Natur-likt - Timrå - Naturskyddsföreningen

PDF Compressor Pro
timra.naturskyddsforeningen.se
Information från
Nr 4 2015
Länsstyrelsen:
- Det saknas särskilda skäl för att bevilja
dispens från strandskyddet på Åstön
Länsstyrelsen ändrade som väntat inte sin uppfattning om strandskyddsdispensen för campingplatsen på Åstön! I sitt nya beslut upphäver man
återigen miljö- och byggnämndens beslut om strandskyddsdispens för
permanent camping i Skeppshamn. Sammanfattningsvis finner länsstyrelsen att det saknas särskilda skäl för att bevilja dispens från strandskyddet.
Natur-likt
Foto: Stig Carlsson
Lite intresse för naturen i remissvaren!
Tråkigt förstås att sitta inomhus, men å andra sidan har jag haft tid att
läsa igenom alla 18 remissyttranden om Åstöreservatet som kommit in.
Om man generaliserar lite så slås man av så lite intresset för naturen har
satt sina spår i remissyttrandena! Och kulturmiljön i Skeppshamn är det
bara Åstöns Fiskarmuseinämnd som uttrycker sin oro för!
Deltagarrekord vid årets kvällsvandringar
Intresset för kvällsvandringarna i Ljustorp, som arrangeras av Naturskyddsföreningen i samarbete med Ljustorpsvandring www.ljustorpsvandring.se ökar år från år. Förra årets rekord med i medeltal 7,5
deltagare har trots sämre väder ökat till 10 vid de sju genomförda promenaderna i år. Elisabeth Nilsson och Lena Liljemark har varit ledare för
vandringarna och de har berättat om bygdens natur och kulturhistoria.
Spännande svampvecka i Timrå
Sveriges Mykologiska Förening placerade sin årliga mykologivecka i
Timrå hösten 2014. Det var cirka 90 deltagare från 7 olika länder som
tillbringade en vecka i Timrå, en form av naturturism som gynnade näringslivet i Timrå. Resultatet blev cirka 20 nya svamparter för Sverige
och ungefär 30 nya svamparter för Norrland. Troligen noterades även
flera nya svamparter för vetenskapen.
PDF Compressor Pro
Ordföranden har ordet...
Vilken annorlunda sommar vi haft i år med mycket regn och lite värme, men ändå rätt drägliga
temperaturer. Blåbär och svamp blir det rätt mycket av som det verkar.
Tisdagsvandringarna har gått bra och endast en gång har det varit inställt på grund av regn - ett
tåligt folk som ger sig ut förstås! Tack till Elisabeth och Lena som gjort vandringarna möjliga
- Ni är värda en eloge. Slåttern av Torsbodaängen har genomförts för 47:e året i rad. Nu hoppas jag att fler deltar framåt så att vi kan fira 50 år med slåttern.
Vi i styrelsen försöker att alltid bevaka det som påverkar naturen runt oss alla.
Ifjol skrev vi till kommunen om den obefintliga skötseln av Fågelsångens naturreservat vilket ledde till en viss skärpning men det är fortfarande till och
med svårt för den oinvigde att ens hitta till reservatet trots sitt läge nära bebyggelse. Där vill vi gärna ha till en skärpning eftersom jag själv fått samtal
från människor som inte hittat dit.
Just denna tidning är höstens första nummer av Natur-likt som är vår medlemstidning.
Det är kanske inte känt för många att det är en lång process innan den hamnar i din hand. Först
och främst så skrivs och redigeras den av vår redaktör, som av hälsoskäl befinner sig stor del
av året i Thailand. Vi håller kontakten med honom och förser honom med material via mail och
samtal genom Skype. När vår redaktör är klar med tidningen så mailas den till vårt tryckeri i
Sundsvall. Efter tryckning så hämtas den av någon av våra ideella krafter och körs hem till
mig. Där får jag oftast hjälp med att lägga den i kuvert med adressetiketter som vi fått via vår
riksorganisation som sköter medlemsregistret.
Därefter gäller att få iväg alla kuvert med tidningar till Posten. Tyvärr händer det ibland, som
nu senast att Postens maskiner i sorteringen lyckas få bort etiketter med någons adress. Den går
då i retur hem till mig utan etikett och jag har ingen som helst aning om vilka som inte erhållit sin tidning. Om du blivit drabbad så ber vi om ursäkt, som nu senast då TRE kuvert drabbats så att dessa medlemmar ej fick sin tidning. Om du blivit drabbad så maila eller ring mig
så skickar vi en ny tidning med handskriven adress. Mail [email protected] eller telefon
060-570325.
För övrigt läser jag att den 13 augusti hade vi förbrukat hela vår Jords resurser och resten av
året kommer vi att leva på kredit när det gäller Jordens resurser. Mycket oroande och tänkvärt
tycker jag. Hoppas nu att du tar dig en titt på det program som finns i tidningen och delta gärna
i någon av dessa aktiviteter. Ta gärna med dig någon granne eller vän också.
Trevlig höst önskar
Bengt-Göran
Natur-likt
är ett medlemsblad för Naturskyddsföreningen
Timrå. Innehållet handlar dels om föreningens
verksamhet, men också om natur- och miljöfrågor. Har du idéer om vad du tycker vi ska ta
upp får du gärna höra av dig.
En del medlemmar tycker att det räcker att få
tidningen via mail. Andra vill gärna ha en tidning att bläddra i eller för att visa upp för andra
intresserade. Du avgör själv vilket du tycker är
bäst.
Kontakta oss
Berry Johansson svarar för redigeringen av
Natur-likt. Du kan nå honom via hans e-mail,
[email protected].
Stoppdatum för inlämning av manus till kommande nummer av Natur-likt är 15 oktober
2015, med utdelning veckan efter.
PDF Compressor Pro
På cykel hinner man se och höra mycket!
Regnet hängde lite i luften den 8 juni när vi deltagare hälsades välkomna till Bergeforsparken
av en rödstjärt som satt i en björk och sjöng för oss. Efter lite funderingar så beslöt vi oss för
att cykla mot Lögdö längst med den gamla grusvägen från Bergeforsen med returresa via Forsmon.
Motvind hade vi till en början, men vädret blev
bara bättre och bättre och färden längs den
gamla grusvägen med liten övrig trafik var en
ren njutning.
Eftersom vi hade ornitologer med oss var vi
extra uppmärksamma på fåglar som vi hörde
eller såg efter färden. När man cyklar kommer
man så mycket närmare allt i naturen och just
fåglar kan man både se och höra. Den ena fågelarten efter den andra avlöste varandra och
på en åker längst vägen fick vi till och med syn
på två tranor. Taltrasten ljud, som man kan
höra hur den upprepar sig 3-4 ggr i rad. ”Ficktjuv, Ficktjuv, Ficktjuv” eller vad man nu
tycker sig höra.
15 olika arter
Vi rastade vid Lögdö bruk intill den vackra
kyrkan och såg då en sädesärla. Under färden
kunde vi se eller höra sammanlagt 15 olika fågelarter
Här under lista på alla arter: rödstjärt, lövsångare, trana, bofink, ladusvala, björktrast,
rödvingetrast, koltrast. taltrast, gransångare,
trädgårdssångare, sädesärla, fiskmås, skrattmås och kråka.
