Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter

Presentation utbildningsdag hjärta-kärl Åkersberga 151027
Fysisk aktivitet och
träning för
hjärtsviktspatienter
Christel Löfstedt
Leg sjukgymnast,
Hjärtrehab,
SUS, Malmö
Socialstyrelsens nationella
riktlinjer för hjärtsjukvård
Hälso- och sjukvården bör erbjuda
personer med kronisk hjärtsvikt
fysisk träning inom
hjärtrehabilitering (prioritet 3)
Socialstyrelsen 2015
↓ Fysisk prestationsförmåga
● 30-40% lägre VO2max
● ↓ perifer skelettmuskelmassa
● ↓ skelettmuskelstyrka
● ↓ skelettmuskeluthållighet
● ↓ muskulär oxidativ kapacitet
Kitzman Am J Physiol Heart Circ Physiol. 2014, Keteyian J Cardiopulm Rehabil. 1996, Izawa Int J Cardiol.
2014, Magnusson Am J Cardiol. 1994, Sunnerhagen J Card Fail. 1998, Schaufelberger Eur Heart J. 1999,
Nicoletti Congest Heart Fail. 2003, Mancini Circ 1991.
29 RCTs, 1126 patienter:
● ↑ VO2 max+1.6 mLxkg-1xmin-1(95% CI 2.82 to 1.49)
● ↑ Arbetstid +2.38 minuter (95% CI 2.85 to 1.9)
● ↑ Arbetskapacitet +15.1 Watt (95% CI 17.7 to 12.6)
● ↑Gångsträcka +40.9 meter (95% CI 64.7 to 17.1) sex
minuters gångtest
Förbättring av VO2max var större vid träningsprogram med
högre intensitet och längre duration
Hälsorelaterad livskvalitet ökade
Rees Cochrane 2004
Verkningsmekanism
● Ökad slagvolym
● Förbättrat hjärtfrekvenssvar vid arbete
● Förbättring av perifer blodcirkulation
● Bättre oxidativ kapacitet
van Tol Eur J Heart Fail 2006, Wisløff Circulation 2007, Sabelis Eur J Clin Invest. 2004, Shephard
Circulation 1999
Fler träningseffekter
● Minskar antal sjukhusinläggningar med
28%
● Ökar hälsorelaterad livskvalitet
● Minskar symtom: andfåddhet, generell och
muskulär trötthet
● Minskad dödlighet på lång sikt?
Taylor Cochrane 2014, Piepoli BMJ 2004
Indikationer
● Stabil kronisk hjärtsvikt
● Systolisk eller diastolisk dysfunktion
● NYHA-klass II-III (IV?)
Kontraindikation / risker: aortastenos,
ventrikulära arytmier
Fysisk aktivitet är inte farligt vid hjärtsvikt
FYSS 2015, Taylor Cochrane 2014.
Inför träningsstart
● Cykeltest
● 6 min gångtest
● Muskelfunktionstest
Träningen ska anpassas individuellt
Stöd att våga påbörja, öka, vidmakthålla!
Borgs ansträngningsskala
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
Ingen ansträngning alls
Extremt lätt
Mycket lätt
Lätt
Något ansträngande
Ansträngande
Mycket ansträngande
Extremt ansträngande
Maximal ansträngning
Borgs CR10-skala
0
0,3
0,5
1
1,5
2
2,5
3
4
5
6
7
8
9
10
11
Ingen
Mycket, mycket lätt
Mycket lätt
Lätt
Måttlig
Kraftig
Mycket kraftig
Mycket, mycket kraftig
Högsta möjliga
Gunnar Borg 1970, 1985, 1994, 1998, 2000
Anpassad efter Borg 1998
Rekommenderad fysisk aktivitet vid
hjärtsvikt
Aerob fysisk aktivitet
Muskelstärkande fysisk aktivitet
Evidens: +++ (aerob kapacitet)
Evidens: +++ (muskelstyrka)
Intensitet
Duration
min/vecka
Frekvens
antal
ggr/vecka
Antal
övningar
Intensitet
antal reps
Antal set
Frekvens
antal
ggr/vecka
Måttlig till
hög (RPE
12-16)
Minst 90
min
(30-60
min/tillfälle)
3-5
8-10
10-15
1-3
2-3
FYSS 2015
Klassificering av arbetsintensitet
Relativ intensitet
Relativ
intensitet
HFmax %
VO2max %
Borg RPE
Klassificering
av intensitet
Muskulär
motståndsträning
% MVC
<35%
<20%
<10
Mycket lätt
<30
35-54%
20-39%
10-11
Lätt
30-49
55-69%
40-59%
12-13
Något
ansträngande
50-69
70-89%
60-84 %
14-16
Ansträngande
70-84
>90%
>85%
17-19
Mycket
ansträngade
>85
100%
100%
20
Maximal
100
HF max =Maximal hjärtfrekvens, MVC= maximal viljemässig kontraktion, VO2max =Maximal
syreupptagning, RPE= Rate of percieved exertion, (Borgskalan), 6-20 skalan.
Anpassad efter American College of Sports Medicine 1998
Fysisk träning = effektiv
behandling
● ↑ Vo2max
● ↑ Gångsträcka
● ↑ Hälsorelaterad livskvalitet
● ↓Sjukhusinläggning
● ↓ Mortalitet (?)
Referenser:
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, Stöd för stryning och ledning,
remissversion. Artikelnummer 2015-1-12, www.socialstyrelsen.se
van Tol BA, Huijsmans RJ, Kroon DW, et al. Effects of exercise training on
cardiac performance, exercise capacity and quality of life in patients with
heart failure: a metaanalysis. Eur J Heart Fail. 2006;8(8):841-50.
Wisløff U, Støylen A, Loennechen JP, et al. Superior cardiovascular effect of
aerobic interval training versus moderate continuous training in heart failure
patients: a randomized study. Circulation. 2007;115(24):3086-94
Sabelis LW, Senden PJ, Fijnheer R, et al. Endothelial markers in chronic
heart failure: training normalizes exercise-induced vWF release. Eur J Clin
Invest. 2004;34(9):583-9.
Shephard RJ, Balady GJ. Exercise as cardiovascular therapy. Circulation.
1999;99(7):963-72
Rees K , Taylor RS, Singh S, Coats AJ, Ebrahim S. Exercise based
rehabilitation for heart failure. Cochrane Database Syst Rev 2004(3):
CD003331.
Wisløff U, Støylen A, Loennechen JP, et al. Superior cardiovascular effect of
aerobic interval training versus moderate continuous training in heart failure
patients: a randomized study. Circulation. 2007;115(24):3086-94
Sabelis LW, Senden PJ, Fijnheer R, et al. Endothelial markers in chronic
heart failure: training normalizes exercise-induced vWF release. Eur J Clin
Invest. 2004;34(9):583-9.
Taylor RS, Sagar VA, Davies EJ, et al. Exercise-based rehabilitation for heart
failure. Cochrane Database Syst Rev. 2014;(4):CD003331.
Piepoli MF, Davos C, Francis DP, Coats AJ. Exercise training meta-analysis
of trials in patients with chronic heart failure (ExTraMATCH). BMJ 2004;328:
189
Borland M, Schaufelberger M, Cider Å. Fysisk aktivitet vid kronisk hjärtsvikt.
FYSS 2015. http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_
Kronisk-hjärtsvikt. pdf
Borg G. Borg’s perceived exertion and pain scales. Champaign (IL): Human
Kinetics; 1998.