen uppgår till drygt
500 miljoner euro.
Inapagruppens försäljningen uppgår
till ca 885 000 ton papper per år och
omsättningen till ca 990 miljoner euro.
Print Power
Organisationen Print Power finns
i hela Europa och arbetar för att
främja tryckmedier och deras roll i
moderna, integrerade marknadsföringsprogram och kampanjer.
Organisationen företräder ett brett
spektrum av företag i hela värdekedjan – produktion, distribution,
tryck, innehåll och leverans. Som
organisation består Print Power
av två varumärken: informationskampanjen Print Power och hållbarhetsinitiativet Two Sides.
På landsnivå drivs de två programmen av nationella Print Powerorganisationer, till exempel Print
Power Deutschland.
www.printpower.eu
Fakta om skog och papper
Med saklig information vill Print Power visa de
fördelar som papper och tryck har, inte minst
vad gäller miljö- och klimataspekterna. Här är
några av de fakta som presenteras i kampanjer
och annan kommunikationsverksamhet.
lichdie Mögn.
en, die
de
e Branchhaltig zu wer ;
zu
ch
nicht viel
„Es gibt n, wirklich nahört jedoch da
keit habeerindustrie genachhaltig.“
Die Papi n Natur austhe Future, Januar 2013
sie ist vo ründer, Forum for
Jonathan
Porritt,
Mitbeg
Papper är en av
få verkligt hållbara
produkter
Papper baseras på virkesråvara, ett naturligt och förnyelsebart material. Och när
träd växer absorberar de koldioxid från atmosfären. Som
träprodukt fortsätter dessutom papper att lagra kol
under hela sin livstid. För
pappersindustrin finns ett antal viktiga certifieringssystem
som säkerställer att det papper du använder kommer
från hållbart skogsbruk.
Papperstillverkning
stöder hållbart
skogsbruk
Skogarna i Europa har vuxit
med mer än 30 % sedan
1950 och ökar med 1,5 miljoner fotbollsplaner varje år
– en yta som är 4 ggr större
än London. 90 % av
avskogningen beror på
tillämpningen av ohållbara
jordbruksmetoder.
Papper från hållbart
skogsbruk är
nödvändigt för att få
tillgång till returpapper
Kvaliteten hos återvunnen
fiber sjunker när den har använts några gånger och pappersindustrin behöver ny fiber
från ansvarsfullt skogsbruk
för att hålla igång den förnybara cykeln.
Digitala media påverkar också miljön
Kampanjer som syftar till att
eliminera användningen av
papper fokuseras ofta kring
en enda egenskap och tar
inte hänsyn till alla steg, varken i papprets livscykel eller i
online-metoderna. Istället för
att fråga vad som är bättre
– pappers- eller elektronisk
kommunikation – bör vi tänka ”livscykel” för att ta reda
på vilken kombination av
dessa två som ger minst inverkan på miljön, samtidigt
som den uppfyller sociala
och ekonomiska behov.
Källor:
Print Power och kampanjen
Two Sides.
www.printpower.eu
www.twosides.info
Holmen Paper sätter
en ny standard. Igen.
I en tid då pappersbranschen visar på vikande upplagor och
många pratar om pappersdöd och att de digitala medierna
ska ta över, finns det ändå hopp för alla som väljer papper.
Nu satsar Holmen Paper framåt och investerar både tid och
pengar i ett nytt papper som fått namnet Holmen UNIQ.
Att tillverka ett nytt papper, görs inte i
en handvändning. Det krävs planering
och åter planering och månader av
kontroll, granskning och ingenjörskunskap. Och egentligen börjar ett pappers
födelse långt innan det.
saknade en konkurrenskraftig SC-produkt
och hur vi skulle komplettera våra
andra produkter inom magasinspapperssegmentet, säger Tommy Wiksand,
Sales and development director på
Holmen Paper.
– Vi började fundera och planera för ett
nytt papper under 2011. Vi kände att vi
Efter att Holmen Paper undersökt
möjligheterna genom marknads- och
tekniska studier så tog man beslutet
att försöka göra verklighet av visionen.
Och nu är visionen här.
Färska fibrer, nyckeln
till framgång
De färska fibrerna är vägen fram till nya
spännande produkter och ger Holmen
Paper möjlighet att förädla och utveckla
papperskvaliteter med unika egenskaper.
Det nya pappret Holmen UNIQ ingår
i Holmen Papers koncept tillsammans
med syskonen Holmen VIEW, Holmen
XLNT och Holmen TRND. De bildar en
exklusiv skara med egenskaper som gör
att du kan gå ner i ytvikt och ändå behålla
tjockleken och känslan. Samtidigt som du
kan sänka dina papperskostnader.