En fantastiskt fin kväll som avslutades strax
före kl 21 med att rödstjärten fortfarande satt i
björken och välkomnade oss tillbaka till Bergeforsparken.
Strålande soligt väder
Den 10 augusti var det strålande soligt väder.
Vi bestämde som tidigare i våras att cykla till
Lögdö bruk på den fina grusvägen förbi bland
annat Lundetjärnen och tillbaka via Forsmon.
Vi gjorde ett litet stopp vid Lundetjärn för att
kolla om vi såg några fåglar. Ganska snart såg
vi en ormvråk, några kråkor och ladusvalor. En
rödhake hade vi tidigare sett.
Färden fortsatte på den underbara grusvägen
förbi Lögdösjön och fram till Lögdö bruk där
vi rastade. Strax efter klockan halv nio var vi
tillbaka på Bergeforsparken. Där skymtade vi
även en fiskmås.
Intresset inte på topp
I ett strålande vackert väder genomförde vi säsongens sista cykeltur den 24 augusti. Tyvärr
har intresset inte precis legat på topp denna
sommar. Kanske dags att fundera på ett annat
upplägg för framtiden.
Vi cyklade ut till Wifstaholmen för att hitta en
lämplig plats att fika på. Där ute på holmen
som förr i världen var ett stort timmerupplag så
reagerade vi på att sly och annan växtlighet
erövrar marken. Det är fantastiskt fint där ute
efter stranden.
Fikade vid Wifstavarvs kapell
Därefter for vi bort till Wifstavarvs kapell och
fikade under en trevlig pratstund. Färden fortsatte tillbaka till Bergeforsparken där turen avslutades vid 20-tiden.
Text och foto:
Bengt-Göran Norlin
PDF Compressor Pro
Svamputflykt till Hornsjömon
Hornsjömon ligger på vägen från Viksjö mot Graninge. Landskapet i Viksjö domineras av
Mjällåns dalgång. Dalgången innehåller mäktiga sedimentlager från istidens avsmältningsskede för ca 8 000 år sedan. Då mynnade här en stor isälv ut i den havsvik som gick in i dalgången. Under en längre tid låg älvens utlopp kvar vid trakten av Hornsjön.
genom ökad möjlighet till etablering, minskad
konkurrens och ökad födotillgång.
Innan skogen fick ett värde och brandbekämpningen började för 150 år sedan brann
många skogar en till två gånger per århundrade, något djur och växter anpassade sig till.
Den senaste branden på Hornsjömon var 1880
och man har spårat bränder med jämna mellanrum till 1530. Ungefär vart 60:e år har skogen här brunnit.
Ungefär ett 40-tal insektsarter och ett 50-tal
svamparter är beroende av brand. Av växter är
de mest kända brandarterna brandnäva och
svedjenäva vars frön vilar i marken och gror
Stenmurkla - mycket giftig.
först vid marktermparaturer över 45-50 grader.
De små tjärnarna i det området är så kallade Bränderna kan locka till sig insekter som på
dödisgropar, dvs de skapades när stora isblock många mil uppfattar lukten av rök eller känner
baddades in i sediment och sedan smälte. På av bränder genom infrarödkänsliga organ.
Hörnsjömon finns tydliga dynbildningar, som Mycket pedagogiskt brandfält
uppkommit genom vindens omlagringar av Ett tiotal intresserade personer följde med på
deltasanden efter istiden.
utflykten som leddes av Hans Andersson
Naturvårdsbränningar
(Myko, Svampfärgarsällskapet) och Elisabeth
Här har SCA gjort tre naturvårdsbränningar Nilsson (Naturskyddsföreningen Timrå). SCA
som är en planerad och noga kontrollerad har efter tre bränningar, 2011, 2012 och 2013,
bränning, anlagd för att i naturvårdssyfte ef- fått ett mycket pedagogiskt brandfält eftersom
terlikna en naturlig brand. Skogsbränder, både de ligger bredvid varann. Jämförelse av åternaturliga och framkallade, var länge en vanlig växten efter bränderna är lätt att följa.
del i skogslandskapets utseende.
Fylldes av den giftiga stenmurklan
I Sverige brann före 1900-talet i genomsnitt en Efter ett regn en halv vecka tidigare fylldes
procent av skogsarealen årligen. Att det nästan brandfälten av den mycket giftiga stenmurkslutat brinna är en av de stora ekologiska för- lan. Livsmedelsverket förordar numera att man
ändringarna i skogen under 1900-talet. För inte äter den, ens efter avkok, eftersom restgift
vissa arter är skogsbrand ett måste för över- aldrig går att få bort. Vilket påpekades för belevnad, för andra är den bara en konkurrens- söksgruppen att själva ta ställning till. Grupfördel.
pen utnyttjade den rastplats som SCA ordnat
En stor mängd arter gynnas av brand
med eldstad och många kubbar att sitta på. Det
Förutom de arter som är direkt beroende av blev en trevlig fikastund med en nedgående sol
brand för sin reproduktion, finns en stor som fond.
mängd arter som starkt gynnas av brand Text och bild: Hans Andersson
PDF Compressor Pro
Blomstervandring med Stefan
Vi hade verkligen turen med oss då det regnat flera dagar, men just denna kväll var det uppehållsväder då vi träffades på Brudsporreängen i Torsboda för årets Blomstervandring tillsammans med Stefan Grundström. Speciellt intressant att se hur långt arterna på ängen kommit
med tanke på att det varit en sen vår och en kall och våt försommar.
Stefan berättade först om bakgrunden som gör
att Torsbodaängen är så unik. För 570 miljoner år sedan fanns här en stor vulkan och då
befann vi oss vid ekvatorn. Under årens lopp
har denna vulkan eroderat ner och vad som
återstår är den berggrund som ängen finns på.
Själva Klingerfjärden är den gamla vulkankratern. Detta innebär att den flora som finns
på ängen är annorlunda.
Tack vare den årliga slåtter som kontinuerligt
hållits i minst 46 år i rad så har marken hållits
näringsfattig och artrik genom att växtligheten
forslats bort.
Många av växterna har i år inte utvecklats så
långt som vanligt, men vi kunde ganska snart
hitta orkidén tvåblad som stod i blom och Stefan beräknade att det fanns ett 100-tal exem-
plar av den. Brudsporrarna hade inte hunnit så
långt utan det återstod någon vecka innan de
står i praktfull blomning. Noteras kan att
ängen i Torsboda är det enda stället i Timrå där
Brudsporrarna växer.
Vi fann även andra arter som backruta, smörboll, rödklint, hagfibbla, luddhavre, rosettjungfrulin, vildlin, backrot, darrgräs, starr,
brudborste, ängskovall, blodrot, vitpyrola, teveronika, kattfot och vi hittade även exemplar
av Sundsvallsviol som sedan länge blommat
ut.
Det var mycket nöjda deltagare som efter nästan 2 timmar tackade Stefan för den fantastiska
guidningen.