– För kunderna handlar det om att
kunna behålla känslan och volymen i
trycksakerna men att köpa mindre
papper i ton. Det ger en lägre distributionskostnad per kopia och bidrar med
kostnadsbesparingar som du kan
hämta hem direkt eller investera i tätare
utgivning av dina trycksaker, berättar
Tommy Wiksand.
43, 47, 50 – nya ytvikter
i SC-segmentet
I dag ställs det fler krav på trycksakerna
och för att nå fram till kunderna krävs
mer än ett bra erbjudande. Företagen
behöver papper som tilltalar kunderna
på flera sätt. Dels genom hur det ser ut
och känns och dels genom hur det låter.
Allt för att förstärka känslan och upplevelsen av produkterna som visas. Med
Holmen UNIQ kan du även få upp till
16 procent mer tryckyta för pengarna,
vilket innebär att du förbättrar ekonomin i affären.
Traditionellt
branschpapper
Holmen UNIQ
– en lönsam relation
14
ner i ytvikt. Behåll
1 Gå
tjocklek och känsla.
– Med hög bulk, bra ljushet och opacitet tar Holmen UNIQ en viktig plats i
SC-segmentet och utmanar papper för
magasin, kataloger och direktreklam.
Ytvikterna 43, 47, 50 är kanske
Holmen Papers starkaste argument som
ersättare till traditionella branschpapper, fortsätter Tommy Wiksand.
Efter lansering är det viktigaste att få
igång produktionen och att lyssna på
kunderna. Men först och främst handlar
det om att få kunderna att förstå att det
finns en ny utmanare i SC-segmentet
till 16 procent mer
2 Upp
tryckyta för pengarna.
och att det är möjligt att köpa mindre
men få mer.
– Lanseringen kommer att ske på ett globalt plan och vi står redo att jobba hårt
för våra kunder. Det är viktigt att vi lyssnar och är lyhörda på hur marknaden tar
emot pappret och att vi agerar på de synpunkter som vi fångar upp. Hittills har
de kunder vi pratat med visat mycket
stort intresse och reagerat väldigt positivt
på våra prototyper. Det känns mycket
bra, avslutar Tommy Wiksand, Sales and
development director på Holmen Paper.
bulk, bra ljushet och
3 Hög
opacitet gör att Holmen UNIQ
utmanar papper för magasin, kataloger
och direktreklam i SC-segmentet.
fibrer
4 Färska
är grunden.
Marknadsföring i
traditionella och nya medier
För att nå ut med budskapet startar
kampanjen för det nya pappret med
traditionell marknadsföring och direktreklam. Sedan följs kampanjen upp
med de olika digitala möjligheterna
som nätet ger. Reklamfilm, kampanjsajt, LinkedIn och spridning via andra
sociala medier är några ställen där
marknadsföringen kring Holmen
UNIQ kommer att dyka upp.
”
Pappersmaskin PM 53
För att lyckas med tillverkningen
av Holmen UNIQ har man tvingats
till en omfattande process där man
byggt om pappersmaskin PM 53,
som ursprungligen togs i bruk 1996.
Projektet inleddes redan 2012 för att
under vecka 5–8 2015 ha intensifierats med själva ombyggnaden som
engagerat totalt 700 underentreprenörer dygnet runt.
För kunderna handlar det om
att kunna behålla känslan
och volymen i trycksakerna
men att köpa mindre papper
i ton. ”
Tommy Wiksand, Sales and
development director,
på Holmen Paper.
UNIQ
5 Holmen
tar dig längre.
43 47 50
Holmen UNIQ
tar dig längre
Holmen UNIQ är ett effektivt och pålitligt
SC-papper för magasin, kataloger och
direktreklam – baserat på en smart och
unik kombination av tekniskt kunnande
och papperskänsla.
På www.holmenpaper.com kan du se
filmerna som handlar om Holmen UNIQ.
Setting a new
standard. Again.
Keep your thickness
and lose weight.
Använd mobilen för att
ta dig till webbplatsen.
17
Hallsta pappersbruk
– här finns 100 år
av innovationskraft
Hallsta Pappersbruk leder Holmen Papers utveckling mot att bli ett specialpappersföretag.
Det är här flera av Holmen Papers specialprodukter utvecklats och i stor utsträckning
produceras. Framgångsfaktorerna anno 2015
heter effektivitet och nyfikenhet.
A
tt fylla 100 år är en
stor bedrift. Särskilt
om man som företag jobbar med papper. Har
man en bra och intressant
produkt så har man, men det
har hänt en hel del på bruket
de senaste 100 åren.
Daniel Peltonen är brukschef i
Hallsta. Han har tidigare haft
olika roller, bland annat som
teknisk chef och som produktionschef. Det har gjort att
han hunnit lära känna både
bruket och människorna här.
18
är sig likt från starten för
100 år sedan. Egentligen är
det inte mycket som är sig
likt sedan 70-talet. Vi har ju
gått från att vara många
människor och ha åtta maskiner i drift till att i dag ha
två maskiner och väldigt
slimmad personalstyrka, säger
Daniel Peltonen brukschef.
och nu har bruket en kapacitet på 550 000 ton vid de två
kvarvarande maskinerna.
– I dag ser det annorlunda ut.
Vi satsar mycket på automation och vi har till exempel
gjort om våra kontrollrum till
driftcentraler. Det skapar
fler och bättre samarbeten
och jobbet blir mer flexibelt,
berättar Daniel Peltonen.
En stark
framgångsfaktor
För att kunna erbjuda marknaden en intressant produkt
är det viktigt att lyssna och
fånga upp kundernas önskemål och även kommande behov. Det är också det som
gjort att inriktningen på pappersbruket förändrats under
åren. I dag är det bara specialpapper som tillverkas, och det
har visat sig vara ett vinnande
koncept.
– Fabriken har förändrats
och det är inte mycket som
I mitten på 70-talet var tillverkningskapaciteten 420 000
årston och antalet sysselsatta
människor omkring 1 400
mot de 375 personer som arbetar på bruket i dag. 2008
tillverkades 736 400 ton papper på fyra pappersmaskiner
Hallsta Pappersbruk
anno 1915.
Hallsta Pappersbruk idag. Med ny inriktning
mot specialpapper.
– Vi har otroligt duktiga och
drivna människor, och det ger
oss rätt förutsättningar. Människorna i Hallsta har, tillsammans med marknadsav-
delningen, varit otroligt bra
på att jobba med produktutveckling och hålla kvar nyfikenheten för nya produkter.
Det är nog vår starkaste
framgångsfaktor och det som
gjort att vi finns kvar i dag,
säger Daniel Peltonen.
Framtiden ser ljus ut
Hallsta Pappersbruk anno
2015 ser bra ut, mycket tack
vare den ständiga effektiviseringen och personalens nyfikenhet. Energieffektiviseringsprojekt Hallsta 2014 har blivit
mycket framgångsrikt och bruket har nu en stabil plattform,
bra maskiner och attraktiva
produkter att luta sig emot.
– I dag känner man av framtidsandan ute bland maskinerna. Vi kommer att fortsätta jobba med arbetsmiljön, ha koll på fasta kostnader och optimera verkningsgraden. Hallsta Pappersbruk andas engagemang från
drivna och duktiga medarbetare. Det känns härligt, avslutar Daniel Peltonen brukschef
vid Hallsta Pappersbruk.
På PM 12 tillverkas Holmen
BOOK och Holmen TRND.
Hallsta genom åren
1974 – PM 12 tas i bruk. Står i
dag för produktionen av BOOK
och TRND.
1975–2002 Stängs de gamla
maskinerna PM 6, PM 7, PM
8, PM 10 och PM 11 ner.
2002 – PM 11 (nya) drar igång
produktionen och tillverkar
XLNT och VIEW.
2008 – PM 2 stängs ner.
2013 – PM 3 och sliperi
stängs ner.
2014 – Fastbränslepannor
stängs ner och energieffektiviseringsprojekt Hallsta 2014
genomförs varefter fabriken
körs 100 % på el och helt
utan rökgas- eller CO2 utsläpp
till luft.
Produktionen baseras till 100
procent på färska fibrer och
med hjälp av dem har Holmen
XLNT, Holmen VIEW och nu
senast Holmen TRND sett
dagens ljus på brukets högeffektiva pappersmaskiner.
Här finns PM 12 som gör vad
vi och många av våra kunder
anser vara världens bästa
bokpapper – Holmen BOOK.
Miljösatsning med
goda resultat
Beslutet att stänga ner pappersmaskinen PM 3 har gjort
det möjligt att sätta stopp för
sliperi och fastbränslepannor
– insatser som tillsammans
markant minskade brukets
energiförbrukning.
Dessutom återvinns nu både överskottsånga från pappersmaskinerna och värme
från avloppsvattnet, vilket innebär fler
stora besparingar.
”
I dag känner man
av framtidsandan ute
bland maskinerna”
Daniel Peltonen brukschef vid
Hallsta Pappersbruk
Tommy Wiksand affärsutvecklare på
Holmen Paper.
Fakta
om Hallsta
Pappersbruk
Råvara: Granmassaved.