Text och bild
Bengt-Göran Norlin
Det kostar mindre än 1 (en) krona/dag
att vara med i Naturskyddsföreningen
PDF Compressor Pro
Länsstyrelsen:
- Det saknas särskilda skäl för att bevilja
dispens från strandskyddet på Åstön
Länsstyrelsen ändrade som väntat inte sin uppfattning om strandskyddsdispensen för campingplatsen på Åstön! I sitt nya beslut upphäver man återigen miljö- och byggnämndens beslut
om strandskyddsdispens för permanent camping i Skeppshamn. Sammanfattningsvis finner
länsstyrelsen att det saknas särskilda skäl för att bevilja dispens från strandskyddet. Lotstornet
Åstön AB har överklagat beslutet till Mark- och miljödomstolen.
Beslutet innebär att Lotstornet Åstön AB sak- exempel på anläggningar och anordningar som
nar tillstånd att bedriva verksamheten eftersom kan vara otillåtna, bland annat vägar, parkebåde det tidigare beviljade bygglovet och dis- ringsplatser och campingplatser. Där framgår
pensen från reservatsbestämmelserna hade också att de inte bara är förbjudna om de hindsom villkor att strandskyddsdispensen bevilja- rar allmänheten, utan redan om de avhåller alldes.
mänheten att beträda ett sådant område.
Hade nämnden fog för sitt beslut?
Omfattas av förbudet i miljöbalken
Eftersom Naturskyddsföreningens överklag- Länsstyrelsen slår fast att det framgår av Lotsning endast avsåg den av miljö- och bygg- tornets ansökan att de har för avsikt att pernämnden beviljade strandskyddsdispensen tar manent anlägga en campingplats, och konlänsstyrelsen i sitt nya beslut inte upp de av- staterar att även om inga ytterligare markåtsteg från villkoren i arrendeavtalet (civilrätts- gärder vidtas på den aktuella fastigheten är det
lig fråga) och den tveksamma avloppsan- ändå fråga om anläggande av en campingplats
läggningen som Naturskyddsföreningen påpe- och som därmed omfattas av förbudet i 7 kap
kat. Länsstyrelsen koncentrerar sig i stället på 15§ i miljöbalken.
frågan om nämnden haft fog för sitt beslut att - Visserligen kan parkeringsplatser i sig nyttjas
bevilja strandskyddsdispens för anläggande av av allmänheten men parkerade motorfordon
permanent camping.
får ändå anses avhålla allmänheten från att röra
Syfte: att trygga allmänhetens tillgång
sig fritt i området, slår länsstyrelsen fast.
I motiven för sitt beslut redovisar Länsstyrel- Ska vara en restriktiv bedömning
sen inledningsvis att strandskyddet i miljöbal- Länsstyrelsen diskuterar vidare om dispens
ken syftar till att långsiktigt trygga för- ändå kan lämnas, men menar att det ska vara
utsättningarna för allmänhetens tillgång till en restriktiv bedömning och att detta framgår
strandområdet och att bevara goda livsvillkor bland annat av 7 kap 26 § miljöbalken, som
för djur- och växtlivet på land och i vatten.
anger att dispens från strandskyddsbestämFår inte hindra allmänheten
melserna bara får medges om det är förenligt
Inom ett strandskyddsområde får bland annat med strandskyddets syften och att utgångsinte nya byggnader uppföras, eller byggnaders punkten för prövningen om dispens ska vara
användning ändras eller andra anordningar ut- att strandskyddet normalt har företräde framför
föras, om det hindrar eller avhåller allmänhe- andra allmänna eller enskilda intressen.
ten från att beträda ett område där den annars Sex särskilda skäl i miljöbalken
skulle ha fått färdas fritt.
I miljöbalkens 7 kap 18c § anges sex olika särFår inte förändra livsvillkoren
skilda skäl för att bevilja dispens från strandMan får inte heller vidta åtgärder som väsent- skyddet. Nämnden hade i sitt beslut angett ett
ligt förändrar livsvillkoren för djur- och växt- av dessa, att området redan är ianspråktaget på
arter. Av förarbetena till lagen framgår ett sätt som gör att det saknar betydelse för
PDF Compressor Pro
strandskyddets syfte.
Länsstyrelsen vänder tummen ner
Men länsstyrelsen vänder tummen ner och
säger att området tidigare har använts av militären och att det redan finns en grusplan på fastigheten innebär inte, enligt länsstyrelsens
bedömning, att området är ianspråktaget på ett
sådant sätt att det skulle sakna betydelse för
strandskyddets syfte. Inte heller det faktum att
campingverksamheten tidigare bedrivits på
försök på platsen medför att området kan anses
ianspråktaget.
Vägen ingen avskiljande gräns
Även Lotstornets uppgift att den väg som går
genom grusplanen utgör en gräns för campingen och som därmed är väl avskilt från området närmast strandlinjen avvisas av
länsstyrelsen med hänvisning till en dom i
Mark- och miljöverdomstolen som ansett att
en smal asfalterad övrig länsväg utan markerad mittlinje, där viss vaksamhet krävs vid
möte, inte har en sådan avskiljande verkan
som avses i miljöbalken.
Länsstyrelsen har varit i Skeppshamn och kunnat konstatera att det handlar om en mindre
grusväg, och kan enligt deras mening inte
anses vara av en sådan storlek att den väl avskiljer det tänkta campingområdet från stranden.
Slutligen slår länsstyrelsen fast att inte heller
något av de andra dispensgrundande skälen i
miljöbalken är tillämpliga.
Sammanfattningen av länsstyrelsens beslut
gjord av Berry Johansson
Det kostar mindre än 1 (en) krona/dag
att vara med i Naturskyddsföreningen
PDF Compressor Pro
Lite intresse för naturen i remissvaren om Åstöreservatet
Tråkigt förstås att sitta inomhus, men å andra sidan har jag haft tid att läsa igenom alla 18 remissyttranden om Åstöreservatet som kommit in. Om man generaliserar lite så slås man av så
lite intresset för naturen har satt sina spår i remissyttrandena!
På plussidan noterar jag att flera av de som yttrat sig verkar ha förstått att det finns något som
heter strandskydd och som kan komma att ha
en viss betydelse även om Skeppshamn och
lotstornet plockas bort från reservatet. Jag noterar också att länsmuseet saknas!
Åstöns Fiskarmuseinämnd uttrycker sin oro
för Skeppshamns kärnmiljö
Vilken effekt kan man avläsa av att vi skickade
ut vårt yttrande i förväg? Inget kan sägas säkert, men jag tror ändå att det hade en lite dämpande effekt på exploateringsivrarna och man
kan också märka att några instanser försökt att
strukturera sina synpunkter! Kanske vår förtjänst?
I frånvaron av länsmussets synpunkter får vi
luta oss mot att Åstöns Fiskarmuseinämnd den
här gången inte uppträder kollektivt med de
andra organisationerna och här tydligt markerar sin oro för ”Skeppshamns kärnmiljö om
inte naturen och kulturen har ett samhällsskydd”! Det är ju också ett sätt att uttrycka att
man inte tycker om att Skeppshamn bryts ut ur
reservatet.