Process: TMP massa.
Produkter: LWU och
bokpapper.
Varumärken: Holmen VIEW, Holmen TRND, Holmen XLNT, Holmen PLUS, Holmen BOOK.
– Vi återvinner spillvärme som annars
skulle gå direkt ut i luften och sjöarna,
säger Göran Starck, projektledare på
Hallsta Pappersbruk.
Bruket slipper nu köpa och elda med
olja, RT-flis och egen bark, och släpper
därmed inte längre ut några rökgaser
eller CO2. Barken som tidigare användes
till ångpannorna kan nu säljas och lastbilarna som kommer med sågverksflis
slipper köra tomma tillbaka. I stället fylls
lasten med bark som körs till olika fjärrvärmeanläggningar. Kombinationen av
åtgärder har bidragit till ökad lönsamhet
och skapar trygghet inför framtiden.
– Omställningen till specialpapper har
varit positiv för oss, och med den minskade energiförbrukningen så tillhör vi de
bruk som har bäst förutsättningar för
framtiden, avslutar Anders Olsson,
ekonomichef på Hallsta Pappersbruk.
19
Bra betyg och värdefulla åsikter
i senaste kundundersökningen
Under förra året genomförde Holmen Paper en
kundnöjdhetsundersökning. Resultatet visade
på hög kundnöjdhet, men gav också viktig
information om vilka områden kunderna tycker
att Holmen Paper kan bli bättre på.
– Vi fick generellt bra resultat
och ett kundnöjdhetsindex
på 74, berättar Giselle Jörnberger, Business Intelligence
Manager på Holmen Paper,
och fortsätter:
– 80–91 procent av de som
svarade är nöjda eller mycket
nöjda med Holmen Paper
som leverantör och det är
väldigt bra siffror.
Kundundersökningen var en
kombination av webbenkät
och telefonintervjuer och genomfördes på Holmen Papers
samtliga europeiska marknader: Norden, England, Polen,
Centraleuropa, Benelux,
Spanien, Portugal, Frankrike
och Italien. Frågorna handlade
om Holmen Papers leveranser,
produktkvalitet, försäljning,
hantering av ordrar, hantering
av klagomål etc.
Nytt för den här gången var
att undersökningen skickades
till samtliga kontakter som
Holmen Paper har, det var
alltså ofta fler än en person
inom samma bolag som fick
besvara frågorna. Det innebär att det inte bara var de
som har kontakt med en säljare som har fått säga vad de
tycker, utan även de som är i
kontakt med teknisk support
och andra viktiga funktioner
hos Holmen Paper.
”De flesta är
mycket nöjda”
Holmen Papers kunder är särskilt nöjda med de personliga
relationerna – hur de bemöts i
kontakten med exempelvis
säljare och teknisk support
– och med hanteringen av
ordrar och leveranser. Båda
dessa är viktiga faktorer vid
valet av leverantör.
– Däremot ser vi att vi måste
förbättra oss på produktkvaliteten för att nå upp till kundernas krav, säger Giselle
Jörnberger och konstaterar att
arbetet redan är i full gång.
kunder. Kundundersökningen
är till exempel en mycket viktig del i arbetet.
Barbro Eriksson är projektledare på CMA Research, som
genomfört undersökningen tillsammans med Holmen Paper,
och hon tycker också att resultatet är bra.
– Generellt brukar man säga
att ett index över 70 är ett
bra resultat. Holmen når upp
till index 74, vilket visar att
de flesta kunder som ingick i
undersökningen är mycket
nöjda. Framför allt visar
Holmen Paper höga resultat
när det gäller kundbemötande och affärsmannaskap
(business relationships) där
många av kunderna anser att
Holmen är den ledande aktören i branschen.
– Det område som Holmen
Paper generellt sett får lägst
omdöme på är produktkvalitet, men resultaten är inte
låga i sig. Snarare är det vissa
produkter som relativt konkurrenternas produkter inte
upplevs som fullt lika bra,
avslutar Barbro Eriksson.
– Nu har vi fullt fokus på att
bli ännu bättre och det jobbet
gör vi tillsammans med våra
Stort tack
– till alla er som deltog i kundundersökningen. Era åsikter är
mycket viktiga för vårt fortsatta kvalitetsarbete och vi är redan
i full gång med arbetet att bli ännu bättre.
Holmens plantskolor odlar
30 miljoner plantor om året
Ett hållbart skogsbruk innebär även en effektiv återväxt med
livskraftiga och starka plantor. Till grund för återväxten har
Holmen två egna plantskolor där plantor av tre olika storlekar
dras upp under ett eller två år, beroende på hur stora de ska
bli och var de sedan ska planteras.