Kultur- och tekniknämnden frånsäger sig sitt
demokratiska ansvar som valda politiska företrädare genom att inte ha några synpunkter
alls på förslaget. Man frågar sig då vad vi ska
ha våra politiker till?
Till de mera udda remissyttrandena hör Lotstornet AB, som lever i den felaktiga föreställningen att om man bara plockar ut
Skeppshamn och Lotstornet ur reservatet och
senare gör Skeppshamn till ett s k LIS-område
är det fritt fram att göra vad man vill och de
kommer att få utrymme för sin kreativitet! Om
inte kommunen fortsätter att vara motsträvig
mot deras genialitet? Det senare bekymret
vädrar reservatsförvaltaren i ett speciell ”klagolåt” adresserad till kommunalrådet Ewa
Lindstrand. Läs det brevet för det ger faktiskt
en intressant inblick i hans tankevärld, som vi
inte så ofta fått ta del av offentligt.
Länsstyrelsen: Synnerliga skäl krävs!
Det riktiga glädjeämnet ur vår synvinkel är
länsstyrelsens något diplomatiskt formulerade
remissyttrande. De påpekar försynt att det enligt Miljöbalken krävs ”Synnerliga skäl” för
att ändra ett redan beslutat reservats både gränser och syften! Länsstyrelsen underkänner
även kommunens motiv för att ändra på reservatsgränsen! Länstyrelsen framför även kritik
mot förslaget på flera andra punkter.
Sammanfattningsvis kommer kommunen när
de ska skriva om förslaget med hänsyn till remissinstansernas ofta spretiga och motsägelsefulla synpunkter att ha ett rejält arbete
framför sig. Inget roligt jobb när man nu vet
länsstyrelsens uppfattning och man säkert anar
att Naturskyddsföreningen kommer att överklaga om de vidhåller att plocka ut Skeppshamn och Lotstornet ur reservatet. Vi har nu
bara att avvakta!
Remisssvaren är offentlig handling som alla
kan ta del av. Naturskyddsföreningen har begärt ut kopior så om du är intresserad att läsa
remissvaren kan du kontakta Bengt-Göran
Norlin, tel 060-57 03 25, som kan sända dem
digitalt till dig.
Berry Johansson
PDF Compressor Pro
Fin vandring i Lögdöparken
Naturskyddsföreningens vandring i Lögdöparken i samband med Lögdödagen. Vi fick en fin
vandring i perfekt väder. Stigen går i en slinga runt den gamla åfåran, Surån, är vältrampad
och lätt att gå.
De första sevärdheterna är de 375-åriga tallarna i början av stigen. Jag har markerat en
stig från parkeringen med rödgula band i stället för att gå efter vägen.
Därefter efter att passerat Surån, Timrås grövsta tall, kallad Trolltallen. Den har använts som
jorddragningstall ända fram till 30-talet. Man
passerar även en kolbotten samt gravar från
järnåldern.
Efter stigen finns informationsskyltar som
SCA satt upp.
Om man inte vill gå hela stigen kan man gena
över den gamla åfåran som i sig är en sevärdhet med frodig urskogsliknande natur. Lögdögänget har byggt en bro där gamla elljusspåret
går över Surån.
Jag kan verkligen rekommendera ett besök.
Beskrivning och karta finns på www.ljustorpsvandring.se Lögdöstigarna.
Elisabeth Nilsson
Intresserad att följa med?
Anmäl dig till Bengt-Göran, tel 060 - 57 03 25 för samåkning!
PDF Compressor Pro
Slåttern på Torsbodaängen
För 47:e året i rad firades slåtter på Torsbodaängen. Klocka 8 var jag och Lars-Göran Åhlund
där och vi förväntade oss att flera skulle komma.
Vi beslutade oss för att slå undan sådant som inte
AME-enheten skall behöva bry sig om. Därför
slog Lars-Göran ned de Liljekonvaljer som i år
försökt att ockupera ängen medan jag räfsade
undan det slagna. Tiden gick och strax före
klockan 9 kom Ingvar Smedjegård med sin fiol
och tillsammans vart vi 13 stycken. Under tiden
hörde och skymtade vi en mycket stor fågel som
väsnades i skogen intill. Troligtvis en Ormvråk.
Bengt-Göran Norlin
Gutebaggen Thor och Tornfalken
Gutebaggen Thor på Lövbergs B&B i Ljustorp
fick en ny kamrat i juli. En Tornfalksunge slog
sig ner på hans rygg och borrade ner klorna i
hans päls och satt där en längre stund och var
tillfreds med livet. Thor själv verkade inte besvärad, utan spatserade omkring med sin nyfunna vän på ryggen. Ungen verkade inte
besvärad vare sig av Thors betande eller fotografen. Några timmar senare hade ungen flyttat sig till nya lekplatser och var inte längre
kvar i fårhagen.
PDF Compressor Pro
Annons
PDF Compressor Pro
Spännande svampvecka i Timrå hösten 2014
Sveriges Mykologiska Förening placerade sin årliga mykologivecka i Timrå hösten 2014. Lokala arrangörer var Sundsvalls Mykologiska Sällskap (myko), Svampfärgarsällskapet och Timrå
Naturskyddsförening. Det var cirka 90 deltagare från 7 olika länder som tillbringade en vecka
i Timrå, en form av naturturism som gynnade näringslivet i Timrå. Här berättar Jan-Olof Tedebrand om veckan och de många fynden som gjordes.
Hjördis Lundmark och Jan-Olof Tedebrand olika områden längs Mjällån. Bland massor av
höll övergripande i arrangemangen, men vi var spännande svampfynd i Mjällådalen kan nämmånga som hjälptes åt i arbetslokalen vid Ber- nas en violett skålsvamp som växte på murken
geforsens Folkets Park och under utflykterna. lövved på en sandrevel ute i ån vid HöglandsKommunalrådet Ewa Lindstrand invignings- bodarna och som väckte uppmärksamhet, det
talade och sedan höll kommunekolog Stefan handlar kanske om en ny art för vetenskapen.
Grundström ett lagom långt föredrag om Tim- Vid Flottarstigen noterades bland annat tickan
rås speciella natur.
vaddporing och skinnsvampen nordlig mjöl20 nya svamparter för Sverige
poring (tredje fyndet i landet). På jättegrova,
Under svampveckan i Timrå noterades cirka avbarkade asplågor noterades flera sällsynta så
20 nya svamparter för Sverige och ungefär 30 kallade pyrenomyceter (stora svarta fläckar)
nya svamparter som var nya för Norrland. Tro- som annars mest håller till i sydsvensk ädelligen noterades även flera nya svamparter för lövskog bland annat Cistella geelmuydenii.
vetenskapen. Svampfärgarsällskapet berättade Bekräftar höga naturvärden
under mykologiveckan om tekniken vid De många och intressanta svampfynden under
svampfärgning och visade underbart vackra mykologiveckan bekräftar Mjällådalens höga
tröjor och andra alster av svampfärgat ullgarn. naturvärden som motiverar bildandet av natioHär följer en kort sammanfattning om några nalpark eller naturreservat av hela dalgången!
intressanta fynd inom Timrå kommuns grän- Ölandssvamp vid Bergeforsens idrottsplats
Mykos ordförande Jeanette Södermark gjorde
ser under svampveckan.