I Gideå, strax utanför Örnsköldsvik, finns
sju stora växthus på 2 500 kvadratmeter
vardera och därifrån levereras varje år
mer än 20 miljoner plantor av den mindre
storleken (Starpot 50) till skogsägare i
norra Sverige. Plantskolan i Friggesund,
utanför Hudiksvall, har i sin tur fem växt-
hus à 2 500 kvadratmeter och förser skogarna i de södra och mellersta delarna av
landet med drygt 10 miljoner plantor av
den mellersta och stora storleken (Starpot
90 och 120). Att det behövs större plantor
längre söderut beror främst på att konkurrensen på hyggena är större där, lik-
som risken för angrepp av snytbagge.
Fröna kommer från någon av de drygt
trettio fröplantager som Holmen antingen
äger själva eller är delägare i tillsammans
med övriga stora skogsägare/bolag. Fröna
sås i omgångar i odlingskassetter och får
sedan växa till sig i uppvärmda växthus.
Under sommaren ställs plantorna ut på
friland för att växa till önskad storlek.
Ny metod på Friggesund
Sedan ett par år tillbaka arbetar Friggesunds plantskola även med den allra senaste tekniken och odlar delvis med odlingskammare, en sorts tillväxtkuvös för
plantor, i en 1 400 kvadratmeter stor produktionshall. Odlingskammaren är 100
22
kvadratmeter och rymmer två miljoner
plantor per såddomgång.
– Vi sår i 3 500 så kallade brätten per omgång. Brättena står i ett hyllsystem i åtta
nivåer, som hela tiden rör sig så att hyllorna byter plats och eventuella skillnader
i luftfuktighet och temperatur utjämnas,
berättar Roger Larm, som är plantskolechef på Friggesund.
Med den nya tekniken räcker det att plantan får fyra veckor i odlingskammaren.
När plantorna är cirka 4 cm får de sin
långnattsbehandling och sedan lagras de
i kyl. Därefter är det dags för nästa omgång. I maj tas plantorna ur kylen och
Friggesunds plantskola är idag en Sveriges
modernaste. I den nya, 1 400 kvadratmeter
stora produktionshallen odlas plantor i
odlingskammare året runt.
omskolas, det vill säga planteras om till
större brätten, innan de flyttas ut på friland för att växa ytterligare.
Att det nya sättet att odla effektiviserar
plantskolans verksamhet är det ingen tvekan om: på sikt räknar Holmen med att
kunna odla 12 miljoner plantor per år i
odlingskammare inne i produktionshallen. Det innebär att antalet växthus i Friggesund kommer att kunna dras ner från
fem till två, vilket även innebär en stor
energibesparing.
Holmens odling sker i det
egenutvecklade odlingssystemet Starpot med behållare i
tre storlekar: 50, 90 och 120
kubikcentimeter.
Ett år på plantskolan
Januari–Februari
Första omgången sås. Friggesunds fem
växthus odlas i tre omgångar, totalt alltså 15 växthus på ett år. Allt sås och lagras efter hand i ett växthus, tills sådden
för alla fem växthusen är klar.
Mars
April–Maj
I mars värms växthusen upp och vattenledningarna tinas. Växthusen förbereds
för odling.
Odlingsramarna med de nysådda
kassetterna ställs i de uppvärmda
växthusen. De sådda kassetterna
vattnas upp och odlingen startar.
Där står de sedan i nio veckor
och växer till sig.
Juni
Första veckan i juni får plantorna
som såddes i omgång 1 komma
ut på friland för att växa ytterligare. Därefter placeras omgång 2
(som såtts under tiden) i växthusen för tillväxt i 3–4 veckor.
Juli
Dags för omgång 2 att komma ut på
friland, medan omgång 3 startas i
växthusen. Totalt har nu 15 växthus
med plantor odlats.
Augusti
Nu långnattbehandlas alla plantor
med den sydliga proveniensen (härkomsten) för att de ska klara av hösten. Plantorna som odlats med frön
från södra Sverige tror att sommaren
är längre och att hösten kommer betydligt senare. Eftersom skillnaden är
stor i Sveriges avlånga land gäller det
att få dem att förstå att det snart blir
höst. Hela bädden mörkläggs därför
så att dagen förkortas för plantorna.
Långnatt pågår i fyra veckor, då har
varje dygn 16 timmar natt (mörkt) och
8 timmar dag (ljust).
Den första omgången, som såddes
i januari/februari, är redo för leverans
till kund.
September
Alla plantor som ska växa ännu en
säsong ställs i kyllager.
Omgång 2 och 3 odlas under
två säsonger och lagras två vintrar
– den första på ram i kyl och den
andra i kartong i frys.
Oktober–December
Paketeringssäsongen börjar och pågår
under resten av året – det krävs skiftgång för att hinna vaxa och paketera
alla plantorna. Plantorna vaxas för
skydd mot snytbaggen och packas i
kartonger. De plantor som tillbringade
den föregående vintern i kyl ska nu till
fryslagret. Dessa plantor levereras sedan till kund på våren år 3.
Så bedrivs klimatsmart
skogsbruk
Brukade skogar med hög tillväxt är bättre för klimatet än obrukade skogar. Den slutsatsen dras i en analys som forskare vid
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU gjort inom ramen för forskningsprogrammet Future Forests.
B
ruka skogen, öka skogstillväxten
och använd skogsråvaran för
att tillverka produkter som kan
ersätta sådana som skadar klimatet.
Detta är ett effektivt sätt att få ut den
bästa klimatnyttan av våra skogar,
säger Tomas Lundmark, professor vid
SLU och verksam i Future Forests.
Tomas Lundmark understryker att SLUforskarna i sin studie inte bara har analyserat hur mycket kol som lagras i skog
och mark. För att sätta in skogsbrukets
roll för klimatet i ett helhetsperspektiv har
forskarna dessutom beräknat de klimateffekter som produkterna från den brukade skogen genererar. Den effekten är
betydande eftersom många sådana produkter och bränslen ersätter fossilbaserade
eller mer energikrävande alternativ.
Dagens skogsbruk gör redan stor klimatnytta. Hade vi inte tillgång till skogens
alla produkter skulle utsläppen av koldioxid i Sverige vara betydligt högre än
vad de är i dag.
– Det är viktigt att vi minskar vårt beroende av olja, kol och naturgas så snabbt
Tomas Lundmark, professor vid SLU
och verksam inom Future Forests
som möjligt. Här kan skogen bidra på
många sätt genom att leverera mer råvara för klimatsmarta produkter som till
exempel biobaserade drivmedel, trä som
byggnadsmaterial och förpackningar för
livsmedel, säger Tomas Lundmark.
FORSKARNA HAR OCKSÅ analyserat
vad som händer om man väljer att inte
bruka skogen, utan lämnar den att växa
fritt. På kort sikt kan detta bidra till att
dämpa ökningstakten av koldioxidhalten i
atmosfären till följd av den upplagring av
kol som sker i den växande skogen. Det
finns dock en gräns för hur länge denna
klimatnytta kan finnas; när skogen blir
tillräckligt gammal avtar tillväxten och
därmed upplagringen av kol. Gammal och
tät skog som lämnats orörd riskerar dessutom att utsättas för stormar och bränder
med stora koldioxidutsläpp som följd.
Träden tar alltid upp koldioxid, hur
mycket beror på trädens ålder:
Plantor och skog upp till 20 år
Träden växer och absorberar ganska lite
koldioxid.
Avve
rknin
g
Unga och medelålders skogar 21–80 år
Nu växer träden som snabbast och
absorberar som mest koldioxid.
0–20 år
21–80 år
Gamla skogar (äldre än 90 år)
I den här åldern minskar trädets tillväxt
och förmåga att ta upp koldioxid.
Källa: 5 sanningar om papper och miljö,
Holmen Paper
Holmens skogar
binder 4 350 000 ton
koldioxid varje år.
”Holmen bidrar
positivt till klimatet”
TOMAS LUNDMARK UNDERSTRYKER
att oavsett om man väljer en strategi
att lagra kol i skogen eller att använda
skogsråvara för att ersätta fossilt kol
och därmed minska nettoutsläppen av
koldioxid, så är skogens tillväxt den
avgörande faktorn. Ju högre tillväxt
desto större potentiell klimatnytta.
– Om vi skulle börja sköta våra skogar
så att skogens tillväxt ökar med
40–50 procent och använda den ökade
tillgången av råvara på ett klokt sätt
skulle Sverige faktiskt kunna bli helt
fritt från nettoutsläpp av koldioxid i
framtiden. En sådan ökning av tillväxten
är inte orealistisk att uppnå på sikt
men då krävs tydligare skogspolitiska
mål än dagens, säger Tomas Lundmark.
SLU-FORSKARNAS STUDIE VISAR
att den svenska skogen, skogsbruket
och skogsindustrin spelar en mycket
viktig roll för klimatet. Särskilt positivt
är att den klimatnyttan kan bli ännu
större i framtiden, säger Erik Normark,
FoU-chef på Holmen Skog.
Uppdaterad
”skogsbibel”
ute nu
Helt nyligen släpptes en uppdaterad version av Holmens
uppskattade handbok med all
tänkbar information om effektivt och uthålligt skogsbruk.