Ny art för vetenskapen vid Mjällån
ett uppmärksammat fynd i skogen intill BerElisabeth Nilsson tog en grupp varje dag till geforsens Idrottplats av den vackert rödbruna
Elisabeth Nilsson vid fallen jätteasp i Mjällådalen med klotsporiga murklor.
Foto: Stig Carlsson
PDF Compressor Pro
skivlingen Limacella vinosorubescens som har
slemmig hatt och fot. Den är bara funnen en
gång förut i Sverige nämligen i en lövlund på
öländska alvaret för tjugo år sedan. Nu skuttade alltså rariteten 90 mil norrut från öländska
alvaret till en granskog med inslag av asp och
sälg på alnökalksten vid Bergeforsen i Timrå!
Vid bygget av kraftverksdammen i Bergeforsen blottlades de vulkaniska alnögångarna som
här vid Bergeforsen inte utgörs av alnöit utan
av bergarten beforsit som innehåller ännu mer
kalk än alnöiten och som faller sönder till lera
under inverkan av luft och vatten.
Berglunda kyrkogård väckte beundran
Regnskurar hade fallit senaste veckorna över
den efter sommarhettan uppvärmda marken på
den vackra skogskyrkogården som anlades
1928. Vi fann intressanta svampar i de magra,
sandiga gräsmattorna under de högvuxna furorna. Timrå Församling har tyvärr beslutat
hugga ner många av tallarna vilket vore synd
och visar på bristande intresse och kunskap om
skogskyrkogårdens natur- och kulturvärden.
Deltagarna fascinerades av den vackra tallparken med den mäktiga Indalsälven utanför och
jämförde med Skogskyrkogården i Stockholm
som blivit Unescos världsarv! Bland svampfynden kan nämnas rosenfotskremla och sommarspindling.
Skånesvamp hittades vid Indalsälvens delta
Håkan Sundin guidade till Indalsälvens delta
och gruppen noterade många skojiga fynd.
Den stora vackra auroraspindlingen är vanlig i
fjällen under björk. Men nu samlades den
under björk ute i deltat. En del fjällarter vandrar ända ner till Bottenhavet i Medelpad och
Ångermanland där höga berg når ända ut till
havet. Vissa fjällväxter t ex nordisk stormhatt
(Aconitum septentrionale) följer även med
bergen ut till Bottenhavet. Skålsvampen Graddonia coracina växer på grenar som periodvis
legat under vatten, den har få svenska fynd.
Boklövsbrosking och hättan Mycena flavescens noterades som annars växer mest i sydlig ädellövskog. Mest intressanta fyndet i
deltat var skivlingen trattrussling som samla-
des på en sandbank i deltat, den är förut bara
funnen i Skåne!
Fascinerades av Masugnsgrundets natur
De sällsynta arterna blågrön kremla och gyllenkremla samlades i björkparken vid Lögdö
bruk medan grovticka noterades på gamla lärkar i parken.
De fina lövskogarna vid Masugnsgrundet blev
en stark upplevelse för gruppen som leddes av
Inga-Lill Häggberg. De ville nästan inte lämna
de artrika lövskogarna där alm och ask nu börjar växa. En helt ny rödskivling för Sverige
samlades i mulljorden som delvis vilar på alnökalksten: rödskivlingen Entoloma calichroum! En liten fjällskivling växte även i
kalkmullen: Lepiota psedolilacea. Den är förut
bara funnen i skånsk ädellövskog! Hela området vid Masugnsgrundet borde ges någon form
av formellt skydd.
En annan grupp besökte fin kalkalskog längre
ner vid gamla bron över Ljustorpsån och fann
där bland jättebalsamin och sötgräs en sällsynt
förnasvamp: vit grynskivling och alkremla
som växer i samliv med al på kalkmark. Vid
Stavrevikskurvan visade Håkan Sundin en
grupp till mjälastränder som pryddes av små
buskar med klådris och mandelpil. I samliv
med mandelpilarna växter nordkremla, en
vackert purpurfärgad kremla som annars mest
växer i fjällen.
Tryffelhund grävde fram fem tryffelarter
Inga-Lill Häggberg bor själv i byn Stordalen.
Hon tog med sig norska Anne Molia och
Annes tryffelhund Lello till en sandig, kalkpåverkad granskog vid Stordalen. Där sniffade
Lello fram fem olika tryffelarter bland annat
rariteten Gauteria othii. Bland andra fynd kan
nämnas det högt rödlistade spadskinnet som
växte nere i ett sorkhål!
Sydliga arter vid Tolvösand-Myckeläng
Omväxlande natur. Här finns en stor betad
hagmark där smultronkantarell samlats under
tall. Här finns på underlag av sanddyner och
gångar med alnökalksten kärlväxter såsom
darrgräs, rosettjungfrulin, vildlin, ängsgentiana, smörbollar och den sydöstliga back-
PDF Compressor Pro
Här har mykologerna fått sällskap av nyfikna kossor under lunchrasten vid Myckeläng.
Foto: Kill Persson
smörblomman som nu förs in på svenska rödlistan 2015. Mnemosynefjärilen fladdrar
sommartid i lundbrynen och i ängsbackarna.
Den övre delen av hagmarken utgörs av mossig välbetad ängsmark med bara ett tunt jordskikt över kalkberget.
Hagmarken övergår ner mot havet i betad
aspskog, kalkpåverkade alkärr och havsstrandäng med sin speciella funga. Området hyser
även fin kalkalskog med höga örter.
Nya arter för vetenskapen
Vår danske vän Thomas Laessöe tog sig på
knä och med liten handkratta sakta igenom de
olika naturtyperna och fann nya arter för vetenskapen, nya arter för landet och nya arter
för Norrland!
En helt otrolig bedrift av den danske svampprofessorn! Sammanfattningsvis är de solbelysta, sydvända sluttningarna intill havet vid
Myckeläng-Tolvösand med kalkgångar en veritabel naturpärla med höga botaniska och mykologiska värden!
Åvike Bruk
Stefan Grundström guidade en grupp till de
fina naturmiljöerna vid Åvike bruk. Här vid
havet anlades ett järnbruk år 1684 som brändes
ner i maj 1721 av en rysk galärflotta. De ridande kosackerna brände ner många andra
kustnära hus i Hässjö och Tynderö socknar.
Järnbruket var igång till 1899.
Här finns idag en spännande mosaik av herrgårdspark med gamla träd, strandängar vid
havet, gran- och tallskog på diabasmark med
mycket död ved samt lövskogen vid Sörån där
flodpärlmusslan bor. Kalkstensgångar från alnövulkanen passerar området fram mot Åvikebukten. Bröderna Holm har frivilligt genom
naturvårdsavtal avsatt 20 hektar gammelskog
på diabasmark vid Svartberget. Tyvärr blåste
mycket skog ner i den svåra stormen Ivar
under lucianatten 2013.
Rolf Lidberg noterade ormbunken fjällhällebräken år 1993 på Svartbergets diabasklippor. Många intressanta svampfynd noterades
PDF Compressor Pro
nu, bland annat den sydliga doftkremlan under
parkens ekar. Guldkremla och sammetstaggsvamp var sensationella fynd ute i skogen.