Den 120 sidor tjocka boken heter ”Konsten att odla skog – Holmens väg till ett
uthålligt skogsbruk”. Innehållet i den
populära ”skogsbibeln” berör skogsbrukets alla delar, från skogsbrukets utveckling, viltförvaltning och miljöhänsyn till
skoglig planering, återväxt, gallring,
skörd och mycket, mycket mer.
Holmens skogar tar, genom sin tillväxt,
årligen upp mer än 600 000 ton koldioxid. Denna positiva klimatpåverkan
har i en totalundersökning av koncernens klimatpåverkan kompletterats
med produkternas klimateffekter och
matchats mot de utsläpp som sker vid
produktionen.
Vill du veta mer om hur vi på Holmen
ser på ett modernt skogsbruk – beställ
ett eget exemplar på www.holmen.com/
sv/Press/Bestall-tryckt-material/
– Beräkningarna visar att Holmens
verksamhet totalt sett bidrar positivt till
klimatet. Det sker genom att koldioxid
binds i våra skogar och i de trävaror
som produceras. Att våra produkter ersätter sådana som är skadliga för klimatet har också stor betydelse, konstaterar
Erik Normark.
Erik Normark, FoU-chef
på Holmen Skog.
.com
olmen
www.h
1
og
odla sk
– Genom att ha höga ambitioner i återväxtarbetet, använda det bästa plantmaterialet och skapa nya vitala ungskogar
kan ännu mer koldioxid tas upp. Ökad
tillväxt betyder också att produktionen
av klimatsmarta skogsprodukter kan
öka. Dessa positiva klimateffekter skulle
naturligtvis ha uteblivit om vi inte brukade skogen, säger Erik Normark.
Kapitel
att
Konsten
HOLMEN HAR SOM MÅL att att öka
skogstillväxten med 25 procent till år
2050 och därmed kommer ännu mer
kol att tas upp och bindas in i skogen.
att
n
e
t
s
n
Ko
kog
odla s
k
ogsbru
ålligt sk
l ett uth
s väg til
Holmen
25
Pitchfork på papper
– en hyllning till tidlös kvalitet
Efter 17 framgångsrika år på webben bestämde sig Pitchfork Media för att göra ett magasin
på papper.
– Vi vill ge våra läsare något mer beständigt, förklarar Michael Renaud, creative director. Vi älskar
fortfarande snabbheten och gemenskapen på internet, men där finns samtidigt så mycket brus
att viktiga berättelser lätt kan försvinna i mängden. Ett magasin är den perfekta miljön för längre
berättelser och visuellt innehåll som håller över tid.
W
ebbplatsen Pitchfork grundades 1996 av Ryan Schreiber,
en ung musikintresserad
kille som då fortfarande bodde hemma
hos föräldrarna i Minnesota och inte
hade någon som helst erfarenhet av att
skriva om musik. Idag är Pitchfork den
kanske mest inflytelserika rösten inom
musikjournalistik överhuvudtaget. Och
när många musiktidningar har tvingats
lägga ner eller bara satsat digitalt de
senaste åren, gör Pitchfork tvärtom.
2014 lanserades The Pitchfork Review,
ett tjockt pappersmagasin med fokus på
långa artiklar och snygg design som är
svåra att göra rättvisa på nätet.
– Vi vill inte vara en traditionell musiktidning, säger Michael Renaud. Det är
snarare en hybrid mellan ett magasin,
en tidning och en bok, något som är
värt att spara, ställa i bokhyllan och
återkomma till under många år.
Vill bryta sig loss från jakten
på att alltid vara först
The Pitchfork Rewiev skriver inte bara
om aktuella artister och ny musik.
– Nej, vi försöker bryta oss loss från
den ständiga och lite ängsliga jakten på
att vara först, säger Michael Renaud.
Det kan vi vara på webben. I magasinet
kan vi fördjupa oss i gammal musik
och bortglömda skivor som förtjänar
att lyftas fram. Vi kan både underhålla
och undervisa.
Det handlar om en stark tro på det skrivna ordet och på god musikjournalistik.
– Det är en hyllning till det långa
formatet och en
hyllning till all bra
musik, gammal
som ny.
27
Stor skillnad i arbetsprocesserna
The Pitchfork Review kommer ut en
gång i kvartalet och hittills har fyra
nummer producerats. Och visst är det
skillnad mellan att publicera på nätet
och att producera ett magasin, men
Michael Renuad tycker att de lär sig
hela tiden.
– Eftersom vi är så vana vid att publicera på nätet är arbetsprocessen naturligtvis den största skillnaden för oss.
Deadlines är mycket hårdare i print,
och påverkas av många fler faktorer.
Dessutom har vi insett att postsystemet
förmodligen är den största orsaken till
att så många pappersmagasin lägger
ner, det är verkligen mycket dyrare och
mindre effektivt än det borde vara.
Skillnaderna i arbetssättet har också fått
en del mer överraskande positiva effekter.
– Personligen har jag lärt mig att uppskatta mina arbetskamrater ännu mer
för deras fantastiska arbete, kreativitet
och tålamod.
Traditionell journalistik
– även på nätet
När det gäller själva skrivandet tycker
Michael att man gör för stor skillnad
mellan print och digitalt.
– Idag tar skribenter mer hänsyn till
själva kanalen än vad som är nödvändigt. Det resulterar i rubriker och
ingresser som skrivs för att klickas på
eller skickas runt via sociala medier.
Vi försöker undvika detta på vår
Pitchforks kontor i Chicago
Creative director Michael Renaud
28
webbplats och satsar på mer traditionell journalistik. Och i print finns inte
den drivkraften alls, vilket ger ännu
bättre möjligheter att dyka djupt ner
i en berättelse.
Framgångsreceptet
– en hållbar modell från början
Det är ingen tvekan om att Pitchforkgänget lyckats göra ett fantastiskt
pappersmagasin, men kvalitet är ju
inte alltid en garanti för att överleva i
den hårda konkurrensen. The Pitchfork
Review har fått väldigt mycket positiv
uppmärksamhet, men säljer den? Är
den framgångsrik?
– Vi var inte riktigt säkra på hur vi
skulle mäta våra mål när vi började,
The Pitchfork Review har en upplaga på 10 000 ex och
ett lösnummer kostar 19.96 USD, som en hyllning till året
pitchfork.com startade.
säger Michael Renaud, men ja, vi
betraktar den som en framgång. Vi
försökte upprätta en hållbar modell
från början, och det har vi lyckats med.
Det är så vi definierar vår framgång:
att vi med vårt lilla men hårt arbetande
team kan fortsätta ge ut ett magasin vi
är stolta över, ett magasin som ingen
annan gör.
intressant, oavsett om du läser den på
webben eller på papper:
– Ingen aning! Men jag hoppas det blir
musik som bidrar till kärlek, samförstånd
och revolution.
Revolution
När jag har den kreativa chefen på Pitchfork – detta musikorakel – på tråden, kan
jag inte låta bli att fråga vad som kommer
dominera musikåret 2015. Någon särskild artist eller skiva han tror kommer
slå igenom? Michael Renauds uppfriskande svar genomsyras av den öppenhet, nyfikenhet och attityd som gör Pitchfork så
BOOK Extra
– ny produkt i
boksegmentet
I december lanserades en ny
produkt från Hallsta Pappersbruk – Holmen BOOK Extra i
ljushet 80. Produkten är ett
vitt bokpapper med en helt ny
nyans och kommer i första
hand att användas till lite finare pocketböcker men passar
även till inbundna böcker.
– Nyansen är vald för att tilltala framför allt södra Europa. Det var också
därifrån som vi fick önskemål om en
annan produkt. Vi får ganska ofta den
typen av frågor och vi utvecklar gärna
nya kvaliteter tillsammans med kunderna, säger Gunilla Jernqvist Andersson,
projektledare inom marknadsutveckling
på Holmen Paper.
Holmen BOOK Extra har en nyans som
kallas bluish-white och skiljer sig ganska
mycket från den traditionella Holmen
BOOK Cream som har en gultonad nyans. Precis som Holmen BOOK känns
och andas pappret kvalitet, mycket tack
vare sin jämna och rena yta. Holmen
BOOK Extra finns i ytvikterna 65 och
80 g/m² med bulk 2,0 cm³/g.
Med varje nummer medföljer en unik vinylsingel som också går
att ladda ner digitalt.
– Jag tror att pappret kan öppna
upp för nya objekt i just Sydeuropa,
avslutar Gunilla Jernqvist Andersson
på Holmen Paper.
29
Swedish
43, 47, 50
Holmen UNIQ – nytt SC-papper
Se filmen på
holmenpaper.com
Vi sätter en ny standard. Igen.
Vi har gjort det förut. Och nu gör vi det igen. Introducerar
ett papper som sänker dina kostnader. Egenskaperna i
Holmen UNIQ gör att du kan gå ner i ytvikt och behålla
tjockleken och känslan. Med hög bulk, bra ljushet och
opacitet tar Holmen UNIQ en viktig plats i SC-segmentet
och utmanar papper för magasin och kataloger och
direktreklam.
www.holmen.com