Sammetstaggsvamp är rödlistad i kategorin
sårbar och en av våra mest sällsynta taggsvampar med cirka 30 kända fynd i Sverige.
Hatten och foten är sammetsartad, fotbasen
orange och den doftar mjöl.
Tack alla trevliga/hjälpsamma Timråbor!
Slutligen vill Hjördis Lundmark och undertecknad rikta ett hjärtligt tack till alla generösa
och gästfria Timråbor i kommunhus, värdshus,
Folkpark och stugor som vi under årslånga förberedelser lärt känna och som under mykologiveckan hjälpt oss med alla praktiska bestyr.
Vi instämmer i Ernst Moritz Arndts ord om
Timråborna och om Timrånaturen i hans ”Resa
genom Sverige” år 1804. Efter att ha färdats
genom slättlandet i Gästrikland och Hälsingland möter han i Medelpad höga berg som når
ut ända ut till kusten. Ernst Moritz noterade
vid ankomsten till Fjäls gästgivargård i Timrå
på Indalsälvens norra strand:
Timråborna vackra
”Jag anlände till Fjäl kl 9. Detta ställe ligger
romantiskt högt över strömmen. Idag har både
land och människa förändrat utseendet. Naturen har blivit mera vild, men också större. Man
ser ej mera så många hus byggda med Hälsinglands yppighet. Man ser på människorna att de
här bor mera bland bergen. De är även mera
muntra och fria, mer vackra och intressanta.
Istället för Hälsingens och Gästrikarens allvarsamhet och köld finner man nu mer livliga
fysionomier och häftigare känslor.”
Jan-Olof Tedebrand
Rapporter från spontanutflykter
Härlig junikväll i Fågelsången
Skogsnattviolen en orkidé
Kort rapport från spontanutflykten för att
titta på skogsnattviol den 8 juli.
Vi vart fyra tappra och jag som i duggregnet beskådade skogsnattvioler väster
om isladan. Trots namnet är skogsnattviolen ingen viol utan en orkidé.
Örjan Hansson
Vi hade en härlig vandring genom Fågelsången.
Kor och kalvar följde nyfikna efter oss när vi
spanade på tofsvipor och rödbenor. Sjungande
koltrastar och svarthättor stod för underhållningen nere bland alarna. Kort sagt en alldeles
härlig junikväll i Fågelsångens naturreservat,
även om det var lite sent på säsongen med tanke
på fågelsången!
Stig Carlsson
PDF Compressor Pro
En lyckans dag- Ny stig till Röjeknippen
I samband med vårt stigprojekt har under åren många berättat att det ska finnas en stig till toppen Röjeknippen, men ingen har vetat var. Men nu har vi träffat en man som kände till två stigar till den välkända siluetten i Ljustorp.
Röjeknippen söder om Röjesjön med dess
tvärbranta sydsida är välkänd i Ljustorp. Det
är ett kalottberg, dvs att toppen som är 310
möh ligger över högsta kustlinjen, den högst
belägna strandnivån under istiden.
Toppen skogsklädd
Det innebär att toppen inte är renspolad från
jord och därför är skogklädd och att det finns
klapperstensfält på lägre höjd.
Jag var där för 20 år sedan och minns vackra
vyer samt ett jätteblock på kanten över stupet.
Då gick vi bara lite hoven droven dit utan
någon stig. I samband med vårt stigprojekt har
under åren många berättat att det ska finnas en
stig till toppen men ingen har vetat var.
Utflykt dit den 27 september
Men nu dök det upp en man som jagat där och
kände till två stigar dit som han kunde visa. Vi
startade med den södra som börjar där Kronvägen kommer ut på Prästtjärnsvägen. Stigen
var kanonbra, inga tvärbranter, inga vindfällen, bara lite kviströjning kommer att behövas.
PDF Compressor Pro
Väl uppe var utsikten över Röjesjön och
Prästtjärn helt enkelt otrolig. Måste upplevas!
Därför ordnar vi en utflykt den 27 september.
Hittade växt som jag aldrig sett
Som grädde på moset hittade Magnus Isaksson en växt som jag aldrig sett maken till. Den
verkade vara på väg att blomma, var blekt gul,
saknade klorofyll och hade underliga fjäll i
stället för blad. Såg ut som något utomjordiskt.
Botaniskt kunniga vänner har bestämt den till
tallört. Det är en parasit som i avsaknad av klorofyll via svamp tar näring från tallrötter.
Namnet Prästtjärn kommer av att kyrkan hade
fäbod söder om tjärnen. Det sägs spöka där, fäboden återuppstår kl 12 på natten. Fiskare som
har hört kor råma, skrammel från hinkar och
röster från folk har skrämts iväg.
Tappade bort den andra stigen
Planen var att ta andra stigen tillbaka. Men vi
tappade den och hamnade på hemska hyggen
med ris, djupa körspår med vatten och högt
gräs. Via ett vidrigt traktorspår kom vi till slut
fram på Röjevägen. Men det är sånt som händer och förtar inte glädjen av att hittat den första stigen. En lyckans dag!
Elisabeth Nilsson
Overshoot day passerad - Årets budget slut!
Den 13 augusti var det Overshoot Day, som i
år infaller tidigare än någonsin. På knappt åtta
månader har mänskligheten gjort av med hela
årets ekologiska budget. Resten av tiden lever
vi av lånat kapital. Den största boven är koldioxidutsläppen som står för drygt hälften av det
ekologiska fotavtrycket.
Fram till mitten av 70-talet levde människan
globalt sett inom planetens gränser, men sedan
dess har pressen ökat.
Vi behöver en halv planet till
I dagens läge skulle det krävas minst 1,5 planeter för att återskapa resurserna som går åt till
vårt nuvarande ekologiska fotavtryck.
Torsbodaängen förbereddes inför årets blomning
I ett mulet och lite kyligt väder 6-7 plusgrader samlades vi på Torsbodaängen för att tillsammans förbereda ängen inför sommarens blomning. Vi kunde snabbt se att tibasten redan blommat ut men blåsippor och vitsippor fanns det gott om.
Sorken såg ut att ha varit besvärlig för små- våra huvuden. Lite bonus att få se hägrar!
nunneörten men förmodligen repar sig denna Tiden gick fort tillsammans och snart var det
växt. Allt eftersom vi krattade gammalt gräs dags för gemensam fikapaus. Då passade jag
och nedfallna kvistar/grenar och samlade i hop på att till alla dela ut en av Naturskyddsfördet på en presenning så underhöll Ingvar eningens fröpåsar som ett tack för den insats
alla gjorde för att förbereda ängen för sommaSmedjegård oss med fiolmusik.
Några av oss drog sedan bort det vi fått i hop ren.
för att inte näring skall tillföras ängen. Nä- Jag passade även på att berätta om lite komringsfattigt skall det vara för då trivs alla rara mande aktiviteter både från föreningens program samt vad som väntar att ske på ängen.
växter.
Så klart att vi inte bara jobbade utan mycken Det var 15 nöjda deltagare som redan vid 20gemensam samvaro med samtal förekom och tiden kunde avsluta arbetet.
rätt vad det var så passerade några hägrar över Bengt-Göran Norlin
Profilera företaget, bli sponsor!
Som sponsor till Svenska Naturskyddsföreningen kan företaget visa
engagemang för en hållbar utveckling. Läs mera på naturskyddsforeningen.se.
Du kan även satsa dina sponsorpengar i Timrå. Kontakta styrelsen.
PDF Compressor Pro
Kremlor vid Mjällåns stränder
Sundsvalls Mykologiska Sällskap och Timrå Naturskyddsförening bjöd den 20 augusti in till
svampvandring längs Flottarstigen vid den fritt flödande Mjällån. Högsommarvärmen hade
äntligen kommit. Den lilla glada skaran kunde under vandringen i de gamla, mossiga strandskogarna höra det rogivande sorlet från Mjällåns vatten och se silverblänket i forsarna.
Elisabeth Nilsson berättade att stora stenar
lagts ut i ån som återställning efter flottningsepoken för att gynna fisk och fiske. Bland örterna längs ån lade vi särskilt märke till den
högvuxna fjällväxten torta.
Färggranna kremlor
Markens svampar har ibland kallats för ”höstens blommor”. Deltagarna studerade under
vandringen längs ån särskilt de vackra kremlorna, de lyste som färgklickar i harsyremattan
under granar, björkar och aspar.
80 olika arter
Vi har funnit cirka 80 olika arter av kremlor i
mittsvenska området från kust till högfjäll.
Varje kremla har sina speciella växtkrav, en del
växer på sur mark, andra på kalkmark. Vissa
kremlor föredrar blöt mark, andra växer på
torra hällmarker och tallhedar.
Hjördis Lundmark lyrisk
Hjördis Lundmark berättade lyriskt om den
fina matkremlan mild gulkremla som växte här
och var under björkar längs ån. Den är annars
mest typisk i sumpskog och myrkanter, växer
även med fjällhedens dvärgbjörkar men även i
torr hedbjörkskog, till exempel i våra gamla
lövbrännor. Den är vanlig i strandskog vid Indalsälvens delta.
Vi fann även den snarlika äggkremlan som
även är en matkremla men mindre och får gula
skivor. Äggkremlan trivs bäst under björk på
PDF Compressor Pro
gårdstun, i parker men även som här vid Mjällån i rika lundar vid åar och bäckar. Vi studerade även andra fina matkremlor: grönkremla,
gransillkremla och storkremla.
Längs ån växte även många oätliga kremlor
bland annat siennakremla, svedkremla och den
skarpt smakande nässelkremlan.
Flatskålar på murken björkstam
Vi fann även flera arter av strävsoppar: björksopp, tallsopp och tegelsopp. Strävsoppar har
filttofsar på foten och är fina matsvampar om
de är fasta och inte angripna.
Det var gott om död ved intill stigen. Mest intressanta svampfynd var stor ansamling av decimeterstora flatskålar (Peziza repanda) på
grov, murken björkstam i brant nipslänt, se
Bengt Larssons bild av de intressanta skålsvamparna + bild av stolta gänget runt rariteterna.
Hjördis berättade om svampfärgning
Under fikapausen ute på Mjällåns strand i den
ljumma sommarkvällen berättade Hjördis om
svampfärgning och visade garnprover.
Augustikvällens mörker sänkte sig när vi åter-
vände upp till väg 331 vid 22-tiden på kvällen
efter en ljummen augustikväll vid Mjällåns
stränder.
Upplagt för satsning på
natur- och kulturturism i Mjällådalen
Vi får hoppas att Mjällåns dalgång får någon
form av legalt skydd och att den unika naturen
bevaras åt framtiden. Elisabeth Nilsson och
hennes medarbetare har redan ordnat med fina
stigsystem, kartor och annan information om
Mjällådalens natur- och kulturvärden. Det är
således upplagt för satsning på natur- och kulturturism i Mjällåns dalgång från Sanna i Ljustorp upp till gamla järnbruket i Västanå. Vilket
skulle bidra till intäkter och sysselsättning i
bygden.
Ett fint Naturum finns redan vid Västanå bruk
som kanske kunde kompletteras med aktuell
information om bland annat det unika stigsystemet i dalgången.
Vandringsturism i fin natur är idag en starkt
växande näringsgren.
Jan-Olof Tedebrand (text)
Bengt Larsson (foto)
PDF Compressor Pro
Värva en medlem
eller
ge bort ett medlemsskap!
Kontakta Bengt-Göran tel 060 - 57 03 25
eller någon annan i styrelsen.
Här nedanför har du argumenten,
på nästa sida vad det kostar.
Medlemsförmåner
Som medlem i Naturskyddsföreningen bidrar du först och främst till det viktiga arbetet
för natur och miljö. Men du får dessutom en del fina förmåner!
Sveriges Natur
skyddsförening (krets) där du bland annat kan
Du får vår medlemstidning Sveriges Natur, som delta i fågelskådning, resor, kurser och olika arär landets största tidning om natur- och miljö- betsgrupper. Hur aktiv du vill eller har möjlighet
att vara bestämmer du själv. Se programmet!
frågor.
Natur-likt
Hyr en stuga
Timråkretsens egen medlemstidning som infor- Upplev den svenska naturen genom att hyra
merar om den lokala verksamheten och lokala någon av Naturskyddsföreningens stugor runt
om i landet. En del hyrs ut av Rikskansliet i
natur- och miljöfrågor.
Stockholm, andra av olika kretsar.
Rabatt i vår egen webbutik
Naturbutiken har böcker för hela familjen, CDskivor, planscher och massor av smarta naturprylar till bra priser. Toppen för dig som gillar
natur och miljö och letar fina presenter. Som
medlem har du upp till 20 procent rabatt på de
flesta artiklarna. Vinsten från Naturbutiken går
till vårt arbete för natur- och miljö.
Aktiviteter och engagemang
Som medlem ansluts du till din lokala natur-
Rabatt på seminarier
Naturskyddsföreningen anordnar seminarier
och konferenser på aktuella teman inom naturoch miljövårdspolitik. Som medlem har du kraftig rabbat på avgiften.
PDF Compressor Pro
Kärleken till naturen vår drivkraft!
Har du tänkt på vad lite du kan köpa för en krona idag. Fundera en stund! Just
det! Det var inte så mycket du kom på! Till och med lite mindre än en krona om
dagen är vad ett medlemsskap i Naturskyddsföreningen kostar. Och då kommer hela familjen med i medlemsskapet!
Naturskyddsföreningen är en ideell
och partipolitiskt obunden miljöorganisation. Föreningen har över 221
000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela
landet. Kärleken till naturen är vår
drivkraft.
Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot och försöker hitta konstruktiva
lösningar på problemen. Ju fler vi är,
desto större kraft har vi att förändra
samhällsutvecklingen till det bättre.
Vi arbetar med att påverka politiker
och myndigheter såväl nationellt
som internationellt.
Klimat, hav, skog, miljögifter och
jordbruk är våra viktigaste arbetsområden.
Vi står dessutom
bakom
världens
tuffaste
miljömärkning, Bra
Miljöval. Den
är en del i vårt
arbete med att
utveckla
bra
verktyg för miljömedvetna
konsumentval.
PDF Compressor Pro
Kvällsvandringar i Ljustorp
Intresset för kvällsvandringarna i Ljustorp, som arrangeras av Naturskyddsföreningen i samarbete med Ljustorpsvandring www.ljustorpsvandring.se ökar år från år. Förra årets rekord med
i medeltal 7,5 deltagare har trots sämre väder ökat till 10 vid de sju fullföljda promenaderna i
år. Elisabeth Nilsson och Lena Liljemark har varit ledare för vandringarna och berättat om
bygdens natur och kulturhistoria..
Den andra vandringen den 30 juni gick efter
en del av Flottarstigen i Mjällådalen. Vi såg
korvsjöar, nipkanter och gnag av bäver som
fått spel. Det var 11 personer som deltog och
hela 6 hundar som uppförde sig galant i den
stora skaran av hundar.
Den första och tredje vandringen gick runt
Burtjärn och upp till Burberget. Där tittade vi
dels på det gamla gruvhålet, en liggande höna,
fantastiskt utsikt, olika sorters blommor,
vackra lacktickor och gammal torpbebyggelse.
Den första vandringen var det 7 personer och
den tredje vandringen var det 14 personer som
deltog.
Kolsvart himmel och regn inget hinder
Trots kolsvart himmel och lätt regn blev vi
ändå 4 personer och 2 hundar som gav oss iväg
på vår vandring den 14 juli. Vår trognaste deltagare, Edit, hade inte gått Sanna nipstig och
ville se den. När vi började gå så sprack molnen upp just där och vi kunde fälla ihop paraplyer och ta av regnkläder och fortsätta i
strålande sol på den trevliga stigen.
Elisabeth Nilsson kunde visa en karta från
1771 där ån då rann i den korvsjö som stigen
rundar. Hon berättade även om Arken som
byggdes här i slutet av 1800-talet. Fikaplatsen
med bänkbord och utsikt fick full poäng av
Edit. Det var en dramatisk känsla att sitta i flödande sol och se ut över Ljustorpsdalen med
kyrkan längst bort under en kolsvart himmel.
Regnet hängde som ett hot den 21 juli
Regnet hängde som ett hot över Ljustorp när
12 glada vandrare och 3 hundar gav sig iväg
mot Skäljombäcken den 21 juli
PDF Compressor Pro
Här vandrade vi först kulturstigen och tittade
på lämningar efter Ljustorps första industriområde. Sedan följde vi den slingrande
Skäljombäcken genom magisk Bauerskog upp
till starten för Frötuna fäbodstig. Vi vandrade
sen byvägen ner genom Hamre och fikade på
Ljustorps fina hembygdsgård innan vi skildes
åt precis när regnet började falla.
Åsängs nipstig
Tisdagsvandringen 28 juli gick till den nya stigen Åsängs nipstig. Det finns inte något faktablad än men den finns med på vår karta. Den
börjar vid gamla skolan och följer nipkanten
mot Ljustorps-ån söderut där årets första gula
kantareller visade sig. Stigen passerar en ihoprasad flottarkoja och går sedan på skrå nerför
en gammal nipa. Där finns en tjärdal att beskåda innan man kommer fram till ett vindskydd på en lägre nipkant med utsikt över ån.
Bockbackhällan
Det är den enda plats där ån möter berget, kallas Bockbackhällan. Perfekt plats för fikapaus. Deltagarna förundrades över den
mystiska gula tuss på hällan som liknar gullfiber. Elisabeth Nilsson kunde då berätta att
förra sommaren var det en vandrare som simmade över ån och klättrade upp på hällan och
hämtade en liten tuss, som visade sig vara helt
vanlig vitmossa! Men varför den lyser gult är
oklart.
Överraskning väntade
Vägen tillbaka går på den fina gamla byvägen.
I backen upp dit väntade en överraskning.
Mängder av den vackra och sällsynta purpur-
fingersvampen. Den är rödlistad och även signalart för skyddsvärd skog. Tidigare rapporteringar inom Timrå i Artportalen endast från
Mjällådalen och Skeppshamn.
Vi konstaterade att årets blåbär var mogna,
goda och väldigt många. Sista biten går i kanten av en åker där vi tittade på olika sorters
blommor. Vi var 9 vandrare och 2 hundar som
njöt av en vacker, solig och helt myggfri sommarkväll.
Den 4 augusti vandrade vi delar av Frötuna fäbodstig upp till tjärnen Flärken och besökte
Delldens källa på vägen tillbaka till centrala
Ljustorp. Vi var 13 glada vandrare och tre hundar.
Frötuna fäbodstig går från Frötuna eller Hamre
i Ljustorp fram till Aspen där fäbodarna var
belägna. På vägen ner från Flärken passerade
vi Flärktorpet. Torpet bröts upp på 1850-talet
och brukades fram till 1940- talet då den sista
ägaren flyttade.
Naturdoktor Isac Delldén var vida känd under
1800-talet för sina helande egenskaper. Källan
användes i hans läkekonst. Enligt gammal
folktro skall en hälsokälla rinna upp i norr och
så gör även den här. Vattnet är endast för utvärtes bruk och innehåller järn- och svavelföreningar som sägs vara verkningsfulla mot
hudåkommor.
Inställt på grund av regn
Sista vandringen den 11 augusti blev inställd
på grund av regn. Sammanlagt har årets vandringar samlat 70 deltagare, oftast tillsammans
med sina hundar.
PDF Compressor Pro
Kommande program - Alla är välkomna!
Bjud med någon på nästa träff!
Söndagen den 6 september kl 10
Vandring i Mjällådalen, Bergfotsstigen
Ny spännande stig. Samling rastplats Tunbodarna väg 331. Ta med
fika. Kontaktperson Elisabeth Nilsson 060-82079
Söndagen den 27 september kl 10
Röjeknippen, makalösa vyer
Vi går nyfunnen stig, ingen bergsklättring. Samling affären i Ljustorp. Ta med fika. Kontaktperson Elisabeth Nilsson 060-82079
Miljövänliga veckan
Onsdagen den 30 september kl 18.30
Höstbuffé hos Tomat-Ås
Vi äter Leas goda mat och pratar om årets tema under Miljövänliga
veckan “Byt till eko”. Samma låga pris som förra året - 170 kr/person. Bindande anmälan senast den 25 september till Bengt-Göran
Norlin, tel 060-570325. Bjud gärna med dina vänner.
Söndagen den 4 okt kl 14
Den magiska skogen på Masugnsgrundet
Samling vid Masugnarna vid Lögdö. Kontaktperson Elisabeth
Nilsson 060-82079
Har du frågor? Ring Bengt-Göran, tel 060 - 57 03 25
Här hittar du ytterligare information: timra.naturskyddsforeningen.se
och Facebook: Naturskyddsföreningen Timrå. Eventuella ändringar och
tips om nya programpunkter kan dyka upp med kort varsel. Anmäl din
mailadress till Bengt-Göran så får du meddelande.
Alla arrangemang sker i samarbete med